Aras Tofek |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att lägenheten inte kan klassas som samboegendom vid en eventuell bodelning. Om den ena sambon innehar den gemensamma bostaden utan att denna klassas som samboegendom har den andra sambon rätt att överta lägenheten när samboförhållandet upphör. Detta förutsätter dock att den andre sambon bäst behöver lägenheten, och att övertagandet även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses vara skäligt, vilket framgår av 22 § sambolagen. Detta innebär dels att för att du ska ha rätt att överta rätten till lägenheten så ska du ha störst behov av att behålla lägenheten, dels att övertagandet med hänsyn till omständigheterna i övrigt ska anses vara skäligt. Utgångspunkten är att den sambo som de gemensamma barnen kommer att bo hos är den som har bäst behov av bostaden. Eftersom barnen kommer att bo hos dig, så har du ett större behov av lägenheten. Tingsrätten kommer utöver en behovsprövning även göra en skälighetsprövning. Vid en skälighetsprövning gör tingsrätten en bredare bedömning, och faktorer som tingsrätten tar hänsyn till kan vara om det är så att lägenheten har gått i arv hos din sambos familj, om din sambo inte kommer att få någon annan egendom efter bodelningen, och även andra omständigheter som är specifika för just er situation. Vänliga hälsningar,

Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Fastställande av faderskapenI Sverige presumerar man att den som är gift med mamman är barnets far (1 kap. 1 § föräldrabalken). Jag uppfattar på din fråga att din vän och hans f.d flickvän inte var gifta, vilket resulterar i att faderskapet kommer fastställas genom bekräftelse eller dom (1 kap. 3 § föräldrabalken). Om det sker genom bekräftelse kommer det ske skriftligen och undertecknas, därefter godkännas av socialnämnden och mamman (1 kap. 4 § föräldrabalken). Om det sker genom dom kan undersökning om din väns relation till mamman ske såväl som en genetisk undersökning för att fastställa faderskap (1 kapitlet 5 § föräldrabalken). I detta skede är det med andra ord svårt att avsäga sig vårdnaden. Vilka skyldigheter och rättigheter har han?När faderskapet har fastställts innebär det att han kommer vara barnets vårdnadshavare. Detta innebär att han har en underhållsskyldighet åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga (7 kap. 1 § föräldrabalken). Om din vän inte kommer ha delad vårdnad, utan att vårdnaden övergår till modern innebär detta att han är skyldig att betala ut underhållsbidrag till barnet senast till hen fyllt 21 (7 kap. 2 § föräldrabalken). Han måste betala detta; om han inte gör det kommer skulden indrivas istället. Exakt vad han är skyldig att betala kan inte jag svara på, men underhållsbidraget kommer anpassas efter de ekonomiska tillgångar som finns. Det finns desto mindre rättigheter i dessa situationer. Endast om din vän kan påvisa att någon annan är fadern kan han avsäga sig sitt faderskap (3 kap. 1 § föräldrabalken). Detta alternativ går förstås bort om man genom DNA kunnat påvisa att din vän är pappan. Din vän har möjlighet att i domstol få beslut på att mamman ska vara ensam vårdnadshavare (6 kap. 5 § föräldrabalken). Det finns också möjlighet att han och mamman själva avtalar om att mamman är ensam vårdnadshavare, förutsatt att socialnämnden godkänner avtalet (6 kap. 6 § föräldrabalken). Underhållsskyldigheten kommer dock alltid kvarstå. Barnets bästa kommer alltid komma i första hand. Barnet har även rätt till umgänge med båda sina föräldrar (6 kap. 15 § föräldrabalken). Detta innebär att om barnet vill träffa din vän, har han en skyldighet som pappa att träffa barnet. Det går därför inte att helt utesluta sig ur barnets liv. Kan mammans missbruk påverka vårdnaden?Det bör nämnas att en förälder gör sig skyldig till missbruk, försummelse eller på annat sätt brister i omsorgen så att det kan ha en skadlig inverkan på barnet ger domstolen rätt att besluta om att den andra föräldern ska bli ensam vårdnadshavare (6 kapitlet 7 § föräldrabalken). Med hänsyn till den informationen som du lämnat kring moderns hälsotillstånd finns det därför en risk att din vän kan få ensam vårdnad om barnet. Om även din vän skulle anses olämplig kommer rätten flytta vårdnaden till två särskilt förordnade vårdnadshavare istället. Sammanfattning Barnets rättigheter kommer alltid att gå först. Därför kommer din vän vara bunden till många skyldigheter. Det är förstås en beklaglig situation att din vän inte är redo att bli pappa och att omständigheterna kring barnets tillvaro redan innan födseln skapar mycket frågor och oro. Det slutliga svaret blir trots allt att din vän inte kan avsäga sig sitt faderskap men att det finns en viss möjlighet att inte ha delad vårdnad. Underhållsplikten kvarstår. Din vän bör även vara beredd på att rätten skulle kunna göra honom till ensam vårdnadshavare, med hänsyn till mammans hälsotillstånd. Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad händer vid en eventuell skilsmässa?Vid en skilsmässa kommer en bodelning ske för att dela upp era tillhörigheter. I bodelningen ingår erat giftorättsgods, vilket är era gemensamma tillhörigheter (10 kap. 1 § äktenskapsbalken). Huvudregeln är att allt ni äger som inte är enskild egendom är giftorättsgods (7 kap. 1 § äktenskapsbalken). Det sammanlagda värdet delas därefter lika mellan er (11 kap. 3 § äktenskapsbalken). Vad händer med skärgårdshuset?Vad som händer med skärgårdshuset beror på om det är enskild egendom eller giftorättsgods. Du skriver att du äger huset själv; detta är dock inte en garanti för att din make inte ska kunna kräva hälften av värdet på huset vid en eventuell skilsmässa. För att skärgårdshuset inte ska ingå i bodelningen måste det vara enskild egendom. Enskild egendomHär följer en lista på vad som är enskild egendom (7 kap. 2 § äktenskapsbalken).1. egendom som enligt äktenskapsförordet är enskilt,2. en gåva med villkor att egendomen ska vara mottagarens enskilda,3. egendom som testamenterats med villkor att det ska vara enskilt, 4. egendom som ärvts och enligt testamente ska vara enskilt. 5. egendom som erhållits genom vissa försäkringar, 6. vad som trätt i stället för ovanstående egendom. Om du har ärvt huset eller inkluderat det i ett äktenskapsförord (eller passar in på någon av ovanstående punkter), innebär detta att skärgårdshuset inte kommer ingå i någon bodelning. Din make kan då inte få ut något ekonomiskt värde av huset.Vilka papper ska skrivas så att du får skärgårdshuset?Min rekommendation är att ni skriver ett äktenskapsförord. Detta ger er möjligheten att bestämma att skärgårdshuset är din enskilda egendom (7 kap. 3 § äktenskapsbalken). Ett giltigt äktenskapsförord ska vara skriftligt, undertecknat av både dig och din make och inlämnat för registrering hos Skatteverket. I äktenskapsförordet bör ni ha skrivit med era personnummer så att de kan kontrollera era folkbokföringsuppgifter. Utöver detta finns inga krav på hur äktenskapsförordet ska formuleras, men det är en god idé att skriva så tydligt som möjligt för att säkerställa att det inte kan misstolkas under några omständigheter. SammanfattningDin make kan kräva halva skärgårdshuset av dig vid en eventuell skilsmässa, förutsatt att huset inte redan nu är enskild egendom. Att du äger huset betyder inte nödvändigtvis att han inte kan komma åt det. Min rekommendation är att du och din make skriver ett äktenskapsförord, antingen enligt de råd jag formulerat ovan, eller genom att använda Lawlines avtalstjänst. Om du vill använda Lawlines avtalstjänst kostar det pengar. För mer information om det kan du klicka >här<. Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelser i äktenskapsbalkenÄktenskap upplöses genom den ena makens död eller genom äktenskapsskillnad (1 kap. 5 § äktenskapsbalken). Om din man går bort kommer ert äktenskap därmed upplösas. När ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas genom bodelning (9 kap. 1 § äktenskapsbalken). Syftet med en bodelning är att fördela giftorättsgodset mellan makarna (10 kap. 1 § äktenskapsbalken). All makes egendom som inte är enskild egendom är giftorättsgods enligt (7 kap. 1 § äktenskapsbalken). All annan egendom än den som nämns i punkterna 1-6 är giftorättsgods (7 kap. 2 § äktenskapsbalken). Vid bodelning är huvudregeln att giftorättsgodset fördelas lika mellan makarna. Grundregeln är att man beräknar makarnas tillgångar minus eventuella skulder. Resterande belopp av giftorättsgodset delas sedan upp i två lika stora delar. När bodelning görs på grund av att den ena maken avlider förrättas bodelningen mellan den efterlevande maken och den avlidnes arvingar och testamentstagare. Bestämmelser i ärvdabalkenVid den ena makens död får den efterlevande maken allt. Det finns dock undantag till denna regel och det är om arvlåtaren har särkullbarn. Eftersom du och din man inte har gemensamma barn är din mans särkullbarn inte underordnade den efterlevande makens arvsrätt. Det innebär att din mans särkullbarn är hans närmaste arvingar och att hans arvslott kommer delas ut till dem före den efterlevande maken (2 kap. 1 § ärvdabalken). Däremot finns en rätt för den efterlevande maken att om möjligt få ut ett värde motsvarande fyra prisbasbelopp vilket år 2020 är 193,200 kr (48, 300 x 4). I det här värdet inkluderas dock det den efterlevande maken erhållit genom bodelning och det som utgörs av den efterlevande makens enskilda egendom. (3 kap. 1 § ärvdabalken). Samtidigt finns en bestämmelse enligt vilket särkullbarn kan välja av avstå från sin rätt att direkt få ut sitt arv efter en avliden förälder till förmån för sin styvförälder (3 kap. 9 § ärvdabalken). Låt säga att boet är värt 100 kr när din man dör. Bodelningen kommer då ge dig 50 kr med full äganderätt (innebär att du kan göra vad den vill med egendomen vilket även inkluderar en rätt att testamentera bort egendomen) och din mans barn 50 kr. Din mans barn väljer att inte ta ut sitt arv direkt till förmån för dig som då har 50 kr med fri förfoganderätt (innebär att du kan fritt kan disponera över egendomen men inte testamentera bort den). När du går bort är egendomen värd låt säga 120 kr. Boet ska då delas mellan dina arvsberättigade och din mans särkullbarn vilket resulterar i att din mans särkullbarn får 60 kr och de eller den som är arvsberättigad efter dig kommer ärva 60 kr (3 kap. 2 § ärvdabalken). En annan möjlighet är att din man testamenterar bort hälften av sin kvarlåtenskap till förmån för dig (9 kap. 1 § ärvdabalken). Anledningen till att han bara kan testamentera bort halva kvarlåtenskapen har att göra med att man inte kan göra sin barn arvslösa genom testamente. Bröstarvingar har nämligen alltid en rätt att erhålla hälften av laglotten, dvs. 50 % av kvarlåtenskapen (7 kap. 1 § ärvdabalken). För att en bröstarvinge ska få ut sin laglott krävs däremot att bröstarvingen påkallar jämkning inom sex månader annars blir testamentet gällande trots att det kränker laglotten (7 kap. 3 § ärvdabalken) SammanfattningsvisOm din man går bort ska först en bodelning ske mellan hans dödsbo och dig som efterlevande make. Det som tillfaller honom genom bodelningen ska sedan fördelas som arv till hans två särkullbarn - eftersom deras arvsrätt träder in före efterlevande make. För att kringgå denna bestämmelse kan ni upprätta ett testamente enligt vilket du erhåller upp till 50 % av din mans kvarlåtenskap - alternativt att hans särkullbarn avstår från sin arvsrätt till förmån för dig som är deras styvförälder - vilket innebär att deras arvsrätt förskjuts till framtiden. Hoppas du fick svar på din fråga!

Minna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du undrar hur ni i Sverige kan upphäva ett äktenskap som ni ingick i Marocko. Är äktenskapet giltigt i Sverige?För att kunna skilja er i Sverige så måste äktenskapet vara erkänt/giltigt i Sverige. Eftersom ni ingick äktenskapet utomlands är lag om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap (IÄL) tillämplig. Ett sådant äktenskap erkänns enligt svensk rätt om det är giltigt i den stat där det ingicks (1 kap. 7 § IÄL). Är ert äktenskap giltigt i Marocko så följer sedan frågan om svensk domstol är behörig att pröva er skilsmässa.Kan svensk domstol pröva er ansökan om skilsmässa?Det framgår inte i din fråga om någon av er är svensk medborgare eller bor här i Sverige, eller i något annat EU-land. För att svensk domstol ska kunna genomföra er skilsmässa ska som huvudregel något av följande vara uppfyllt (3 kap. 2 § IÄL):a) ni är båda svenska medborgareb) den av er som ansöker är svensk medborgare och bor härc) den av er som ansöker är svensk medborgare och har bott här efter att hen fyllt 18 ård) den av er som ansöker har bott här i minst ett åre) den andre av er (som inte ansöker) har bott här i minst ett år.Hur ni ansöker om skilsmässa i SverigeKommer ni fram till att äktenskapet är giltigt i Sverige samt att svensk domstol är behörig att pröva er ansökan om skilsmässa, se ovan, ska prövningen göras enligt svensk lag (3 kap. 4 § första stycket IÄL). Enligt svensk lag kan antingen en av er eller ni gemensamt ansöka om äktenskapsskillnad. Är ni ense om att ni vill upphäva ert äktenskap och ingen av er har ett barn under 16 år har ni rätt till äktenskapsskillnad utan betänketid. Är ni däremot oense eller någon av er har ett barn under 16 år så har ni normalt sett rätt till en äktenskapsskillnad först efter en betänketid på sex månader (5 kap. 1-3 § äktenskapsbalken).Ni skickar in ansökan om skilsmässa till tingsrätten. Via domstol.se finner ni ansökningsblanketter samt anvisningar om hur ni identifierar er och betalar ansökningsavgift.Hoppas att jag har lyckats reda ut dina frågetecken, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Sara Hrnic |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!ÄktenskapsförordRegleringen kring äktenskapsförord återfinns i äktenskapsbalken, som härefter kommer att benämnas som "ÄB". Ett äktenskapsförord är ett avtal mellan makar eller blivande makar. Genom äktenskapsförordet kan makarna bestämma hur det de båda äger ska delas upp. Dvs. vad som ska ingå i giftorättsgodset och delas lika mellan makarna och vad som ska utgöra enskild egendom och lämnas utanför bodelningen ( 7 kap. 3 § 1 st ÄB). Äktenskapsförordet ska vidare upprättas skriftligen och registreras hos skatteverket ( 7 kap. 3 § 2 - 3 st ÄB). Ett äktenskapsförord är alltså inte gällande sambor utan endast makar eller blivande makar. Det sambor däremot kan göra är att upprätta ett så kallat samboavtal. SamboavtalGenom ett samboavtal kan sambor välja att ange om någon egendom, och i sådana fall vilken, som inte ska omfattas av sambolagens bodelningsregler. Huvudregeln i sambolagen säger att om samboförhållandet upphör och någon av samborna begär bodelning skall samboegendom fördelas mellan dem ( 8 § samboL). Det är sambors gemensamma bostad och bohag (möbler, hushållsmaskiner etc.) som utgör samboegendom, om de förvärvats för gemensam användning ( 3 § samboL). Genom att skriva ett samboavtal kan ni som sambor alltså välja vad som ska och inte ska delas lika mellan er. Behöver ni hjälp med att upprätta ett samboavtal kan ni göra det snabbt och enkelt här hos oss här på Lawline.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte får du gärna höra av dig till oss igen.

Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad säger lagen?Reglerna om föräldrars skyldighet gentemot sina barn finner vi i Föräldrabalken (1949:381), hädanefter kallad FB. Här framkommer det att som utgångspunkt står barnet under vårdnad av båda sina föräldrar. (6 kap. 2 § FB) Innebörden av att inneha vårdnaden är att föräldrarna ska besluta i frågor som rör barnet. Dock ska barnet få mer att säga till om i takt med dess stigande ålder. Det finns inget i lagen som hindrar dig från att flytta. Däremot så har du och den andre föräldern gemensam vårdnad vilket innebär att ni båda behöver komma överens i frågor som rör barnet. (6 kap. 11 §) Vidare ska barnets rätt till umgänge med den förälder den inte bor tillsammans med beaktas. Föräldern som barnet bor tillsammans med ska även hjälpa till ekonomiskt för de kostnader som kan uppstå för att tillgodose barnets behov av umgänge med den andre föräldern. Hänsyn tas här till bland annat föräldrarnas ekonomiska förmåga. (6 kap. 15 § samt 6 kap. 15b § FB) Vad kan du göra?Eftersom ni har gemensam vårdnad kan du ensam inte besluta om var barnet ska bo utan behöver komma överens med din före detta man. Socialnämnden i kommunen kan bistå med hjälp för att upprätta ett avtal mellan er föräldrar avseende boende, vårdnad och umgänge. (6 kap. 17a § FB) En förälder kan även ansöka hos domstolen om att få ett beslut om var barnet ska bo. (6 kap. 14a § FB) Den avgörande faktorn för domstolen när denna beslutar om frågor som rör barnet kommer vara vad som är barnets bästa. Särskilda bedömningsgrunder för vad som är barnets bästa är bland annat barnets behov av en nära kontakt med båda föräldrarna. (6 kap. 2a § FB) Sammanfattningsvis har båda föräldrarna bestämmanderätt i frågor som rör barnet när föräldrarna utövar gemensam vårdnad, vilket gör att du inte ensam kan besluta om var din dotter ska bo. Jag hoppas det var svar på din fråga. Du är även varmt välkommen med en ny fråga till oss på Lawline! Mvh,

Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelser i äktenskapsbalkenÄktenskap upplöses genom den ena makens död eller genom äktenskapsskillnad (1 kap. 5 § äktenskapsbalken). Om din man går bort kommer ert äktenskap därmed upplösas. När ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas genom bodelning (9 kap. 1 § äktenskapsbalken). Syftet med en bodelning är att fördela giftorättsgodset mellan makarna (10 kap. 1 § äktenskapsbalken). All makes egendom som inte är enskild egendom är giftorättsgods enligt (7 kap. 1 § äktenskapsbalken). All annan egendom än den som nämns i punkterna 1-6 är giftorättsgods (7 kap. 2 § äktenskapsbalken). Vid bodelning är huvudregeln att giftorättsgodset fördelas lika mellan makarna. Grundregeln är att man beräknar makarnas tillgångar minus eventuella skulder. Resterande belopp av giftorättsgodset delas sedan upp i två lika stora delar. När bodelning görs på grund av att den ena maken avlider förrättas bodelningen mellan den efterlevande maken och den avlidnes arvingar och testamentstagare. Bestämmelser i ärvdabalkenVid den ena makens död får den efterlevande maken allt. Det finns dock undantag till denna regel och det är om arvlåtaren har särkullbarn. Eftersom du och din man inte har gemensamma barn är din mans särkullbarn inte underordnade den efterlevande makens arvsrätt. Det innebär att din mans särkullbarn är hans närmaste arvingar och att hans arvslott kommer delas ut till dem före den efterlevande maken (2 kap. 1 § ärvdabalken). Däremot finns en rätt för den efterlevande maken att om möjligt få ut ett värde motsvarande fyra prisbasbelopp vilket år 2020 är 193,200 kr (48, 300 x 4). I det här värdet inkluderas dock det den efterlevande maken erhållit genom bodelning och det som utgörs av den efterlevande makens enskilda egendom. (3 kap. 1 § ärvdabalken). Samtidigt finns en bestämmelse enligt vilket särkullbarn kan välja av avstå från sin rätt att direkt få ut sitt arv efter en avliden förälder till förmån för sin styvförälder (3 kap. 9 § ärvdabalken). Låt säga att boet är värt 100 kr när din man dör. Bodelningen kommer då ge dig 50 kr med full äganderätt (innebär att du kan göra vad den vill med egendomen vilket även inkluderar en rätt att testamentera bort egendomen) och din mans barn 50 kr. Din mans barn väljer att inte ta ut sitt arv direkt till förmån för dig som då har 50 kr med fri förfoganderätt (innebär att du kan fritt kan disponera över egendomen men inte testamentera bort den). När du går bort är egendomen värd låt säga 120 kr. Boet ska då delas mellan dina arvsberättigade och din mans särkullbarn vilket resulterar i att din mans särkullbarn får 60 kr och de eller den som är arvsberättigad efter dig kommer ärva 60 kr (3 kap. 2 § ärvdabalken). En annan möjlighet är att din man testamenterar bort hälften av sin kvarlåtenskap till förmån för dig (9 kap. 1 § ärvdabalken). Anledningen till att han bara kan testamentera bort halva kvarlåtenskapen har att göra med att man inte kan göra sin barn arvslösa genom testamente. Bröstarvingar har nämligen alltid en rätt att erhålla hälften av laglotten, dvs. 50 % av kvarlåtenskapen (7 kap. 1 § ärvdabalken). För att en bröstarvinge ska få ut sin laglott krävs däremot att bröstarvingen påkallar jämkning inom sex månader annars blir testamentet gällande trots att det kränker laglotten (7 kap. 3 § ärvdabalken) SammanfattningsvisOm din man går bort ska först en bodelning ske mellan hans dödsbo och dig som efterlevande make. Det som tillfaller honom genom bodelningen ska sedan fördelas som arv till hans två särkullbarn - eftersom deras arvsrätt träder in före efterlevande make. För att kringgå denna bestämmelse kan ni upprätta ett testamente enligt vilket du erhåller upp till 50 % av din mans kvarlåtenskap - alternativt att hans särkullbarn avstår från sin arvsrätt till förmån för dig som är deras styvförälder - vilket innebär att deras arvsrätt förskjuts till framtiden. Hoppas du fick svar på din fråga!