Hur ser tingsrätten på förälder som trotsar tingsrättens dom i vårdnadstvist?

2018-12-10 i Barnrätt
FRÅGA |Hur ser tingsrätten på förälder som trotsar tingsrättens dom i vårdnadstvist, tillika verkställande dom.?Hur påverkas nytt mål i domstolen när tidigare domar trotsats? MVH
Mikaela von Bornstedt |Hej och tack för din fråga!Det går aldrig att säga exakt hur domstolen kommer se på om en förälder inte följer en tidigare dom. I frågor som rör vårdnad, boende och umgänge med ett barn tas alltid alla omständigheter med i beräkning och barnets bästa är alltid avgörande. Det kan uppkomma situationer när en förälder kanske inte kan klandras för att ha låtit bli att följa en dom. Jag ska dock redogöra för några bestämmelser i föräldrabalken (FB) som är relevanta.En dom om vårdnad, boende och umgänge ska följas – annars riskerar man viteFöräldrar som har fått ett beslut från domstol om vårdnad, boende och/eller umgänge med sina barn ska följa domen. Skulle föräldrarna tillsammans komma överens om att göra något annorlunda utan att något problem uppstår spelar det så klart inte någon roll. Skulle en förälder börja bryta mot vad en dom säger kan dock den andra föräldern gå till en domstol och ansöka om verkställighet (FB 21 kap. 1 §). Verkställighet betyder att domstolen säger att föräldern som bryter mot den tidigare domen måste börja följa vad domen säger. De kan också utfärda vite. Skulle föräldern fortsätta att gå emot vad domstolen beslutar kan föräldern alltså behöva betala pengar (FB 21 kap. 3 §).Domstolen kan också bestämma att polisen ska hjälpa till för att verkställa domen. Det handlar främst om en förälder hindrar den andra föräldern från att träffa barnet och polisen behöver hjälpa till med överlämningen (FB 21 kap. 4 §). Barnets bästa ska alltid avgöraDomstolen får inte bestämma att en dom ska verkställas om det inte är till barnets bästa. Ett exempel på en sån situation skulle kunna vara om ett barn riskerar att fara illa om barnet umgås med en förälder i enlighet med ett tidigare domstolsbeslut. Är barnet tillräckligt stort och moget för att uttrycka sin egen vilja får domstolen inte heller besluta om verkställighet om barnet inte vill det (FB 21 kap. 5 §). Ett undantag görs om verkställigheten ändå skulle vara till barnets bästa. Barnets egen vilja kan alltså få större vikt än den tidigare domen.I en framtida tvist kan underlåtenhet att följa en dom ligga en förälder till lastEn domstol ska ta hänsyn till alla omständigheter när den bestämmer om vårdnad, boende och umgänge. Om en förälder upprepade gånger går emot en tidigare dom kan det vara en nackdel för den föräldern i en framtida tvist om vårdnad, boende eller umgänge. Det är generellt sett bättre för en förälder att försöka följa domstolens beslut, vara medgörlig och samarbetsvillig. Självklart kan omständigheterna vara så att en förälder inte ska klandras särskilt hårt för att ha brutit mot en domstols tidigare beslut. I vissa fall kanske ett barn kan komma till skada om en tidigare dom följs och i vissa fall kanske ett äldre barn vägrar gå med på att umgås med eller bo hos en förälder i enlighet med en dom. Då kanske det helt enkelt inte går att följa domen. SammanfattningFöräldrar är skyldiga att följa en dom om vårdnad, boende och umgänge. Om en förälder inte följer en dom kan den andra föräldern väcka talan om verkställighet. Föräldern som fortsätter att gå emot domstolens beslut kan behöva betala vite och i vissa fall kan polisen behöva hjälpa till för att se till att en dom följs. Om föräldrarna går till domstol i framtiden och väcker talan om vårdnad, boende eller umgänge en andra gång kan det ligga en förälder till last om hen inte har följt den tidigare domen. Det är i allmänhet bättre för en förälder att vara medgörlig och samarbeta så mycket som möjligt.Barnets bästa är dock alltid avgörande. Är barnet tillräckligt gammalt och moget väger dessutom barnets egen vilja ganska tungt. Domstolen får inte verkställa en dom om det inte är till barnets bästa, eller om barnet uppenbart inte vill det. Det går också att tänka sig en situation när en förälder inte kan klandras om hen inte följer en tidigare dom på grund av att det riskerar att skada barnet, eller för att barnet inte vill följa domen.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Du är välkommen att höra av dig till oss igen om du funderar på något mer.Vänligen,

Vägras umgänge med barnen efter orosanmälan

2018-12-10 i Barnrätt
FRÅGA |Jag har fått en orosanmälan på mig att det förekommer hot och våld hemma hos oss fast det inte gör det. Nu har socialtjänsten sagt till mitt ex att han om han vill kan skydda barnen från oss. Jag får varken prata eller träffa dom fast vi har delad vårdnad och varannan vecka normalt sett. Min fråga är hur länge får han skydda dom från att överhuvudtaget träffa oss. Snart gått 4 veckor utan mina barn. Ledsen mamma
Sara Hill |Hej, Jag beklagar sitsen du befinner dig i. Dina barn har som utgångspunkt rätt att träffa dig som vårdnadshavare (6 kap 15 § föräldrabalk). Begränsningar av den rätten hanterar främst socialtjänsten och de är deras bedömningar utifrån barnens bästa som är avgörande. Jag vill dock självklart hjälpa dig så mycket jag kan. OrosanmälanSocialtjänsten ska inleda en utredning när det finns misstanke om att det förekommer hot och våld i en familj där det finns barn. Om socialtjänsten har beslutat om att inleda en utredning kring orosanmälan kan utredningen pågå i upptill 4 månader (11 kap 1 och 2 §§ socialtjänstlagen). Umgänge med barnenEftersom ni har gemensam vårdnad saknar ditt ex egentligen laglig grund och kan egentligen inte vägra umgänge så vida det inte finns en dom som stödjer vägran. Enligt det du skriver finns det en orosanmälan till socialtjänsten som avser hot och våld som skall utredas, vilket KAN ligga till grund men det är svårt för mig att bedöma utifrån det lilla jag vet. Huruvida du får lov att träffa barnen beror på socialtjänstens bedömning om det är lämpligt. Umgänge kan dock ske "övervakat" så jag har svårt och se att du helt skulle vara förbjuden från att träffa dem om inte barnen själva motsätter sig det.Vad kan du göra? Du bör i först och främst vända sig till socialnämnden och familjerätten i din kommun för att få till samarbetssamtal och på så vis få hjälp med umgänget.Om ni inte kan komma överens kan du lämna in en stämningsansökan till Tingsrätten för att få till umgänge (6 kap 15a § föräldrabalk). Det kostar runt 900 kr (kan vara värt att ta hjälp av en jurist inom familjerätt i så fall). Tingsrätten skall alltid se till barnens bästa men här råder jag dig verkligen att ta kontakt med socialtjänsten som utreder orosanmälan. Hoppas det här var till hjälp, hör gärna av dig igen om det är något mer du undrar över. Lycka till med ditt ärende och jag hoppas allt löser sig!

Min fru har använt enskild egendom i vårt hus, kan hon kräva dessa pengar åter vid bodelning?

2018-12-10 i Bodelning
FRÅGA |Hej ligger i Skillsmässa och alla tillgångar skall delas ink huset där vi äger 50% vardera.Min fru fick pengar av sin morfar som hon använt upp allt på vårt gemensamma hus mm semestrar osv. Inga kvitton finns mm. Detta var ett förskott på arv och enskild egendom säger hon. Kan hon om alla pengar använts upp i efterskott kräva dessa pengar ifrån hus försäljning mm?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad ingår i en bodelning?Vid bodelning upplöses giftorättsgemenskapen mellan två makar. Vad som ska ingå i en bodelning beror på vilken klassificering egendomen har. Det som är giftorättsgods ska ingå i bodelningen (10 kap. 1 § äktenskapsbalk (1987:230)(ÄktB)). Det som är enskild egendom ska inte ingå i bodelningen (7 kap. 2 § ÄktB). Vid bodelning beräknas "makarnas andel i boet" med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag talan om äktenskapsskillnad väcktes (9 kap. 2 § ÄktB). Respektive makes skulder avräknas från dennes giftorättsgods. Det som sedan återstår efter att avdrag för skulderna har gjorts är att giftorättsgodset läggs samman för att sedan delas lika mellan er (11 kap. 2 § ÄktB).Ingår pengarna som personen fått som enskild egendom?Pengarna personen använt var enskild egendom eftersom denne fått dem i gåva från annan än dig, samt med förbehåll/villkor om att egendomen ska vara dennes enskilda (får det antas, eftersom hon anför detta) (7 kap. 2 § 1 stycket p.2 ÄB). Dessa pengar har, av frågeställningen att döma, använts till er gemensamma fastighet. I 7 kap. 2 § 1 stycket p. 6 ÄktB stadgas, att vad som har trätt i stället för egendom som avses i p. 1–5, anses vara enskild egendom, förutsatt att inte annat har föreskrivits genom den rättshandling på grund av vilken egendomen är enskild.Alternativ 1 och 2(1) Detta innebär, att i det fall det i gåvobrevet från dennes morfar föreskrevs, att hon skulle erhålla pengarna som enskild egendom och att egendomen som trädde i pengarnas ställe skulle vara enskild egendom, ska pengarna hon använt till att lägga på huset anses vara enskild egendom och alltså inte ingå i bodelningen. Hon kan kräva dessa åter, rättare sagt, det blir en mindre del av huset som ska delas er två emellan.(2) Pengarna ska även anses vara enskild egendom i det fall det framgår av gåvobrevet att pengarna skulle vara enskild egendom, även om det inte uttryckligen föreskrivs att egendom som träder i dess ställe, ska vara enskild.Innebörden av 7 kap. 2 § 1 stycket p. 6 är alltså att pengar som kommer från enskild egendom blir enskild egendom. Ett rättsfall ska även noteras i detta skede. I rättsfallet NJA 1995 s. 577 anförde Högsta domstolen, att i de fall makar, som gemensamt köpt fastighet och betalat en del av köpesumman kontant, varvid den ena maken betalat med sin enskilda egendom, skulle denna makes del av fastigheten anses utgöra enskild egendom. Till saken hör, att den part i rättsfallet med enskild egendom, fått denna egendom såsom enskild egendom.Alternativ 3(3) Notera att alternativ 1 gäller enbart så länge inte annat föreskrivits i gåvobrevet. Står det i gåvobrevet, att gåvan ska vara enskild egendom, samtidigt som det uttryckligen står att egendom som träder i gåvans ställe inte ska vara det, så är inte de pengar hon placerat i fastigheten att anse såsom enskild egendom.SlutsatsBeroende på hur gåvobrevet från hennes morfar utformades, är egendomen hon infört i er gemensamma fastighet att anse såsom enskild eller inte. Är egendomen att anses såsom enskild, ska den inte delas mellan er under bodelningen. För att hon ska få denna egendom åter och att den inte ska ingå bodelningen, måste hon dock bevisa detta, såtillvida att hon måste uppvisa gåvobrevet.Hon kan inte få pengarna åter för resorna och annat som inte lagts på huset. Det ska även noteras, att det kan bli svårt för henne att bevisa de exakta summorna i det fall det inte finns kontoutdrag eller kvitton.Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma!

Får jag flytta med barnen eller bör jag söka om enskild vårdnad?

2018-12-10 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej jag är en 31 årig far som varit ensamstående med två barn i över ett års tid. Mitt ex orkar/kan/klarar inte av att ha barnen mer än varannan helg och det fungerar väldigt dåligt. Mycket aggressioner från exet över telefon och tjat o gnabb även fast barnen hör detta. Jag har nu träffat en ny, exet är ovetandes om detta ännu men vi funderar på att flytta ihop inom 3-4 månader bara mitt hus blir sålt. Vad händer om jag vid delad vårdnad väljer att flytta från Stad 1 till Stad 2 när jag har barnen med delad vårdnad och att jag har dom så pass mycket som nu? Kan mitt ex sätta emot något? Kan hon sätta käppar i hjulen för en sån flytt? Kan det kanske vara läge att faktiskt söka ensam vårdnad av barnen för att jag anser att hon inte klarar av barnen?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar till dig att inledningsvis förklara vilka regler som gäller enligt lagen och vilken utgångspunkt rätten har. Avslutningsvis kommer jag att ge råd om hur du kan gå vidare för att få en lösning. Barnets bästa ska vara avgörande i alla beslutBestämmelser om barns vårdnad, boende och umgänge finns i 6 kap. föräldrabalken (FB). Vid alla beslut som gäller vårdnad, boende och umgänge ska barnets bästa vara avgörande (6 kap. 2 a § FB). Att barnets bästa ska vara avgörande är ett högt ställt krav och det finns inget som är viktigare än vad som är bäst för barnet i bedömningen. I bedömningen om vad som är till barnets bästa ska det särskilt fästas avseende vid risken för att barnet utsätts för övergrepp, men även barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna."Vad händer om jag vid delad vårdnad väljer att flytta från Stad 1 till Stad 2 när jag har barnen med delad vårdnad och att jag har dom så pass mycket som nu? Kan mitt ex sätta emot något? Kan hon sätta käppar i hjulen för en sån flytt?"Den som är vårdnadshavare ska bestämma i frågor som rör barnets angelägenheter (6 kap. 11 § FB). I ert fall, när ni har gemensam vårdnad, ska sådana beslut tas av er tillsammans (6 kap. 13 § första stycket FB). De frågor ni gemensamt ska besluta om som vårdnadshavare är större och mer ingripande beslut. Typiskt sett kan det avse vart barnen ska gå i skola/förskola eller vart de ska bo, längre utlandsresor m.m. Mer vardagliga avgöranden behöver inte vårdnadshavarna ta tillsammans. Till vardagliga avgöranden räknas t.ex. vad ett barn ska äta, sovtider m.m. Flytt är ett sådant ingripande beslut ni ska ta gemensamt. Du får helt enkelt inte flytta med barnen utan att du och barnens mamma är överens eftersom ni har gemensam vårdnad."Kan det kanske vara läge att faktiskt söka ensam vårdnad av barnen för att jag anser att hon inte klarar av barnen?"Som redogjort för enligt ovan kan du inte ensam ta beslutet att flytta med barnen. Ett alternativ om ni verkligen inte kan enas är att du vänder dig till domstol och begär enskild vårdnad (6 kap. 5 § första stycket FB). Det är ett av de alternativ som även mamman har om hon vill ha egen bestämmanderätt över t.ex. skolgång och boende.Vid bedömningen om vårdnaden ska vara gemensam eller anförtros åt en av er ska rätten fästa särskilt avseende vid er förmåga att samarbeta i frågor som rör barnen (6 kap. 5 § andra stycket FB). Vad som är sådana samarbetsproblem att vårdnaden bör ändras till enskild får bedömas från fall till fall. Viss ledning kan tas från rättsfallet NJA 2007 s. 382. I rättsfallet uttalade Högsta Domstolen: "Uttryck för brist på förtroende för den andra föräldern liksom för bristande vilja eller förmåga att vara flexibel och jämka samman sin uppfattning med den andres är tecken som tyder på att gemensam vårdnad kan vara oförenlig med barnets bästa. En konflikt mellan föräldrarna bör dock inte utesluta gemensam vårdnad, om motsättningarna kan antas vara av övergående natur och därför inte bedöms hindra ett fungerande samarbete på längre sikt i frågor som rör barnet."Domstolens bedömning innebär således att om ni har långvariga samarbetsproblem som inte är av övergående natur, talar det för att vårdnaden ska vara enskild till en av er. I bedömningen ska, som inledningsvis redogjort för, barnens bästa vara avgörande. I en domstolstvist kan det således innebära att du eller mamman får enskild vårdnad. Om barnen bott länge hos dig och rotat sig hos dig, talar det i regel för att barnets bästa är att bo kvar hos dig och att vårdnaden tillfaller dig. Dock kan jag inte uttala mig närmre än så i ditt fall; det görs en helhetsbedömning i varje fall om vad som är barnets bästa. Min rekommendation om du vill söka enskild vårdnad är att du kontaktar en jurist som tittar på ärendet med dig och även kan företräda dig i en tvist. Ett förslag är att försöka enas i familjerättenEtt förslag är att du vänder dig till familjerättsenheten i din kommun. Familjerätten är, trots dess titel, inte en domstol. Familjerätten lyder under socialtjänsten och bistår bland annat med rådgivning om vårdnad, boende och umgänge samt det finns en möjlighet till samarbetssamtal. Samarbetssamtal är frivilliga så det krävs att mamman till barnen går med på det för att ni ska träffas i ett sådant samtal.Familjerätten har i regel väldigt professionell personal som är vana att handskas med ärenden som ert. Familjerätten har tystnadsplikt, är objektiv och ser till barnets bästa. Dess uppgift är att medla och se till att ni får en fungerande dialog. Kanske kan ni i familjerätten komma fram till en lösning som fungerar för både er och er dotter. Ibland är det bättre med en tredje part som kan hjälpa till att få en konstruktiv dialog.För att få kontakt med familjerätten kan du ringa till kommunens växel och be om att bli kopplad till rätt avdelning.Sammanfattningsvis och som svar på din fråga så är flytt av barnen ett sådant ingripande beslut ni ska ta gemensamt. I teorin kan mamman hindra en flytt. Ett förslag är att du försöker möta mamman hos familjerätten för att där komma överens. Ett annat alternativ är att du vänder dig till domstol och söker enskild vårdnad. Huruvida den bästa angreppspunkten är att hon inte kan ta hand om barnen eller att anföra samarbetsproblem är svårt för mig att avgöra med den lilla information jag har. Mitt förslag om du väljer att gå till domstol är att du bokar tid med en jurist för vidare rådgivning. För det ändamålet kan jag varmt rekommendera att du bokar tid med någon av våra duktiga och erfarna jurister hos Lawline.Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Vänligen,

Råder tvång att sälja bostad vid upphört samboförhållande?

2018-12-10 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Bor med sambo men undra om man på något sätt kan ordna så att det inte uppstår problem med boendet ifall det skulle hända honom något. Han ska åka till ett annat land och man vet inte vad som kan hända. Vi bor i gemensam villa. Båda står för lånet. Lästa att man bli tvungen att sälja om man inte är gift. Stämmer det?
Joar Lindén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Min utgångspunkt för svaretFörst och främst utgår jag från att ni lagligen ses som sambos, det vill säga att ni är stadigvarande sammanboende i ett parförhållande med gemensamt hushåll (se 1 § sambolagen, hädanefter SamboL). För det andra utgår jag från att bostaden ägs gemensamt eftersom ni båda står gemensamt på lånet. I det följande utgår jag även från det hypotetiska scenariot att din sambo avlider under utlandsvistelsen. Vad gäller allmänt när ett samboförhållande upphör på grund av dödsfall?Ett samboförhållande upphör bland annat om den ena sambon avlider (2 § första stycket 3p. SamboL), varvid bodelning vanligtvis förrättas. I en bodelning ingår all samboegendom som därigenom fördelas mellan kvarlevande sambo respektive den avlidnes dödsbo (8 § SamboL). Vid den ena sambons frånfälle är det dock enbart efterlevande sambo som kan begära att bodelning ska ske och inte den avlidnes dödsbo eller övriga efterlevande; i annat fall delas egendomen utifrån faktiska ägandefördelning (se 18 § SamboL). Vidare är det enbart efterlevande sambon som har rätt att överta den gemensamma bostaden, även om så kan behöva ske vid utgivande av visst kompensationsvederlag för eventuell mellanskillnad vid bodelningen (16 och 17 § SamboL). Vad gäller i detta fall?I ditt fall råder att huset såsom gemensam bostad utgör samboegendom och således inkluderas i uppdelningen i fall av bodelning (3 och 5 § SamboL). Om du inte begär bodelning kommer bostaden att delas lika utifrån ägandet. Om du begär bodelning är huvudregeln likafördelning, vilket således skulle ge motsvarande resultat (14 § SamboL). Som ovan nämnt är du den som har rätt att bo kvar i bostaden (se 18 och 16 § SamboL). I båda fallen skulle ske mot visst utlösen av den andel som inte tillfaller dig, vilket sker genom antingen anpassning av egendomsfördelningen i bodelningen eller utgivande av kontant kompensation (16 § andra stycket respektive 17 § SamboL). En alternativ möjlighet är att du skrivs över som ensam ägare av bostaden, varvid du genom att sedan avstå från att begära bodelning får behålla bostaden själv utan utlösen (se återigen 18 § SamboL). Nackdelen med detta är att du riskerar att bli återbärings- eller ersättningsskyldig för hälften av egendomens värde gentemot din sambos eventuella bröstarvingar (se 7 kap. 4 § ärvdabalken). Denna sistnämnda risk förutsätter att överlåtelsen skett gåvoliknande i syfte att ordna egendomsfördelningen vid den ena sambons eventuella frånfälle, vilket synes potentiellt vara uppfyllt i detta fall. Finns inga bröstarvingar (barn eller avkomlingar till barn) råder inte denna risk eftersom det då inte finns någon arvtagare med rätt till så kallad laglott (se 7 kap. 1 § ÄB). SammanfattningOm något händer din sambo under utlandsresan med dödlig utgång råder ingen skyldighet eller nödvändighet för dig att sälja bostaden. En efterlevande sambo har rätt att överta bostaden (18 § och 16 § SamboL). Eftersom bostaden är gemensamt ägd samt utgör samboegendom resulterar ett övertagande däremot i skyldighet att utge kompensation till dödsboet (arv-/testamentstagare) motsvarande värdet av, i detta fall troligen, halva bostaden (se 16 § andra stycket respektive 17 § SamboL). I realiteten kan omständigheterna däremot självfallet resultera i ett faktiskt ekonomiskt behov av att sälja bostaden.Hoppas du fick din fråga besvarad!Vänlig hälsning,

Om att förvalta försäkringsbelopp för underårigt barn

2018-12-10 i Barnrätt
FRÅGA |Hej!Min dotter är 17 år och ska få 108 000 kr i kompensation, för att hon drabbats av medicinsk invaliditet. Försäkringsbolaget vill att jag ska öppna ett konto till min dotter. Detta konto ska enligt dem vara övermyndigspärrat. Jag undrar om det finns lag på att jag som förmyndare inte själv kan förvalta min dotters pengar?
Alexandra Rosenvi |Hej!Tack för att du vänder till Lawline med din fråga!Eftersom din dotter är under 18 år blir föräldrabalkens regler aktuella. Om ett barn får större tillgångar har det ansetts behövligt att särskilda regler ska finnas för att skydda barnets intressen. Större tillgångar kan vara mer krävande att sköta, vilket ökar risken för att pengarna inte sköts på rätt sätt. Enligt 13 kap. 2 § föräldrabalken måste barnets tillgångar som överstiger 8 prisbasbelopp (prisbasbelopp för 2018 är 45 500 kr x 8 = 364 000 kr), förvaltas enligt de särskilda reglerna för förvaltning. Huvudregeln för förvaltning av barnets tillgångar är att pengarna ska placeras på ett säkert sätt och att de ger en god avkastning. När det handlar om större summa pengar finns det regler för hur pengarna får placeras, enligt 13 kap. 4–7 §§ föräldrabalken. Men oberoende av hur mycket pengar ett barn får kan den som ger barnet tillgångar föreskriva att de ska stå under särskild överförmyndarkontroll, enligt 13 kap. 2 § stycke 2 föräldrabalken och 12 kap. 1 § stycke 2 föräldrabalken. De särskilda reglerna om exempelvis skyldigheten att föra en årlig redovisning över förvaltningen blir då tillämpliga, enligt 13 kap. 3–7 föräldrabalken. Även eventuella uttag från barnets konto blir bara möjligt med överförmyndarens tillstånd. Överförmyndaren finns det i varje kommun, och deras uppgift är att bevaka den enskildas intressen genom att se över förmyndares verksamhet, eller som i ditt fall förvaltning av försäkringsbeloppet. Överförmyndaren ska se till att barns tillgångar används på ett sätt som är till nytta för barnet. Deras uppgifter regleras i 16 kap. föräldrabalken.Eftersom det är försäkringsbolaget som i ditt fall betalar ut försäkringspengarna har de alltså rätt att förskriva att hur pengarna ska hanteras, d.v.s. att de ska sättas in på ett konto som är övermyndigspärrat.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan jag och barn flytta även om den andra vårdnadshavaren inte samtycker?

2018-12-10 i Barnrätt
FRÅGA |Hej!Har gemensam vårdnad för tolvårig dotter.Hon har bott hos mej sen vi separerade på heltid i ett och ett halvt år.Deras umgänge har varit sporadiskt vid ca 15 tillfälle i år.Hon vill helst inte träffa honom alls, då hon hela tiden blir besviken på honom.Nu vill min dotter o jag flytta ca 25 mil och han har sagt att det är ok, men ändrat sig nu när skolbyte och adressändring ska skrivas under.Hur ska jag gå tillväga för att kunna genomföra flytten?
Ajla Velic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag beklagar din situation, och jag ska försöka förklara detta övergripande. Spelar det någon roll att ni har gemensam vårdnad? Nästan alla beslut som rör barnet ska beslutas gemensamt eftersom ni har gemensam vårdnad. Denna huvudregel är utformad för att vårdnadshavarna ska vara överens. Detta är inte alltid möjligt, så som i ditt fall. Beslut som är av ingripande betydelse för barnets framtid får INTE fattas av en vårdnadshavare ensam, (6 kap 13 § Föräldrabalken). Ett undantag till detta är om barnets bästa uppenbarligen kräver det. Att flytta 25 mil ingår i "ingripande betydelse". Om du ändå skulle flytta trots att vårdnadshavaren inte har samtyckt till detta kan detta ses som egenmäktighet med barn, detta är straffbart. Vad kan du istället göra? När det gäller frågan om boende handlar det om hos VEM barnet ska bo och inte VAR någonstans. Du kan ansöka om ensam vårdnad om du vill flytta med din dotter trots att den andra vårdnadshavaren inte godkänner flytt (6 kap 5 § Föräldrabalk). I bedömningen beaktas barnets bästa. Du får gärna ställa en ny fråga om du vill att jag förklarar detta närmare. Innan du väcker talan om ensam vårdnad rekommenderar jag dig att gå på samarbetssamtal. Syftet är att ni som föräldrar ska kunna samarbeta kring barnet och hitta bra lösningar för henne som ni båda kan acceptera.Jag hoppas att du har fått svar på min fråga, annars är du varmt välkommen att ställa en ny, och lycka till!Med vänlig hälsning,

Kan den ena föräldern ensidigt bestämma var barn med gemensam vårdnad ska gå i skolan?

2018-12-10 i Barnrätt
FRÅGA |Hej!Om jag och mitt ex har gemensam vårdnad om våran dotter som är 6år och går i förskoleklass, hon går hos mig och har alltid gjort. Allt går bra och hon har vänner och familj runt omkring sig här. Pappan bor ca 25 mil bort. Har varit tjaffs tidigare om skolgången för dottern och det var knappt att det vart godkänd skolgång för hans del hos mig. Nu hotade han mig på telefon idag när vi pratade ang om skolgången. Han tänker skicka in en ansökan om skolgång hos honom, om inte jag får med på det får jag skylla mig själv. Men hur går jag tillväga nu? Jag accepterar inte detta! Han har alltid varit såhär mot mig, nervärderande och ska ha kontrollen. Tänker givetvis inte godkänna nån ansökan när hon redan ha det bra hos mig och min nya familj.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar till dig att inledningsvis förklara vilka regler som gäller enligt lagen och vilken utgångspunkt rätten har. Avslutningsvis kommer jag att ge råd om hur du kan gå vidare för att få en lösning. Min utgångspunkt i mitt svar är att ni har gemensam vårdnad om er dotter.Barnets bästa ska vara avgörande i alla beslutBestämmelser om barns vårdnad, boende och umgänge finns i 6 kap. föräldrabalken (FB). Vid alla beslut som gäller vårdnad, boende och umgänge ska barnets bästa vara avgörande (6 kap. 2 a § FB). Att barnets bästa ska vara avgörande är ett högt ställt krav och det finns inget som är viktigare än vad som är bäst för barnet i bedömningen. I bedömningen om vad som är till barnets bästa ska det särskilt fästas avseende vid risken för att barnet utsätts för övergrepp, men även barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.Den som är vårdnadshavare ska bestämma i frågor som rör barnets angelägenheter (6 kap. 11 § FB). I ert fall, när ni har gemensam vårdnad, ska sådana beslut tas av er tillsammans (6 kap. 13 § första stycket FB). De frågor ni gemensamt ska besluta om som vårdnadshavare är större och mer ingripande beslut. Typiskt sett kan det avse vart barnet ska gå i skola/förskola eller vart hon ska bo, längre utlandsresor m.m. Mer vardagliga avgöranden behöver inte vårdnadshavarna ta tillsammans. Till vardagliga avgöranden räknas t.ex. vad ett barn ska äta, sovtider m.m. Val av skolgång är som sagt typiskt sett ett sådant beslut ni ska ta gemensamt och som pappan inte kan bestämma själv.Vänd dig till familjerätten för ett samtal i första handMitt råd är att du i första hand vänder dig till familjerättsenheten i din kommun. Familjerätten är, trots dess titel, inte en domstol. Familjerätten lyder under socialtjänsten och bistår bland annat med rådgivning om vårdnad, boende och umgänge samt det finns en möjlighet till samarbetssamtal. Samarbetssamtal är frivilliga så det krävs att pappan till er dotter går med på det för att ni ska träffas i ett sådant samtal.Familjerätten har i regel väldigt professionell personal som är vana att handskas med ärenden som ert. Familjerätten har tystnadsplikt, är objektiv och ser till barnets bästa. Dess uppgift är att medla och se till att ni får en fungerande dialog. Kanske kan ni i familjerätten komma fram till en lösning som fungerar för både er och er dotter. Ibland är det bättre med en tredje part som kan hjälpa till att få en konstruktiv dialog. För att få kontakt med familjerätten kan du ringa till kommunens växel och be om att bli kopplad till rätt avdelning.Ett alternativ är att begära enskild vårdnadSom redogjort för enligt ovan kan inte pappan ensam ta beslutet att flytta er dotter och att hon ska gå i skola hos honom. Ett alternativ om ni verkligen inte kan enas är att du vänder dig till domstol och begär enskild vårdnad (6 kap. 5 § första stycket FB). Det är ett av de alternativ som även pappan har om han vill ha egen bestämmanderätt över t.ex. skolgång och boende.Vid bedömningen om vårdnaden ska vara gemensam eller anförtros åt en av er ska rätten fästa särskilt avseende vid er förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet (6 kap. 5 § andra stycket FB). Vad som är sådana samarbetsproblem att vårdnaden bör ändras till enskild får bedömas från fall till fall. Viss ledning kan tas från rättsfallet NJA 2007 s. 382. I rättsfallet uttalade Högsta Domstolen: "Uttryck för brist på förtroende för den andra föräldern liksom för bristande vilja eller förmåga att vara flexibel och jämka samman sin uppfattning med den andres är tecken som tyder på att gemensam vårdnad kan vara oförenlig med barnets bästa. En konflikt mellan föräldrarna bör dock inte utesluta gemensam vårdnad, om motsättningarna kan antas vara av övergående natur och därför inte bedöms hindra ett fungerande samarbete på längre sikt i frågor som rör barnet." Domstolens bedömning innebär således att om ni har långvariga samarbetsproblem som inte är av övergående natur, talar det för att vårdnaden ska vara enskild till en av er. I bedömningen ska, som inledningsvis redogjort för, barnets bästa vara avgörande. I en domstolstvist kan det således innebära att du eller pappan får enskild vårdnad. Om dottern bott länge hos dig och rotat sig hos dig, talar det i regel för att barnets bästa är att bo kvar hos dig och att vårdnaden tillfaller dig. Dock kan jag inte uttala mig närmre än så i ditt fall; det görs en helhetsbedömning i varje fall om vad som är barnets bästa.Mitt råd till dig är enligt ovan att du i första hand vänder dig till familjerätten. I första läget är förhoppningen att du och pappan redan då kan komma överens om en lösning som fungerar för er och er dotter. Jag är av uppfattningen att samarbetssamtal hos familjerätten inte ska underskattas. Det kan göra en väldig skillnad med en oberoende part som hjälper er att få till en konstruktiv dialog.Om pappan vill ha en egen rätt att bestämma vart er dotter ska gå i skola är alternativet att han vänder sig till tingsrätten med begäran om enskild vårdnad. Rättens första förslag kommer vara att ni gemensamt går med på att ha samarbetssamtal. I det fallet är det bra att redan ha varit på sådana. Förhoppningen med samarbetssamtal är att ni kan enas och få ett bra samarbete utan att ens behöva gå till domstol! Skulle ni trots samarbetssamtalen hamna i domstol bör du anlita en jurist som företräder dig. För det ändamålet kan jag varmt rekommendera att du bokar tid med någon av våra duktiga och erfarna jurister hos Lawline. Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Vänligen,