Hur fördelas ansvaret i ett handelsbolag?

2018-05-23 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Jag och en vän äger en handelsbolag tillsammans, på grund av avundsjuka har min vän gjort dåliga affärer vilket kostat bolaget 50.000kr. Kan jag med lagens hjälp se till så att min vän blir betalningsskyldig för affären?
Ikram Asry |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglering kring handelsbolag återfinns i lagen om handelsbolag och enkla bolag (HBL). Ansvaret för ägarna av ett handelsbolag beskrivs som primärt, obegränsat och solidariskt (2 kap. 20 § 1 st HBL). Det innebär att varje ägare ansvarar fullt ut och personligen för samtliga av bolagets förpliktelser. Den som har en fordran hos er kan alltså kräva vem som helt av ägarna på hela betalningen. Ägarna får i sin tur senare göra upp sinsemellan om att de ska betala till hen som fick lägga ut hela summan. Att vara ägare i ett handelsbolag innebär därav en stor risk eftersom att man åtar sig ett betalningsansvar oavsett vem som ingått avtalet med tredje man och orsaken till fordran. Bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter kan dock alltid regleras genom avtal (2 kap. 1 § 1 st HBL). Alternativet för dig är att försöka sluta avtal med din vän om att vardera part ansvarar för vad den föranleder!Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kan tilläggsköpeskilling för aktier deponeras hos tredje man efter tillträdesdagen på grund av att säljaren begått avtalsbrott?

2018-05-03 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Hej!Anders har köpt aktier av Bolag X. Anders ska för dessa aktier betala Bolag X en köpesumma som är uppdelad i två delar. 1 550 000 kr vid tillträdet och 650 000 kr sex månader senare. Anders har betalat de 1 550 000 kr och fått aktierna i sin besittning. Under de sex månaderna så bryter Bolag X mot avtalet vilket innebär att Anders lider en ekonomisk skada. Omfattningen av denna är dock svår att bestämma i nuläget. Den uppgår idag till ca 100 000 kr men kan bli både mer eller mindre än de 650 000 kr som Anders ska betala till Bolag X.Så till frågan, kan Anders låta bli att betala de 650 000 kr till Bolag X mot bakgrund av att Bolag X begått avtalsbrott för att säkerställa att Anders får ersättning för sin skada. Bolag X har erkänt sitt avtalsbrott.Anders är medveten om att han kan låta bli att betala och istället betala ränta till Bolag X för den eventuella mellanskillnaden men skulle helst vilja ha en möjlighet att slippa detta. Kan Anders deponera pengar någonstans under tiden?Jag vill gärna ha hänvisningar till lagtext, lagkommentarer, förarbeten och praxis i de delar som det är relevant.Tack på förhand
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är i detta fall fråga om tilläggsköpeskilling. Detta konstaterande utgör förvisso inte något betydelsefullt inslag i det följande, förutom att det inte utgör kärnfrågan i förevarande fall och att det ska åtskiljas mot lösningsförslaget nedan.Escrow-avtalEtt alternativ till tilläggsköpeskilling är nämligen så kallade escrow-avtal. Detta innebär att köparen sätter ner en viss del av köpeskillingen på ett spärrat konto under viss tid, typiskt sett under garantitiden, som säkerhet för eventuella garantifall och köparen skyddas mot en motpart som kan tillställas vissa eventuella ersättningsanspråk (SOU 2007:55). Detta upplägg går förvisso ut på att hela köpeskillingen betalas ut vid förvärvet och att en del av denna pantsätts för att täcka ett skadestånd. Jag har dock inte funnit något som kan indikera, att en del av köpeskillingen betalas och att en del avsätts efter tillträdesdagen, såsom i detta fall, på grund av avtalsbrott. Detta får anses vara fallet, eftersom relevant doktrin tyder på att strukturen för och syftet med escrow varierar beroende av transaktionen och kraven (Forssman, Företagsöverlåtelser, 2011). Köparen kan i dessa fall hålla inne tilläggsköpeskillingen (Forssman, Företagsöverlåtelser, s. 48-49). En inte helt oviktig fråga är vilken part som ska få uppbära räntan. Detta får parterna avgöra under förhandlingar (Forssman, Företagsöverlåtelser, s. 52-53).Nedsättning av pengar hos myndighetAlternativet till escrow-avtal stadgas i 1 § lag (1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet, nämligen att är gäldenären beroende på omständighet av borgenären hindrad att verkställa betalning, kan gäldenären fullgöra betalningen genom att för borgenärens räkning nedsätta beloppet hos länsstyrelsen. I lagkommentaren (kommentar 4 till lagrummet) anges, att "frågan om nedsättning kan ske då borgenären visserligen är villig att motta betalning men inte erbjuder den motprestation som är villkor för att han skall kunna kräva betalning" (jfr. SOU 1925:26 s. 15). I detta fall bör sålunda bestämmelsen vara tillämplig, eftersom borgenären begått avtalsbrott, vilket kan jämföras med "inte erbjuder den motprestation". Denna tolkning går förvisso längre än NJA 1986 s. 40 beträffande borgenärens motprestation, men den strider inte på något sätt mot nämnd praxis.Medelst deponering av beloppet skiljer gäldenären saken ifrån sig och denne får anses ha fullgjort sin prestation. Det får även anses, att gäldenären vid deposition kan göra frågan om utbetalning beroende av att motprestation fullgöres (SOU 1925:26 s. 16). Verkan av avtalsbrottet på borgenärens sida bör sålunda åtgärdas innan betalning kan ske. Ersättningens storlek på grund av avtalsbrottet kan sedermera fastställas och återstående belopp kan betalas till gäldenären.Att notera är dock, att nedsättning hos länsstyrelse förutsätter att Anders skuld (i form av tilläggsköpeskilling) är förfallen. Det framgår inte av frågan huruvida de sex månaderna har förlöpt.SlutsatsEftersom strukturen och syftet med escrow-avtal varierar, bör det inte vara av betydelse att deponering i form av escrow-avtal oftast sker såtillvida att köpeskillingen betalas ut vid förvärvet/tillträdesdagen, utan escrow-avtal bör även kunna nyttjas i de fall viss del av köpeskillingen återstår efter tillträdesdagen.Det bör även vara möjligt för Anders att nedsätta resterande köpeskilling hos länsstyrelsen. Anders fullgör sålunda sin del av avtalet och ersättningen för avtalsbrottet kan därefter fastställas. Eftersom detta förutsätter att skulden förfallit, är möjligen escrow-avtal förmånligast i detta fall.Jag har dessvärre inte funnit andra rättskällor som kan vara av relevans i detta fall, förutom vissa skatterättsliga rättsfall vari escrow omnämns. Problemet tycks vara tämligen oreglerat.Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma till mig på pontus.schenkel@lawline.se!Vänligen

Kan en ideell förening drivas utan en styrelse?

2018-02-22 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Kan en ideell förening drivas utan en styrelse?
Claudia Perra-Morin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En gemensam lag för ideella föreningar finns inte eftersom det är en mycket varierad grupp så det skulle vara väldigt svårt att fånga upp alla föreningar med en lag. Således är det inte lagstadgat att en ideell förening måste ha en styrelse. För att däremot ha möjligheten att bli en juridisk person måste en ideell förening enligt praxis ha antagit stadgar och en styrelse med minst tre styrelseledamöter. Därför råder jag er att tillsätta en styrelse beroende på vad ert ändamål med föreningen är. Om ni hade tänkt bedriva någon form av ekonomisk verksamhet kan ni registrera er hos Bolagsverket.Lycka till!Med vänlig hälsning,

Samtyckesprincipens räckvidd

2018-02-12 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Gäller samtyckesprincipen för alla typer av associationer är gäller det enbart för AB?
Claudia Perra-Morin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Samtyckesprincipen (även kallad för SAS-principen inom aktiebolagsrätten) är en allmän associationsrättslig princip. Den innebär att om samtliga associationsmedlemmar samtycker kan man bortse från regler som finns till för att skydda minoriteter i associationerna eller andra typer av associationsbeslut som inte är förenliga med medlemsskyddsnormer. Eftersom detta är en allmän princip är den även tillämpbar på andra former av associationer som exempelvis ekonomiska föreningar. Med vänlig hälsning,

Vad menas med associationsform?

2018-05-16 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag undrar vad som menas med olika associationsformer, vilka är dom och vad som kortfattat beskriver dem.
Emelie Lövgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.En association är en sammanslutning som har medlemmar eller delägare. Associationsformer är de olika sätt man kan skapa en sådan sammanslutning på och de olika associationsformerna fungerar olika väl beroende på vad man vill använda dem för. Några av de vanligaste associationsformerna är aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag och ekonomiska föreningar. Om man ska bilda en association är det viktigt att man har koll på vilken associationsform man vill använda, eftersom de har olika regler om vad som är tillåtet och vem som ansvarar. Jag ska lite kort förklara vad dessa associationsformer betyder och innebär.Aktiebolag Regler om aktiebolag finns i Aktiebolagslagen (ABL). I ett aktiebolag har ägarna som huvudregel inget personligt ansvar för bolagets skulder och förpliktelser (1 kap. 3§ 1 st ABL). Följer man inte vissa bestämda reglerna för aktiebolag kan man dock riskera personligt betalningsansvar ändå. Skulle bolaget få kapitalbrist utan att ägarna likviderar det riskerar ägarna ett sådant personligt betalningsansvar (25 kap. 19§ ABL). När man bildar ett aktiebolag skjuter ägarna till ett aktiekapital på minst 50 000 kr om det inte är ett publikt aktiebolag (1 kap. 5§ ABL) och det är dessa 50 000 kr de kan förlora. Skulle aktiebolagets skulder uppgå till mer än 50 000 kr kommer alltså ägarna inte bli skyldiga att betala det. Här finns ingen gräns för hur många aktieägare som kan finnas. Handelsbolag Regler om handelsbolag finns i Lagen om handelsbolag och enkla bolag (HBL). Ett handelsbolag bildas genom att två eller fler har kommit överens om att utöva näringsverksamhet i bolag och att bolaget förts in i bolagsregistret (1 kap. 1§ HBL). Handelsbolagsmännen har, till skillnad från ägare i ett aktiebolag, solidariskt ansvar för handelsbolagets skulder och förpliktelser (2 kap. 20§ HBL). Det innebär att varje handelsbolagsman kan krävas på bolagets skulder och förpliktelser. Ett handelsbolag kräver på så sätt att varje handelsbolagsman kan lita på sina medbolagsmän. Kommanditbolag Regler om handelsbolag finns också i HBL och de båda associationsformerna är i huvudsak lika. Genom ett kommanditbolag dock kan en kommanditdelägare begränsa sitt ansvar till vad han satt in i bolaget eller åtagit sig att sätta in i bolaget (3 kap. 3§ HBL). Alla bolagsmän kan inte vara kommanditdelägare, utan vissa måste ha obegränsat ansvar för bolagets skulder och förpliktelser på samma sätt som i handelsbolag (3 kap. 2§ HBL). En bolagsman med obegränsat ansvar för handelsbolaget kallas för komplementär.Ekonomiska föreningar Regler om ekonomiska föreningar finns i Lagen om ekonomiska föreningar (LEF). En ekonomisk förening ska syfta till att främja medlemmarnas intressen genom att medlemmarna själva deltar i den ekonomiska verksamheten, genom att exempelvis vara konsumenter eller med sin egen arbetsinsats (1 kap. 1§ 1 stycket LEF). En ekonomisk förening ska registreras (1 kap. 2§ 1 stycket LEF). En ekonomisk förening ska också ha minst tre medlemmar som inte är investerande medlemmar (2 kap. 1§ LEF). Medlemmarna är inte personligt ansvariga, men kan förlora sina egna insatser.Jag hoppas du fick svar på dina frågor!

Mitt barnbarn är född i USA och är amerikansk medborgare, kan vi döpa honom i Sverige då?

2018-03-13 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Mitt barnbarn är född i USA och är amerikansk medborgare, kan vi döpa honom i Sverige då?
Mikaela von Bornstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För dop i Svenska kyrkan krävs svenskt medborgarskap eller bosättning i SverigeDopet är en religiös ceremoni och har därför inte så mycket med juridiska regler att göra. Det är i stället den församling som ni vill att barnet ska döpas i som bestämmer om hur de genomför dop. I Svenska kyrkan kan ett barn bli döpt oavsett om föräldrarna är med i kyrkan eller inte. Det spelar inte heller någon roll att barnet och föräldrarna bor utomlands eller i Sverige. Däremot är medborgarskapet viktigt. Dopet är till för att gå med i Svenska kyrkan. För att bli medlem måste man antingen vara svensk medborgare (bosatt i Sverige eller inte), eller utländsk medborgare som är bosatt i Sverige. Ditt barnbarn kan därför inte bli upptagen i Svenska kyrkan om han bor med sina föräldrar i USA. Har han dubbelt medborgarskap, eller är amerikansk medborgare och bor i Sverige borde det inte vara några problem.För andra trossamfund kan andra saker gälla. Om ni vill att barnbarnet ska döpas inom en annan kyrka rekommenderar jag därför att ni kontaktar just den kyrkan och frågar.Kontakta församlingen för att ställa mer frågor eller boka tid!Vill du läsa mer om villkoren för att döpas i Svenska kyrkan eller hitta kontaktuppgifter till församlingen som ni vill att barnet ska döpas i kan du kolla här.Namngivningsceremoni – alternativ till dopOm det inte är den religiösa ceremonin som är viktig för er, utan ni helt enkelt vill genomföra en ceremoni för att fira att ni fått ett barnbarn, så kan ni ha en så kallad namngivningsceremoni istället. Det blir allt vanligare för familjer som vill fira ett nytt barn, utan att barnet blir med i en församling. En sån ceremoni har inga formella krav och kan genomföras precis så som ni själva önskar. I vissa kommuner erbjuds dock en officiant, en person som genomför ceremonin i en offentlig lokal som ett stadshus eller liknande. Ni kan kontakta er hemkommun för att ställa frågor om detta.Jag hoppas att detta har varit till din hjälp. Annars är du välkommen att ställa en ny fråga.Vänliga hälsningar,

Digitalisering av personalens akter - måste något sparas i original?

2018-02-13 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Hej,Vi skall börja en process med att digitalisera våra personal akter. Finns någon lag om att tex. anställningsavtal, eller andra dokument i en personal akt, måsta sparas i original (pappersform)?Mvh,
Cornelia Najafi |Hej,Tack för att du valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga! I mitt svar antar jag att ni inte är en myndighet, utan ett privat bolag som avser att digitalisera er personals akter. Är det så att ni inte är ett privat bolag får du gärna kontakta mig på min mail nedan för i så fall kan svaret att se annorlunda ut. Vad gäller personals handlingar så som anställningsavtal, finns det inga krav på att handlingarna måste arkiveras i pappersformat. Lagen innehåller inte några sådana regleringar. Däremot kan det vara bra att spara handlingarna i pappersformat/original ur ett bevishänseende. Skulle en tvist uppstå i framtiden gällande någon av de digitaliserade handlingarna skadar det inte att ha handlingen i original. Dessutom är det bra att spara ett exemplar i pappersformat om de digitaliserade på något sätt skulle förstöras eller krascha. Notera att det finns särskilda arkiveringsregler för ett bolags räkenskapsinformation. Eftersom din fråga endast avser personalens akter kommer jag inte redogöra för vad som gäller för räkenskapsinformation. Mer om det finner du i Bokföringslagens 7 kap samt på skatteverkets hemsida. Vissa löneuppgifter måste också enligt av bokföringsändamål sparas under en viss tid. Men ingenting hindrar er från att digitalisera dessa uppgifterna. Det viktiga är att ni kan plocka fram handlingarna/uppgifterna om så behövs. Som sagt, skulle en hårddisk krascha där uppgifterna finns sparade kan det vara till er nackdel och drabba er då. Därav är det bra att spara ett exemplar av alla handlingar i orgininal, pappersformat. Tänk dock på att personuppgifter inte får spridas till vem som helst! Det är alltså viktigt att personalens uppgifter inte finns tillgängliga för andra. Hoppas du har fått svar på din fråga! Är det något i svaret som du inte förstår är du varmt välkommen att återkomma till mig på cornelia.najafi@lawline.se så ska vi reda ut oklarheterna.Lycka till. Mvh,

Värdering vid utköp från företag

2018-01-18 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Hej !Jag har lite frågor. Jag jobbar på ett litet AB med två andra personer. Detta företag går inte med tillräcklig vinst för att Vi alla ska kunna plocka ut en lön. Jag har börjat se mig om för andra jobb och kommer behöva lämna företaget. Jag har kunnat plocka ut lön från företaget under hela perioden jag jobbat där men vill ha en säkrare tillvaro. Jag äger 16,5 % av företaget. Den andra äger också 16,5 % och den tredje äger 67 %. För att behålla min andel så behöver jag lägga in 20h i veckan enligt mitt kontrakt som skrevs i början så jag antar att jag måste bli utköpt ? Om jag blir utköpt så blir det för småpotatis för företagen värderades 5 år sen men har sen dess växt mycket. Kan jag kräva en ny värdering av företagen innan utköpet ? och i så fall hur går jag till väga ?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vanligtvis står det i aktieägaravtalet på vilket sätt en värdering ska göras av en delägares innehav inför en försäljning. I annat fall bör du föra en diskussion med övriga delägare.Olika värderingsmetoder ger olika värden, varför det kan vara en idé att göra flera värderingar för att få fram ett medelvärde av aktiernas värde. Företagsmäklare, revisorer och jurister kan genomföra företagsvärderingar utifrån de vanligaste metoderna; substansvärdering – skillnaden mellan företagets tillgångar och skulder; avkastningsvärdering – baseras på det genomsnittliga resultatet från de senaste 2-3 åren och involverar en del gissningar till skillnad från förstnämnda metod; marknadsvärdering – företaget värderas till det pris marknaden historiskt sett är villig att betala för ett liknande företag; likvidationsvärdering – "slaktvärdet" av företaget, vilket är vad alla tillgångarna är värda om förtaget skulle behöva likvideras.Sammanfattningsvis så bör du kontakta en företagsmäklare, jurist eller revisor för att få en företagsvärdering gjord och därmed få ett pris på hur mycket dina aktier är värda för att senare sälja de till en villig köpare. Vänligen