Klander av bolagsstämmobeslut om vinstutdelning

2019-03-20 i Bolag
FRÅGA |Hej! Jag är aktieägare och äger 5% av aktierna i ett moderbolag. Vid en extra bolagsstämma har det beslutats om att utdela 700 000 kr på följande sätt: En av ägarna (som äger 75%) ska utdelas samtliga aktier i ett dotterbolag som är värda 600 000 kr, och vi andra aktieägare får 100 000 kr att dela på proportionerligt efter våra aktieinnehav. Min fråga är: Får man göra så trots invändning från oss andra ägare? Och vad händer om bolagsstämman, oavsett om det är tillåtet eller inte beslutar om utdelning och bolaget genomför utdelningen? Jag har dessutom fått till kännedom att dotterbolaget kan vara värt mer än det bokförda värdet.
Fredrik Lindén |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Beslut om vinstutdelning fattas av bolagsstämman. Som huvudregel gäller den s.k. majoritetsprincipen, d.v.s. att ett alternativ som får mer än hälften, alltså 50 procent av de angivna rösterna ska bolagsstämman fatta beslut om. Majoritetsprincipen inskränks dock bl.a. av den s.k. generalklausulen som är en s.k. materiell minioritetsskydsregel, d.v.s. den är avsedd att skydda minioritetsaktieägare mot majoritetsmissbruk. Eftersom fördelningen av vinstutdelningen inte står i proportion till era respektive innehav, och närmare eftersom majoritetsaktieägaren på ett otillbörligt sätt gynnas till nackdel för er minioritetsaktieägare står vinstutdelningen i strid med generalklausulen och bolagsstämman får inte fatta beslutet. Om aktierna i dotterbolaget är värda mer än det bokförda värdet kan detta anföras för att stärka ert argument om att dispositionen inneburit en otillbörlig fördel för majoritetsaktieägaren till nackdel för er minioritetsaktieägare. Om bolagsstämman trots det fattar det aktuella beslutet utgör överträdelsen av generalklausulen en s.k. klandergrund för er minioritetsaktieägare, ni har alltså rätt att klandra, d.v.s. "överklaga" beslutet. Ni har rätt att klandra beslutet inom tre månader från dagen beslutet fattades. Om beslutet däremot utgör en s.k. nullitet, d.v.s. om beslutet är sådant att det inte kan fattas ens med samtliga aktieägares samtycke, samtycke till beslutet krävs av samtliga eller vissa aktieägare och sådant samtycke inte har inhämtats, om kallelse till bolagsstämma inte har skett eller bestämmelser om kallelse till bolagsstämma inte följts får klandertalan väckas senare än tre månader efter dagen för att beslutet fattades (7 kap. 51 § 2 st. ABL). S.k. nulliteter leder till ogiltighet utan att ogiltigheten behöver åberopas, beslutet är alltså ogiltigt redan från den tidpunkt beslutet fattades.Bolagsstämmobeslut som innebär överträdelser av s.k. borgenärsskyddsregler utgör exempel på s.k. nulliteter som kan klandras även efter tre månader från dagen efter att beslut fattades. De s.k. kapitalskyddsreglerna i 17 kap. (ABL) om värdeöverföringar utgör exempel på borgenärsskyddsregler. Vid avgörande av om tidsfristen för klanderrätt om tre månader gäller bör ni alltså utreda om vinstutdelningen har skett i enlighet med kapitalskyddsreglerna i 17 kap. ABL, och närmare bestämt den s.k. beloppsspärren samt försiktighetsregeln. Vid avgörande av om vinstutdelningen skett i strid med kapitalskyddsreglerna i 17 kap. ABL ska dotterbolagsaktiernas bokförda värde användas vid prövningen av om utdelningen skett i enlighet med den s.k. beloppsspärren, d.v.s. huruvida vinstutdelningen "inkräktat" på det bundna egna kapitalet. Alldeles oavsett om vinstutdelningen står i strid med kapitalskyddsreglerna eller inte kan bolagsstämmobeslutet om utdelningen hursomhelst överklagas inom tre månader, eftersom beslutet står i strid med generalklausulen i ABL. Bolagsstämmobeslut som klandras kan upphävas eller ändras av domstol. Verkställighet av bolagsstämmobeslut kan även föranleda skadeståndsskyldighet. En aktieägare ska ersätta skada som han eller hon uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakar en annan aktieägare genom att medverka till överträdelse av ABL.Hoppas att du fick svar på din fråga.

Fråga om överlåtelse av aktiebolag. Vad ska man tänka på, och vad gäller om det finns skulder?

2019-03-09 i Bolag
FRÅGA |Hej!om man är två i aktiebolag och den andra aktieägaren vill ta över bolaget men har skulder som leasing av maskineroch checkkredit som vi stårsom borgenär och om han inte skulle kunna ta över alla skulder hur gör man då?tack i förhand!
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Eftersom det är ett aktiebolag blir Aktiebolagslagen tillämplig, se Aktiebolagslagen 1 kap 1 § (här). Jag tolkar din fråga som att det är ett aktiebolag med enbart två delägare, alternativt att det finns fler som äger aktier men att de två personerna äger majoriteten. Jag drar hursomhelst slutsatsen att det rör sig om ett fåmansaktiebolag. Det framgår dock inte av din fråga hur stor andel respektive delägare äger i bolaget. Du skriver att den ene av aktieägarna vill ta över bolaget. Jag förmodar att detta kommer ske genom att den ene aktieägaren säljer sina aktier till den andre. Eftersom jag inte vet hur aktiebolagets avtal ser ut i det här fallet, och då det inte framgår hur bolagets ekonomi ser ut, eller hur stora eventuella skulder är, blir det svårt att ge ett svar på hur det blir i just ditt fall. Det framgår inte heller vilka som är medlemmar i aktiebolagets styrelse. Jag kommer därför att gå igenom vad man bör tänka på vid överlåtelse av aktier alternativt aktiebolag. Jag kommer att gå igenom förbudet mot lån till närstående samt undantagen från förbudet. Därefter kommer jag att gå igenom samtyckes-, förköps- och hembudsklausuler och vad dessa får för konsekvenser. Sedan kommer jag att gå igenom vad som gäller angående aktiebolagets avtal och skulder vid en överlåtelse. Jag kommer att kortfattat nämna vilka skatterättsliga konsekvenser som bör beaktas vid överlåtelse, och avslutningsvis ge råd om vad du kan göra nu. Förbudet mot lån till närstående Som huvudregel får ett aktiebolag inte lämna penninglån till den som är aktieägare i bolaget, eller annat bolag i samma koncern, se Aktiebolagslagen 21 kap 1 § p. 1 (här). Aktiebolag får inte heller låna ut pengar till den som är styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget alternativt i ett bolag i samma koncern, se Aktiebolagslagen 21 kap 1 § p. 2 (här). Ett aktiebolag får inte heller låna ut pengar till någon som är närstående till en person som är aktieägare, styrelseledamot eller verkställande direktör, se Aktiebolagslagen 21 kap 1 § p. 3–4 (här). Ett aktiebolag får inte heller låna ut pengar till en juridisk person där en person som avses i p. 1–4 har ett bestämmande inflytande, se Aktiebolagslagen 21 kap 1 § p. 5 (här). Undantag från förbudet Dock finns undantag från förbudet mot lån till närstående. Ett av dessa undantag är om gäldenären är en kommun, ett landsting eller ett kommunalförbund, se Aktiebolagslagen 21 kap 2 § p. 1 (här). Det andra undantaget är om gäldenären är ett företag i en koncern i vilket det lånegivande bolaget ingår, se Aktiebolagslagen 21 kap 2 § p. 2 (här). Det tredje undantaget är om lånet är avsett uteslutande för gäldenärens rörelse och bolaget lämnar lånet av rent affärsmässiga skäl, se Aktiebolagslagen 21 kap 2 § p. 3 (här). Det fjärde och sista undantaget är om lånet har tagits upp av Riksgäldskontoret enligt 5 kap Budgetlagen (2011:203) (här). Förbudet och undantagen avseende lån tillämpas även när det gäller att ställa säkerhet för penninglån, se Aktiebolagslagen 21 kap 3 § (här). Sammanfattningsvis bör ni tänka på att aktiebolag som huvudregel inte får låna ut pengar till den som är aktieägare i bolaget. I ditt fall blir följden att den som vill köpa kompanjonens aktier med största sannolikhet inte kan låna pengar av aktiebolaget för att finansiera detta. Finns det samtyckes- förköps- eller hembudsförbehåll att beakta?Jag tolkar din fråga som att det är ett aktiebolag med enbart två aktieägare, alternativt att två aktieägare äger majoriteten av aktierna. Det framgår dock inte hur stor andel respektive aktieägare äger. Som huvudregel får aktier överlåtas fritt, se Aktiebolagslagen 4 kap 7 § st 1 (här). Dock kan det finnas samtyckesförbehåll, se Aktiebolagslagen 4 kap 8 § (här). Samtyckesförbehåll innebär att det i bolagsordningen för ett bolag som inte är avstämningsbolag får det tas in ett förbehåll om att en eller flera aktier får överlåtas till en ny ägare endast med bolagets samtycke. I bolagsordningen för ett bolag som inte är avstämningsbolag får det även finnas förköpsförbehåll, se Aktiebolagslagen 4 kap 18 § (här). Ett förköpsförbehåll innebär att en aktieägare eller någon annan ska erbjudas att köpa en aktie innan den överlåts till en ny ägare. I Aktiebolagslagen 4 kap 19 § (här) regleras vad ett förköpsförbehåll ska innehålla. Hembudsförbehåll (även kallad hembudsklausul) regleras i Aktiebolagslagen 4 kap 27 § st 1 (här). Hembudsförbehåll innebär att det i bolagsordningen finns en bestämmelse som anger att en aktieägare eller någon annan skall ha rätt att lösa en aktie som har övergått till en ny ägare. I Aktiebolagslagen 4 kap 28 § (här) regleras vad ett hembudsförbehåll ska innehålla. Om aktier ska överlåtas är det viktigt att kolla om något av dessa förbehåll finns i bolagsordningen. Det är viktigt att det inte sker någon överlåtelse som är otillåten gentemot bolaget eller andra aktieägare. Vad gäller angående bolagets avtal och skulder vid överlåtelse av aktier?Ett aktiebolag har ofta många avtal med andra parter, exempelvis avtal med banker, leverantörer och borgenärer. Jag rekommenderar att aktiebolaget granskar sina avtal med med banker, borgenärer, leverantörer etc. för att se om något särskilt gäller vid överlåtelse.Om det är två personer som äger aktierna (alternativt majoriteten av aktierna) och den ena aktieägaren ska bli ensam ägare och det finns skulder är det viktigt att kolla vad som gäller om aktiebolaget har skulder. Du nämner att det finns skulder i form av checkkredit samt leasing av maskiner. Angående skulder för checkkreditJag drar slutsatsen att skulderna i form av checkkredit är skulder som aktiebolaget har till en bank. I detta fall blir överlåtelserna av aktier överlåtelse av aktiebolaget, då den andre delägaren blir ensam ägare. I sådana fall kan det krävas att banken godkänner överlåtelsen, i alla fall om det finns skulder där någon av aktieägarna har gått i personlig borgen. Om överlåtelse av aktiebolaget sker och banken inte har blivit informerade eller godkänt detta kan banken eventuellt säga upp krediten. Angående skulderna för leasing av maskiner Det framgår inte av din fråga hur bolagets ekonomi ser ut, men generellt kan man säga att om bolaget har betalningsförmåga, alternativt om den kvarvarande ägaren har god ekonomi är det lättare att förhandla med aktiebolagets borgenärer. Vad gäller skattemässigt?Någon som är viktigt att kolla vid överlåtelse är hur skattelagstiftningen påverkar köparen, aktiebolaget och säljaren. Ett aktiebolag är en juridisk person, så har aktiebolaget inkomster och utgifter på grund av innehav av tillgångar och skulder eller i form av kapitalvinster och kapitalförluster, räknas det till inkomstslaget näringsverksamhet, se Inkomstskattelagen 13 kap 2 § (här). Juridiska personer beskattas enbart inom inkomstslaget näringsverksamhet. För den som säljer aktiebolaget blir det en inkomst, och denna ska beskattas. Jag bedömer att jag inte har tillräckligt mycket information i frågan för att kunna ge ett säkert svar på vad de skattemässiga konsekvenserna skulle bli i det här fallet. Vad du kan göra nuJag rekommenderar att du kollar upp om det finns samköps- förköps- eller hembudsklausul att beakta. Du bör gå igenom bolagets avtal med banker, leverantörer och borgenärer, och kolla vad som gäller vid överlåtelse. Jag rekommenderar att du kontaktar banken. Du bör kolla upp vad de skattemässiga konsekvenserna av överlåtelse blir för bolaget, säljaren och köparen. Vid försäljning av aktier är det bra om parterna skriver ett köpeavtal. Om det blir en ny styrelse i aktiebolaget i samband med överlåtelsen ska detta anmälas till Bolagsverket. När det sker en förändring av ägarförhållandena i ett fåmansaktiebolag ska detta även anmälas till Skatteverket. Om du behöver mer rådgivning rekommenderar jag att du bokar tid med en jurist från Lawline. Länk för att boka finns här. Du kan även beställa en ny expressfråga, man kan välja expressfrågor där det ingår telefonuppföljning. Du kan även ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Vänligen,

Styrelse i handelsbolag

2019-03-02 i Bolag
FRÅGA |Kan man utse en icke bolagsman till styrelseledamo/ordf i ett handelsbolag?
Jacqueline Björklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det korta svaret på din fråga är att det inte går att utse en styrelseledamot i ett handelsbolag överhuvudtaget, i och med att ett handelsbolag inte har en styrelse. Istället är det främst aktiebolag och föreningar som har styrelser.Ett handelsbolag är nämligen ett bolag där flera personer skrivit ett avtal om att tillsammans bedriva näringsverksamhet (1 kap. 1 § lag om handelsbolag och enkla bolag). Tanken med handelsbolag är att personerna som gått ihop ska själva gemensamt bedriva verksamheten inom bolaget. Däremot kan ett handelsbolag anställa personer, som skulle kunna agera som ordförande genom att ha en ledande position i arbetet inom bolaget. Vidare kan ni också välja att en person som inte är delägare ändå ska vara aktiv i de affärsbeslut som bolaget tar. Hoppas detta var till hjälp!Med vänlig hälsning,

Suppleant som försätts i personlig konkurs

2019-02-16 i Bolag
FRÅGA |Hej, drabbas aktiebolaget om en suppleant går i en personlig konkurs bl a skulder etc?
Sam Naderi |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om en suppleant försätts i personlig konkurs kan han eller hon inte längre agera som suppleant för bolaget enligt 8 kap. 3 § 2 stycket, och 8 kap. 11 § aktiebolagslagen. Detta resulterar i att suppleanten avregistreras från aktiebolagsregistret enligt 27 kap. 6 § aktiebolagslagen. Vidare blir aktiebolaget inte på något sätt medansvarig för suppleantens skulder då bolaget är en egen juridisk person. Jag hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Aktieägares rättigheter och skyldigheter

2019-03-15 i Bolag
FRÅGA |Hej vilket ansvar har en huvudägare som äger ca 18% och som aldrig deltar i bolagstämman och inte heller lämnat fullmakt. Har då inte denne huvudägare förbrukat sin ägarrätt eller hur ska man hantera detta?
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad har en aktieägare för rättigheter?En aktieägare har många rättigheter, till exempel rätt till utdelning, information om företag, möjlighet att sälja sina aktier och att delta samt rösta vid bolagstämma. Aktieägarnas rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas vid bolagstämma, 7 kap. 1 § Aktiebolagslagen (ABL). I ett så kallat kupongbolag har alla aktieägare som är införda i aktieboken rätt att delta i bolagsstämma (7 kap. 2 § ABL). Kupongbolag innebär att det är styrelsen som ansvarar för aktieboken och de allra flesta aktiebolag i Sverige är kupongbolag. Skulle bolaget vara ett avstämningsbolag gäller att den som är inskriven i en utskrift/utdrag senast dagen före stämman har rätt att delta. Avstämningsbolag innebär att aktierna är registrerade i ett register hos en värdepappersförvaltare (nu för tiden Euroclear). Jag tolkar din fråga som att "huvudägaren" är registrerad. Det innebär att denna har rätt att rösta för samtliga sina aktier (7 kap. 8 § ABL). Vad har en aktieägare för skyldigheter?En aktieägare har väldigt få skyldigheter. Det är helt okej att köpa aktier och sedan inte delta i bolagstämman. Oavsett hur många aktier man köpt. Detta kan förklaras med att det hade varit väldigt betungande för personer som äger aktier i väldigt många olika bolag att behöva delta i alla bolagsstämmor. Man behöver inte vara med och besluta bara för att man har rätt till det. Kan man "förverka" sina rättigheter som aktieägare? Efter min bedömning är svaret på denna fråga att man inte kan förverka sina rättigheter som aktieägare. Det är accepterat att vara en så kallad passiv delägare (inte delta på stämmor) och ändå ha samma rättigheter som alla andra. Konsekvensen av att inte delta blir att man inte får vara med och fatta viktiga beslut om bolaget.

Ansvar vid aktiebolag

2019-03-06 i Bolag
FRÅGA |Hej!Jag är delägare i ett aktiebolag med fördelningen 70/30 och jag står bakom 30%. Jag sitter som vice VD och i styrelsen. Företaget är nu inne i en svacka med skulder och vi har hamnat hos fogden. Även skatteverket har dragit öronen åt sig och vill eventuellt dra in vår F-skatt. I brevet från skatteverket stod det även att vi som privatpersoner kan bli betalningsskyldiga som privatpersoner. Hur drabbar det mig som äger 30%?
Filip Braun |Hejsan och tack för att du vänder dig till Lawline!Om jag förstår din fråga rätt, så är frågan hur ditt innehav på 30% kan drabba dig personligt, dvs om du kan bli personligt betalningsskyldig för ditt innehav, mitt svar kommer därmed utgå ifrån det.Aktiebolag regleras i Aktiebolagslagen (ABL). Huvudregeln är enligt 1 kap. 3 § ABL, att man inte kan bli personligt betalningsskyldig när bolaget går dåligt. Det återfinns dock vissa undantag, som kan göra så att du kan bli personligt betalningsskyldig, jag kommer därför att ställa upp dessa undantag nedanför.TvångslikvidationSom du säkert är medveten om måste ett aktiebolag ha ett kapital som uppgår till minst 50 000 kr, 1 kap. 4 § ABL. När det finns skäl att anta att bolagets egna kapital, understiger hälften av det registrerade kapitalet, måste styrelsen upprätta en kontrollbalansräkning och låta en revisor granska denna, enligt 25 kap. 13 § ABL. Visar denna kontrollbalansräkning att det är som så att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade kapitalet, måste stämman besluta om att antingen likvidera bolaget, eller fortsätta bedriva verksamhet. Om styrelsen således inte uppfyller de krav som ovan har framförts, kan styrelsen bli personligt betalningsansvarig för de förpliktelser som har uppkommit efter det att styrelsen borde ha upprättat kontrollbalansräkningen, 25 kap. 18 § ABL. SkatteförfarandetEnligt 59 kap. 13 § skatteförfarandelagen kan företrädare för ett bolag bli personligt betalningsansvarig för de fall då företrädaren har förfarit grovt oaktsamt eller uppsåtligt. Notera att det krävs mycket för att man ska anses ha förfarit grovt oaktsamt.VärdeöverföringVissa värdeöverföringar enligt 17 kap. ABL, som påverkar på bolagets egna kapital, kan göra så att en företrädare bli personligt betalningskyldig. Detta ska dock vara överföringar av extraordinär sort, så som att överföra bolagets egna kapital till familj till exempel.SammanfattningsvisJag skulle personligen rekommendera er att upprätta en kontrollbalansräkning eftersom att ni har skulder. Uppfyller ni därmed att göra det, och sedan beslutar om att likvidera, så kan du inte bli personligt betalningsskyldig. Med vänlig hälsning,

Utdelning av ett aktiebolag.

2019-02-27 i Bolag
FRÅGA |Hej,Jag äger 50% av ett företag och från inte reda på utdelningen revisorn svarar inte på mina mejl.Vad kan jag göra åt saken och om jag skulle vilja sälja min andel av aktierna i bolaget hur ska jag gå till väga?Tips på vad jag ska göra?
Jakob Westling |Hej!Tack för att du valde Lawline med din fråga! Som jag tolkar din fråga rätt så har du funderingar över din rätt till utdelning samt hur försäljning av aktier går till.Då denna fråga handlar om aktiebolag är lagen som tillämpas ABL.Din första fråga handlar om utdelning. Reglerna om utdelning finner vi främst i 17:e kapitlet och 18:e kapitlet ABL.Aktiebolagslagens regelverk finns framförallt för att skydda aktieägare och personer som lånat pengar till bolaget. Det finns av den anledningen en massa olika typer av skydd för dessa typer av personer.Ett av dom skydden hittar vi i 17:e kapitlet, som föreskriver regler för när pengar (värde) får överföras från bolaget. Enligt 17:2 ABL så får endast vinstutdelning ske enligt denna lag. Hur vinstutdelning får ske styrs av 18:e kapitlet. Enligt 18:1 ABL ska stämman bestämma att utdelning ska ske. Det är alltså forumet du som aktieägare har inflytande över. Styrelsen ska då uppställa ett förslag om hur stor vinstutdelningen ska bli. Du som aktieägare kommer kan inte rösta för en större vinstutdelning än den styrelsen har föreslagit. 18:2 ABL. Styrelsen ska senare skicka ut förslaget minst två veckor innan bolagsstämman där beslutet ska tas. 18:7 ABL.Du med 50% äganderätt kan kalla en bolagsstämma för ett specifikt ärende enligt 7:13 ABL.Där kan du då kräva att frågan om utdelning röstas om. Angående din andra fråga så är huvudregeln att alla aktier kan överlåtas och förvärvas fritt, 4:7 ABL. Dock kan det finnas klausuler i bolagsordningen som samtyckesförbehåll, vilket innebär att en behöver bolagets samtycke för att få överlåta en aktie 4:8 ABL.Detta står i ditt specifika bolags bolagsordning och är inte något som jag kan svara på här. Hoppas det besvarade din fråga!

Enskild aktieägares möjlighet att väcka talan mot olovlig värdeöverföring

2019-02-09 i Bolag
FRÅGA |Hej! Jag är en av flera aktieägare i ett aktiebolag. Vad kan jag som enskild aktieägare göra om en förtäckt värdeöverföring har skett utan mitt samtycke? Tacksam för svar.
Fredrik Lindén |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om värdeöverföringar och bolagsstämmobeslut finns i aktiebolagslagen (ABL). Om den förtäckta värdeöverföringen kommit till stånd genom bolagsstämmobeslut kan en ensam aktieägare väcka s.k. klandertalan mot bolagsstämmobeslutet (7 kap. 50 § ABL). Klandertalan enligt ABL måste som huvudregel väckas inom tre månader från dagen för beslutet, annars kan beslutet bli gällande (7 kap. 51 § 1 st. ABL). Anledningen till detta är att lagstiftaren anser att beslut inom bolaget inte bör "hänga i luften" under alltför lång tid. Om beslutet däremot utgör en s.k. nullitet, d.v.s. om beslutet är sådant att det inte kan fattas ens med samtliga aktieägares samtycke, samtycke till beslutet krävs av samtliga eller vissa aktieägare och sådant samtycke inte har inhämtats, om kallelse till bolagsstämma inte har skett eller bestämmelser om kallelse till bolagsstämma inte följts får klandertalan väckas senare än tre månader efter dagen för att beslutet fattades (7 kap. 51 § 2 st. ABL). S.k. nulliteter leder till ogiltighet utan att ogiltigheten behöver åberopas, beslutet är alltså ogiltigt redan från den tidpunkt beslutet fattades.Det framgår inte av din fråga om beslutet fattats i enlighet med reglerna om bolagsstämma och formkraven för kallelse till bolagsstämma. Överträdelse av dessa regler kan t.ex. ha skett om du som aktieägare inte har fått någon kallelse till bolagsstämman på vilken beslut om den förtäckta värdeöverföringen har fattats, eller om kallelsen till bolagsstämman annars strider mot formkraven i ABL för hur en sådan kallelse ska ske. Eftersom avsteg från generalklausulen i 8 kap. 41 § ABL kräver samtliga aktieägares samtycke kan det tänkas att beslut om värdeöverföring i strid med generalklausulen utgör en s.k. nullitet och kan klandras efter 3 månader. Alltså om värdeöverföringen innebär en otillbörlig fördel för en annan aktieägare eller någon annan, till nackdel för för dig som aktieägare och den har skett utan ditt samtycke. Det är dock oklart om överträdelser av generalklausulen kan betraktas som nulliteter eftersom generalklausulen inte uttryckligen ställer krav på samtliga aktieägares samtycke för undantag från regeln. Överträdelser av generalklausulen utgör nog snarare uteslutande s.k. angripligheter, och klanderrätten vid sådana överträdelser preskriberas efter tre månader. Kapitalskyddsreglerna i 17 kap. ABL om värdeöverföringar ställer inte heller upp något krav om att förtäckta värdeöverföringar måste ske med samtliga aktieägares samtycke. Det saknar därför betydelse för frågan om tidsfristen för klanderrätt om tre månader ska tillämpas huruvida du har samtyckt till värdeöverföringen. Kapitalskyddsreglerna i 17 kap. ABL utgör dock s.k. borgenärsskyddsregler. Bolagsstämmobeslut i strid med borgenärsskyddsregler räknas som nulliteter eftersom borgenärsskyddsregler är tvingande och beslut i strid med sådana regler inte kan fattas ens med samtliga aktieägares samtycke. Vid överträdelse av kapitalskyddsreglerna kan bolagsstämmobeslut om värdeöverföring alltså klandras efter tre månader från dess att beslutet om den olovliga värdeöverföringen fattats. Den s.k. beloppsspärren innebär att det efter värdeöverföringen måste finnas täckning för bolagets bundna egna kapital. Det innebär att värdeöverföringen inte får överstiga det fria egna kapitalet, d.v.s. utdelningsbart kapital. Enligt försiktighetsregeln får en värdeöverföring, oavsett resultatet vid prövningen enligt beloppsspärren inte ske om den inte är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet, och bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Det innebär i stora drag bland annat att bolagets soliditet och likviditet mot bakgrund av verksamhetens art, omfattning och risker, framförallt med hänsyn till bolagets borgenärer av försiktighetsskäl inte får understiga vissa procentuella nivåer. Några exakta gränser är svårt att fastställa men i grova drag bör soliditeten normalt sett i vart fall inte understiga 24 procent och likviditeten bör åtminstone uppgå till 100 procent. Var gränserna enligt försiktighetsregeln går varierar dock beroende på omständigheterna i det enskilda fallet.Sammanfattningsvis bör du, för att ta reda på om tidsfristen för klanderrätt om tre månader gäller alltså utreda om den förtäckta värdeöverföringen har skett i enlighet med kapitalskyddsreglerna i ABL, d.v.s. beloppsspärren och försiktighetsregeln. Bolagsstämmobeslutet kan dock hursomhelst överklagas inom tre månader om beslutet inte kommit till i behörig ordning eller på annat sätt strider mot ABL, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordning. Så, om värdeöverföringen t.ex. innebär en otillbörlig fördel för en annan aktieägare eller någon annan, till nackdel för bolaget eller för dig, kan du i vart fall inom tre månader klandra beslutet om värdeöverföringen eftersom det i sådant fall står i strid med generalklausulen i ABL. Bolagsstämmobeslut som klandras kan upphävas eller ändras av domstol. Verkställighet av bolagsstämmobeslut kan även föranleda skadeståndsskyldighet. En aktieägare ska ersätta skada som han eller hon uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakar en annan aktieägare genom att medverka till överträdelse av ABL.Hoppas att du fick svar på din fråga.