FrågaASSOCIATIONSRÄTTBolag13/03/2023

Olika frågor kopplade till aktieägaravtal och aktier i onoterade bolag

Jag har blivit minoritetsägare (5%) i nybildat AB. Totalt ca 20 delägare. Aktierna har fördelats redan. Nu någon månad senare kräver styrelsen att samtliga ska signera aktieägaravtal. Merparten har redan gjort så. Jag vägrar. 1. Kan styrelsen nu tvinga mig signera avtalet 2. Är jag som osignerad part på något vis bunden av avtalet eller kan jag ex sälja till vem jag vill. Det finns ingen hembudsklausul i Bolagsordningen 3. Vilka rättigheter/skyldigheter har jag som ej signerat 4. Vid ett uppköp av bolaget- följer min aktiepost med på köpet och då till samma pris 5-Föreligger särskilda risker/olägenheter med att ej ha signerat avtalet

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,


UTREDNING


Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är aktiebolagslagen (ABL). Nedan kommer dina frågor att besvaras i tur och ordning och i den mån det går ska tilläggas.


Fråga 1: Omsättning av aktier - Vad gäller?


Mig veterligen finns det inget som helst rättsligt stöd för att kunna vidta den här typen av tvångsåtgärder. Risken för inlåsning av aktieägare i ett bolagsförhållande har varit starka skäl för lagstiftaren att på olika sätt skydda ägare mot otillbörliga begränsningar i rätten att kunna avyttra aktier. Friheten är total om bolagsordningen inte föreskriver annat, vilket också synes vara fallet här, och det är endast vissa slag av omsättningshinder som enligt aktiebolagslagen är tillåtna. I grunden råder principen om aktiers fria överlåtbarhet, vilken kommer till uttryck i 4 kap. 7 § ABL vari sägs, i bestämmelsens första stycke, att aktier kan överlåtas och förvärvas fritt, om inte annat följer av ett sådant förbehåll i bolagsordningen som anges i 8, 18 eller 27 § (i samma kapitel) eller annars av lag. Generellt ska även framhållas att avtalsfriheten är tämligen långtgående i Sverige varför det i princip står envar fritt att bestämma när, var, hur, dvs. på vilket sätt, avtal ska ingås. Avtalsfriheten inbegriper även rätten att inte behöva ingå avtal, vilket i mångt och mycket sammanfattar svaret på din första fråga.


Fråga 2: Är du bunden av aktieägaravtalet i egenskap av utomstående?


Den här frågan har i stort sett redan besvarats ovan, men mycket kort kan sägas att du, av förklarliga skäl, inte träffas av de villkor som följer av det aktuella aktieägaravtalet om du inte är upptagen som formell part i samma avtal. Du kan med andra ord, i vart fall såvitt jag kan bedöma och utifrån din ärendebeskrivning samt givet avsaknaden av giltiga förbehåll i bolagsordningen och som svar på den här frågan, alltså sälja till vem du vill. Märk väl att ett aktieägaravtal inte heller binder bolaget. Det innebär bl.a. att om ett beslut har tagits i den ordning som stipuleras i aktiebolagslagen förblir beslutet giltigt, även om det skulle ha tagits i strid med någon klausul i aktieägaravtalet.


Fråga 3: Vilka rättigheter har du som aktieägare när du inte utgör en del av aktieägaravtalet?


Likhetsprincipen är en allmän rättsprincip på aktiebolagsrättens område och den är likaledes lagstadgad. Av 4 kap. 1 § ABL följer att alla aktier har lika rätt i bolaget, om inte annat följer av 2-5 §§ (i samma kapitel). I lagmotiven återfinns ytterligare information, se prop. 1975:103 s. 311. En allmänmotivering står även att finna i prop. 2004/05:85 s. 247 ff. Oavsett vilket lyder det korta svaret i den här delen att du har samma rätt som övriga aktieägare, men det bygger som sagt på att det inte föreligger några undantag från huvudregeln manifesterade i bolagsordningen.


Fråga 4: Vad händer om bolaget köps upp?


Såsom din fråga är ställd här utgår jag ifrån att du syftar på ett scenario där samtliga aktier köps upp av en utomstående förvärvare. I en sådan situation kommer den sistnämnda parten sannolikt att lämna ett anbud till samtliga ägare som det sedan står er fritt att anta eller förkasta. Avtalsfriheten är som sagt långtgående i Sverige. I vissa i lag angivna situationer kan det förvisso råda kontraheringsplikt (tvång att avtala) och ohederliga avtal eller avtal om att begå brott kan i regel inte civilrättsligt genomdrivas i domstol (pactum turpe). Men i grunden är det parterna själva som dikterar villkoren för avtal och när ett sådant överhuvudtaget ska träffas. Följaktligen går det inte, precis som påtalats tidigare, att tvinga någon att ingå ett avtal. Dock ska tilläggas att du, trots avtalsfriheten, kan bli tvungen att sälja om alla aktier förutom ditt innehav köps upp (för att du eventuellt skulle vägra att sälja). I aktiebolagslagen finns nämligen regler om tvångsinlösen av aktier. Däri sägs att en aktieägare som innehar mer än 90 % av aktierna i ett aktiebolag (majoritetsägaren) har rätt att av övriga aktieägare i bolaget lösa in återstående aktier. Motsatsförhållandet gäller också, dvs. den vars aktier kan lösas in har rätt att få sina aktier inlösta av majoritetsaktieägaren, se 22 kap. 1 § 1 st. ABL.


Fråga 5: Finns det några risker med att stå utanför ett aktieägaravtal?


Syftet med ett aktieägaravtal är ju att reglera hur samarbetet i bolaget ska se ut, vilket också kan vara väsentligt vid förekomst av olika ägargrupperingar. Att äga ett mindre bolag ställer av uppenbara skäl diverse krav på gemensamma synsätt i olika frågor, inte minst om ägarna ska vara operativt verksamma. Och frågorna kan avse spörsmål som inkomstfördelning, investeringar, personliga arbetsinsatser, pensionsförsäkringar, semestrar och annat dylikt. Utan att ha sett avtalet och utan ingående kunskap om alla för ditt ärende relevanta omständigheter är det naturligtvis svårt att göra en adekvat bedömning. Men spontant är min uppfattning att den mest flagranta risken med att stå utanför avtalet är du går miste om möjligheten att kunna påverka det personliga samarbetet mellan er aktieägare.


Avslutande ord och ytterligare rådgivning


Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.


Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.


Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.


Vänligen,

Jacob BjörnbergRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Associationsrätt och Bolag? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000