Får familjehemsplacerade barn komma hem till jul?

2021-11-27 i Barnrätt
FRÅGA |Vad gäller vid familjehemsplacering (SOL) när det kommer till julen? Alltså visst måste barnet/barnen få komma hem till sina föräldrar eller förälder då?
Victor Nilsson |Hej, och tack för att du valt att vända dig till Lawline med din fråga.Huvudregeln är att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om umgänge (6 kap. 2 a § föräldrabalken (FB)). Det finns inga särskilda regler angående julen eller några andra högtider.Huruvida barnet kan umgås med sina föräldrar avgörs således av en bedömning med utgång i barnets bästa.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Gemensam vårdnad vid samboskap

2021-11-27 i Faderskap
FRÅGA |Hej, Jag och mitt ex har två barn tillsammans. Vi har alltid varit sambor och inte gifta. Han har fyllt i Faderskapsblanketten, undertecknat och lämnat på plats så det alltså han som står som pappa. Jag undrar om vi har gemensam vårdnad av barnen på grund av det är han som står som pappa eller är det bara jag som är mamman som har det för vi har inte varit gifta? Tack på förhand! Med vänliga hälsningar
Anton Blomqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.FaderskapsbekräftelseFör att få gemensam vårdnad vid samboskap krävs en faderskapsbekräftelse. Detta är en blankett om faderskapsbekräftelse som undertecknas av en ogift man för att medge att han är far till ett barn. Denna bekräftelse ska vittnas och skriftligen godkännas av socialnämnden respektive modern. Har detta skett är faderskapet fastställt (1 kap. 3 § föräldrabalken). Er situationSom jag förstår det har ni bekräftat faderskapet på ovan nämnda sätt. Detta innebär att ni har gemensam vårdnad av barnen på grund av att det är han som står som pappa. Faderskapsbekräftelsen är nämligen ett sätt att få gemensam vårdnad när man inte är gifta. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vad händer med sambos egendom om hen avlider?

2021-11-25 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |HejJag har två bröder en med samma föräldrar som jag och en som har en annan pappa. Min mamma lever tillsammans med min lillebrors pappa (de är inte gifta) och har gjort så i många år. Huset de bor i köpte de 1976 och har under tiden de bott där tagit nya lån för att kunna renovera. Min fråga är nu vad händer med huset och andra tillgångar om mamma dör först eller om min styvfar dör först? Kan min lillebror kräva ut sitt arv efter sin far, så att mamma måste lämna allt?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vände dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna i sambolagen (2003:376) och ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga. Om ena sambon avlider kommer en bodelning att göras mellan efterlevande sambon och dödsboet om efterlevande sambon begär det (18 § 2 stycket sambolagen). I bodelningen ingår samboegendom, som samboegendom räknas det gemensamma bohaget och bostaden (3 § sambolagen). I din mammas fall räknas huset som gemensam bostad då de köpte det tillsammans och jag utgår från att det skulle användes av dem gemensamt. Med hjälp av tillgångarna ska skulderna betalas av, det kan dödsboet exempelvis göra genom att sälja huset. Som gemensamt bohag menas inre lösöre som är till för det gemensamma hemmet, det kan gälla bl a möbler och hushållsmaskiner, även detta ska ingå i bodelningen ( 6 § sambolagen). Om man inte begär bodelning kommer man behålla det man själv äger genom till exempel (köp, gåva, arv, etc) Ägde man något gemensamt kommer man få rätt till sin egen andel av den. Om din mamma går bort först kommer huset att delas mellan dödsboet och efterlevande sambo. De kommer äga huset med samäganderätt (19 § sambolagen), ena parten kan välja att köpa ut den andra men finns inget tvång till det. Man kan även kräva en tvångsförsäljning av huset (6 § samäganderättslagen). Efter att huset delats upp ska den andelen av huset och bohaget som din mamma fått genom bodelningen att gå i arv, tillsammans med resterande egendom som tillhör din mamma och inte ingick i bodelningen. Arvet kommer då att fördelas på din mammas bröstarvingar, alltså på dig och dina syskon (2 kap. 1 § ÄB). Ifall din lillebrors styvfar går bort först kommer bodelningen på samma sätt att ske, din mamma kan då välja att köpa ut dödsboet och behålla huset. Din lillebror kommer ha arvsrätt till den andelen av huset och bohaget som tillhörde hans pappa, såväl som pappas andra egendomar. I och med att din lillebrors föräldrar inte var gifta kommer din mamma inte kunna ärva allt i första hand, utan din lillebror kommer kunna få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § ÄB). Slutsats Ifall ett testamente inte existerar kommer din lillebror att få ut sitt arv om han pappa går bort först. Det kommer dock inte innebära att din mamma måste lämna allt. Huset kommer att delas på båda samborna förutsatt att det var gemensamt ägt och andelen som tillhör din lillebrors pappa kommer din lillebror att ärva. Din mamma kan köpa ut dödsboet med ett värde som motsvara halva huset och därmed kan hon behålla det. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Behöver båda vårdnadshavare godkänna en utredning angående dyslexi?

2021-11-25 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Har länge fått både vuxna och folk i min ålder (14år) som undrat om jag har dyslexi och undrar därmed om jag behöver båda vårdnadshavarnas godkännande för att kolla upp sådant?
William Tinnberg |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Din fråga som rör vårdnadens utövande regleras i Föräldrabalken (FB) 6 kapitlet. Utöver detta så finns det även ett övergripande ansvar för skolan att ge stöd till alla elever utifrån deras egna förutsättningar i Skollagen.HuvudregelnJag tolkar din fråga som att du undrar om det krävs båda vårdnadshavarnas godkännande för att göra en utredning angående dyslexi. Som utgångspunkt i ett fall som ditt så gäller det att man behöver vårdnadshavarnas godkännande, en utredning har den karaktären att detta krävs. Enligt lagen så har vårdnadshavare både en rätt och en skyldighet att bestämma i dessa typer av frågor som rör ens barn (6 kap. 11 § FB). Huvudregeln är att båda föräldrarna behöver godkänna beslutet, om de båda är vårdnadshavare (6 kap. 13 § 1 stycket FB).Det finns dock två undantag till huvudregeln som kan vara bra för dig att veta om.Första undantagetDet första undantaget är om din ena vårdnadshavare skulle vara förhindrad att godkänna utredningen, detta kan t.ex. vara på grund av sjukdom eller annan frånvaro (6 kap. 13 § 2 stycket FB). I dessa fall så får vissa beslut tas av bara en av vårdnadshavarna. Det ska dock röra sig om beslut av mindre ingripande karaktär för barnets framtid och undantaget gäller enbart sådana beslut som inte utan olägenhet kan skjutas upp. Utan att veta mer om din situation så kan jag inte uttala mig mer exakt men en utredning angående dyslexi har troligen inte den akuta karaktären som krävs och därmed så blir undantaget inte tillämpligt i ditt fall.Andra undantagetDet andra undantaget är att Socialnämnden kan gå in istället för en av dina vårdnadshavare om en skulle godkänna beslutet och den andra motsätter sig det (6 kap. 13a § 1 stycket 1 punkten FB). Detta undantag gäller enbart psykologiska eller psykiatriska utredningar enligt hälso- och sjukvårdslagen. En utredning angående dyslexi kan göras inom vården men görs i de allra flesta fallen av en logoped och är därmed inte av den karaktären att dessa klassas som en psykologisk utredning och omfattas därmed inte av undantaget. Det finns vissa fall då detta undantag skulle kunna tillämpas men troligen skulle det kräva att en annan typ av utredning ligger till grund för beslutet och att en dyslexiutredning agerar som komplement till den större utredningen.Det ska dock nämnas att det även i dessa fall just är ett undantag som inte tillämpas i alla fallen där det är möjligt, utan det är socialnämnden som gör en bedömning av situationen och det enskilda fallet. I förarbeten till bestämmelsen så går det att läsa att undantaget ska tillämpas ganska restriktivt, men med hänsyn till barnets bästa. Socialstyrelsen uttalade även samma synsätt i domen HFD 2015 ref. 5. Jag anser därmed att detta undantag troligen inte kommer vara tillämpligt i ditt fall.Skolans ansvarDet kan slutligen vara bra för dig att veta att skolan har en skyldighet att erbjuda stöd för att du ska uppnå målen i skolan även om en utredning inte har skett. Det kan skilja sig åt mellan olika skolor hur det ser ut och hur det fungerar i praktiken. Men det finns en skyldighet för alla skolor att vidta allmänna åtgärder (3 kap. 2 § Skollagen). Utöver detta allmänna stöd så finns det även en skyldighet för skolan att vidta extra anpassningar för elever som kan befaras att de inte når upp till lägsta kunskapskraven som krävs, därmed så kan du få andra typer av stöd som inte kräver dina vårdnadshavares godkännande (3 kap. 5 § Skollagen).AvslutningsvisOm du vill att en utredning ska äga rum så skulle jag rekommendera att du pratar med dina vårdnadshavare om det. Detta kommer kräva bådas godkännande som utgångspunkt. Om detta inte är ett alternativ så skulle jag rekommendera att du tar kontakt med skolan, eventuellt elevhälsan på skolan angående möjligheter till extra stöd.Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att kontakta oss på Lawline igen.Med vänliga hälsningar,

Kan en make få tillbaka skadestånd efter bodelning?

2021-11-27 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej! Några närstående har skiljt sig nyligen och ena partnern fick skadestånd för skada på arbete för några år sedan.Hen valde då att investera en del av pengarna i en gemensam bostad och resten levde som för. Nu efter skilsmässan kräver hen tillbaka pengarna som investerades och levdes för. Har hen rätt eller kan den andra partnern gå vidare med detta?
Victor Nilsson |Hej, och tack för att du har valt att vända dig till Lawline med din fråga!Ersättning som en make fått för personskada får undantas från en bodelning (10 kap. 2 a § äktenskapsbalken (ÄktB)). Det gäller även för avkastning på sådan ersättning, samt vad som trätt i ersättningens ställe. Det hade alltså varit möjligt för maken att undanta den egendomen från bodelningen.Om bodelningen upprättats av en bodelningsförrättare får maken då, inom fyra veckor efter delgivningen, klandra bodelningen (17 kap. 8 § andra stycket ÄktB). Ifall maken inte klandrar bodelningen inom fyra veckor har hen förlorat sin talan, och får finna sig i den bodelning som ägt rum.Ifall bodelningen inte upprättats av en bodelningsförrättare är utgångspunkten att bodelningen inte kan överklagas, då makarna själva kommit överens om hur egendomen ska fördelas.Sammanfattningsvis kan den maken som fått skadestånd inte få tillbaka pengarna, med mindre att en bodelningsförrättare upprättat bodelningen och att det gått mindre än fyra veckor sedan makarna delgavs den.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Underhåll vid stor ekonomisk skillnad mellan föräldrarna

2021-11-26 i Underhåll
FRÅGA |Mina 2 barn, son 13 år och dotter 15 år bor sen 1 aug hos mig på heltid och varannan helg hos sin pappa. Höstlovet och en vecka under jullovet är dom längre perioderna som de ska och har bott hos honom. Under den här tiden betalar han endast 4046kr per månad i underhåll trots att han tjänar ca 15000kr mer än mig i månaden och har ex. antal miljoner i företag. Sen skilsmässa 2012/13 har barnen bott varannan vecka fram tills i somras och vi har delat eller försökt kommit överens om kostnaderna kring barnen. Konstant bråk och aldrig överens. Nu tar jag barnen helt och ändå fortsätter detta. Han anser sig betala det rätta för barnen och jag tror knappast att det kan stämma. Var och en ska ju betala efter sin förmåga och det görs inte och har aldrig gjorts. Ständiga bråk om hur och när barnen ska var hos honom och vad han ska vara med och betala och inte ex. det är mina intressen att åka slalom med barnen och då ska inte han behöva betala. Han är omgift sen några år, utan nya gemensamma barn och de har/ska flytta till annan ort. Jag är sambo, inga gemensamma barn eller andra barn boende hos oss då hans barn är vuxna. Vad är det rätta här och hur kan jag ta det vidare? Vi har försökt med familjerådgivning, samt familjerätten men kommer ingenstans. Vad kan jag göra?
Daniel Högman |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar i vilken mån din exmake kan åläggas att betala underhåll för era gemensamma barn. Eftersom jag inte har några siffror att gå på, annat än att hans inkomst är avsevärt mycket högre än din, kan jag inte göra några exakta uträkningar på vad han borde betala. Därför kommer jag på ett generellt plan redogöra för vilka regler som finns att förhålla sig till vad gäller underhåll. Det finns även praxis från Högsta domstolen (HD) som eventuellt kan få betydelse i ditt fall.Reglerna om underhåll till barn regleras främst i 7 kap. Föräldrabalk (1949:381) (hädanefter FB)Allmänt om underhållPrecis som du säger har föräldrar en skyldighet att svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarna samlade förmåga, se 7 kap. 1 § FB. Detta gäller även när man bor ihop, och är ett stadgande för att ge barn en ekonomisk trygghet under uppväxten. Skyldigheten för föräldrar att försörja sina barn finns upp till att barnet fyller 18 års eller har avslutat sin gymnasieutbildning (dock högst 21 år).Om man inte bor med barnet har man att fullgöra sin underhållsplikt för barnet genom underhållsbidrag, se 7 kap. 2 § FB. Detta är vad som är aktuellt för din exmake. Underhållsbidrag fastställs genom avtal eller dom, se 7 kap. 2 § 2 st. FB. Detta kan dock senare jämkas (korrigeras eller ändras) eller förklaras oskäligt. Barnet är den egentliga parten i frågan men dess talan förs av dig som vårdnadshavare om barnet är under 18. Avtalet kan vara skriftligt eller muntligt men krävs att det är skriftligt och bevittnat för att det ska kunna läggas till grund för verkställighet enligt utsökningsbalken 3 kap. 19 §. Detta betyder att det kan användas för att kräva pengar med hjälp av betalningsföreläggande från Kronofogdemyndigheten.Umgänge eller varaktigt boende?Det första som måste avgöras är om det är fråga om växelvist boende i ert fall, eller endast umgänge, som grundar skyldighet att betala underhållsbidrag. Om det är så att man anser att växelvist boende föreligger är utgångspunkten att föräldrarna betalar vad de ska under tiden som de har barnen, men det kan finnas utrymme för att kräva underhåll då också. Om en person som bor tillsammans med barnet inte fullgör sin underhållsplikt kan man enligt 7 kap. 6 § FB ålägga hen att utge bidrag eftersom barnet inte får vad den ska ha enligt 7 kap. 1 § FB, alltså vad som är skäligt för barnet utifrån föräldrarnas förmåga. Stöd för detta resonemang finns från HD i NJA 2013 s. 955.Eftersom du säger att han betalar en viss summa varje månad antar jag att det är klargjort att han inte bor med barnen, och att han enligt 7 kap. 2 § FB har en skyldighet att betala underhållsbidrag. Det räknas alltså inte som växelvis boende i er situation.Hur bidraget beräknasDet finns två avgörande faktorer för att bestämma underhållsbidragets storlek, nämligen barnets behov, och föräldrarnas ekonomiska förmåga.Barnets behovGrundliga behov kostar enligt Socialstyrelsen och Konsumentverket0–6 år gammal 65% av prisbasbeloppet7–12 år gammal 80% av prisbasbeloppet13–18 år gammal 95% av prisbasbeloppetDetta delas sedan på 12 månader för att få ut en summa för varje månad, till detta adderas kostnader för barnomsorg osv. Från detta subtraheras vad man får i barnbidrag och flerbarnstillägg. Barnbidraget är på 1 1250kr enligt 15 kap. 3 § socialförsäkringsbalken.Föräldrarnas förmågaÅrsinkomst efter skatt minus 120% av gällande prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken, se 7 kap. 3 § FB. Detta är för att täcka levnadskostnader. Dessutom avdrag för bostadskostnader. Delar personen boende med någon annan, typ sambo, får man dra av halva bostadskostnaden.Det som är kvar efter alla avdrag ovan är förälderns överskott.Formeln för att beräkna underhållsbidraget är: Barnets behov x Bidragspliktigs förälders överskott/Föräldrarnas sammanlagda överskott = Underhållsbidrag.Ett exempel kan illustrera det på ett bättre sätt. Alla siffror är påhittade och tjänar bara som just illustrerande exempelAnders och Bea har Calle 15 år ihop. Calle bor med Bea.Anders:Lön 25 000kr (netto)-Boendekostnader 5000kr men bor ihop med sambo så 2500kr-Levnadskostnader 4730kr (10% av prisbasbeloppet/månad).Överskott 17770krBeaLön 25 000 (netto)-Boendekostnader 5000kr bor själv-Levnadskostnader 4730 krÖverskott 15270krBarnets behov: 95% av prisbasbeloppet på 47 600kr = (45 220 / 12= 3768) -1250 (barnbidraget) =2 518kr i månaden.Alltså2518 x (17770 / 33040)= ca 1334kr i månaden för Anders att betala i underhållsbidrag till Calle.Samma levnadsstandard hos båda föräldrar vid växelvist boendeI er situation tolkar jag det som att barnen har en klart mer förmånlig situation rent ekonomiskt när de bor hos sin far. Därför kan eventuellt rättsfallet NJA 2013 s. 955 vara av intresse. I rättsfallet berördes en annorlunda situation än din, men det finns ett principuttalande av HD som är väldigt intressant. HD säger nämligen att "ett barn har rätt att leva på en nivå som inte allt för mycket avviker från den som den ekonomiskt bäst ställda föräldern har." I rättsfallet var det fråga om växelvist boende och inte sporadiskt umgänge mellan barnen och fadern som det är i ditt fall, och eftersom det är lite oklart hur mycket tid barnen spenderar hos sin far går det inte att säga hur mycket rättsfallet och uttalandet kan hjälpa dig i din situation innan det är klarlagt hur umgängessituationen faktiskt är. Det kan dock vara bra att ha i åtanke om det skulle vara så att barnen upplever en drastisk skillnad mellan boendet hos sin far och hos dig.I rättsfallet använde HD sig av 7 kap. 6 § FB, som stöd för att säga att en förälder som inte omfattas av bestämmelserna i 7 kap. 2 § FB kan åläggas att betala underhållsbidrag. Eftersom dina barns far omfattas av 7 kap. 2 § FB (se min bedömning ovan) är det osäkert om rättsfallet kan vara till hjälp för dig. Skulle du driva processen vidare (alltså att du försöker driva en process där det fastställs att barnens far ska betala mer i underhållsbidrag) kan det vara klokt att diskutera förutsättningarna med en familjejurist.SlutsatsSom du ser är din fråga inte helt enkelt att besvara, och den kompliceras av främst tre saker. Det första är att det är lite oklart hur umgängessituationen ser ut. Är det fråga om växelvist boende är det en något mer diffus bedömning som ska göras ang. hans betalningsskyldighet för barnen, men det är å andra sidan bättre för dig eftersom man kan stödja sin argumentation på HD:s uttalanden i NJA 2013 s. 955. Här går det inte att schablonartat avgöra hur mycket som ska betalas men det kan leda till mer än han betalar i dagsläget.Det andra och tredje problemet går ihop en smula. Det är nämligen att du berättar att barnens far har mycket av sina tillgångar i bolag, och inte plockar ut en förvärvsinkomst som sin största inkomstkälla. Det gör att bedömningen av hans ekonomiska förmåga försvåras, och jag kan inte heller ge dig några svar ang. detta eftersom jag inte har några siffror tillgängliga. Jag förstår dock att det inte är möjligt för dig att redovisa dem.Mina rådJag skulle råda dig att försöka utröna främst en sak, och det är hur umgängessituationen faktiskt ska vara.Få det svart på vitt vad det är som gäller och vem som ska ha barnen vid vilka tider. Detta kommer hjälpa dig att avgöra om det är så att han betalar för lite eller inte. OM det är så att ni har en dom på att det ska vara växelvist boende för barnen, alltså varannan vecka som du skriver i början av din fråga, kan det finnas utrymme att höja hans betalningsskyldighet med stöd av 7 kap. 6 § FB, utifrån HD:s uttalanden i NJA 2013 s. 955. Utifrån din fråga kan jag dock inte avgöra om det har kommit en ny uppgörelse som ger dig fullt umgänge eftersom du har barnen på heltid nu, eller om det bara har blivit så för att det är lättare för er.Jag ser också att du har bokat telefonuppföljning. Därför föreslår jag att jag ringer upp dig tisdag den 30/11 kl. 17.30, så att du får lite tid på dig att tillgodogöra dig svaret och tänka efter lite hur du vill göra. Om tiden inte passar, eller det är så att du missar mitt samtal får jag be dig kontakta mig på min mejl så att vi kan komma överens om en annan tid. Det kan vara bra att veta att jag kommer att ringa från Dolt nummer, så att du inte blir förvånad och avböjer samtalet. Du når mig på min mejl: Daniel.Hogman@lawline.seJag hoppas att du fick svar på din fråga!

Dold samäganderätt – bostadsrätt

2021-11-25 i Bodelning
FRÅGA |Hej!Jag och min man har bestämt oss för att gå skilda vägar. För ca 11 månader (december 2020) köpte vi en bostadsrätt. Hela lånet står på mitt namn och även bostaden. 100% av kontraktet står på mig. Min fråga är, om vi väljer att skilja oss har då min make rätt till bostaden om han kräver det? Han står varken med på lånet eller bostaden. Vad har han rätt till vid en eventuell bodelning? Min man är inte svenskmedborgare ännu.
Ellinor Bäckström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inledningsvis kommer jag att utreda vilket lands lagstiftning som ska tillämpas. Detta eftersom din man inte har svenskt medborgarskap. Därefter kommer jag att besvara din fråga gällande om din man har rätt till bostaden eller inte.Vilket lands lagstiftning ska tillämpas?Svensk domstol är behörig att pröva mål om äktenskapsskillnad, det vill säga skilsmässa, bland annat när den som ansöker om äktenskapsskillnad är svensk medborgare och har hemvist i Sverige, när sökande inte är svensk medborgare men har hemvist i Sverige sedan minst 1 år samt när den andra parten har hemvist här i riket (3 kap. 2 § lagen om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmyndarskap (IÄL)). Med hemvist avses platsen där personen är bosatt, om bosättningen med hänsyn till vistelsens varaktighet och omständigheterna i övrigt måste anses stadigvarande (7 kap. 2 § IÄL). Jag tolkar det som att du har svenskt medborgarskap och att ni båda är bosatta här, det vill säga har er hemvist här, varför svensk domstol är behörig. När svensk domstol är behörig tillämpas, om inget annat föreskrivs, svensk lag (3 kap. 4 § IÄL). Det finns ingenting som tyder på att svensk lag inte skulle vara tillämplig i ert fall. Svensk lag ska alltså tillämpas. Har din man någon rätt till bostaden?Regler om bodelning för makar finns i äktenskapsbalken (ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Med giftorättsgods avses all egendom som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom omfattar till exempel egendom som till följd av äktenskapsförord är enskild samt egendom som en make fått i gåva av någon annan än den andra maken med villkoret att egendomen ska vara mottagarens enskilda (7 kap. 2 § ÄktB). Då du inte nämnde något om att bostadsrätten skulle vara enskild egendom ska den anses vara giftorättsgods och på så vis ingå i bodelningen. I och med att det är du som står på kontrakt och lån ska den tas upp på din sida i bodelningen och du ska därför som huvudregel få hela bostadsrätten på din lott (11 kap. 7 § ÄktB).I ert fall kan det dock vara fråga om dold samäganderätt. Detta är en familjerättslig princip som innebär att en make eller sambo ska anses vara ägare trots att denne inte står på köpekontraktet. För att dold samäganderätt ska föreligga krävs att tre kriterier är uppfyllda:1. En av makarna/samborna har köpt egendomen i sitt namn2. Egendomen är inköpt för gemensamt bruk, det vill säga för att båda ska använda den3. Den make/sambo som inte utåt framträder som ägare ska ha lämnat ett ekonomiskt bidrag till köpet vid köptillfället. Med ekonomisk bidrag avses t.ex. lån eller annat tillskott.Punkterna 1 och 2 verkar vara uppfyllda i och med att det bara är du som köpt bostadsrätten i ditt namn samt att den är inköpt för att ni båda ska använda den. Frågan blir då om din man har lämnat någon form av ekonomiskt bidrag. Om så är fallet föreligger dold samäganderätt, varför bostadsrätten ska tas upp som både din och din mans egendom. På så vis har ni båda rätt till er del av bostaden (11 kap. 7 § ÄktB). Presumtionen är att man äger egendomen med 50 % var (1 § samäganderättslagen). Denna presumtion kan dock brytas beroende på omständigheterna. Viktiga faktorer i bedömningen är egendomens art, användningsändamål, partnernas ekonomiska bidrag, ansvar för lån m.m. (se NJA 2012 s. 377). I och med att jag inte har tillgång till all information kan jag tyvärr inte uttala mig om andelarna skulle bestämmas på annat sätt än hälftendelning. Att du ansvarar för hela lånet talar däremot för att presumtionen skulle brytas.SammanfattningOm det är så att dold samäganderätt föreligger har din man rätt till bostaden. Som huvudregel gäller då att ni äger 50 % av egendomen var. I undantagsfall kan dock andelarna bestämmas på annat sätt, det vill säga en make har rätt till större del av egendomen än den andra. Är det så att din man inte kan anses ha bidragit ekonomiskt föreligger inte dold samäganderätt och du har därför rätt att få hela bostaden på din lott. Din man kommer då inte ha rätt till bostadsrätten.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Jäv angående bouppteckningsförättare

2021-11-25 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Ett inbördes testamente mellan äkta makar upprättades 1987 av en arbetskollega till min far och styvmor. Samma person blev boupptäckningsman för dödsbo när min far dog, 2021.Är detta en jävsituation?
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline!Som jag förstår det, vill du veta om en jävsituation uppstår när samma person som vittnade ett inbördes testamente också är bouppteckningsförrättare för ett dödsbo.BouppteckningsförrättareI informationen ovan, nämner du bouppteckningsman, jag antar att du i detta sammanhang, menar bouppteckningsförrättare. Jag vill bara klargöra att vi pratar om samma sak.Bouppteckningsförrättare är de som genomför en bouppteckning. Enligt 20 kap. 2 § första stycket ÄB, ska en bouppteckning genomföras av två "kunniga och trovärdiga gode män". Bouppteckningsförrättarna genomför bouppteckningen och skriver ned resultatet av denna i bouppteckningshandlingen samt skickar in denna till Skatteverket för registrering.Vem får vara en förrättningsman?Nästan alla får vara förrättningsmän. De som inte kan vara det finns citerade i 20 kap. 2 § första stycket ÄB. Dessa är: en dödsbodelägare eller en företrädare för en dödsbodelägare; en efterarvinge enligt hovrättsfallet RH 1995:77; en bouppgivare, boutredningsman eller testamentsexekutor (se NJA 1925 s. 389); eller en särskild boutredningsman.Enligt kommentaren till 20 kap. 2 § första stycket ÄB framgår att det inte finns något krav på frånvaro av jäv men att en bouppteckningsförrättare inte få ha eget intresse i boet.Ditt fallArbetskollegan till din far kan således vara en av bouppteckningsförrättarna. Det faktum att han upprättat deras testamente hindrar inte honom från att vara förrättningsman. Detta eftersom det inte finns med på listan av de som inte får vara förrättningsmän. Det finns inte heller något krav på jäv men han får inte ha eget intresse i boet.Jag hoppas att du fick svar på din fråga.Vänligen,