Enskild aktieägares möjlighet att väcka talan mot olovlig värdeöverföring

2019-02-09 i Bolag
FRÅGA |Hej! Jag är en av flera aktieägare i ett aktiebolag. Vad kan jag som enskild aktieägare göra om en förtäckt värdeöverföring har skett utan mitt samtycke? Tacksam för svar.
Fredrik Lindén |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om värdeöverföringar och bolagsstämmobeslut finns i aktiebolagslagen (ABL). Om den förtäckta värdeöverföringen kommit till stånd genom bolagsstämmobeslut kan en ensam aktieägare väcka s.k. klandertalan mot bolagsstämmobeslutet (7 kap. 50 § ABL). Klandertalan enligt ABL måste som huvudregel väckas inom tre månader från dagen för beslutet, annars kan beslutet bli gällande (7 kap. 51 § 1 st. ABL). Anledningen till detta är att lagstiftaren anser att beslut inom bolaget inte bör "hänga i luften" under alltför lång tid. Om beslutet däremot utgör en s.k. nullitet, d.v.s. om beslutet är sådant att det inte kan fattas ens med samtliga aktieägares samtycke, samtycke till beslutet krävs av samtliga eller vissa aktieägare och sådant samtycke inte har inhämtats, om kallelse till bolagsstämma inte har skett eller bestämmelser om kallelse till bolagsstämma inte följts får klandertalan väckas senare än tre månader efter dagen för att beslutet fattades (7 kap. 51 § 2 st. ABL). S.k. nulliteter leder till ogiltighet utan att ogiltigheten behöver åberopas, beslutet är alltså ogiltigt redan från den tidpunkt beslutet fattades.Det framgår inte av din fråga om beslutet fattats i enlighet med reglerna om bolagsstämma och formkraven för kallelse till bolagsstämma. Överträdelse av dessa regler kan t.ex. ha skett om du som aktieägare inte har fått någon kallelse till bolagsstämman på vilken beslut om den förtäckta värdeöverföringen har fattats, eller om kallelsen till bolagsstämman annars strider mot formkraven i ABL för hur en sådan kallelse ska ske. Eftersom avsteg från generalklausulen i 8 kap. 41 § ABL kräver samtliga aktieägares samtycke kan det tänkas att beslut om värdeöverföring i strid med generalklausulen utgör en s.k. nullitet och kan klandras efter 3 månader. Alltså om värdeöverföringen innebär en otillbörlig fördel för en annan aktieägare eller någon annan, till nackdel för för dig som aktieägare och den har skett utan ditt samtycke. Det är dock oklart om överträdelser av generalklausulen kan betraktas som nulliteter eftersom generalklausulen inte uttryckligen ställer krav på samtliga aktieägares samtycke för undantag från regeln. Överträdelser av generalklausulen utgör nog snarare uteslutande s.k. angripligheter, och klanderrätten vid sådana överträdelser preskriberas efter tre månader. Kapitalskyddsreglerna i 17 kap. ABL om värdeöverföringar ställer inte heller upp något krav om att förtäckta värdeöverföringar måste ske med samtliga aktieägares samtycke. Det saknar därför betydelse för frågan om tidsfristen för klanderrätt om tre månader ska tillämpas huruvida du har samtyckt till värdeöverföringen. Kapitalskyddsreglerna i 17 kap. ABL utgör dock s.k. borgenärsskyddsregler. Bolagsstämmobeslut i strid med borgenärsskyddsregler räknas som nulliteter eftersom borgenärsskyddsregler är tvingande och beslut i strid med sådana regler inte kan fattas ens med samtliga aktieägares samtycke. Vid överträdelse av kapitalskyddsreglerna kan bolagsstämmobeslut om värdeöverföring alltså klandras efter tre månader från dess att beslutet om den olovliga värdeöverföringen fattats. Den s.k. beloppsspärren innebär att det efter värdeöverföringen måste finnas täckning för bolagets bundna egna kapital. Det innebär att värdeöverföringen inte får överstiga det fria egna kapitalet, d.v.s. utdelningsbart kapital. Enligt försiktighetsregeln får en värdeöverföring, oavsett resultatet vid prövningen enligt beloppsspärren inte ske om den inte är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet, och bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Det innebär i stora drag bland annat att bolagets soliditet och likviditet mot bakgrund av verksamhetens art, omfattning och risker, framförallt med hänsyn till bolagets borgenärer av försiktighetsskäl inte får understiga vissa procentuella nivåer. Några exakta gränser är svårt att fastställa men i grova drag bör soliditeten normalt sett i vart fall inte understiga 24 procent och likviditeten bör åtminstone uppgå till 100 procent. Var gränserna enligt försiktighetsregeln går varierar dock beroende på omständigheterna i det enskilda fallet.Sammanfattningsvis bör du, för att ta reda på om tidsfristen för klanderrätt om tre månader gäller alltså utreda om den förtäckta värdeöverföringen har skett i enlighet med kapitalskyddsreglerna i ABL, d.v.s. beloppsspärren och försiktighetsregeln. Bolagsstämmobeslutet kan dock hursomhelst överklagas inom tre månader om beslutet inte kommit till i behörig ordning eller på annat sätt strider mot ABL, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordning. Så, om värdeöverföringen t.ex. innebär en otillbörlig fördel för en annan aktieägare eller någon annan, till nackdel för bolaget eller för dig, kan du i vart fall inom tre månader klandra beslutet om värdeöverföringen eftersom det i sådant fall står i strid med generalklausulen i ABL. Bolagsstämmobeslut som klandras kan upphävas eller ändras av domstol. Verkställighet av bolagsstämmobeslut kan även föranleda skadeståndsskyldighet. En aktieägare ska ersätta skada som han eller hon uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakar en annan aktieägare genom att medverka till överträdelse av ABL.Hoppas att du fick svar på din fråga.

Att tänka på när du ärver aktier

2019-02-06 i Bolag
FRÅGA |Ärva 49% av ett aktiebolag vad innebär det?
Oscar Lado |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Att ärva 49% av ett aktiebolag innebär att du kommer ärva 49% av aktierna i bolaget. En aktie är en ägarandel i företaget som ger den som äger aktien vissa rättigheter.Om företaget går med vinst och väljer att dela ut vinsten till aktieägarna kommer du ha rätt till 49% av bolagets utdelning. Om alla aktier har samma röstvärde kommer du ha 49% av rösterna på bolagsstämman där viktiga beslut tas, detta innebär alltså att du kommer att vara i minoritet. I de flesta beslut bestämmer majoriteten men som minoritetsägare har du i vissa frågor lagstadgade rättigheter, exv. vid ändring av bolagsordningen (7:42 aktiebolagslagen) eller vid tillsättande av minoritetsrevisor (9:9 aktiebolagslagen).Som aktieägare har du inga skyldigheter gentemot bolaget. Det finns inte någon arvsskatt att ta hänsyn till, men det är viktigt att komma ihåg att betala skatt för den kapitalinkomst som man tjänar från aktiebolaget. Hoppas du fick svar på din fråga!

Hur svarar juridiska personer som är delägare i ett aktiebolag vid kapitalbrist?

2019-01-28 i Bolag
FRÅGA |Hej, fyra AB´n som vardera ägs av privatpersoner till 100%, är delägare i ytterligare ett AB. Ingen äger mer än 35%. Det samägda AB´t har gått oerhört nåligt och aktiekapitalet är mer än förbrukat. Ägarna vill varken livkidera eller gå in med mer pengar. Vad innebär det om detta AB nu drivs under personligt ansvar? Det är ju fyra andra AB som är delägare. Hur funkar det då?
Michella Lina Said |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar hur juridiska personer (aktiebolag) som är delägare i ett aktiebolag blir ansvariga vid kapitalbrist, det vill säga när aktiekapitalet är mer än förbrukat. Jag börjar med att redogöra för vad som gäller vid kapitalbrist, för att slutligen besvara din fråga. Allmänna utgångspunkterAktiebolagsformen regleras av aktiebolagslagen, ABL. I ett aktiebolag ska det alltid finnas en styrelse, med en eller flera ledamöter, enligt 8 kap. 1 § ABL. När kapitalbrist uppkommer, är styrelseledamöterna skyldiga att agera enligt det föreskrivna handlingsmönstret i lag. Det framgår av 25 kap. 13 § ABL att styrelsen genast ska upprätta en kontrollbalansräkning när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Bolagets revisor ska granska kontrollbalansräkningen, förutsatt att bolaget har en revisor. Det innebär att styrelsen i ert aktiebolag, som ska finnas, har en lagstadgad skyldighet att agera när man kan anta att kapitalbrist föreligger. Om upprättad kontrollbalansräkning visar faktisk kapitalbrist, fortlöper styrelsens aktivitetsplikt, och ska då utfärda en kallelse till bolagsstämma som skall pröva om bolaget skall gå i likvidation, enligt 25 kap. 15 § ABL. Det innebär att styrelsen inte behöver agera, om kontrollbalansräkningen visar att bolagets eget kapital faktiskt överstiger åtminstone hälften av det registrerade aktiekapitalet. Handlingsmönstret fortlöper enligt lag, om kapitalbristen inte är läkt. Jag avser inte redogöra närmare för det fortlöpande handlingsmönstret för styrelsen, för att koncentrera svaret till din frågeställning. Personligt ansvar för styrelseledamöterSom framgår ovan är det styrelsen som har en handlingsplikt vid uppkommen kapitalbrist. Underlåtenhet att agera i enlighet med handlingsmönstret i rollen som styrelse medför ansvar, enligt 25 kap. 18 § ABL. Styrelsens personliga ansvar inträder när styrelsen underlåtit att:1. i enlighet med 13 § upprätta och låta bolagets revisor granska en kontrollbalansräkning enligt 14 §,2. i enlighet med 15 § sammankalla en första kontrollstämma, eller 3. i enlighet med 17 § ansöka hos tingsrätten om att bolaget skall gå i likvidation.Styrelsen svarar i så fall solidariskt för de förpliktelser som uppkommer för bolaget under den tid som underlåtenheten består.Personligt ansvar för aktieägareFörst kan konstateras att både juridiska personer (t.ex. aktiebolag som i ditt fall) och fysiska personer kan äga aktier. Reglerna om aktieägare avser således både de fall då aktieägaren är en fysisk person, samt juridisk person. Huvudregeln är att en aktieägare inte kan bli personligt ansvarig för aktiebolagets skulder. Ett undantag från denna huvudregel hittar vi i reglerna om kapitalbrist. Aktieägares personliga ansvar framgår av 25 kap. 19 § ABL. Enligt paragrafen inträder personligt ansvar för aktieägare när de med vetskap om att bolaget är skyldigt att gå i likvidation deltar i ett beslut att fortsätta bolagets verksamhet. Dessa aktieägare svarar solidariskt med styrelsen enligt ovan, för de förpliktelser som uppkommer för bolaget efter den tidpunkt som anges i 17 § andra stycket. SlutsatsKortfattat innebär det ovan föreskrivna att aktieägare, oberoende av dess ställning som juridisk eller fysisk person, blir ansvarig som sådant, solidariskt med styrelsen, för bolagets skulder som uppkommer efter det att aktieägarna har faktisk vetskap om att bolaget bör likvideras, men ändå väljer att fortsätta bolagets verksamhet. Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,

Hur väljs en ordförande till ett styrelsemöte och när kan ett giltigt beslut tas?

2019-01-24 i Bolag
FRÅGA |Kan en styrelseordförande i ett AB kalla till styrelsemöte utan att ange frågorna och ta för givet att han är ordförande på mötet och vid lika rösträtt ha utslagsrösten.
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Det är Aktiebolagslagen (ABL) som reglerar frågor kring aktiebolag och dess verksamhet, därför kommer jag att hänvisa till den lagen i mitt svar.Hur väljs en styrelseordförande?Ordförandens roll är att leda styrelsen och är den som har huvudansvaret för styrelsens arbete enligt praxis. Oftast brukar ordförande i styrelsen vara firmatecknaren i företaget d.v.s. den som har behörighet till att exempelvis skriva under avtal. Styrelsen ska rösta fram ordförande om inget annat anges i bolagsordningen eller beslutats på tidigare bolagstämma. Om det blir lika i röstningen ska röstningen avgöras genom lottning se 8 kap 17 § 2 st ABL.Vad ska finnas i en kallelse till ett styrelsemöte?I 8 kap 18 § ABL nämns att det är ordförande som tillkallar ett styrelsemöte och i kallelsen ska dagordning finnas samt alla de handlingar som det ska fattas beslut i. Beslut kan inte tas i en fråga om inte alla kunnat ta del av frågan och handlingarna innan styrelsemötet, eftersom samtliga ska kunna förbereda sig inför varje fråga i dagordningen se 8 kap 21 § 2 st. ABL. Om ett beslut fattas trots att alla inte kunnat ta del av handlingarna riskerar styrelseordförande ett års fängelse eller böter beroende på omständigheter enligt 30 kap 1 § 3 p. ABL.Ordförandens utslagsröstStyrelsen får endast fatta beslut i en fråga om mer än hälften av hela antalet styrelseledamöter är närvarande se 8 kap 21 § ABL. Styrelseordföranden har även utslagsröst om en röstning i styrelsen skulle sluta lika om denne ska besluta i ett ärende och alla i styrelsen är närvarande. När styrelsen ska besluta om något krävs majoritet, dvs att mer än hälften av alla närvarande i styrelsen röstar för ett förslag enligt 8 kap 22 § ABL. Om styrelsen inte är fulltalig, d.v.s. om alla ledamöter inte är närvarande, ska de som röstar för beslutet utgöra mer än en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter, om inte annat föreskrivs i bolagsordningen. Styrelseledamot och jävEn styrelseordförande får inte rösta i frågor där denne är jävig se 8 kap 23 § ABL. Med jäv menas att en ordförande eller annan styrelseledamot inte får handlägga i frågor då de handlar om:1. avtal mellan styrelseledamoten och bolaget,2. avtal mellan bolaget och en tredje man, om styrelseledamoten i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot bolagets, eller3. avtal mellan bolaget och en juridisk person som styrelseledamoten ensam eller tillsammans med någon annan får företrädaSammanfattningsvis är det ledamöterna i styrelsen som röstar om vem som ska bli ordförande för styrelsen om inget annat föreskrivs i bolagsordning eller beslutats i en bolagstämma. En person kan alltså inte påstå att den är ordförande utan att det röstats om det. För att ett beslut ska kunna tas i en fråga måste alla ledamöter tagit del av informationen samt tillhörande handlingar i samband med kallelsen till styrelsemötet. Om alla styrelseledamöter är närvarande under styrelsemötet, har ordföranden utslagsröst ifall det skulle bli lika i en röstning. Ordförande får dock inte rösta alls i situationer då denne är jävig.Jag hoppas du har fått svar på dina funderingar!Jag önskar dig en fortsatt trevlig dag!Med vänlig hälsning,

Aktieöverlåtelse med uppskjuten betalning, efterfinansiering samt beskattningstidpunkt

2019-02-07 i Bolag
FRÅGA |Hej,jag ska sälja aktier i ett svenskt AB. Köparen har inte pengar att betala för aktierna nu och kommer troligen inte ha nog med pengar att betala för aktierna om bolaget t.ex. skulle gå i konkurs. Är det möjligt (lagligt? Skattemässigt OK? etc) att jag säljer aktierna för, sig, 1 miljon men samtidigt ställer ut ett skuldbrev där köparen av aktierna är skyldig mig 1 miljon som förfaller till betalning när han vid något tillfälle säljer aktierna?En annan fråga i samma ärende;Kan jag, som säljare av aktierna, på något sätt skjuta upp att betala vinst på försäljningen tills dess jag faktiskt får betalt betalt för aktierna (om man nu kan lösa det med ett skuldbrev enligt ovan)?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen allmänna avtalsrättsliga principer, aktiebolagslagen (ABL) och inkomstskattelagen (IL).Utredning I svensk rätt gäller som huvudregel avtalsfrihet. Detta innebär att personer med rättskapacitet i utgångsläget är fria att ingå de avtal de finner lämpliga på de villkor de finner lämpliga. Det finns givetvis ett mycket stort antal undantag, inte minst i lag. Ett exempel på när lagen inskränker avtalsfriheten är på aktiebolagsrättens område där ABL inskränker avtalsfriheten i olika situationer. När en fysisk person säljer tillgångar, exempelvis aktier, och gör en kapitalvinst ska det som huvudregel beskattas i inkomstslaget kapital enligt 41 kap. 1-2 §§ IL. Skatt för kapitalvinst ska under sådana förhållanden tas upp som intäkt det beskattningsår som tillgången avyttrades (alltså inte det beskattningsår då betalningen mottas) enligt 44 kap. 26 § IL och den så kallade realisationsprincipen. Med detta konstaterat kan vi titta på ditt fall. Enligt min uppfattning finns det med stöd av avtalsfriheten inga hinder för dig som aktieägare att sälja dina aktier och välja att ta emot betalning först vid ett senare tillfälle. Det är värt att notera att ABL reglerar många situationer då aktier överlåts, men enligt min uppfattning hindrar inte ABL att ersättning för sålda aktier överlåts vid ett senare tillfälle så länge överlåtelsen i övrigt hanteras korrekt. Du kan alltså göra såsom du beskrev i frågan att ni tänkt göra. Jag vill dock påpeka att du inte med nödvändighet bör göra det; beroende på omständigheterna i fallet (exempelvis bolagets ekonomi, den potentiella köparens framtidsplaner, och så vidare) kan det innebära en påtaglig risk för dig att under en potentiellt lång tid låta din fordran vara obetald. Anta exempelvis att bolaget börjar gå dåligt efter överlåtelsen och att aktierna, när den tilltänkte köparen väl säljer dem, har förlorat värde. I den situationen riskerar du att stå med en fordran som köparen inte klarar av att betala, ens efter att ha sålt aktierna. Du gör dig kort sagt beroende av din motparts och aktiebolagets ekonomiska förhållanden. Utöver detta kan det vara värt att ha i åtanke att din motpart dels får tillgodogöra sig aktieutdelningarna under tiden fram till dess att ersättningen betalas samt att du i praktiken ger din motpart ett räntefritt lån genom förfarandet. Detta är två förmåner som du bör vara medveten om att du ger din motpart och som du eventuellt bör begära kompensation för (åtminstone avseende räntan).Till ovanstående kan läggas det faktum att du, i enlighet med reglerna jag redogjort för ovan, kommer kapitalvinstbeskattas för den vinst du gör vid överlåtelsen trots att du inte fått någon ersättning. Vilken betydelse detta har för dig är förstås beroende av kapitalvinstens storlek och dina ekonomiska förhållanden i övrigt, men generellt sett kan det anses oförmånligt att behöva betala skatt på en vinst du inte tillgodogjort dig. De enda sätten jag kan se som skulle låta dig undvika kapitalvinstbeskattning för det år överlåtelsen sker är genom att sälja aktierna till samma pris som du förvärvade dem för (och därmed inte göra någon kapitalvinst) eller skänka aktierna till din motpart (och därmed överföra kapitalvinsten tillsammans med skatteskyldigheten till denne), men båda alternativen är av uppenbara skäl olämpliga.Vi kan alltså konstatera att det förfarande du föreslagit är oförmånligt för dig på flera sätt. Jag tolkar din fråga som att du och köparen av någon anledning vill att köparen ska ta över dina aktier inom en snar framtid men att köparen i dagsläget inte har möjlighet att köpa dem av dig. Det relevanta problemet (finansiering av aktieköp) är inte helt ovanligt, varför det i 21 kap. 5 § ABL finns ett förbud mot så kallade förvärvslån. Förenklat innebär det förbjudna förfarandet att ett aktiebolag köps för bolagets egna pengar, exempelvis genom att köparen får aktierna i bolaget mot en fordran och att köparen sedan i egenskap av ägare gör en utdelning om fordrans storlek som denne sedan betalar fordran med. Förfarandet förutsätter att en majoritet av aktierna avses och är, som sagt, förbjudet (med undantag för generationsskiften enl. 21 kap. 8 § ABL). Frågan blir då om det finns ett tillåtet sätt att genomföra överlåtelsen som också är mer förmånligt än det du beskrivit.Jag kan huvudsakligen se två tänkbara lösningar. Den ena är att du i huvudsak följer förfarandet du beskrivit i din fråga, med den skillnaden att du begär betalning inom en skälig tid från överlåtelsen. Under den tiden har köparen tid att ta ett lån med aktierna ställda som säkerhet och kan därefter betala ersättningen till dig. Detta förfarande byter helt enkelt ut dig mot en annan borgenär och innebär att du tar en mindre risk och inte behöver fundera på räntor och utdelningar. Det förutsätter dock dels att din motpart går med på det och att någon långivare är villig att acceptera aktierna som säkerhet för ett lån, något som sannolikt är beroende av aktiernas art (exempelvis är sannolikt onoterade aktier vars värde huvudsakligen består av bolagets tillgångar och arbeten en bättre säkerhet än noterade högriskaktier). Den andra tänkbara lösningen är att genomföra överlåtelsen med så kallad efterfinansiering. Detta är ett förfarande som syftar till att kringgå förvärvslåneförbudet som jag beskrivit ovan. Förenklat går det ut på att köparen först tar ett kortfristigt lån från en tredje man (med hög ränta), köper aktierna för de lånade pengarna och sedan omfinansierar lånet (eller ställer säkerhet med förvärvade bolagets tillgångar) med bolagets tillgångar och kassaflöde. En förutsättning är dock att aktierna försätter ägaren i en tillräckligt stark ställning relativt andra aktieägare i bolaget. Detta fungerar på grund av utformningen av förbudsbestämmelsen i 21 kap. 5 § ABL. Som du säkert noterat är de två förfarandena jag föreslagit ganska likartade. Enligt min uppfattning skulle båda kunna fungera rent juridiskt, även om rättsläget kring efterfinansieringsmodellen är omgiven av viss osäkerhet på grund av att det rör sig om något av ett juridiskt kryphål. HandlingsplanEftersom jag saknar tillgång till de exakta omständigheterna i fallet är det svårt för mig att komma med någon entydig rekommendation om hur du bör gå tillväga. Det som kan konstateras är dock att du i princip har tre alternativa sätt att hantera aktieöverlåtelsen på enligt vad jag beskrivit i mitt svar. Vilket du bör välja kan jag inte uttala mig om utan närmare insikt i omständigheterna, exempelvis din och den tilltänkta köparens ekonomi, bolagets natur och ekonomi, hur stor andel av bolagets aktier du äger, vad du och den tilltänkta köparen vill uppnå med affären, och så vidare.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Solidariskt medansvar för ett handelsbolags förpliktelser

2019-01-29 i Bolag
FRÅGA |En part i ett HB har utan den andres vetskap begått skattebrott , som resulterat i en stor skatteskuld. Åklagaren har valt att enbart åtala den part som begått handlingarna. Den andre frias helt ( Blir ej åtalad ) Är det solidariska ansvaret för skatteskulden absolut i ett fall som detta? Trots brottslig handling av en part. Finns några liknande rättsfall.Jag tänker då inte på regressrätt att stämma kompanjonen( finns inga pengar) utan om man kan hävda till skatteverket/kronofogden att det inte ska vara ett solidariskt ansvar för skulden då ett brott begåtts?
Francisco Stråhle |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du uppger gäller ett solidariskt ansvar för bolagets angelägenheter. Av 2 kap. 14 § lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag framgår dock att en bolagsman som uppsåtligen eller av oaktsamhet skadat bolaget när han fullgör sina uppgifter ska ersätta dessa. Det är sålunda möjligt att åberopa att den bolagsman som skadat bolaget ensamt ska ersätta skadorna mot bolaget. Detta innebär följaktligen att du som annan bolagsman har fått en fordran (s.k regressrätt) gentemot den orsakande bolagsmannen, vilket innebär att du eller bolaget, som en förlängning av bolagsmännens solidariska ansvar för bolagets förpliktelser, har rätt att få ersättning av din medbolagsman för det belopp som utkom dig.Det finns alltså inga undantag från det solidariska betalningsansvaret. Ansvaret är strikt och innebär att den som innehar fordringen kan rikta anspråk mot vem som helst inom bolaget. Du kan endast erhålla en regressfordran gentemot den skadevållande bolagsmannen.Vänligen,

En delägare i ett AB har tömt bolaget på pengar. Vilka åtgärder står till buds?

2019-01-26 i Bolag
FRÅGA |Hej !Om 2 personer är delägare i ett aktiebolag och har 50% var av tillgångarna.Låt säga 100.000 kr i företaget..Kan person A föra över samtliga tillgångar dvs de 100.000 som finns i företaget, till ett annat företag som person B inte har ngt att göra med.?Vad återstår för person B att göra då denne uppenbarligen blir berövad på sina 50%..?Att anlita en advokat för att sedermera få rätten till sin del av pengarna är väl vad som krävs? Men kan person A göra så ostraffat utan några som helst konsekvenser? Spontant så låter det inte helt lagligt.. Tack på förhand// Anders
Lukas de Bruin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Transaktioner i strid mot aktiebolagslagenSå som jag förstår din fråga så har en delägare i aktiebolaget utan samtycke från den andra delägaren fört över 100 000 kr till en utomstående utan att få någonting alls i ersättning. Genom genomförandet av denna transaktion så har bolaget blivit 100 000 kr fattigare utan att detta på något sätt varit affärsmässigt motiverat. Detta strider mot flera bestämmelser i aktiebolagslagen. Utan att detta utgör en uttömmande lista så kan det konstateras att det lär röra sig om brott mot bland annat kapitalskyddsreglerna i 17 kap och brott mot generalklausulen i 8 kap. 41 §.Hur angriper man olagliga transaktioner?Det finns lite olika regler som kan bli tillämpliga beroende på omständigheterna. Om den som har mottagit pengarna från bolaget har insett eller åtminstone borde ha insett att den här överföringen var något som person A ej hade rätt att göra så kan transaktionen ogiltigförklaras enligt reglerna om kompetensöverskridande (8 kap. 42 §).Eftersom transaktionen förmodligen strider mot kapitalskyddsreglerna så kan en talan om så kallad återbäringsskyldighet bli aktuell mot mottagaren (17 kap. 6 §). I anslutning till detta kan man rikta en talan om bristtäckningsansvar mot person A på grund av dennes medverkan till den olovliga transaktionen (17 kap. 7 §). Sammantaget innebär detta att mottagaren ska återbetala vad denna mottagit och att person A ska täcka det som mottagaren inte kan återbetala.Slutligen så kan en skadeståndstalan riktas mot person A för att denne har skadat bolaget/person B genom den olovliga transaktionen (29 kap. 1 §). Talan kan då väckas antingen av bolaget självt, eller av person B.Till detta kommer att person B sannolikt har gjort sig skyldig till någonting brottsligt genom att genomföra transaktionen.Sammanfattningsvis står det klart att överföringen strider mot aktiebolagslagen och sannolikt är den dessutom brottslig. Det finns en rad olika typer av åtgärder som kan riktas mot antingen mottagaren av pengarna eller mot person A själv. Den som för talan kommer att vara bolaget eller person B beroende på vilken åtgärd det gäller.Med vänliga hälsningar

Är jag personligt betalningsansvarig för kommanditbolagets skulder vid en konkurs?

2019-01-23 i Bolag
FRÅGA |Hej,Jag har en fråga: Jag har ett kommanditbolag som jag bildade om till ett aktiebolag för ca 2 år sedan.I Kommanditbolaget finns skulder och jag undrar om jag skulle gå i konkurs är jag då personligt ansvarig för skulderna som kommanditbolaget är skrivna på.Kommandit bolaget är avskrivet från moms och arbetsgivaravgift som betalas av aktiebolaget.
Ava Setayesh |Hej,Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline!Om jag har förstått din fråga rätt så vill du få svar på huruvida du är personligt betalningsansvarig för kommanditbolagets skulder vid en eventuell konkurs. Jag tolkar frågan som att kommanditbolaget fortfarande finns kvar trots att den har bildats om till ett aktiebolag.Hur ser det personliga betalningsansvaret ut i ett kommanditbolag?I ett kommanditbolag finns två sorters delägare:- Kommanditdelägare- KomplementärerEn kommanditdelägare har ett begränsat personligt betalningsansvar (1 kap. 2 § bolagslagen). En komplementär däremot svarar solidariskt med hela sin förmögenhet för bolagets förpliktelser (3 kap. 1 § och 2 kap 20 § 1 st bolagslagen). En borgenär kan alltså vända sig till en komplementär och kräva betalning för hela sin fordran. Komplementären får därefter utöva sin regressrätt gentemot övriga bolagsmän för att kräva ut deras andel av skuldansvaret. Om borgenären vänder sig till kommanditdelägaren så svarar dock hen enbart för vad hen satt in eller åtagit sig att sätta in i bolaget.Det personliga betalningsansvaret ser alltså olika ut beroende på om du är komplementär eller kommanditdelägare. Båda delägarsorterna har ett personligt betalningsansvar, det är enbart omfattningen som skiljer dem åt.Hoppas du fick svar på din fråga. Om du har några fler frågor eller funderingar är du välkommen åter.Med vänliga hälsningar,