en förälders rätt till umgänge

2020-11-22 i Barnrätt
FRÅGA |Hej. En mamma som har ensam vårdnad sen barnets födsel. Får hon neka fadern umgänge som hämd för att hon inte får som hon vill. Min vän mår inte bra.
Nabyiel Marionell |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga behandlas i föräldrabalken (FB).UmgängeBarnet skall ha rätt till umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med. Barnets föräldrar har ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med så långt möjligt tillgodoses. (6 kap. 15 § FB). Det är barnet som har rätt till umgänge med båda sina föräldrar. Föräldrar har alltså ingen absolut rätt att umgås med sitt barn.En förälder som vill umgås med sitt barn kan väcka talan hos domstol. Socialnämnden får också föra sådan talan (6 kap. 15a § FB). Domstolen ska därefter besluta om rätten till umgänge.Barnets bästa ska vara avgörande Vid alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen av barnets bästa ska hänsyn tas till risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna och även till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad (6 kap. 2a § FB).Mammans agerande skulle kunna utgöra ett umgängessabotage om hon inte har haft fog för sitt agerande med hänsyn till barnets bästa. Umgängessabotage föreligger när den ena föräldern försöker förhindra umgänge mellan barnet och den andra föräldern.SammanfattningEn förälder, som inte har vårdnad, har inte någon absolut rätt till umgänge. Man kan då väcka talan hos domstol om man inte kan komma överens med den andra föräldern. Men innan man väljer att gå till domstol är det bra att försöka få hjälp av Familjerätten i kommunen. Du kan läsa mer om hur du ska gå vidare på domstolens hemsida här.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänlig hälsning

Kan man hindra barnen från att träffa exets nya partner?

2020-11-22 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej! Jag är ihop med en man som har 2 barn, snart 11 och 13 år. Problemet vi har är hans ex, barnens mamma, som mer än gärna lägger sig och ska bestämma allt. Nu har hon bestämt att jag inte får träffa hans barn under striktare Corona tider för hon är rädd att jag smittar barnen. Vi bor inte ihop på papperet men träffas jämt och även med barnen. Hon hotar med att han inte får träffa barnen om jag åker hem till dom. Har hon någon rätt överhuvudtaget att agera så här?Tacksam för svar!
Nabyiel Marionell |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga behandlas i föräldrabalken (FB). VårdnadJag utgår ifrån att barnens föräldrar har gemensam vårdnad över barnen. De har då rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. De ska därvid i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål (6 kap. 11 § FB). Vidare måste det konstateras att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen av barnets bästa ska hänsyn tas till risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna och även till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad (6 kap. 2a § FB). Om föräldrarna har gemensam vårdnad över barnen, ska alla beslut kring barnen fattas gemensamt. Beslutet ska också tas med hänsyn till barnets bästa. Man kan alltså säga nej till beslut som fattas av den andra föräldern. Dock kan den föräldern som har barnen hos sig (s.k. boendeföräldern) få ensidigt fatta beslut om vardagliga saker såsom mat, kläder och även vem barnet får umgås med i dennes hem.Sammanfattningsvis kan man alltså säga att det finns ingen laglig väg för en förälder att begränsa den andra förälderns möjlighet för att kunna träffa barnen. Det är alltså inget som mamman kan framtvinga lagligt. Detta förutsätter att barnen inte känner sig otrygga – att det inte strider mot barnets bästa. Skulle det strida mot barnets bästa (t.ex. barnen får illa) kan utgången blir helt annorlunda.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänlig hälsning,

Räcker det att skriva att pengarna på ett visst konto ska utgöra enskild egendom?

2020-11-22 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |HejJag och min man är gifta sedan länge, har inga barn tillsammans men han har ett barn från ett tidigare äktenskap. Vi har inte skrivit något äktenskapsförord innan vi gifte oss men nu vill vi göra det för att jag ska ha enskild egendom i form av ett eget sparkonto. Räcker det att skriva att "konto 12345 i banken xyz" är framöver kvinnans enskild egendom? Eller behöver vi specificera något mer ang. detta sparkonto (t.ex. hur mycket som är max belopp)?Tack för hjälpen!
Minna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det räcker att skriva att pengarna på ett visst konto, med angivelse av kontonummer och bank, ska vara hennes enskilda egendom. Ni behöver inte ange något maxbelopp men vill ni ha ett tak för den summa pengarna som ska utgöra enskild egendom så behöver ni precisera detta. Det viktiga är att äktenskapsförordet är utformat så pass tydligt att det inte kan missförstås i framtiden. Formkraven för äktenskapsförord är att det ska upprättas skriftligen, undertecknas av er båda och registreras hos Skatteverket för att vara gällande (7 kap. 3 § andra och tredje stycket äktenskapsbalken). Ni kan enkelt och till ett fast pris upprätta ett äktenskapsförord via vår avtalstjänst på https://new.lawline.se/products/1 Hoppas att svaret har varit till din hjälp!Med vänlig hälsning,

Bodelning sju år efter skilsmässa och ersättningsskyldighet för makes avbetalade skulder

2020-11-21 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej, mina föräldrar skilde sig för 7 år sedan. Han hade svikit familjen ganska rejält och ingen bodelning gjordes i samband med detta. Han lämnade utan bråk och tog enligt honom på sig gemensamma lån. Även en andelsstuga i fjällen köptes under deras tid tillsammans. Vad kan ha kräva av min mor vid en eventuell bodelning efter 7 år? Kan hon bli skyldig att ersätta honom för lån han har betalat av?
Paulina Asplund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Som jag förstår det undrar du över hur lång tid efter skilsmässa som man kan kräva bodelning samt om man vid en bodelning blir skyldig att betala för lån som redan avbetalats av den andra maken.BodelningRegler kring äktenskapsskillnad hittar du i äktenskapsbalken (ÄktB). När ett äktenskap upphör genom skilsmässa bör bodelning ske enligt 9 kap 1 § ÄktB. Genom bodelning delas giftorättsgods upp mellan makarna (10 kap 1 § ÄktB). Till giftorättsgods hör allt som makarna äger, tillsammans eller var för sig, som inte är enskild egendom (7 kap 1 § ÄktB). Enskild egendom är sådant som enligt testamente, äktenskapsförord eller gåvobrev gjorts till just enskild egendom (7 kap 2 § ÄktB). I ditt fall förstår jag det som att det inte fanns något äktenskapsförord eller dylikt och att all egendom var giftorättsgods. Hur lång tid efter skilsmässa kan man kräva bodelning?Det finns ingen tidsgräns i lagen för hur långt efter en skilsmässa bodelning ska ske. Bodelningen ska däremot göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena vid tiden för skilsmässan. I dina föräldrars fall ska bodelningen alltså baseras på giftorättsgodset och skulderna för sju år sedan (9 kap. 2 § ÄktB)Trots att det inte finns någon tidsgräns i lagen har Högsta domstolen i vissa fall ansett att man inte kan låta bli att begära bodelning under hur lång tid som helst. För att kunna vänta länge med bodelning ska man kunna presentera en rimlig förklaring till varför man har väntat så länge. Högsta domstolen har dock inte slagit fast någon exakt tidsgräns för hur länge man kan vänta innan rätten att begära bodelning går förlorad.I ett fall från Högsta domstolen (NJA 1993 s. 570) hade ena maken väntat tjugofyra år med att begära bodelning och då ansågs det vara för lång tid. I ett annat fall (NJA 2009 s. 437) hade en make väntat i tio år, men eftersom personen hade en rimlig förklaring till att det hade dröjt så lång tid så fick personen fortfarande kräva bodelning.Kommer din mamma bli tvungen att ersätta redan avbetalade lån?Som jag förstår din fråga så har din pappa tagit över lånen och betalat av dessa efter skilsmässan. Som nämnt ovan ska bodelningen ta sin utgångspunkt i egendomsförhållandena för sju år sedan. I en bodelning säger man att man delar upp makarnas egendom på andelar (11 kap 1 § ÄktB). Från sin andel får sedan vardera maken dra av sina skulder, som huvudregel med undantag från skulder som är relaterade till enskild egendom, enligt 11 kap 2 § ÄktB. Det kvarvarande delas sedan lika mellan makarna (11 kap 3 § ÄktB). Detta säger följande i ditt fall: bodelningen ska baseras på dina föräldrars giftorättsgods vid äktenskapsskillnaden och hur deras skuldförhållanden såg ut då, det spelar med andra ord ingen roll att förändringar skett sedan dess. Däremot, om dina föräldrar hade lånen gemensamt vid äktenskapsskillnaden, så kan detta innebära att även din mamma får göra avdrag för hälften av dessa vid bodelningen. Även din mamma får alltså göra avdrag för de skulder hon eventuellt hade för sju år sedan. Vad gäller i ditt fall? Om din pappa fortfarande har rätt att kräva bodelning efter sju år beror alltså lite på vilken ursäkt han har för att ha väntat så länge. Det är möjligt att begära bodelning sju år efter en skilsmässa men då ska man kunna presentera en rimlig förklaring till varför han inte har begärt bodelning tidigare. Om din pappa inte har något bra skäl till att han väntat så långe med bodelningen är min bedömning att det kan bli svårt för honom att få till en bodelning överhuvudtaget. Jag kan inte med säkerhet svara på om din mamma kommer bli tvungen att betala något på lånen nu sju år senare. För att kunna ta ställning till detta behövs information om hur skulderna såg ut vid äktenskapsskillnaden, vem stod på skulderna då? En bra huvudregel att ta med sig är dock att utgångspunkten för bodelningen alltid är egendomsförhållandena vid skilsmässan. Att detta har förändrats senare genom att vissa lån nu är avbetalade, vissa nya lån kanske har tillkommit eller att någon av makarna har ökat/minskat sina tillgångar spelar alltså normalt sett ingen roll. Jag hoppas att du är nöjd med svaret. Om du har fler frågor eller önskar specificera din frågeställning är du varmt välkommen att höra av dig till oss igen! Att göra en bodelning långt efter skilsmässa kan vara svårt just eftersom man behöver kartlägga hur egendomsförhållandena såg ut vid tidpunkten för skilsmässan. Du eller din mamma har möjlighet att boka tid med någon av våra jurister här om ni behöver ytterligare hjälp med detta. Med Vänliga Hälsningar

kan man bestämma vem som ska ha vårdnaden i ett testamente?

2020-11-22 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej! Om vi vill bestämma vem som ska ha vårdnaden om våra barn om vi båda dör. Ska nedanstående dokumenteras i ett testamente då?10 a § Om vårdnadshavare skall förordnas särskilt, utses någon som är lämpad att ge barnet omvårdnad, trygghet och en god fostran. Den som är underårig får inte förordnas till vårdnadshavare.[S2]Två personer kan utses att gemensamt utöva vårdnaden, om de är gifta med varandra eller är sambor.[S3]För syskon skall samma person utses till vårdnadshavare, om inte särskilda skäl talar mot det.[S4]Om vårdnadshavare skall förordnas efter föräldrarnas död och föräldrarna eller en av dem har gett till känna vem de önskar till vårdnadshavare, skall denna person förordnas, om det inte är olämpligt. Lag (2005:434).
Nabyiel Marionell |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är rätt att man kan välja vårdnadshavare genom att ge till känna era önskemål. Paragrafen ställer dock inget formkrav. Det är alltså inte nödvändigt att skriva önskemålet i testamentet. Men det kan vara bra att ha ett skriftligt underlag för att undanröja eventuella bevissvårigheter. Det är viktigt att beakta formkraven för ett giltigt testamente om ni väljer att skriva det i testamentet. Det kan du läsa mer i 10 kap. ärvdabalken.Vidare är det viktigt att poängtera att det är domstolen som har sista ordet. Med hänsyn till barnets bästa ska domstolen besluta huruvida personen ni har valt är lämplig eller inte. Domstolen är alltså inte bunden av testamentet.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänlig hälsning,

Kan jag skriva i testamente vem som ska få vårdnaden om mitt barn om jag dör?

2020-11-22 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Jag har skaffat barn själv I Danmark. Så ingen pappa och ingen som kan hävda den rätten. Han är dock bara 3 år så undrar vad som skulle hända om jag dör? Kanske vore en bra ide att göra ett testament?
Paulina Asplund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det kan absolut vara en god idé att i ett testamente skriva ner din önskan om vem som ska ta hand om din son om du skulle dö. Frågan om vad som händer i dessa fall regleras i 6 kap. föräldrabalken (FB). Enligt 6 kap. 9 § FB gäller vid en förälders dödsfall i första hand att vårdnaden anförtros den andra föräldern. Eftersom det i ditt fall inte finns någon andra förälder så kommer vårdnaden om din son i sådant fall anförtros åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Vem som kan utses till särskilt förordnad vårdnadshavare brukar i första hand vara någon vuxen som barnet redan har i sitt liv; tex. en mormor, moster, morbror eller nära vän till familjen. Man ställer samma krav på förordnade vårdnadshavare som man gör på vårdnadshavande föräldrar, dvs att denne ska ge barnet rätt omvårdnad, trygghet och en god fostran (se 6 kap. 10a § RB och jfr 6 kap. 1 § FB). Enligt 6 kap. 10a § st. 4 FB har föräldrar möjlighet att lämna önskemål om vem de vill ska utses till vårdnadshavare vid eventuellt dödsfall. Den önskade personen ska då förordnas om det inte är olämpligt. Olämpligt kan det vara om personen som önskats uppenbarligen inte har möjlighet att ge barnet en trygg uppväxt och god uppfostran. Det kan också anses olämpligt om barnet själv är tillräckligt gammalt (läs tonåring) och motsätter sig valet av vårdnadshavare. Men oftast går man alltså på den avlidna förälderns önskemål. Med detta i åtanke skulle jag absolut råda dig att skriva ett testamente angående vem du önskar ska anförtros vårdnaden om din son om du skulle dö. Såklart hoppas man på att leva för att se sina barn växa upp, men det är bra att ha detta förberett om det värsta skulle hända! Då kan du också vara trygg med vetskapen om att din son kommer tas omhand av någon som du själv har valt. Jag hoppas att du är nöjd med mitt svar. Återkom gärna om du har fler frågor eller funderingar! Med vänliga hälsningar

Får man vara gift och samtidigt ha ett särboförhållande med någon annan?

2020-11-22 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Kan man vara gift med en kvinna medan man är särbo med en annan?Enkel sagt att ha förhållande med två kvinnor och tjejer?
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på frågan kommer äktenskapsbalken (ÄB) och brottsbalken (BrB) att tillämpas.Är det lagligt att vara gift med en kvinna eller man samtidigt som man är särbo med en annan kvinna eller man?Det finns ingen lag som förbjuder att en make eller en maka har ett förhållande med någon annan utanför äktenskapet. Att ha ett särboförhållande med någon annan är därför inte förbjudet enligt lag.Däremot får den som är gift eller är partner i ett registrerat partnerskap inte ingå ett nytt äktenskap. Det existerande äktenskapet eller registrerade partnerskapet betraktas då som ett äktenskapshinder (2 kap. 4 § ÄB). Om någon som redan är gift lyckas ingå ett nytt äktenskap trots att det föreligger ett äktenskapshinder, kan den personen dömas för brottet tvegifte till böter eller fängelse i högst två år (7 kap. 1 § BrB).SammanfattningDet är inte olagligt för en gift man eller kvinna att ha förhållande med en annan person utanför äktenskapet. Däremot är tvegifte olagligt i svensk rätt. Om en person är gift och vill ingå äktenskap med någon annan krävs en skilsmässa. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Vilka krav ställs på en bodelning?

2020-11-21 i Bodelning
FRÅGA |Jag håller på med bodelning i samband med skilsmässa. Under hela vårt äktenskap har vi haft delad ekonomi. Ingen av oss vill göra anspråk på den andres ägodelar även om vi vet att det juridiskt tillhör oss båda. Vi är helt överens om hur vi vill dela upp, dvs mina konton fortsätter vara mina och hans är hans. Vi har en gemensam fastighet som han ska köpa av mig vi är överens om pris och liknande för den med.Min fråga: Räcker det i bodelningen att skriva att mina konton fortsätter vara mina och hans är hans samt att vi skriver värdet av fastigheten och hur mycket han ska ersätta mig för den eller måste vi skriva in alla konton med resp värde i bodelningen? För visst måste det vara ok att inte dela lika om vi båda är överens?
Minna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vilka krav ställs på en bodelning? Är det okej om vi inte delar lika om vi är överens?De enda formkrav som ställs på ett bodelningsavtal är att ni tillsammans upprättar en skriftlig handling som undertecknas av er båda (9 kap. 5 § äktenskapsbalken). Enligt rättspraxis ska det dock framgå att era mellanhavanden är slutligt reglerade (NJA 1994 s. 265). Det är således upp till er hur utförligt ni vill utforma ert bodelningsavtal. Ju mer detaljerat ni anger fördelningen av egendom och skulder desto mindre risk för eventuella tvister i framtiden.Det räcker alltså att ni skriver det som du har angett - att ni ska behålla era egna konton och det som gäller avseende fastigheten. Det råder full avtalsfrihet er emellan och är ni överens så kan ni fördela egendom så som ni önskar. Vill ni ha hjälp med att utforma en mer detaljerad bodelning så kan ni få hjälp av oss här: https://lawline.se/bokaHoppas att svaret har varit till din hjälp, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,