Bli delägare i bolag om man förekommer i belastningsregistret?
Hej Lawline! Jag har fått ett erbjudande att bli delägare i ett uppkommande företag där de övriga delägarna redan har en fast kundbas, dvs. De tar över ett företag där jag tidigare har jobbat genom att skapa ett nytt. Dvs, jag har blivit erbjuden att starta ett företag med gamla kollegor. Till min fråga, jag finns med i belastningsregistret för en incident som hände efter jag slutade på företaget för flera år sedan, vilket de inte vet om, hur fungerar det med delägarskap och utdrag? Finns det risk att befintliga kunder vill få utdrag från ägarna, även fast de jobbat ihop sedan 20 år tillbaka? För jag vill inte vara det svarta fåret som sätter käppar i hjulet för dem. Tack på förhand
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar din fråga som att du undrar om din anmärkning i belastningsregistret påverkar ditt delägarskap i bolaget som du har blivit erbjuden att gå med i. Utifrån din fråga utgår jag från att det rör sig om ett aktiebolag.
Allmänna regler om lojalitet mot bolaget
Aktiebolag regleras i aktiebolagslag (2005:551) (hädanefter ABL). I 8 kap. 23 § och 8 kap. 34 § ABL kan man utläsa den allmänna lojalitetsplikten som finns för VD, styrelseledamot och ställföreträdare. Normalt brukar det sammanfattas som att alla beslut och allt agerande ska ske i bolagets intresse, vilket enligt 3 kap. 3 § ABL antas vara ett vinstsyfte om inget annat har uttalats tydligt mellan ägarna. Med andra ord ska man se till att det man gör och beslutar gynnar företaget ekonomiskt. Lojalitetsplikten anses av många sträcka sig lite längre än vad lagtexten ger sken av vid en första läsning. Den uttalade lojalitetsplikten gäller för de som verkar i bolagets namn, men att tillskriva aktieägare som inte är aktiva i bolaget samma lojalitetsplikt är svårt. Lojalitetsplikten grundar sig i att de som arbetar för ett aktiebolag gör detta för att gynna delägarna som köpt andelar i bolaget. Man kan nästan tala om ett uppdragsförhållande mellan aktieägare och anställda i bolaget.
Att du förekommer i belastningsregistret är något som kan kännas olustigt, men att inte påkalla detta för de andra är något som enligt mig blir svårt att anse som något brott mot lojalitetsplikten. Utan att veta om hur involverad du kommer vara i bolaget, och vilket brott du är dömd för är det svårt att säga, men att man enbart förekommer i belastningsregistret och inte berättar om detta är något som enligt min bedömning inte bör strida mot lojalitetsplikten. Att det har gått så lång tid sedan incidenten är också något som talar för att det ska anses som historia, vilket inte bör påverka ditt engagemang i bolaget.
Reglerna för skadeståndsansvar för verksamma i aktiebolag finns i 29 kap. 1 § ABL. Bestämmelsen säger att den stiftare, styrelseledamot eller VD som genom uppsåtligt handlande eller oaktsamhet skadar bolaget ska ersätta skadan. I det hypotetiska fallet att företaget förlorar kunder på grund av din historia kan eventuellt skadestånd bli aktuellt, om man kan säga att du agerat oaktsamt när du engagerat dig i bolaget med ett brottsligt förflutet. För att detta ska bli aktuellt skulle jag säga att det krävs att brottet har någon ekonomisk prägel. Alltså exempelvis oredlighet mot borgenärer eller annat. Om du har dömts för exempelvis vårdslöshet i trafik och bolaget senare förlorar kunder på grund av detta skulle jag säga att skadeståndsskyldighet till de andra delägarna är lite väl drastiskt. Är man endast aktieägare i bolaget, och alltså inte aktiv som styrelseledamot, VD eller liknande krävs det för skadestånd att man har agerat grovt oaktsamt, och att man har överträtt ABL, bolagsordningen eller tillämplig lag om årsredovisning, se 29 kap. 3 § ABL. Ribban är alltså betydligt högre för skadeståndsansvar om man enbart är delägare.
Uppgifter i belastningsregistret
I lag (1998:620) om belastningsregister (här förkortat till LBR) regleras vem som har rätt att kräva ut uppgifter ur registret, samt hur länge uppgifterna finns kvar. Enligt 17 § LBR ska uppgifter om dagsböter eller penningböter (för fortkörning till exempel) tas bort 5 år efter dom eller beslut om bötern. Uppgifter rörande exempelvis villkorliga domar, skyddstillsyn och kontaktförbud tas bort ur registret 10 år efter beslut eller dom om dessa har meddelats. Enligt samma paragraf kan man se att uppgifter om fängelsestraff ska tas bort 10 år efter avtjänat straff.
Vem kan begära ut uppgifter ur belastningsregistret?
Myndigheter har för det mesta rätt att begära ett utdrag ur belastningsregistret, se 6 § LBR. Man har också rätt att få ett utdrag ur registret om sig själv, se 9 § LBR.
Vad gäller rätten att få utdrag ur registret gällande någon annan är detta förbehållet arbetsgivare inom; psykiatrisk sjukvård, vård av personer med intellektuell funktionsnedsättning, vård av barn och ungdomar, tvångsvård av missbrukare och företag som installerar larm eller andra brottsförebyggande lösningar/tjänster, se 10 § LBR.
Om man söker jobb inom någon av följande kategorier; skola eller förskola, LSS-boende, all form av verksamhet med barn som till exempel fritidsledare på en ungdomsgård, HVB-hem eller försäkringsförmedling, ska man själv begära ut ett utdrag gällande sig själv, och visa upp för arbetsgivaren. Du kan läsa med om detta här: https://polisen.se/tjanster-tillstand/belastningsregistret/information-till-arbetssokande/
Andra än de som har räknats upp ovan har inte rätt att begära ut dina uppgifter ur belastningsregistret. Att det sedan kan finnas diverse andra mer eller mindre seriösa aktörer på marknaden som erbjuder hjälp med detta är en annan sak. Vidare gäller tystnadsplikt för den som med stöd av LBR har fått ta del av ett utdrag gällande en person, se 19 § LBR. En person som bryter mot denna tystnadsplikt kan under vissa förutsättningar dömas för brott enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.
Notera att detta endast gäller de uppgifter som man har fått ta del av med stöd av LBR. Om någon kund eller samarbetspartner på något annat vis fått reda på din historia och väljer att dela med sig av detta till andra utgör detta inte brott mot tystnadsplikt. Däremot kan en smutskastningskampanj i mer eller mindre omfattande form utgöra förtal.
Relationen till kunder
Som du ser ovan kan en kund inte med laga stöd begära ut ett utdrag ur ditt belastningsregister. Om de däremot snubblar över uppgifterna på något annat sätt står det dessa fritt att avgöra sin inställning till företaget utifrån denna information. Det är inte otänkbart att ekonomisk brottslighet eller liknande gör att kunder drar sig för att fortsätta sitt samarbete med bolaget, men allas moraliska måttstock är olika. Däremot skulle jag säga att det är att dra ditt ansvar lite väl långt om du ska hållas ansvarig för ett eventuellt bortfall av kunder. Om företaget förlorar kunder på grund av att din brottslighet gör dig direkt olämplig att ha ekonomiska förbindelser med kan eventuellt en skadeståndstalan bli aktuell från de andra delägarna. Det krävs dock att man dels kan visa på ett direkt orsakssamband och en faktiskt bestämd skada för att skadestånd ska kunna bli aktuellt.
Sammanfattningsvis
Sammanfattningsvis har kunder inte rätt att begära ett utdrag ur ditt belastningsregister. Om de skulle komma över uppgifterna och beslutar att avsluta samarbetet på grund av detta är det en annan sak. Skulle det ske krävs det enligt min bedömning att din brottslighet gör dig direkt olämplig i ekonomiska sammanhang för att något ansvar ska kunna åläggas dig. Den sociala aspekten av detta är något som jag inte kan uttala mig om, och risken att kunder börjar gräva i ditt förflutna är inte heller något jag kan avgöra. Spontant kan jag tycka att det känns långsökt att börja göra personundersökningar på en ny delägare i bolaget man gör affärer med.
Om du skulle ha några frågor kring mitt svar får du gärna kontakta mig på; Daniel.Hogman@lawline.se
Hoppas att du fick svar på din fråga!
