Minskning av aktiekapital och frivillig likvidation - Vad gäller?
Hej. Då jag har sökt råd hos er tidigare så föll det sig naturligt att ställa några frågor rörande mitt AB som jag håller på att avveckla. Det finns inga skulder, utom till mig för ett villkorat aktieägartillskott. Min ena fråga är om jag kan sänka aktiekapitalet till 25000 kr och återfå delar av mina pengar. Per den 31/10 såg det ut enligt följande: Eget kapital (preliminärt per 231031): Aktiekapital (bundet) 500 000 Balanserad förlust -802 729,79 Erhållna aktieägartillskott 625 000 Preliminärt årsresultat: +48 995,19 Summa eget kapital (preliminärt per 231031): 371 265,40 Sedan nästa fråga? Kan jag skicka in om frivillig likvidation och sköta det själv. Enda tillgången som finns i bolaget är bilen jag kör i dag. Resten är likvida medel. Ingen personal, sista slutade i våras. Och de mesta håller på att vara avslutat, skatt, medlemskap mm. Jag är ensam ägare till bolaget, tillika ägare och styrelse.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är
Allmänna hållpunkter
Genom ett lån tillförs ett aktiebolag kapital vilket ofta brukar rubriceras som främmande kapital. Varken inbetalningen av lånet eller dess återbetalning leder till några skatterättsliga effekter medan räntor till långivaren i princip är avdragsgilla kostnader i näringsverksamheten. Ett lån från en aktieägare är att betrakta som ett aktieägartillskott och syftar vanligtvis till att förbättra soliditeten i bolaget. I enlighet med det nyss sagda är ett aktieägartillskott alltså inte avdragsgillt för dig som aktieägare och inte heller skattepliktigt för mottagaren, dvs. ditt bolag. Aktieägartillskottet kan vidare vara såväl villkorat som ovillkorat. Det senare saknar ett återbetalningskrav varför ett ovillkorat aktieägartillskott i princip fungerar på samma sätt som ett sedvanligt kapitaltillskott genom nyemission, se 13 kap. ABL.
Tillskottet ökar således aktiebolagets egna kapital, men skillnaden vid ett aktieägartillskott är att det inte utfärdas några nya aktier till tillskottsgivaren. Med villkorat aktieägartillskott avses regelmässigt ett kapitaltillskott med vilket det försetts ett krav på återbetalning. När skulden sedan ska regleras kommer återbetalningen inte att beskattas som utdelning under förutsättning att återbetalningen sker till dig själv i egenskap av borgenär (tillskottsgivare), vilket stöds av uttalanden från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD), se bl.a. annat avgörandet i RÅ85 1:10 (en borgenär är för övrigt en fordringsägare, icke att förväxla med rättsfiguren borgensman, vilken är en garant och således någonting helt annat).
Din första fråga - Vad gäller?
I 20 kap. 1 § 1 st. ABL sägs att aktiekapitalet får minskas för 1. täckning av förlust, om det inte finns fritt eget kapital som motsvarar förlusten, 2. avsättning till fritt eget kapital, och 3. återbetalning till aktieägarna. En aktiekapitalminskning enligt den sistnämnda punkten (vilket det är fråga om här), liksom motsvarande minskning av reservfonden för återbetalning till aktieägarna, utgör en s.k. värdeöverföring enligt 17 kap. 1 § ABL. I det här sammanhanget behöver hänsyn tas till kapitalskyddsreglerna i 17 kap. 3-4 §§ ABL, dvs. försiktighets- respektive kapitaltäckningsreglerna. Märk väl att bolagets bundna kapital måste vara helt täckt efter aktiekapitalminskningen. Noterbart är också att minskningsbeslutet inte bara kräver ett stämmobeslut med viss majoritet (vilket dock inte är ett problem i det här fallet eftersom det rör sig om ett enmansbolag), se 20 kap. 3-5 §§ ABL, utan också att Bolagsverket eller allmän domstol (en tingsrätt som första instans) ger tillstånd, vilket framgår av 20 kap. 23 § ABL.
Din andra fråga - Vad gäller?
Du kan, i vart fall såvitt jag kan bedöma och utifrån din ärendebeskrivning, själv besluta om en frivillig likvidation för att därefter begära tillstånd från Bolagsverket (alternativt en allmän domstol för det fall det skulle föreligga en tvist, vilket det dock inte gör här), se 25 kap. 1-2 §§ ABL. Enligt 25 kap. 28 § 1-2 st. ABL är det sedan allmän domstol eller Bolagsverket som utser en eller flera likvidatorer. Och en likvidator träder i styrelsens och den verkställande direktörens ställe och har i uppdrag att genomföra likvidationen, vilket följer av 25 kap. 30 § 1 st. ABL. I 25 kap. 28 § 4 st. ABL uttalas att den som utses till likvidator skall vara lämplig för uppdraget. I den nyss nämnda bestämmelsen anges även att den som har ingått i bolagets ledning eller som genom aktieinnehav har utövat ett bestämmande inflytande över bolaget får utses till likvidator endast om det finns särskilda skäl (min kursivering).
Huvudregeln stipulerar alltså att du inte kan agera likvidator. Värt framhålla är att det får antas att särskilda skäl endast kan aktualiseras i samband med en frivillig likvidation. Oavsett vilket blir den intressanta frågan vad som kan tänkas utgöra just särskilda skäl. I lagmotiven sägs att särskilda skäl kan föreligga när likvidationen är ett led i ett samgående mellan två bolag samt att Bolagsverket har anledning att vara lyhörd för aktieägarnas önskemål under förutsättning att dessa inte kan antas stå i strid med borgenärskollektivets intressen, jfr prop. 1982/83:139 s. 14. I doktrinen (den rättsvetenskapliga litteraturen) har det likaledes framförts en uppfattning som lyder att det inte heller torde vara uteslutet att sådana här särskilda skäl kan råda om bolaget saknar skulder eller dessa är små i förhållande till bolagets tillgångar.
Slutsatsen i den här delen måste således bli att det inte kan vara helt omöjligt för dig att kunna ikläda dig rollen som likvidator, men huruvida det verkligen förhåller sig på det viset lär du bli varse så småningom. Beslutet är för övrigt överklagbart och går därmed att hänskjuta till domstol, se 31 kap. 3 § 1 st. ABL.
Notis: HFD styr rättspraxis på förvaltningsrättens (och skatterättens) område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar HFD s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (förvaltningsrätter och kammarrätter) informellt har att följa. HFD hette tidigare Regeringsrätten varför äldre domar har refererat som börjar på "RÅ.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen.
Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning likt denna och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
