Bolagsmännens ansvar för handelsbolagets förpliktelser - Vad gäller?
Hej! Ett handelsbolag med 5 delägare får en skuld på 87.000 kr som ska betalas omgående. En delägare måste enligt dom övriga betala 38.000 kr för att han nyligen har gått ur detta handelsbolag medan dom övriga. 4 delägarna betalar 12.250 kr var. Får dessa 4 delägare göra detta mot den 5:e delägaren bara för att han nyligen har slutat? Kan den 5:e delägaren kräva tillbaka 20.600 kr som han har betalat för mycket? Är det inte så att enligt lag ska alla delägarna betala lika mycket på skulden.. i detta fall 17.400 kr per delägare? Tacksam för svar.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är lagen om handelsbolag och enkla bolag (bolagslagen, BL).
Enligt 2 kap. 1 § 1 st. BL gäller att bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter under bolagets bestånd bestäms genom avtal, det s.k. bolagsavtalet eller handelsbolagsavtalet, och när en bolagsman utträder innebär det en ändring av avtalet. I 2 kap. 24 § 1 st. BL anges att ett bolagsavtal kan träffas för bestämd eller obestämd tid eller för en bolagsmans livstid. Vad som gäller i det här fallet är för mig ovisst, men i den nyss nämnda bestämmelsens andra stycke sägs att har ett bolagsavtal slutits för obestämd tid kan en bolagsman säga upp avtalet när som helst. Motsatsvis innebär det att ett utträde kräver övriga (samtliga) bolagsmäns samtycke om avtalet ingåtts på bestämd tid. Och av tredje stycket följer att har ett bolagsavtal slutits för bestämd tid och fortsätts bolagets rörelse efter utgången av den tiden anses avtal därefter slutet för obestämd tid.
Nu verkar dock utträdet redan vara bekräftat och godkänt av övriga varför ovanstående egentligen inte behöver utredas närmare. Vid ett utträde, eller rättare sagt vid en uppsägning av avtalet, föreligger i grunden en likvidationsplikt för bolaget, 2 kap. 24 § 2 st. BL. Emellertid får bolagsmännen avtala att en bolagsman eller hans rättsinnehavare ska utträda ur bolaget istället för att bolaget ska träda i likvidation, 2 kap. 29 § BL. Bestämmelsen innebär således att parterna kan reglera i bolagsavtalet att en bolagsman får utträda utan att bolaget behöver likvideras. Saknas en sådan reglering kan bolaget istället välja att utesluta den bolagsman som önskar träda ut avtalet. Och något av detta synes också vara det som har skett i förevarande fall.
När det gäller bolaget och bolagsmännens förhållande till tredje man, dvs. till utomstående, kan följande anföras. Enligt 2 kap. 20 § 1 st. BL ansvarar bolagsmännen solidariskt för bolagets förpliktelser, vilket betyder att borgenären har rätt att kräva vem som helst av de solidariskt betalningsskyldiga på hela beloppet. Om någon betalar mer än sin egen andel till borgenären har denne därefter s.k. regressrätt mot övriga. Regressrätten innebär att den som utgivit mer än sin egen andel i sin tur har rätt att kräva sina medgäldenärer på betalning (borgenär = fordringsägare, icke att förväxla med rättsfiguren borgensman, vilken är en garant och således någonting helt annat). Genom åberopa regressrätten kan därför den avgående bolagsmannen, som svar på en av dina frågor, av övriga kräva tillbaka det som han eller hon betalat utöver sin egen andel av bolagets skuld.
Handelsbolaget är vidare, liksom ett aktiebolag, en egen juridisk person. Men till skillnad från aktieägare kan andelsägarna (bolagsmännen) i ett handelsbolag alltså bli personligt ansvariga om bolaget inte kan betala sina skulder, vilket du i och för sig redan verkar känna till. De framgår även av stycket ovan. Notera också att detta gäller skatter, exempelvis mervärdesskatt (moms), se hovrättsfallet RH 1994:135. En bolagsman som avgår svarar dock inte för de förbindelser av bolaget som uppkommer efter avgången, om bolagets medkontrahent (motpart) kände till eller borde ha känt till att bolagsmannen avgått, 2 kap. 22 § BL. Exakt när utträdet ägde rum går inte att utläsa av din ärendebeskrivning, men gissningsvis uppstod det aktuella skuldförhållandet innan bolagsmannens sorti varför den personliga betalningsskyldigheten torde kvarstå. Men om så inte är fallet bör bolagsmannen vara helt fri från betalningsansvar, men det förutsätter dock att medkontrahenten, borgenären, inte kände till (subjektiv bedömning) eller borde ha känt till (objektiv bedömning) att bolagsmannen avgått (se ovan).
Notera följande. Upphör en näringsidkare med sin verksamhet eller överlåts verksamheten eller sätts den under likvidation eller ändras i annat fall en uppgift som har registrerats ska anmälan om det utan dröjsmål göras till Bolagsverket, 13 § handelsregisterlagen. Registrering eller avregistrering som har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar ska anses ha kommit till tredje mans kännedom, om det inte av omständigheterna framgår att han varken haft eller borde ha haft vetskap därom, 19 § handelsregisterlagen. Detta innebär att utträdet, alltså ändringen av bolagsavtalet, ska anmälas till Bolagsverket om det inte redan har skett. Och det är av yttersta vikt för den avgående bolagsmannen och dennes möjlighet att kunna gardera sig mot bolagets borgenärer och framtida åtaganden och/eller nytillkomna skulder. Genom en registrering hos Bolagsverket uppstår nämligen en presumtion för att uppgifterna om ändringen i bolagsavtalet har kommit till tredje mans kännedom varför det är viktigt att utträdet registreras omgående, jfr Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 1995 s. 654.
Notis: HD styr rättspraxis på det här området och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Sammanfattningsvis kan sägas, som svar på din huvudsakliga fråga, att bolagsmännen ska dela lika på skulden, om ingenting annat är avtalat. Och ja, genom att åberopa regressrätten kan den bolagsman som har stått för mer än sin andel när skulden skulle regleras kräva övriga på mellanskillnaden.
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
