Adoption av vuxet särkullbarn

2020-04-04 i Adoption
FRÅGA |Min fru och jag har ett gemensamt barn och min fru ett barn från ett tidigare förhållande "särkullsbarn".Jag har varit särkullsbarnets pappa sedan hon var 3 år och betraktar henne som mitt eget barn. Hon är nu vuxen och över 18 år och jag vill adoptera henne både av emotionella skäl och av arvsskäl. Hon skall alltså kunna ärva mig på lika villkor som mitt och min frus gemensamma barn.Vad blir konsekvensen ? Mister hon sin arvsrätt från sin biologiska far? Mister hon rätten att som särkullsbarn att direkt få ut sitt modersarv om min fru avlider före mig?
Tora Odin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar redogöra inledningsvis för hur regleringen av adoption av vuxna ser ut, för att sedan redovisa för vad följderna av adoptionen skulle bli. Slutligen kommer jag att redogöra för hur ni går till väga rent praktiskt för att få till stånd en adoption.Reglerna om adoption finns i föräldrabalkenRegler i svensk rätt som reglerar adoption hittas i 4 kap föräldrabalken (FB). Som första förutsättning för att få till stånd en adoption måste särkullbarnet själv samtycka till adoptionen, vilket följer av 4 kap 7 § FB. Utan samtycke är adoptionen inte möjlig att genomföra. När det sedan gäller adoption av vuxna skiljer det sig från adoption av minderåriga. I 4 kap 4 § FB klargörs nämligen att den som fyllt 18 år får adopteras endast om det finns särskild anledning till en adoption med hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden och den som sökanden vill adoptera och om adoptionen även i övrigt är lämplig. Vid bedömningen tar man särskilt hänsyn till om sökanden (du) har uppfostrat den som sökanden vill adoptera (särkullbarnet) och/eller om adoptionen avser att bekräfta en relation som motsvarar den mellan barn och förälder. Som jag förstår er situation är det just sådana förhållanden som ligger bakom viljan att få till stånd en adoption, och jag kan därför inte se att det skulle föreligga några hinder i erat fall. Vad det gäller den biologiska fadern har han ingen möjlighet att stoppa adoptionen eftersom särkullbarnet är myndigt.Följder av en adoptionI 4 kap 21 § FB fastställs att den som adopterats ska anses som adoptivförälderns barn och inte som barn till sina tidigare föräldrar. Om en make eller sambo har adopterat den andre makens eller sambons barn – vilket ju vore fallet i er situation – ska den som adopterats anses som makarnas eller sambornas gemensamma barn. Detta innebär att särkullbarnet efter en adoption rättsligt skulle hamna i precis samma situation som din och din frus gemensamma barn och ha rätt att ärva dig på samma villkor som ert gemensamma barn. Den rätt hon haft som särkullbarn att direkt få ut sitt arv om din fru avlider före dig kommer att upphöra, eftersom hon i juridisk mening upphör att vara ett särkullbarn när hon adopteras och istället räknas som ett gemensamt barn. Eftersom 4 kap 21 § FB stadgar att ett barn efter en adoption inte anses vara barn till sina tidigare föräldrar kommer särkullbarnet även att förlora sin arvsrätt efter sin biologiska far. Enda sättet som hon kan ta del av hans kvarlåtenskap vid hans bortgång är ifall han själv föreskriver det genom ett testamente. Detta är dock helt och hållet frivilligt för honom, och särkullbarnet har ingen lagstadgad rätt att ärva honom. Hur går ni tillväga för att adoptera?Enligt 4 kap 11 § FB ska en ansökan om adoption göras av den som vill adoptera, d v s du i det här fallet. Ansökan ska göras skriftligen till tingsrätten i den ort där särkullbarnet bor (4 kap 12 § FB). Det finns ingen färdig blankett att använda, utan ni får själva skriva er ansökan. I ansökan till tingsrätten ska det framgå vad ärendet gäller (adoption av en myndig person) samt era namn och personuppgifter. Ni båda bör underteckna ansökan och bifoga era personbevis. I ansökan ska ni ange motivet till adoptionen. Här bör ni ange att du uppfostrat henne sedan hon var tre år gammal och att adoptionens syfte är att bekräfta en relation som motsvarar den mellan barn och förälder. I ansökan bör ni även bifoga namn, adress och telefonnummer till den biologiska fadern. Även om han inte har någon möjlighet att stoppa adoptionen kan tingsrätten vilja kontakta honom för hans åsikt.SammanfattningsvisDet är fullt möjligt i svensk rätt att adoptera en myndig person om det finns särskilda skäl för det. Särskilda skäl kan vara just att den som ansöker om adoption har uppfostrat barnet på ett sätt så att deras relation motsvarar en sådan mellan barn och förälder, vilket verkar föreligga i ert fall. För att få till stånd en adoption måste ni göra en skriftlig ansökan till tingsrätten. Efter att adoptionen gått igenom kommer särkullbarnet sluta vara ett särkullbarn i juridisk mening, och istället betraktas som ett gemensamt barn. Hon kommer att ärva dig på samma sätt som om hon varit ditt biologiska barn och förlora den rätt hon tidigare haft som särkullbarn till att få ut sitt modersarv direkt för det fall att modern går bort före dig. Hon kommer inte heller längre ha någon arvsrätt efter sin biologiska fader.Hoppas att du fått svar på dina frågor! Var det något i mitt svar som framstod som otydligt är du varmt välkommen att maila mig på tora.odin@lawline.se så återkommer jag med ett förtydligande. Annars får jag önska er stort lycka till!Vänligen,

Våldsam sambo vägrar flytta

2020-04-03 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej! Jag och min sambo bor i en lägenhet som vi flyttade till tillsammans. Jag står på kontraktet då jag ocksåär en av 4 delägare av fastigheten. De andra 3 är mina syskon. Jag vill att sambon ska flytta, men han vägrar.Det är mycket bråk och alkohol inblandat och han är dömd för misshandel av mig för några år sedan. Han fick samhällstjänst istället för fängelse. Sista året har det varit många incidenter, en del lite våldsamma och alltidalkohol inblandat. Hur ska jag gå tillväga, måste jag ansöka om bodelningsförrättare, trots att jag äger del av fastigheten och mina syskon stöttar mig i mitt beslut att vi inte ska leva tillsammans?Tacksam för svar!
Adam Novak |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enl. 3 § Sambolagen är gemensam bostad den som förvärvats för gemensamt bruk. Eftersom ägandesituationen ser ut som den gör antar jag att det inte var avsikten att bo i lägenheten tilsammans när ni köpte den med dina syskon, utan han kom dit i efterhand. Om så är fallet har han inte någon äganderätt till lägenheten. Om han inte har äganderätt till lägneheten är endast era gemensamma möbler som ni köpt under förhållandet samboegendom. Denna ska bodelas ifall ni inte kan komma överens om den enl 9 § Sambolagen. Bodelningsförrättare ska tas inte ifall de två bodelande parterna inte kan komma överens, men jag tror inte möblerna kommer orsaka att ni inte kan komma överens.Han kan inte kräva att bo kvar i lägenheten efter bodelningen, eftersom 22 § Sambolagen, den enda paragraf som inte kan avtalas bort, kräver synnerliga skäl för det. "Synnerliga skäl" är ett mycket högt krav som uppenbarligen inte föreligger i er situation, eftersom det används bara vid situationer där den som tvingas flytta är mycket utsatt, t.ex. inga släktingar eller vänner att flytta in till. Om ni har gemensamma barn och han hade fått ensam vårdnad hade han kunnat tvinga till sig lägenheten exempelvis, men i er situation är jag övertygad om att han inte kommer kunna hävda rätt att bo kvar.Om ni köpte lägenheten tillsammans, och den utgör samboegendom, kommer du behöva köpa ut honom i bodelningen, men du kommer få bo kvar, tack vare dina syskons ägarandelar. Det vore orimligt att tvinga dem att hysa någon som tvingat bort deras syster genom att vara våldsam. När bodelningsförrättaren är klar med fördelningen av samboegendomen kan du vända dig till Kronofogden för att begära avhysning. Detta innebär i sista momentet att Kronofogden handgripligen för bort honom från lägenheten med hjälp från Polisen.Jag hoppas du lyckas med detta, så att du får leva i fred. Lycka till, och om du behöver mer hjälp hjälper vi dig gärna igen.Med vänliga hälsningar,

Det finns inget formkrav på en bodelningsbegäran (sambor)

2020-04-02 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej Min sambo och jag äger en bostadsrätt hon har flyttar ut till ett tillfälligt boende, men nu vill hon flytta in igen och att jag skall flytta ut jag som bor kvar i lägenheten. Har hört att man skall göra anspråk inom 3 månader om man vill ha lägenheten , men skall det vara skriftligt?
Catarina Franco Edlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Har sambon tre månader eller ett år på sig att framställa anspråk på bostadsrätten?8 § sambolagen beskriver att en begäran om bodelning ska framställas senast ett år efter att samboförhållandet upphörde. Ett samboförhållande har tagit slut när samborna har flyttat isär (2 § sambolagen). Det som ingår i en bodelning är s.k. samboegendom, dvs. den gemensamma bostaden och bohaget, ifall egendomen förvärvats för gemensam användning (3 § sambolagen). Skulle inte bostadsrätten utgöra samboegendom och alltså inte ingå i bodelningen ska anspråk på bostadsrätten framställas senast tre månader efter att samboförhållandet har upphört, ifall sambon lämnat bostaden (22 § sambolagen). Köptes bostadsrätten i syfte att ni skulle använda den tillsammans (vilket antagligen är fallet) ska anspråket alltså göras inom ett år. Ifall ni köpte bostaden efter att ni blev sambos ska det betraktas som att bostadsrätten köptes för gemensam användning.Formkrav på begäran/anspråket:Enligt rättsfallet NJA 2008 s. 49 anger inte sambolagen hur en bodelningsbegäran ska framställas, vilket innebär att det inte finns något formkrav på anspråket. Anspråket kan därför göras, skriftligt, muntligt eller konkludent (att någon handlar på ett sätt som om ett anspråk har gjorts). Det är lämpligast att göra ett skriftligt anspråk med tanke på att det är enklare att bevisa något som är skriftligt. Den som påstår att en bodelning begärts har nämligen bevisbördan för detta.Hoppas att detta gav dig vägledning!Med vänlig hälsning,

Måste sambo betala av skulden på andre sambons bostad?

2020-04-02 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Min son har blivit sambo. Men är han skyldig att betala hälften av av skulden varje månad på lägenheten hon köpte innan dom flyttade ihop?.
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att besvara frågan har jag använt mig både av avtalslagen och sambolagen. Detta för att uppmärksamma dig på konsekvenserna om han väljer att inte betala hälften av skulden såväl som konsekvenserna om han väljer att betala av hälften av skulden. Skulden ur ett avtalsrättsligt perspektivDin son och hans sambo har antagligen kommit överens om vilken summa som ska betalas. Det innebär att dem har avtalat om detta tillsammans. En rådande princip inom juridiken är pacta sunt servanda, vilket betyder att avtal ska hållas. Om de muntligen har kommit överens om att han ska betala en del av skulden är det ett giltigt avtal som inte ska brytas (1 § avtalslagen). Om han vägrar betala den del av pengarna som går till lånet innebär detta i praktiken att han begår ett avtalsbrott vilket kan resultera i att han blir skadeståndsskyldig. Jag vet inte hur din son och hans sambos relation ser ut men min rekommendation är att de samtalar om den rådande situationen och kommer överens om att han inte ska betala hyran (det är det logiska valet, vilket framkommer i nästa stycke som handlar om sambolagen). Om det är så att hon vägrar gå med på att han ska sluta betala hälften av skulden kan din son i domstol yrka på att avtalet ska jämkas (dvs. förändras/minskas) eller att det ska ogiltigförklaras eftersom det är oskäligt att han ska betala av hennes lån (36 § avtalslagen). Ett annat möjligt alternativ är att de skriver ett samboavtal med syfte att göra honom till delägare av bostaden. Skulden ur ett samborättsligt perspektivEftersom din son har flyttat till en lägenhet som sambon köpte innan de flyttade ihop är hon ensam ägare. Detta innebär att vid en eventuell bodelning i framtiden har din son ingen rätt att få ut pengar från bostaden. Detta gäller även vid försäljning av bostaden. Kravet för att bostaden skulle ingå i en potentiell bodelning är att den har förvärvats för gemensamt bruk (3 § sambolagen). Eftersom sambon köpte bostaden innan din son flyttade in var syftet med köpet inte att de skulle bo där tillsammans och därför är hela bostaden hennes, oavsett hur delaktig han är i att betala av lånet. Med hänsyn till sambolagen innebär detta i praktiken att din son betalar av hennes lån utan att själv kunna få någon som helst vinst på det vid bodelning eller försäljning. Juridiskt sett får han betala hennes lån men min personliga rekommendation är att han inte ska göra det eftersom han juridiskt sett investerar i att göra hans sambo skuldfri på sin egen bekostnad. Sammanfattande svar Din son har gått med på att betala av en del av skulden varje månad. Därför är han avtalsrättsligt skyldig att betala hälften av skulden varje månad. Det är ett giltigt avtal som kan få konsekvenser, dock borde det förhoppningsvis kunna lösas genom att de samtalar och kommunicerar med varandra kring situationen. Om kommunikation inte löser situationen finns möjlighet att jämka avtalet eller att skriva ett samboavtal. De juridiska/ekonomiska konsekvenserna av att han betalar hälften av lånet är att han förlorar pengar han omöjligen kommer få tillbaka eller kunna dra vinst av.Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Är det tillåtet att kasta ut sin sambo från lägenheten?

2020-04-04 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej! Jag hade en fundering gällande hyreskontraktet. Ifall en person står på ett hyreskontrakt och en annan person flyttar in som sambo samt och de tillsammans betalar hälften var för hyran. Vad händer när förhållandet tar slut, får personen som står på kontraktet bara kasta ut sambon utan någon uppsägningstid?
Sheba Shaly |Tack för att du vänder sig till Lawline med din fråga!Svaret på frågan beror på. Ifall förutsättningarna vore sådana att sambon står på hyreskontraktet och införskaffade bostaden för egen användning blir svaret annorlunda än ifall fallet varit att införskaffandet av bostaden var att bo där tillsammans med sin sambo.Ifall situationen var följande; att hyreslägenheten införskaffades för gemensam användning mellan samborna, är bostaden att betrakta som gemensam och ska därav räknas som samboegendom. Enligt sambolagens 3 och 8 §§ ska all samboegendom ingå i en bodelning. Vid en bodelning fördelas sedan all samboegendom lika mellan samborna. En bodelning görs på begäran, om samborna separerar eller om någon av dem går bort, (8-14 §§ sambolagen). Detta medför att ifall den ena sambon däremot införskaffar hyreslägenheten med avsikten att bo där ensam och den andre sambon flyttar in i efterhand, ska lägenheten inte räknas som samboegendom och därmed inte ingå i en bodelning. Detta innebär i praktiken att den sambo som står för hyreslägenheten (hyreskontraktet), i princip rätten att be den andre sambon att flytta ut omgående. I och med att situationen rör ett samboförhållande, är reglerna om uppsägningstid för inneboende inte tillämpliga i det här fallet.Det finns dock en möjlighet att överta lägenheten vid ett senare tillfälle, det vill säga vid en separation. Det som är väger en stor tyngd är om denna sambo anses vara bäst behövande av lägenheten och att övertagandet i sig anses som skäligt enligt lagens mening i 22 § sambolagen. Det här undantaget blir däremot sällan aktuellt, utan det krävs mycket till för att den sambo som inte står på hyreskontraktet ska kunna ta över bostaden.Lawline jurister kan hjälpa er vid en separationDet är många praktiska och juridiska frågor som behöver redas ut vid en separation mellan sambor, framför allt gällande bodelningen. Lawline jurister hjälper gärna till med bodelningen vid en separation. Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Du kan även boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Avslutningsvis är förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit användbar och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form.

Vem får bo kvar i hyresrätten vid en skilsmässa?

2020-04-03 i Bodelning
FRÅGA |jag vill veta vem som får min hyresrätt vid skilsmässa.. jag har bott i lägenheten snart 10 år vi gifte oss för 1år och 6 månader sen .. altså han flyttade in hos mig
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaFör att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB).Vad händer då ett äktenskap upplöses?Då ett äktenskap upplöses, till exempel genom äktenskapsskillnad (skilsmässa) ska en bodelning göras mellan makarna (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods. All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB). Då din fråga inte specifikt rör en bodelning kommer jag inte gå djupare in på hur den går till. Om du undrar mer om detta är du självklart välkommen att ställa en ny fråga.Vem får behålla bostaden?En viktig fråga vid bodelningen efter ett äktenskap är självklart vem som ska få behålla den gemensamma bostaden. Eftersom en hyresrätt egentligen inte har något ekonomiskt värde är det svårt att värdera den i en bodelning och den viktiga frågan handlar ju egentligen bara om vem av makarna som ska få bo kvar.Huvudregeln är att den make som bäst behöver den gemensamma bostaden ska få behålla den (11 kap. 8 § ÄktB). Vid bedömningen av vem av makarna som bäst behöver bostaden tar man hänsyn till bland annat om någon av makarna kommer få vårdnaden över gemensamma barn och makarnas självständiga möjlighet att hitta en annan bostad. Även andra förhållanden så som ålder, hälsa, avstånd till arbete och liknande kan vägas in. Det handlar helt enkelt om en helhetsbedömning för att avgöra vem av makarna som har det största behovet av att få bo kvar i bostaden.En förutsättning för att en make ska få ta över en bostad som tillhör den andra maken är dock att ett sådant övertagande med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet i övrigt kan anses skäligt.SlutsatsJag vet tyvärr inte tillräckligt mycket om er situation för att kunna ge ett säkert svar på vem som skulle få bo kvar i lägenheten vid en skilsmässa. Som jag förklarat ovan kan det till exempel påverkas av om ni har gemensamma barn och någon av er ska få vårdnaden om dem.Om man inte kan komma överens vid en bodelning är det möjligt att hos tingsrätten ansöka om en bodelningsförrättare (17 kap. 1 § ÄktB). Denne kan hjälpa till att reda ut oklarheter och försöka hjälpa makarna att komma överens.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan sambor välja att endast bodela hyresrätten?

2020-04-02 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga som gäller bodelning vid sambors separation. Bodelningen gör vi för att min sambo av ska få vår gemensamma hyresrätt på sin lott. Idag står vi båda på kontraktet och vi har förstått att en bodelning krävs för att hyresvärden ska bli tvungen att acceptera att bara en av oss står kvar på avtalet. (Lägenheten är ganska dyr och vi är inte säkra på om hyresvärden skulle tycka det är ok att bara överlåta lägenheten på den ena av oss.) Min fråga är: krävs det att vi går igenom all samboegendom och avräknar respektive sambos skulder osv och har med detta på ett bodelningsavtal? Eller kan vi välja att bara ta upp hyresrätten? Vi är överens om allting (jag har fått ett annat förstahandskontrakt) så vi har egentligen inget skäl att bodela om det inte var för hyreskontraktet. Kan tillägga att vi flyttade in tillsammans i lägenheten för mer än två år sedan och dessförinnan även varit sambor på annan adress under några år, så den måste definitivt räknas till samboegendom. Räcker det sedan att upprätta bodelningsavtalet och visa hyresvärden? Eller måste det registreras någonstans?
Catarina Franco Edlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!När det gäller makar som har skilt sig är det obligatoriskt att både bodela och upprätta ett bodelningsavtal, men det finns inget krav att bodelningsavtalet ska registreras på exempelvis Skatteverket (9 kap. 1 § äktenskapsbalken). För sambor är det däremot valfritt att bodela och upprätta ett bodelningsavtal. Det beror på att samborna redan kan vara överens om att behålla egendom. Bestämmelserna i sambolagen är dispositiva, vilket betyder att bestämmelserna är valfria att använda sig av. Sambor kan därför välja att inte använda sig av sambolagen (med undantag för en viss paragraf som inte är aktuell i ert fall). Enligt 9 § sambolagen får sambor upprätta ett samboavtal om att bodelning inte ska ske eller att viss egendom inte ska ingå i bodelningen. Det är alltså möjligt för er att endast bodela lägenheten och upprätta ett bodelningsavtal om detta. Det krävs därför inte att ni går igenom all samboegendom, avräknar respektive sambos skulder och genomgår ett helt bodelningsförfarande. Ni ska upprätta två avtal: ett samboavtal (om att ni endast bodelar lägenehten) och ett bodelningsavtal. Både samboavtalet och bodelningsavtalet måste vara skriftligt och undertecknas av båda samborna, 9 och 20 §§ sambolagen. Det finns inget vittneskrav eller krav på hur själva avtalet ska utformas.Hoppas att detta gav dig vägledning!Med vänlig hälsning,

Kan min föredetta flytta med min dotter utan att jag godkänt det?

2020-04-02 i Barnrätt
FRÅGA |ErHej. Jag och min föredetta har en gemensam dotter på 3 år. Vi har delad vårdnad över henne. Men hon är skriven där. Jag har nyligen flyttat till min flickvän som bor 1.5 timme bort. I dagsläget så är min dotter hos oss varannan helg. Men målet är att ja ska jobba obtider så ja kan ha henne ännu mera. Nu så har min föredetta sagt i förbifarten att hon sagt upp sin lägenhet och ska flytta tillsammans med våran dotter ca 70 mil ifrån mig. Detta kommer ju innebära att varannan helg inte kommer att fungera längre. Har jag nåt att säga till om i detta läge? Måste ju vara att ja måste godkänna det hela? Hon kan väl inte bara flytta varsomhelst med våran dotter?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBestämmelser om barns vårdnad, boende och umgänge finns i Föräldrabalkens (FB) 6 kapitel. Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnet får en trygg och en god fostran (6 kap. 2 § Föräldrabalken, FB). Vårdnadshavaren har en rättighet och skyldighet att ta beslut om barnet, t.ex. vilken skola det ska gå i, vart barnet ska bo osv. (6 kap. 11 § FB). Om barnet står under vårdnad av två vårdnadshavare ska sådana beslut tas tillsammans (6 kap. 13 § FB). Enklare beslut kan en förälder ta själv, mer livsavgörande beslut måste tas gemensamt. I livsavgörande beslut ligger t.ex. att flytta med barnet eller vilken skola barnet ska gå i.Om två föräldrar bor ihop är barnet normalt sett även boende där. Delar föräldrarna på sig kan barnet ha sitt boende hos en av föräldrarna. I vissa fall är det möjligt med växelvis boende varannan vecka. Kan föräldrarna inte enas om vart barnet ska ha sitt boende kan rätten besluta om det (6 kap. 14 a § FB). Om ett barn är boende hos den ena föräldern har det rätt till umgänge med föräldern det inte bor med (6 kap. 15 § FB). Hur umgänget ser ut kan variera och vara t.ex. några dagar i veckan, varannan helg, eller om föräldrarna bor långt ifrån varandra kanske umgänget förläggs till telefonsamtal och längre umgänge under sommarlov, vinterlov etc.I ditt fall innebär det att barnets mamma inte själv kan besluta om att flytta och att ta med sig dottern. Att flytta utan den andra förälderns samtycke kan utgöra brottet egenmäktighet med barn (7 kap. 4 § Brottsbalken, BrB). Kan ni inte enas med vem av er er dotter ska vara boende med finns det möjlighet att du eller mamman vänder sig till domstol som då får besluta om det (6 kap. 14 a § FB). I alla beslut som rör vårdnad, boende och umgänge ska barnets bästa vara avgörande. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad (6 kap. 2 a § FB). Min rekommendation i fall som ditt är alltid att man ska försöka komma överens. Jag är dock fullt medveten om att det inte alltid finns möjlighet att göra så. Jag brukar för de föräldrar som inte kan enas föreslå att ett första alternativ är att man vänder sig till familjerätten i sin kommun. Familjerätten är ingen juridisk instans (trots dess namn) utan lyder under socialtjänsten. Familjerätten anordnar samarbetssamtal; ofta är det en god idé med en neutral part som kan vara behjälplig ett medla. Familjerätten kan även hjälpa till med att upprätta avtal om boende. Ett sådant avtal, om det godkänns av socialnämnden, är lika giltigt som en dom från domstol. För att komma i kontakt med familjerätten är det enklast att ringa till kommunens växel och be om att få bli kopplad.Om något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,