Kan en ideell förening äga ett aktiebolag?
En ideell förening som har utvecklat sina tjänster under 25 år och som lever på främst bidrag från en kommun och har därmed inga möjligheter att skapa resurser för att växa och utvecklas. Nu finns en efterfrågan på dessa tjänster från andra kommuner. Den ideella föreningen vill starta ett utbildningscenter som erbjuder utbildning, handledning, dokument mm till andra kommuner i landet. Kan man starta ett fristående AB el förening som erbjuder dessa tjänster? För att genomföra en sådan här idé krävs mer resurser, personal som kan jobba med dessa frågor. I nuläget har inte föreningen några resurser till detta. Tjänsterna från föreningen är gratis till medborgarna. Det handlar om självhjälpsgrupper och självhjälpshus.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är lagen om ekonomiska föreningar (föreningslagen, EFL). Exakt vad du menar med ”förening” är dock för mig ovisst, men jag antar att du syftar på en ekonomisk sådan, vilket också kommer att bli utgångspunkten i den fortsatta framställningen.
Allmänna hållpunkter
Det ska inledningsvis sägas att det saknas central civilrättslig lagstiftning på det här området, vilket innebär att ideella föreningar är en form av association som egentligen är helt oreglerad i Sverige. Eftersom medlemskapet i stort sett vilar på avtalsrättslig grund och stadgarna dikterar villkoren och styr vad som ska gälla i föreningen blir den här typen av ärenden ofta ganska svårhanterliga. I synnerhet när stadgarna inte ger någon som helst vägledning.
Högsta domstolen (HD) har bl.a. uttalat att en ideell förening måste ha antagit stadgar, vilka ska innehålla bestämmelser om hur beslut gällande föreningens angelägenheter ska fattas, samt valt styrelse för att föreningen ska få karaktären av en juridisk person, se avgörandet NJA 1987 s. 394. Notera också att årsstämman fungerar som en sorts demokratisk församling som har att avgöra viktiga föreningsangelägenheter och den kan i stor utsträckning godtyckligt agera så länge stämmans beslut inte står i strid med tvingande lagstiftning. Varje årsstämma är också suverän i den meningen att stämman i egenskap av högst beslutande organ alltid kan fatta nya beslut som i praktiken omintetgör tidigare av årsstämman fattade beslut.
Eftersom landskapet för ideella föreningar är oreglerat i Sverige måste allmänna föreningsrättsliga principer, praxis och doktrin (den rättsvetenskapliga litteraturen) inte sällan konsulteras. Vidare brukar viss vägledning stundtals kunna hämtas från föreningslagen. I synnerhet om specifika bestämmelser ger uttryck för allmänna rättsgrundsatser på just föreningsrättens område, dvs. allmänna föreningsrättsliga principer.
Din huvudsakliga fråga - Vad gäller?
Det finns inga formella hinder för en juridisk person, exempelvis en ideell förening, att vara del av en annan juridisk person, exempelvis som medlem i en ekonomisk förening eller som ägare i ett aktiebolag. I föreningslagen används endast begreppet ”medlem”, se 4 kap. EFL. Jfr även förarbetsuttalandena till 1987 års föreningslag vari det diskuteras vilka slags föreningar och andra juridiska personer som eventuellt skulle kunna nekas inträde i kooperativa centralorganisationer, vilket vittnar om att det aldrig har varit tal om att begränsa medlemskapet i ekonomiska föreningar till endast fysiska personer, se prop. 1986/87:7 s. 87. Min uppfattning stärks ytterligare av den s.k. öppenhetsprincipen, vilken kommer till uttryck i 4 kap. 1 § EFL. Däri anges att en ekonomisk förening ska vara öppen för nya medlemmar, om inte något annat följer av 2 § i samma kapitel. En ekonomisk förening ska således, till skillnad från ett bolag, vara en öppen association. Men bildandet av ett aktiebolag utgör, i vart fall såvitt jag kan bedöma, inte heller några problem eftersom det i grunden står envar fritt att bedriva näringsverksamhet i bolagsform och det gäller både fysiska och juridiska personer.
För att i någon mån kunna definiera vad som utgör en ideell förening och därmed kunna avgöra om den tappar karaktären av ett vara just en sådan kan illustrativt en avgränsning mot ekonomiska föreningar göras. Av 1 kap. 4 § EFL framgår att en förening ska anses vara en ekonomisk förening om den har till syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet som medlemmarna deltar i. Deltagandet kan ske som konsumenter eller andra förbrukare, som leverantörer, med egen arbetsinsats genom begagnande av föreningens tjänster eller på något annat liknande sätt. Om en förening inte uppfyller rekvisiten enligt ovan är den inte en ekonomisk förening och anses då istället och per automatik vara en ideell förening. Märk väl att det räcker med att endast ett av villkoren saknas för att det ska röra sig om en ideell förening. På det här sättet kan tre huvudsakliga typer av ideella föreningar urskiljas;
1. Föreningar som genom icke-ekonomisk verksamhet främjar sina medlemmars ekonomiska intressen. Här återfinns bl.a. fackliga organisationer, hyresgäströrelsen och olika branschorganisationer.
2. Föreningar som genom icke-ekonomisk verksamhet främjar ideella intressen. Exempel på föreningar som sorterar under den här kategorin är religiösa samfund, politiska partier, sällskapsföreningar och åtskilliga idrottsföreningar. Den här typen av föreningar kallas ofta rent ideella.
3. Föreningar som genom ekonomisk verksamhet främjar ideella intressen, vilka exempelvis kan utgöras av hemslöjdsföreningar som idkar näring (bedriver rörelse), men för att inte förlora sin karaktär av ideell organisation inte främjar sina medlemmars ekonomiska intressen.
Sammanfattningsvis och mot bakgrund av ovanstående kan sägas att en ideell förenings eventuella medlemskap i en ekonomisk förening eller som aktieägare i ett bolag inte torde påverka klassificeringen av den ideella föreningen så länge verksamheten motsvarar någon av de ovan nämnda kategorierna. Viktigt att komma ihåg är att en ideell förening inte får bedriva någon affärsmässig verksamhet för att främja ekonomiska intressen, men att äga aktier torde som sagt inte vara något problem. Dock förutsätter det att eventuella utedelningar från aktiebolaget inte nyttjas i strid med föreningens ideella syfte.
Notis: HD styr rättspraxis på straff- och civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
