Underhållsskyldighet efter 18-års ålder

2020-09-25 i Underhåll
FRÅGA |Hej. Vi har en son som flyttade hemifrån för ett halvår sen och fyller 18 år om en månad. Vi har sedan han flyttade hemifrån stöttat honom med pengar till mat m.m. Min fråga är om vi enligt lagen är skyldiga att betala till honom även efter att han fyllt 18 år? Han valde själv att flytta tillsammans med sin flickvän och han går fortfarande på gymnasiet.
Emil Wellander |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. De lagbestämmelser som är tillämpliga i ditt fall finns i föräldrabalken (1949:381) (FB) då frågan gäller underhåll av barn.I 7 kap. 1§ 1 st. FB sägs det att barnets föräldrar ska svara för underhåll åt barnet i den mån det är rimligt utifrån barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska situation. Det kallas att ni har en underhållsskyldighet och innebär att föräldrar vanligtvis ska stå för mat, boende, kläder o.s.v. Denna underhållsskyldighet ska bestämmas utifrån barnets egna inkomster, exempelvis om er son har ett jobb, och även tillgångar samt din sons sociala förmåner. Vidare framgår det av 7 kap. 1§ 2 st. FB att underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller arton, d.v.s om en månad i ert fall. Om er son går i skola, exempelvis gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning efter arton fyllda år, är ni dock underhållsskyldiga under hela studietiden. Ni är dock inte underhållsskyldiga om studierna pågår längre än att ert barn fyllt tjugoett år.Slutligen ställs det alltså inga krav på er föräldrar gällande att ni ska betala boende eller andra kostnader som er son ådrar sig om han väljer att flytta hemifrån om de vore oskäliga. Eftersom ni fortfarande är underhållsskyldiga så kan ni alltså inte slippa helt att stå för er sons behov, så länge kostnaderna är rimliga.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hyresvärd och hyresgäst - sambor?

2020-09-23 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej!Om man hyr ut en avskild del av sitt hus och skriver hyreskontrakt för den som är inneboende, verkar det se ut som att man är sambos för den som tex söker upp personen på nätet. Hyresgästen har folkbokfört sig på adressen, och det är väl rimligt, men husets ägare vill inte att de ska uppfattas som sambos, då de inte alls lever tillsammans på det viset. Hur löser man det? Finns det någon risk att den inneboende kan ange huset som "säkerhet" för att tex låna pengar hos olika låneföretag?Tacksam för svar.
Emilia Alfredsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Definitionen av sambor hittar du i sambolagen.Sambor är i lagens mening två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll (1 § första stycket sambolagen). Det innebär att även om hyresvärden och hyresgästen bor i samma byggnad kommer de inte att ses som sambor, såvida de inte är i ett parförhållande. Med parförhållande menas att samborna ska bo tillsammans i ett förhållande där det normalt ingår ett sexuellt samliv.Om hyresvärden eller hyresgästen inte vill att namn och adress ska visas på nätet skulle jag rekommendera att kontakta hemsidan som tillhandahåller informationen. Du kan begära att de tar bort personuppgifterna från att visas vid en sökning. Ett lån med säkerhet innebär att den som lånar ut pengar får rätt att ta något som låntagaren äger om hen inte kan betala lånet. Eftersom den inneboende hyresgästen endast hyr och inte äger huset, kan hen inte heller ställa huset som säkerhet för ett lån.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Med vänliga hälsningar,

Vad som händer skulder efter skilsmässa

2020-09-23 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej.Jag och min man ska skiljas och vi har inget äktenskapsförord. Han har Kronofogden så jag har alltid varit den som tagit alla lån och krediter som är på cirka 500000. Hur gör man om han väljer att inte betala?
Fawzia Hassoun |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga handlar om skilsmässa och bodelning och därför blir reglerna äktenskapsbalken (ÄktB) aktuella. I ett äktenskap ska parterna stå för sina egna skulder och råda över sina tillgångar, enligt 1 kap 3 § ÄktB. Vid skilsmässa ska makarnas egendom fördelas lika mellan dem genom något som kallas för bodelning, enligt 9 kap 1 § ÄktB. Den egendomen som ska ingå i bodelningen är makarnas giftorättsgods, enligt 10 kap 1 § ÄktB. Giftorättsgods är all egendom som inte är enskild egendom. Enskild egendom kan exempelvis vara sådant som man har fått i arv eller gåva med villkor om att det är en enskild egendom, se 7 kap 2 § ÅktB.Det som nu kommer hända när ni skiljer er är att vardera make får dra av sina skulder från sitt giftorättsgods, enligt 11 kap 2 § ÄktB. Detta innebär alltså att om du har skulder på 500 000 kronor så kommer dessa skulder att avräknas från dina tillgångar och din mans skulder kommer att avräknas från hans tillgångar. Om det sedan skulle finnas ett överskott efter att skulderna har avräknats från giftorättsgods så läggs dem återstående tillgångarna ihop och dem sammanlagda tillgångarna fördelas sedan lika mellan er, se 11 kap 3 § ÄktB.För att tydliggöra detta ska ett exempel anges:Låt säga att du skulle ha 1000 000 i tillgångar och 500 000 i skulder som avser lån som du tagit (visserligen för din mans räkning, men det kommer ändå att beräknas på din post) så skulle ditt giftorättsgods bli 500 000 som sedan ska slås samman med den egendom som ska delas lika mellan er. Sammanfattningsvis, lånet som du har tagit i ditt namn kommer alltså endast att avräknas från dina tillgångar innan tillgångarna fördelas lika mellan er. Om det inte finns tillräckligt med tillgångar så ska lånet efter skilsmässan som du tagit i ditt namn betalas av dig. Långivarna kan inte kräva din man på pengarna då jag tolkar det som att denne inte står som medsökande i låneavtalen. Detta innebär således att din man inte är betalningsskyldig för lånet till kreditgivarna. Dock tolkar jag det som att ni har en muntlig överenskommelse om att din man ska betala tillbaka skulderna till dig. Detta innebär att det finns ett muntligt avtal mellan er. Därför har du rätt att kräva pengarna av din man om han inte skulle betala. Skulle maken dock hävda att detta rör sig om en gåva och inte något lån sinsemellan då kan du behöva stå för skulden då lånet står på dig. Det kan alltså uppstå svårigheter eftersom ett muntligt avtal kan vara svår att bevisa. Ni kan reglera detta skriftligen mellan er i efterhand även om det hade varit bättre om detta skett tidigare. Om du känner att ni behöver hjälp med att upprätta ett sådant skuldebrev är du alltid välkommen att boka en tid hos oss för rådgivning på www.lawline.se/boka.Jag hoppas att du känner att du fått svar på din fråga annars är du alltid välkommen åter!Med vänliga hälsningar

Äktenskapsskillnad och bodelning

2020-09-23 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Jag har bara varit gift i 2 månader men undrar om jag skulle skilja mig nu, vad har vi rätt att kräva från varandra? Min man har ett hus sedan innan men vi har inte skrivit någon enskild egendom. Jag har en bil. Han har skulder sedan innan och jag med. Sedan har vi köpt husbil tillsammans och vi har tagit några kreditlån ihop men dessa står i mitt namn bara. Vad gäller då?
Emil Wellander |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inledningsvis är Äktenskapsbalken (ÄktB) tillämplig på din fråga. Giftorättsgods eller enskild egendomFörst och främst är all er egendom giftorättsgods och ska därför ingå i bodelning vid äktenskapsskillnad, eftersom ingen av er innehar enskild egendom. Detta framgår av 7 kap. 1§ ÄktB. Det spelar alltså ingen roll om din man har ett hus sedan tidigare om huset inte är enskild egendom. Huset ska ingå i bodelningen med stöd av 7 kap. 1§ ÄktB. Även din bil och husbilen ska ingå eftersom det inte är någons enskilda egendom.BodelningenEn bodelning ska alltså upprättas enligt 9 kap. 1§ ÄktB om ert äktenskap upplöses. Enligt 9 kap. 2§ ÄktB framgår att utgångspunkten i bodelningen ska vara i egendomsförhållandena dagen då talan om skilsmässa väcks. I 10 kap. 1§ ÄktB föreskrivs att all makarnas giftorättsgods ska ingå i bodelning. Undantagna från bodelningen är dock t.ex. kläder och andra föremål i skälig omfattning, som maken har uteslutande till sitt personliga bruk enligt 10 kap. 2§ ÄktB. Andelar i boetNär en bodelning sker ska era andelar i boet beräknas, vilket framgår av 11 kap. 1§ ÄktB för att sedan kunna fördela vem som ska få vad av giftorättsgodset. I 11 kap. 2§ ÄktB ska så mycket avräknas från varje makes giftorättsgods att det täcker skulderna som respektive make har. Alltså ska varje makes skulder täckas av det egna giftorättsgodset så mycket som det går. Om en av er makar skulle ha mer skulder än tillgångar kommer denne gå in i bodelningen med 0 kr. Att skuldtäckningen görs först framgår av 11 kap. 3§ ÄktB och därefter ska det som kvarstår delas lika mellan er makar, vilket kallas likadelningsregeln. Andelsberäkningen avser endast det ekonomiska värdet på giftorättsgodset.Egendomens fördelning på lotterEfter att varje makes andel i boet har beräknas ska egendomen fördelas på lotter och fördelningen resulterar i vilken egendom ni makar har rätt till vardera, enligt 11 kap. 7§ ÄktB. En utgångspunkt i lottläggningen är att varje make ska få så mycket egendom så det överensstämmer med dennes andel i boet. Vidare föreskrivs det i 11 kap. 8§ ÄktB att den bäst behövande make har rätt till bostaden på sin lott. Således skulle du kunna ha rätt till bostaden, men endast om det skulle anses som skäligt med hänsyn till er situation. Ett exempel skulle kunna vara om det är svårare för dig att hitta en ny bostad. Om du skulle få rätt till bostaden skulle du enligt 11 kap. 10§ vara tvungen att ersätta din ex-man ekonomiskt så att ni får lika stor ekonomisk utdelning efter bodelning.JämkningsmöjlighetSlutligen finns det en möjlighet till jämkning vid bodelning i 12 kap. 1§ ÄktB. Denna bestämmelse tillämpas om resultatet vid en hälftendelning av giftorättsgodset skulle bli oskälig, ifall den ena maken skulle överlämna en stor mängd egendom till den andre. I dessa fall har maken med bättre ekonomi rätt till mer av sitt giftorättsgods. Hänsyn tas här bl.a. till äktenskapets längd och era ekonomiska förhållanden. Då ni endast varit gifta i två månader skulle bestämmelsen därför kunna aktualiseras i ert fall, eftersom ett kortvarigt äktenskap föreliggger om makarna varit gifta i mindre än fem år. Om ni tidigare varit samboende räknas dock den tiden in i beräkningen. Makarna har en växande rätt till giftorättsgodset upp till fem år, då hälftendelningen sker när de varit gifta i fem år. I ditt fall skulle du således ha rätt till 2/60 efter hälftendelningen, där 2 symboliserar era gifta månader och 60 symboliserar fem år beräknat i månader.KreditlånGällande kreditlånen som ni har tagit i ditt namn gäller bestämmelserna i ÄktB 11 kap. 3§ som tidigare nämnts. Eftersom lånet endast står på dig är det personligt och lånet ska dras av från dina tillgångar. Därefter ska tillgångarna som du har kvar läggas ihop med din makes giftorättsgods, där era gemensamma tillgångar delas enligt hälftendelningsprincipen. Således räknas lånet som du tagit i ditt namn av innan bodelningen och lånet ska betalas av dig som står på det, då din make inte är medsökande till lånet och är således inte betalningsskyldig. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Underhållsskyldighet mellan makar vid skilsmässa

2020-09-24 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Är de straffbart att inte försörja sitt ex om man ligger i skiljsmässa och den som inte har inkomst inte får nån ersättning av sitt ex?Mvh L
Suana Tafic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör äktenskapsskillnad och underhållsskyldighet mellan makar, därmed ska vi kika i Äktenskapsbalken.Enligt 6 kap. 1 § ÄktB föreligger en underhållsskyldighet makar emellan om det finns stora ekonomiska skillnader mellan makarna. Detta innebär att makarna ska bidra till de personliga och gemensamma utgifterna efter sin egna förmåga och syftet med denna bestämmelse är alltså att makarna ska kunna leva på samma ekonomiska standard. Efter att en skilsmässa gått igenom är dock huvudregeln att makarna ska försörja sig på egen hand enligt 6 kap. 7 § 1 st ÄktB. I din beskrivning använder du orden "ligger i skilsmässa" Skulle det vara så att en betänketid föreligger enligt 5 kap. 1 § ÄktB så är makarna tekniskt sett fortfarande gifta, vilket då betyder att underhållsskyldigheten mellan makarna fortfarande gäller. 6 kap. 7 § 2 st fastslår att om den ena maken behöver bidrag till sitt underhåll under en övergångstid, har den maken rätt att få underhållsbidrag av den andra maken efter vad som är skäligt med hänsyn till denna makes förmåga och övriga omständigheter. Skulle då ens ex ha svårigheter med sin ekonomi under denna tid måste en alltså även om det pågår en skilsmässa "försörja" den "f.d maken/makan" fram tills dess att skilsmässan gått igenom. Syftet bakom denna lag och dessa ovannämnda bestämmelser är att säkerställa att personer som är gifta med varandra har samma levnadsstandard. Detta innebär att en till och med kan tvingas att betala underhållsbidrag om en struntar i underhållsskyldigheten. Skulle din make/make inte ha någon inkomst alls och du då har en betydligt högre inkomst så kan hen kräva att du hjälper till ekonomiskt för att tillgodose hens behov. Hoppas att du känner att du fick svar på din fråga och att allt löser sig! Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Allt gott,

Kan man skriva ett äktenskapsförord när man redan är gifta?

2020-09-23 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |HejKan vi efter 27 års äktenskap skriva äktenskapsförord? Jag skulle vilja att mitt arv från min far står som enskild egendom och saker jag ärvt från föräldrar och andra släktingar också. Så inte särkullebarnet ärver "mitt" arv och "mitt" arvegods. Är det möjligt att göra så nu? Min man har 1 barn, vi har 1 barn och jag har 2 barn.
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Att upprätta ett äktenskapsförord Det är absolut möjligt att skriva ett äktenskapsförord när man redan är gifta. Genom äktenskapsförordet bestämmer makar sinsemellan vilken egendom som ska bli någon av makarnas enskilda egendom och vilken som, i ert fall, ska förbli giftorättsgods. (7 kap. 3 § äktenskapsbalken)För att ett äktenskapsförord ska vara giltigt krävs att vissa formkrav är uppfyllda. Ett äktenskapsförord måste vara skriftligt, daterat och undertecknat av båda makarna. (7 kap. 3 § andra stycket äktenskapsbalken) Ett äktenskapsförord måste slutligen registreras hos Skatteverket för att bli giltigt. Det gäller från den dag det ges in till Skatteverket. (7 kap. 3 § tredje stycket äktenskapsbalken) Enskild egendom vid arv Om din man dör före dig kommer den enskilda egendomen inte ingå i bodelningen. (10 kap. 1 § äktenskapsbalken) Din makens särkullbarn kommer på så sätt inte att få tillgång till din enskilda egendom även om de begär ut sitt arv i direkt anslutning till din mans bortgång. Om du däremot dör först kommer den enskilda egendomen i första hand att ärvas med fri förfoganderätt av din make. (3 kap. 1 § ärvdabalken) Fri förfoganderätt innebär att din make kan spendera egendomen under sin livstid men han kan inte testamentera bort den. Om du dör först kan ditt särkullbarn begära ut sin del av arvet direkt. (3 kap. 9 § ärvdabalken) Ert gemensamma barn måste däremot vänta på sitt arv tills även din man har gått bort. Vill du se till så att dina barn får din enskilda egendom direkt vid din död, istället för att den går till din make, behöver du upprätta ett testamente. Sammanfattning och råd Du och din man kan upprätta ett äktenskapsförord nu när ni är gifta. Lawline erbjuder en avtalstjänst som kan hjälpa er att skapa ert äktenskapsförord, och om du önskar även ett testamente. Med vänliga hälsningar,

Vilket ansvar har dödsbodelägare för hyresrättens skötsel?

2020-09-23 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |HejMin fråga är:A) Är jag dödsbodelägare då min bror avlidit och hans mor fortfarande är i livet?Har jag rätt då jag tänker att det endast är hon som ärver honom och därmed ensam anses vara dödsboet?B) Är jag arvtagare till min halvbrors hyresrätt - han har bott i hyresrätten med sin mor i minst 5, 6 år? Modern lever fortfarande. Jag har själv inte bott där eller ens haft någon kontakt med honomC) Då han och modern tydligen inte skött lägenheten väl har jag blivit uppmanad av hyresvärden att i egenskap av dödsbodelägare (vilket jag alltså undrar om jag är) att "vidta rättelse" avseende vattenläcka, smuts och att lägenheten är belamrad med egendom. Jag uppmanas även att "tillse att lägenheten städas och i övrigt vårdas på sedvanligt vis". Det står också att jag som "hyresgäst/dödsbodelägare" tvingas avflytta i annat fall samt vara skyldig att betala skadestånd till hyresvärden för eventuell skada.Kan detta stämma? Tusen tack för svar
Angelica Kaijser |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din situation är det två frågor som du vill ha svar på: den första frågan gäller huruvida du är dödsbodelägare i din brors dödsbo. Den andra frågan kommer rör ditt ansvar för din brors lägenhet. Vem är arvinge och vem är delägare i dödsbo?Arv och dödsbon regleras i ärvdabalken (SFS 1958:637) (ÄB). Det finns en poäng att skilja arvinge och dödsbodelägare åt då man kan ha rätt att ärva utan att vara arvinge, utan även som testamentstagare (18 kap. 1 § ÄB). Eftersom det inte framgår av frågan att du skulle ärva din bror genom testamente utgår jag från att du i så fall skulle ärva som arvinge. Vem som har legal arvsrätt regleras i 2 kap. ÄB. För strukturens skull talar man om arvsklasser, där varje arvsklass måste vara tom innan nästa arvsklass kan ärva. Huvudregeln är att bröstarvingar (avkommor) ärver (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingar ingår i första arvsklassen. För att arvingar i andra arvsklassen ska få ärva måste således det inte finnas någon bröstarvinge alls. Till exempel om en person hade två barn (bröstarvingar) men ena barnet dör innan föräldern kommer således andra barnet ärva allt från föräldern. Om så olyckligtvis båda barnen skulle ha dött innan föräldern, kan andra arvsklassen ärva. I andra arvsklassen ingår arvlåtarens föräldrar (2 kap. 2 § ÄB). Av din fråga förstår jag det som att du och din bror delar pappa och det framgår inte om er pappa är vid liv eller inte. Därför kommer du få olika svar beroende på om er pappa lever eller inte. Om er pappa är vid liv, är det han som kommer ärva häften av din brors kvarlåtenskap och andra häften kommer tillfalla hans mamma (2 kap. 2 § ÄB). Däremot om er gemensamma pappa är död, kommer du ärva istället för honom (2 kap. 2 § 2 st. ÄB). Således ärver du och hans mamma lika delar efter din bror.LägenhetenI följande svar kommer jag utgå från att du är arvtagare efter din bror. Annars är du som sagt inte arvtagare och kan därmed inte vara dödsbodelägare (se 18 kap. 1 § ÄB).Dödsbodelägare ansvarar gemensamt för förvaltningen av arvlåtarens kvarlåtenskap. Detta gäller all egendom, även den egendom som arvingen i slutändan inte får på sin lott, alltså de facto ärver. Det betyder att du och hans mamma är lika ansvariga för att dödsboets angelägenheter sköts. Således kan hyresvärden ställa krav på dig likaså hans mamma om att lägenheten ska skötas. Förvaltningen ska ske i enlighet med hyreslagens bestämmelser om hyresgästens skyldigheter (12 kap. jordabalken kallas i vardagligt tal för hyreslagen då den reglerar hyresrätter). Det spelar ingen roll att du aldrig har bott där eller att hans mamma bor kvar. Däremot kan det finnas mer praktiska problem med att hans mamma bor kvar som hindrar dig att förvalta lägenheten enligt hyresvärdens önskemål. För det fall det skulle uppstå skada kan du likväl som hans mamma bli ansvariga för skadan. Du skulle kunna bli ansvarig för att ha brustit i omsorgsplikten om så du inte skulle göra någonting, hans mamma lika så. Detta är för att ni är gemensamt ansvariga för förvaltningen och därmed de rättigheter och skyldigheter som följer förvaltningen. Det innebär att du som dödsbodelägare har samma ansvar för lägenheten som din bror hade (se t.ex. 12 kap. 24 § jordabalken som anger att hyresgästen ska vårda lägenheten och ersätta all skada som uppkommit genom dennes försummelse). Gällande det sistnämnda om avflyttningen är min uppfattning att det är riktat mot hans mamma som bor kvar i lägenheten. Vad gäller övertagande av hyresrätt kan hyresvärden neka att en närstående som sammanbott med hyresgästen (alltså den som stått på kontraktet och avlidit) tar över hyresrätten (se 12 kap. 34 § 2 st. jordabalken). Det borde ge incitament åt hans mamma att delta i förvaltningen på ett korrekt vis då hon riskerar att bli utan hem om er förvaltning av hyresrätten missköts.Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!

Hur ansöker jag om skilsmässa?

2020-09-22 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Far som är gammal vill skilja sig efter ett års äktenskap. Oklart om äktenskapsförord finns skrivet eller ej.Hur görs detta smidigast? Han är inte själv i skicka hämta information om detta.Vi behöver hjälpa honom.Vilka papper behövs?Är det betänketid på sex månader?Tacksam för svar!
Maya Hempel |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Hur man ansöker om skilsmässa skiljer sig åt beroende på om paret är överens om att skilja sig eller om det bara är din far som önskar att äktenskapet ska upphöra.Om paret är överensOm din far och hans maka är överens om att skilja sig ska de gemensamt lämna in en skilsmässoansökan till tingsrätten. Tingsrätten meddelar dom så snart som möjligt och äktenskapet anses då upplöst.(5 kap 1 § äktenskapsbalken - ÄktB).Om paret inte är överensOm din far och makan inte är överens om att äktenskapet ska upplösas (eller om någon av parterna har barn under 16 år som bor hemma) finns det en betänketid på sex månader. Om paret har levt åtskilda i minst två år kan tingsrätten dock meddela dom utan betänketid. (5 kap 2 och 3 § ÄktB). Det praktiskaOm båda vill skilja sig ska de gemensamt ansöka om äktenskapsskillnad. Om det endast är din far som vill skilja sig sker detta genom stämning (14 kap 4 § ÄktB). Stämningen eller ansökan lämnas till tingsrätten i den ort där din far har sin hemvist (14 kap 3 § ÄktB). Alla blanketter och ytterligare information ni kan komma att behöva finns här.Jag hoppas du fått svar på din fråga. Lycka till! Vänligen,