Grupp på facebook som lägger pengar i en gemensam pott ur vilken lån kan beviljas. Lagligt?

2019-03-26 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Hej.Det finns en grupp på Facebook där medlemmarna ombeds att swisha pengar till en "buffert" som sedan ska kunna lånas ut till medlemmar som behöver det. Är det lagligt att göra så? Kan admin i gruppen verkligen bedriva låneverksamhet så här? Mvh Amy
Lukas de Bruin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Utan att ha tillgång till mer specifika omständigheter kan jag inte ge några konkreta besked vad gäller just det här fallet. Vad jag däremot kan göra är att redogöra lite kort för vilka regelverk som eventuellt skulle kunna vara aktuella.Tillståndskrav för konsumentkrediter och finansieringsrörelseEnligt lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter krävs det tillstånd från Finansinspektionen för att bedriva yrkesmässig verksamhet som innefattar lämnande av konsumentkrediter, exempelvis bland annat penninglån. Lagen tillkom år 2013 främst för att kunna kontrollera företag som sysslade med så kallade SMS-lån. Huruvida någon kan sägas bedriva yrkesmässigt lämnande av konsumentkrediter får sägas vara beroende av i vilken omfattning det sker och till vilka man vänder sig.Om man bedriver så kallad finansieringsrörelse krävs även där tillstånd från Finansinspektionen enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse. Har man sådant tillstånd behövs då ej heller något tillstånd för att bedriva verksamhet med konsumentkrediter. En finansieringsrörelse består av emottagande av återbetalningspliktiga medel från allmänheten i syfte att ge olika typer av krediter och dylikt. Huruvida allmänheten har rätt att få tillbaka de pengar de skjutit in är alltså avgörande här. Gränsen för när man riktar sig till för få personer för att det ska anses att man tar emot medel från allmänheten är vid ca 1000 personer.Det kan vara ett bolagDe två lagarna ovan tar sikte på den som kan sägas att ha som affärsidé bestående i att lämna lån och dylikt. Om däremot en begränsad krets personer skjuter till pengar till en gemensam sak i syfte att uppnå ett visst mål är det inte troligt att det räcker upp till den omfattning som krävs för att det ska krävas tillstånd. Ett sådant förfarande kan dock sägas uppfylla kriterierna för ett enkelt bolag. Innebörden av detta är bland annat att alla inblandade är skyldiga att dela resultatet av verksamheten lika och att den som förvaltar de gemensamma pengarna har en skyldighet att använda dessa till det tilltänkta syftet.Sammanfattningsvis kan man inte bedriva låneverksamhet utan att ha tillstånd från Finansinspektionen, men detta gäller först när verksamheten har kommit upp i en viss omfattning. Innan dess kommer just den här typen av sammanslagning av pengar att omfattas av reglerna för enkla bolag. Det kan tilläggas att den person som förvaltar bufferten givetvis inte får lova att använda pengarna för något annat än just lån till personer i den inblandade kretsen. Skulle pengarna användas för annat kan detta vara brottsligt.Med vänliga hälsningar

Flera borgensmän - vem betalar vad?

2019-02-21 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Min kompis "gick in" i ett AB som barndomsvännen drev. Min kompis satt i styrelsen men gick ur för ett år sedan. Han som bedriver företaget vill inte visa några papper på de pengar min kompis gick in med.Företaget är nu satt i konkurs. Företaget hade ett ex antal bilar där min vän är borgenär. På några bilar står han som "2e borgenär".Alltså på förelägganden står det:Lånetagare: företagetsnamnBorgenär: kompis som driver företagerBorgenär: min vänKonkursboendet kommer inte betala. "Kompisen" vill inte heller betala.Är min kompis skyldig att stå för hela summan när det båda är borgenärer?
Johan Heiman |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Reglerna om borgenärsförbindelser regleras i 10 kap. handelsbalken (HB), den hittar du här!Lagtexten är gammal och därför svårläst vilket gör att det kan vara svårt att förstå hur regleringen kring borgenärsförbindelser ser ut. Inledningsvis vill jag bara reda ut lite ren terminologi. Du har skrivit att din vän är borgenär men utifrån hur du har formulerat din fråga tror jag att du i själva verket menar att han är en borgensman.Borgenär = Fordringsägaren, dvs den som har fordran gentemot någon annan och som gäldenären (den som står i skuld) ska prestera till. Gäldenären i det här fallet är aktiebolaget.Borgensman = Person som går i borgen för någon annans lån. ProprieborgenDet finns olika typer av borgensförbindelser, de två vanligaste formerna är enkel borgen och proprieborgen. Proprieborgen regleras i 10:9 HB och innebär att borgensmannen (dvs din kompis i det här fallet) åtagit sig att svara för en annans skuld såsom för sin egen. Borgenären har vid proprieborgen rätt att vända sig direkt mot borgensmannen och behöver därför inte först kräva betalt av huvudgäldenären. Enkel borgenEnkel borgen regleras i 10:8 HB och innebär att borgensmannen ansvarar subsidiärt. Att borgensmannen ansvarar subsidiärt innebär borgenären först måste kräva betalt av gäldenären innan han kan rikta krav mot borgensmannen. Det måste alltså stå klart att gäldenären inte kan betala föra några anspråk kan göras gentemot borgensmannen.När det finns flera borgensmän, vad gäller då?Finns det flera borgensmän så är ansvaret för skulden solidariskt enligt 10:11 HB. Det innebär att kravet på betalning kan riktas direkt mot en av borgensmännen och den som har betalat får sedan utöva sin regressrätt gentemot övriga borgensmän eller gäldenären. Regressrätten är en vedertagen rättsgrundsats som innebär att när två personer har åtagit sig borgen för samma skuld och en av dem har betalat mer än vad han/hon ska göra enligt rättsförhållandet mellan borgensmännen kan denne kräva att den andre borgensmannen ska betala sin andel till honom/henne. Vilken typ av borgen handlar det om i det här fallet?Den absolut vanligaste formen av borgen är proprieborgen och jag har mycket svårt att tro att en borgenär skulle acceptera en enkel borgen. Proprieborgen är nämligen betydligt smidigare för borgenären av den anledningen att han kan gå direkt till borgensmannen istället för att gå via gäldenären. Därav är min bedömning att det troligtvis handlar om en proprieborgen. Din kompis har med andra ord gått i borgen såsom om skulden vore hans egen och kommer att bli betalningsskyldig förutsatt att bolaget inte kan betala av sina skulder. Som nämnts ovan kan han sedan utöva sin regressrätt gentemot gäldenären och den andra borgensmannen.Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vilken vikt har årsmötet för ett trossamfund?

2019-02-13 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |HejEnligt lagen om trossamfund (1998:1593) §7 tolkar jag som att det är OK att ha föramlingsledningen som högsta beslutande organ, inte årsstämman/årsmötet som är vanligt i ideella föreningar.Är det rätt uppfattat?Om svaret är "ja" blir årsmötet då av informativt syfte? Vilken vikt har det?Vidare kan man istället för styrelse utnämna en "administrationsgrupp" som har i ansvar att hjälpa ledargruppen med bokföring, anställnigar, bereda årsmöte, etc...Tacksam för snabbt svar. Med vänlig hälsning,
Eric Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Registrerat trossamfund är en egen associationsform men har stora likheter med associationsformen ideell förening. Samma principer som gäller för ideella föreningar gäller även för trossamfund och det är dessa principer jag kommer utgå ifrån i mitt svar. Likt ideell förening ska ett registrerat trossamfund ha en stadgar som fastställer trossamfundets ändamål samt hur beslut ska fattas. Ett registrerat trossamfund har stor frihet att utforma samfundet efter ändamålet genom stadgan. Men det finns några undantag. Undantaget som blir tillämpligt i ditt fall är att medlemmen i trossamfundet har en rätt att deltaga i samt rösta på stämman (eller liknande årsmöte). Trossamfundet måste alltså likt ideell förening skapas av medlemmarna och medlemmarna måste rösta igenom stadgan för att ni ska kunna registrera er som trossamfund. Därefter har medlemmarna en rätt att vara delaktiga i att rösta fram en styrelse genom årsmöte eller liknande. Skulle man ta bort medlemmarnas rösträtt finns risken att denna del av stadgan upphävs om en medlem skulle ta upp detta till domstol. Den stadga och det beslutande organ som beskrivs i 7 § lagen om trossamfund måste fortfarande vara beslutade av medlemmarna, precis som vid en ideell förening. Att ta ifrån medlemmarna sin rösträtt och sätta församlingsledningen som högsta beslutande organ blir därför svårt. Ni kan däremot självklart ha medlemmarna rösta fram ledningen varje årsmöte om detta är vad medlemmarna vill. Utöver detta kan ni i stadgarna fritt dela upp beslutande och administrativa uppgifter i olika grupper som ni behagar. Förutsatt att dessa är utsedda av medlemmarna. Om ni behöver hjälp med att utforma er stadga kan vi på Lawline hjälpa er med det. Maila mig på eric.nilsson@lawline.se så återkommer vi med offert. Med vänliga hälsningar,

Vilken effekt har ett avtalat förköpsförbehåll som inte har förts in i bolagsordningen?

2018-09-30 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Ett aktiebolag (Bolaget) har ingått ett avtal med en Ideell förening (Föreningen) om att Föreningen har förköpsrätt vad gäller aktierna i Bolaget vid en försäljning. Förköpsrätten finns inte intagen i Bolagets bolagsordning. Inte heller finns det i avtalet mellan Bolaget och Föreningen någon tidsangivelse.Är avtalet om förköpsrätt gällande utan att det intagits i bolagsordningen?Hur lång tid kan Föreningen göra gällande för att fatta beslut om förköp?
Elias Olsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline! 1. Vilken effekt får ett avtal som reglerar hur aktier får överlåtas? Den förhärskande uppfattningen i den juridiska doktrinen är att avtalade begränsningar i aktiers överlåtbarhet endast är giltiga mellan avtalsparterna. De anses inte kunna åberopas gentemot bolaget, och det är inte ens säkert att avtalade begränsningar kan göras gällande i förhållande till en ondtroende tredje man, dvs. en köpare som känt till att bolaget var bundet av en förköpsklausul. Det innebär att den som förvärvar en aktie som överlåtits i strid med en avtalad begränsning ändå ska betraktas som aktieägare i förhållande till bolaget. Avtalsbrottet kan däremot utlösa sanktioner avtalsparterna emellan. Den som snuvats på sin förköpsrätt kan istället kräva skadestånd från bolaget. Det kan emellertid bli svårt att som förfelad part påvisa faktisk skada. Därför brukar man i förköpsavtal och andra liknande bestämmelser föra in vitesklausuler som utlöser ett förbestämt skadestånd vid avtalsbrott 2. Vad innebär det här i ert, rent konkret? a) Är förköpsrätten giltig? Både ja och nej. Den är giltig mellan Föreningen och Bolaget men endast på det sättet att Bolaget kan bli skadeståndsskyldig ifall det begår ett avtalsbrott (förklarat på juridiska: avtalet har endast obligationsrättslig effekt). Föreningen har inga rättigheter gentemot en annan köpare; en tredje man. b) Hur länge är förköpsrätten giltig? Den bör gälla utan begränsning i tid. b) Vad hade skillnaden varit om förköpsrätten varit införd i bolagsordningen? Om förköpsförbehållet hade tagits in i bolagsordningen skulle eventuella överträdelser av den vara ogiltiga. Aktierna skulle inte med giltig verkan kunna överlåtas till tredje man. Föreningen skulle i det fallet ha en avsevärt starkare ställning. (4 kap. 19, 20 §§, 26 § aktiebolagslagen). Har du följdfrågor eller funderingar är du hjärtligt välkommen att kontakta mig på Elias.Olsson@Lawline.se! Allt gott,

Möjligheten att överlåta enskild firma

2019-02-28 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag äger en enskild firma. Kan jag skriva över den på min sambo? Om ja, hur går jag tillväga? Mvh
Christoffer Thorell |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Svaret är ja, du kan skriva över din enskilda firma på din sambo. Det gör du genom att fylla i blanketten som du hittar via denna länk och sedan skickar den till bolagsverket. Ytterligare information och regler hittar du på sidan två i blanketten.Hoppas att du fick svar på din fråga, och välkommen åter till Lawline.Med vänlig hälsning

Skillnader mellan en ekonomisk förening och ett aktiebolag

2019-02-14 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag skulle vilja ha hjälp med att utreda vad det finns för positiva effekter med att ombilda en ekonomisk förening med ca 900 medlemmar, (taxiägare), till ett aktiebolag?
Tina Hashem |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga finns i två lagar och de är lag om ekonomiska föreningar (FL) och aktiebolagslagen (ABL). I mitt svar kommer jag att göra en jämförelse mellan de två formerna.Vad gäller för ekonomiska föreningar?För att bilda en ekonomisk förening måste tre krav vara uppfyllda. Det första kravet är att det ska vara en ekonomisk verksamhet. Det andra kravet är att syftet med verksamheten ska vara att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Vidare är det tredje kravet att verksamheten ska vara kooperativ. Med kooperativ menas att medlemmarna ska delta i verksamheten på olika sätt t.ex. som konsumenter eller leverantörer (1 kap. 4 § FL).En ekonomisk förening är en öppen association och det innebär att vem som helst kan bli medlem (4 kap. 1 § FL). Det finns dock möjlighet att vägra medlemskap om exempelvis den sökande inte förväntas delta i föreningens verksamhet i enlighet med dess syfte (4 kap. 2 § FL). Det är relativt enkelt att starta en ekonomisk förening eftersom det inte krävs att man investerar en viss summa pengar. En ekonomisk förening kan naturligtvis ha kapital men lagen uppställer inget sådant krav.Vad gäller för aktiebolag?Ett aktiebolag har ett annat syfte jämfört med en ekonomisk förening. Syftet med ett aktiebolag är att det ska gå med vinst (3 kap. 3 § ABL).Ett aktiebolag är en sluten association och en ny medlem kräver samtycke.För att starta ett aktiebolag krävs det att aktieägarna investerar ett aktiekapital (1 kap. 4 § ABL). Storleken på aktiekapitalet beror på om du vill starta ett privat bolag eller publikt bolag. Minst 50 000 kr gäller för privata bolag och minst 500 000 gäller för publika bolag. Aktiekapitalet betraktas som en buffert och ska vara till skydd för borgenärerna i fall aktiebolaget går dåligt. Numera anses dock aktiekapitalet ha en symbolisk karaktär eftersom 50 000 kr är ett relativt lågt belopp och pengarna förbrukas snabbt i ett bolag med ekonomiska problem.Huruvida aktiebolag är positivt för dig beror på syftet med verksamheten och kapitalanskaffning. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Tolkning av likhetsprincipen i bostadsrättsförening

2019-01-29 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Får en styrelse bestämma att medlemmar bara får sätta in en duschkabin som en extra dusch i lägenheten? Föreningen är mitt i en stamrenovering och när allt är utrivet finns ett mycket bra tillfälle att sätta ytterligare en golvbrunn och ca 1 meter avloppsrör och ansluta till befintlig avloppsstam. Vi presenterade vår lösning för styrelsen och vår fråga togs upp på ett styrelsemöte. De meddelade ett, muntligt, beslut: Av rättviseskäl (likabehandlingsprincipen) får vi inte lägga avloppsröret för att bygga dusch i tvättstugan men vi får sätta in duschkabin med utanpåliggande rör (på golvet). Styrelsen har tydligen tvingat en annan medlem att sätta in duschkabin tidigare.Notera: Vi hade tänkt att anlita fackmän för arbetet och erbjudit extra besiktningsmöjligheter av avloppsröret.Är det idé att gå vidare till Hyresnämnden med detta ärendet? Eller finns det redan praxis på att styrelsens beslut, med likabehandling som grund, som gäller?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningJag tolkar din fråga som att du undrar om det är möjligt för en bostadsrättsförening (BRF) att neka er att bygga en dusch på angivet sätt med stöd i likhetsprincipen eftersom en annan medlem tidigare nekats en liknande åtgärd. Din fråga aktualiserar huvudsakligen den allmänna associationsrättsliga likhetsprincipen.Utredning Den associationsrättsliga likhetsprincipen anses gälla utan lagstöd, även om den i vissa fall har kodifierats (förts in i lag), se exempelvis 4 kap. 1 § aktiebolagslagen. Bostadsrättslagen ger inte uttryck för likhetsprincipen. Principen innebär att lika fall ska behandlas lika och motsatsvis att olika fall får behandlas olika. Den innebär alltså inte att alla medlemmar måste behandlas likadant i alla situationer. Skillnader i sakomständigheterna kan alltså motivera att medlemmar behandlas olika även om likheter finns mellan deras situationer. Principens främsta syfte är att skydda medlemmar från maktmissbruk och liknande, vilket kan ge ledning för när den bör tillämpas.I ditt konkreta fall är det svårt för mig att säga om styrelsen i er BRF tillämpat likhetsprincipen korrekt eftersom jag har tillgång till en begränsad mängd information. Som ni säkert förstår är det vid tillämpning av likhetsprincipen helt avgörande att ha en god bild av rådande förhållanden i de två fall som jämförs för att (1) kunna säga om fallen är jämförbara och (2) kunna säga om en annorlunda behandling kan vara sakligt motiverad. Med detta sagt tänker jag dock spontant att ert potentiellt bästa argument i sammanhanget vore att trycka på de skillnader som föreligger mellan ert fall och det fall då en medlem tidigare inte fick installera en dusch permanent. Inte minst verkar det av din fråga som att förhållandet att er BRF just nu genomför en omfattande renovering kanske inte förelåg när styrelsen tidigare avslog en liknande begäran. Om så är fallet skulle det enligt min uppfattning kunna utgöra en sådan skillnad i omständigheterna som skulle kunna motivera att ert fall behandlas annorlunda. Detta beror dock på det första beslutets motivering; om styrelsen exempelvis avslog den andra medlemmens begäran eftersom installationen skulle bli ett alltför omfattande ingrepp ter det sig rimligt att ni skulle få bifall eftersom det argumentet inte är aktuellt när renoveringen ändå pågår. Om grunden däremot var helt oberoende av problematik med rördragning och liknande så kanske omständigheten att renovering pågår är helt irrelevant. Kort sagt: om er situation inte är jämförbar med den situation som den andra medlemmen befann sig i binder inte likhetsprincipen styrelsen i detta fall eftersom olika fall inte behöver behandlas lika.HandlingsplanMin rekommendation till er är att ni, med mitt svar i åtanke, tittar närmare på er situation relativt den då en annan medlem inte fick tillstånd att genomföra en liknande åtgärder. Om ni kan identifiera skillnader som ni bedömer är av saklig betydelse kan det hända att styrelsen i er BRF fattat ett oriktigt beslut då likhetsprincipen inte är tillämplig. Om ni upplever att det är svårt att bedöma kan ni ställa en fråga i kommentarsfältet, så ska jag försöka hjälpa er med bedömningen. Det är dock värt att betona att tillämpning av allmänna principer inte alltid är helt förutsebar och är svår att bedöma. Om ni upplever att ni har en god grund för er ståndpunkt att styrelsen tillämpat likhetsprincipen felaktigt, eller om ni för den delen är osäkra och upplever att styrelsen inte kan motivera sitt beslut ordentligt, kan det möjligen vara värt att vända er till Hyresnämnden. Jag kan dock inte uttala mig om vilka risker och fördelar det kan vara förenat med.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Byta ut styrelseordförande

2018-09-13 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Kan man byta ut en styrelseordförande utan särskild anledning?
Isabella Arsov |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En styrelseordförande har till uppgift att leda styrelsens arbete och bevaka att styrelsen fullgör sina uppgifter, (8 kap 17 § aktiebolagslagen). Att ordförande åsidosätter sina uppgifter kan vara grund för att byta ut denne. Likaså, om personen har gjort olämpliga saker eller begått ett brott. Lagen ställer dock inte upp några särskilda anledningar som måste ligga till grund för beslutet. Det kan däremot framgå av bolagsordningen under vilka omständigheter och på vilka grunder styrelseordförande ska bytas ut. Trots att lagen inte ställer upp några krav är det till fördel om situationen går att lösa inom styrelsen utan att byta ut ordförande. Som styrelse har man trots allt att räkna med att samarbetssvårigheter kan uppstå. Ett alternativ kan vara att prata med ordförande och be denne att självmant avgå för att inte göra det hela ännu värre inför en hel styrelse. För att svara på din fråga behövs ingen särskild anledning för att byta ut en styrelseordförande om inte annat anges i bolagsordningen. Jag råder dig däremot att försöka lösa problemet genom samtal med ordförande.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen