Personligt betalningsansvar för aktieägare

2019-06-27 i Bolag
FRÅGA |Om styrelsen har avgått och det finns två aktieägare på 60% och 40 % och aktiebolaget går i konkurs, vem blir betalningsskyldig?Mvh
Christoffer Edvardsson |Hej och tack för att du vänder till Lawline!En grundprincip i aktiebolagsrätt är att aktieägare är fria från personligt betalningsansvar. Det innebär att vid konkurs riskerar man endast att förlora det kapital som investerats i bolaget. För att bland annat motverka missbruk av bolagsformen och skydda borgenärer har man dock inför några bestämmelser som bryter igenom principen i 25 kap Aktiebolagslagen. Bestämmelserna är utformade på ett sätt som ger framförallt styrelsen en skyldighet att agera när bolaget är underkapitaliserat. En sådan skyldighet är att styrelse genast måste upprätta en kontrollbalansräkning när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, 25 kap 13 § ABL. Om det bortses ifrån riskerar styrelsen att bli ansvarig för alla förpliktelser som uppkommer under den tid som underlåtenheten kvarstår. Om styrelsen upprättar en kontrollbalansräkning och det framkommer att bolagets egna kapitala understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet ska en kontrollstämma hållas. Om det på stämman beslutas att verksamheten ska fortsättas måste en andra kontrollstämma hållas senast 8 månader efter. Om det egna kapitalet fortfarande understiger det registrerade aktiekapitalet ska bolaget begäras i likvidation. En aktieägare som har vetskap om att bolaget måste träda i likvidation kan bli personligt betalningsansvarig för förpliktelser efter denna tidpunkt, 25 kap 18 § ABL. Vid frågan om hur ansvaret ska fördelas svarar berörda parter solidariskt. Det betyder att aktieägarna och/eller styrelsen ansvarar kan krävas på hela det utestående beloppet. Skulle en aktieägare tvingas betala ett högre belopp än sin andel i bolaget uppstår en fordring på det överstigande beloppet mot övriga parter. Hoppas det besvarar din fråga!Med vänlig hälsning,

Försäljning av andel i handelsbolag

2019-06-23 i Bolag
FRÅGA |Min styrfar har ett handelsbolag där jag äger hälften, och var och en kan göra avtal mm enligt bolagsregistreringen. Nu vill jag sälja min del då det bara är jag som får jobba och ordna och detta orkar jag inte längre. Hur gör man då?
Ava Setayesh |Hej och tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline!Regleringen beträffande handelsbolag finns i lagen om handelsbolag och enkla bolag (bolagslagen). Reglerna är till stor del dispositiv vilket innebär att de gäller om inget annat är avtalat mellan bolagsmännen (2 kap. 1 § bolagslagen). Därför råder jag dig i första hand att titta på vad som avtalats mellan dig och din styvfar och om ni har reglerat frågan om hur en andelsförsäljning ska gå till.Om frågan ej reglerats mellan dig och din styvfar är huvudregeln att en ny bolagsman får träda in i handelsbolaget enbart om samtycke föreligger från övriga bolagsmän (2 kap. 2 § bolagslagen). Det krävs således samtycke från din styvfar för att du ska kunna sälja din ägarandel i handelsbolaget.I vissa fall kan en bolagsman säga upp bolagsförhållandet. Detta gäller om ett bolagsavtal slutits för obestämd tid. I ett sådant fall kan bolagsmännen säga upp avtalet när som helst och sex månader efter uppsägningen ska bolaget träda i likvidation, om inte någon annan uppsägningstid bestämts (2 kap 24 § bolagslagen). Om den kvarvarande bolagsmannen inte vill att handelsbolaget ska träda i likvidation kan denne utesluta bolagsmannen som sagt upp bolagsförhållandet (2 kap. 30 § bolagslagen). Om ett uteslutande sker ska den bolagsman som utesluts erhålla en lösenbelopp som kan antas motsvara det som denne skulle ha erhålla om bolagsskifte hade ägt rum. Notera dock att ett handelsbolag träder i likvidation om det enbart finns en bolagsman och detta förhållande bestått under sex månader (2 kap. 28 § bolagslagen).Hoppas du fick svar på din fråga. Om det skulle uppstå några fler frågor är du välkommen att höra av dig igen!Med vänliga hälsningar,

Aktieägare som inte kan delta på bolagsstämman?

2019-06-13 i Bolag
FRÅGA |Hej, jag har ett aktiebolag där jag äger 50% en kamrat 30 % samt två andra personer som äger 10 % var.Den ene av de som äger 10 % kan inte närvara vid ordinaie bolagsstämma och kan därför inte skriva under protokollet och inte årsredovisningen då han befinner sig utomlands vid tidpunkten för denna stämma.Årsredovisningen ska var inne senast 30 juni varför vi undrar om någon annan i bolaget kan skriva under och om möjligheten att ordföranden ger en fullmakt??Med vänliga hälsningar.
Sam Naderi |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då din fråga har att göra med årsredovisningar aktualiseras årsredovisningslagen (ÅRL). Enligt 2 kap. 7 § ÅRL måste samtliga styrelseledamöter samt VD:n skriva under årsredovisningen för att den ska anses vara upprättad, dvs. färdig. Är personen som äger 10 % av bolaget varken VD eller styrelseledamot behöver hen alltså inte skriva under årsredovisningen.Skulle personen emellertid vara en styrelseledamot eller VD kan hen inte lämna en fullmakt till någon annan att skriva under årsredovisningen. Den enda möjligheten som finns är att en suppleant som ersätter styrelseledamoten skriver under i egenskap av styrelsesuppleant. Jag hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,Sam Naderi.

Vilka åtgärder får en vd vidta inom ramen för den löpande förvaltningen?

2019-05-31 i Bolag
FRÅGA |Ett företag med bestående av två delägare där en är styrelseordförande och den andra vd står i avtalet följandeFirman tecknas av båda ägarna tillsammans, Dessutom skall verkställande direktören ha rätt att teckna Bolagets firma rörande den löpande verksamheten.Ingår anställning av personal i "löpande verksamhet"
Henrik Österström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!De beslut som VD:n själv får fatta regleras i 8 kap. 29 § aktiebolagslagen (ABL) (se även 8 kap. 36 § ABL). Av första stycket framgår att vd:n ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Av andra stycket framgår att den löpande förvaltningen inte omfattar åtgärden utav ovanligt slag eller av stor betydelse, men att sådana åtgärder får fattas om bolaget annars skulle drabbas av väsentlig olägenhet och att styrelsen underrättas om åtgärden.Begreppet "löpande förvaltning" är relativt, det vill säga att det beror på bolagets art och storlek. Utgångspunkten ligger dock i att VD:n ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för driften av bolagets rörelse. Som exempel på löpande förvaltning nämns i förarbete att ingå avtal med leverantörer och kunder eller anställningsavtal, men att det måste ske en gränsdragning när dessa avtal är av ovanligt slag eller stor betydelse, vilket i sin tur är beroende av företagets art och storlek. I ett större företag med många anställda ligger således att ingå anställningsavtal inom vd:ns kompetensområde medan det i ett mindre företag där nyanställningar hör till ovanligheterna så ligger det utom vd:ns kompetens såvida bolaget annars inte skulle drabbas av en väsentlig olägenhet.Överskrider vd:n sin kompetens, alltså fattar ingår ett avtal utanför den löpande förvaltningen, så är avtalet endast ogiltigt om bolaget kan visa att motparten kände till eller bort ha känt till att vd:n handlade utanför sin kompetens (8 kap. 42 § första stycket ABL).Som framgått ovan är det ej möjlighet ett besvara din fråga med ett enkelt ja eller nej, utan utifrån ovan angivna kriterier hoppas jag att du själv har givits möjlighet att besvara frågan.Hoppas att du har funnit mitt svar behjälpligt och lycka till!Med vänlig hälsning

Personligt betalningsansvar

2019-06-24 i Bolag
FRÅGA |Hej! Ett aktiebolags kapital är förbrukat till mer än hälften. Kontrollbalansstämma hålls där man beslutar att försätta bolaget i konkurs. Bolaget försätts i konkurs efter 5 veckor och under tiden ådrar sig bolaget nya skulder. Kan styrelseledamöter drabbas av personligt betalningsansvar för dessa nya skulder enligt aktiebolagslagens regler? Man har inte beslutat om en åttamånaders frist för att återställa aktiekapitalet.
Fredrik Lindén |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det enkla svaret är att personligt betalningsansvar för styrelseledamöterna förmodligen inte uppstår. Som framgår av din fråga har styrelsen upprättat en kontrollbalansräkning och låtit revisorn granska den, samt kallat till en kontrollbalansstämma. För att personligt betalningsansvar ska uppstå krävs i sådant fall att bolagsstämman har beslutat om att bolaget ska träda i likvidation, och att styrelsen underlåtit att ansöka om likvidation. Om bolagsstämman däremot har beslutat om konkurs torde personligt betalningsansvar alltså inte uppstå, och i synnerhet inte i det fall styrelsen har verkställt bolagsstämmobeslutet genom att ansöka hos tingsrätten om konkurs. Hursomhelst, aktiebolagslagens regler om personligt betalningsansvar ger alltså inte uttryck får något krav för styrelsen att, för att undgå personligt betalningsansvar då aktieägarna vid första kontrollbalansstämman beslutar att ansöka om att försätta bolaget i konkurs, ansöka hos tingsrätten om konkurs. Aktiebolagslagen ger således inte heller uttryck för någon tidsfrist inom vilken styrelsen i sådana situationer, för att undgå personligt betalningsansvar, måste verkställa bolagsstämmans beslut. Ansvarsgenombrott kan dock givetvis aktualiseras om bolagets verksamhet har bedrivits på ett, mot borgenärerna, stötande eller illojalt sätt att reglerna om frihet från personligt ansvar ska brytas igenom.Hoppas att du fick svar på din fråga.

Kan man som privatperson stämma styrelsen i ett kommunalt bolag?

2019-06-14 i Bolag
FRÅGA |Hej, jag undrar om en medborgare, eller en grupp av medborgare, kan stämma styrelsen i ett kommunalt bolag? Anledning skulle vara att styrelsen inte utfört sitt jobb enligt direktiven. Det kommunala bostadsbolaget har genom inkompetens, korruption eller dylikt slarvat bort 240 miljoner på ett renoveringsprojekt. En väldigt ytlig utredning visade på inkompetens. Sen tystas frågan ner. Jag tänkte att medborgarna är ju ytterst ägare till bolaget. Likt aktieägare.
Lucas Cyrén |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Kommunala bolag lyder under ett antal olika föreskrifter, bland vilka kommunallagen (KL) och aktiebolagslagen (ABL)(i det fall det rör sig om ett aktiebolag, vilket det i de flesta fallen gör när kommuner bedriver verksamhet i bolagsform) är de två mest framstående exemplen. Kommunallagen sätter upp krav på att bolaget bedrivs enligt det kommunala ändamålet och övriga förutsättningar för bedrivandes av verksamheten i bolagsformen. Bolagets styrning dikteras sedan av reglerna och principerna i aktiebolagslagen. Det finns dock en klar motsägelse i de båda lagarna som styrverktyg, eftersom KL dikterar kommunala ändamål med verksamheten och ABL är anpassad efter verksamheter vars främsta syfte snarare som utgångspunkt är vinstmaximering för aktieägarna.En styrelse i ett bolag, oavsett om bolaget är kommunalt eller privatägt, kan dock inte hållas rättsligt ansvarig för inkompetens (dvs för dåliga affärsbeslut). Däremot kan de alltid avsättas av bolagsstämman utan någon vidare motivering. Det är grundläggande för ett aktiebolag att ägarna utser styrelsen och det är därför även ägarna som bör stå förlusten om ledamöterna sedan visar sig sakna den kompetensen som erfordras för uppdraget. I kommunala bolag är det (oftast) kommunfullmäktige som bestämmer kring tillsättande och avsättande av styrelsen i det kommunala bolaget, och hur detta sker är oftast angivet i bolagsordningen.Det kan också vara bra att komma ihåg att kommunala bolag inte får ha som syfte att eftersträva vinst, utan bolagets syfte ska vara att eftersträva det kommunala ändamål som det skapats för att tillgodose.Den största möjlighet du har att påverka bolagsstyrelsens sammansättning är troligtvis att påtala ditt, och ditt sällskaps, missnöje med styrelsen för kommunfullmäktige. Dessa är nämligen de enda som har möjlighet att påverka styrelsens sammansättning. Att ansvaret på detta sätt flyttas ut från den offentliga verksamheten till en egen juridisk person är en av de nackdelar, ur en demokratisk synpunkt, som lyfts fram i diskussionen om de kommunala bolagen.Jag hoppas att du är nöjd med svaret på din fråga!

Kan en styrelseledamot i aktiebolag anses vara jävig i fråga som rör vederbörandes son (bolagets VD)?

2019-05-31 i Bolag
FRÅGA |HejJag är delägare i ett AB. Jag äger 25%. 25% ägs av person A, och 50% av person B. Person B's son sitter som VD för företaget vilket jag och person A tycker känns jättefel. Problemet i frågan är den att våran styrelseordförande håller person B bakom ryggen och min och person A's röster är i stort sett betydelselösa. Om vi skulle ta upp frågan om att avsätta företagets VD, får då person B överhuvudtaget lägga sin röst på sin son, eller räknas det som jäv? Vi uppfattar att hans son har fått rollen som VD mest på grund av att person B då kan utnyttja 3 12-reglerna till fullo.
Erik Bengtsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan besvaras med regler som finns i aktiebolagslagen (ABL).Allmänt om jävsreglerna i ABLNär situationen gäller ett bolags avtal med utomstående kan frågor om jäv för en eller flera styrelseledamöter aktualiseras. En styrelseledamot får i vissa fall inte handlägga frågor som rör avtal mellan bolaget och utomstående. Regleringen syftar till att förhindra intressekonflikter som exempelvis kan bestå i att bolagets intressen åsidosätt på grund av att en styrelseledamot har egna ekonomiska intressen i en viss fråga. Jävsreglerna medför då att styrelseledamoten inte får rösta i ärendet, 8 kap. 23 § ABL.Bedömning i det aktuella falletFrågan är om person B kan anses som jävig i ett situation där styrelsen röstar om att avsätta företagets VD, särskilt mot en bakgrund att VD:n är son till B. Vidare framgår i frågan att B:s intresse i saken misstänks bestå i att kunna utnyttja reglerna om fåmansföretagsbeskattning (3:12-reglerna). I frågan framgår inte vad bolagets intresse i saken är. I ABL framgår att aktiebolag drivs med vinstsyfte om inte annat anges i bolagsordningen, 3 kap. 3 § ABL. Detta får antas vara bolagets intresse i den aktuella situationen. Det har inte bevisats B verkligen har ett intresse av att tillämpa 3:12 reglerna. Det enda som tyder på detta i frågan är en uppfattning hos övriga aktieägare i bolaget. Oavsett hur det förhåller sig med B:s motiv så kan inte en önskan att nyttja 3:12 reglerna innebära att en intressekonflikt med bolaget föreligger. Detta beror på att en tillämpning av 3:12-reglerna endast påverkar den skatt som B betalar på utdelningar och kapitalvinster inom ramen för sitt aktieägande. Den skatt som B betalar är en personlig angelägenhet för honom och påverkar därför inte bolagets ekonomiska intressen.Det är tänkbart att B har ett allmänt intresse i att hans son ska vara VD i bolaget. Det finns emellertid ingenting i frågan som tyder på att sonens roll som VD skulle strida mot bolagets intressen. Det går därför inte att konstatera att person B är jävig (mot en bakgrund av den information som du har lämnat till mig i din fråga).Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Personligt betalningsansvar i aktiebolag

2019-05-31 i Bolag
FRÅGA |Hej, på min revisors inrådan begärde jag mitt AB i konkurs för några år sedan. Nu kräver min revisor mig personligen på redovisningskostnader för bolaget. Hur är detta möjligt?
Fredrik Lindén |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur uppstår personligt betalningsansvar enligt aktiebolagslagen?Aktiebolagsrättsliga regler om konkurs och likvidation finns i 25 kap. aktiebolagslagen (ABL). När det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet ska styrelsen genast upprätta och låta bolagets revisor granska en kontrollbalansräkning (25 kap. 13 § ABL). Om kontrollbalansräkningen visar att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet ska styrelsen så snart som möjligt kalla till bolagsstämma, vid vilken frågan om bolaget ska gå i likvidation ska prövas (25 kap. 15 § ABL). Om kontrollbalansräkningen visar att det egna kapitalet understiger aktiekapitalet men bolagsstämman ändå inte beslutar att försätta bolaget i likvidation ska ytterligare en bolagsstämma (en "andra kontrollstämma") hållas inom åtta månader från den första, vid vilken frågan om likvidation ska prövas på nytt (25 kap. 16 § ABL). Om någon andra kontrollstämma inte hålls inom åtta månader, eller om den kontrollbalansräkning som har lagts fram vid den andra stämman inte har granskats av bolagets revisor eller inte utvisar att det egna kapitalet vid tiden för stämman överstiger hälften av aktiekapitalet och stämman trots det inte har beslutat om likvidation, ska allmän domstol besluta om att bolaget ska gå i likvidation (25 kap. 17 § ABL). I sådant fall ska bolagets styrelse inom två veckor från den andra kontrollstämman, eller om sådan inte har hållits, från den tidpunkt då den senast skulle ha hållits, ansöka hos tingsrätten om beslut om likvidation (25 kap. 17 § 2 st. ABL). Om styrelsen underlåter att vidta någon av ovan nämnda åtgärder inträder solidariskt och personligt betalningsansvar för bolagets styrelseledamöter (25 kap. 18 § ABL). Personligt betalningsansvar kan även ha uppstått för dig i egenskap av aktieägare. En aktieägare som med vetskap om att bolaget är skyldigt att gå i likvidation vid den andra kontrollstämman deltar i ett beslut om att fortsätta driva bolagets verksamhet blir solidariskt och personligt betalningsansvarig tillsammans med styrelseledamöterna (25 kap. 19 § ABL). Personligt betalningsansvar är framåtriktat, och omfattar alltså nya förpliktelser som bolaget åtar sig efter att det personliga ansvaret inträder.Vad kan jag invända för att undgå personligt betalningsansvar?Att du inte har varit försumlig/agerat försvarligtGivet att så är fallet kan du i egenskap av styrelseledamot som ansvarsfrihetsgrund möjligen åberopa att du inte varit försumlig, eller närmare bestämt att du har agerat försvarligt i den situation som bolaget befann sig i. I sådant fall krävs att du har uppfyllt rimliga krav när det gäller att hålla dig informerad och att göra en seriös utvärdering av situationen. Om du vid den aktuella tiden var nytillträdd som styrelseledamot kan detta utgöra en viss lättnad vad gäller kravet om kunskap avseende bolagets förhållanden, eftersom det i sådant fall kan hävdas att det har funnits ett tidsmässigt behov för dig att sätta dig in i bolagets förhållanden. Vidare kan du, under förutsättning att du varit nytillträdd, åberopa som invändning gentemot kravet på personligt betalningsansvar, om så var fallet, att du med den skyndsamhet som har kunnat begäras har vidtagit en adekvat åtgärd med anledning av den kritiska kapitalbrist som har utlöst ansvarsperioden. Alltså helt enkelt om du har vidtagit adekvata åtgärder i syfte att läka kapitalbristen. T.ex. nyemission har tidigare godtagits som en adekvat åtgärd i syfte att läka kapitalbrist och som har medfört att styrelseledamöter har undgått personligt betalningsansvar. I sådant fall krävs att full täckning av aktiekapitalet uppnås genom nyemissionen, och att täckningen kommit till uttryck i en på bolagsstämman framlagd revisorsgranskad andra kontrollbalansräkning. Alltså helt enkelt att det vid bolagsstämman presenteras revisorsgranskat räkenskapsmaterial av vilket det kan utläsas att bolaget genom nyemissionen har tillskjutits så stort fritt eget kapital att kapitalbristen läkts.Borgenären har haft vetskap om den ekonomiskt prekära situationen – och trots det valt att ingå en förbindelse med bolaget i tyst förlitan på styrelseledamöternas personliga betalningsansvarYtterligare en invändning gentemot kravet om personligt betalningsansvar som kan framföras är att borgenären, d.v.s. revisorn haft vetskap om underlåtenheten att vidta vederbörliga åtgärder enligt ABL. Enligt tidigare praxis har högsta domstolen nämligen ansett att en borgenär som har vetskap om att ett bolag befinner sig i en prekär ekonomisk situation och att en ansvarsperiod löper, men som ändå väljer att ingå en förbindelse med bolaget i tyst förlitan på styrelseledamöternas medansvar, inte kan anses vara påtagligt skyddsvärd. Det krävs vanligen att en borgenär som ingår en förbindelse med bolaget trots att borgenären haft vetskap om en sådan underlåtenhet klargör att medansvar kan komma att göras gällande. Om revisorn inte har förbehållit sig rätten att göra det solidariska ansvaret gällande kan det mycket väl innebära att rätten går förlorad.Observera att revisorn, om någon, bör haft vetskap om bolagets ekonomiska situation.Hoppas att du fick svar på din fråga, och återkom gärna om fler frågor uppstår.