Vem har rätt att företräda ett aktiebolag och vilket personligt ansvar bär en styrelseledamot i ett sådant bolag?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är aktiebolagslagen (ABL). Och jag misstänker att du även är aktieägare i det aktuella bolaget eftersom du nämner bolagsstämman.
Vem har rätt att företräda bolaget och rättshandla för bolagets räkning?
Av 8 kap. 35 § 1 st. ABL följer att styrelsen företräder bolaget och tecknar dess firma och i 8 kap. 36 § ABL anges att verkställande direktören alltid får företräda bolaget och teckna dess firma när det gäller uppgifter som han eller hon får sköta enligt 29 § i samma kapitel. I den sistnämnda bestämmelsens första stycke uttalas att den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Vidare framgår av andra stycket att den verkställande direktören dessutom utan styrelsens bemyndigande får vidta åtgärder som med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets verksamhet är av ovanligt slag eller av stor betydelse om styrelsens beslut inte kan avvaktas utan väsentlig olägenhet för bolagets verksamhet. I sådana fall ska styrelsen så snart som möjligt underrättas om åtgärden.
Ovanstående ger uttryck för huvudregeln inom aktiebolagsrätten i fråga om vem som äger rätt att företräda bolaget och teckna dess firma, dvs. göra affärer i bolagets namn. Styrelsen får dock bemyndiga en styrelseledamot, VD:n eller någon annan (t.ex. en aktieägare) att företräda bolaget och teckna dess firma, vilket går under beteckningen särskild firmatecknare, om det inte finns några begränsningar i bolagsordningen, se 8 kap. 37 § ABL. En särskild firmatecknare får då samma behörighet som styrelsen, men ingen befogenhet. Styrelsen bestämmer nämligen i varje enskilt fall vilken befogenhet den särskilda firmatecknaren ska ha. I klartext innebär detta att en särskild firmatecknare får företräda bolaget precis på samma sätt som styrelsen, men att styrelsen som bestämmer vilken typ av beslut som den särskilda firmatecknaren ska ha rätt att fatta.
Värt att nämna är också att styrelsen som bolagsorgan när som helst kan återkalla bemyndigandet och därmed frånta den särskilda firmatecknaren rätten att teckna bolagets firma, vilket framgår av 8 kap. 37 § 3 st. ABL. Bolaget ska för registrering i aktiebolagsregistret alltid anmäla av vilka och hur bolagets firma tecknas, se 8 kap. 43 § ABL. Aktiebolagsregistret förs för övrigt av Bolagsverket. Men styrelsen måste naturligtvis vara beslutsför när ett beslut av förevarande slag fattas (alltså gällande köp och/eller försäljning av fastigheter) och som styrelsens beslut gäller, om bolagsordningen inte föreskriver en särskild röstmajoritet, den mening som mer än hälften av de närvarande röstar för vid sammanträdet och vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst, se 8 kap. 21-22 § ABL.
Jag vet ju inte hur många som i övrigt sitter i styrelsen. Men om det skulle vara så att din kompanjon utgör styrelsens enda ledamot i dagsläget torde denne kunna vidta den här typen av åtgärder, dvs. fatta beslut om exempelvis en avyttring av en fastighet. Om aktieägarna blev kallade på rätt sätt till den senaste bolagsstämman låter jag vara osagt. Och huruvida din kompanjon, såsom du beskriver det, inte hade någon rösträtt kan jag av förklarliga skäl inte svara på. Men om denne också är aktieägare behöver likhetsprincipen iakttas, vilken kommer till uttryck i 4 kap. 1 § ABL och innebär att alla aktier har lika rätt i bolaget. Din kompanjon har (hade), förutsatt att han eller hon är aktieägare, rätt att rösta på bolagsstämman.
Kan det bli några konsekvenser för din kompanjon?
Precis som alla andra styrelseledamöter i ett aktiebolag handlar din kompanjon under skadeståndsansvar. I 29 kap. 1 § 1 st. ABL sägs att en stiftare, styrelseledamot eller verkställande direktör som när han eller hon fullgör sitt uppdrag uppsåtligen (avsiktligen) eller av oaktsamhet (vårdslöshet) skadar bolaget ska ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas en aktieägare eller någon annan genom överträdelse av denna lag (dvs. ABL), tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen.
Ovanstående innebär i korta drag att om din kompanjon skulle åsamka bolaget eller dig som aktieägare någon skada kommer denne att bli ersättningsskyldig motsvarande skadans värde. Ansvaret är individuellt, inte kollektivt, vilket i praktiken betyder att alla styrelseledamöter inte behöver bli skadeståndsskyldiga efter en viss vidtagen åtgärd. Notera för övrigt att samma ansvar gäller styrelsesuppleanter när de tjänstgör som ledamöter, se Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 1985 s. 439. Bolagets verkställande direktör liksom en styrelseledamot står i ett uppdragsförhållande till bolaget och ska alltid vid fullgörandet av detta uppdrag iaktta erforderlig omsorg och verka för bolagets bästa, se prop. 1975:103 s. 540. Det nu sagda får naturligtvis stor bäring på den skadeståndsrättsliga bedömningen, alltså exempelvis när/om din kompanjons agerande ska bedömas i efterhand för det fall den kan misstänkas ha vidtagit en åtgärd som inte har varit till gagn för bolaget.
Vidare kan följande vara värt att nämna. Du är ju, i vart fall såvitt jag förstår, fortfarande aktieägare i bolaget. Det innebär att dina eventuella anspråk på ersättning (om din kompanjon gör någonting tvivelaktigt) även kan grundas på en skada som i första hand drabbar bolaget och detta eftersom en sådan skada indirekt kan sägas drabba även dig som aktieägare. Det kan bli fallet om styrelsen exempelvis överträder den s.k. generalklausulen i 8 kap. 41 § 1 st. ABL vari anges att styrelsen eller någon annan ställföreträdare för bolaget inte får företa en rättshandling eller någon annan åtgärd som är ägnad att ge en otillbörlig fördel åt en aktieägare eller någon annan till nackdel för bolaget eller någon annan aktieägare. Om din kompanjon i egenskap av styrelseledamot agerar på ett sätt så att vissa aktieägare (eller enbart honom själv) gynnas av ett beslut som samtidigt missgynnar bolaget kan det föreligga en uppkommen indirekt skada för övriga aktieägare, dvs. för dig och eventuella andra ägare (om sådana finns vill säga), se HD-fallet NJA 2000 s. 404.
Notis: HD styr rättspraxis på det här området och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
