Kapitalbrist - vilka skyldigheter har styrelsen och kan den och ägare bli personligt ansvariga?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.
Jag tolkar din fråga som att aktiebolagets fria egna kapital är helt förbrukat och att kapitalbrist råder i aktiebolaget, det vill säga att mindre än hälften av aktiebolagets bundna eget kapital är förbrukat. Jag tolkar även din fråga som att styrelseledamöterna inte har vidtagit några åtgärder än. Slutligen tolkar jag din fråga som att styrelsen ännu inte har ansökt om konkurs eller likvidation.
Vilken lag gäller i ditt fall?
Det är aktiebolagslagen (ABL) som styr vad som styrelsen måste göra när kapitalbrist råder och vilket ansvar som styrelseledamöterna har och om dessa kan bli personligt ansvariga vid en konkurs. De viktigaste reglerna i ditt fall finns i 25:13–20 a ABL.
När ska en kontrollbalansräkning göras?
Styrelsen måste genast upprätta en kontrollbalansräkning som bolagets revisor ska granska, om styrelsen har skäl att anta att bolagets eget kapital är mindre än hälften av det registrerade aktiekapitalet (25:13 ABL). Kom ihåg att styrelsen ansvarar för att kontrollera bolagets ekonomiska ställning och kan därför inte lägga ansvaret över på en revisor (8:4 2 st. ABL). Styrelsen har därför en aktivitetsplikt, det vill säga den måste vara proaktiv. Styrelsen borde exempelvis ha skäl att anta att kapitalbrist finns, om bolaget har gått med förluster, skulderna har ökat och tillgångarna har minskat. Styrelsens skadeståndsansvar börjar därför att löpa från och med tidpunkten när styrelsen hade skäl att anta att kapitalbrist förelåg, det vill säga den så kallade kritiska gränsen. Kontrollbalansräkningen ska undertecknas av styrelsen (25:14 4 st. ABL).
Vilka skyldigheter har styrelsen utöver att upprätta en kontrollbalansräkning?
Om kontrollbalansräkningen visar att aktiekapitalet är mindre än hälften, så ska styrelsen snarast möjligt kalla till bolagsstämma där stämman ska besluta om bolaget ska gå i likvidation, den så kallade första kontrollstämman. Vid denna kontrollstämma ska kontrollbalansräkningen och ett yttrande av en revisor läggas fram på stämman (25:15 ABL). Om kontrollbalansräkningen vid den första kontrollstämman inte visar att hela det registrerade aktiekapitalet är täckt och stämman inte har beslutat om likvidation, så ska bolagsstämman inom åtta månader från första kontrollstämman frågas igen om bolaget ska gå i likvidation vid den andra kontrollstämman (26:16 1 st. ABL). Inför den andra kontrollstämman ska styrelsen upprätta en ny kontrollbalansräkning (25:16 2 st. ABL).
Visar den nya kontrollbalansräkningen att aktiekapitalet inte är helt täckt, så ska styrelsen inom två veckor efter den andra kontrollstämman ansöka om likvidation hos tingsrätten; ett beslut om likvidation från tingsrätten gäller omedelbart (25:17 ABL).
Vilket personligt betalningsansvar har styrelsen och aktieägare?
Styrelsen får ett personligt betalningsansvar, om den inte har upprättat en kontrollbalansräkning när den kritiska gränsen inträder, inte kallar till bolagstämma eller inte ansöker hos tingsrätten om likvidation; ansvaret är solidariskt, dvs. alla styrelseledamöter ansvarar lika mycket för att betala bolagets skulder, om bolaget inte har tillräckligt med pengar (25:18 1 st. ABL). Dessutom kan den som agerar på bolagets vägnar också bli solidariskt ansvarig med styrelsen, om han eller hon vet att styrelsen inte gör det som styrelsen ska göra (25:18 2 st. ABL). Kan dock en styrelseledamot visa att han eller hon har agerat rätt, så kan han eller hon inte bli ansvarig (25:18 3 st. ABL). En aktieägare, majoritets eller minoritetsägare, kan bara bli ansvarig, om han eller hon röstar för att bolaget ska fortsätta sin verksamhet, trots att han eller hon vet att bolaget ska gå i likvidation; i sådana fall blir aktieägaren ansvarig för skulder som uppstår från tidpunkten då styrelsen måste ansöka om beslut om likvidation (25:19 ABL).
När slutar ansvarsperioden?
Ansvarsperioden för styrelsen slutar när en ansökan om likvidation har skickats, när en kontrollbalansräkning har lämnats till stämman, eller när beslut om likvidation har fattats (25:20 ABL). En borgenär har då tre år på sig att väcka en skadeståndstalan mot styrelsen eller aktieägaren (25:20 a ABL).
Avslutande ord och min rekommendation
En styrelseledamot måste genast upprätta en kontrollbalansräkning och kalla till första kontrollstämma, om kontrollbalansräkningen visar att aktiekapitalet är mindre än hälften av vad det ska vara. Om stämman inte beslutar om likvidation så ska styrelsen upprätta en ny kontrollbalansräkning och kalla till en ny stämma inom åtta månader från den första. Om ett beslut om likvidation fortfarande inte fattas av stämman ska styrelsen ansöka om likvidation hos tingsrätten, men bara om aktiekapitalet inte är fullt täckt. Alla styrelseledamöter blir personligt betalningsansvarig för fel eller underlåtenhet, men inte om ledamöterna kan visa att de har gjort allt det de kan. Även aktieägare kan bli ansvariga, men bara om de beslutar att bolaget ska fortsätta sin verksamhet, trots att bolaget ska gå i likvidation. Kom ihåg att ägare i princip bara kan bli ansvariga efter andra stämman.
Min rekommendation är att du upprättar en kontrollbalansräkning och kallar till stämma, om aktiekapitalet är mindre än hälften av vad det ska vara. Där kan stämman besluta om att skjuta till kapital, besluta om nyemission eller om likvidation.
Vi på Lawline kan hjälpa dig vidare
Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Tveka inte att höra av dig till en av våra jurister, om du behöver ytterligare hjälp med hur du går tillväga. Du är varmt välkommen att kontakta oss på telefon 08-533 300 04 eller maila oss på info@lawline.se.
Vänligen
