Kan min pappa tvinga mig att bo hos honom?

2020-01-26 i Barnrätt
FRÅGA |Kan min pappa tvinga mig att bo hos han även om jag mår jätte dåligt där? Vill bara bo hos min mamma
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Du kan få stöd från Bris om du behöver prata med någon vuxenFörst av allt vill jag säga att jag är ledsen för att du mår så dåligt när du bor hos din pappa, det låter väldigt svårt. Jag utgår från att du är under 18 år och vill därför tipsa dig om att kontakta organisationen Bris, Barnens rätt i samhället. Hos Bris kan du få stöd om du mår dåligt och behöver prata med någon vuxen. Det går till exempel att ringa, maila eller chatta med Bris. Det kostar ingenting att prata med dem. De har också tystnadsplikt och du behöver inte berätta vem du är. Även om du inte känner för att kontakta dem just nu kan det vara bra att komma ihåg att de finns där.Nu kommer jag att svara på din fråga.Mina utgångspunkterJag brukar börja med att berätta vilken lag jag har läst i för att hitta svaret på din fråga. På så sätt kan du också läsa lagreglerna om du vill.I ditt fall har jag använt en lag som heter föräldrabalken (förkortas "FB"). Föräldrabalken innehåller bland annat regler om relationen mellan ett barn och barnets föräldrar. Jag har tittat närmare på de regler som handlar om hur man bestämmer vilken förälder som ett barn ska bo hos.Förutom föräldrabalken har jag också läst lite i socialtjänstlagen (förkortas "SoL").Du är inte tvungen att bo hos din pappaSvaret på din fråga är nej, din pappa kan inte tvinga dig att bo hos honom.Det beror på att han inte har någon absolut rätt till att få vara med dig när han vill. Det är istället du som har rättigheter. Enligt lag ska ditt bästa vara avgörande när beslut ska fattas, till exempel om vilken förälder som du ska bo hos (6 kap. 2 a § första stycket FB).Dina föräldrar kan ha kommit överens om när du ska bo hos din pappaDin mamma kan själv bestämma att du bara ska bo hos henne om hon har ensam vårdnad om dig. Det kan hon dock inte göra om hon och din pappa har gemensam vårdnad om dig. I så fall är det förmodligen så att din pappa och din mamma har kommit överens om när du ska bo hos din pappa och när du ska bo hos din mamma. Då går det inte att bortse från vad de har kommit överens om.Innan jag berättar mer är det viktigt att du vet att du inte har något ansvar för om dina föräldrar kan komma överens eller inte! Det är din mamma och din pappa som behöver samarbeta med varandra för att se till att du får det så bra som möjligt. Kom ihåg att du har rätt att känna att du inte vill bo hos din pappa.Dina föräldrar kan få hjälp från kommunen med samarbetssamtalResten av mitt svar är inriktat på att dina föräldrar har gemensam vårdnad om dig, eftersom din mamma i så fall inte kan bestämma själv att du bara ska bo hos henne.Dina föräldrar behöver först och främst prata med varandra om att du bara vill bo hos din mamma. Som jag nämnde innan kan det hända att de har kommit överens om när du ska bo hos din pappa. Då behöver de försöka komma överens på nytt om att du bara ska bo hos din mamma. För att få hjälp med att komma överens kan dina föräldrar vända sig till kommunen. Där kan de få stöd vid ett eller flera samarbetssamtal (6 kap. 18 § FB och 5 kap. 3 § första stycket, första punkten SoL). Tanken med samarbetssamtalen är att dina föräldrar ska kunna enas om vem du ska bo hos. En domstol kan bestämma vem du ska bo hos om dina föräldrar inte kommer överensDet kan hända att dina föräldrar inte kommer fram till någon lösning under samarbetssamtalen. Då kan en domstol bestämma om du ska bo hos din mamma eller hos din pappa. I så fall behöver din mamma ta kontakt med domstolen och ansöka om att du bara ska bo hos henne (6 kap. 14 a § första stycket FB). Domstolen ska då ta hänsyn till vad som är bäst för dig (6 kap. 2 a § första stycket FB). Sammanfattning och rådDu är inte tvungen att bo hos din pappa. Han har ingen absolut rätt till att få vara med dig. Din mamma kan själv bestämma att du bara ska bo hos henne om hon har ensam vårdnad om dig.Det kan hon dock inte göra om hon och din pappa har gemensam vårdnad om dig. Då behöver de försöka komma överens om att du bara ska bo hos din mamma. Dina föräldrar kan få hjälp med samarbetssamtal från kommunen. Din mamma kan också ta kontakt med en domstol om de inte kommer överens. Domstolen kan då bestämma vem du ska bo hos. Förhoppningsvis bestämmer domstolen att du bara ska bo hos din mamma, eftersom det är vad du vill.Jag vill uppmuntra dig till att prata med din mamma om att du inte vill bo hos din pappa längre. Det är bara hon och din pappa som kan ändra på situationen. Kom ihåg att du inte har något ansvar för deras samarbete och att du har rätt att känna som du känner. Jag vill också påminna dig om att Bris kan ge dig stöd om du mår dåligt och behöver prata med någon vuxen.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga och önskar dig allt gott! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Samarbetsovilja i vårdnadstvist?

2020-01-26 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej! Jag har ett ex som trakasserar mig på Messenger o skriver allt ifrån att jag ljuger till att jag har sex med alla mina killkompisar på Fb.Har gjort en orosanmälan mot honom pga att han har problem med alkoholen o jag har även kontaktat en advokat för jag ska stämma honom på vårdnaden av vårt gemensamma barn!Men min Advokat tycker att ja inte ska blocka honom på sociala medier ännu för i stämningsansökan så står de att han har samarbetssvårigheter o skulle ja nu blocka honom så kan han använda det mot mig!Min fråga är kan ja allafall polisanmäla honom för detta eller kan han använda detts mot mig!
Viking Ringstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Som jag förstår har du ett hotfullt ex vars beteende är så pass allvarligt att du vill polisanmäla honom samt blockera honom på sociala medier. Samtidigt avser du att tvista om vårdnaden över ert gemensamma barn och undrar om dessa åtgärder kan vara till nackdel för dig i en sådan tvist. Reglerna som aktualiseras hittar du i brottsbalken (BrB) och föräldrabalken (FB).Samarbetsvilja anses mycket viktig i vårdnadstvisterFörst och främst vill jag bara konstatera att det ditt ex utsätter dig för – även om du inte beskrev särskilt många detaljer – absolut kan vara brottsligt och värt att polisanmäla. I första hand skulle jag misstänka att det utgör ofredande (4 kap. 7 § BrB) eller olaga hot (4 kap. 5 § BrB). I de allra flesta fall skulle det vara lämpligt att blockera honom och polisanmäla direkt.Din advokat har emellertid rätt i att situationen blir lite annorlunda vid en vårdnadstvist. Principen om barnets bästa styr hela barnrätten, och ett av barnens rättigheter som domstolen ofta lyfter i samband med vårdnadstvister är rätten till en nära och god kontakt med båda föräldrar (6 kap. 2 a § FB). Domstolarna, särskilt de senaste åren, har därför lagt stor vikt vid föräldrarnas samarbetsvilja när de avgör vårdnadstvister. Denna "samarbetsvilja" anses speciellt viktig vid tilldelandet av ensam vårdnad, därför att domstolen vill vara säker på att den förälder som får ensam vårdnad ska respektera den andre förälderns umgängesrätt till barnet. Det är alltså mycket viktigt att övertyga domstolen om att man är samarbetsvillig och öppen för att låta den andra föräldern träffa barnet. I vissa avseenden har samarbetsviljan nästan ansetts viktigare än förälderns temperament – en tidigare misshandelsdömd man vann exempelvis vårdnaden över sitt barn, i första hand därför att det ansågs att kvinnan (som inte var våldsam) helt enkelt inte skulle låta honom träffa barnen alls annars. Denna "samarbetsvilja" kan ta skada om man blockerar den andre föräldern på sociala medier och liknande. Det skulle kunna tyda på att man inte "försöker" samarbeta i relationen kring det gemensamma barnet, och därför skada ens chanser att få vårdnaden över barnet. Frågan är dock om samma princip gäller vid polisanmälan av potentiella brott som den andre föräldern har begått. Jag bedömer dock att det inte är fallet – så länge som anmälan är seriös och underbyggd borde det inte kunna skada dina chanser i en vårdnadstvist. En domstol skulle aldrig uttryckligen våga påstå att detta skulle göra dig samarbetsovillig – rätten att anmäla brott måste vara absolut och bör inte påverka synen på dig överhuvudtaget.Känner du att ditt ex verkligen har trätt över gränsen och betett sig brottsligt mot dig bör du absolut anmäla detta. Däremot bör du inte anmäla honom enbart i tron att det skulle hjälpa dig en vårdnadstvist – då riskerar anmälan att undergräva din trovärdighet och uppfattade samarbetsvilja.Jag hoppas du fick svar på din fråga,Mvh

Kan min exfru få mitt faderskap upphävt?

2020-01-26 i Barnrätt
FRÅGA |Hej!Jag valde att skiljas från min fru efter 16 års äktenskap. Vi har en flicka på 9 år o föddes i under vår äktenskap. Min Ex fru har varit ej samarbete villig med att jag får umgänge med mitt barn. Jag har inte träffat min dotter på månad. En dag när jag krävde att jag ville få träffa mitt barn, så säger hon att jag är inte fadern. Mina frågor är, kan hon begära fadertest? Vad händer om det är sant och dottern är inte mitt? Kan jag förlora vårdnads på min dottern? Kan mamman blir skyldig för bedrägeri för vilseleda mig för förmår till handling och till att underlåta något som medför vinning eller skada för den vilseledde ? Vad händer om det vissar sig att barnet är verkligen mitt och försöker att hämnas mot mig genom få tvivel om jag är fadern? Blir mamman bestraffas för sina handlingar??Mvh en orolig pappa
Viking Ringstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga aktualiserar i första hand familjerättsliga regler om faderskap och vårdnad, men du frågar även kring vilket straffrättsligt ansvar (specifikt bedrägeri) som möjligtvis kan aktualiseras i situationen. De familjerättsliga reglerna hittar du i föräldrabalken (FB) och de straffrättsliga reglerna finns i brottsbalken (BrB). Jag kommer dela upp svaret i två delar, dels i din familjerättsliga rätt till umgänge med din dotter, och dels i de eventuella brott som begåtts.Barnet har rätt till båda föräldrarSvensk familjerätt bygger på principen om barnets bästa. Ett av de behov som barn anses ha rätt att få tillgodosett enligt denna princip är en god och nära kontakt med båda föräldrar (6 kap. 2 a § FB). Huvudregeln är därför att föräldrar vid skilsmässa ska få delad vårdnad över barnet, och även om den ena föräldern får ensam vårdnad ska den andre i vart fall få umgängesrätt (6 kap. 4 § FB). I ditt fall är jag inte helt säker på händelseförloppet, men jag tolkar det som att ni har någon form av delad vårdnad som din exfru verkar ha svårt att följa. Jag vet inte om denna är fastställd av domstol eller endast överenskommen mellan er, men de regler och principer jag skriver om här gäller oavsett.Kan du förlora vårdnaden om ett faderskapstest visar negativt?Din första fråga är om din fru kan begära faderstest på dig, och om det i så fall kan resultera i att du förlorar vårdnaden över din dotter (om det skulle visa sig att du inte är den genetiske fadern).Enligt föräldrabalkens allra första paragraf förklaras att om en gift mans fru föder ett barn, ska den gifte mannen presumeras vara fadern (1 kap. 1 § FB). Denna presumtion innebär alltså en juridisk rätt att betraktas som fadern. Eftersom att du skriver att flickan föddes inom äktenskapet gäller denna presumtion alltså för dig.Presumtionen kan dock brytas (hävas) under vissa förutsättningar, bl.a. om det skulle visa sig att barnets arvsanlag skiljer sig från den gifte mannens (1 kap. 2 § FB). Det är dock inte alla som har talerätt om hävande av faderskapspresumtionen, dvs. vem som helst kan inte sätta igång en sådan prövning. I första hand är det den rättslige fadern själv eller barnet – som får föra sin egen talan efter 15 års ålder (3 kap. 1-2 FB). Yngre barns talan måste emellertid föras av barnets förmyndare i dessa fall, vilket din exfru torde vara gentemot ert barn (3 kap. 4 § FB). I princip torde därför din exfru ha rätt att väcka talan om hävande av faderskap vilket innefattar en möjlighet för rätten att begära (förordna) DNA-test genom tvång (lag om blodundersökning m.m. 1 §).Detta innebär att din exfru principiellt för barnets räkning har rätt att väcka talan om hävande av ditt faderskap, vilket – om DNA-testet ger henne stöd – innebär att du förlorar ditt rättsliga faderskap. Det innefattar rätten till vårdnad och umgänge med barnet, som du då alltså skulle förlora. Skulle detta ske finns dock fortfarande möjligheter för dig att vinna juridisk rätt till umgänge med den flicka som du i realiteten varit en far till. Via socialnämnden kan du i sådana fall yrka på en umgängesrätt som någon "annan en förälder" som står barnet särskilt nära (6 kap. 15 a FB). I en sådan situation torde du ha goda möjligheter att vinna en substantiell umgängesrätt, trots att ditt rättsliga faderskap är upphävt.Eventuella brottDu frågar dig själv om huruvida det utgöra bedrägeri av din exhustru om hon alltså vilseleder dig på ett sätt som ger henne vinning och skadar dig. Med vilseleder tolkar jag det som att du avser att hon ljuger om att du inte är fadern.Du beskriver brottet bedrägeri på rätt sätt i din fråga – det handlar alltså om att någon blir vilseledd på ett sätt som skadar honom, och gynnar den andre (9 kap. 1 § BrB). En lögn om att någon inte är fader till ett barn kan absolut utgöra ett sådant "vilseledande" som avses. Däremot bör förtydligas att bedrägeri är ett s.k. förmögenhetsbrott, där skada/vinning tar sikte på ekonomiska värden, inte ideella (känslomässiga). Man begår därför inte bedrägeribrott genom att lura någon på ett sätt som enbart orsakar emotionell skada – det måste röra sig om ekonomiska belopp. I ditt fall torde det därför inte kan röra sig om bedrägeri om hon ljuger om saken.Att ljuga är generellt sett inget brott i svensk rätt. Skulle din exfru vid en eventuell rättegång – exempelvis en vårdnadstvist – ljuga under sanningsförsäkran (dvs., efter att hon erlagt ett löfte om att tala sanning, vilket görs vid vissa förhör) kan en sådan lögn dock utgöra brottet osann partsutsaga (15 kap. 2 § BrB). Detta gäller alltså bara om hon ljuger under sanningsförsäkran.Utöver detta kan det förstås utgöra egenmäktighet med barn om hon i strid med din lagliga vårdnadsrätt skiljer och undanhåller barnet från dig (7 kap. 4 § BrB).Jag hoppas du fick svar på din fråga,Mvh

Vad innebär boende- respektive umgängesförälder?

2020-01-25 i Barnrätt
FRÅGA |Hej, vad menas med stadigvarande boendeförälder? Betyder det att umgängesföräldern inte får träffa sitt barn varannan vecka?
Johannes Weister |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rättsliga förutsättningarDå din fråga rör boende och umgänge finns reglerna i 6 kap. föräldrabalken (1949:381) (FB).Angående "stadigvarande boendeförälder" finns ingen direkt definition i lagen. Frågan kring barnets boende regleras i 14 a § FB. Barnet kan bo hos den ena eller andra föräldern eller hos båda (växelvis, om föräldrarna inte bor ihop). Om barnet bara ska bo hos den ena föräldern brukar man kalla denne för boendeförälder och den andra för umgängesförälder. Boende kan fastställas genom dom eller avtal.Umgänge regleras i 15-15 c §§. Enligt 15 § har barnet rätt till umgänge med den förälder den inte bor tillsammans med. Umgänget kan fastställas genom dom eller avtal, 15 a §.SlutsatsBoende och umgänge är bara beroende av varandra på så vis att förutsättningen för barnets rätt till umgänge med en förälder är att barnet inte bor tillsammans med denne. Omfattningen av umgänget kan därför variera. I vilken omfattning barnet ska umgås med sin umgängesförälder ska framgå av den dom eller det avtal som fastställer umgänget.Hoppas det här var till hjälp!Med vänlig hälsning,

Vi har inseminerat hemma – hur ska jag göra för att kunna adoptera barnet?

2020-01-26 i Adoption
FRÅGA |Jag är kvinna och registrerad partner med henne. Vi har inseminerat hemma med spermier som vi fått av en god vän. Jag vill adoptera barnet. Vår vän är villig att erkänna sig som far men hur går man till väga för att jag ska kunna adoptera barnet så att han frånkommer allt som har med arv och den biten att göra, alltså han ska inte behöva vara inblanda mer och barnet ska bli mitt och min partners. Vem kontaktar man och behöver man fylla i några blanketter osv.
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterOm jag har förstått dig rätt så undrar du hur ska ni gå till väga för att du ska kunna adoptera barnet som din partner bär, så att barnet blir ditt och din partners gemensamma barn.Jag tolkar det du har skrivit som att det är din partner som är gravid med barnet som ni väntar.Jag kommer att hänvisa till föräldrabalken (FB) i mitt svar.Specialreglerna för föräldraskap vid insemination gäller inte vid heminseminationDe lagregler som specifikt rör föräldraskap vid insemination gäller inte i ert fall, eftersom ni har inseminerat hemma. Just de reglerna omfattar nämligen bara insemination som görs inom vården (se till exempel 1 kap. 9 § FB). Däremot gäller de övriga lagreglerna om föräldraskap som vanligt. Därför kommer ni att behöva göra precis så som du har beskrivit i din fråga: först får er vän bekräfta faderskapet till barnet och därefter kan du ansöka om att få adoptera det.Socialnämnden kommer att utreda vem som är pappa till barnetNär barnet har fötts kommer socialnämnden att inleda en faderskapsutredning. Socialnämnden är nämligen skyldig att utreda faderskapet till barnet som din partner bär, eftersom hon inte är gift med en man (2 kap. 1 § och 1 kap. 1 § FB). Det är socialnämnden i kommunen där barnet kommer att folkbokföras som gör utredningen (2 kap. 2 § FB).På grund av detta är det positivt att er vän är beredd att erkänna faderskapet till barnet, då det lär förkorta den tid som socialnämnden gör sin utredning. Er väns faderskapsbekräftelse behöver uppfylla formkraven i lagenFör att er väns faderskapsbekräftelse ska vara giltig behöver den uppfylla lagens formkrav. Det innebär följande (1 kap. 4 § första stycket FB):- Bekräftelsen ska vara skriftlig.- Två vittnen ska vara närvarande när er vän undertecknar bekräftelsen.- Din partner ska godkänna bekräftelsen.- Socialnämnden ska godkänna bekräftelsen. Efter faderskapsbekräftelsen kan du ansöka om att få adoptera barnetNär er vän har bekräftat faderskapet till barnet kan du ansöka om att få adoptera det, så att barnet blir ditt och din partners gemensamma barn. Det är möjligt genom en så kallad styvbarnsadoption (4 kap. 6 § andra stycket FB). Vad innebär då en styvbarnsadoption? Jo, vid en styvbarnsadoption kommer din partners juridiska föräldraskap till barnet inte att förändras. Hon kommer fortfarande att vara barnets mamma, medan du blir barnets andra förälder. Er vän kommer däremot inte längre att räknas som juridisk förälder till barnet.Vid en "vanlig" adoption skulle detta inte vara möjligt – då skulle barnets juridiska kopplingar till såväl din partner som er vän försvinna helt och hållet. Din partner skulle därmed inte längre räknas som juridisk mamma till barnet. Istället skulle du bli ensam förälder genom adoptionen. Det är bara sambor, gifta och registrerade partners som kan göra en styvbarnsadoption. Sammantaget gör alltså styvbarnsadoptionen det möjligt för dig att adoptera barnet utan att din partners föräldraskap samtidigt upphör.Adoptionen gör att er väns juridiska koppling till barnet brytsEfter styvbarnsadoptionen kommer er vän inte längre att ha någon juridisk koppling till barnet. Han kommer inte att räknas som barnets förälder och barnet kommer inte att ha någon rätt att ärva honom (4 kap. 21 § första stycket FB). Barnet får istället rätt att ärva dig (4 kap. 21 § första stycket FB). Du kommer också automatiskt att bli barnets vårdnadshavare när adoptionen har blivit godkänd och trätt i kraft (4 kap. 22 § FB). Du och din partner har sedan gemensam vårdnad om barnet. Du ansöker om adoption hos tingsrättenFör att adoptera barnet kommer du att behöva göra en ansökan om adoption hos tingsrätten där barnet sedan är folkbokfört (4 kap. 12 § första stycket FB). Du kan ta reda på vilken tingsrätt det rör sig om genom att söka på postnumret på Sveriges domstolars hemsida.Socialnämnden kommer att utreda om adoptionen kan genomföras (4 kap. 14 § och 4 kap. 15 § FB). Barnets biologiska föräldrar ska få yttra sig, alltså din partner och er vän (4 kap. 18 § första stycket FB). Barnets vårdnadshavares samtycke kommer också att krävas för att adoptionen ska kunna godkännas (4 kap. 8 § första stycket FB). Din partner kommer att vara vårdnadshavare eftersom hon är barnets mamma (6 kap. 3 § första stycket FB). Er vän kommer också att vara vårdnadshavare till barnet om han och din partner har kommit överens om det i samband med faderskapsbekräftelsen (6 kap. 4 § andra stycket, första punkten FB).Sammanfattning och rådFör att du ska kunna adoptera barnet behöver er vän bekräfta faderskapet till barnet. När det är gjort kan du ansöka om att få göra en styvbarnsadoption, så att barnet därmed blir ditt och din partners gemensamma barn. Först och främst vill jag råda er att ta reda på hur det går till att göra en faderskapsbekräftelse i kommunen där barnet kommer att vara folkbokfört efter födseln. Det brukar finnas information på kommunernas hemsidor. Utöver det kan det vara bra att du börjar förbereda din adoptionsansökan. På Sveriges domstolars hemsida finns det en steg-för-steg-guide som anger hur du gör ansökan och vad den ska innehålla. Det kostar i nuläget 900 kronor att göra en adoptionsansökan (januari 2020). Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Lycka till!Med vänliga hälsningar,

Kan man avtala om föräldraskapet?

2020-01-26 i Faderskap
FRÅGA |Hej, om jag använder en privat spermiedonator (alltså en egen kontakt) kan jag då skriva ett avtal på egen hand som gäller mellan oss och som håller juridiskt? Det vill säga, donatorn är med på att donera och helt avsäga sig faderskapet men är öppen för kontakt om barnet önskar det vid ett senare tillfälle.
Andreas Broman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga berör främst Föräldrabalken (FB). Reglerna i FB är tvingande, vilket betyder att dem inte kan avtalas bort. Bestämmelserna i lagen är utformade efter barnets perspektiv, barnets bästa ska alltid ha företräde. Och enligt barnets bästa ska ett barn ha två föräldrar. Är man gift presumeras då mannen vara far till barnet. (1:1 FB). Är kvinnan ogift och ingen fader bekräftar faderskapet så måste socialnämnde starta en utredning om vem som är barnets far. (1:3 FB).Vill också påpeka att föräldraskap och vårdnadshavare är skilda saker, även enligt föräldrabalken. Är modern ogift vid barnets födsel presumeras hon vara ensam vårdnadshavare (6:3 FB).Avslutningsvis så går det alltså inte att avtala bort faderskapet till ett barn man är biologisk pappa till.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Kan jag flytta med barn trots gemensam vårdnad?

2020-01-25 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Vid flytt med minderårig inom landet, måste den andre vårdnadshavaren godkänna flytten?
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad säger lagen?Reglerna om föräldrars skyldigheter gentemot sina barn finner vi i Föräldrabalken (1949:381). Utifrån din fråga tolkar jag det som att ni har gemensam vårdnad över barnet. Att ha vårdnad om ett barn innebär att man är ansvarig för att fatta alla ingripande beslut som rör barnet. Ett av dessa besluten är var barnet ska bo (6 kap. 11 § Föräldrabalken). Vid gemensam vårdnad krävs det alltså att vårdnadshavarna är överens om var barnet ska bo. Detta kan göras genom ett avtal som godkänns av socialnämnden eller genom en domstols dom. I dessa frågor kommer dock barnets bästa vara avgörande, vilket avgörs i det enskilda fallet. Dock brukar en domstol som tumregel beakta att barn ska ha stabilitet och förutsägbarhet i sin omgivning. (6 kap. 14a § och 6 kap. 2a § Föräldrabalken)Hur blir situationen i ditt fall?Skulle du välja att flytta trots att den andre vårdnadshavaren inte har gett sitt godkännande kan du göra dig skyldig till brottet egenmäktighet med barn (7 kap. 4 § Brottsbalken [1962:700]). Sammanfattningsvis krävs alltså att båda vårdnadshavarna är överens om var barnet ska bo, dock kommer barnets bästa vara avgörande i sådana beslut från domstol. I det fallet att vårdnadshavarna inte är överens finns även möjligheten att ansöka om ensam vårdnad av barnet. Dock kommer domstolen även i en fråga om vem som ska ges ensam vårdnad avgöra med utgångspunkt i barnets bästa. (6 kap. 5 § och 6 kap. 2a § Föräldrabalken)Jag hoppas det var svar på din fråga!Mvh,

Ska bostaden ingå i bodelningen vid en eventuell separation eller kan vi skriva ett samboavtal att den ska undantas?

2020-01-24 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej!Jag köpte hösten 2018 en bostadsrätt som jag själv tog lån på och som min sambo flyttade in i tillsammans med mig. Han skrev sig dock inte där pga skulder till kronofogden. Det har han gjort först nu.Vad händer om vi skulle separera? Är jag tvungen att sälja lägenheten då och dela vinsten med honom? Jag har löst bort ett lån med egna pengar från en fastighet jag sålde.Ett samboavtal är väl på sin plats att skriva att bostadsrätten är enskild egendom.Han betalar hyra 4000 kr/månad.
Jenny Viberg |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga vill du veta vilken egendom som ska ingå i en bodelning om du och din sambo skulle separera. För att svara på din fråga kommer jag att utgå från sambolagen (SamboL). Om sambor separerar kan en bodelning görasOm sambor separerar så görs en bodelning (förutsatt att någon av er påkallar det inom ett år efter att samboförhållandet upphört) (8 § SamboL). I bodelningen ska all egendom som utgör samboegendom ingå och sedan fördelas mellan er. Samboegendom utgörs av den gemensamma bostaden och bohag som har förvärvats för gemensamt bruk (3 § SamboL). Vad är gemensam bostad och gemensamt bohag?Avgörande för vad som är gemensam bostad och gemensamt bohag är om egendomen har införskaffats för gemensam användning. Det innebär att om du köpte din lägenhet med avsikten att du och din sambo skulle bo där ihop så är bostaden gemensam bostad och utgör samboegendom oavsett om du betalat hela lägenheten själv eller inte. Om du köpte lägenheten för att bo där själv utgör den inte samboegendom t.ex. om du köpte lägenheten innan du och din sambo träffades eller om ni från början tänkt att bo på olika ställen. Genom samboavtal kan ni undanta egendom från bodelningenOm ni vill undvika oklarheter vid en eventuell bodelning, kan ni i ett samboavtal skriva att lägenheten inte ska ingå (9 § SamboL). Då spelar det ingen roll om den utgör samboegendom eller inte. Avtalet ska vara skriftligt och undertecknas av er båda. Det kan skrivas när som helst innan eller under ert förhållande (9 § SamboL). SammanfattningOm lägenheten införskaffades för gemensamt bruk ska den (eller dess värde) ingå i en bodelning vid en eventuell separation. För att undvika oklarheter kan ni upprätta ett samboavtal och ange att lägenheten är din och inte ingå i en eventuell bodelning. Hoppas att du har fått svar din fråga!Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att ställa fler frågor här på Lawline eller boka tid med en av Lawline duktiga jurister.