Går det att skriva över en enskild firma till någon annan?

2021-02-03 i Övrigt
FRÅGA |Hej. Jag vill skriva över mitt enskilda firma på mannen, vad/hur gör jag. Tacksam för hjälpen.
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga är ja, det är fullt möjligt att skriva över din enskilda firma till din man. Du skriver över firman genom att fylla i en blankett från bolagsverket, (se länken) och sedan skickar denna ifyllda blankett till bolagsverket. Du kan hitta ytterligare information och regler på sida två i blanketten och även information om möjliga kostnader för er på bolagsverkets hemsida.Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Har en suppleant rätt till ersättning?

2021-01-18 i Övrigt
FRÅGA |Har jag som suppleant någon rätt till ersättning eller avkastning
Joakim Strömbladh |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Av din fråga förstår jag att du vill veta om du har någon rätt till ersättning eller avkastning till följd av din roll som suppleant i någon form av association. Det är emellertid svårt att ge dig ett exakt svar utan ytterligare information om omständigheterna i just ditt fall. För att kunna ge dig ett exakt svar hade det underlättat att veta i vilken typ av association du är suppleant. Det kan dock sägas att beslut om arvode eller annan ersättning för styrelsemedlemmar, där innefattat styrelsesuppleanter (8 kap. 3 § 2 st. aktieblagslagen och 7 kap. 3 § 2 st. lag om ekonomiska föreningar), alltid bestäms av bolagsstämman i aktiebolag (8 kap. 23 a § aktiebolagslagen) och av föreningsstämman i ekonomiska föreningar (7 kap. 26 § lag om ekonomiska föreningar). För ideella föreningar saknas lagstiftning varför ledning istället får sökas i såväl rättspraxis som i juridisk doktrin. Det är dock rimligt att anta att eventuella beslut om styrelseledamöters arvode lär beslutas av föreningsstämman även i ideella föreningar. Det ska däremot sägas att det är ganska ovanligt att styrelsearvode betalas ut inom ekonomiska föreningar. Vad gäller stiftelser så har styrelseledamöter, även där innefattat styrelsesuppleanter (2 kap. 18 § stiftelselag), en rätt till skäligt arvode (2 kap. 15 § stiftelselagen). Arvodet kan bestämmas utav styrelsen själv men även andra regler kan gälla.Vad som gäller din rätt till ersättning kommer således att bero på vilken typ av association du är suppleant i och på vilka beslut som tagits angående arvode av associationen i fråga (av stämman i ett aktiebolag eller förening och av styrelsen i en stiftelse).Jag beklagar att jag inte kan ge dig ett tydligare och mer utförligt svar. Jag hoppas att det åtminstone ger dig någon ledning i ditt ärende. I det fall något är oklart eller om du har ytterligare funderingar så får du gärna återkomma. Du kan då ställa en ny fråga via hemsidan eller vända dig till vår juristbyrå. Du kan även kontakta oss via telefon för mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00-16.00Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Har du ytterligare funderingar får du gärna återkomma.Vänligen,

Är 18 kap. 11 § Aktiebolagslagen dispositiv?

2021-01-05 i Övrigt
FRÅGA |Hej. Jag undrar om man genom avtal kan göra Kap. 18 §11 Aktiebolagslagen verkningslös. Är denna paragrafen dispositiv eller tvingande?Tack för en otroligt bra tjänst!
Martin Carleheden |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline, och tack för de fina orden!18:11 ABL stadgar: "På begäran av ägare till minst en tiondel av samtliga aktier skall årsstämman besluta om utdelning av hälften av vad som återstår av årets vinst enligt den fastställda balansräkningen sedan avdrag har gjorts för1. balanserad förlust som överstiger fria fonder,2. belopp som enligt lag eller bolagsordning skall avsättas till bundet eget kapital, och3. belopp som enligt bolagsordningen skall användas för något annat ändamål än utdelning till aktieägarna."De flesta regler i Aktiebolagslagen är semidispositiva, innebärande att de endast kan åsidosättas genom ändring i bolagsordningen. Så är också fallet med 18 kap. 11 § ABL. Genom ett vanligt avtal kan 18 kap. 11 § ABL inte åsidosättas, däremot genom en ändring av bolagsordningen, se också 2 st.Med vänlig hälsning.

Är bank en näringsidkare?

2020-09-19 i Övrigt
FRÅGA |Är bank en näringsidkare?
Hanna Rosenqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Här under går jag igenom vad en näringsidkare är, vad en näringsverksamhet är och hur de begreppen förhåller sig till banker.Näringsidkare, näringsverksamheter och bankerEn näringsidkare är en person som yrkesmässigt driver en verksamhet av ekonomisk art. Banker i Sverige är just sådana verksamheter, med andra ord näringsverksamheter. För att en verksamhet ska vara en näringsverksamhet kan man säga att den ska vara självständig, ha ett vinstsyfte och vara varaktig. Banker i Sverige uppfyller de villkoren. Sammanfattningsvis kan man säga att banker är näringsverksamheter och att näringsidkare är de personer som driver banker och andra näringsverksamheter.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

VD:s behörighet

2021-02-01 i Övrigt
FRÅGA |Hej, jag har hamnat i en tvist med min föredetta sambo angående ett aktiebolag som vi äger tillsammans. Han påstår att han kan sälja inventarier/fordon som tillhör företaget utan att jag godkänt det.Han äger 50% av bolaget och är VD, och jag äger 50% av bolaget och är Vice VD.Sen så undrar jag om VD:n kan tvinga ur mig ur bolaget trots att jag äger 50% av det och är vice vd?
Linn Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om aktiebolag och därför blir aktiebolagslagen (ABL) tillämplig.Situationen du beskriver berör VD:s behörighet. VD:n i ett aktiebolag är underordnad såväl styrelsen som stämman i bolaget. Utifrån din beskrivning i frågan utgår jag ifrån att ni två är de enda ägarna i bolaget samt att det är ni två i förening som utgör stämman och styrelsen.VD:n i bolaget ska sköta den löpande förvaltningen, dvs. rutinmässiga beslut av återkommande karaktär (8 kap. 29 § ABL). Vid beslut som ingår i den löpande förvaltningen har VD:n alltså rätt att teckna firman (8 kap. 36 § ABL). Detta innebär i sin tur att VD:n ensam inte får besluta om sådana saker som inte kan anses falla inom bolagets löpande förvaltning. Vad som bedöms vara inom den löpande förvaltningen beror således på verksamhetens art, storlek och vad som brukar utgöra VD:ns "vardagssysslor".Om din f.d. sambo som VD i bolaget tidigare beslutat ensam om sådana affärer kan det vara så att det faller inom VD:s behörighet. Om det däremot är så att ni tidigare beslutat om liknande saker tillsammans går det att göra gällande att VD:n handlat på styrelsens kompetensområde och därmed överskridit sin behörighet (8 kap. 42 § första stycket andra meningen). Effekten av att VD:n handlat inom styrelsens kompetensområde är att besluten blir ogiltiga om bolaget (ni) kan visa att motparten var i ond tro, dvs. att köparna var insåg eller borde insett att VD:n inte hade rätt att besluta om försäljningen för bolagets räkning.I fråga om VD:n kan tvinga ut dig (som är aktieägare till 50 % och styrelseledamot i egenskap av vice VD) ur bolaget är svaret nej. Till följd av den aktiebolagsrättsliga likhetsprincipen som innebär att alla aktieägare ska behandlas lika, finns det ingen rättslig möjlighet att tvinga ut en delägare. Den möjlighet som finns är däremot att din f.d. sambo löser ut dig genom att köpa din ägarandel. Den delägare som har en ägarandel på mer än 90% av aktierna har rätt att köpa ut en annan delägare, men i ditt fall blir detta inte aktuellt då ni båda har en lika stor ägarandel (22 kap. 1 § ABL).I och med att det inte finns lösningar på uteslutning av delägare reglerad i lagen, så brukar många delägare reglera sådana situationer dem emellan genom ett s.k. aktieägaravtal. Har ni ett sådant avtal med bestämmelser som under vissa omständigheter tillåter att en av er kan tvinga ut den andra, så kan det vara tillåtet.SammanfattningVad gäller försäljningen av inventarier är den tillåten om sådana beslut tidigare fattats av VD:n ensam och därmed är en del av den löpande förvaltningen. Om så inte är fallet är handlandet behörighetsöverskridande och kan ogiltighetsförklaras om motparten borde insett att så var fallet (det kan vara grund att ifrågasätta motpartens goda tro i.o.m. att VD:n inte är majoritetsägare). Vad gäller tvångsuteslutning av en delägare är detta inte heller tillåtet om ni inte reglerat situationen i ett er emellan bindande aktieägaravtal.Har du ytterligare frågor är du välkommen att återkomma till Lawline!Vänliga hälsningar,

När måste jag registrera mitt aktiebolag som arbetsgivare?

2021-01-10 i Övrigt
FRÅGA |Jag kommer att starta ett AB i januari 2021. Jag kommer att utföra uppdrag men inte att ta ut någon lön förrän tidigast november 2021. När måste jag registrera företaget som arbetsgivare?
Arina Chwich Dumitrascu |Hej och tack för din fråga!Regler som främst berör bildning och hantering av aktiebolag återfinns i Aktiebolagslagen (ABL). I ABL finns det dock ingen lagstadgat krav på att du måste registrera bolaget som arbetsgivare.Har du ett aktiebolag kan du vara anställd i den egna verksamheten. Är du delägare i ett aktiebolag som tar ut lön eller förmån räknas du som anställd, och aktiebolaget ska då vara registrerat som arbetsgivare även om du inte har några andra anställda. Det är först när du tänker betala ut lön (alltså tidigast november 2021) som det krävs att du är registrerad arbetsgivare.Du kan läsa mer om detta på Skatteverkets hemsida. Hoppas detta svar var till hjälp för dig! Har du fler funderingar eller befinner dig i behov av juridisk rådgivning är du alltid välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Kan någon annan än styrelsen teckna bolagets firma?

2020-10-19 i Övrigt
FRÅGA |Jag äger ett företag till 100 % men jag sitter inte i styrelsen och är inte firmatecknare. Kan styrelsen ge mig en fullmakt så att jag kan agera som om jag vore firmatecknare? Eller måste jag registreras som firmatecknare hos Bolagsverket för att det ska vara giltigt?
Nabyiel Marionell |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar kommer jag utgå från att bolaget är ett aktiebolag och aktiebolagslagen (ABL) är därför tillämplig lag.FirmatecknareEnligt lagen får bolagets styrelse eller en verkställande direktör företräda bolaget och teckna dess firma (8 kap. 35 och 36 § ABL). Styrelsen får bemyndiga en styrelseledamot, VD:n eller någon annan (t.ex. aktieägare) att företräda bolaget och teckna dess firma (s.k. särskild firmatecknare) om det inte finns begränsningar i bolagsordningen (8 kap. 37 § ABL). En särskild firmatecknare har lika stor behörighet som styrelse men ingen befogenhet. Styrelsen bestämmer, i det enskilda fallet, hur stor befogenhet den särskilda firmatecknaren ska ha. Alltså, en särskild firmatecknare får företräda bolaget precis som styrelsen, men styrelsen bestämmer vilka beslut som en särskild firmatecknare får fatta.Bolaget ska för registrering i aktiebolagsregistret anmäla av vilka och hur bolagets firma tecknas (8 kap. 43 § ABL). Styrelsen ska alltså anmäla till bolagsverket vilka som är bolagets firmatecknare.Förutom genom att utse särskild firmatecknare kan styrelsen bemyndiga någon annan genom fullmakt. En fullmakt är ett bemyndigande från en fullmaktsgivare till en fullmäktig att vidta rättshandlingar i fullmaktsgivarens ställe. Fullmakt kan ha olika former och meddelas på olika sätt. Vid utfärdande av fullmakt blir de allmänna reglerna om fullmakt i avtalslagen gällande (10 – 27 § avtalslagen).SammanfattningStyrelsen kan bemyndiga någon annan för att teckna bolagets firma. Detta kan ske genom att styrelsen utse en särskild firmatecknare eller meddela fullmakt. Regler om särskild firmatecknare finns i 8 kap. aktiebolagslagen och den särskilda firmatecknaren ska registreras i aktiebolagsregistret. Vid fullmakt gäller reglerna om fullmakt som finns i avtalslagen.Du kan läsa mer om firmateckning i Bolagsverkets hemsida här!Hoppas du fick svar på din fråga!Vänlig hälsning,

Vad kan göras om delägare i en samfällighet inte är samarbetsvillig?

2020-07-28 i Övrigt
FRÅGA |Fråga om nyttjande av samfällighetEn stor fritidsfastighet i Tanums kommun bildades från stamfastigheten 1957 och har sedan gått i arv till 3 syskon. På grund av konflikter gjordes en fastighetsklyvning som avslutades 2014, och som bildade:• Fastighet A (Svenneby valön 1:27) – Ägs av 1 syskon.• Fastighet B (Svenneby valön 1:28) – Ägs av 2 syskon.• Samfällighet (Svenneby Valön S:5) – Ägs till 1/3 del av A och till 2/3 av B.Kort efter fastighetsombildningen byggde fastighet A om sitt hus och gjorde då anläggningar som ligger delvis utanför sin tomtmark, och upptar då yta på samfälligheten. Detta skedde delvis mot protest från fastighet B. Men inget tillsynsärende hos kommunen har startats. Inget samägandeavtal finns och det är delägarförvaltning som gäller.Idag vill fastighet B bygga nytt och har liknande behov av att nyttja mindre yta av samfälligheten för tex trappa och reningsverk, precis som fastighet A redan gjort. Dock säger fastigheten A att de inte kommer godta någon som helst ytterligare nyttjande av samfälligheten fortsättningsvis, samtidigt som de vill behålla de redan utförda anläggningarna som fastighet A redan har på samfälligheten.Vår fråga är hur fastighet B kan gå vidare och tvinga till oss rätten att nyttja samfälligheten i samma utsträckning som fastighet A redan gör? Fastighet B vill hellre få rätt att nyttja samfälligheten än att hindra fastighet A att göra det, Fastighet B vill alltså inte tvinga Fastighet A att riva sina anläggningar.
Binh Tran |Hejsan, Aktuell lagstiftning: lag om förvaltning av samfälligheter (SFL)Delägarförvaltning - delägarsammanträdeEn samfällighet kan styras antingen genom delägare eller genom en särskild bildad samfällsförening. Jag förutsätter att det är delägarförvaltning som gäller i detta fall. Utgångspunkten vid delägarförvaltning är att delägarna bestämmer gemensamt, se SFL 6§. Så länge delägarna är ense har de full frihet att bestämma om förvaltningen även med avvikelse från vad som bestämts vid förrättning. När delägarna inte kan enas så finns det en ett lagrum som man kan åberopa, vilket är SFL 7§. Där stadgas det att en delägare kan begära att lantmäterimyndigheten avgör frågan. Bestämmelsen om så kallad delägarsammanträde ger möjlighet att genom ett majoritetsbeslut få till stånd ett avgörande av en förvaltningsfråga. En fastighet har dock endast bara 1 röst - vilket innebär att det är 50% mot och 50% för, se SFL 12§. Vid lika röstetal så ska ordförande ha utslagsrösten. Av SFL 7 § 1 st. framgår att ordförande är den sammanträdesledare som förordnats av LM, vilken oftast är en myndighetsrepresentant från Lantmäteriet men det kan även vara någon annan, oftast någon som en av delägarna föreslagit, om denne bedöms som fristående och är van att leda förhandlingar.Överklaga till mark- och miljödomstolen I fall där lantmäteriet beslutar emot er önskan så kan beslutet överklagas till mark- och miljödomstolen, se 15§. Här kan ett beslut ändras om beslutet inte har skäligen beaktat ett enskilt intresse. När beslut fattas på delägarsammanträde får en avvägning göras mellan gemensamma och enskilda intressen. Är olägenheten för er avsevärd, bör det anses att erat intressen inte beaktats i skälig omfattning. Beslutet bör då undanröjas oavsett tyngden av det gemensamma intresset. Rekommendationer Jag rekommenderar att ni hör av er till lantmäteriet för att tillkalla ett delägarsammanträde. Hur ordförande kommer att besluta kan jag tyvärr inte förutse. Dock är det logiska att om fastighet A har fått göra något på samfälligheten så bör fastighet B kunna använda fastigheten i liknande mån. Jag hoppas jag har kunnat svara på din fråga, har du följdfrågor är du välkommen att höra av dig till binh.tran@lawline.se. vänligen,