När kan företrädaransvar inträda när ens aktiebolag gått i konkurs?

2020-09-27 i Bolag
FRÅGA |Hej!Jag var tvungen sätta mitt aktiebolag i konkurs pga en större förlust bolaget gjorde.Nu har en av leverantörerna (inte skatteverket eller annan myndighet) gjort gällande att jag privat ska reglera den skuld bolaget hade genom mitt "Företrädaransvar".Stämmer det? Vad ska jag göra?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i skatteförfarandelagen (SFL) och aktiebolagslagen (ABL).Begränsat utrymme att bli personligt betalningsskyldig för skulder från sitt aktiebolagDet som kännetecknar associationsformen aktiebolag är att aktieägarna inte har något personligt betalningsansvar för aktiebolagets skulder (1 kap. 3 § första stycket ABL). Företrädaransvar är dock ett undantag från denna friskrivning. Företrädaransvar innebär att en företrädare för ett aktiebolag kan bli personligt betalningsansvarig för företagets skatteskulder eller avgifter (59 kap. 13 § SFL). Med företrädare avses i första hand styrelseledamöter och verkställande direktören. Företrädaransvar förutsätter dock att företrädaren agerat på ett uppsåtligt eller grovt oaktsamt sätt. En ansökan om företrädaransvar skickas in av skatteverket gällande bolagets skatteskulder och avgifterFörst och främst reglerar företrädaransvaret personligt betalningsansvar för ett företags skatteskulder och avgifter, vilket inte omfattas av leverantörsskulder. Det är även förvaltningsrätten som beslutar om företrädaransvar på ansökan av Skatteverket (59 kap. 16 § SFL). Din leverantör kan alltså inte ansöka om att förvaltningsrätten ska besluta om företrädaransvar.Det stämmer alltså inte att du har företrädaransvar för ditt aktiebolags leverantörsskuld eftersom företrädaransvaret främst tar sikte på skatteskulder och avgifter.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Får någon annan rösta istället för mig vid en bolagsstämma?

2020-09-09 i Bolag
FRÅGA |Hej!Jag har fått en kallelse till en bolagsstämma och kan inte närvara vid det tillfället på grund av att jag jobbar. Kan jag skicka någon till att gå istället för mig och rösta?
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 7 kap 3 § Aktiebolagslagen får en aktieägare som inte kan närvara personligen vid en bolagsstämma utöva sin rätt genom ett ombud, förutsatt att denne har fullmakt. Fullmakten ska vara daterad och undertecknad av aktieägaren. Detta innebär alltså att ett ombud kan närvara istället för dig vid stämman och även rösta å dina vägnar. Det krävs dock att du utfärdar en fullmakt till ombudet som ska utöva din rätt vid stämman och att fullmakten är undertecknad av dig samt daterad. Hoppas du fick svar på din fråga.Vänligen,

Får jag låna ut pengar ifrån mitt aktiebolag till sin före detta fru?

2020-09-06 i Bolag
FRÅGA |Är det okej om mitt AB lånar ut pengar till min föredetta fru för att hon ska köpa varor(jordbruksmaskiner) från mitt företag? Jag är styrelseordförande.
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Regler kring aktiebolag hittar du i aktiebolagslagen (ABL).Svar:Enligt min bedömning som baseras på de uppgifter som du har lämnat i din fråga så träffas inte din före detta fru av det så kallade "låneförbudet" som finns för aktiebolag. Däremot så skulle mitt svar påverkas av om ni till exempel fortfarande bor ihop, även om ni skilt er. Därmed är det viktigt att du även läser min rättsutredning för att förstå om du behöver ställa en till fråga, där du då inkluderar mer information.Utöver detta så behöver du även tänka på att efter att du har lånat ut pengarna till din före detta fru så behöver du ha kvar minst hälften av det registrerade aktiekapitalet i bolaget. Annars riskerar bolaget att behöva tvångslikvideras (25 kap. 13-17 §§ ABL). Jag rekommenderar dock att se till att ha kvar mer än hälften av det registrerade aktiekapitalet, så att bolaget har en god ekonomisk marginal.Rättsutredning:Det finns något som kallas för låneförbud för aktiebolag, regler kring det hittar du i 21 kap. aktiebolagslagen. Det innebär kortfattat att ett aktiebolag inte får låna ut pengar till det som kallas den förbjudna kretsen.Enligt 21 kap. 1§ ABL så är den förbjudna kretsen följande personer:1.en som själv äger aktier i bolaget eller i ett bolag inom samma koncern2.den som är styrelseledamot eller vice direktör i bolaget eller i ett bolag inom samma koncern3.den som är antingen sambo, gift, syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till den som berörs av p.1 eller 24.den som är besläktad genom äktenskap med den som avses i p.1 eller 2 i rätt upp- eller nedstigande led eller om den ene är gift med den andres syskon5. en juridisk person som en person som avses i p.1-4, ensam eller tillsammans med någon annan som avses där, har ett bestämmande inflytande över.De fem ovan nämnda punkterna är det som kallas "den förbjudna kretsen", dit ett aktiebolag inte får låna ut pengar. I denna lista räknas inte en före detta fru upp och därmed träffas inte din före detta fru av låneförbudet.Däremot kan hon träffas av förbudet om ni fortfarande bor stadigvarande tillsammans som sambos eller om hon uppfyller någon av de andra punkternas kriterier. Till exempel om hon också äger aktier i bolaget (p.1).Av den information som du har lämnat i frågan så kan jag dock inte bedöma att hon skulle uppfylla kriterierna för någon av punkterna, vilket innebär att hon enligt min bedömning inte träffas av låneförbudet.Därmed bör ditt bolag kunna låna ut pengar till din före detta fru, så länge det sedan finns kvar tillräckligt mycket kvar av det registrerade aktiekapitalet i bolaget (25 kap. 13§). Det innebär att det måste finnas kvar minst hälften av det registrerade aktiekapitalet efter att transaktionen har gjorts, annars så riskerar bolaget att behöva tvångslikvideras (25 kap. 13-17 §§ ABL).Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ställa en ny fråga eller att ringa våran telefonrådgivning som också är gratis!Med vänlig hälsning

En bolagsman avlider - vad händer?

2020-08-28 i Bolag
FRÅGA |Hej Min syster är gift med ett gemensamt barn. Hennes man har tyvärr gått bort och han har ett handelsbolag. I dagsläget vet jag inte vem den andra bolagsmannen är kanske min syster eller den avlidnes bror. Min syster vill driva handelsbolaget vidare så att deras gemensamma son så småningom kan ta över. Läser att "Dör en bolagsman, skall bolaget genast träda i likvidation" Innebär detta att min syster inte kan träda in som bolagsman om det är den avlidnes bror som är den andra bolagsmannen. Om min syster redan är bolagsman kan någon annan kliva in och ta den avlidnes plats ??
Edessa Barmousa Altun |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vilka regelverk gäller? Huvudregeln enligt 2 kap. 26 § HBL är att om en delägare i ett handelsbolag (bolagsman) avlider ska handelsbolaget träda i likvidation. Likvidation innebär att bolagets tillgångar säljs och skulderna betalas av. Därefter ska överskottet fördelas mellan delägarna.Den avlidne bolagsmannens anhöriga kan således inte automatiskt ta över den avlidnes andel i handelsbolaget. Den som önskar att bolaget träder i likvidation måste dock påkalla detta. Du kan läsa mer om detta på Bolagsverkets hemsida.Däremot är det möjligt för bolagsmännen att avtala vad som ska ske istället för likvidation. Det innebär att bolagsmännen har möjlighet att avtala om att arvingarna ska få möjlighet att ta över den avlidne bolagsmannens andel i handelsbolaget och att verksamheten därefter ska fortsätta. Som ett alternativ kan bolagsmännen avtala om att den avlidne bolagsmannen ska utträda ur handelsbolaget istället för att likvidation ska ske enligt 2 kap. 29 § HBetL. Om inget avtal finns kan den kvarvarande bolagsmannen lösa ut den avlidne bolagsmannen. Den kvarvarande bolagsmannen kan även (i efterhand) lösa ut den avlidne bolagsmannen. I detta fall ska dödsboet efter den avlidne kompenseras med ett belopp som motsvarar bolagsmannens andel i handelsbolaget, se 2 kap. 30 § HBL. Ett handelsbolag kräver minst två bolagsmän.Om handelsbolaget, efter någon av ovanstående situationer, kvarstår med endast en bolagsman måste bolaget antingen avvecklas eller utökas med ytterligare en bolagsman. Ett handelsbolag kan alltså inte drivas av en ensam bolagsman. Enligt 2 kap. 28 § HBL gäller att om handelsbolaget har bestått av endast en bolagsman under sex månaders tid anses handelsbolaget ha trätt i likvidation.Sammanfattning Genom din frågas ordalydelse förstår jag det som att ni inte är riktigt säkra ifall din syster är bolagsman eller inte. Det framgår inte heller om det är känt vem den andre bolagsmannen är, även fast ni skriver att det kan vara den avlidnes bror som är den andra bolagsmannen. Det blir således inte så lätt att ge ett konkret råd till er i just detta fall. Generellt gäller detta att ifall din syster är en bolagsman så kan hon driva företaget vidare. Ifall hon är ensam bolagsman bör hon inhämta ytterligare en bolagsman (inom 6 månader) för att bolaget inte ska inträda i likvidation. Om hon inte är bolagsman kan hon be den andre bolagsmannen att lösa ut din avlidne makes andel och be att få köpa in sig som bolagsman ifall hon vill driva bolaget vidare med den andre bolagsmannen.Vänliga hälsningar,

Moderbolags ställande av säkerhet för checkräkningskrediter i ett dotterbolag, vad gäller?

2020-09-12 i Bolag
FRÅGA |Hej Driver ett aktiebolag där jag och min fru äger aktierna. 50 % var. Vi viil starta ett helägt dotter bolag till vårt AB. Vår son kommer driva detta bolag men inte äga några aktier. Kan moder bolaget gå i borgen för checkräkning i dotterbolaget ?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du äger tillsammans med din hustru ett aktiebolag där respektive ägarandel uppgår till 50 %. Ni har för avsikt att inom kort låta bilda ytterligare ett aktiebolag vilket är tänkt att utgöra ett helägt dotterbolag till den redan befintliga näringsverksamheten. Såvitt jag förstår kommer er son att vara operativt ansvarig för det ifrågavarande dotterbolaget, men denne kommer dock inte att inneha några delägarrätter. Du undrar nu huruvida ett moderbolag kan gå i borgen för ett dotterbolags checkräkning. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga följer enligt nedan.Handelsbalken (HB).Aktiebolagslagen (ABL).Din frågeställning är något snäv och tämligen kortfattad varför den fortsatta framställningen, eller i vart fall det faktiska svaret nedan, kommer att bli ungefär detsamma. Jag misstänker likaledes att du inte heller är särskilt intresserad av någon längre rättsutredning. Trots detta kommer emellertid en något utförligare inledning att lämnas till själva borgensinstitutet då bakgrunden bedöms som viktig för förståelsen av svaret.Allmänt om borgen och några inledande hållpunkterInledningsvis förtjänas det att säga att det här området i mångt och mycket är helt oreglerat. Den lagstiftning som stundtals kan bli tillämplig är den gamla handelsbalken från 1734, i vilken några äldre stadganden fortfarande kan göras gällande avseende just institutet borgen, se 10 kap. 8-12 §§ HB. Handelsbalken upplevs dock ofta som ganska svårförståelig på grund av språkbruket och idag betraktas dessutom flertalet bestämmelser som obsoleta (föråldrade, obrukliga). De grundläggande reglerna om borgen återfinns följaktligen i 10 kap. HB och här kan terminologin och vissa av begreppens innebörd vara bra att ha någorlunda klara för sig, vilka följer enligt nedan. Och notera gärna att rättsfiguren borgenär inte på något sätt är synonymt med en borgensman.Borgenär = Fordringsägare och i det här fallet banken.Gäldenär = Låntagare eller den skuldsatte, vilket således blir dotterbolaget.Löftesman = Borgensman, vilket naturligtvis är den mer moderna beteckningen för den garant som i den förevarande situationen kommer att utgöras av moderbolaget.Notis: Nedan kommer det äldre begreppet löftesman att användas istället för borgensman för att på så sätt undvika eventuella missförstånd och därmed få en tydlig distinktion mellan begreppet borgenär och borgensman.Märk väl att borgen är ett avtal mellan borgenären och löftesmannen, även om gäldenären (dotterbolaget) ofta kan vara den som de facto tar initiativet till att en borgensförbindelse överhuvudtaget kommer till stånd. Det nu sagda är förvisso ganska naturligt eftersom det är gäldenären som måste prestera en säkerhet för att kunna bli beviljad exempelvis en försträckning (ett lån). Det finns dock inga särskilda regler för ingående av borgen, vilket innebär att allmänna avtalsrättsliga principer gäller för avtalsslutet. Mycket förenklat betyder detta att det i princip råder fullständig avtalsfrihet på det här området varför parterna godtyckligt kan reglera hur det aktuella borgensåtagandet ska se ut. Att löftesmannens ansvar vanligtvis brukar manifesteras i ett skriftligt avtal innebär inte att muntliga överenskommelser inom ramen för ett borgensåtagande blir ogiltiga. Det föreligger således inga formkrav för den här typen av avtal, men att upprätta en skriftlig borgensförbindelse kan naturligtvis ändå vara utomordentligt fördelaktigt för parterna.Det finns två huvudsakliga former av borgensansvar, proprieborgen och enkel borgen. Den förra likställs med uttrycket "att gå i borgen såsom för egen skuld" och innebär att så snart skulden (checkkrediten) är förfallen kan banken (borgenären) omedelbart kräva betalning, antingen av dotterbolaget (gäldenären) eller av moderbolaget i egenskap av löftesman (borgensman). Med detta menas att banken, under förutsättning att checkkrediten verkligen är förfallen till betalning, fritt kan välja vem man önskar rikta sitt anspråk mot, vilket framgår av 10 kap. 9 § HB. Den senare formen, enkel borgen, betyder att banken först måste kräva dotterbolaget på checkkrediten och få bolagets eventuella oförmåga att betala fastställd innan banken kan begagna sig av moderbolagets borgensåtagande. Moderbolagets ansvar som löftesman vid enkel borgen blir således subsidiärt (sekundärt) i förhållande till dotterbolaget. I lagtexten används den ålderdomliga formuleringen "det gäldenären ej själv gälda gitter", vilket helt enkelt är ett uttryck för den nyss nämnda regeln om hur enkel borgen fungerar och detta stadgas i 10 kap. 8 § HB.Och åter till din fråga - Moderbolags ställande av säkerhet för lån upptaget i ett dotterbolag, vad gäller? Är detta möjligt?Mot bakgrund av det ovan anförda lyder det korta svaret på den senare delfrågan: Ja, det är möjligt så länge motparten, borgenären (banken), accepterar ett upplägg där moderbolaget träder in som garant för checkräkningen och de krediter hänförliga till checkräkningskontot som kommer att tas ut inom ramen för det så kallade limitbeloppet. Det nu sagda innebär med andra ord att detta i grunden blir en ren förhandlingsfråga mellan gäldenären (dotterbolaget) och borgenären. Avseende den materiella rätten och den juridisk-tekniska biten kan följande konstateras. Ett moderbolag och ett dotterbolag utgör tillsammans en koncern enligt 1 kap. 11 § 4 st. ABL och inom ramen för denna kan ett moderbolag ställa säkerhet, vilket även inkluderar borgensåtaganden, för ett dotterbolags eventuella penninglån och i det här fallet genom en så kallad moderbolagsborgen. Den här typen av upplägg strider således inte mot låneförbudsreglerna i aktiebolagslagen, vilket framgår av 21 kap. 1 §, 21 kap. 2 § 1 st. 2 p. och 21 kap. 3 § ABL. Det kan också vara värt att tillägga att vid försträckningsavtal där banker uppträder som borgenärer tillämpas regelmässigt proprieborgen. Det föreligger dock en presumtion för enkel borgen varför det särskilt behöver avtalas om den förra varianten om avsikten är att en sådan ska gälla.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammantaget torde det framstå som tämligen klart att det faktiska svaret på din fråga är avhängigt huruvida banken är villig att godkänna din befintliga näringsverksamhet som löftesman för den aktuella checkräkningen. Enligt min mening finns det i vart fall inga lagtekniska hinder för det borgensåtagande som du och din hustru har tänkt er och rättslig stöd för detta står att finna i de inledande bestämmelserna till 21 kap. ABL.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

kan man låna pengar från sitt AB?

2020-09-07 i Bolag
FRÅGA |Hejsan! Kan jag låna ut pengar från mitt AB till mig privat om man upprättar ett avtal/skuldebrev?
André Blomquist |hej och tack för att du vänder dig till Lawline din fråga. För att besvara din fråga tänker jag redogöra för om man får låna från sitt eget bolag och hur man kan ta ut pengar från sitt bolag. Din fråga regleras i aktiebolagslag (ABL). Får man låna av sitt eget bolag? Det enkla svaret på den frågan är nej. Det är en relativt bred personkrets som omfattas av förbudet av den enkla anledningen att man inte ska kunna komma runt det genom att låna ut till anhöriga (21 kap. 1 § ABL). Det finns ett par undantag om du äger mindre än 1 procent av bolaget eller att det finns affärsmässiga grunder för lånet (21 kap. 2 § ABL). Den som lånar ut till sig självt kan bli skyldig att återbära det beloppet som man mottagit (21 kap. 11 § ABL).Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som bryter mot bestämmelser i 21 kap. ABL. Andra sätt att ta ut pengar från sitt bolag? De legala sätten du har att ta ut pengar från bolaget är genom lön, utdelning eller avyttring av aktier. Andra värdeöverföringar måste ha en affärsmässig grund (jfr 17 kap. ABL) Om du behöver mer hjälp med ditt ärende är du välkommen att kontakta oss här: https://lawline.se/boka Hoppas du fick svar på din fråga,MVH

Kan man äga aktier i ett aktiebolag utan att gå in med pengar?

2020-08-30 i Bolag
FRÅGA |Hej, jag och min vän har kommit på en affärside och har nu kommit i kontakt med två investerare. Tanken är att vi ska öppna ett aktiebolag men jag har funderingar övar hur fördelningen av aktier kan tänkas vara. Jag och inte heller min vän har speciellt mycket pengar att komma med men tanken är att vi två kommer jobba heltid med bolaget och hålla det i rullning medans investerarna stöttar oss ekonomiskt i uppstarten. Kan man äga aktier i ett aktiebolag utan att gå in med pengar, utan istället vara dem som kom på iden och har hand om hela verksamheten i bolaget? Hur skulle en sådan fördelning i sådana fall se ut? Vad är rimligt?Tack på förhand!
Carl Hansen |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ganska nyligen har man sänkt beloppsgränsen på aktiekapital i ett aktiebolag från 50 000 kr till 25 000 kr, 11 kap. 5 § 1 st. Aktiebolagslagen (ABL). Det är alltså den lägsta insatsen man behöver gå in med för att kunna stifta bolaget.Det är aldrig tokigt att ta med investerare om man har en idé man vill göra verklighet av. Dock kommer de alltid vilja ha sin del av kakan. I ert fall, med tanke på att ni själva inte går in med något kapital kan jag tänka mig att de kommer vilja äga en majoritetspost i bolaget då det enbart är dem som tar en ekonomisk risk genom sin eventuella investering. Svaret på huruvida man kan äga aktier i ett bolag utan att gå in med kapital beror helt och hållet på. För att starta upp själva bolaget krävs som nämnts ovan ett startkapital om minimum 25 000 kr. Därav, för att stifta bolaget krävs det alltså en initial investering.Låt oss dock säga att era investerare stiftar bolaget istället. Då kan de skänka aktier till dig och din partner som en gåva om ni kommer överens om det.Det jag hade rekommenderat er att göra är att upprätta ett aktieägaravtal, dels för dig och din partners skull och dels för investerarnas skull, så att man vet vad som ska gälla från det att aktiebolaget bildats. Ett sådant avtal binder inte er i förhållande till bolaget, utan er som parter emellan.Har du fler frågor eller är du intresserad av att få reda på mer kring aktieägaravtal rekommenderar jag er att kontakta oss. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här.Med vänliga hälsningar,

​Har styrelsesuppleanter samma rättigheter och skyldigheter som ordinarie styrelseledamöter i aktiebolag?

2020-08-17 i Bolag
FRÅGA |Hej!Jag och 2 andra kollegor har startat ett bolag tillsammans. Aktieinnehav är delad på oss 3. 2 ordinarie styrelseledamot och en styrelsesuppleant. Rent juridisk har vi alla samma rättigheter och skyldigheter? Blir det någon skillnad på styrelseledamot eller styrelsesuppleant? Eller ska vi ändra att samtliga är är ordinarie styrelseledamot? Har styrelseledamoten mer mandat trots lika mycket aktieinnehav?Tacksam för svar!
Elin Andrén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Har styrelsesuppleanter samma rättigheter och skyldigheter som ordinarie styrelseledamöter i aktiebolag?Aktiebolagslagen (ABL) reglerar styrelsesuppleantens rättsliga ställning i aktiebolag. I privata bolag som har färre än tre styrelseledamöter måste de finnas minst en suppleant ( ABL 8 kap. 3 § första stycket). Syftet med suppleanter är att de ska kunna ersätta ordinarie styrelseledamot när hen är frånvarande. När en suppleant träder in så är tanken att hen ska utföra samma uppgifter som ordinarie styrelseledamot.Som huvudregel ska det som gäller för styrelseledamöter även gälla för suppleanter när suppleanterna inträder i ordinarie styrelseledamots ställe (ABL 8 kap. 3 § andra stycket). Detta innebär att varje bestämmelse angående styrelsen eller styrelseledamöter också gäller för suppleanter (när de har inträtt och tjänstgör i styrelsen).Det finns vissa fall då en suppleant kan hållas ansvarig enligt ABL trots att hen inte har inträtt i ordinarie ledamots ställe. Exempel på detta är att suppleanter träffas av låneförbudet ( se rättsfallet NJA 2015 s. 578). Högsta domstolen har uttalat i rättsfallet NJA 1985 s. 439 att förarbeten tyder på att aktiebolagslagens bestämmelser endast ska tillämpas på en suppleant som tjänstgör i styrelsen, om inte annat framgår av omständigheterna eller syftet med en viss bestämmelse. Bör ni ändra så att samtliga är ordinarie styrelseledamot? Om ni vill att hen som är suppleant i nuläget ska ha samma rättigheter och skyldigheter som ordinarie styrelseledamot borde ni ändra. Annars kommer hen som är suppleant inte ha samma rättigheter och skyldigheter som de ordinarie styrelseledamöterna förrän hen inträder och ersätter någon på grund av deras frånvaro. Har styrelseledamoten mer mandat trots lika mycket aktieinnehav? Jag tolkar det som att du undrar om en styrelseledamot har mer mandat än en suppleant trots att suppleanten och styrelseledamoten har lika mycket aktieinnehav. Som sagt likställs suppleanter med ordinarie styrelseledamot endast när hen har inträtt i styrelsen, alltså är svaret på frågan ja så länge som suppleanten inte har inträtt. Du bör skilja på ditt uppdrag som styrelseledamot och din rätt som aktieägare. Aktieinnehavet får betydelse när det kommer till utövande av rättigheter som är knutna till aktierna, exempelvis rätten att få rösta på bolagsstämman (ABL 7 kap.). Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist- Boka tid med en jurist, https://lawline.se/boka.- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Jag hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,