Formkrav för aktieägaravtal

2021-03-18 i Bolag
FRÅGA |HejMåste aktieägaravtal skrivas av en jurist eller kan man använda ett aktieägaravtal som finns ute i nätet?Kan man använda avtalen som finns i nätet generellt eller är de inte bindande?
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Aktieägaravtal är avtal mellan aktieägarna som kompletterar bolagsordningen och bestämmelserna i aktiebolagslagen (ABL). Ett sådant avtal reglerar de inbördes relationerna mellan ägarna. Det finns inga bestämmelser om aktieägaravtal i ABL, istället gäller vanliga avtalsrättsliga regler, det vill säga avtalslagen (AvtL).Det finns inga särskilda formkrav för aktieägaravtal, och således inte heller något krav på att avtalet behöver skrivas av en jurist. I teorin behöver ett aktieägaravtal inte ens vara skriftligt, då även muntliga avtal gäller. Det är dock starkt rekommenderat att ändå upprätta ett tydligt och utförligt skriftligt avtal, då det kan vara av stor vikt vid en eventuell konflikt. Det kan då vara bra att utgå från avtalsmallar på nätet. Om det behövs kan ni även komplettera mallen med egna avtalspunkter. Det är också viktigt att samtliga parter skriver under avtalet.I avtalslagen finns bestämmelser som till exempel kan jämka eller ogiltigförklara orimliga bestämmelser i avtalet (36 § AvtL). Det finns också regler som kan ogiltigförklara avtalet om det uppkommit med till exempel ocker eller svek (30-31 §§ AvtL). Så länge avtalet inte strider mot någon avtalsrättslig princip är man alltså bunden även av ett egenformulerat aktieägaravtal. Med detta sagt vill jag dock inte förringa möjligheten att ta hjälp av en jurist. Ett aktieägaravtal reglerar viktiga och ibland komplicerade frågor ägarna emellan och det är därför av stor vikt att innehållet är ordentligt genomtänkt. Om du har några specifika frågor kring avtalsinnehållet är du välkommen att återkomma till oss på Lawline. Så länge hoppas jag att du är nöjd med ditt svar! Vänliga hälsningar

Kan styrelsen i en bostadsrättsförening godtyckligt besluta om installation av ett brandsystem?

2021-03-16 i Föreningar
FRÅGA |Hej.Jag bor i en BRF med 147 lägenheter husen är från 1967 i betong, häromdagen så damp det ner en lapp om att styrelsen hade beslutat om att införa ett gemensamt Brand och Vattenlarm, vi skall in i din lägenhet för installation. Detta är den enda informationen vi fått om detta ! dessutom är detta system trådlöst och uppkopplat till brandansvarig i föreningen samt till SAFELAND som är firman som installerar detta. Detta system kommer att kosta oss i BRF 150000kr om året och kontraktet är skrivit på fem år, 750000kr .Summan har dom inte heller sagt utan det fick en medlem reda på när styrelsen hade en kvällstid då medlemmar fick komma att ställa frågor och det stod alltså inte på "installationslappen" . Till saken står det i våra stadgar HSB § 31 att det är lägenhetsinnehavaren som är ansvarig för sin egen brandvarnare samt alla synliga rör, blandare osv. Och det är många i denna förening som har egna brandvarnare och inte vill ha detta system. Vi har inte tagit något stämmobeslut om detta, utan det är dom i styrelsen som gjort detta själva och hemlighållit det för oss tills nu. Ordförande och montören var hos mig igår och dom fick inte sätta upp brandlarmet då jag redan har 2 godkända brandvarnare inne hos mig. Han blev inte så glad.Kan styrelsen ta detta beslut ovanför våra huvuden och göra på detta sätt? Vi är många i föreningen som är upprörda.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Styrelsen i din bostadsrättsförening har beslutat om inköp och installation av ett brand- och vattenlarm med en löptid om fem år och till en inte helt obetydlig kostnad. Ett beslut som, såvitt jag förstår, har tagits bortom de flesta medlemmars vetskap och aldrig behandlats på årsstämman. Flertalet andelsägare i föreningen är missnöjda med beslutet och av stadgarna framgår det även att det ankommer på varje lägenhetsinnehavare att förse bostaden med egen brandvarnare. Du undrar därför om styrelsen verkligen äger rätt att fatta den här typen av beslut på egen hand. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga följer enligt nedan.Bostadsrättslagen (BRL).Lagen om ekonomiska föreningar (föreningslagen, EFL).Kompetensfördelningen mellan föreningsstämman och styrelsen, vad gäller?Sedvanliga spörsmål och frågor för stämman att ta ställning till är fastställande av resultat- och balansräkning, hur eventuella överskjutande medel enligt den fastställda balansräkningen ska disponeras samt beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen (6 kap. 10 § 1-3 p. EFL). Utgångspunkten i bostadsrättslagen är att beslut om väsentliga förändringar i fastigheten inte får fattas av styrelsen om inte stadgarna föreskriver annat (9 kap. 15 § BRL). En liknande reglering finns i föreningslagen av vilken framgår att ärenden som ska hänskjutas till årsstämman även kan finnas upptagna i föreningens stadgar (6 kap. 10 § 4 p. EFL). I övrigt ges ingen ytterligare vägledning i lagstiftningen. Begreppet väsentliga förändringar är inte klart definierat och hur detta ska tolkas kan ibland bereda vissa svårigheter för föreningens andelsägare. Men givet ovanstående finns goda skäl att mycket noggrant studera stadgarna. Det är alltså i mångt och mycket föreningen (med andra ord ni själva tillsammans med övriga medlemmar genom ett stämmobeslut) som dikterar villkoren och den kompetensfördelning som ska gälla mellan styrelsen och stämman. Men om det skulle visa sig att stadgarna inte klargör rättsläget på ett tillfredsställande sätt ska bedömningen enligt min mening göras i förhållande till ingreppets art och den inplanerade åtgärdens omfattning. Generellt kan sägas att beslut om vissa mindre ombyggnationer samt rena reparations- och underhållsåtgärder torde ligga inom styrelsens behörighet. Enligt min mening bör dock den installation som styrelsen har för avsikt att utföra omfattas av begreppet väsentliga förändringar varför ett stämmobeslut fordras. Notera att årsstämman fungerar som en sorts demokratisk församling som har att avgöra viktiga föreningsangelägenheter och kan i stor utsträckning godtyckligt agera så länge stämmans beslut inte står i strid med tvingande lagstiftning.Om frågan ska hänskjutas till stämman, vad gäller?Inledningsvis ska framhållas att styrelsen naturligtvis har rätt att upprätta förslag, vilka tydligt ska tas upp och anges i den dagordning som följer med kallelsen till årsstämman (6 kap. 22 § 1 st. EFL). Vidare ska denna utfärdas tidigas sex veckor och senast fyra veckor före föreningsstämman om ingenting annat föreskrivs i stadgarna, dock alltid senast två veckor innan utsatt datum (6 kap. 17 § EFL). Enligt uppgift har du och övriga medlemmar nyligen endast informerats brevledes. Utifrån ett scenario där den kommande installationen är att betrakta som en väsentlig förändring blir svaret att styrelsen har överskridit sin kompetens. I så fall ska frågan exklusivt prövas av föreningsstämman. Styrelsen kan (bör) därför besluta om och således kalla till en extra föreningsstämma eftersom ärendet verkar brådska och inte kan vänta till nästkommande ordinarie årsstämma. Samma rätt tillkommer enskilda medlemmar om minst 10 % av samtliga röstberättigade eller det mindre antal som stadgarna eventuellt föreskriver ställer sig bakom en sådan begäran (6 kap. 12 § EFL). Observera också att om ett stämmobeslutet inte skulle ha kommit till i behörig ordning eller på något annat sätt strider mot lag eller bestämmelser i stadgarna har du som medlem rätt att föra talan mot föreningen vid allmän domstol (i tingsrätt som första instans) och yrka att beslutet ska upphävas eller ändras (6 kap. 47 § EFL). Men märk väl att en sådan talan måste väckas inom tre månader från dagen för beslutet för att rätten att kunna få beslutet överprövat av en domstol inte ska gå förlorad (6 kap. 48 § EFL).Avslutande ord och ytterligare rådgivningGränsdragningsfrågor avseende styrelsens behörighet aktualiseras inte sällan i föreningsrättsliga sammanhang. Många gånger finns det emellertid inga givna svar varför meningsskiljaktigheter och annat missnöje behöver överlämnas för avgörande till årsstämman. Vad era stadgar föreskriver utöver den ovan nämnda § 31 är för mig ovisst, men min bedömning är att du och övriga mycket skyndsamt behöver kalla till en extra föreningsstämma och kräva en votering. Men det förutsätter dock att du får ihop minst 10 % av rösterna i bostadsrättsföreningen. I bostadsrättslagen hänvisas till bestämmelserna i 6 kap. EFL i vilket det sägs att varje medlem har rätt att få ett ärende behandlat vid föreningsstämman om denne skriftligen begär det hos styrelsen (9 kap. 14 § BRL och 6 kap. 15 § 1 st. EFL). En sådan begäran ska dock framställas på det sätt och inom den tid som eventuellt har bestämts i stadgarna. Detta betyder att envars rätt att få ett ärende behandlat på en stämma i en bostadsrättsförening kan vara villkorat med specifika tillvägagångssätt och/eller tidsfrister varför det återigen kan vara en god idé att noggrant studera stadgarna. För att föreningsstämman sedan ska kunna anta ett förslag krävs i regel mer än hälften av rösterna och vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst (6 kap. 33 § 1 st. EFL). Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Kan olika höga medlemsavgifter i en ideell förening utgöra diskriminering?

2021-03-13 i Föreningar
FRÅGA |HejEn fråga mot då barnkonventionen alt diskriminering.Mitt barn (Pojke född 2009) spelar hockey i en förening, där han (samt övriga samtliga barn) då skall betala en avgift om 2050kr/år i spelaravgift.Medans då A-laget´s spelare i division 1 alt 2 inte behöver erlägga denna avgift. Dessutom skall alla ungdomslag betala beting och så även A-laget men de har rabatterat beting.Ungdomslagen skall även sälja varor som föreningen tar central avgift från inkomsten i procent.Hittar ett ungdomslag sponsor skall föreningen ha (tror det är) 30-40% trots att ungdomslaget ordnat sponsorn.Är detta enligt lagen där alla barn skall förväntas behandlas under samma förutsättningar, likväl som barnkonventionen.Kan jag med laglig rätt bestrida att mitt barn skall betala för en föreningsverksamhet när andra barn slipper. Dessutom de som är äldre och faktiskt kan tjäna in lite egna pengar för att de också skall betala avgiften. Tilläggas bör att ekonomin i föreningen inte är på "god fot".Tacksam för sakligt utlåtande om vad man ev inte infriar i paragrafer etc. om så är fallet i denna sakfråga.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Din son spelar ishockey i en förening och utgångspunkten för den här utredningen kommer att bli att det handlar om en ideell sådan. Såvitt jag förstår har du synpunkter på de olika höga medlemsuttagen och du undrar därför huruvida det är upplägget är förenligt med gällande lagstiftning. FN:s barnkonvention förvisso är inkorporerad i den nationella rätten och utgör således svensk lag. Men det bör redan här noteras att den främst riktar sig till medlemsstaterna och i mångt och mycket syftar till att stärka det enskilda barnets ställning och rättigheter inom det svenska rättsväsendet. Rättssäkerheten och barnets bästa ska alltid stå i förgrunden i samband med exempelvis vårdnadstvister, migrationsärenden, olika spörsmål kopplade till socialtjänstlagen och annat dylikt. Men på det associationsrättsliga (föreningsrättsliga) området blir barnkonventionen inte tillämplig varför den kommer att lämnas därhän. Däremot kan det möjligen finnas skäl att undersöka diskrimineringslagens (DL) eventuella tillämplighet, trots att min bedömning är att även detta torde föranleda betydande svårigheter för dig och din son, vilket kommer att utvecklas nedan. Ideella föreningar, vad gäller?Inledningsvis måste det framhållas att det saknas central civilrättslig lagstiftning på det här området. Det juridiska landskapet för ideella föreningar är i stort sett helt oreglerat varför svaren inte sällan behöver sökas i rättspraxis och doktrin (den rättsvetenskapliga litteraturen). I förekommande fall kan dock vissa analogier göras och vägledning därmed hämtas ur annan lagstiftning och då främst i lagen om ekonomiska föreningar (föreningslagen, EFL). Men avsaknaden av regler gör att medlemskapet i en ideell förening i mångt och mycket vilar på avtalsrättslig grund. De i demokratisk ordning antagna stadgarna utgör därför basen för den rättsliga bedömningen och blir att betrakta som en slags överenskommelse medlemmarna emellan. Föreningsstämman utgör organisationens högst beslutade organ och de beslut som fattas i behörig ordning, det vill säga på det sätt som följer av stadgarna och i enlighet med de majoritetskrav som gäller för olika typer av ärenden, är varje medlem skyldighet att respektera. Stadgarna utgör med andra ord inte bara ett avtal medlemmarna sinsemellan utan även ett avtal i förhållande till föreningen som juridisk person. Om det inte finns stöd i stadgarna för upplägget med de olika höga medlemsavgifterna torde den förevarande situationen kunna angripas på stämman.I föreningslagen, vilken, som påpekades inledningsvis, inte är tillämplig på ideella föreningar gäller följande. En medlem har alltid rätt att få ett ärende behandlat vid en föreningsstämma om han eller hon skriftligen begär det hos styrelsen i sådan tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman (6 kap. 15 § 1 st. EFL). Så vid förekomsten av meningsskiljaktigheter och i avsaknad av tydliga stadgebestämmelser innebär detta att den aktuella frågan behöver hänskjutas till stämman för votering. För att föreningsstämman ska kunna anta ett förslag krävs i regel mer än hälften av rösterna och vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst (6 kap. 33 § 1 st. EFL). Notera att ett beslut om ändring av stadgarna i princip fordrar konsensus, det vill säga att det är giltigt endast om samtliga röstberättigade i föreningen är överens. Beslutet blir emellertid även giltigt om det har fattats på två på varandra följande föreningsstämmor och minst två tredjedelar av de röstande på den senare stämman gått med på beslutet. På den första stämman räcker då enkel majoritet enligt huvudregeln (se ovan, 6 kap. 33 § 1 st. EFL). Märk väl att årsstämman, förutom att vara det högst beslutande organet, även fungerar som en sorts demokratisk församling som har att avgöra viktiga föreningsangelägenheter och den kan i stor utsträckning godtyckligt agera så länge stämmans beslut inte står i strid med någon tvingande lagstiftning. I din sons hockeyförening borde viss vägledning kunna hämtas från ovanstående, men återigen, stadgarna kan naturligtvis i hög grad också innehålla avvikande bestämmelser.Diskriminering, vad gäller?När det sedan gäller den diskrimineringsrättsliga aspekten kan följande anföras. Diskrimineringslagen tillämpningsområde är i första hand uppkomna situationer i arbetslivet, men lagstiftningen kan även åberopas i vissa föreningsrättsliga sammanhang. Däremot tillämpas den inte generellt på ideella föreningar (jfr 2 kap. 11 § 1 st. DL). Även om diskrimineringslagen hade varit tillämplig förtjänas det att säga att lagstiftaren har uttalat att diskrimineringsförbudet inte är avsett att utgöra ett hinder mot att föreningarna tar ut olika medlemsavgifter för yngre eller äldre medlemmar så länge avgiftens storlek är sakligt motiverad och/eller motsvaras av olika förmåner och servicegrad som kommer olika kategorier av medlemmar till del (se prop. 2007/08:95 s. 237). Vidare krävs inte sällan att en enskild missgynnas i förhållande till en eller flera personer i en jämförbar situation för att diskriminering som fenomen ska aktualiseras. Och som jag förstår det är din son en del av ett större kollektiv av jämnåriga spelare som alla erlägger samma årliga medlemsavgift. Men den nyss anförda argumentationen är egentligen en nullitet (en icke-fråga) eftersom min uppfattning är att diskrimineringslagen inte kan göras gällande mot bakgrund av den ideella föreningens karaktär.Likhetsprincipen, vad gäller?I ekonomiska föreningar, exempelvis i bostadsrättsföreningar, brukar inte sällan likhetsprincipen åberopas vid missnöje bland medlemmarna och principen kommer i det följande att beröras närmare eftersom den även gäller ideella föreningar. Den är till att börja med inte lagstadgad utan är en så kallad allmän rättsprincip med ursprung i aktiebolagsrätten. Likhetsprincipen syftar till att omöjliggöra eller i vart fall försvåra för styrelsen eller en majoritet av föreningens medlemmar att missgynna eller negativt särbehandla en eller flera i minoritet. Men märk väl att det inte på något sätt handlar om att samtliga medlemmar i alla lägen alltid ska behandlas exakt lika, vilket är en ganska vanligt förekommande missuppfattning.Högsta domstolen (HD) har i ett ganska nutida avgörande (NJA 2009 s. 550) uttryckt ungefär att medlemmar i en förening får behandlas olika om det föreligger sakliga skäl för detta. I det ifrågavarande rättsfallet konstaterade HD (och även den hovrätt som tidigare hade prövat frågan) att en bostadsrättsförening har en relativt vidsträckt handlingsfrihet avseende just hanteringen och skötseln av fastigheten. I det här målet hade en medlems balkongansökan avslagits trots att samma förening tidigare hade lämnat sitt samtycke till två andra medlemmar som sedermera hade fått bygga varsin balkong. Den springande punkten enligt HD var att ta ställning till huruvida det hade funnits beaktansvärda skäl för föreningens beslut om avslag. Domstolen fann att så var fallet eftersom grunden för beslutet var arkitektoniskt och av vikt för fasaden. HD kom därför fram till att beslutet inte utgjorde ett åsidosättande av likhetsprincipen.Annorlunda uttryckt: Bara för att en medlem skulle få tillåtelse att ta ner en vägg innebär inte det per automatik att samtliga andelsägare i bostadsrättsföreningen kommer att få göra detsamma. Det handlar helt enkelt om en bedömning i det enskilda fallet. Givet det ovan refererade HD-avgörandet menar jag att likhetsprincipen ska förstås som att denna i föreningsrättsliga sammanhang främst är tänkt att säkerställa ett skydd mot objektivt felaktiga och ogrundade beslut.Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammanfattningsvis är min bedömning att den här frågan behöver överlämnas till nästkommande årsstämma eftersom din sons medlemskap huvudsakligen vilar på avtalsrättslig grund. Den krassa sanningen är att om den här typen av missnöje inte leder till någon som helst förändring, eventuellt för att du inte får gehör bland övriga i föreningen, finns egentligen bara två återstående alternativ. Att vara kvar under rådande omständigheter eller att säga upp medlemskapet och lämna ishockeyföreningen. Det ska även tilläggas att det inom idrottens värld och i många ideella föreningar torde vara ganska vanligt förekommande med olika höga avgifter för olika medlemskategorier. Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Neka medlemskap i BRF pga brottslighet

2021-03-10 i Föreningar
FRÅGA |Jag undrar om en bostadsrättsförening kan neka en köpare inträde i föreningen med hänvisning till att köparen är tidigare straffad? Om föreningen skulle neka köparen inträde på denna grund, kan köparen i så fall begära hyresnämndens överprövning av föreningens ställningstagande enligt bostadsrättslagen 2:10?
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Medlemskap i en bostadsrättsförening regleras dels i bostadsrättslagen (BRL), dels i föreningens stadgar.Grunder till att neka medlemskapBostadsrättslagen stadgar att medlemsskap ska beviljas om föreningen "skäligen bör godta honom som bostadsrättshavare" (2 kap. 3 § BRL). Formuleringen är inte helt lätt att tolka, men vad som ska beaktas är personens betalningsförmåga och dess skötsamhet i egenskap av medlem i föreningen. Detta innebär att kriminalitet i allmänhet inte är ett giltigt skäl till ett nekande. Kan man däremot anta att kriminaliteten kan påverka boendet, kan det utgöra en godtaglig grund för att neka medlemskap. Grunden bör då framförallt vara brott med samband med hemmet, exempelvis i form av våld eller försäljning av narkotika i hemmet. I lagens förarbeten har dock uttalats att personliga kvalifikationer som grund för avslag ska användas restriktivt.Tidigare domarI hovrättens mål ÖH 9029-09, beviljade domstolen medlemskap till en person som var tidigare dömd för fem fall av misshandel. Man hänvisade bland annat till att det senaste brottet var begånget för mer än 5 år sedan samt att han tidigare hade varit med och startat en bostadsrättsföreningen där ingen hade anmärkt på hans skötsamhet. I målet ÖH 873-12, var personen åtalad för mordbrand, men blev senare frikänd då han inte ansågs medveten om vad han gjorde. Personen medicinerades och hade kontakt med läkare. Hovrätten beviljade medlemskap då det var en engångsföreteelse som utlösts av sjukdom.Överklagande av ett avslagEtt avslag på medlemskap kan inom en månad från dess att beslutet delgivits överklagas till Hyresnämnden (2 kap. 10 § BRL). Om bostadsrättsföreningen anses ha gjort en vårdslös bedömning av medlemskapet kan de även bli skadeståndsskyldiga.SammanfattningSammanfattningsvis kan ett medlemskap nekas på grund av brottslighet, men det ställs relativt höga krav. Av betydelse är framförallt om brottsligheten kan påverka boendet och betalningsförmågan, samt om brottet begåtts nyligen eller för en lång tid sedan. Beslutet kan överklagas enligt den bestämmelse du nämner.Hoppas du är nöjd med ditt svar!Vänliga hälsningar

Olovligt uttag från ett aktiebolags bankkonto - Vad gäller?

2021-03-16 i Bolag
FRÅGA |Hej Lawline! Vi är 3st delägare i ett Aktiebolag.Jag är ägare av 45% av aktierna, person B är ägare av 45% och min mor är ägare av 10%.Jag står som personen som har (kontroll av bolaget med närstående) enligt Bolagsverket.Jag är även ordförande i bolaget.Nu är det så att person B fast han inte jobbat med bolaget alls dom senaste månaderna plockat ut över 80 00kr i lön exkl moms under denna månad. (Då han har tillgång till bolagets bankkonto).Detta har han jag gjort helt utan att varken jag eller min mor godkänt eller haft vetskap om detta.Utan detta är något som vi precis blivit varse om.Kan vi på något vis utesluta person B från företagets bankkonto? Då han uppenbarligen missbrukar eller indirekt snor pengar ur bolaget.Även fast det nu är jag och person B som upprättat själva bankkontot hos banken vid uppstarten av bolaget?Eller finns det någon annan väg vi kan gå?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du är en av tre delägare till ett aktiebolag. En av delägarna, personen B, har, såvitt jag förstår, inte varit särskilt aktiv under de senaste månaderna. Trots detta tog vederbörande ut en lön motsvarande 80 000 kr exkl. moms den här månaden. Det nu sagda och existensen av mervärdesskatt vittnar om att denne inte har någon anställning i bolaget utan istället, via egen näringsverksamhet, fakturerar ett arvode. Du undrar därför om det går att neka honom åtkomst till företagets banktillgodohavanden eller om det finns något alternativt tillvägagångssätt. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är aktiebolagslagen (ABL).När det gäller den förstnämnda frågan kan följande anföras. Vilka behörigheter som ska tillkomma olika i ett bolag verksamma personer eller olika organ är en intern angeläget för bolaget och det ankommer på styrelsen alternativt VD att upprätta en tydlig arbetsordning. Styrelsen ska se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt och att erforderlig och regelbunden återrapportering sker till styrelsen (8 kap. 4-5 §§ ABL). Att du i egenskap av stiftare och för bolagets räkning öppnade det ifrågavarande bankkontot får dock enligt min mening inte någon bäring på den nu uppkomna situationen. Formell kontohavare är trots allt aktiebolaget som juridisk person. Av din ärendebeskrivning framgår inte hur B:s uppdragsavtal ser ut, vilket naturligtvis försvårar behandlingen av ditt ärende. Men utifrån den information som finns tillgänglig i nuläget bör bolaget på civilrättslig grund och enligt allmänna avtalsrättsliga principer kunna yrka en återbäringsplikt, det vill säga en skyldighet för B att återbära de medel som denne olovligen har lyft ur bolaget.Huruvida B sitter i styrelsen är för mig ovisst, men jag kommer i den fortsatta framställningen att utgå ifrån att så är fallet. Styrelsen är bolagets främsta företrädare och tecknar dess firma (8 kap. 35 § ABL). Men på vilket sätt detta ska ske är för mig också ovisst, alltså om teckningsrätten tillkommer envar eller endast i förening med samtliga styrelseledamöter närvarande. Vidare har jag inte heller någon kunskap om hur praxis i bolaget har sett ut tidigare för genomförandet av den här typen av transaktioner. Men avseende så kallade kompetensöverskridanden från bolagets ledning gäller generellt följande. Om styrelsen eller en särskild firmatecknare har företagit en rättshandling för bolaget och då har handlat i strid med bestämmelserna i aktiebolagslagen om bolagsorganens behörighet gäller inte rättshandlingen mot bolaget. Detsamma är fallet om en verkställande direktör när en rättshandling företogs överskred sin behörighet och bolaget visar att motparten insåg eller bort inse behörighetsöverskridandet. En rättshandling gäller inte heller mot bolaget om styrelsen, den verkställande direktören eller en särskild firmatecknare har överskridit sin befogenhet och bolaget visar att motparten insåg eller bort inse befogenhetsöverskridandet (8 kap. 42 § ABL).Det nyss anförda och med "rättshandling" avses i det här fallet överföringen om 80 000 kr exkl. moms. Motparten var formellt personen B som för bolagets räkning utförde en olovlig utbetalning till sig själv varför det tämligen enkelt borde gå att argumentera för, eller rättare sagt visa, att "motparten insåg eller bort inse" behörighetsöverskridandet och/eller befogenhetsöverskridandet. Annorlunda uttryckt innebär ovanstående att rättshandlingen saknar rättslig verkan, det vill säga att transaktionen är ogiltig, och att personen B är skyldig att återbära vad denne har tillskansat sig i likvida medel. I avtalsrättsliga sammanhang styr för övrigt behörigheten vad man kan göra och befogenheten vad man får göra. Märk väl att personen B även kan komma att ådra sig en skadeståndsskyldighet på grund av det inträffade (29 kap. 1 § ABL). Värt att nämna är att det här spörsmålet, vid olösliga meningsskiljaktigheter i den löpande förvaltningen, likaledes bör hänskjutas till och diskuteras på nästkommande bolagsstämma och där fatta beslut om vad som ska gälla framöver (jfr 7 kap. 1 och 16 §§ ABL). Oerhört tacksamt är naturligtvis att du och din mor är i majoritet inför eventuella voteringar. Slutligen ska det också noteras att personen B:s agerande faktiskt skulle kunna utgöra en brottslig gärning och närmast till hands torde i så fall förskingring ligga enligt 10 kap. 1 § brottsbalken. Huruvida så verkligen är fallet kan jag dock inte i skrivande stund avgöra. Men en polisanmälan ska inte underskattas och kan inte sällan få en ganska bra påverkanseffekt på människors vilja till självrättelse.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Hinder för ideell förening att ingå avtal med aktiebolag i vilket föreningsstyrelsen äger andelar?

2021-03-14 i Föreningar
FRÅGA |Styrelsen för en ideell idrottsförening utgörs delvis av samma personer som styrelsen och aktieägarna i ett visst aktiebolag. Några personer sitter alltså i de båda styrelserna och äger också aktier i bolaget. Den ideella föreningen vill anlita aktiebolaget för att utföra vissa tjänster åt den ideella föreningen. Personerna i den ideella föreningens styrelse vill gynna det aktiebolag där de själva är aktieägare och/eller styrelseledamöter och det sker därför inget anbudsförfarande eller liknande. Finns det några juridiska hinder, utöver eventuella oskäliga avtalsvillkor, för en ideella föreningen att köpa tjänster eller varor från ett aktiebolag när styrelserna delvis utgörs av samma personer, som också är aktieägare i bolaget?
Isak Henriksson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar det som att din fråga är om det föreligger hinder för den ideella föreningen att köpa tjänster eller varor från ett bolag som föreningens styrelsemedlemmar äger aktier i.Av din fråga framgår inga närmare uppgifter om vilket ändamål föreningen har eller innehållet i föreningens stadgar. Jag kommer därför svara på frågan i ganska allmänna ordalag och diskutera utgångspunkter för begränsningar i styrelseledamöters rättshandlingar å föreningens vägnar. Ideella föreningar är inte reglerade i lag. Utgångspunkten är att ändamålen för föreningens verksamhet bestäms av medlemmarna genom antagandet av föreningsstadgar. Därtill finns vissa allmänna principer som bl.a. begränsar styrelsens handlingsutrymme när den avser att binda föreningen i förhållande till tredje man (ex. andra juridiska personer). En ideell förening kan i princip ha vilket ändamål och driva vilken verksamhet som helst. Men att huvudsakligen främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet är inte möjligt.Styrelsens roll är att sköta föreningens angelägenheter och företräda föreningen gentemot tredje man (exempelvis ingå avtal med företag o.dyl.). Förutsatt att föreningen bildats i enlighet med gällande regler har den rättskapacitet. Den kan således förvärva rättigheter och åta sig skyldigheter. Det är styrelsen och de som styrelsen vanligen utses för att teckna föreningens firma, dvs. binda föreningen i förhållande till tredje man. Åter till den allmänna principerna för föreningar. I den juridiska litteraturen (se bl.a. Carl Hemström, Bolag, föreningar, stiftelser - En introduktion. Femte upplagan, s 18) anförs att det finns fyra allmänna principer för föreningar:1. Beslut får inte strida mot föreningens ändamål (vanligtvis den andra paragrafen i stadgarna).2. De som är verksamma inom föreningen är bundna, inte bara av ändamålet, utan också av den verksamhet man kommit överens om att ägna sig åt.3. Alla medlemmar har lika rätt. Det kallas likhetsgrundsatsen.4. Generalklausulen innebär att de som har bestämmanderätten inte får fatta beslut eller vidta åtgärder som är ägnade att bereda någon en otillbörlig fördel till nackdel för organisationen eller annan medlem.För din förenings vidkommande kan främst punkterna 1 och 4 diskuteras. Om avtalet som styrelsen, å föreningens vägnar, ingår med aktiebolaget skulle det kunna strida mot föreningens ändamål om tjänsterna är fullkomligt onödiga för föreningen. Eftersom inga närmare omständigheter härom framgår lämnar jag den fråga därhän. Vidare skulle det enligt p 4 möjligtvis vara så att föreningsstyrelsen tillika aktieägarna i bolaget genom avtalet indirekt gynnar sig själva genom att gynna bolaget. Det måste dock röra sig om en otillbörlig fördel.Här kan ett exempel från aktiebolagsrätten användas för att illustrera vad som avses med otillbörlig fördel.NJA 2000 s 404: Styrelsen i SWAB fattade ett beslut som innebar att SWAB skulle förlora möjligheten att bedriva sin verksamhet som i fortsättningen skulle bedrivas av ScanAB. Beslutet stred mot SWAB:s verksamhetsföremål, och stred därför också mot bolagsordningen. Beslutet ledde till otillbörlig fördel åt majoritetsägaren i ScanAB till nackdel för Sune C som minoritetsägare.Om avtalet mellan föreningen och bolaget exempelvis skulle ingås med för bolaget särskilt förmånliga villkor eller om avtalet avser tjänster som är till begränsad nytta för föreningen skulle det kunna stå i strid med generalklausulen. En utgångspunkt kan vara vad som från föreningens synpunkt anses företagsekonomiskt motiverat. Eftersom inga omständigheter härom framgår kommer jag inte utreda frågan vidare.Jag hoppas att du fått svar på din fråga.

Vad innebär andelsmetoden i samfällighetslagen?

2021-03-12 i Föreningar
FRÅGA |Hej.På stämman lade styrelsen fram förslag om uttaxering på 550 kr/månad och andel.En medlem som har 126 andelar av totalt 140 (126 lgh o 14 villor) begärde rösträtt enligt andelsmetoden.Han hade inkommit med en motion om att han ansåg att villorna skulle betala 50 kr mer på månad jämfört med lgh. Vi var 12 st. röstberättigade medlemmar närvarande på stämman och ingen hade fullmakt att rösta för annan medlem.Vid röstningen sa 11 medlemmar nej till motionen och 1 röstade för motionen. Jag tolkade §49 som att motionen kunde avslås eftersom medlems röstetal ej får överstiga 1/5 del av det sammanlagda röstetalet för samtliga närvarande röstberättigade medlemmar. ( 11 avslag 2,4 tillstyrkt)Lagens andemening måste väl vara att ingen enskild medlem kan köra över styrelsen i ekonomiska frågor, då finns det ju ingen anledning till att ha en styrelse eftersom styrelse ej kan fatta beslut gällande förvaltning av samfälligheten.MVH
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Den relevanta lagen för din fråga är följande:-Lag om förvaltning av samfälligheter (SFL).Vad säger 49 § Samfällighetslagen?Precis som du säger så gäller speciella regler för ekonomiska frågor och så som du beskrivit den aktuella motionen så låter det absolut som att den faller in under "ekonomiska frågor" varav de speciella reglerna i 49 § kan användas. Det 49 § säger är att enligt huvudregeln har alla närvarande medlemmar en röst vid föreningsstämman, oavsett hur många delägarfastigheter hen har, den räknemetoden kallas huvudtalsmetoden.En medlem kan dock begära att medlemmarnas röster ska räknas om och beräknas efter delägarfastigheternas andelstal istället, den räknemetoden kallas för andelsmetoden och får bara användas när det gäller ekonomiska frågor. Om en medlem begär att medlemmarnas röstetal skall räknas efter andelsmetoden istället så finns det dock ett tak som varje medlems röstetal inte får överstiga, vilket är en femtedel av det sammanlagda röstetalet för samtliga närvarande röstberättigade medlemmar, precis som du skriver. Det finns alltså en röstspärr på 20% som innebär att en medlem skall inte kunna ha röster som motsvarar mer än 20% av det totala antalet berättigade röster som finns närvarande. Det som kan vara komplicerat med andelsmetoden är att räkna ut rätt andelsantal för varje medlem, vilket är viktigt att få rätt. Se därav till att ni har rätt andelsantal för varje röstberättigad medlem uträknat.Jag skall exemplifiera det hela här med ett hypotetiskt exempel då jag inte vet hur allas andelstal ser ut hos de som röstade hos er:-Medlem 1 =17 andelstal = 17%-Medlem 2 = 10 andelstal = 10 %-Medlem 3 = 50 andelstal = 50%-Medlem 4 = 13 andelstal = 13%-Medlem 5 = 10 andelstal = 10%-Totalt = 100 andelstal = 100%Enligt andelsmetoden skulle rösterna fördelas enligt följande, jag skriver deras verkliga andelsprocent inom parantes för att tydliggöra vad röstspärren gör med rösterna:-Medlem 1 = 17 röster (17%)-Medlem 2 = 10 röster (10%)-Medlem 3 = 20 röster (50%) – röstspärren-Medlem 4 = 13 röster (13%)-Medlem 5 = 10 röster (10%)Här ser man tydligt hur medlem 3 påverkas av röstspärren, om den inte hade funnits hade medlem 3 fått 50 röster istället för 20. Men röstspärren i andelsmetoden i 49 § SFL gör så att medlem 3 bara får 20 röster vilket motsvarar 20% (en femtedel) i det här påhittade scenariot.Vad var syftet med andelsmetoden när lagen kom till?Andelsmetoden lades in i lagen i syfte att förhindra att flera delägare som har små andelstal ska kunna skaffa sig förmåner som innebär att en större del av kostnadsansvaret övervältras på en eller ett fåtal medlemmar med stora andelstal. Det finns nämligen oftare många medlemmar med små andelstal och om inte denna räknemetod fanns skulle dem lättare kunna gå ihop och rösta för beslut som övervältrar den större delen av kostnadsansvaret på en eller ett fåtal av de medlemmar som har stora andelstal. Om det inte gick att motverka med hjälp av denna regel skulle det kunna vara svårt att få till stånd samarbete med hjälp av samfälligheter i vissa situationer och därav finns denna regel. Vad innebär 49 § samfällighetslagen i just ditt fall?Om ni röstade enligt andelsmetoden:När man ska använda sig av andelsmetoden måste man således räkna om alla röstberättigades röster till andelstal, vilket innebär att man måste veta hur många andelar av samfälligheten som varje person äger. På din fråga tolkar jag det som att ni räknar varje fastighet som en andel i er samfällighet och att det totalt finns 140 andelar i samfälligheten.För att jag ska kunna förklara exakt hur det ska räknas på er föreningsstämma behöver jag vet hur andelstalen såg ut för alla närvarande. Eftersom du inte nämner att någon annan hade fler andelar än en av medlemmarna i din fråga utgår jag därav från att alla förutom en medlem hade en andel och sedan fanns hen med 126 andelar. Det som skall ske enligt andelsmetoden i ett sånt fall är att medlemmen med 126 andelar får ett röstetal som motsvarar max 20% av det totala antalet röster. Vilket innebär att de övriga 11 medlemmarnas röster tillsammans blir minst 80% av det totala antalet röster, således kan den medlemmen med flest andelar inte ensam rösta igenom motionen då hen inte har majoritet med bara sina röster som står för max 20%.Ni som röstade emot motionen ska ha stått för minst 80% av rösterna tillsammans om alla medlemmar förutom hen med 126 andelar röstade emot, således är det ni som röstade emot som har majoritet och motionen skall inte antas.Om ni röstade enligt huvudtalsmetoden:När man använder huvudtalsmetoden har alla en röst var som jag tidigare nämnt och i sådana fall är det mycket okomplicerat. Ni var tolv stycken medlemmar närvarande på föreningsstämman och således finns det tolv röster. Om elva röstade emot så var det ni elva som hade majoritet och motionen ska således inte antas.Vad kan du göra för att klandra beslutet?Ifall föreningen ändå antog motionen och du vill klandra beslutet för att det inte har tillkommit i behörig ordning kan du göra det hos mark- och miljödomstolen inom fyra veckor efter att beslutet togs, om det har gått längre tid än så har du tyvärr ingen rätt att väcka talan (15 och 53 § SFL).Jag hoppas du känner att du har fått svar på din fråga, om du har några funderingar är du varmt välkommen att höra av dig till mig på elin.englund@lawline.se!Med vänliga hälsningar,

När behöver jag registrerar mitt aktiebolag?

2021-03-07 i Bolag
FRÅGA |Jag startade ett aktiebolag april 2020. Jag kommer att uppdrag men inte att ta ut någon lön i bolaget utan endast utdelning. Jag har dock planerat att ta ut friskvårdsbidrag och traktamente när jag arbetar på annan ort. Behöver jag registrera mig som arbetsgivare då?Bästa hälsn. Mattias
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline! Som jag förstår det har du startat ett aktiebolag, du kommer att ta uppdrag men inte ta ut någon lön för det i bolaget. Endast utdelning. Haken är dock att du tänker ta friskvårdsbidrag och traktamente när du arbeta på en annan ort. Du undrar således om du behöver registrera dig som arbetsgivare. Personalvårdsförmån Dessa är förmåner med mindre värde som syftar till att skapa arbetstillfredsställelse. Förutom deras låga värde, kännetecknas de av att de riktas till hela personalen. Förmånerna kan inkludera friskvårdsbidrag, fysisk aktivitet och enkla förfriskningar som kaffe eller frukt på arbetsplatsen.Personalomsorgsförmåner är skattefria för den anställde vilket innebär att arbetsgivaren inte behöver göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter på förmånen. Friskvårdsbidraget som arbetsgivaren betalar till arbetstagaren kan uppgå till högst 5 000 SEK per år. Om arbetsgivaren betalar ett högre belopp, beskattas denne för hela bidraget.Traktamente Traktamente är en kompensation för de kostnader som arbetsgivaren betalar för att täcka ökningen av en anställds levnadskostnader under en tjänsteresa. Detta gäller de ökade kostnaderna för mat, boende och små kostnader.Ditt fallEnligt Skatteverket måste du registrera dig som arbetsgivare första gången du anställer någon. Detta beror på att du måste vara arbetsgivare om du ska betala ersättning för arbete till någon som inte är godkänd för F-skatt. Är du delägare i ett aktiebolag som tar ut lön eller förmån räknas du som anställd och aktiebolaget måste då vara registrerat som arbetsgivare även om du inte har några andra anställda.Sammanfattningsvis anser jag att du ska registrera ditt bolag om du tar ut friskvårdsbidrag och traktamente då dessa är förmåner som anställda ska njuta av. Hoppas att detta var till hjälp! Vänligen,