Vilken effekt har ett avtalat förköpsförbehåll som inte har förts in i bolagsordningen?

2018-09-30 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Ett aktiebolag (Bolaget) har ingått ett avtal med en Ideell förening (Föreningen) om att Föreningen har förköpsrätt vad gäller aktierna i Bolaget vid en försäljning. Förköpsrätten finns inte intagen i Bolagets bolagsordning. Inte heller finns det i avtalet mellan Bolaget och Föreningen någon tidsangivelse.Är avtalet om förköpsrätt gällande utan att det intagits i bolagsordningen?Hur lång tid kan Föreningen göra gällande för att fatta beslut om förköp?
Elias Olsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline! 1. Vilken effekt får ett avtal som reglerar hur aktier får överlåtas? Den förhärskande uppfattningen i den juridiska doktrinen är att avtalade begränsningar i aktiers överlåtbarhet endast är giltiga mellan avtalsparterna. De anses inte kunna åberopas gentemot bolaget, och det är inte ens säkert att avtalade begränsningar kan göras gällande i förhållande till en ondtroende tredje man, dvs. en köpare som känt till att bolaget var bundet av en förköpsklausul. Det innebär att den som förvärvar en aktie som överlåtits i strid med en avtalad begränsning ändå ska betraktas som aktieägare i förhållande till bolaget. Avtalsbrottet kan däremot utlösa sanktioner avtalsparterna emellan. Den som snuvats på sin förköpsrätt kan istället kräva skadestånd från bolaget. Det kan emellertid bli svårt att som förfelad part påvisa faktisk skada. Därför brukar man i förköpsavtal och andra liknande bestämmelser föra in vitesklausuler som utlöser ett förbestämt skadestånd vid avtalsbrott 2. Vad innebär det här i ert, rent konkret? a) Är förköpsrätten giltig? Både ja och nej. Den är giltig mellan Föreningen och Bolaget men endast på det sättet att Bolaget kan bli skadeståndsskyldig ifall det begår ett avtalsbrott (förklarat på juridiska: avtalet har endast obligationsrättslig effekt). Föreningen har inga rättigheter gentemot en annan köpare; en tredje man. b) Hur länge är förköpsrätten giltig? Den bör gälla utan begränsning i tid. b) Vad hade skillnaden varit om förköpsrätten varit införd i bolagsordningen? Om förköpsförbehållet hade tagits in i bolagsordningen skulle eventuella överträdelser av den vara ogiltiga. Aktierna skulle inte med giltig verkan kunna överlåtas till tredje man. Föreningen skulle i det fallet ha en avsevärt starkare ställning. (4 kap. 19, 20 §§, 26 § aktiebolagslagen). Har du följdfrågor eller funderingar är du hjärtligt välkommen att kontakta mig på Elias.Olsson@Lawline.se! Allt gott,

Elevkårs juridiska ställning

2018-09-08 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Vilken juridisk ställningar har en elevkår (alltså inte ett elevråd) kopplad till en gymnasieskola?Jämförs det med en fackförening? Har skolan skyldighet att hjälpa till med exempelvis tillfälligt respektive permanent uppehållsrum/mötesrum åt kåren
Nelly Corneteg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns inget uttrycklig lagstöd för vad elevkårers juridiska ställning gentemot skolan är och vilka skyldigheter det innebär för skolan. Elevkåren är dock fristående från ledningen på skolan eftersom ägarskapet ligger hos eleverna. Det är alltså en självständig organisation. Således har skolan inga direkta skyldigheter att hjälpa till med mötesrum osv. För vidare vägledning rekommenderar jag er att kontakta Sveriges elevkårer, här. Med vänlig hälsning,

Om det är lagligt att köpa in en vara åt någon annan

2018-06-23 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag undrar huruvida det är lagligt att inom ramen för ett AB att inhandla produkter åt en privatperson eller annat företag, dvs en kund tar kontakt med mitt företag och ber oss utföra en tjänst genom att inhandla en produkt/vara, vi betalar produkten i butiken, för att sedan leverera och ta betalt av kunden. Kunden får kvittot från butik. Ses det då som jag säljer vidare en annans produkt även om jag varken marknadsför en produkt eller tar kontakt med kunden. Eller kan det ses som jag endast är mellanhand och utför en tjänst mellan butik och kund?
Dana Larsson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Jag utgår ifrån att du har flera frågor, vilka jag också ställer upp här nedan. Är det olagligt att inhandla en produkt åt en privatperson/företag för att sedan leverera och ta betalt för detta? Nej, det är inte olagligt att göra så. Men bara om det inte handlar om köp av något olagligt, t ex att ni köper en laglig produkt i ett annat land, men som är olaglig i Sverige. Bara då skulle väl detta anses olagligt och i vissa andra situationer, såsom att ni inte beaktar alla andra relevanta regler när ni ska köpa era produkter/varor. Andra relevanta regler är t ex att ni förmodligen behöver betala mervärdesskatt/moms oavsett om det handlar om att ni säljer produkter/varor på nytt eller ni bara utför en tjänst som handlar om att köpa varor för någon annans räkning (jfr 1 kap. 1 § mervärdesskattelagen). Om ni behöver betala mervärdesskatt eller inte beror på flera olika omständigheter som måste beaktas, bl. a. om aktiebolaget är en sådan "beskattningsbar person" som avses i 4 kap. 1 § mervärdesskattelagen och vilken sorts verksamhet som ni i aktiebolag faktiskt utför. En beskattningsbar person är alltså den som självständigt och stadigvarande utför en ekonomisk verksamhet. Eftersom du nämner att det är ett aktiebolag, och att ni i princip bara köper in varor för att någon annan beställt dessa, och att ni också senare överlämnar kvittot för de köpta varorna, samt att ni tar betalt för detta antar jag att ni utför en tjänst åt någon annan (jfr 2 kap. 1 § mervärdeskattelagen). Men det kan också vara så att ni bara säljer om varorna och då är det istället fråga om "leverans av varor" (se 2 kap. 1 § 1 st. mervärdeskattelagen). Det är för lite uppgifter att utgå ifrån för att fastställa vad ert avtal handlar om, så jag berör detta mer nedan i avsnittet "Hur kan denna uppgörelse eller detta avtal mellan aktiebolaget och kunden ses/betraktas?". Det är dock så att ni inte behöver mervärdesbeskatta om det ni gör eller det ni säljer på något sätt är undantaget från beskattning. Läs därför gärna 3 kap. i mervärdesskattelagen. Skatteverket sammanfattar undantagen på https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2018.4/321523.html. Man får också utgå ifrån 1 kap. 1 § mervärdesskattelagen, som nämnts tidigare. Om det är så att ni behöver betala mervärdesskatt måste en s.k. momsregistrering ske hos Skatteverket. Och ni behöver också utfärda en faktura, efter att ni utfört det ni kommit överens om med kunden (se 11 kap. 1 § mervärdesskattelagen) och bevara en kopia av fakturan (11 a kap. 1 §). Vad fakturan ska innehålla kan ni finna i 11 kap. 8 § mervärdesskattelagen. Hur kan denna uppgörelse eller detta avtal mellan aktiebolaget och kunden ses/betraktas? Just i ert fall räcker det inte att ni betecknar era avtal på ett visst sätt, eftersom de ändå kan komma att förstås som något annat. De uppgifter du anger är inte tillräckliga för att avgöra vilket sorts avtal det handlar om. Av de uppgifter du angett utgår jag dock från att det handlar om något av nedanstående. a) Inköpskommission. Att ni är en mellanhand. Det är fråga om inköpskommission om (jag utgår från SOU 1988:63 s. 99-105): - ni agerar för någon annans räkning. Det brukar inte innebära att förskottsbetalning måste ha skett innan, utan andra faktorer ska också beaktas. - att det bara är en ren formalitet att ni köper in varan i bolagets namn eller de anställdas namn och att varan är ämnat att övertas av kunden. - ni köper in varan i kundens intresse. Varan skulle inte stanna kvar hos er, om varan avvisades av kunden. kunden inte får avvisa alla inköp, utan det handlar om ren formalitet att kunden får avvisa varan, och att det alltså står klart mellan er och kunden att denna avvisningsrätt aldrig bör utnyttjas. b) Vanlig försäljning av varor (återförsäljning) + att ni utför en tjänst åt kunden genom att köpa in en produkt och leverera den till kunden - om varan stannar kvar hos er utan att ni återlämnar tillbaka varan, när kunden avvisat varan, och ni själv får ta hand om varan som köpts till kunden, är det förmodligen fråga om återförsäljning av varan. - om kunden har alltför lätt att avvisa varorna som köps in, talar också för återförsäljning. (Ni utför då samtidigt en tjänst genom att köpa in varan och sedan leverera varan till kunden.) Annat Det är som sagt något oklart vad ert avtal går ut på och hur det är utformat, men det kan också vara värt att beakta 18 kap. handelsbalken som är särskilt inriktad på sysslomäns/ombudsmäns skyldigheter. Hoppas att du fick svar på dina frågor! Med vänliga hälsningar,

Hur fördelas ansvaret i ett handelsbolag?

2018-05-23 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Jag och en vän äger en handelsbolag tillsammans, på grund av avundsjuka har min vän gjort dåliga affärer vilket kostat bolaget 50.000kr. Kan jag med lagens hjälp se till så att min vän blir betalningsskyldig för affären?
Ikram Asry |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglering kring handelsbolag återfinns i lagen om handelsbolag och enkla bolag (HBL). Ansvaret för ägarna av ett handelsbolag beskrivs som primärt, obegränsat och solidariskt (2 kap. 20 § 1 st HBL). Det innebär att varje ägare ansvarar fullt ut och personligen för samtliga av bolagets förpliktelser. Den som har en fordran hos er kan alltså kräva vem som helt av ägarna på hela betalningen. Ägarna får i sin tur senare göra upp sinsemellan om att de ska betala till hen som fick lägga ut hela summan. Att vara ägare i ett handelsbolag innebär därav en stor risk eftersom att man åtar sig ett betalningsansvar oavsett vem som ingått avtalet med tredje man och orsaken till fordran. Bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter kan dock alltid regleras genom avtal (2 kap. 1 § 1 st HBL). Alternativet för dig är att försöka sluta avtal med din vän om att vardera part ansvarar för vad den föranleder!Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Byta ut styrelseordförande

2018-09-13 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Kan man byta ut en styrelseordförande utan särskild anledning?
Isabella Arsov |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En styrelseordförande har till uppgift att leda styrelsens arbete och bevaka att styrelsen fullgör sina uppgifter, (8 kap 17 § aktiebolagslagen). Att ordförande åsidosätter sina uppgifter kan vara grund för att byta ut denne. Likaså, om personen har gjort olämpliga saker eller begått ett brott. Lagen ställer dock inte upp några särskilda anledningar som måste ligga till grund för beslutet. Det kan däremot framgå av bolagsordningen under vilka omständigheter och på vilka grunder styrelseordförande ska bytas ut. Trots att lagen inte ställer upp några krav är det till fördel om situationen går att lösa inom styrelsen utan att byta ut ordförande. Som styrelse har man trots allt att räkna med att samarbetssvårigheter kan uppstå. Ett alternativ kan vara att prata med ordförande och be denne att självmant avgå för att inte göra det hela ännu värre inför en hel styrelse. För att svara på din fråga behövs ingen särskild anledning för att byta ut en styrelseordförande om inte annat anges i bolagsordningen. Jag råder dig däremot att försöka lösa problemet genom samtal med ordförande.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen

Inverkar styrelseuppdrag på arvsfördelningen?

2018-06-30 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Hej!Vad har man för rättigheter och förmåner om man är med i styrelsen i ett aktiebolag?Vi är 5 syskon varav ett syskon står med i styrelsen i företaget som våra föräldrar äger . Påverkas arv om man är med i styrelsen eller ej?Hälsningar Maria
Elias Olsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline! Som styrelseledamot arbetar man för aktieägarna och bolagets bästa - inte helt olikt hur en politiker ytterst svarar mot väljarna och landets välgång. Med styrelseuppdraget följer vissa förpliktelser och rättigheter, men inget som över huvud taget påverkar arvsfördelningen mellan er syskon. Styrelseledamotens huvudsakliga rättighet/förmån är skäligt arvode (jämför 8 kap. 23 a § aktiebolagslagen). Motsatsvis har däremot styrelseledamoten ett omfattande ansvar gentemot bolaget och dess ägare; att uppträda lojalt, se till bolagets bästa, närvara vid styrelsemöten, ansvara för verksamhetens löpande förvaltning och ekonomiska situation. Styrelseledamöter fullgör dessa ansvar vid hot om skadestånd ifall de överträder aktiebolags- eller redovisningslagen eller bolagets interna regler (29 kap. aktiebolagslagen). Förutsatt att inget testamente föreligger ska ni syskon dela jämnt på era föräldrars arv och det inkluderar bolaget.Allt gott,

Häva registrering av firma hos Bolagsverket

2018-06-20 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag upptäckte nyligen att en person har registrerat ett aktiebolag 2011 med mitt efternamn som bolagsnamn utan mitt godkännande. Det är bara jag som har det efternamnet i Sverige, den andra personen har inget med det namnet att göra. Jag har själv egna företag och har därför råkat ut för att personer blandat ihop våra företag. Min fråga är följande: vad finns det för påtryckningsmedel för att förmå den andra personen att byta namn på bolaget och har jag möjlighet att rikta några krav mot denna person? Bolagsverket har ju också godkänt namnet utan att kontrollera med mig först, vad har de för ansvar gällande detta? Kan jag rikta krav mot Bolagsverket?
Gustaf Åleskog |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!NamnlagenDet finns skydd för personers efternamn i lag om personnamn(namnlagen).Enligt 23 § första stycket 3 pt namnlagen får ingen obehörigen, till nackdel för den som har skydd för sitt efternamn enligt 15 § använda ett näringskännetecken, varukännetecken eller annat kännetecken som kan förväxlas med efternamnet.Enligt 15 § och 16 §§ namnlagen får en person ta ett efternamn som lagligen bärs av minst 2 000 personer. Alltså har ett efternamn som bärs av färre än 2 000 personer ett särskilt skydd, vilket gäller i ditt fall.Det aktiebolaget som använder ditt namn gör det däremot inte obehörigen eftersom att de har fått företagsnamnet registrerat hos Bolagsverket. Därför bli inte skadestånd enligt 25 § namnlagen aktuellt.Häva registreringAtt Bolagsverket har registrerat bolaget med samma namn som ditt efternamn är däremot mycket konstigt då du är den enda med efternamnet i Sverige. På Bolagsverkets hemsida har de en checklista för företagsnamn. Där står det bl.a. att namnet inte får innehålla något som kan vara någon annans egenartade efternamn om användningen av det kan vara till nackdel för den som har det namnet. Om Bolagsverket kanske ansåg att det inte var till din nackdel att kan jag inte svara på…Du har dessutom egna företag med ditt efternamn vilket ytterligare talar för att aktiebolaget inte borde registrerats med ditt efternamn.Enligt 10 § 9 pt firmalagen får inte en firma registreras om den innehåller eller består av något som är ägnat att uppfattas som någon annans efternamn som har särskilt skydd enligt 15 § namnlagen om användningen av firman skulle medföra en nackdel för bäraren av namnet. Jag konstaterade ovan att ditt efternamn har just ett sådant särskilt skydd.Det du kan göra är att ansöka om att häva företagsnamnet. Enlig 16 § första stycket firmalagen får en registrering av firma hävas om firman har registrerats i strid mot denna lag, registreringen fortfarande strider mot lagen, och rätten till firman ändå inte får bestå enligt 8 § firmalagen. 8 § firmalagen säger att rätten till ett inarbetat näringskännetecken ska gälla vid sidan av en äldre rätt till ett näringskännetecken som är identiskt eller likartat om innehavaren av den äldre rätten inte inom rimlig tid vidtagit åtgärder för att hindra användningen av det yngre kännetecknet.På Bolagsverkets hemsida hittar du en blankett för ansökan om hävning! Klicka här!Hoppas att du fick svar på din fråga och ställ gärna följdfrågor om det är något mer du undrar över! Lycka till!

Vad menas med associationsform?

2018-05-16 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag undrar vad som menas med olika associationsformer, vilka är dom och vad som kortfattat beskriver dem.
Emelie Lövgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.En association är en sammanslutning som har medlemmar eller delägare. Associationsformer är de olika sätt man kan skapa en sådan sammanslutning på och de olika associationsformerna fungerar olika väl beroende på vad man vill använda dem för. Några av de vanligaste associationsformerna är aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag och ekonomiska föreningar. Om man ska bilda en association är det viktigt att man har koll på vilken associationsform man vill använda, eftersom de har olika regler om vad som är tillåtet och vem som ansvarar. Jag ska lite kort förklara vad dessa associationsformer betyder och innebär.Aktiebolag Regler om aktiebolag finns i Aktiebolagslagen (ABL). I ett aktiebolag har ägarna som huvudregel inget personligt ansvar för bolagets skulder och förpliktelser (1 kap. 3§ 1 st ABL). Följer man inte vissa bestämda reglerna för aktiebolag kan man dock riskera personligt betalningsansvar ändå. Skulle bolaget få kapitalbrist utan att ägarna likviderar det riskerar ägarna ett sådant personligt betalningsansvar (25 kap. 19§ ABL). När man bildar ett aktiebolag skjuter ägarna till ett aktiekapital på minst 50 000 kr om det inte är ett publikt aktiebolag (1 kap. 5§ ABL) och det är dessa 50 000 kr de kan förlora. Skulle aktiebolagets skulder uppgå till mer än 50 000 kr kommer alltså ägarna inte bli skyldiga att betala det. Här finns ingen gräns för hur många aktieägare som kan finnas. Handelsbolag Regler om handelsbolag finns i Lagen om handelsbolag och enkla bolag (HBL). Ett handelsbolag bildas genom att två eller fler har kommit överens om att utöva näringsverksamhet i bolag och att bolaget förts in i bolagsregistret (1 kap. 1§ HBL). Handelsbolagsmännen har, till skillnad från ägare i ett aktiebolag, solidariskt ansvar för handelsbolagets skulder och förpliktelser (2 kap. 20§ HBL). Det innebär att varje handelsbolagsman kan krävas på bolagets skulder och förpliktelser. Ett handelsbolag kräver på så sätt att varje handelsbolagsman kan lita på sina medbolagsmän. Kommanditbolag Regler om handelsbolag finns också i HBL och de båda associationsformerna är i huvudsak lika. Genom ett kommanditbolag dock kan en kommanditdelägare begränsa sitt ansvar till vad han satt in i bolaget eller åtagit sig att sätta in i bolaget (3 kap. 3§ HBL). Alla bolagsmän kan inte vara kommanditdelägare, utan vissa måste ha obegränsat ansvar för bolagets skulder och förpliktelser på samma sätt som i handelsbolag (3 kap. 2§ HBL). En bolagsman med obegränsat ansvar för handelsbolaget kallas för komplementär.Ekonomiska föreningar Regler om ekonomiska föreningar finns i Lagen om ekonomiska föreningar (LEF). En ekonomisk förening ska syfta till att främja medlemmarnas intressen genom att medlemmarna själva deltar i den ekonomiska verksamheten, genom att exempelvis vara konsumenter eller med sin egen arbetsinsats (1 kap. 1§ 1 stycket LEF). En ekonomisk förening ska registreras (1 kap. 2§ 1 stycket LEF). En ekonomisk förening ska också ha minst tre medlemmar som inte är investerande medlemmar (2 kap. 1§ LEF). Medlemmarna är inte personligt ansvariga, men kan förlora sina egna insatser.Jag hoppas du fick svar på dina frågor!