Registreringsplikt i handelsregistret för enskild firma

2019-07-21 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |hej! jag är 16 år och vill starta ett företag som marknadsför andra företags produkter och tjänster. jag har kommit fram till att det enda företaget som jag kan starta är enskild näringsidkare (med tillstånd från förmyndare och övermyndare). Frågan är då om jag behöver registrera företaget eller ej. om inte kan jag då direkt börja med att försöka få tag på kunder och marknadsföra för dom? vänlig hälsning
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enskilda näringsidkare måste registrera sig i handelsregistret endast om de är skyldiga att upprätta en årsredovisning (2 § 2 st lagen om handelsregister). Sådan skyldighet föreligger för enskilda näringsidkare (enligt 6 kap 1 § 6 p bokföringslagen) om verksamheten uppfyller minst två av följande omständigheter:– medelantalet anställda i verksamheten har under båda av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,– verksamhetens redovisade balansomslutning har båda av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,– verksamhetens redovisade nettoomsättning har för båda av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronorNågon registreringsskyldighet föreligger alltså inte förrän som tidigast efter två år.Förmyndarens och överförmyndarens tillstånd måste skickas per post till Bolagsverket. I övrigt föreligger inga hinder från att inleda verksamheten.Lycka till med din verksamhet!Vänligen

Optionsprogram

2019-05-29 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har fått ett optionsprogram, 1% av en start-up i utbyte mot lite advisory/styrelseroll. Jag lyckas bara aldrig förstå hur optioner verkligen fungerar. Efter tre år från idag som jag förstår, kan jag omvandla optionerna till aktier motsvarande 1% av bolagets aktier. Då undrar jag:1. Den dagen (om 3 år), låt säga att bolagsvärdet är så pass bra så att jag vill sälja mitt innehav och casha ut. Kan jag då bara A) göra om optionerna till aktier och B) sälja mitt innehav till marknaden eller till vilka om det fortfarande är privat??2. Rent kassaflödesmässigt; när betalar jag för optionerna? Idag betalar jag ingenting, utan bara äger dem iom. påskrivet optionsavtal. Om tre år, när dessa ska göras om till aktier, hur ser kassaflödet ut? Måste jag först betala kontant för aktierna till dagens marknadspris, eller kan jag säga till en bank att "jag vill köpa aktier från en option, som jag sen ska sälja"? Beskriv gärna det reella flödet av cash.
Alexander Hedblom |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag utgår ifrån att optionsprogrammet handlar om att du fått så kallade köpoptioner i start-upen. Det innebär i praktiken att vid utfärdandet/överlämnandet av köpoptionerna har start-upen gjort sig skyldiga att sälja aktier till dig i bolaget under en viss tid, till ett visst pris. Med andra ord, optionen ger dig rättighet att köpa aktier i bolaget till det pris som fastställts i optionsprogrammet. Det är mycket vanligt att köpoptioner införskaffas när man tror att ett bolag kommer att gå bra och vill ta del av vinsten. Den dag du bestämmer dig för att du vill använda optionerna hör du av dig till behörig person/personer i bolaget (ifall det är ett privat bolag) och ni ingår ett köpeavtal om de 1% av aktierna du har rätt att köpa till det enligt optionsprogrammet bestämda priset. Priset är i stort sett alltid bestämt i förväg och bör framgå av optionsprogrammet. Observera att din rättighet att köpa aktierna i bolaget kan löpa ut. Något som naturligtvis underlättar är om bolaget vid tidpunkten du ska sälja aktierna är börsnoterat och du kan sälja aktierna på en reglerad marknad (t.ex Avanza, Nordnet). Om bolaget är privat blir det svårare för dig att sälja aktierna eftersom det inte finns någon riktig marknad, i så fall måste du på eget bevåg lyckas hitta en köpare till aktierna. Det ska tilläggas att 1% av aktierna i ett privat bolag är näst intill omöjligt att sälja. Hoppas detta besvarat dina frågor. Om något står oklart, tveka inte på att skicka in en ny fråga! Vänliga hälsningar,

Möjligheten att överlåta enskild firma

2019-02-28 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag äger en enskild firma. Kan jag skriva över den på min sambo? Om ja, hur går jag tillväga? Mvh
Christoffer Thorell |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Svaret är ja, du kan skriva över din enskilda firma på din sambo. Det gör du genom att fylla i blanketten som du hittar via denna länk och sedan skickar den till bolagsverket. Ytterligare information och regler hittar du på sidan två i blanketten.Hoppas att du fick svar på din fråga, och välkommen åter till Lawline.Med vänlig hälsning

Skillnader mellan en ekonomisk förening och ett aktiebolag

2019-02-14 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag skulle vilja ha hjälp med att utreda vad det finns för positiva effekter med att ombilda en ekonomisk förening med ca 900 medlemmar, (taxiägare), till ett aktiebolag?
Tina Hashem |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga finns i två lagar och de är lag om ekonomiska föreningar (FL) och aktiebolagslagen (ABL). I mitt svar kommer jag att göra en jämförelse mellan de två formerna.Vad gäller för ekonomiska föreningar?För att bilda en ekonomisk förening måste tre krav vara uppfyllda. Det första kravet är att det ska vara en ekonomisk verksamhet. Det andra kravet är att syftet med verksamheten ska vara att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Vidare är det tredje kravet att verksamheten ska vara kooperativ. Med kooperativ menas att medlemmarna ska delta i verksamheten på olika sätt t.ex. som konsumenter eller leverantörer (1 kap. 4 § FL).En ekonomisk förening är en öppen association och det innebär att vem som helst kan bli medlem (4 kap. 1 § FL). Det finns dock möjlighet att vägra medlemskap om exempelvis den sökande inte förväntas delta i föreningens verksamhet i enlighet med dess syfte (4 kap. 2 § FL). Det är relativt enkelt att starta en ekonomisk förening eftersom det inte krävs att man investerar en viss summa pengar. En ekonomisk förening kan naturligtvis ha kapital men lagen uppställer inget sådant krav.Vad gäller för aktiebolag?Ett aktiebolag har ett annat syfte jämfört med en ekonomisk förening. Syftet med ett aktiebolag är att det ska gå med vinst (3 kap. 3 § ABL).Ett aktiebolag är en sluten association och en ny medlem kräver samtycke.För att starta ett aktiebolag krävs det att aktieägarna investerar ett aktiekapital (1 kap. 4 § ABL). Storleken på aktiekapitalet beror på om du vill starta ett privat bolag eller publikt bolag. Minst 50 000 kr gäller för privata bolag och minst 500 000 gäller för publika bolag. Aktiekapitalet betraktas som en buffert och ska vara till skydd för borgenärerna i fall aktiebolaget går dåligt. Numera anses dock aktiekapitalet ha en symbolisk karaktär eftersom 50 000 kr är ett relativt lågt belopp och pengarna förbrukas snabbt i ett bolag med ekonomiska problem.Huruvida aktiebolag är positivt för dig beror på syftet med verksamheten och kapitalanskaffning. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Arbetstagarens lojalitetsplikt innan stardatum

2019-05-30 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Hej, Jag hade en kort fråga men som jag tyvärr inte råkade lyckats googla fram något exakt svar på. Min fråga är, hur ser det ut med arbetstagarnas skyldigheter när ett anställningsavtal har skrivit på men anställningstiden inte börjat ännu?Alltså, jag anställer A den 1maj, i det påkritade anställningsavtalet står ett startdatum till den 1a oktober. Jag förstår att A har skyldighet att minst arbeta ut sin uppsägningstid om hen väljer att avsluta sin anställning innan startdatum. Frågan gäller dock, om A får tillgång till känslig info innan startdatum men efter hen har skrivit på avtalet, gäller A:s arbetstagarskyldighet kring exempelvis tystnadsplikt, lojalitetsplikt osv från dagen hen skriver på eller från startdatumet?Tacksam för svar.HälsningarLudvig
Carl Trolle Olson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om arbetstagaren innan startdatumet har blivit anförtrodd med känslig information av arbetsgivaren, vågar jag med viss säkerhet att påstå att arbetstagaren omfattas av tystnadsplikten och lojalitetsplikten. Jag kan inte se att en tystandsplikt eller lojlaitetsplikt i sådana situationer skulle vara förankrad med arbetstagarens startdatum. Jag tror istället att arbetstagarens skyldigheter i dessa avseenden är kopplade med själva tecknandet av anställningsavtalet. Lojalitetsplikten som bl.a. omfattar viss tystandsplikt ingår alltså som ett led i anställningsavtalet. Eftersom anställningsavtalet redan är tecknat är det min bedömning att lojalitetsplikten har börjat gälla för arbetstagaren. Det framgår dock inte av din fråga vilken typ av känslig informationen som åsyftas, och inte heller på vilket sätt arbetstagaren har fått tillgång till informationen. Dessa omständigheter kan ha viss betydelse för din fråga.Under alla omständigheter tycker jag dock att en arbetsgivare, som vill anförtro en arbetstagare med känslig information, uppmärksammar arbetstagaren på att informationen är hemlig. Hoppas att du fick svar på din fråga. Tveka inte på att höra av dig om du har fler frågor.

Grupp på facebook som lägger pengar i en gemensam pott ur vilken lån kan beviljas. Lagligt?

2019-03-26 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Hej.Det finns en grupp på Facebook där medlemmarna ombeds att swisha pengar till en "buffert" som sedan ska kunna lånas ut till medlemmar som behöver det. Är det lagligt att göra så? Kan admin i gruppen verkligen bedriva låneverksamhet så här? Mvh Amy
Lukas de Bruin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Utan att ha tillgång till mer specifika omständigheter kan jag inte ge några konkreta besked vad gäller just det här fallet. Vad jag däremot kan göra är att redogöra lite kort för vilka regelverk som eventuellt skulle kunna vara aktuella.Tillståndskrav för konsumentkrediter och finansieringsrörelseEnligt lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter krävs det tillstånd från Finansinspektionen för att bedriva yrkesmässig verksamhet som innefattar lämnande av konsumentkrediter, exempelvis bland annat penninglån. Lagen tillkom år 2013 främst för att kunna kontrollera företag som sysslade med så kallade SMS-lån. Huruvida någon kan sägas bedriva yrkesmässigt lämnande av konsumentkrediter får sägas vara beroende av i vilken omfattning det sker och till vilka man vänder sig.Om man bedriver så kallad finansieringsrörelse krävs även där tillstånd från Finansinspektionen enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse. Har man sådant tillstånd behövs då ej heller något tillstånd för att bedriva verksamhet med konsumentkrediter. En finansieringsrörelse består av emottagande av återbetalningspliktiga medel från allmänheten i syfte att ge olika typer av krediter och dylikt. Huruvida allmänheten har rätt att få tillbaka de pengar de skjutit in är alltså avgörande här. Gränsen för när man riktar sig till för få personer för att det ska anses att man tar emot medel från allmänheten är vid ca 1000 personer.Det kan vara ett bolagDe två lagarna ovan tar sikte på den som kan sägas att ha som affärsidé bestående i att lämna lån och dylikt. Om däremot en begränsad krets personer skjuter till pengar till en gemensam sak i syfte att uppnå ett visst mål är det inte troligt att det räcker upp till den omfattning som krävs för att det ska krävas tillstånd. Ett sådant förfarande kan dock sägas uppfylla kriterierna för ett enkelt bolag. Innebörden av detta är bland annat att alla inblandade är skyldiga att dela resultatet av verksamheten lika och att den som förvaltar de gemensamma pengarna har en skyldighet att använda dessa till det tilltänkta syftet.Sammanfattningsvis kan man inte bedriva låneverksamhet utan att ha tillstånd från Finansinspektionen, men detta gäller först när verksamheten har kommit upp i en viss omfattning. Innan dess kommer just den här typen av sammanslagning av pengar att omfattas av reglerna för enkla bolag. Det kan tilläggas att den person som förvaltar bufferten givetvis inte får lova att använda pengarna för något annat än just lån till personer i den inblandade kretsen. Skulle pengarna användas för annat kan detta vara brottsligt.Med vänliga hälsningar

Flera borgensmän - vem betalar vad?

2019-02-21 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Min kompis "gick in" i ett AB som barndomsvännen drev. Min kompis satt i styrelsen men gick ur för ett år sedan. Han som bedriver företaget vill inte visa några papper på de pengar min kompis gick in med.Företaget är nu satt i konkurs. Företaget hade ett ex antal bilar där min vän är borgenär. På några bilar står han som "2e borgenär".Alltså på förelägganden står det:Lånetagare: företagetsnamnBorgenär: kompis som driver företagerBorgenär: min vänKonkursboendet kommer inte betala. "Kompisen" vill inte heller betala.Är min kompis skyldig att stå för hela summan när det båda är borgenärer?
Johan Heiman |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Reglerna om borgenärsförbindelser regleras i 10 kap. handelsbalken (HB), den hittar du här!Lagtexten är gammal och därför svårläst vilket gör att det kan vara svårt att förstå hur regleringen kring borgenärsförbindelser ser ut. Inledningsvis vill jag bara reda ut lite ren terminologi. Du har skrivit att din vän är borgenär men utifrån hur du har formulerat din fråga tror jag att du i själva verket menar att han är en borgensman.Borgenär = Fordringsägaren, dvs den som har fordran gentemot någon annan och som gäldenären (den som står i skuld) ska prestera till. Gäldenären i det här fallet är aktiebolaget.Borgensman = Person som går i borgen för någon annans lån. ProprieborgenDet finns olika typer av borgensförbindelser, de två vanligaste formerna är enkel borgen och proprieborgen. Proprieborgen regleras i 10:9 HB och innebär att borgensmannen (dvs din kompis i det här fallet) åtagit sig att svara för en annans skuld såsom för sin egen. Borgenären har vid proprieborgen rätt att vända sig direkt mot borgensmannen och behöver därför inte först kräva betalt av huvudgäldenären. Enkel borgenEnkel borgen regleras i 10:8 HB och innebär att borgensmannen ansvarar subsidiärt. Att borgensmannen ansvarar subsidiärt innebär borgenären först måste kräva betalt av gäldenären innan han kan rikta krav mot borgensmannen. Det måste alltså stå klart att gäldenären inte kan betala föra några anspråk kan göras gentemot borgensmannen.När det finns flera borgensmän, vad gäller då?Finns det flera borgensmän så är ansvaret för skulden solidariskt enligt 10:11 HB. Det innebär att kravet på betalning kan riktas direkt mot en av borgensmännen och den som har betalat får sedan utöva sin regressrätt gentemot övriga borgensmän eller gäldenären. Regressrätten är en vedertagen rättsgrundsats som innebär att när två personer har åtagit sig borgen för samma skuld och en av dem har betalat mer än vad han/hon ska göra enligt rättsförhållandet mellan borgensmännen kan denne kräva att den andre borgensmannen ska betala sin andel till honom/henne. Vilken typ av borgen handlar det om i det här fallet?Den absolut vanligaste formen av borgen är proprieborgen och jag har mycket svårt att tro att en borgenär skulle acceptera en enkel borgen. Proprieborgen är nämligen betydligt smidigare för borgenären av den anledningen att han kan gå direkt till borgensmannen istället för att gå via gäldenären. Därav är min bedömning att det troligtvis handlar om en proprieborgen. Din kompis har med andra ord gått i borgen såsom om skulden vore hans egen och kommer att bli betalningsskyldig förutsatt att bolaget inte kan betala av sina skulder. Som nämnts ovan kan han sedan utöva sin regressrätt gentemot gäldenären och den andra borgensmannen.Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vilken vikt har årsmötet för ett trossamfund?

2019-02-13 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |HejEnligt lagen om trossamfund (1998:1593) §7 tolkar jag som att det är OK att ha föramlingsledningen som högsta beslutande organ, inte årsstämman/årsmötet som är vanligt i ideella föreningar.Är det rätt uppfattat?Om svaret är "ja" blir årsmötet då av informativt syfte? Vilken vikt har det?Vidare kan man istället för styrelse utnämna en "administrationsgrupp" som har i ansvar att hjälpa ledargruppen med bokföring, anställnigar, bereda årsmöte, etc...Tacksam för snabbt svar. Med vänlig hälsning,
Eric Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Registrerat trossamfund är en egen associationsform men har stora likheter med associationsformen ideell förening. Samma principer som gäller för ideella föreningar gäller även för trossamfund och det är dessa principer jag kommer utgå ifrån i mitt svar. Likt ideell förening ska ett registrerat trossamfund ha en stadgar som fastställer trossamfundets ändamål samt hur beslut ska fattas. Ett registrerat trossamfund har stor frihet att utforma samfundet efter ändamålet genom stadgan. Men det finns några undantag. Undantaget som blir tillämpligt i ditt fall är att medlemmen i trossamfundet har en rätt att deltaga i samt rösta på stämman (eller liknande årsmöte). Trossamfundet måste alltså likt ideell förening skapas av medlemmarna och medlemmarna måste rösta igenom stadgan för att ni ska kunna registrera er som trossamfund. Därefter har medlemmarna en rätt att vara delaktiga i att rösta fram en styrelse genom årsmöte eller liknande. Skulle man ta bort medlemmarnas rösträtt finns risken att denna del av stadgan upphävs om en medlem skulle ta upp detta till domstol. Den stadga och det beslutande organ som beskrivs i 7 § lagen om trossamfund måste fortfarande vara beslutade av medlemmarna, precis som vid en ideell förening. Att ta ifrån medlemmarna sin rösträtt och sätta församlingsledningen som högsta beslutande organ blir därför svårt. Ni kan däremot självklart ha medlemmarna rösta fram ledningen varje årsmöte om detta är vad medlemmarna vill. Utöver detta kan ni i stadgarna fritt dela upp beslutande och administrativa uppgifter i olika grupper som ni behagar. Förutsatt att dessa är utsedda av medlemmarna. Om ni behöver hjälp med att utforma er stadga kan vi på Lawline hjälpa er med det. Maila mig på eric.nilsson@lawline.se så återkommer vi med offert. Med vänliga hälsningar,