Behöver man äga aktier i ett aktiebolag för att kunna vara med och bestämma i bolaget?

2020-12-10 i Bolag
FRÅGA |Min fru har ett ab tillsammans med sin mamma. 50 % vardera.Min frus syster är utköpt ur bolaget sen tidigare.Systern har synpunkter på om och vilka summor min fru tar ut ur bolaget i form av lön och utdelningar.Systern menar att min fru kan ta ut en större summa än utköpspengen hon fick. Revisorn menar att detta kan ha med arvsrätt att göra. Jag menar att har hon valt att köpas ut så har hon inte med bolaget att göra förrän mamman går bort.Vad gäller???MVH
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns inget lagstadgat sätt enligt aktiebolagslagen (2005:551) (ABL) att influera ett aktiebolag och uttag ur detta, utan att inneha aktier i bolaget. För att kunna utöva inflytande i ett aktiebolag behöver man inneha aktier i aktiebolaget. Det framkommer exempelvis av 7:1 ABL och 7:8 ABL, som bestämmer vem som har rösträtt i ett aktiebolag. Det finns dock även vissa borgenärsskyddsregler i ABL, men de blir aktuella endast om ert aktiebolag har en skuld till din frus syster. Din frus syster har dock ett framtida intresse i aktiebolaget, då hon möjligen kan ärva hälften av deras mors aktier när denne avlider. Men det har inte någon inverkan på hennes lagliga möjligheter att påverka hur företaget drivs nuvarande. Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Kan aktier tvångsinlösas?

2020-11-20 i Bolag
FRÅGA |Hej, som delägare (30%) i ett mindre aktiebolag, kan man tvingas att sälja sin andel till övriga ägare? Detta förutsatt att inget oegentligt ligger bakom, utan bara att övriga ägare önskar ta över andelen.
Alice Nordlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar utgå från att du är delägare i ett svenskt aktiebolag. Bestämmelser om svenska aktiebolag finns i aktiebolagslagen.Huvudregeln – aktier kan inte tvångsinlösasFör aktiebolag finns en princip som säger att alla aktieägare ska behandlas lika, det kallas likhetsprincipen (4 kap. 1 § aktiebolagslagen). Mot bakgrund av likhetsprincipen finns det ingen rätt för en aktieägare att kunna tvinga en annan aktieägare att sälja sina aktier. Huvudregeln är alltså att en aktieägare inte kan tvingas att sälja sina aktier.Undantag – om en aktieägare äger 90 % av aktiernaDet finns dock ett undantag till ovan nämnda huvudregel. Undantaget gäller om det finns en majoritetsaktieägare som äger minst 90 % av samtliga aktier. En aktieägare med minst 90 % av aktierna har rätt att tvångsinlösa resterande aktieägares aktier (22 kap. 1 § aktiebolagslagen). Denna regel blir dock inte tillämplig i ditt fall där du har 30 % av aktierna, då detta utesluter att någon annan kan äga 90 % av aktierna.Bestämmelsen i 22 kap. 1 § 1 st ABL är tvingande. Det innebär att aktieägarna inte kan avtala om att andra regler för tvångsinlösen ska gälla i bolagsordningen. Till exempel är villkor i bolagsordningen om att tvångsinlösen vid aktieägares passivitet därför ogiltigt.Undantag - aktieägaravtalSom ovan nämnt är huvudregeln att tvångsinlösen inte kan ske. Den enda möjligheten till tvångsinlösen enligt aktiebolagslagen är för en majoritetsägare med 90 % av aktierna. Om vi går utanför aktiebolagslagen kan dock aktieägarna själva ingå avtal med varandra om att tvångsinlösen ska få ske i vissa situationer. Aktieägarna upprättar då ett aktieägaravtal som gäller mellan de personer som ingår avtalet. Här bestämmer parterna själva vilka villkor som ska gälla.SlutsatsHuvudregeln är att tvångsinlösen inte får ske. En aktieägare som äger minst 90 % av aktierna i aktiebolaget har rätt att köpa de andra aktieägarnas aktier (22 kap. 1 § ABL). Eftersom du äger 30 % av aktierna kan det inte finnas en aktieägare med 90 % av aktierna. Undantaget blir därför inte tillämpligt.Ett aktieägaravtal kan reglera rätt till tvångsinlösen. Jag har ingen information om ett aktieägaravtal har ingåtts. Har inte ett aktieägaravtal ingåtts så kan du som aktieägare inte tvingas sälja dina aktier.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Bildande av AB och skillnaden mellan enskild firma och AB

2020-11-02 i Bolag
FRÅGA |Hej, jag vill starta aktiebolag men vet inte hur det går till. Jag har även funderat på enskild firma men har inte förstått vad skillnaden mellan aktiebolag och enskild firma
Soad Garar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att först redogöra för hur det går till för att starta aktiebolag och sedan beskriva skillnaden mellan aktiebolag och enskild firma. Aktiebolagets bildande Bildande av aktiebolag och reglerna som gäller för det finns i aktiebolagslagen (ABL). Till att börja med kan flera fysiska eller juridiska personer (dvs. företag) bilda ett aktiebolag, ( 2 kap 1 § ABL). För att starta ett aktiebolag krävs ett aktiekapital på minst 25 000 kr, se (1 kap 5 § ABL). Det krävs att stiftarna (dvs. de fysiska eller juridiska personerna som avser att bilda bolaget) upprätta ett utkast till en stiftelseurkund, se (2 kap 3 § ABL). Stiftelseurkunden ska innehålla uppgifter om hur mycket som ska betalas för varje aktie, fullständigt namn och personnummer för styrelseledamot. Om sådan saknas ska det räcka med födelsedatum och postadress. Man kan även ange revisorns och styrelsesuppleantens uppgifter i stiftelseurkunden. De nyssnämnda uppgifterna är obligatoriska för en stiftelseurkund. Men det finns frivilliga uppgifter som får tas med såsom, om betalning för en aktie kan/måste ske med annan egendom än pengar, villkor för att teckna aktier och om någon ska få särskilda rättigheter eller förmåner av bolaget, se ( 2 kap 5 § ABL.).Det framgår av ( 2 kap 10 § ABL) att en stiftelseurkund ska innehålla bolagsordning. En bolagsordning ska i sin tur innehålla: bolagets firma, var styrelsen har sitt säte, verksamhetsföremålet (dvs. vilken typ av verksamhet bolaget kommer ägna sig åt), antalet aktier, aktiekapitalet, antalet styrelseledamöter, antalet styrelsesuppleanter, antalet revisorer, hur bolagsstämman ska sammankallas och den tid som bolagets räkenskapsår ska omfatta (räkenskapsåret är de 12 månader som ditt företags ekonomi och bokföring ska utgå från), se (3 kap 1 § ABL).Det bör även anges bolagetssyfte i bolagsordningen OM bolaget har ett annat syfte än vinst. Detta innebär att om bolaget endast ska bedrivas t.ex. för välgörenhetsändamål ska detta framgå av bolagsordningen. Det krävs dock inte om bolaget ska ha ett vinstsyfte, se ( 3 kap 3 § ABL).Efter att utkastet till en stiftelseurkund har upprättats av stiftarna, ska en eller flera av dem teckna sig för samtliga aktier i bolaget. Sedan ska aktierna betalas, se (2 kap 15 § ABL). Din bank ordnar senare de banktjänster och ta fram ett bankintyg som styrker att aktiekapitalet är inbetalt. Intyget ska lämnas till bolagsverket. Till slut ska stiftarna färdigställa och underteckna stiftelseurkunden. Inom sex månader från undertecknandet, ska styrelsen anmäla bolaget för registrering i aktiebolagsregistret. Anmälan sker till Bolagsverket. Se (2 kap 22 § ABL.).Slutligen ska alla nyregistrerade aktiebolag anmäla verklig huvudman till Bolagsverket inom fyra veckor från registreringen. En verklig huvudman är den eller de personer som ytterst äger eller kontrollerar bolaget.Sammanfattning De nyssnämnda stegen är i princip det som behövs för att bilda ett aktiebolag. För att sammanfatta det nämnda så ska du/ni som vill bilda bolaget göra följande: -Besluta om start och upprätta stiftelseurkund och bolagsordning-Teckna och betala aktierna-Banken ordnar bankintyg -Skriv under stiftelseurkunden -Anmäl och betala avgiften till Bolagsverket -Anmäl verklig huvudman inom 4 veckor från registreringen Skillnaden mellan aktiebolag och enskild firmaSkillnaden mellan aktiebolag och enskild firma är att aktiebolag är en juridisk person, vilket innebär att aktiebolagets rättigheter och skyldigheter är skilda från ägarnas rättigheter och skyldigheter. Du som ägare till aktiebolaget har alltså inte något personligt ansvar för bolagets skulder.I en enskild firma är företagets organisationsnummer samma som ägarens personnummer. Det innebär att den enskilda firman är ingen egen juridisk person. Man kan säga att du är företaget och företaget är du. Som ägare för en enskild firma är du personligt ansvarig för alla företagets skulder. Det krävs inget formellt startkapital för att starta en enskild firma. Däremot krävs ett aktiekapital på minst 25 000 kr för att starta ett aktiebolag. Det enda som krävs för att starta en enskild firma är att du behöver ansöka om F- eller FA-skattsedel hos Skatteverket.Skatterättslig skillnadJag vill också påpeka på att en enskild firma inte räknas som ett skattesubjekt till skillnad från aktiebolag som är ett eget skattesubjekt. Det innebär att den enskilda firman som sådan inte är skattskyldig. Den fysiska personen dvs. ägaren är den skatteskyldige. Alla pengar du tjänar, i egenskap av egen företagare, räknas som inkomst av tjänst och beskattas därefter. SammanfattningsvisEtt aktiebolag är en egen juridisk person som har sina egna rättigheter och skyldigheter. Du som aktieägare ansvarar således INTE för bolagets skulder. Däremot är en enskild firma ingen egen juridisk person och du ansvarar således för firmans skulder. Vidare krävs det inget startkapital för att starta en enskild firma.Hoppas att du fått svar på din fråga! Vänligen,

Jäv för styrelseledamot

2020-10-24 i Bolag
FRÅGA |HejEn person sitter med i styrelsen i ett aktiebolag (är ingen delägare där) och är firmatecknare, kan förfoga över bankkonton som hen vill själv. Personen i fråga har ett eget aktiebolag där hen från det bolaget fakturerar tjänster hen utfört till det bolag hen sitter i styrelsen i. När dessa fakturor kommer till mottagande aktiebolag, bokförs de av hen och betalas sedan ut till hens eget bolag utan attest från någon annan i styrelsen eller ägare varken på faktura eller på utbetalningen. Är detta verkligen lagligt?
Hanna Rosenqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är problemet?Jag uppfattar det som att du undrar om det är lagligt att en styrelseledamot i ett aktiebolag behandlar fakturor som kommer från ett annat aktiebolag som personen själv äger.För att besvara den frågan går jag här under igenom vad aktiebolagslagen (ABL) säger om jäv för en styrelseledamot.Jäv för styrelseledamotEn styrelseledamot får inte handlägga en fråga som rör avtal mellan bolaget och en annan part, om styrelseledamoten i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot bolagets. (8 kap. 23 § andra punkten ABL). I ditt fall verkar styrelseledamoten vara jävig. Om personen äger det andra bolaget måste personen också vara intresserad av att det går bra för det andra bolaget. Det intresset går direkt emot vad som är bra för bolaget som personen är styrelseledamot i.SammanfattningPersonens agerande verkar rätt tydligt uppfylla kriterierna för jäv i aktiebolagslagens mening. Att göra så som personen har gjort är därför inte lagligt.Vidare hjälp?Om du vill ha vidare hjälp i ditt ärende rekommenderar jag att du tar kontakt med vår juristbyrå. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00-16.00Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Skilja dotterbolag från moderbolag

2020-11-21 i Bolag
FRÅGA |Dotterbolag vill skiljas från moderbolag. Räcker det med att dotterbolaget köper tillbaks sina aktier och reglerar skuldförhållandet mellan bolagen?
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Svaret regleras primärt i aktiebolagslagen (ABL). Jag kan börja med att nämna att dotterbolaget inte får köpa tillbaka sina egna aktier. Detta får nämligen endast ske under vissa specifika omständigheter och att skiljas från moderbolaget utgör inte en sådan omständighet (ABL 19:5). Effekten av att bolaget köper tillbaka sina egna aktier skulle bli att köpet blir ogiltigt och alltså återgår (ABL 19:4 1st). Det finns två stycken relativt enkla sätt att gå tillväga. Det första är en försäljning av aktierna men inte till dotterbolaget självt och det andra är en inkråmsöverlåtelse. Försäljning av aktier Moderbolaget kan som sagt inte sälja aktierna till dotterbolaget självt. Dock kan det sälja aktierna till den som är tänkt att vara ny ägare av dotterbolaget, detta kan vara en fysisk person eller ett annat aktiebolag (dvs ett holdingbolag som blir nytt moderbolag). Då sker detta som en helt vanlig försäljning av aktier. Vad gäller skuldförhållandet mellan bolagen kan ni välja att lösa detta genom aktiepriset eller på annat sätt, t.ex genom att skulderna helt enkelt betalas efter delningen. Utgångspunkten är att skulderna mellan bolagen kvarstår eftersom det tekniskt sett är två olika juridiska personer. Skulle ni sedan vilja att dotterbolaget slutar vara dotterbolag till holdingbolaget kan ni lösa detta genom en s.k omvänd fusion. Att gå in på detaljerna av hur detta fungerar faller dock utanför det du verkar undra över varför jag inte går närmare in på det. Inkråmsöverlåtelse En alternativ metod är att inte sälja dotterbolaget utan endas dess verksamhet. Detta sker genom en s.k inkråmsöverlåtelse. Inkråmsöverlåtelsen skulle i ert fall gå till på så vis att ni startar ett nytt aktiebolag. Detta bolag köper sedan "inkråmet" i dotterbolaget, dvs samtliga tillgångar (maskiner, byggnader, immateriella rättigheter, fordringar, varumärken, firmanamn, etc…). Detta sker genom ett vanligt avtal. Det är dock viktigt att detta avtal utformas på rätt sätt eftersom ni egentligen köper varje tillgång var för sig och då måste iaktta de lagar som gäller för just den tillgången. Inkråmsöverlåtelse aktualiserar även vissa arbetsrättsliga frågor, t.ex förhandlingsplikt med facket (MBL 11§ 2st). En inkråmsöverlåtelse måste även gå rätt till av skattemässiga skäl, gör ni inte rätt kan det bli mycket kostsamt i detta avseende. Väljer ni att göra en inkråmsöverlåtelse bör ni anlita en jurist som hjälper er att formulera avtalet och se till att allt går rätt till. Efter en inkråmsöverlåtelse har hela verksamheten överförts från dotterbolaget till det nya bolaget vilket är i princip samma sak som att dotterbolaget skilts från moderbolaget. Som sagt råder relativt stor avtalsfrihet vilket innebär att ni kan avtala om att skulderna ska tas över av det nya bolaget eller att en del av köpeskillingen är att vissa skulder betalas av det nya bolaget. Det är svårt för mig att mer specifikt säga hur ni ska reglera det eftersom jag inte har all information. Sammanfattning Det finns två sätt att skilja dotterbolaget från moderbolaget, försäljning av aktierna eller en inkråmsöverlåtelse. Att sälja aktierna innebär mindre frihet eftersom hela bolaget säljs medan en inkråmsöverlåtelse innebär mer frihet eftersom man köper tillgångarna. Dock är en inkråmsöverlåtelse betydligt mer komplicerad. Mitt råd är att ni säljer aktierna till den som är tänkt som ny ägare eller till ett holdningbolag som ägs av denne. Detta är simplare och förmodligen betydligt billigare än att ni ska anlita en jurist för att få hjälp med en inkråmsöverlåtelse. Med det sagt är det inte dumt att kontakta en jurist även inför en aktieförsäljning, det lär dock bli billigare i det fallet. Jag hoppas du fått svar på din fråga. Du är självklart varmt välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline!

Kan styrelseordförande och VD vara samma person i ett aktiebolag?

2020-11-09 i Bolag
FRÅGA |Hej, jag har undrat om en sak. Jag ska driva ett aktiebolag någon gång och det ska bli en styrelseledamot som sitter i styrelsen och en suppleant. Enligt svensk lag att styrelseordförande (Om det är flera ledamöter i styrelsen) och VD/CEO ska inte vara samma person. Så här fall vem ska leda den löpande förvaltningen i ett aktiebolag om styrelsen inte tillsätter VD? Tex kan jag vara ensam styrelseledamot och även är VD, eller går det inte? Om inte så vilken möjlighet kan jag leda förvaltningen då?
Mimmi Östling |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I ett publikt aktiebolag får styrelsens ordförande och VD inte vara samma person (8 kap. 49 § aktiebolagslagen, ABL). Publika aktiebolag är aktiebolag med ett aktiekapital på minst 500 000 kr (1 kap. 14 § ABL). Jag utgår dock från att det aktiebolag som du tänker driva är ett privat aktiebolag. Privata aktiebolag ska ha minst 25 000 kr i aktiekapital (1 kap. 5 § ABL). I privata aktiebolag är det tillåtet att styrelseordförande och VD är samma person. Det innebär alltså att du kan vara både styrelseordförande och VD i ditt aktiebolag och därmed sköta exempelvis den löpande förvaltningen.Om du har fler frågor är du varmt välkommen att ställa dem till oss på Lawline!Vänligen,

Hur många aktier får det finnas i ett aktiebolag?

2020-10-26 i Bolag
FRÅGA |hur många aktier får finnas i ett vanligt ab?och i ett publikt ab?
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Antalet aktier i ett aktiebolag är upp till bolaget själv att bestämma. Det finns inte direkt något lägsta eller högsta antal, varken för publika eller privata aktiebolag. Det ska dock såklart finnas åtminstone en aktie. Dock måste aktiekapitalet vara minst 25 000 kr i ett privat bolag (1 kap. 5§ aktiebolagslagen) och 500 000 kr i ett publikt bolag (1 kap. 14§ aktiebolagslagen). För att få ut värdet på varje enskild aktie tar man aktiekapitalet dividerat på antalet aktier. Utgångspunkten är att alla aktier har lika värde, enligt likhetsprincipen (4 kap. 1§ aktiebolagslagen). Men detta kan regleras i bolagsordningen. Antalet aktier reglerar alltså ägandeandelarna i bolaget. Antalet aktier kan uppges i ett intervall, och kan då anges med ett maximum och minimum i bolagsordningen, så att man lättare kan emittera nya aktier utan att ändra i bolagsordningen varje gång. Antalet aktier ska oavsett antecknas i bolagsordningen (3 kap. 1§ aktiebolagslagen). Ett privat bolag får inte vända sig till allmänheten eller börsen för att sälja aktier, och vanligtvis äger ägaren till ett privat bolag alla aktierna (1 kap. 7§ aktiebolagslagen). Vill man att bolaget ska vara börsnoterat är det ju en fördel om man hellre har fler än färre aktier, då värdet på varje aktie blir lägre ju fler man har. Sammantaget finns det inga uttryckliga bestämmelser kring hur många aktier ett bolag ska ha, varken publikt eller privat. Men det finns såklart viss fördel/nackdel med ett lågt/högt aktieantal beroende på vad syftet med bolaget är. Aktiens värde, kostnaden för en aktie, beräknas utifrån aktiekapitalet, och då påverkas ju priset för en aktie av hur många aktier man har i förhållande till aktiekapitalet.Jag rekommenderar dig att läsa mer om aktiebolag på Bolagsverkets hemsida!Hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor!Vänligen,

När anses en bolagsman har avgått från ett handelsbolag? Kan en bolagsman bli skyldig att svara för bolagets förbindelser även efter denne har avgått?

2020-10-24 i Bolag
FRÅGA |Jag har en fråga ang. avgående i handelsbolag. Om A hävdar att denne avgick 1 september, men B,C&D hävdar att A avgick 10 Oktober. Är väl då 10 oktober som gäller då avgående kräver resterande bolagsmännens acceptans samt godkännande?Om då en skuld som utfärdades av kredit 1 Oktober och den borgenären kräver A på skulden den 20 oktober, har denne skyldighet att betala denna? Då skulden är registrerad då A fortsatt var bla registrerad hos bolagsverket, men hon nu när borgenären kräver just henne på fordran? Hur blir det?
Nabyiel Marionell |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om handelsbolag finns i lag om handelsbolag och enkla bolag (BL). Nedan kommer jag redogöra i detalj vad som gäller.Bolagsavtal på bestämd och obestämd tidEtt utträde av bolagsman innebär en ändring av bolagsavtalet. En ändring av bolagsavtalet krävs samtycke av alla bolagsmän. Ett utträde innebär alltså att det krävs samtycke av samtliga bolagsmän, förutsatt att bolagsavtalet är slutet på bestämd tid. Om en bolagsman lämnar bolaget utan att ha rätt till detta kan hen bli skyldig att betala skadestånd för den ekonomiska skada som bolaget och de andra bolagsmännen drabbas av.Har ett avtal av handelsbolag slutits för obestämd tid kan en bolagsman säga upp avtalet när som helst. Bolaget ska då likvideras inom sex månader efter uppsägningen (2 kap. 24 § BL). Det innebär alltså om avtalet är på obestämd tid så kan en bolagsman avgå när som helst och utan att det krävs samtycke av andra bolagsmän. Och detta medför en grund för att bolaget ska träda i likvidation.Enligt lagen får dock bolagsmännen avtala att en bolagsman eller hans rättsinnehavare skall utträda ur bolaget istället för att bolaget ska träda i likvidation (2 kap. 29 § BL). Regeln innebär alltså att man får reglera i bolagsavtalet att en bolagsman får utträda avtalet utan att bolaget behöver likvideras. Om det inte finns en sådan reglering i bolagsavtalet kan bolaget istället för likvidation utesluta den bolagsmannen som vill träda ur avtalet.För att kunna utesluta en bolagsman ska:- De övriga bolagsmännen gå med på beslutet, och - Den som ska uteslutas ska erhålla ett lösenbelopp som motsvarar vad han skulle ha erhållit om bolagsskifte hade ägt rum (2 kap. 30 § BL)Ansvar gentemot tredje manEn bolagsman som avgår svarar inte för de förbindelser av bolaget som uppkommer efter avgången, om bolagets medkontrahent kände till eller borde ha känt till att bolagsmannen avgått (2 kap. 22 § BL).Upphör en näringsidkare med sin verksamhet eller överlåts verksamheten eller sätts den under likvidation eller ändras i annat fall en uppgift som har registrerats, ska anmälan om det utan dröjsmål göras till Bolagsverket (13 § handelsregisterlagen).Registrering eller avregistrering som har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar ska anses ha kommit till tredje mans kännedom, om det inte av omständigheterna framgår att han varken haft eller borde ha haft vetskap därom (19 § handelsregisterlagen).Dessa regler innebär att vid ändring av bolagsavtalet eller vid bolagets likvidation ska bolaget göra en anmälan till Bolagsverket. Anmälan gör att man kan gardera sig gentemot bolagets borgenärer. Detta eftersom en registrering till Bolagsverket skapar en presumtion om att uppgifterna har kommit till tredje mans kännedom. Ett utträde av en bolagsman ska därför genast registreras så att den utträdande bolagsmannen inte behöver svara för förbindelser som uppkommer efter dennes avgång.Vad gäller i ditt fallEftersom det inte framgår i din fråga huruvida bolagsavtalet är på bestämd eller obestämd tid så kan jag inte dra någon slutsats till när bolagsmannen anses ha avgått. Om bolagsavtalet är på bestämd tid så krävs det samtycke av de övriga bolagsmännen för att utträdet ska vara giltigt. Däremot om bolagsavtalet är på obestämd tid så kan en bolagsman säga upp avtalet när som helst och utan krav på samtycke. Detta medför en grund för likvidation och bolaget då ska likvideras inom sex månader efter uppsägningen. Bolaget behöver dock inte likvideras om annat har avtalats eller om de övriga bolagsmännen beslutar att utesluta och kompensera den utträdande bolagsmannen.En bolagsman som har avgått svarar inte för förbindelser som uppkommer efter dennes avgång. Dock kan bolagsmannen bli skyldig att svara för förbindelserna om motparten inte kände till eller inte borde känt till att bolagsmannen har avgått. Har man registrerat en bolagsmans utträde så borde motparten ha känt till utträdet och vice versa. Kungjord registrering av bolagsmans avgång innebär i regel att tredje man skall anses äga kännedom därom. Om en förbindelse uppkom innan bolagsmannen avregistrerats kan denne alltså bli skyldig att svara för den.Eftersom skulden uppkom innan A avregistrerats kan A bli skyldig att svara för skulden om borgenären, vid skuldens uppkomst, faktiskt inte kände till att A har avgått. A har då regressrätt gentemot de övriga bolagsmännen eftersom bolagsmännen svarar solidariskt för bolagets förbindelser (2 kap. 20 § BL).För vidare hjälp med ditt ärende kan du boka tid med vår Juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information. Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Hoppas du fick svar på din fråga!Vänlig hälsning,