Suppleants ansvar om ensam styrelseledamot avlider?

2021-01-16 i Bolag
FRÅGA |Hej är suppleant i ett aktiebolag som har en ledamot som även är Vd. Vad händer om Vd avlider, blir jag som suppleant ledamot automatiskt och övertar ansvaret för aktiebolaget ?.Hälsningar
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Situationen regleras i aktiebolagslagen (ABL). Som jag tolkar din fråga finns det endast en ledamot men större delar av mina resonemang är tillämpliga även ifall det finns fler än en. Som suppleant träder du bara in i rollen som ledamot ifall den som egentligen inte är styrelseledamot inte kan göra detta. Att personen dör utgör uppenbarligen ett sådant fall. Detta betyder att du likställs med den ordinarie ledamot, både vad gäller rättigheter och skyldigheter (ABL 8:3 2st j. NJA 1994 s 664). Alltså måste du sköta bolagets angelägenheter, vilket sker under skadeståndsansvar (ABL 8:4 j. 29:1). Det finns fler skyldigheter som tillfaller styrelsen men dessa är de mest centrala. Det sagda innebär dock inte att du "blir" ledamot utan du är endast en temporär ersättare innan en ny kan utses. Ifall situationen uppstår måste du kalla aktieägarna till bolagsstämma så att dessa kan utse en ny ledamot (ABL 8:8). Sker inte detta kommer bolaget likvideras, det är nämligen ett krav att det ska finnas minst en ledamot (ABL 8:1 j. 25:11 1st 1p). Eftersom den enda ledamoten även är VD ligger det nära till hands att anta att det rör sig om ett s.k enmansbolag, dvs ett aktiebolag med en ägare som även styr bolaget. Jag kan då tillägga att aktier, likt all annan egendom, ärvs. Om inget testamente finns kommer det därmed troligtvis vara personens make eller barn som är aktieägare och alltså ska kallas till bolagsstämma (jfr ÄB 2:1 j. 3:1). Det korta svaret är alltså att du tar över ansvaret och likställs med en ledamot men bara tills dess att en ny ledamot utses. Jag hoppas du fått svar på dina fråga, har du följdfrågor är du varmt välkommen att ställa dessa till oss på Lawline.

Kan en VD avskriva sig ansvar för bolaget?

2020-12-29 i Bolag
FRÅGA |Hej , det är så att jag sitter som VD i ett företag men funderade på att säga upp mig helt för jag känner att jag är orolig över ansvaret, kan man skriva ett avtal med firma ägaren att om något skulle hända med bolaget så har VD´n avskrivit sig allt ansvar och eventuella kostnader hamnar enbart på firma ägaren ? (Såklart med hans namn i underskrift)
Marija Stevanovic |Hej! Jag uppfattar din fråga som så att du undrar huruvida man kan komma överens om att du som VD inte ska ha något ansvar i det fall det händer något med bolaget. Jag har också förstått det som så att du kommer säga upp dig i det fall att det inte finns en sådan möjlighet. Att skriva ett avtal med firma ägaren är inte ett alternativ, däremot finns går det att bevilja ansvarsfrihet för en verkställande direktör. Ansvarsfrihet är ett särskilt beslut som fattas på ordinarie årsstämma och innebär att bolaget inte kommer att föra talan om skadestånd mot styrelseledamöter och/eller verkställande direktör avseende hur dessa skött sina uppdrag. Förfarandet regleras i Aktiebolagslagen (2005:551). Frågan om ansvarsfrihet är obligatoriskt, således måste det vid årsstämman fattas beslut om styrelseledamöter eller verkställande direktör ska beviljas ansvarsfrihet (7 kap. 11 § p.3 ABL). Genom att en styrelseledamot eller VD beviljas ansvarsfrihet bekräftar aktieägarna att de accepterat den förvaltning som styrelsen och VD:n utövat. Effekten av ett beslut om beviljad ansvarsfrihet är att rätten att väcka skadeståndstalan går förlorad. Denna huvudregel gäller med undantaget att talan kan väckas trots ansvarsfrihet i det fall att väsentlig information har undanhållits stämman (29 kap 11 § ABL). Om det istället är så att ansvarsfrihet inte beviljas kvarstår ansvaret, således har bolaget rätt att väcka en skadeståndstalan gentemot styrelseledamöterna eller VD:n (29 kap. 7 § ABL). Skadeståndsansvaret omfattar då skador som orsakats uppsåtligen eller av oaktsamhet vid utförandet av sitt uppdrag (29 kap. 1 § första stycket ABL).

Likvidation av kommanditbolag vid för få ägare

2020-12-22 i Bolag
FRÅGA |Om man har ett kommanditbolag och kommanditdelägaren (med begränsat betalningsansvar) har avlidit för 2,5 år sedan. Sedan dess är det endast en person kvar i bolaget (ansvarig bolagsman). Dödsboet efter kommanditdelägaren har skiftats. Är det möjligt att fortsätta driva kommanditbolaget? På Bolagsverkets sida läser jag "Om antalet bolagsmän är mindre än två i sex månader anses företaget ha gått i likvidation." samt "Om företaget gått i likvidation ska det anmälas till Bolagsverket för registrering."1. Måste det gamla kommanditbolaget gå i likvidation och ett nytt bolag t ex Aktiebolag/Enskild firma nyregistreras?2. Är det möjligt att omvandla det gamla kommanditbolaget till enskild firma/alt. aktiebolag?3. Eller har möjligen det gamla kommanditbolaget automatiskt omvandlats till enskild firma?Vänliga hälsningar
Anton Blomqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Tillämpliga lagar är lagen om handelsbolag och enkla bolag (HBL) samt handelsregisterlagen (HRL).Bolaget måste avvecklas på grund av likvidationstillståndSom du själv nämner är det så att om kommanditbolaget bestått av en person över en sex månaders tid anses bolaget ha trätt i likvidation (2 kap. 28 § HBL). I det här fallet har således likvidationstillstånd automatiskt inträtt, vilket innebär att bolaget måste avvecklas. Personen som är kvar i bolaget ska omgående anmäla likvidationen till Bolagsverket (13 § och 14 § HRL). Begränsade möjligheter att ingå förbindelserEfter att sex månader passerat har bolaget endast vissa möjligheter att ingå förbindelser, såsom nödvändiga åtgärder för lämplig avveckling (2 kap. 35 § HBL). Anledning till detta är en vilja att framtvinga att bolaget löses upp.Nytt bolag behöver registrerasKommanditbolaget måste alltså avvecklas. Det här innebär att man är tvungen att starta upp och registrera ett nytt företag om man vill ha en företagsverksamhet framöver. I och med att sexmånadersfristen passerats är det inte längre möjligt att omvandla kommanditbolaget till någon annan bolagsform.Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Måste ett bolag dela ut lika mycket till varje aktieägare eller kan man tänka sig ett differentierat utdelningsupplägg?

2020-12-16 i Bolag
FRÅGA |Hej,Vi är 4 st som äger 25 % av ett aktiebolag via våra egna aktiebolag. Vi vill att utdelningen ska baseras på hur mycket man individuellt har dragit in i företaget under årets gång. Vi har en del av verksamheten som genererar pengar utan oss (andra anställda) och den delen vill vi dela på 25 % var men resterande del som baseras på hur mycket vi individuellt har jobbat vill vi fördela jämt med vad varje individ har jobbat. Har person a dragit in 40 % av vinsten utöver de anställda ska alltså person a få 40 % av utdelningen. Vi vill få tips och råd om hur vi kan verkställa detta. Räcker det med att vi skriver in det i bolagsordningen att vi ska ha det så? ska en revisor kunna lösa det? Eller vem vänder vi oss till för att lösa det?
Jacob Björnberg |Hej och tack för ni vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ert ärende enligt följande. Ni är fyra stycken personer som via egna bolag äger lika stora andelar i ett annat aktiebolag i vilket samtliga också är operativt verksamma. Det överskott som det sistnämnda bolaget genererar önskar ni framöver att få utbetalt i form av en differentierad utdelning, vilken ska baseras på respektive aktieägares arbetsinsats i bolaget. Ni undrar därför huruvida ovanstående är möjligt, vad som i så fall kommer att behöva ombesörjas av er själva och/eller vem man eventuellt kan vända sig till och begära biträde. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av era frågor följer enligt nedan.Aktiebolagslagen (ABL).Inkomstskattelagen (IL).Det ska vidare tilläggas att den här utredningen inte kommer att rendera i någon längre skrivelse eftersom den egentliga frågeställningen civilrättsligt är tämligen enkel att besvara. Skatterättsligt väcker emellertid upplägget eventuellt vissa betänkligheter. Men eftersom vi på Lawline inte arbetar med skattejuridik kommer den delen av framställningen att bli ganska översiktlig och i mångt och mycket endast motsvara en indikation.Den civilrättsliga bedömningenInledningsvis förtjänas det att nämna den för bolagsrätten så viktiga likhetsprincipen, vilken innebär att alla aktier har lika rätt i bolaget (4 kap. 1 § ABL). Det betyder i praktiken att samtliga aktier av samma aktieslag måste ge lika stor rätt till utdelning. Det finns dock ingenting som hindrar bolagsstämman från att fatta beslut om avsteg från den ovannämnda grundregeln om alla aktiers lika rätt, men det förutsätter att samtliga aktieägare är överens om det. Det korta svaret på er huvudsakliga fråga lyder därför att det civilrättsligt (bolagsrättsligt) är fullt möjligt att på bolagsstämman besluta om att skevt fördela de utdelningsbara medel som finns i bolaget på det sätt som ni har föreslagit. Jag ser inte heller det skulle föreligga några hinder mot att införa en sådan bestämmelse i bolagsordningen. Det torde dock vara mycket ovanligt att reglera prestationsbaserade ersättningar kopplade till enskilda aktieägarnas innehav på det sättet. Mer vanligt är däremot att bestämmelser om olika aktier i form av stam- och preferensaktier, det vill säga två eller flera aktieslag som berättigar till olika mycket i utdelning, förs in i en bolagsordning.Den skatterättsliga bedömningenI allmänhet upprätthålls principen att beslut om utdelning som tagits i behörig ordning på en bolagsstämma också ska respekteras vid beskattningen. Men principen är inte utan undantag och Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i flertalet avgöranden uttalat att avsteg bör göras när aktier av samma slag ger olika utdelning beroende på vem som äger dem. Det framgår av domstolens praxis att när det föreligger just en direkt koppling mellan lönsamheten i ett bolag/en enskild aktieägares arbetsprestation och utdelningen på dennes aktier ska det belopp varmed utdelningen överstiger den lägsta utdelningen på övriga aktier i bolaget av samma aktieslag betraktas som ersättning för utfört arbete och därmed som lön (se bland annat rättsfallen RÅ 2000:56 och HFD 2020 ref. 1). Förutom att utdelningen hos mottagaren blir beskattad som tjänsteinkomst (i inkomstslaget tjänst, 10 kap. 1 § och 11 kap. 1 § 1 st. IL) kommer det utdelande bolaget att påföras arbetsgivaravgifter på de utbetalda beloppen.Formellt sett är det dock era respektive bolag och inte ni själva (i egenskap av fysiska personer) som direkt utgör delägarkretsen i det ifrågavarande aktiebolaget. Ett aktiebolags alla inkomster tas upp till beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet (13 kap. 2 § IL). Det innebär att utdelningarna från det gemensamt äga aktiebolaget till era egna bolag egentligen ska tas upp för beskattning. Men när det gäller utdelningar i inkomstslaget näringsverksamhet finns det vissa särregler som stadgar att utdelningar på så kallade näringsbetingade andelar är skattefria (24 kap. 35 § IL). Med näringsbetingad andel avses bland annat en andel i ett aktiebolag om den uppfyller villkoren i 24 kap. 33 § IL och ägs av ett annat aktiebolag (24 kap. 32 § IL). De nyss nämnda villkoren stipulerar att andelen ska vara en kapitaltillgång och att den bland annat inte får vara marknadsnoterad, vilket jag utgår ifrån att så är fallet här beträffande era respektive bolags andelar i det gemensamt ägda aktiebolaget varför utdelningarna så här långt kan framstå som skattefria.Men samtidigt är det fullt möjligt att era innehav kan komma att träffas av reglerna om fåmansföretag och så kallade kvalificerade andelar i 56-57 kap. IL, vilka syftar till att förhindra att just förvärvsinkomster (tjänsteinkomster) omvandlas till lägre beskattade kapitalinkomster genom utdelningar eller via framtida avyttringar. Det nu sagda kan därför utlösa beskattning, men att beskriva alla teknikaliteter avseende fåmansreglerna är inget som görs inom ramen för vår expressrådgivning. Vidare fordras ingående kunskap om de faktiska omständigheterna och betydligt mer information än den som går att utläsa av er ärendebeskrivning. Och det måste likaledes och återigen förtydligas att vår byrå inte är verksam på det skatterättsliga området varför vi inte heller åtar oss några sådana uppdrag.Notis: HFD styr rättspraxis på skatterättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar HFD så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (förvaltningsrätter och kammarrätter) informellt har att följa. HFD hette tidigare Regeringsrätten varför äldre domar har refererat som börjar på "RÅ".Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammanfattningsvis finns det enligt min mening ingenting i det aktuella upplägget som civilrättsligt skulle kunna förbjudas så länge det råder konsensus mellan samtliga aktieägare. Däremot kan en del av utdelningarna skatterättsligt komma att ses som lön. Exakt hur detta ska hanteras hos mottagaren av "lönen" när denne är en juridisk person, ett aktiebolag, låter jag vara osagt. Det går möjligen (dock ytterst tveksamt) att argumentera för att utdelningarna oavsett dess beskaffenhet inte kan anses utgöra lön eftersom era respektive bolag naturligtvis inte kan utföra något arbete i egentlig mening. Men samtidigt och mot just den bakgrunden, jämte ovan refererad rättspraxis, torde det bli mycket besvärligt att åberopa olika stora utdelningar på aktier baserade på olika arbetsprestationer och även undgå beskattning i inkomstslaget tjänst. Objektivt sett förefaller dock upplägget alltjämt som civilrättsligt genomförbart, men skatterättsligt kommer det nog att te sig som ganska så uppenbart att syftet är att försöka kringgå reglerna.I den här typen av sammanhang brukar man ofta framhålla att avtalsrubriceringen inte får någon bäringen på den rättsliga bedömningen. Med detta menas i klartext att parterna inte ensamt förfogar över etiketten på rättsförhållandet utan att det istället är de faktiska omständigheterna som fäller avgörandet. För att konkretisera detta ytterligare kan följande anföras. Bara för parterna i rubricerar en överenskommelse som en hyra innebär inte det per automatik att avtalet kommer att betraktas som ett hyresavtal. Det som styr bedömningen i det här avseendet är det verkliga avtalsinnehållet. Skulle ett sådant, exempelvis efter en granskning av avtalstexten, i själva verket visa sig handla om ett köp kommer avtalet att ses som ett köpeavtal alldeles oavsett vad parterna själva har för uppfattning. Detsamma gäller i den nu uppkomna situationen. Den skatterättsliga bedömningen är inte bunden av den civilrättsliga (bolagsrättsliga) beteckningen som parterna har valt, vilket betyder att bara för att ni själva väljer att kalla upplägget för utdelning kommer det inte att ses som utdelning när det i stort sett verkar röra sig om regelrätta (förtäckta) löneutbetalningar.Vid fler frågor är ni varmt välkomna att höra av er på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och ni får mer än gärna kontakta mig direkt ifall ni önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen (i fråga om civil- och bolagsrelaterade spörsmål). I så fall kan jag slussa er vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att ni behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Men notera som sagt att vi på skatterättens område endast ger den här typen av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som ni numera har nyttjat. Byrån inte åtar sig inte några skatterättsliga uppdrag fullt ut. Mitt förslag och som svar på er tredje och sista delfråga enligt ovan är att ni bör vända er till en byrå som är specialiserad på skatterätt för att få detaljerad klarhet i alla de skattemässiga effekterna.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ert ärende har varit matnyttigt och presenterats i en för er utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när ni mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Vad kostar det att starta ett AB?

2020-12-30 i Bolag
FRÅGA |Hej jag undrar hur mycket det kostar mig att starta ett AB, är det 50 000 eller 25 000?
Siva Arif |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att starta ett aktiebolag krävs det att man har ett aktiekapital på minst 25 000 kr, enligt 1 kapitlet 5 § aktiebolagslagen. Aktiekapitalet kan betalas antingen med pengar eller med egendom(s.k. apportegendom).Vänligen,

Bolags hantering av avlidna aktieägares aktier

2020-12-29 i Bolag
FRÅGA |Hej, vi är ett företag med ett hundratal aktieägare. Bolaget är vilande men skall sättas igång igen. Problemet vi nu ställs inför är att ett antal aktieägare har avlidit. Hur gör vi med deras aktier? Jag vet inte hur jag får kontakt med eventuella arvingar till de avlidna ägarna.
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen aktiebolagslagen (ABL).Utredning Att ingen verksamhet bedrivs i ett aktiebolag, något som ibland kallas att företaget är vilande, saknar självständig juridisk betydelse. Ett aktiebolag som inte bedriver någon verksamhet måste alltså uppfylla samma löpande förpliktelser som ett aktivt aktiebolag, exempelvis i form av att en komplett styrelse måste finnas och årsredovisningar måste upprättas. Enligt 5 kap. 1, 5 och 7 §§ ABL ska ett aktiebolag föra aktiebok som ska innehålla uppgifter som aktieägare och aktier, något som styrelsen som huvudregel är ytterst ansvarig för. I 5 kap. 11-12 §§ ABL framgår att ansvaret för aktieboken övergår till en värdepapperscentral för så kallade avstämningsbolag, det vill säga aktiebolag vars aktier är registrerade i ett avstämningsregister. I 5 kap. 9 § ABL regleras förutsättningarna för att styrelsen i ett kupongbolag, ett bolag som inte är ett avstämningsbolag, ska vara förpliktad att ändra aktieboken. Ändringar ska ske när uppvisar ett aktiebrev och kan styrka sitt förvärv samt om en aktieägare eller annan behörig person anmäler att ett förhållande i aktieboken ändrats. Av paragrafens ordalydelse framgår att ändringar i aktieboken ska ske på grundval av uppvisat aktiebrev, anmälan eller motsvarande från förvärvare av aktier, aktieägare eller någon annan behörig person. Motsatsvis framgår alltså att styrelsen inte har någon skyldighet att på eget initiativ föra in eller anteckna uppgifter i aktieboken, även om omständigheter som i och för sig kan föranleda sådant införande eller anteckning kommer till styrelsens kännedom på ett eller annat sätt. Såväl praxis som förarbeten ger stöd för detta, som även innebär att aktieägare inte kan avföras ur aktieboken på styrelsens initiativ. En ny ägare måste dock för att få utöva sina aktierättigheter tas upp i aktieboken och kan därför sägas ha incitament att begära detta, något som framgår av 4 kap. 37 § ABL. Underlåtenhet att föra och offentliggöra aktiebok är enligt 30 kap. 1 § ABL straffbar.I ert nu aktuella fall tolkar jag det som att aktieboken inte ändrat sedan aktieägare avlidit och deras arvingar tagit över de avlidnas aktier. Enligt min preliminära uppfattning är det primärt upp till de nya aktieägarna att begära att deras innehav tas med i aktieboken eftersom styrelsen såsom berörts inte är skyldig att ändra aktieboken självmant. Hur detta är förenligt med styrelsens straffbelagda uppdrag att föra aktieboken är dock för mig något oklart. Om ert bolag är ett avstämningsbolag är det såsom berörts värdepapperscentralen som är skyldig att föra aktieboken, vilket enligt min uppfattning innebär att bolaget inte har lika starka incitament att utreda förhållandena. Eftersom den exakta gränsen för styrelsens ansvar framstår som något oklar vore det sannolikt gynnsamt för ert bolag att utreda ägandeförhållandena om det rör sig om ett kupongbolag. Bolagsverket föreslår på sin hemsida ett antal åtgärder för ett bolag med okända aktieägare, exempelvis att utreda de okända aktieägarnas kontaktuppgifter. Detta förfarande skulle enligt min uppfattning inte strida mot någon av de berörda bestämmelserna.HandlingsplanMin rekommendation till er är att försöka få kontakt med de nya aktieägarna eller i andra hand ta till någon av Bolagsverkets andra rekommendationer. Om ert bolag är ett avstämningsbolag kan detta möjligen sägas vara mindre angeläget eftersom er styrelse inte har ansvaret för aktieboken. Om frågan är av större betydelse för bolaget rekommenderar jag att ni anlitar en jurist som kan genomföra en komplett utredning av rättsläget så att ni kan få en bättre grund att basera era beslut på.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp! Har du några funderingar kan du höra av dig till mig på magnus.gustafsson@lawline.se. Med vänlig hälsning

Vad gäller vid överlåtelse av aktier?

2020-12-22 i Bolag
FRÅGA |Hej! Jag är aktieägare i ett bolag enligt avtal och vill utträda från detta. Den ekonomiska kompensationen (alltså att någon inom bolaget skall köpa loss mig) är av sekundärt intresse. Min önskan är att inte ha någonting som helst med bolaget att göra, varken juridiskt eller ekonomiskt. Det enda som binder mig till bolaget är ett påskrivet kontrakt. Vad kan jag göra?
Sara Djogic |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Regler om aktiebolag behandlas i aktiebolagslagen (ABL). Du nämner i din fråga att ett påskrivet kontrakt binder dig till bolaget. Eftersom jag inte vet vad som framgår av kontraktet kommer jag inte kunna beakta dess innehåll när jag besvarar din fråga. Ha dock i åtanke att vad som eventuellt framgår av kontraktet kan få företräde framför aktiebolagslagen. Aktier kan överlåtas frittUtgångspunkten är att aktier kan överlåtas och förvärvas fritt. Detta innebär att du kan sälja dina aktier till någon som vill träda in i bolaget 4 kap. 7 § första stycket ABL. Friheten är i stort sett total men kan inskränkas genom olika förbehåll om det finns föreskrivet i bolagsordningen 4 kap. 7 § andra stycket ABL.Förbehåll i bolagsordningenDessa förbehåll är samtyckesförbehåll, 4 kap. 8 § ABL, förköpsförbehåll 4 kap. 18 § ABL och hembudsförbehåll 4 kap. 27 § ABL.Samtyckesförbehåll innebär att det föreskrivs i bolagsordningen att bolaget måste samtycka innan aktier säljs. Det ska även framgå om samtycke lämnas av styrelsen eller av bolagsstämman samt vissa andra villkor 4 kap. 9 § 1 stycket ABL. Finns ett samtyckesförbehåll måste delägaren som vill sälja sina aktier anmäla det till styrelsen. Förköpsförbehåll innebär att en aktieägare eller någon annan ska erbjudas att köpa en aktie innan den överlåts till en ny ägare. Även detta ska framgå av bolagsordningen 4 kap. 18 § ABL. Detta innebär inte ett hinder mot att sälja aktierna, bara ett krav på till vem erbjudandet måste riktas till först. Hembudsförbehåll innebär att en aktieägare eller någon annan ska ha rätt att lösa en aktie som har övergått till en ny ägare. Detta utgör inte ett hinder att sälja men innebär att bolaget kan lösa in aktierna man säljer från den som köpt dem. Ett sådant förbehåll ska stå i bolagsordningen för att gälla 4 kap. 27 § ABL.Möjlighet till tvångsinlösenEn annan tillvägagångssätt är att kräva majoritetsaktieägare att lösa ut minoritetsaktier. Denna möjlighet föreligger dock endast om majoritetsaktieägaren innehar 90 % av aktierna 22 kap. 1 § ABL. Din situationMin rekommendation till dig är att ta en noggrann titt på kontraktet mellan dig och bolaget i syfte att ta reda på om något av de angivna förbehållen finns föreskrivet. Jag föreslår även att du kollar i bolagsordningen. Skulle det vid ett senare tillfälle visa sig att det förelegat förbehåll som du inte tagit i beaktande kommer det innebära att överlåtelsen blir ogiltig om överlåtelsen sker i strid mot förbehållet. Om något förbehåll inte finns angivet har du alltså rätt att överlåta dina aktier. Vad gäller tvångsinlösen har jag dessvärre inte tillräckligt med information för att bedöma huruvida det kan aktualiseras i din situation. Jag hoppas du fått svar på din fråga. Du är välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline!Med vänlig hälsning,

Vad är det viktigaste att tänka på när man ska starta en enskild näringsverksamhet?

2020-12-16 i Bolag
FRÅGA |Hej! Jag ska starta en enskild näringsverksamhet, en städfirma. Vad är de största sakerna som jag behöver ha kännedom om? Vad är mina skyldigheter och rättigheter?
Amanda Boqvist Thiel |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad kul att du bestämt dig för att starta en enskild näringsverksamhet. I mitt svar kommer jag att gå igenom de viktigaste sakerna som du behöver tänka på när du startar upp och driver din enskilda näringsverksamhet, och vilka rättigheter och skyldigheter du har. De saker jag kommer att gå igenom är:- Allmänt om enskild näringsverksamhet- Praktiska saker som är bra att känna till när du ska starta upp din enskilda näringsverksamhet- Samma rättigheter som en fysisk person- Företagets namn- Personligt betalningsansvar för företagets skulder- Deklaration- Moms- Bokföring och bokslut- Min rekommendation till digAllmänt om enskild näringsverksamhetAtt välja bolagsformen enskild näringsverksamhet har sina fördelar. Det är enklare och smidigare än att driva till exempel ett aktiebolag och det krävs ingen insats från dig för att starta upp den enskilda näringsverksamheten. Du som driver den enskilda näringsverksamheten kallas för enskild näringsidkare. En enskild näringsverksamhet har inget organisationsnummer, utan kommer att använda ditt personnummer som organisationsnummer. Praktiska saker som är bra att känna till när du ska starta upp din enskilda näringsverksamhet För att kunna starta en enskild näringsverksamhet måste du anmäla dig för registrering hos Skatteverket och bli godkänd för F-skatt. Detta kan du göra via verksamt.se. Jag uppfattar din fråga som att du ska sälja dina städtjänster, och då måste du även anmäla dig för momsredovisning till Skatteverket. Rättigheter: Samma rättigheter som en fysisk personEn enskild näringsverksamhet har rätt att ingå avtal och äga tillgångar precis som en fysisk person. Rättighet: Företagets namnOm du har kommit på ett bra namn till din enskilda näringsverksamhet och du inte vill att någon annan ska använda namnet kan du anmäla det på Bolagsverkets webbplats. På så sätt får du ensamrätt till namnet. Skyldighet: Personligt betalningsansvar för företagets skulder En av de främsta skyldigheterna är att du som har en enskild näringsverksamhet själv ansvarar för näringsverksamhetens skulder. Det är alltså du som är personligt ansvarig för verksamheten. Något annat som kan vara bra att känna till är att en enskild näringsverksamhet inte är en juridisk person, och det är därför du som företagare själv ansvarar för företagets skulder. Vill du veta mer om dina skyldigheter och vad det innebär att ha en enskild näringsverksamhet kan du läsa om dessa på Bolagsverkets hemsida. Skyldighet: DeklarationNär du har en enskild näringsverksamhet ska du tillsammans med din inkomstdeklaration skicka in en NE-bilaga till Skatteverket. En NE-bilaga är en blankett som används för att deklarera inkomst av näringsverksamhet i enskild firma. Om du vill läsa mer om hur du ska deklarera som enskild näringsidkare kan du gå in på Skatteverkets hemsida. Skyldighet: MomsDå din enskilda näringsverksamhet är momsregistrerad ska du deklarera moms i en momsdeklaration. Moms är en mervärdesskatt som vi alla betalar när vi köper varor och tjänster. Som privatperson behöver man inte tänka på moms eftersom momsen ofta är inbakad i priset. Men som enskild näringsidkare ska du deklarera och betala moms. Det finns mer information om moms på Skatteverkets hemsida som kan vara bra för dig att läsa. Skyldighet: Bokföring och bokslut När du driver din enskilda näringsverksamhet är du skyldig att upprätta en bokföring, vilket följer av bokföringslagen. Man kan kort säga att bokföring innebär att det ska finnas skriftliga bevis för alla händelser som påverkar bolagets affärer, till exempel kvitton och fakturor. Ett bokslut är sammanställningen av bokföringen. Det är bokslutet som ligger till grund för bolagets beskattning. Det finns bra information på Skatteverkets hemsida om detta också, vilket jag rekommenderar dig att läsa. Min rekommendation till digSom du säkert förstår är det en del saker att tänka på när man ska starta en enskild näringsverksamhet. Jag rekommenderar dig varmt att gå in och läsa mer på Skatteverket och Bolagsverkets hemsidor. Det kan ge dig en bättre uppfattning och mer information om vad du ska tänka på som enskild näringsidkare, och vilka rättigheter och skyldigheter du har.Hoppas att du fått svar på din fråga och stort lycka till med din enskilda näringsverksamhet! Med vänlig hälsning,