Vem har rätt till underhållsbidraget?

2018-06-25 i Underhåll
FRÅGA |Hej! Har en fråga angående underhåll. Jag har barnet varannan vecka från onsdag till söndag och undrar hur mkt jag är skyldig att betala i underhåll ? Just förtilfället köper mamman alla kläder till barnet. Och har fullt underhåll och barn bidraget. Har delad vårdnad. men ska börja köpa kläderna dottern ska ha här så jag vet att pengarna hamnar rätt (på barnet)
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar lawline med din fråga, hur mycket underhållsbidrag som ska betalas ut beror delvis på hur mycket barnet bor hos varje förälder, och delvis på hur mycker var och en av er tjänar. Det är försäkringskassan som beslutar om underhållsbidrag. För att få reda på exakt vad som gäller i er situation råder jag dig att kontakta försäkringskassan, där finns bland annat möjlighet att boka ett webbmöte med en handläggare. Tack för att du kontaktade lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på lawline, 08-533 300 04Vi besvarar samtal måndag till fredag 10:00-16:00

Kan man som 17 åring sättas på ett behandlingshem ofrivilligt?

2018-06-24 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej! Har en fråga gällande om man är 17 år (fyller 18 om 5 månader), och inte vill bo hemma.Kan föräldrar och sociala myndigheter tvinga eller hota med att sätta hen på ett behandlingshem om hen inte flyttar hem, och inte ens säger varför hen ska på behandlingshem? Tycker det låter konstigt.
Lena Famulak |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Så som jag tolkar din fråga, undrar du om det är möjligt att bli tvångssatt på ett behandlingshem när man är 17 år, på grund av att man inte vill flytta hem till sina föräldrar. För att besvara din fråga på bästa sätt, ska jag dela in mitt svar i tre delar. Den första delen handlar om vad som gäller för att bli satt på ett behandlingshem överhuvudtaget.Den andra delen handlar om vad myndigheter kan göra för att omhänderta omyndiga barn och ungdomar, alltså personer under 18 år. Den tredje delen handlar om vad som gäller just för din fråga. Del 1: För att överhuvudtaget bli tvångssatt på ett så kallat behandlingshem eller vårdhem när man är omyndig, krävs att man ska ha begått ett brott och att det i rätten blivit bestämt att man ska behandlas med sluten ungdomsvård istället för att hamna i fängelse, om brottet som begåtts har att göra med mentala problem eller drogmissbruk (3§ LVU). Om man inte har begått ett brott av dessa slag, kan ingen tvinga en till ett behandlingshem. Ett exempel på brott kan vara narkotikabrott - det räcker med att man som 17 åring intar alkoholhaltiga drycker eller narkotikaklassade preparat för att kunna dömas till sluten ungdomsvård som följd. Ett annat exempel är att man misshandlar någon på grund av att man har en mental sjukdom och inte var sig själv vid tillfället - då kan man bli dömd till sluten ungdomsvård som följd. För övrigt, kan man frivilligt välja att vårdas på ett behandlingshem om man anser att man lider av någon form av missbruk. Observera att detta måste ske frivilligt. Del 2: Myndigheter kan tvångsomhänderta barn och ungdomar under 18 år om de anser att miljön som barnet befinner sig i är olämplig på grund av olika anledningar, exempelvis om föräldrarna är drogmissbrukare eller misshandlar barnet fysiskt eller psykiskt (2§ LVU). Man kan då som barn hamna hos en så kallad fosterfamilj på obestämd tid, men som längst tills man fyller 18 år och är myndig. Del 3: För att besvara din fråga, är det ingen som kan tvinga 17 åringen in på ett behandlingshem enbart på grund av den anledningen att hen inte vill flytta hem. Däremot har hens föräldrar fortfarande vårdnaden om hen tills hen fyller 18 år, och föräldrarna kan vända sig till sociala myndigheter för att få hjälp med situationen, på samma sätt som 17 åringen kan vända sig till sociala myndigheter för att få hjälp om hen inte vill bo hemma hos sina föräldrar på grund av olika anledningar. Det är viktigt att komma ihåg att socialtjänsten är där för att hjälpa individer. Lycka till! Med vänliga hälsningar,

Gäller svensk skilsmässa utomlands?

2018-06-24 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej!Jag gifte mig 2013 med en turkisk man i Turkiet. Vi registrerade äktenskapet i Sverige också. Efter ca 6 månader så insåg jag att det var förhastat så jag skilde mig i Sverige men är fortfarande gift i Turkiet. Hur går jag till väga för att få äktenskapet annullerat i Turkiet? Jag har försökt söka information och det enda jag hittar är att jag antingen måste åka dit (vilket jag inte vågar) eller betala en turkisk advokat att föra min talan i rätten, vilket är jättedyrt. Går det inte att få äktenskapet upphävt med hjälp av den svenska domen i fallet?
Lena Famulak |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Så som jag tolkar din fråga, undrar du om din svenska skilsmässa gäller även i Turkiet, där du först gifte dig. Generellt brukar det ofta räcka med att visa upp den svenska domen i utlandet för att bli registrerade som skilda även där, då många andra länder godtar den svenska domen på skilsmässa. Detta gäller dock inte i Turkiet, då Turkiet inte erkänner utländska skilsmässor överhuvudtaget. Din svenska skilsmässa är tyvärr inte tillräcklig för att du ska registreras som skild även där. Jag vill dock upplysa om att juridisk rådgivning på Lawline har fokus på svensk rätt och eventuell EU-rätt, och således inte något annat lands nationella rätt. Jag kan därför inte upplysa dig ytterligare om vad som gäller enligt turkisk lag för att begära skilsmässa. Jag rekommenderar därför att du kontaktar en turkisk jurist, eller vänder dig till turkiska ambassaden för vidare hjälp! Lycka till!Med vänlig hälsning,

Samboavtal.

2018-06-24 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Dottern och sambon delar bostadsrätt , jag vill skänka det belopp som jag har lånat ut med villkoret att dottern blir ensam ägare . (samboavtal ska skrivas)Hur ska de gå till väga ? (jag skriver gåvobrev)
Henrik Berg |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Samboavtal:Samboavtal enligt 9§ sambolagen kan ingås när som helst innan eller under samboförhållandet. Det ända egentliga kravet på samboavtal är att det ska skrivas under av båda samborna. Dock tillkommer ett indirekt krav på samboavtalets giltighet att det inte är oskäligt. Bedömningen om avtalet är oskäligt eller inte görs både vid ingåendet av avtalet samt tiden då det aktualiseras (när man gör slut) enligt 9§ 3st sambolagen. Typexempel på när ett samboavtal kan vara oskäligt är om ena parten inte förstått innebörden av avtalet, ena sambon bedragit den andra eller senare omständigheter påkallar jämkning av ekonomiska skäl. Ditt fall:Som sagt kan din dotter och hennes sambo avtala om hur de ska fördela samboegendomen om förhållandet skulle komma att upphöra. Det formella kravet är som sagt endast att båda parterna skriver under avtalet. Dock finns chans att jämka eller helt ogiltighetsförklara samboavtalet om det blir oskäligt. Att helt och hållet tillskriva den ena av sambon hela bostadsrätten utan ersättning är något som kan komma att ses som oskäligt när förhållandet väl upphör. Om dock ersättning tillkommer den sambo som avstår från sin andel i bostadsrätten upphör avståendes att vara oskäligt. Dock räcker inte vilken ersättning som helst utan ersättningen ska helst motsvara sin dotters sambos del av bostadsrätten. Ersättningen måste inte motsvara hela marknadsvärdet på din dotters sambo andel i bostadsrätten men den får heller inte vara allt för låg i relation till marknadspriset. Denna bedömning tar hänsyn till hur bostadsrätten är finansierad, vem som betalat hur mycket etc.Exempel:Din dotter och sambo har betalat 500 000 vardera varav de tillsammans lånat 200 000 av dig. Om du efterskänker lånet om 200 000 har de betalat 400 000 vardera. Att i detta scenario helt tillskriva lägenheten till din dotter skulle kunna ses som oskäligt vid senare tidpunkt. Om han är medveten om innebörden av avtalet talar sett till mindre del för oskälighet. Genomgående viktigast är att båda samborna är införstådda med situationen och samboavtalets innebörd. Gåvobrev:För att en transaktion ska ses som en gåva krävs 3 saker:1. Gåvan ska ske av fri vilja från gåvogivarens synvinkel.2. Gåvan ska innefatta överföring av förmögenhet (pengar eller annat).3. Ingen motprestation ska ske. (man får alltså inte något av motsvarande värde i utbyte). En gåvoutfästelse är som huvudregel inte bindande. För att bundenhet ska uppstå krävs det att utfästelse sker i gåvobrev alternativt att utfästelsen var menad att komma till allmänhetens kännedom (1§ Lag om gåvobrev). Allmänhetens kännedom är inte en fast gräns men det innebär att det krävs mer än bara mottagaren och dennes vän. När man ger en gåva för man som sagt inte kräva en motprestation men man får fortfarande villkora gåvan. Detta innebär konkret att du får skriva in ett villkor i gåvobrevet att de skriver det önskade samboavtalet. Även här måste dock gåvovillkoret vara skäligt. Man får alltså inte villkora att gåvomottagaren ska lämna bort sin bostadsrätt för 10 000 kronor (om det inte är marknadsvärdet), få denna att begå brott eller dylikt. Detta bör dock inte bli ett problem. OBS! Gåvan är bindande oavsett villkor om denna kommit din dotter och hennes sambo tillgodo. Du kan alltså inte senare lägga in villkor för gåvans förverkligande när gåvan redan givits (1§ Lag om gåvobrev).Svar:Din dotter och hennes sambo får avtala om lite vad de vill i samboavtalet så länge båda parter skriver under avtalet och det inte är oskäligt. Anledningen till samboavtalet är att du efterskänker en skuld och utfärdar gåvobrev. Avtalet ska då skrivas så att din dotter äger hela bostadsrättsrätten. Nu vet inte jag hur stor skulden som du efterskänker är men det jag kan säga är att huvudregeln för om de tagit lånet gemensamt är att de solidariskt svarar för denna. Detta innebär att lånet som de tagit ska belasta dem lika om inget annat avtalats om. Detta innebär konkret att den skuld du efterskänker endast kommer att tillgodogöras din dotters sambo till 50%. (detta innebär att om du efterskänker 200 000 kronor kommer 100 000 tillgodogöras din dotters sambo). Dessa 50% ska till så stor del som möjligt motsvara din dotters sambos andel i bostadsrätten för att undvika senare oskälighet. Vad gäller gåvobrevet låter din fråga som att det är en ren gåva. Som extra säkerhet att samboavtalet skrivs kan du villkora gåvan att gåvan endast ges om och när samboavtalet ingåtts. Spara även gåvobrevet och gör en anmärkning att gåvobrevet ligga still grund för samboavtalet. Sammanfattat bör din dotter och hennes sambo:1. Utforma samboavtalet tydligt i vilket även skäl till fördelningen kan skrivas.2. Du kan villkora gåvobrevet att gåvan inte gives om inte samboavtalet skrivas under. (dock ej om brevet redan utgivits)3. Spara gåvobrevet och gör en anmärkning om att gåvobrevet är skälet till samboavtalet.4. Din dotter och din dotters sambo måste skriva under samboavtalet. Vänligen:

Ingår bilen i bodelning mellan sambos?

2018-06-25 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej! Vi hjälpte vår son att köpa en bil som hans sambo skulle använda. Bilen står på vår son. Nu hävdar sambon att det är hennes bil. Hur gör man? Ingår bilen i delningen?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att ni vänder er till oss på Lawline med din fråga!Min utgångspunktJag kommer i mitt svar att utgå från att er son är sambo i den mening lagen anger för att samboskap ska vara aktuellt. Jag utgår även från att samboskapet eventuellt är på väg att upplösas, alternativt att det har diskuterats vad som händer för det fall att samboskapet upplöses, dvs. om er son och hans sambo väljer att gå skilda vägar. Jag utgår även från att det inte finns något samboavtal mellan parterna som reglerar uppdelningen.Sambolagen reglerar uppdelningen vid upplöst samboskapDen lag som är tillämplig mellan sambos är sambolagen (2003:376), nedan förkortad SamboL. Sambolagen innehåller regler om delning av gemensam bostad och bohag då ett samboförhållande upplöses, om en sambos rätt att överta bostad som inte ingår i delningen och om inskränkningar i rätten att förfoga över det gemensamma hemmet. Sambolagen ger inte rätt till en sådan gemensam uppdelning som sker vid t.ex. en skilsmässa.Med sambos avses två personer som lever tillsammans under äktenskapsliknande former, men som inte ingått äktenskap med varandra (1 § SamboL). Ett samboförhållande upphör om samborna eller någon av dem gifter sig, om de flyttar isär eller om någon av dem avlider (2 § SamboL). När ett samboförhållande upphör på annat sätt än att samborna gifter sig med varandra, ska en bodelning göras om någon av samborna begär det. Sådan begäran måste göras senast ett år efter att samboförhållandet upphörde. I bodelningen ska samboegendomen ingå (8 § SamboL).Bilen ingår inte i samboegendomen och ska inte ingå i en bodelningTill samboegendomen räknas sambors gemensamma bostad och bohag om egendomen skaffats för gemensam användning (3 § SamboL). Till det gemensamma bohaget räknas möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet (6 § SamboL). I definitionen för bohag ryms däremot inte bilen. Bilen kan därmed inte bli samboegendom, oavsett om den skaffats för gemensam användning. Bilen ska inte ingå i bodelningen. Att bilen står på er son talar starkt för att bilen är hans, även om det är hans sambo som kört omkring i den.Det kan i vissa fall finnas en dold samäganderätt till bilenI er fråga skriver ni att det är ni som hjälpt er son att köpa bilen och att bilen står på honom, vilket talar starkt för att bilen är hans. Bilen ska enligt ovanstående förklarade regler i sambolagen inte ingå i bodelningen. Däremot kan det i vissa fall finnas en dold samäganderätt till bilen. Det är inte säkert att så är aktuellt i detta fallet, men jag väljer att redogöra för reglerna om det skulle vara aktuellt för er.Dold samäganderätt innebär att en person har rätt till en andel av värdet i egendom (t.ex. en bil) trots att vederbörande inte står som ägare till den. Högsta domstolen har i sin praxis ställt upp vissa krav för att dold samäganderätt ska föreligga. De krav som måste vara uppfyllda är: Egendomen ska ha skaffats för gemensamt bruk (egendom som köpts innan relationen uppstått anses inte ha köpts för parets gemensamma bruk), Den sambo som inte står som ägare på pappret för egendomen måste ha lämnat ett ekonomiskt bidrag vid köpet, och Det måste ha funnits en gemensam vilja mellan samborna att egendomen var avsedd att ägas av dem gemensamt. Detta innebär att om bilen skaffats för gemensamt bruk, er sons sambo betalt en del av den och det fanns en vilja dem emellan att bilen skulle ägas gemensamt, finns en dold samäganderätt. Om det finns en dold samäganderätt har er sons sambo rätt till halva bilens värde. Sammanfattningsvis är en bil inte samboegendom och ska inte ingå i bodelningen. Att bilen står registrerad på er son talar för att bilen är hans och inte den andra sambons, oavsett vem som kört omkring i den. I viss fall kan det finnas en dold samäganderätt. För att sådan ska vara aktuellt krävs det att bilen ska ha skaffats för gemensam användning, den andra sambon måste ha lämnat ett ekonomiskt bidrag (inte ett lån) och det måste ha funnits en gemensam vilja att bilen skulle ägas av dem gemensamt. Utifrån det ni skriver i er fråga verkar så ej vara fallet och det är er son som har rätt till bilen, inte hans sambo.Om samboskapet inte är upplöst utan er fråga är rent hypotetisk om vad som gäller inför en eventuell separation i framtiden, vill jag rekommendera att er son och hans sambo skriver ett samboavtal. Även om bilen inte ingår i bodelningen är det en god idé att reglera i ett samboavtal hur en uppdelning ska ske och vad som ska ingå vid en eventuell separation. Lawline erbjuder hjälp med att skriva samboavtal till ett förmånligt pris på vår hemsida.Hoppas ni fått svar på er fråga! Har ni fler frågor är ni varmt välkomna att återkomma.Vänligen,

Kan en förälder resa iväg med det gemensamma barnet hur länge som helst?

2018-06-24 i Barnrätt
FRÅGA |Jag och mitt ex har en 3månaders bebis som vi har delad vårdnad avVi var tidigare sambo's men när vi separerade så flyttade jag ut och hon och min son bor kvar i lägenheten.Hon vill nu åka iväg utomlands tillsammans med vår son, vilket jag tidigare sagt är ok och vi har ordnat med pass till honom.Men från att det skulle varit en 3v semester så skall hon nu vara iväg 6v vilket gör att inte få träffa honom på en väldigt lång tid. Kan hon resa iväg hur länge som helst med min son då vi gemensamt skaffade pass åt honom och har delad vårdnad?
Jennie Nilsson |Hej, och tack för att du vänder dig till oss med din fråga.Allt som berör ert barn ska ni besluta gemensamt enligt föräldrabalken och vara överens om, då ni har gemensam vårdnad (vilket är samma som delad vårdnad). Den förälder som anser att ett beslut inte är bra för barnet kan sägas ha veto gentemot den andre föräldern, det innebär att om du säger nej till att barnet får åka på semester är det nej som gäller.Ni har gemensamt skaffat ett pass, en identitetshandling åt barnet, men med det är det inte fritt fram för en förälder att resa med ett barn. Det behövs den andre förälderns tillåtelse att resa med barnet varje gång barnet ska göra en resa. Modern behöver därmed ett intyg från dig att det är okej att barnet följer med henne till ett annat land, samt en angivelse om hur länge barnet har tillåtelse att få vistas där.Godkänner du en resa för 3 veckor och den andre föräldern stannar kvar i landet i 6 veckor kan denne riskera att åtalas för egenmäktighet med barn då denne olovligt skiljer barnet från den andre föräldern. Det är av stor vikt för att modern ska kunna resa att hon har din skriftliga tillåtelse annars kan hon stoppas i tullen och få avbryta sin resa om du begär det.Återkom gärna om du har följdfrågor i ditt ärende.

Vilka rättigheter har den ena föräldern när den andra fått ensam vårdnad om gemensamt barn?

2018-06-24 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Två föräldrar delar på sig och tillsammans har de ett biologiskt barn på fem år. Mamman bestämmer sig för att pappan inte duger och anmäler allt han gör. Han är villig att samarbeta men hon vill inte. I rätten berättar hon att hon är rädd för honom och hon tilldöms till slut ensam vårdnad. Pappan får nu bara träffa sin son varannan helg. Hur ser det ut för barnets övriga släkt? Har de rätt att få träffa honom?Farmor, faster och kusiner vill träffas men mamman vägrar och socialtjänsten säger att de inte kan kräva det då mamman nu har ensam vårdnad. Vad gäller? Stämmer detta?Och vidare:Om något skulle hända mamman, vad händer då med pojken då hon har ensam vårdnad?Får någon släkting frågan eller pojken familjehemsplaceras?Och sist:Kan pappan, i detta fall, begära en second opinion från en annan socialtjänst då det upplevs som om den nuvarande på förhand har tagit mammans parti?Mvh
Maja Qvarnström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Dina frågor är svåra att besvara eftersom jag saknar alla omständigheter men jag tänkte försöka svara generellt utifrån vad som framkommer i lag. Tillämplig lag är Föräldrabalken (FB). Alla beslut som fattas angående vårdnad, boende och umgänge med ett barn har alltid sin utgångspunkt i vad som anses vara bäst för barnet, vilket framgår av 6 kap. 2 a § FB. Enligt 6 kap. 1 § FB har ett barn rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran, samt rätt att behandlas med aktning för sin person och egenart. Det är barnets vårdnadshavare som ansvarar för att dessa behov blir tillgodosedda. Gällande beslut om vårdnad, boende och umgänge så fästs det särskild avseende vid risken för att barnet (eller någon annan i familjen) kan komma att utsättas för övergrepp, bli olovligt bortfört eller far illa på något annat sätt samt barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Om barnet står under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem och någon av dem önskar en ändring i vårdnaden så får rätten, på talan av en av föräldrarna eller båda två, besluta om att vårdnaden antingen ska vara gemensam eller anförtros en av föräldrarna. Vid bedömningen ska särskild vikt fästas vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. Detta framgår i 6 kap. 5 § FB. En sådan talan som nämns i paragrafen kan föras hur många gånger som helst, det vill säga även om rätten fastställd ensam vårdnad för en förälder kan den andra ändå skicka in en stämningsansökan för att förändra förhållandet igen. Eftersom jag som sagt saknar konkreta omständigheter i ert fall är det svårt att säga varför mamman erhöll ensam vårdnad. Utgångspunkten är att ett barn har rätt till att träffa båda sina föräldrar – om det anses vara barnets bästa. Att rätten i detta fall har gett enskilda vårdnad för den ena förälder innebär att de anser att det är barnets bästa att enbart stå under vårdnad av en förälder. Det den andra förälder kan göra är att återigen skicka in en stämningsansökan för att ändra vårdnadsförhållandet återigen. Enligt 18 § och 18 § a FB så har föräldrarna rätt till samarbetssamtal genom socialtjänstlagen alternativ medling för att nå fram till en samförståndslösning som är den bästa lösningen för barnet. Mitt råd är därför att inledningsvis ta kontakt med socialtjänsten och be om ett samarbetssamtal för att där försöka få fram en gemensam lösning angående vårdnad och umgänge. Enligt huvudregeln i 2 a kap. 1 § Socialtjänstlagen så är det den kommun där den enskilde vistas som ansvarar för stöd och hjälp. Föräldrarnas förmåga att samarbeta och lösa problem kring barnet värderas som tidigare nämnts högt och det är viktigt att gå in till ett sådant möte utan att i förväg ha bestämt sig för att inte kompromissa överhuvudtaget. I slutändan kommer det som anses vara bäst för barnet bli den slutgiltig lösningen. Viktigt att komma ihåg är att en förälder aldrig har "rätt" till sitt barn, utan det är barnet som har rätt till sin förälder, om det anses vara till barnets bästa. Om föräldern med ensam vårdnad går bort så kommer ett beslut om var barnets boende ska vara att fattas i enlighet med vad som är barnets bästa. Det finns inget konkret svar på frågan utan det beror på en mängd omständigheter. Eftersom mamman just nu har ensam vårdnad innebär det att hon är den som bestämmer om barnets personliga angelägenheter, däribland umgänge med familj. I takt med att barnet blir äldre tas hänsyn till dess åsikt beroende på barnets mognad och utveckling.Hoppas mitt svar kunde bringa lite förståelse i frågan. Behöver ni ytterligare hjälp rekommenderar jag att ni bokar tid med en av Lawlines jurister, vilket ni kan göra här!Med vänlig hälsning

Vad händer med hyreskontraktet om ena sambon flyttar ut?

2018-06-24 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag och min sambo flyttade in i en hyresrättslägenhet tillsammans i mars 2018, båda står på kontraktet. Påverkas uppdelningen av denna lägenhet om jag flyttar ut under denna tid tills vi hittar en lösning?
Claudia Perra-Morin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du och din sambo har valt att flytta isär och du undrar hur din flytt kommer att påverka hyreskontraktet. Om ni båda står på kontraktet krävs det att ni gemensamt säger upp kontraktet för att du inte längre ska stå på kontraktet enligt 12 kap 3 § jordabalken. Om ni inte säger upp avtalet i sin helhet kommer du fortfarande stå på kontraktet vilket innebär att du fortfarande är betalningsskyldig för hyresavgiften. Det betyder även att din sambo inte kan kräva tillbaka din nyckel eller byta lås eftersom det skulle rubba din besittningsrätt till lägenheten. För att bestämma vem som ska få rätten att bo kvar i lägenheten kan du begära en bodelning enligt 8 § sambolagen. Bodelning görs av samboegendomen vilket enligt 3 § sambolagen utgörs av bostad och bohag, inget annat. Om man inte kommer överens privat om bodelning kan man vända sig till tingsrätten och begära en bodelningsförrättare. Vem som får bostaden är den som behöver den bäst beroende på omständigheterna, exempelvis kanske den ena sambon har vårdnaden över minderåriga barn.Slutsatsen är således att din rätt till lägenheten inte kommer att påverkas bara av att du flyttar ut. Det krävs någon form av rättshandling för att påverka din nyttjanderätt till lägenheten. Med vänliga hälsningar,