Vad gäller mellan mig och min sambo om vårt förhållande tar slut?

2020-07-13 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej, 1993 flyttade jag och min sambo in permanent i ett fritidshus som han och hans far gick in med hälften var i 140.00 1994 fick vi vårt första barn av senare tre. Ett av barnen är 19 och bor hemma idag. Huset har tilläggsisolerats och genomgått renovering och är ett permanentboende. År 2012 ville min sambo separera och jag hade annan bostad men ansökte aldrig om hjälp eftersom jag i princip bodde i den gemensamma bostaden. År 1999 i december blev jag utkastad och utlåst och då bestämde jag mig att efter hans flera års alkoholmissbruk fick det vara nog, han är sjukpensionär så inget jobb som stoppade honom. Skaffade återigen en bostad som jag möblerade från min mors dödsbo. Januari 2020 tog han på eget initiativ hjälp mot sitt beroende och jag flyttade hem (men är ej skriven här förrän jag vet vad som gäller) och har bott här för att hjälpa/stötta honom. Fortfarande väldigt labil och jag är rädd för att om jag skulle flytta hem igen så kanske jag åker ut igen så har bett om någon garanti som tex giftermål för att det inte ska ske men han vägrar och säger att det är hans hus. Jag är inte på något sätt ute efter att stjälpa honom ekonomiskt men anser att hans teori om att jag kan ta mina möbler och flytta inte känns rätt eftersom jag alltid bistått ekonomiskt i alla år med det som är i ett hushåll med barn. Hur gör jag? Ska jag gå med på att ta "mitt" och flytta eller hur fungerar det? Husvärde kanske 2-2,5 miljon
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga flyttade du år 1993 in i en fastighet tillsammans med din sambo. Fastigheten var då ett fritidshus men har sedermera tilläggsisolerats och renoverats för permanent boende. Året efter fick ni ert första barn. År 1999 blev du utkastad och utlåst. Du bestämde dig då att det fick vara nog på grund av din sambos alkoholmissbruk. Det framgår inte helt klart, men mellan raderna utgår jag från att du sedan flyttade tillbaka igen, eftersom du i din fråga skriver att din sambo ville separera år 2012 och min utgångspunkt är att så skedde. Januari 2020 tog din sambo på eget initiativ hjälp mot sitt missbruk och beroende och du flyttade åter igen hem till honom. Du är dock inte skriven där och du vill ha någon form av "garanti" som t.ex. giftermål för att säkerställa att du inte än en gång blir utkastad. Din sambo vägrar däremot och säger att det är hans hus. Den lag som reglerar vad som gäller mellan sambor är sambolagen. När ett samboförhållande upphör av annan anledning än att samborna ingår äktenskap med varandra ska samboegendomen fördelas dem emellan genom en bodelning (8 § första stycket sambolagen). Till samboegendom räknas sambor gemensamma bostad och bohag om egendomen förvärvats för gemensam användning (3 § sambolagen). Begäran om bodelning ska ske senast ett år efter att samboförhållandet upphörde (8 § första stycket sambolagen). Begärs inte bodelning i rätt tid saknas rätt till bodelning. Vid bodelning på grund av att samboförhållande upphör tas det inte hänsyn till vem som står som ägare till bostaden eller vem som betalt den. Det som är avgörande är om bostaden är förvärvad för gemensam användning. Huruvida bostaden förvärvades för gemensam användning år 1993 är svårt att avgöra utifrån den information du delgett oss, det kan dock eventuellt argumenteras för det. Däremot har ert samboförhållande därefter upphört och du har inte begärt bodelning inom ett år varför du på den grunden inte har rätt till något värde i bostaden. När du nu åter flyttar in är det i din sambos bostad, inte en bostad som är förvärvad för gemensam användning. Skulle ert samboförhållande återigen upphöra har du därför ingen rätt till något värde i bostaden vid en bodelning. Det finns en möjlighet för sambo att i vissa fall överta bostaden även om bostaden inte utgör samboegendom. Förutsättningarna som krävs är däremot att den andra sambon ska inneha bostaden med hyres- eller bostadsrätt och att den övertagande sambon ersätter ägarsambon ekonomiskt (jfr 22 § sambolagen). I ert fall förefaller det inte vara aktuellt då som jag förstår det bostaden varken är hyres- eller bostadsrätt.Ett alternativ ni har är precis som du själv skriver; giftermål. När ett äktenskap upplöses ska det göras en bodelning (till skillnad från i samboförhållande då sådan endast ska ske efter begäran). I bodelning på grund av skilsmässa ska allt makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § äktenskapsbalken, ÄktB). En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom kan uppkomma t.ex. genom äktenskapsförord eller genom att en make fått något genom gåva/arv/testamente av annan än den andre maken med villkoret att egendomen ska vara enskild (jfr 7 kap. 2 § ÄktB). Om du och din sambo skulle gifta er för att vid ett senare tillfälle skilja er ska bostadens värde räknas in i bodelningen och delas lika mellan er (efter avdrag för skulder).Ett annat alternativ är att din sambo skänker dig halva fastigheten. Om han skänker dig halva fastigheten har du rätt till hälften av den.Som jag förstår det har din sambo däremot inget intresse av varken att ingå giftermål eller att skänka en andel av fastigheten till dig (grundat på att han vägrar och säger att det är hans hus). Det är dock inte möjligt att med tvång begära att du ska få halva fastigheten, eller för den delen att ni ska ingå äktenskap. För din del innebär det helt enkelt att du får avgöra huruvida du anser det värt att åter igen bli sambo med honom eller inte. Utifrån de uppgifter du presenterat utgör fastigheten inte samboegendom och dessvärre tas det inte någon hänsyn till att du bistått ekonomiskt i alla år med det som är i ett hushåll med barn.Om något är oklart eller du behöver vidare hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Bodelning samt arvsrätt i samboförhållande

2020-07-11 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej jag köpte ett sommarhus 2016 och var då sambo men min sambo är inte delägare Hur räknas det när jag är död om min sambo fortfarande lever. Jag har två barn som jag vill ska ärva huset.
Mohamed Mustapha |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor rörande samboförhållanden och arvsrätt regleras i sambolagen respektive ärvdabalken (ÄB).När en sambo avlider så har den efterlevande sambon rätt att påkalla bodelning avseende samboegendomen (8, 18 § sambolagen). Samboegendom utgörs av den gemensamma bostaden samt bohag (möbler, hushållsmaskiner och andra lösa saker som används av er båda) (6 § sambolagen). För att den gemensamma bostaden ska ingå i samboegendomen ska den ha förvärvats för gemensam användning (3 § sambolagen) samt användas som permanentbostad av er båda (5 § sambolagen). Gemensamma bostäder som huvudsakligen används för fritidsändamål är uttryckligen undantagna från samboegendomen (7 § sambolagen). Om din sambo skulle begära bodelning efter att du har avlidit så skulle ditt sommarhus alltså inte ingå i bodelningen då den används för fritidsändamål och inte som permanentbostad.Beträffande arvsrätten behöver du inte heller oroa dig. Sambor ärver inte varandra, så dina bröstarvingar (barn) kommer ärva din egendom i första hand då de är i den första arvsklassen (2 kap 1 § ÄB). Skulle du gå bort kommer alltså sommarhuset tillfalla dina barn genom arv.Om du har ytterligare frågor är du välkommen att kontakta oss igen!Med vänliga hälsningar,

Ingår huset i bodelning mellan sambor?

2020-07-10 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej jag har en dotter som varit sambo med en kille som köpte ett hus och hon flyttade in ca 1 månad efter honom, dom har också 2 barn tillsammans. Hur gäller sambolagen vid en separation angående huset?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När ett samboförhållande upphör ska en bodelning genomföras om någon av samborna begär det. I bodelningen ska sambornas samboegendom ingå (8 § sambolagen). Sambolagens regler kan åsidosättas om samborna har upprättat ett giltigt samboavtal dem emellan (9 § sambolagen). Vad är samboegendom?Sambornas gemensamma bostad och bohag utgör samboegendom om det förvärvats för gemensamt bruk (3 § sambolagen). Det innebär att huset som din dotter och hennes sambo bor i bara ingår i bodelningen om det har förvärvats för gemensamt bruk. Huset kan ha införskaffats innan de blev sambor men ändå ingå i bodelningen förutsatt att det köptes med förväntningen och tanken att det senare skulle vara sambornas gemensamma bostad. Om huset införskaffats innan förhållandet påbörjades är det svårt för att argumentera för att huset skulle utgöra samboegendom, dvs om det köpts utan förväntning att det skulle utgöra sambornas gemensamma bostad. Det är insikten vid anförskaffningen som avgör om bostaden är att se som samboegendom eller ej. Vad gäller i vårt fall?Det är svårt att svara på hur det skulle vara i just ert fall då huruvida bostaden är att betrakta som samboegendom eller ej beror på om bostaden förvärvats för gemensamt bruk eller ej. Har bostaden förvärvats för gemensamt bruk ska den ingå i bodelningen, men om den inte förvärvats för gemensamt bruk ska den inte ingå i bodelningen. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Undrar du något mer är du välkommen att ställa en fråga till. Med vänliga hälsningar

Måste vi ha ett samboavtal för att skuldebrevet ska gälla?

2020-07-08 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej,Jag och min sambo har köpt en bostadsrätt som vi äger 50% var. Jag har gått in med mer i kontantinsats och därför ska vi skriva ett skuldbrev, måste vi ha ett samboavtal för att det ska gälla?
My Öhman |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Skuldebrevet är förvisso giltigt även om ni inte har ett samboavtal, MEN i praktiken blir skuldebrevet helt verkningslöst utan ett samboavtal. Anledningen till detta är att er gemensamma bostad ses som samboegendom. Samboegendom är sådan egendom som ska delas lika er emellan vid en eventuell separation. Skulder som kan hänföras till samboegendomen ska vid en bodelning dras av mot den sambons del av samboegendomen (13 § Sambolagen). Innebörden av detta blir i praktiken att din sambo vid en bodelning skulle bidra med sin samboegendom MINUS skulden hen har till dig. Skulder som kan hänföras till enskild egendom dras däremot inte av mot samboegendomen. Finns ett samboavtal som konstaterar att bostaden är enskild egendom så kan skulden inte längre dras av mot samboegendomen därför att den inte kan hänföras till någon sådan. Ett gott råd är att se till att både skuldebrevet och samboavtalet blir upprättade på ett tydligt och korrekt sätt. Korrekt upprättade avtal och handlingar kan spara er mycket energi, tid och pengar i möjliga framtida skeenden. Vill ni ta hjälp av Lawlines avtalstjänster vid upprättandet av dessa handlingar så hittar ni mer information om det här. Jag önskar er allt gott med er nya gemensamma bostad. Hälsningar,

Har min före detta sambo rätt till hälften av lägenhetens värde?

2020-07-13 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej! Skulle vilja be om hjälp med en fråga. Min sambo och jag separerade vid nyår och lägenheten som vi bodde i tillsammans, men som jag stod på kontraktet för, samt ensam la in pengar i, såldes i slutet på april. Han har väl enligt lag rätt till hälften? Inklusive de pengar som jag(!) ensam stoppade in i lägenheten efter försäljning av min egna lägenhet för längesen.. Men frågan är, hur lång tid efter lägenhetsförsäljningen kan han kräva sina pengar? Han har fortfarande inte idag, sagt hur mycket han vill ha. Med vänlig hälsning,
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterJag tolkar det du har skrivit som att du undrar följande:- Har din före detta sambo rätt till hälften av lägenhetens värde efter er separation?- Hur lång tid efter lägenhetsförsäljningen kan din före detta sambo kräva dig på pengar från försäljningen? Om jag har förstått dig rätt så köpte du lägenheten själv innan ni blev sambor. Jag kommer att hänvisa till sambolagen (SamboL) i mitt svar.Din sambo har inte rätt till hälften av lägenhetens värdeSvaret på din första fråga är nej – eftersom du köpte lägenheten innan ni blev sambor har din före detta sambo inte någon rätt till hälften av lägenhetens värde.Därmed blir svaret på din andra fråga att din före detta sambo inte kan kräva dig på några pengar från lägenhetsförsäljningen överhuvudtaget.Jag kommer nu att beskriva mer noggrant vad som gäller.Bodelning och samboegendomDin före detta sambo kan endast göra anspråk på delar av din egendom om han begär att en bodelning ska göras till följd av er separation (8 § första stycket och 2 § första stycket, andra punkten SamboL). Han måste begära en bodelning inom ett år från er separation, alltså senast vid nyår i år (8 § andra stycket SamboL).I bodelningen ska bara er samboegendom ingå (8 § första stycket SamboL). Till den räknas er gemensamma bostad och ert gemensamma bohag, men enbart om du eller din före detta sambo har köpt bostaden eller bohaget i syfte att ni ska använda dem gemensamt (3 § SamboL). Har bostaden eller bohaget sålts innan bodelningen är det istället deras värde som ska ingå.Din lägenhet har aldrig varit samboegendomLägenheten som du nu har sålt har aldrig räknats som samboegendom, eftersom du köpte den innan ni blev sambor. Då spelar det ingen roll att lägenheten var er gemensamma bostad före separationen. Det förutsätts helt enkelt att du inte köpte lägenheten för er gemensamma användning. Värdet av den sålda lägenheten ska därmed inte ingå i en bodelning mellan dig och din före detta sambo, eftersom lägenheten aldrig har varit samboegendom (3 § samt 5 § första stycket, tredje punkten och 8 § första stycket SamboL).Det medför att din före detta sambo inte kan göra något anspråk på hälften av lägenhetens värde, även om han begär att en bodelning ska göras. Om du köpte lägenheten en kort tid innan ni blev samborKöpte du lägenheten en kort tid innan ni blev sambor skulle den eventuellt kunna ses som samboegendom, trots att ni ännu inte var sambor vid tidpunkten. Det är bra att du känner till detta. Dock är det i så fall din före detta sambo som måste bevisa att din avsikt med köpet var att ni skulle använda lägenheten gemensamt, vilket sannolikt är svårt för honom att göra. Det är därför inte troligt att han skulle kunna göra något anspråk på hälften av lägenhetens värde i det här fallet heller. SammanfattningDin före detta sambo har inte rätt till hälften av den sålda lägenhetens värde. Det beror på att lägenheten aldrig har räknats som samboegendom, eftersom du köpte den innan ni blev sambor.Han kan därför inte kräva dig på några pengar från lägenhetsförsäljningen överhuvudtaget.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Kan en ideell andel i fastighet utgöra samboegendom?

2020-07-10 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej, jag och min sambo sedan lång tid tillbaka ska separera.När vi inledde vår relation så sålde jag min bostadsrätt med förlust och flyttade in i hennes villa.Den hade hon köpt tillsammans med sin tidigare make som hon nu låg i skilsmässa med.Vid utköpet av maken så godkände inte banken att hon tog över lånen på fastigheten utan jag blev då även tvungen att skriva under på skuldebreven på fastigheten. Banken godkände då övertagandet men hon står dock fortfarande som registrerad lagfartsägare. Jag köpte ut hennes tidigare make med ett blancolån som vi senare reglerade med ett utökat lån på huset.Frågan är nu om jag vid bodelningen har någon juridisk rätt till någon del av villans värde då jag står som solidarisk medlåntagare på skuldebreven till banken? Skillnaden är bara att hon står på lagfarten. Till saken är att jag har själv dessutom investerat drygt 200.000kr. senaste året i nödvändig renovering av huset.Det är det minsta jag vill ha ut i vid bodelningen. Villan har förövrigt ökat markant i värde den tid vi varit sammanboende. Tacksam för något svar. KFD.
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen sambolagen (SamboL).Utredning Som huvudregel ska sambors gemensamma bostad och bohag enligt 3 § SamboL utgöra så kallad samboegendom om den förvärvats för gemensam användning och vissa undantag inte är tillämpliga. I 5 § 1 st. 1 p. SamboL fastslås att sambors gemensamma bostad bland annat innefattar fast egendom med en byggnad som är avsedd att användas som sambornas gemensamma hem och huvudsakligen innehas för detta ändamål som samborna eller någon av dem äger. Som huvudregel anses en gemensam bostad som förvärvats under samlevnaden förvärvad för gemensam användning. Även en bostad som förvärvats av den ena sambon i nära anslutning till att samborna flyttat ihop kan anses förvärvad för gemensam användning om omständigheterna talar för att avsikten har varit ett förvärv för gemensamt begagnande. Exempel på sådana omständigheter är om den andra sambon varit involverad i förvärvandeprocessen och om samborna kort efter förvärvet flyttat ihop i bostaden. Denna bestämmelse kan enligt praxis även tillämpas på en ideell andel av den gemensamma bostaden, det vill säga fall då exempelvis ena sambon äger halva bostaden. Avslutningsvis är det även värt att beröra rättsfallet NJA 1986 s. 513, där Högsta domstolen konstaterade att en sambo som med egna medel och egen arbetsinsats tillfört den gemensamma men av den andra sambon ägda bostaden saker såsom staket och takpannor inte kunde återkräva dessa då de ansågs tillhöra fastigheten och därmed den andra sambon.Såsom jag tolkar din fråga äger din sambo villan ni tillsammans bott i och villan har använts för detta ändamål utan att ni har ingått något samboavtal som berör villan. Enligt min uppfattning kan vi konstatera att du med största sannolikhet har vid en eventuell bodelning kommer ha rätt till hälften av halva fastighetens värde. Detta baserar jag på det faktum att din sambo ägde sin första halva av fastigheten sedan innan ni flyttade ihop, vilket innebär att den inte förvärvats för er gemensamma användning och därmed inte kan utgöra samboegendom. Den andra halvan, som din sambos dåvarande make ägde, måste ni dock enligt min uppfattning anses ha förvärvat för gemensamt bruk då ni gemensamt tecknade lånet för att finansiera förvärvet, du genomförde var involverad i själva köpet och ni (såvitt jag förstår) snart därefter inledde er samlevnad i bostaden. Denna halva utgör därför samboegendom i egenskap av gemensam bostad och ska därför delas lika mellan er vid en bodelning. Avseende de investeringar du gjort i fastigheten är det svårt för mig att säga något säkert. Det framstår dock som mycket sannolikt att renoveringarna i fastighetsrättslig mening får anses utgöra delar av fastigheten eller tillbehör till densamma. Det framstår även som sannolikt att du finansierade renoveringarna utan förbehåll om att din sambo skulle komma att behöva betala tillbaka motsvarande summa, vilket innebär att din investering i fastigheten sannolikt betraktas som en gåva från dig till din sambo. Under dessa omständigheter finns det enligt min uppfattning inga möjligheter för dig att kräva ersättning för denna investering från din sambo. I den mån investeringen ökad fastighetens värde, vilket framstår som sannolikt, kommer du dock få del av denna värdeökning då du har rätt till en fjärdedel av fastighetens totala värde vid en bodelning.HandlingsplanJag kan tyvärr inte ge dig någon konkret rekommendation utifrån den tillgängliga informationen. Jag hoppas att mitt svar var till hjälp! Med vänlig hälsning

Hur påverkar min skuldsanering min sambos ekonomi?

2020-07-09 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Kan jag flytta ihop med min pojkvän. Jag har 6 månader kvar av min skuldsanering eller kommer det att påverka oss?
Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. I ett samboförhållande anses parterna vara två ekonomiskt självständiga individer, var och en svarar för sina egna skulder och man kan således inte bli betalningsskyldig för sin partners skulder. Ena sambons lån kan dock få betydelse vid en eventuell bodelning (bodelning är när sambor eller makar delar upp sin egendom mellan sig). Vid en bodelning ska parets gemensamma bostad och bohag (så kallad "samboegendom") fördelas mellan samborna, förutsatt att egendomen har förvärvats för gemensamt bruk (3 § Sambolagen). Det kan exempelvis vara en TV, ett matbord eller en bostadsrätt som förvärvats i syfte att brukas gemensamt. Vid bodelningen beräknar man hur mycket samboegendom vardera sambo äger. Enligt 13 § Sambolagen får sambon från samboegendomen räkna av så mycket att de täcker de skulder som sambon har när samboförhållandet upphörde. Skulder som tillkommit därefter får dock inte avräknas. Huvudregeln är att endast de skulder som är hänförliga till samboegendomen får lov att avräknas mot samboegendom, men trots det får avräkning ändå ske ifall betalning inte kan erhållas ur annan egendom. Det betyder att dina skulder inte kan avräknas på bekostnad av din sambo ifall att du skulle ha annan egendom kan täcka skulden (13 § andra stycket Sambolagen). Eftersom en sambo aldrig explicit svarar för den andras skulder betyder det att man inte kan avräkna skulder från sin samboegendom till ett högre värde än vad samboegendomen är värd (jfr. med exempelvis äktenskapsskillnad). SammanfattningsvisDin sambo kommer inte bli skyldig att betala av dina skulder. Däremot kan en eventuell bodelning påverka din sambo eftersom du kan få täckning för dina skulder ur er gemensamma samboegendom. Det här gäller dock bara vid en bodelning och i övrigt har din sambo inga ekonomiska skyldigheter att stå för dina skulder. Ifall du och din sambo vill reglera ert ekonomiska förhållande så kan ni upprätta ett samboavtal där ni själva bestämmer vad som ska gälla vid en bodelning. Vi på Lawline kan hjälpa er att författa ett samboavtal Här på vår avtalsrobot. Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du alltid välkommen att kontakta oss igen. Med vänlig hälsning,

Dold samäganderätt till hund i samboförhållande

2020-07-03 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej! Jag köpte en hund för ca 3 år sen, under denna tiden så hade jag pojkvän och han bodde hemma hosmig. Jag köpte hunden och var sen hemma en period för att fostra min hund. Hunden har behövt besöka veterinär ca 3 gånger. Min dåvarande pojkvän stod för någon kostnad och jag stod för någon kostnad hos veterinären. Jag betalar en försäkring varje månad och har även stått för hushåll och mat för hunden. När jag bestämde mig för att lämna min pojkvän så ville jag säga upp all kontakt. Han trakasserade mig då över sms och med samtal under en period tills att jag var tvungen att kontakta polisen för att få honom att sluta. Han har även tagit min hund hemma hos min mamma en gång, åkt iväg till Kalmar och inte velat lämna tillbaka honom förrän efter 4 dagar. Min hund var skakig och helt utmattad när jag väl fick hem honom. Mitt ex åkte in i fängelse för ett tag sen och har nu kommit ut. Han har försökt kontakta mig med vilja att träffa hunden vilket jag då sagt nej till då jag anser att han inte har rätt till det och inte litar på honom. Han har då gått via sin advokat som har kontaktat mig och hon säger att jag kommer att förlora fallet och hunden om det blir en rättsprocess, det kommer bli dyrt för mig osv. Mitt ex har försökt komma med olika förslag genom sin advokat som ska vara till hans fördel men jag har inte gått med på det i nuläget. Det advokaten hänvisar till är dold samäganderättslagen. Vad kan jag vänta mig utav en ev rättsprocess? Kommer jag förlora min hund?
Line Skaugrud Landevik |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer inledningsvis bemöta din motparts advokats påstående om en föreliggande dold samäganderätt. Till detta kommer jag presentera möjliga argument som du kan anföra vid en eventuell framtida rättsprocess. Slutligen kommer jag försöka besvara på frågan kring vad du kan vänta dig av en eventuell framtida rättsprocess.1. Föreligger det en dold samäganderätt till hunden?1.1 Allmänt om principen om dold samäganderätt och de tre kravenHuvudregeln inom äganderätten är att den som köpt lös eller fast egendom för egna pengar är ägare till egendomen. Till huvudregeln finns en framarbetad princip kring en dold samäganderätt som har behandlats av Högsta domstolen i ett flertal rättsfall (jfr exempelvis NJA 1980 s. 705, NJA 1981 s. 694, NJA 2008 s. 826 och NJA 2004 s. 397). Det har av denna praxis arbetats fram tre uppställda krav och samtliga måste vara uppfyllda för att en dold samäganderätt ska föreligga.Kraven är följande:1. Att egendomen inköpts för gemensamt bruk2. Att den make eller sambo som inte utåt framträder som ägare har lämnat ett ekonomiskt bidrag till köpet3. Att båda parterna avsett att äganderätten ska vara gemensam.Dold samäganderätt kan förekomma på både lös- och fast egendom. Makar och sambor kan ha dold samäganderätt. Jag tolkar det som att du och din vid tidpunkten dåvarande pojkvän levde gemensamt hemma hos dig och därmed räknades som sambor. En förutsättning för att han ska kunna anses vara samägare till hunden genom dold samäganderätt är att han kan argumentera för att samtliga av de ovan redogjorda kraven är uppfyllda.Jag kommer vidare gå in närmare på varje krav och presentera möjliga argument som talar emot en påstådd dold samäganderätt till din hund.1.1.1 Krav 1: Köpt för gemensamt brukDet första kravet som måste vara uppfyllt för att det ska kunna bli fråga om dold samäganderätt är att egendomen ska ha köpts för gemensamt bruk. Har avsikten inte varit för gemensamt bruk kan en dold samäganderätt inte föreligga. I praxis har kravet uppfyllts när det handlar om makarnas eller sambornas gemensamma bostad och/eller fritidsbostad. Dold samäganderätt kan inte föreligga för något som införskaffats innan paret hade ett samboförhållande eller för egendom som den ena parten fått i gåva, arv eller genom testamente.Jag tolkar det som att du köpte hunden vid samma tidpunkt som du och din dåvarande pojkvän levde tillsammans. Jag tolkar det även som att du inte fått hunden i varken gåva, arv eller genom testamente då du inte nämner något om det.Det advokaten skulle kunna komma att anföra är att hunden införskaffades under förhållandets gång och att ni som ett par därmed ska ha fostrat och tagit hand om hunden gemensamt (brukat hunden gemensamt). Detta eftersom din pojkvän ska ha hjälpt till att betala en av de tre veterinärkostnaderna. Argumentet att hunden köptes under tiden som du och din dåvarande pojkvän hade ett förhållande, kan liknas vid den praxis som HD genom åren har arbetat fram. Viktigt att däremot notera är att HD inte har behandlat något rättsfall där det inte varit fråga om dold samäganderätt i form av boende. HD använder i sin praxis ordet "bruk" och har i en del rättsfall bedömt att en fastighet är köpt för gemensamt bruk om paret använder fastigheten som en gemensam bostad. Detta torde kunna liknas vid er situation, där hunden torde kunna bedömas som er gemensamma om ni båda "brukade" den som er gemensamma. Skillnaden är att hunden inte utgör en fast egendom likt en fastighet.Detta kan dock ifrågasättas, i synnerhet i ett samboförhållande där par inte är lika ekonomiskt bundna till varandra som ett gift par. I ett samboförhållande borde det av naturliga skäl kännas naturligt för en av parterna att kunna investera i något för egen vinning trots att det görs under tiden parterna är i ett förhållande och bor tillsammans. Det viktiga för att det första kravet ska kunna anses vara uppfyllt är att avsikten bakom köpet är att bruka egendomen gemensamt.Av omständigheterna framgår det att det var du som köpte hunden. Till detta framhåller du dessutom att du en tid efter köpet valde att vara hemma med hunden för att fostra den. Du nämner inte att din pojkvän ska ha gjort detsamma eller att du ställde krav på honom att ta ansvar för hunden. Du verkar snarare ha tagit det största ansvaret för hundens fostran på frivillig väg. Det framgår också att det är du som betalar hundens försäkring varje månad, hundens hushåll och foder. Alla dessa omständigheter är faktorer som tyder på att du åtagit dig hunden och ansvaret det innebär att ha hund, på egen hand och sålunda inte krävt din pojkvän på detta. Det är alla faktorer som tyder på att hunden huvudsakligen införskaffades för ditt egna bruk.1.1.2 Krav 2: Ekonomiskt bidrag till köpetDet andra kravet som måste vara uppfyllt för att det ska kunna bli fråga om dold samäganderätt är att den påstådda dolda ägaren (din dåvarande pojkvän) bidragit ekonomiskt till eller underlättat köpet på något vis. Det ekonomiska tillskottet behöver vara direkt kopplat till den egendom som denne hävdar att han har dold samäganderätt till. Det ekonomiska bidraget ska därmed antingen ha möjliggjort eller underlättat köpet. Därför räcker det inte med att sambon köpt något annat som paret kan ha varit i behov av. Det ekonomiska tillskottet måste dessutom ha lämnats i anknytning till köpet. Om sambon överlämnar pengar eller gör andra ekonomiska tillskott vid ett senare tillfälle bedöms det normalt som gåvor.Av omständigheterna framgår det att det var du som köpte hunden. Jag förutsätter därför att du köpte hunden med egna ekonomiska medel på egen hand, utan inblandning av din dåvarande pojkvän. Det påståendet styrker jag med informationen om att du sedan köpet betalat för hundens försäkring, hushåll och mat varje månad vilket en ägare av ett djur av sedvana brukar ansvara för, samt att du benämner hunden som din. Av omständigheterna verkar du heller inte ha ålagt din dåvarande pojkvän med några särskilda ekonomiska krav på att han också skulle betala för hunden, mer än den enstaka veterinärkostnaden. En sådan kostnad kan däremot inte bedömas som ett ekonomiskt tillskott som har lämnats i samband med köpet av hunden. Veterinärkostnaden kan heller inte ses som en underlättande del av genomförandet av köpet. Det ska snarare ses som en senare kostnad som kan bedömas som en gåva, alternativt ett lån.I några av rättsfallen har hänsyn dock tagits till om den dolda ägaren bidragit till hushållet under förhållandets gång trots att bidraget ska ha tillkommit efter själva förvärvet (se exempelvis NJA 1980 s. 705). Av betydelse är också om parterna avsett att bruka egendomen tillsammans och vilka ansträngningar respektive part har gjort gentemot egendomen, exempelvis tillskjuta ekonomiska medel (se NJA 1992 s. 163).Advokaten skulle kunna hävda att din dåvarande pojkvän ska ha bidragit till köpet under förhållandets gång (dvs efter köpet), eftersom han betalade för en veterinärkostnad som troligtvis var av ett inte helt obetydligt värde. I ett sådant fall kan du som motargument framhålla att det enbart rörde sig om en enstaka veterinärkostnad och att du i övrigt stått för samtliga kostnader rörande hunden. En betalning för ett veterinärbesök torde inte kunna leva upp till det uppställda kravet eftersom en hund troligtvis kostat mer än besöket i sig, och den totala levnadskostnaden för en hund varje månad i det långa loppet också överstiger det enstaka beloppet. Till detta bör tilläggas att kravet uttryckligen säger "/…/ till köpet /…/" och enligt den svenska rättsvetenskapsmannen Anders Agell så ska det ekonomiska bidraget ha en direkt koppling till förvärvet av egendomen (se Agell, A. 1985, "Äganderätten till fastighet för makar och samboende - en studie av kommissionsköp", Första upplagan, Uppsala: Iustus Förlag AB, s. 19). Man bör utefter detta kunna dra slutsatsen att bidrag som har tillkommit efter ett köp ska uteslutas.Det kan därför inte hävdas att din dåvarande pojkvän ska ha bidragit ekonomiskt till eller underlättat köpet av hunden på något sätt, mot bakgrund av dina angivna omständigheter.1.1.3 Krav 3: Gemensam partsviljaDet sista och tredje kravet som måste vara uppfyllt för att det ska kunna bli fråga om dold samäganderätt är att det måste föreligga en gemensam partsvilja. Det föreligger inget krav på ett skriftligt avtal mellan parterna för detta. Den dolda ägaren har bevisbördan för att båda parterna hade en gemensam partsvilja vid köpet (se exempelvis NJA 1992 s. 163). Det innebär att din dåvarande pojkvän som påstådd dold ägare, ska bevisa att ni hade en gemensam partsvilja om att hunden skulle ägas av er tillsammans.I praxis bedöms det tredje kravet vara uppfyllt när de två första kraven är uppfyllda. Genom en s.k. "tyst överenskommelse" anses det vara visat och styrkt att gemensam partsvilja föreligger om den dolda ägaren på något sätt möjliggjort eller underlättat förvärvet och att den formelle köparen insett att det ekonomiska tillskottet syftade till samäganderätt (se återigen NJA 1992 s. 163). Av mitt svar att döma är varken det första eller andra kravet uppfyllda. Av omständigheterna framgår det heller inte att du köpte hunden i syfte att samäga den med din dåvarande pojkvän. Det är helt enkelt upp till honom att bevisa att en gemensam partsvilja har förelegat.1.2 Sammanfattning om den dolda samäganderätten i ditt fallDet kan slutligen sägas att det utifrån min ovanstående bedömning utefter dina angivna omständigheter inte kan föreligga en dold samäganderätt till hunden för ditt ex. Hunden har inte införskaffats för gemensamt bruk, ditt ex har inte bidragit med ekonomiskt tillskott för att medfinansiera hunden och det föreligger ingen gemensam partsvilja från din sida.2. Övriga argument som kan anföras gentemot din motpartSkulle du och din motpart hamna i en framtida rättegång skulle ytterligare ett argument kunna anföras gentemot din motpart. Det handlar om ditt ex förmåga/ickeförmåga att ha hand om djuret.Ett djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö på ett sådant sätt att djurets välfärd främjas, att djuret kan utföra dess naturliga beteenden och att beteendestörningar förebyggs (2 kap. 2 § stycke 1 djurskyddslagen). Den som håller djur eller på annat sätt tar hand om djur ska ha tillräcklig kompetens för att tillgodose djurets behov (2 kap. 3 § stycke 1 djurskyddslagen). Utöver detta ska djuret behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom (2 kap. 1 § stycke 1 djurskyddslagen). Sådant lidande omfattar även psykiskt lidande såsom ångest.Du nämner att ditt ex vid ett tillfälle ska ha tagit din hund ifrån dig hemma hos din mamma och vägrat återlämna den förrän först efter 4 dagar. Att frånta hunden från sin trygga plats torde kunna resultera i onödigt psykiskt lidande i form av oro och ångest. Detta visade sig tydligt när ditt ex efter ett par dagar på flykt, återlämnar hunden som då befinner sig i ett påtagligt skärrat och utmattat tillstånd. Samtliga av dessa omständigheter pekar på att ditt ex inte lämpar sig till att ha hand om ett djur och saknar kompetensen som krävs för att få ha hunden i sin besittning. Jag har därmed svårt att se hur du i en framtida rättsprocess skulle förlora rätten till din hund mot bakgrund av det ovanstående anförda.3. Avslutningsvis: Vad du kan förvänta dig av en eventuell framtida rättsprocess och rekommendationDet är vid en samlad bedömning svårt för mig att kunna svara på vad du mer precist kan förvänta dig av en eventuell framtida rättsprocess. Om du och din motpart väljer att ta ärendet upp till domstol så är det upp till tingsrätten att avgöra och döma. I Sverige har du som enskild möjlighet att företräda dig själv i domstol. Jag skulle dock råda dig att i detta fallet ta hjälp av ett juridiskt biträde som kan föra din talan. Detta eftersom ditt ex redan har anlitat en advokat och saken din fråga gäller kräver juridisk kunskap för att kunna bemöta motpartens argument.Huvudregeln är att den förlorande parten i ett tvistemål betalar både sina egna och motpartens rättegångskostnader (18 kap. 1 § rättegångsbalken). Ersättningen ska täcka kostnaden för rättegångens förberedande och talans utförande jämte arvode till ombud eller biträde så länge kostnaden är skälig (18 kap. 8 § stycke 1 rättegångsbalken). Vilka rättegångskostnader en part kan få ersättning för skiljer sig beroende på måltypen, dvs. om det rör sig om ett "småmål" eller inte. Ett småmål föreligger om ett mål rör ett krav under ett halvt prisbasbelopp, dvs. 23 650 kr för år 2020. I ett småmål får man inte samma omfattande ersättning som i övriga mål vilket betyder att man som part får stå en större del av kostnaderna på egen hand. Räknas ett mål som ett småmål kan man enbart få ersättning för en timmes rättslig rådgivning vid ett tillfälle, ansökningsavgift eller tilläggsavgift, resa och uppehälle för en part eller ställföreträdare i samband med sammanträde, vittnesbevisning samt för översättning av handlingar (18 kap. 8 a § jämte 1 kap. 3 d § stycke 1 rättegångsbalken).Det är möjligt att ert mål skulle kunna komma att klassas som ett småmål då frågan rör dold samäganderätt beträffande en hund. Hundens värde hamnar sannolikt under ett halvt prisbasbelopp, men det beror såklart på vad för typ av hund du äger. Det blir återigen en fråga för rätten att avgöra.Jag hoppas ovanstående utredning ger någon form av hjälp med ditt fall och att jag lyckades besvara din fråga någorlunda utifrån de givna omständigheterna. Om du har fler frågor är du välkommen att höra av dig igen, alternativt kontakta Lawline för att få mer juridisk hjälp av våra jurister. Det gör du enklast genom att maila info@lawline.se.Jag önskar dig ett stort lycka till och välkommen åter om så skulle behövas!Med vänlig hälsning,