Har sambo rätt till halva lotterivinsten?

2019-06-15 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej! Är precis skild.Efter att skilsmässan fått igenom köper min exfru en triss och vinner.Hon säjer att den köptes efter skilsmässan.Men hon har fortfarande samma adress. Alltså inte gjort ändring.Så då undrar jag om det är sambolagen som gäller.Kan jag kräva hälften av vinsten?Mvh
Axel Bellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom din fråga handlar om skilsmässa och samboförhållande blir äktenskapsbalken (ÄB) och sambolagen (SL) tillämpliga. Bodelning vid skilsmässaEn bodelning vid skilsmässa görs med utgångspunkt i de egendomsförhållanden som gällde den dag då talan om skilsmässa väcktes, se 9 kap. 2 § ÄB. Eftersom din fru köpte lotten efter den dag som ni väckte talan om skilsmässa så har du ingen rätt till någon del av hennes lotterivinst enligt ÄB. Har du rätt till halva lotterivinsten genom sambolagen?Sambolagen är tillämplig på två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett gemensamt hushåll, se 1 § SL. Eftersom ni skiljt er och antingen flyttat isär eller åtminstone planerar att flytta isär låter det alltså inte som att sambolagen är tillämplig på er. Enbart det faktum att hon fortfarande är skriven på din adress gör alltså inte att sambolagen blir tillämplig. Även om sambolagen skulle vara tillämplig så ingår bara sambors gemensamma bostad och bohag i det som kallas samboegendom, se 3 § SL. Även om ni skulle anses vara sambos i juridisk mening ingår alltså inte hennes lotterivinst i samboegendomen och du har ingen rätt till vinsten.Svar: utifrån den information jag fått i frågan är min bedömning att sambolagen inte är tillämplig på er. Även om den skulle vara det ingår inte lotterivinsten i er gemensamma samboegendom och du har alltså ingen rätt till del av vinsten. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar

​Vad får föräldrar enskilt fatta för beslut vid gemensam vårdnad?

2019-06-14 i Barnrätt
FRÅGA |Hej ! Jag har en 14 årig dotter som jag har varannan vecka . Hennes mamma har sagt att när hon är 15 år så ska hon få hennes del av barnbidraget och då ska hon få betala sina kläder själv , godis , dricka , hårvård , tamponger etc. ( hennes mamma säger att hon ska lära sig hushålla med pengar . Får man göra så ? Hos mig har hon månadspeng men jag handlar allt annat övrigt . Jag har hävdat att man inte får göra så till hennes mamma . Jag hoppas jag har rätt där .
Daniel Sandström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag att gå in i föräldrabalken.Ska fatta de stora besluten tillsammansVid gemensam vårdnad ska föräldrarna fatta beslut tillsammans(FB 6:13). Detta gäller dock inte vardagliga beslut, som berör t.ex mat och kläder, utan handlar istället om "stora" beslut som t.ex. barnets skolgång och semestrar utomlands. Är detta ett stort beslut? Frågan är då om detta räknas som ett "stort" beslut. Om jag har förstått det rätt så får du en del av barnbidraget och mamman en del av det, sedan vill hon ge sin del av barnbidraget till dottern. Eftersom beslutet handlar om att köpa in vardagliga ting så är min bedömning att det inte räknas som ett "stort" beslut ni båda ska bestämma över. Barnets bästa är avgörandeSedan är det värt att nämna att barnets bästa alltid ska komma först, (FB 6:2a). Skulle det vara så att barnet råkar illa ut av någon anledning p.g.a att han eller hon får pengar, kanske för att barnet använder det till dåliga saker, och att vårdnadshavaren inte tar ansvar över detta, så kan det påverka en eventuell vårdnadstvist. Det var tråkigt att höra att ni föräldrar inte kommer överens i denna fråga och jag beklagar att jag utifrån min bedömning inte kunde ge dig juridiskt "rätt". Jag hoppas i varje fall att du känner att du fått svar på din fråga, annars får du gärna återkomma!Vänligen,

Surrogat för enskild egendom

2019-06-14 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Vid skilsmässa utan äktenskapsförord: ena parten har erhållit mark värd flera miljoner som enskild gåva. När marken är såld o omvandlats till kontanter, materiella saker, tex bilar- räknas dessa materiella saker fortfarande som gällande "enskild gåva"?Tacksam för svar...
Linn Lindelöf |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Din fråga är av äktenskapsrättslig karaktär och regleras i äktenskapsbalken (ÄktB). Jag tolkar situationen så att den ena maken fått egendom som gjorts enskild genom villkorad gåva. Är surrogat för enskild egendom också enskild egendom?Egendom kan göras enskild genom en gåva med villkor att egendomen ska vara enskild egendom vilket gjorts i detta fall (7 kap. 2 § ÄktB). Detta innebär att egendomen inte ska ingå i en bodelning eftersom det endast är giftorättsgods som ingår i bodelning (10 kap. 1 § ÄktB). Surrogat för enskild egendom är som huvudregel också enskild egendom (7 kap. 2 § punkten 6 ÄktB). Detta innebär att eventuella pengar vid försäljning samt materiella saker köpta för dessa pengar också blir enskild egendom eftersom marken som maken fått genom gåvan ska vara enskild egendom. Pengarna och de materiella sakerna köpta för dessa pengar är ett så kallat surrogat för marken. Surrogatet är dock inte enskild egendom om något annat föreskrivits i den rättshandling som gjort egendomen enskild, vilket i detta fallet är gåvobrevet (7 kap. 2 § punkten 6 ÄktB). Står det i gåvobrevet att surrogat inte är enskild egendom är det alltså det som gäller, annars borde pengarna vid försäljning samt egendom köpta för dessa pengar ses som surrogat för enskild egendom och därmed också betraktas som enskild egendom. SammanfattningOm det inte står annat i gåvobrevet är egendomen att se som enskild eftersom den är surrogat för egendom som gjorts enskild genom gåvobrevet. Hoppas detta var till hjälp för dig.

Kan jag fortsätta att vara ensam vårdnadshavare, även om jag gifter mig?

2019-06-14 i Barnrätt
FRÅGA |Vi funderar på att gifta oss, bor och har hus ihop. barn nummer 1 har vi gemensamm vårdnad om. medans barn nr 2 är jag ensam vårdnadshavare om. Och vill vara i fortsättningen. Är det juridiskt möjligt om vi skulle gifta oss?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga.Om jag har förstått dig rätt så undrar du om du kan fortsätta att ha ensam vårdnad om barn nr. 2, även om du skulle gifta dig med din partner. I mitt svar utgår jag från att du är biologisk förälder till barn nr. 2. Reglerna om vårdnad finns i föräldrabalken (FB), som jag kommer att hänvisa till.Kort sagt beror svaret på om din partner också är biologisk förälder till barn nr. 2.Om din partner är barnets biologiska förälderDin partner kommer automatiskt att bli vårdnadshavare till barn nr. 2 om ni gifter er och hen är barnets biologiska förälder (6 kap. 3 § första stycket FB). Det innebär att ni får gemensam vårdnad om barnet och att du inte kan fortsätta att vara ensam vårdnadshavare. Om din partner inte är barnets biologiska förälderVårdnaden kommer inte att förändras av att ni gifter er om din partner inte är barnets biologiska förälder. Då kan du alltså fortsätta att vara ensam vårdnadshavare till barn nr. 2. Din partner blir bara vårdnadshavare om hen adopterar barn nr. 2, men det kräver ditt samtycke (4 kap. 6 § andra stycket FB). Om barn nr. 2 är tolv år eller äldre så krävs även barnets samtycke (4 kap. 7 § första stycket FB). SammanfattningDet är juridiskt möjligt för dig att fortsätta vara ensam vårdnadshavare, men bara om din partner inte är biologisk förälder till barn nr. 2. Om hen är biologisk förälder blir hen automatiskt barnets vårdnadshavare när ni gifter er.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Semesterresa med barn utan ena förälderns samtycke

2019-06-15 i Barnrätt
FRÅGA |Hej. Jag undrar om min sons pappa, kan får neka mig att åka på en veckas semester med våran son i sommar? Vi har gemensam vårdnad och är separerade sen tre år tillbaka. Vi vill åka på en Paketresa i sommar. Jag står för pass och alla kostnader. Pojken vill följa med på resan. Vi har bokat pass tid som pappan godkände först, men nu vill han inte att vi reser. Har han rätt i styra vårt resande ihop tills vår son är 18 år?
Eric Leijonhufvud |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline!Frågor som rör vårdnad av barn regleras i Föräldrabalken (FB) 6 kapitlet. Vid gemensam vårdnad ska som huvudregel föräldrarna gemensamt fatta beslut i frågor som rör barnet (FB 6:13). Som utgångspunkt gäller därför att en förälder inte kan åka utomlands med barnen utan den andra förälderns medgivande. Det finns en möjlighet för en vårdnadshavare att i vissa situationer ensamt fatta beslut i frågor som rör vårdnaden om barnet. Det förutsätter att den andre vårdnadshavaren till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak är förhindrad att ta del i beslutet, eller att beslutet inte kan skjutas upp utan besvär eller nackdelar för barnet.Den förälder som bor med barnet (boföräldern) har också enligt lag rätt att själv fatta vissa beslut som rör den dagliga omsorgen (FB 6:13 2 st). Båda föräldrarna behöver alltså inte delta i alla vardagliga avgöranden. Kortare utlandsresor räknas till den dagliga omsorgen. Boföräldern har däremot inte rätt att ensam fatta beslut av ingripande betydelse för barnets framtid, om inte barnets bästa uppenbarligen kräver det. En kortvarig semesterresa bör inte anses som ett ingripande beslut. Det går dock inte att säga exakt vad som anses vara en kortare respektive längre utlandsresa. Troligtvis är en resa på 1 vecka att räkna som en kortare utlandsresa. Boföräldern kan alltså få ta med sig barnet på en kortare utlandsresa, viktigt är dock att barnets kontakt med den andra föräldern inte får kränkas. Det bör alltså vara okej med en kortvarig semester utomlands så länge det inte inkräktar på den rätt barnet kan ha till umgänge med den andre vårdnadshavaren. Sammanfattningsvis innebär detta att då det gäller gemensam vårdnad, och om det gäller en vanlig kortare semesterresa, så är det svårt för den andra föräldern att framföra invändningar utan sakliga skäl. Det behövs inte heller något skriftligt samtycke, men man bör åtminstone informera den andra föräldern.Hoppas du fick svar på din fråga!

Vem får huset om det inte är samboegendom?

2019-06-14 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag skall bli sambo i mott hus och skriver över halva huset på henne. Men om jag går bort bem tillfaller huset då?
Natasha Fathifard |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår det äger du huset själv sedan innan, vilket är det jag kommer utgå ifrån i mitt svar.Vad en sambo har förvärvat före samlevnaden kan normalt inte anses ha förvärvats för gemensamt bruk. Endast om förvärvet har skett i nära anslutning till att samlevnaden har inletts kan det ibland anses att det skett för att egendomen skulle användas gemensamt. Det avgörande är om avsikten med förvärvet var att egendomen skulle användas gemensamt, se prop. 1986/87:1 s. 257. Har du förvärvat huset innan samlevnaden kommer bostaden inte att räknas som samboegendom enligt lag, se 3 § sambolagen. Därav kommer sambolagens regler inte tillämpas vid erat dödsfall gällande huset. Istället blir samäganderättslagen tillämplig. Din sambo kan bli delägare av huset genom t.ex. att du skänker 50 % av fastigheten i ett gåvobrev eller att din sambo köper halva huset.Giltig gåvaFör att du ska kunna skänka halva fastigheten till din sambo ska ett gåvobrev upprättas enligt 4 kap 1 § och 29 § jordabalken (JB). Det är oerhört viktigt att formkravet för ett gåvobrev uppfylls för att det överhuvudtaget ska vara giltigt. Gåvohandlingen måste därför vara skriftlig, underskriven av gåvogivare och gåvotagare, innehålla uppgift om vilken fastighet gåvan rör, samt innehålla en förklaring från dig som gåvogivare att du vill överlåta fastigheten till mottagaren av gåvan.Det finns inte krav på att någon ska bevittna underskrifterna av handlingen, men det kan underlätta vid en ansökan om lagfart, se 20 kap 7 § 1 p. och 20 kap 8 § JB. Lagfart ska sökas inom tre månader från förvärvet av den nya ägaren, enligt 20 kap 2 § JB.Sälja halva husetEtt alternativ för er är att din sambo köper del av huset t.ex 50 % enligt 4 kap 1 § och 8 § JB. Detta skulle leda till att ni båda äger huset 50 % vardera och vid försäljning skulle ni också få 50 % vardera, d.v.s. ni delar på vinst/förlust.SärkullbarnOm ni har särkullbarn, så har dem rätt att ärva sin förälder direkt vid dödsfall. Det betyder att dina barn har rätt att ärva din andel av huset omedelbart efter din död. TestamenteOm ni inte skriver något testamente och någon av er dör kommer den efterlevande sambon behöva lösa ut den avlidnes dödsbo för att få äganderätt till hela bostaden. Det som ägs av dödsboet kommer nämligen att fördelas genom arv till barn, föräldrar eller andra släktingar som nämns i ärvdabalken. Därför bör ni skriva ett inbördes testamente med fri förfoganderätt, för att skydda varandra och på så sätt lägga lagens regler åt sidan. Med fri förfoganderätt menas att den efterlevande sambon ärver egendomen och kan spendera den efter önskan. Ett testamentsförordnande kan avse all er egendom eller enbart bostaden. Här bör dock noteras att sambor inte kan göra sina barn arvslösa utan att de alltid har rätt till en del av värdet på den egendom sambon har vid ett eventuellt dödsfall.Ett testamente ska upprättas skriftligen och undertecknas av testatorn. Testamentet ska bevittnas av två vittnen som också ska skriva under handlingen. Vittnena bör också ange adress, yrke och tiden för bevittnandet (10 kap 1- 2 §§ ärvdabalken). Ett testamente kan utformas på många sätt. I ert fall kan era testamentsförordnanden exempelvis ange att den efterlevande sambon ska ärva den avlidnes andel i bostaden. Dock bör ni överväga om ni i samband med detta förordnande vill passa på att testamentera annan egendom till varandra, eller om ni endast vill inkludera bostaden.SammanfattningHuset räknas alltså inte som samboegendom enligt sabolagen då den inte är införskaffad för gemensamt bruk. När din sambo blir delägare i huset blir samäganderättslagen tillämplig. Din sambo kan bli delägare antingen genom ett gåvobrev eller ett köpebrev. Gällande gåvobrev och köpebrev gäller strikta regler för att det ska vara giltigt, därför är ett tips att ta kontakt med en jurist som är expert inom det området. För att införa trygghet bör testamente upprättas emellan er.Jag hoppas du har fått svar på din fråga och önskar er lycka till!Med vänlig hälsning,

Ska ett barns egendom ingå i föräldrarnas bodelning?

2019-06-14 i Bodelning
FRÅGA |Hej, jag är 23 år och mina föräldrar har bestämt sig för att separera. Min mamma envisas stenhårt med att alla hennes och pappas ägodelar ska delas lika oavsett vad det gäller, inklusive mina saker jag fått när jag var under 18. Om jag varit under 18 nu så vet jag att det är deras egendom men vem har egentligen rätt till mina saker i dagsläget? Pappa har inget emot att ge mig "sin" halva av sakerna men mamma vägrar. Några exempel är saker jag fått i konfirmations- och födelsedagspresent.
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer nedanför redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till. Tillämplig lagVilken lag som blir tillämplig beror på om dina föräldrar har varit gifta eller sambor. Jag kommer nedan resonera för båda fallen, och därmed tillämpas äktenskapsbalken (1 kap. 1 § äktenskapsbalken) och sambolagen (1 § sambolagen). Vad ska ingå i en bodelning? Om dina föräldrar har varit gifta så ska deras giftorättsgods ingå, vilket är allt som inte är enskild egendom (10 kap. 1 § och 7 kap. 1 § äktenskapsbalken). Om de har varit sambor så ska endast sambornas gemensam bostad och gemensamt bohag (det vill säga inre lösöre) som förvärvats för gemensam användning ingå i bodelningen (3 och 8 § sambolagen). Oavsett vad är det alltså endast dina föräldrars egendom som ska ingå. Om de har varit sambor kan dina saker, så länge de inte är möbler, hushållsmaskiner eller annat inre lösöre (det vill säga bohag, 6 § sambolagen) överhuvudtaget aldrig inkluderas i bodelningen. Den egendom som du äger ska alltså inte ingå i bodelningen, men eftersom det kan vara svårt att exakt veta vad ett barn respektive dess föräldrar äger så finns det några generella utgångspunkter. Saker som du har fått i gåva och som du har använt för personligt bruk anses ägas av dig, till exempel kläder, skor och smycken. Möbler i ett barns rum anses generellt sett ägas av föräldrarna, trots att det är barnet som har använt dem. När det gäller TV, datorer och så vidare så spelar det ofta roll hur gammalt barnet varit när det fick det. Är det saker som du har fått i konfirmations- och födelsedagspresent är det dock något som du har fått vid specifika tillfällen och som bör anses tillhöra din ägo. Detta ska alltså inte ingå i bodelningen. Sammanfattning Oavsett om dina föräldrar varit sambor eller gifta så ska endast deras egendom ingå i bodelningen. Om de varit sambor så snävas detta in ytterligare och endast gemensam bostad och bohag ska ingå. Vad ett barn själv anses äga beror på barnets ålder och egendomens typ. Saker som du fick i konfirmationsålder, liksom saker som du har fått i födelsedagspresent bör dock, oavsett egendomens typ, anses ägas av dig. Du har alltså rätt till dina saker. Skulle du behöva mer hjälp så rekommenderar jag dig att du bokar tid hos en av våra jurister på http://lawline.se/boka. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Pappan vägrar betala underhåll

2019-06-13 i Underhåll
FRÅGA |Hej! Jag bor bara hos min mamma men min pappa vägrar betala unerhåll. Nu ska även min syster bo hos min mamma men våran pappa har sagt att han inte kommer betala unerhåll för någon av oss och kräver även halva av min systers barnbirag. Hon är 14 och jag är 17. Han har ett bra jobb med en bra lön. Vad kan vi göra så min mamma kan få pengar att underhålla oss med?
Anneli Nilsson |Hej! Och varmt välkommen till Lawline.Relevant lag för din fråga är föräldrabalk (FB). Föräldrarna är ansvarig för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. I första hand gäller detta barnets grundläggande försörjning (de ska stå för barnets boende, mat med mera) (7:1 FB).Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller 18 år. Undantag finns dock om barnet fortfarande går i skola efter denna tidpunkt, då är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid skolgången pågår, dock längst till barnet fyller 21 år (7:1 2 st FB). Till studier räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning (det vill säga inte högskola/universitetsutbildning eller dylikt). Efter avslutat gymnasieutbildning upphör i regel underhållsskyldigheten. Om den underhållsskyldiga föräldern (pappan i ert fall) inte betalar underhållsbidraget kan den förälder som barnet bor hos (er mamma) få underhållsstöd från Försäkringskassan (7:2a FB). Försäkringskassan betalar då ut ett fast belopp i månaden till föräldern som barnet/barnen bor hos. Detta belopp är fast och kan därför vara lägre än det hon annars hade fått av pappan. Anser mamman att detta stöd inte är nog, kan hon istället vända sig till en jurist för att påbörja en process i domstol (tingsrätt). Detta kan eventuellt bli en kostsam process. Sammanfattningsvis, mitt råd är att mamman kontaktar försäkringskassan och ansöker om underhållsstöd. Vill hon istället kräva pappan på underhåll genom en rättsprocess är det att rekommendera att anlita ett ombud (en jurist eller advokat). Klicka här för att går läsa mer om att ansöka om underhållsbidrag från försäkringskassan och för en ansökningsblankett. Jag hoppas detta har svarat på din fråga! Tveka annars inte att höra av dig till Lawline igen.Med vänliga hälsningar,