Samboegendom och tvångsförsäljning
Lawline svarar
Hej,
Tack för din fråga!
Nedan följer ett svar baserat på den information du har angivit. Eftersom jag saknar tillgång till dokument och underlag av relevans till ditt ärende kan det vara som så att svaret nedan inte blir helt uttömmande. För att säkerställa ett fullgott svar som inkluderar granskning av dokument är du välkommen att boka in ett möte med en yrkesverksam jurist hos Lawline Juristbyrå via följande länk: https://lawline.se/boka.
Samboegendom
Utgångspunkten enligt svensk rätt är att fast egendom som ägs av en eller flera privatperson kan bli föremål för bodelning vid en separation, förutsatt att den utgör samboegendom enligt sambolagen (2003:376). Om fastigheten inte utgör samboegendom, utan är enskild egendom eller är förvärvad innan samboförhållandet, ska den inte ingå i bodelningen.
Sambors gemensamma bostad och bohag utgör samboegendom enligt 3 § sambolagen.
Enligt 5 § första stycket punkt 1 sambolagen är gemensam bostad fast egendom som samborna eller någon av dem äger eller innehar med tomträtt, om det finns en byggnad inom egendomen som är avsedd som sambornas gemensamma hem och egendomen innehas huvudsakligen för detta ändamål. Det avgörande är alltså vilket som är det huvudsakliga ändamålet för fastighetsinnehavet. Om det huvudsakliga ändamålet är att näringsverksamhet ska bedrivas på jordbruksfastigheten räknas fastigheten förmodligen inte som samboegendom, medan om fastigheten primärt används som bostad utgör den förmodligen samboegendom.
Det kan alltså bli en bedömningsfråga vilka huvudsakligt ändamål fastighetsinnehavet har.
I ett rättsfall, RH 2009:44, fann hovrätten att en jordbruksfastighet inte innehades huvudsakligen för bostadsändamål med grund i följande resonemang. Makar bedrev jordbruksverksamhet i form av växtodling, uppfödning av tuppar, farmarbete och uthyrning av stugor. På fastigheten fanns en bostad, en stallbyggnad och flera ekonomibyggnader. Fastigheten omfattade 36 hektar mark. Makarna var delvis beroende av jordbruksrörelsen för sin försörjning.
Baserat på det begränsade underlag jag har tagit del av kan det i enlighet med rättsfallet ovan vara som så att fastigheten inte utgör samboegendom.
Tvångsförsäljning
En bodelningsförättare har inte rätt att fatta beslut om att sambornas gemensamma bostad ska tvångsförsäljas.
En bodelningsförättare ska genom bodelning fördela samboegendom. Om en utav samborna inte anses ha bäst behov av den gemensamma bostaden ska bodelningsförrättaren fördela samboegendomen mellan lika samborna, varpå samborna blir samägare till bostaden enligt samäganderättslagen. Efter att bodelning har genomförts kan respektive delägare begära att fastigheten bjuds ut till försäljning på offentlig auktion (tvångsförsäljning). En sådan begäran görs hos tingsrätten, som sedan utser en person - vanligtvis en advokat - till god man som får i uppdrag att genomföra tvångsförsäljningen. Detta ska dock alltså ske först efter att bodelningen är genomförd.
Du skriver att ett beslut om tvångsförsäljning redan har meddelats och att tidsfristen för överklagande har löpt ut, vilket indikerar att en domstol har fattat ett beslut om att bostaden ska säljas. Detta väcker många följdfrågor som tyvärr inte kan hanteras inom ramen för det här svaret.
Det finns ingen lag som direkt säger att tvångsförsäljning inte kan genomföras om ett aktiebolag har investerat i en jordbruksfastighet. Om aktiebolaget är en registrerad delägare i fastigheten kan det påverka den ovan nämnda bodelningssituationen, särskilt frågan om fastigheten utgör samboegendom eller inte.
Ytterligare vägledning
Du är välkommen att kontakta Lawline Juristbyrå för att boka in ett möte och låta en yrkesverksam jurist gå igenom samtliga handlingar i målet samt ställa relevanta motfrågor för att säkerställa att ditt ärende blir ordentligt utrett. Detta kan du göra genom att skicka ett mejl till info@lawline.se eller genom följande länk: https://lawline.se/boka.