Juridiskt föräldraskap vid assisterad befruktning

2019-03-16 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Jag undrar kring juridiskt föräldraskap vid assisterad befruktning?Jag läste att om ett heteropar gör en assisterad befruktning, så blir pappan automatiskt registrerad som pappa även om han då egentligen inte är biologisk pappa.Gäller det oavsett i vilket land man gör inseminationen? Är det olika regler om man gör det inom Europa eller utanför?Undrar också vad som händer om förhållandet tar slut, har jag som juridisk förälder då lika stor rätt till barnet som mamman, eller bör man skriva ett avtal ifall detta händer?
Therese Axén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler kring assisterad befruktning finns i lagen om genetisk integritet (LGI). Denna lag är tillämplig även om det skett utomlands och även på ett sätt som inte är tillåtet enligt svensk rätt, vilket framgår av förarbetsuttalanden till lagen. Alltså så kommer samma regler i LGI att gälla oavsett vilket land som inseminationen görs.Det är vidare som du säger att det finns en skillnad när det kommer till juridiskt föräldraskap vid inseminering utomlands för heterosexuella och homosexuella par. Om en man och en kvinna utför assisterad befruktning utomlands eller heminsemination omfattas mannen av samma regler som vid svensk sjukvård. Den man som är gift med kvinnan som föder barnet blir automatisk far (1 kap. 1§ Föräldrabalken, FB).Som jag uppfattar din fråga så undrar du om du automatiskt blir rättslig förälder vid assisterad befruktning. Förälder är moderns make/sambo om denna samtyckt till befruktningen, och det med hänsyn till samtliga omständigheter anses sannolikt att barnet avlats genom befruktningen (se 1 kap. 8 § 1 st FB). Nu vet jag inte om du är make eller sambo, men det spelar ingen roll eftersom det endast är samtycket till befruktningen som är avgörande. Viss skillnad i reglering är det avseende spermie från make/sambo respektive en spermadonator. Om det är fråga om spermadonator blir make eller sambo att anses som barnets far enligt första stycket endast om behandlingen har utförts enligt 6 eller 7 kap. LGI eller om behandlingen har utförts vid en behörig inrättning i utlandet och barnet har rätt att ta del av uppgifter om spermiedonatorn (1 kap. 8 § 2 st FB).Om förhållandet tar slut kommer du fortfarande att vara rättslig förälder. För att förlora sitt föräldraskap, måste detta hävas (se 3 kap. FB). Avseende ställning som vårdnadshavare, så består den även efter skilsmässa eller separation. Vårdnadshavare blir du automatiskt om du är gift med modern vid barnets födsel (6 kap. 3 § FB). Om du är sambo eller partner, så måste vårdnadshavarskap anmälas till socialnämnden (6 kap. 4 § FB).Sammanfattningsvis om ni är ett gift olikkönat par behöver ni inte göra något. Ni blir automatiskt föräldrar till barn som föds inom äktenskapet och får gemensam vårdnad.För fler frågor är du välkommen att ringa vår telefonrådgivning på 08-533 300 04vänligen

Öppning och förstörande av testamente

2019-03-15 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej! Min mammas faster har ett testamente. Hon har ingen make, sambo eller barn. Dödsbodelägare blir således hennes syskon plus avlidnas syskons barn. Men vem har rätt att öppna testamentet? Som jag förstått är det dödsbodelägarna, men ska alla tillsammans öppna testamentet? Som jag även förstått så kan ett testamente "försvinna" och då inte finnas eller vara giltigt. Finns det något som styr att alla dödsbodelägare faktiskt ska vara med vid öppnandet så det inte blir så att en dödsbodelägare öppnar och ser att denne inte kommer få del av något arv, slänger testamentet och sedan får en del av arvet enligt den vanliga arvsrätten?
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vem har rätt till arv?Då din mammas faster inte har några barn har hon inga så kallade bröstarvingar. Bröstarvingar tillhör den första arvsklassen och har rätt till arv i första hand enligt 2 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB). Den andra arvsklassen består först och främst av den avlidnes föräldrar (2 kap. 2 § ÄB). Om föräldrarna gått bort övergår arvsrätten till deras barn, det vill säga den avlidnes syskon. Detta kallas för istadarätt, nämligen en generell rätt för den rättmätige arvingens barn att träda i dennes ställe. Du har alltså helt rätt i att din fasters syskon är dödsbodelägare. Dödsbodelägare är först och främst maken/sambon, men efter bodelningen är det istället arvingarna som klassas som dödsbodelägare. Vem har rätt att öppna testamentet? Till att börja med vill jag bara informera om att det finns t.ex. advokatbyråer och banker som erbjuder att lagra testamenten. Dessa garanterar att testamentet tillkommer dödsbodelägarna efter att personen i fråga har avlidit. Det är dödsbodelägarna som har rätt att "öppna" testamentet (18:1 ÄB). Dessa ska öppna testamentet tillsammans, t.ex. i det fall att det förvaras i ett bankfack. Vad händer om ett testamente försvinner? Från domstolars praxis framkommer att ett försvunnet testamente kan vara giltigt, dock är det mycket svårt att bevisa ifall man inte hittar originalet. Bevisbördan ligger på den som påstår sig ha rätt till arv på grund av ett försvunnet testamente. Detta kan exempelvis bevisas genom kopia/bild av testamentet, vittnesmål från testamentets vittnen eller möjligen vittnesmål från den jurist som hjälpt personen i fråga angående testamentet. Som du kanske förstår kan det bli väldigt knepigt om man inte har tillgång till sådana bevis.Mitt råd är slutligen att verka för att testamentet ska förvaras på säker plats, t.ex. ett bankfack eller hos en juristbyrå. Speciellt ifall misstanke finns att någon dödsbodelägare skulle få för sig att förstöra testamentet. Skulle det vara så att någon av dödsbodelägarna tar sönder testamentet, rekommenderar dig att vända dig till Lawlines juristbyrå för vidare rådgivning.

Vem blir vårdnadshavare när en ensam vårdnadshavare dör?

2019-03-13 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej.Jag har ensam vårdnad om båda mina barn.Barnen har olika fäder.Om jag gifter mig och något händer mig, vad kommer då hända med mina barn?Kommer min man få vårdnaden om dom eller fäderna som avskrev sig vårdnaden till mig?Kan jag välja vem som ska ta hand om mina barn om jag dör?
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.Barnets bästaNär det gäller beslut om vårdnad av barn är det alltid barnets bästa som ska vara avgörande (6 kap 2a § Föräldrabalk). Inga andra intressen kan gå före barnets bästa. Barnets bästa innebär att barnet har rätt till trygghet, omsorg och en god fostran (6 kap 2 § 2 st Föräldrabalk). Barnet ska behandlas med aktning för sin person och egenart (6 kap 1 § Föräldrabalk). När man utreder vad som är barnets bästa är det det individuella barnet och familjen barnet är en del av som står i fokus. Det finns alltså inga allmänna regler om hur en bra vårdnadshavare ska vara. Barnet självt har också rätt att komma till tals.Om något händer digHuvudregeln när en förälder som har ensam vårdnad dör är att rätten förordnar att den andra föräldern blir vårdnadshavare, men om det är mer lämpligt förordnas en eller två särskilda vårdnadshavare åt barnet istället (6 kap 9 § 2 st Föräldrabalk)Särskilda vårdnadshavareOm vårdnadshavare ska utses särskilt så utses någon som är lämpad att ge barnet omvårdnad trygghet och en god fostran (6 kap 10a§ Föräldrabalk). Hänsyn tas till barnets anknytning till den tilltänkta vårdnadshavaren. Personen du funderar på att gifta dig med skulle kunna utses till särskild vårdnadshavare. Om den personen har levt i hushållsgemenskap med och har en god relation till barnen så är det starka skäl som talar för att den personen ska utses till särskild vårdnadshavare för barnen. Även här tar man hänsyn till vad barnen själva vill. Särskild vårdnadshavare behöver inte vara personen du funderar på att gifta dig med, det kan också vara en annan släkting eller familjevän, till exempel barnets mor- och farföräldrar. Välja vem som ska ta hand om barnenDu kan utse en person som ska ta över vårdnaden om du skulle dö (6 kap 10a§ 4 st Föräldrabalk). Den personen kommer då att förordnas om det inte är olämpligt. Vad som kan anses som olämpligt är om barnen är lite äldre och själva motsätter sig att den personen tar över vårdnaden, eller om förhållandena har förändrats sedan du uttryckte din önskan, och den du önskade inte längre kan anses lämplig.Avslutande kommentarerI första hand så är det den andra föräldern som förordnas som vårdnadshavare till barnet om något skulle hända med dig. Men det avgörande är alltid barnets bästa, så har dina barn en närmare relation med en annan vuxen så är det viktigare. Domstolen kommer också att lyssna på dina barn och ta hänsyn till deras önskemål. Du kan uttrycka din vilja om vem som ska bli vårdnadshavare om du skulle dö och domstolen kommer då att ta hänsyn till det.Tack för att du kontaktade lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.

Ekonomisk fördelning i äktenskap

2019-03-05 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Min man och jag är gifta sen flera år tillbaka. Han har skaffat flera bilar under vårt äktenskap. Tror att vi har fyra körbara bilar just nu. Det är han som har stått för de flesta kostnaderna när det gäller bilarna. Det är någonting som bara har blivit. Inget som vi direkt har pratat om. Jag har jobbat mindre och varit hemma mer med vår son och även stått för vissa andra kostnader. Har även ibland betalat bensin när jag själv varit iväg på semester med någon bil. Jag har trott att det har varit okej med den ekonomiska fördelningen för honom också, men sen i somras får jag inte låna någon bil alls. Han säger att jag måste ta ansvar. Tror att han tycker att jag borde betala mer och kanske ta hand om bilen (han har själv lagat sina bilar, eftersom han är gammal bilmekaniker). För mig är det svårt att plötsligt stå för alla utgifter själv. Hade han sagt detta i början av vårt äktenskap, så hade jag nog fått se till att lägga undan en egen buffert, men nu har jag gått och trott att vi är ett team som äger bilarna tillsammans och att han betalar mer då han jobbar mer.Min fråga är om han har rätt att göra så här? Kan han bestämma helt själv över bilarna? Just nu har han lånat ut en av bilarna till en kompis. Just den bilen som jag skulle vilja använda. Jag skulle givetvis efter min förmåga försöka betala de flesta kostnaderna på bilen. Nu har jag köpt busskort istället och kan inte heller åka och storhandla som tidigare, får ta bussen och handla lite åt gången istället.
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I äktenskapsbalken finns bestämmelser i 1 kap. 2 och 4 §§. Utgångspunkten när människor gifter sig med varandra är att man tillsammans svarar för hushållet. Det är menat att vara ett samarbete mellan parterna för det gemensamma hushållets bästa och att parterna bör ha en någorlunda gemensam levnadsstandard. Lagstiftaren har även tagit med att arbete i hemmet med barn och hushåll även räknas till det gemensamma hushållets bästa. Det finns dock inga rättsliga sanktioner för ojämlikhet i hemmet utan det är upp till parterna att samarbeta kring ekonomi och hushåll. Det finns dock reglerat i 6 kap. 6 § ÄktB en underhållsskyldighet under en övergångsperiod vid en äktenskapsskillnad som är menad att utjämna ett ekonomiskt ojämlikt förhållande om parterna skiljer sig. Det är nog en gängse uppfattning både allmänt och hos lagstiftaren att någon form av gemensam levnadsstandard ska råda mellan makar, särskilt eftersom man är skyldig att sörja för sin make även när man genomgår en skilsmässa. Med det sagt finns bestämmelse om makars egendom i 1 kap. 3 § ÄktB där det står att vardera make råder över sin egendom. Bilarna kan höra dit eftersom han har införskaffat dem och betalar för dem. Vid en skilsmässa kan bilarna dock komma att räknas som giftorättsgods, alltså de gemensamma tillgångarna i äktenskapet förutsatt att det inte är enskild egendom. Bestämmelserna för vad som är enskild egendom hittar du i 2 och 3 §§ ÄktB. Hoppas du fått svar på dina frågor och att ni kommer överens om hur Ni vill ha det!

Får min vårdnadshavare ta pengar ifrån mitt sparkonto?

2019-03-15 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej, jag har varit i en ganska stor argumentation med min vårdnadshavare, där hon hotar med att ta pengarna från mitt sparkonto, vilket jag har lagt undan från mitt extrajobb. Jag är 16 år och har för mig att det finns någon lag som hindrar detta. Stämmer det?
Elina Bergstedt |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom att du är under 18 år och din fråga rör en tvist mellan dig och din vårdnadshavare måste vi gå till Föräldrabalken (FB) för att se vad som är riktigt.Du skriver att du är 16 år, och då är du enligt lagens mening omyndig (9 kap. 1 § FB). I Sverige får omyndiga personer inte bestämma över sin egen ekonomiska egendom, utan det är förmyndare som i första hand har det ansvaret (9 kap. 1 § FB). Oftast är barnets förmyndare densamme som vårdnadshavaren. Det finns dock undantag ifrån detta, exempelvis genom rätten för en omyndig att arbeta (9 kap 2 § FB). Du har dock bara rätt att arbeta om du har dina förmyndares samtycke (9 kap. 6 § FB).Från att du är 16 år har du själv rätten att bestämma över pengarna du tjänat (9 kap. 3 § FB). I ditt fall innebär det att din förmyndare får förvalta pengar som du tjänat innan du fyllt 16 år. Att förvalta pengar är inte detsamma som att ta pengar från ditt sparkonto. Viktigt att poängtera är alltså att om din förmyndare eller vårdnadshavare tar pengar ifrån dig är det en brottslig handling, då pengarna är dina oavsett om du får handskas med dom själv eller inte. Om du satt in alla dina pengar på ditt sparkonto efter det att du fyllt 16 år, är din bank förbjuden att betala ut pengarna till din förvaltare utan ditt samtycke (9 kap. 8 § FB). Din förvaltare kan bara komma åt din egendom om denne fått tillstånd av överförmyndaren i din kommun (9 kap. 3 § andra stycket och 9 kap. 8 § andra stycket FB). För att din förmyndare ska få tillstånd till det krävs att det anses rimligt med hänsyn till uppfostran eller välmående (9 kap. 3 § andra stycket). Alla omyndiga som har tillgångar som överstiger åtta prisbasbelopp (för 2019 motsvaras det med 372 000 kr) har en överförmyndare och det finns minst en överförmyndare i varje kommun i Sverige. Eftersom jag varken vet hur mycket pengar du har på ditt sparkonto eller varför din förmyndare vill ta dina pengar, är det svårt för mig att svara på om denne verkligen får det eller inte. Men för att din förmyndare ska få omhändertaga dina pengar krävs det alltså särskilda skäl, och det är väldigt sällan sådana skäl föreligger.Som en sista punkt i mitt svar vill jag lyfta att din förmyndares huvudsakliga uppgift är att förvalta dina pengar så att de tas om hand på bästa sätt och att alltid handla på det sätt som bäst gynnar dig och din livssituation (12 kap. 1 §, 3 § och 4 § FB). Sammanfattningsvis vill jag säga att nej, din vårdnadshavare har inte rätt att ta dina pengar från ditt sparkonto. Gör din vårdnadshavare detta bryter den mot lagen, om den inte har tillstånd från överförmyndaren i er kommun. Oavsett om din vårdnadshavare har detta tillstånd eller inte, är det fortfarande dina pengar och din vårdnadshavare har inte rätt att använda dina pengar på något sätt som inte innebär förbättrande omständigheter för dig. Hoppas att detta besvarade din fråga!

Makes rätt till egendom vid äktenskapsskillnad och arv

2019-03-14 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Jag är gift sen 2011 men särbo sen sept 2016. Då skrevs äktenskapsförord där vars o ens tillgångar är enskild egendom nu och framåt. Vid dödsfall vad sker då? Vi har båda särkullbarn o inga gemensamma. Är det bäst att ta ut skilsmässa eller hur blir det?
Isabelle Nordin |Hej och tack att du vänder dig till Lawline!Då din fråga handlar om tillgångar i och eventuellt efter ett äktenskap blir både äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB) tillämplig. För att dela upp din fråga ska jag först redogöra för vad som kommer att hända vid en äktenskapsskillnad och därefter vad som gäller vid ett eventuellt dödsfall.Äktenskapsskillnad (skilsmässa)Vid äktenskapsskillnad mellan makar ska egendomen i normalfall fördelas mellan dem genom en bodelning. Då både du och din make enbart har enskild egendom finns dock en bestämmelse i 9 kap 1 § ÄktB som föreskriver att någon bodelning inte behöver göras i dessa fall. Viktigt att poängtera är att meningen fortsätter med att förtydliga att detta enbart gäller om inte någon utav makarna vill ha bostad eller bohag, det vill säga det som normalt finns i ett hem, utav den andra maken. Regler om äktenskapsskillnad i övrigt återfinns i 5 kap ÄktB som bland annat föreskriver att ett äktenskap är upplöst när dom på äktenskapsskillnad vinner laga kraft, 5 kap 1 § ÄktB. DödsfallVid dödsfall tillämpas bestämmelsen i 3 kap 1 § ÄB om efterlevande makes arvsrätt. Då ni inte har några gemensamma barn är huvudregeln att du inte kommer att få ta del av något arv om inte särkullsbarnen, dvs. din makes barn, avstår från sin rätt till förmån för digHoppas du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Umgängesrätt som förälder

2019-03-12 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Min dotter bor i fosterfamilj men dem har fått vårdnaden om henne sen några år tillbaka. Och nu tillåter dem inte mig som mamma att varken prata eller träffa henne mera. Vad har hon för rätt att träffa mig? Hur gör vi om vi vill träffas mera?
Emmy Rosendahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om umgänge mellan barn och förälder finns i 6 kapitlet Föräldrabalken (FB.) Enligt 6 kapitlet 15 § i FB (här) ska barn ha rätt till umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med. Barnets vårdnadshavare, som i detta fall är familjehemsföräldrarna, har ett ansvar för att barnets behov av umgänge med sin eller sina föräldrar tillgodoses så långt det är möjligt. Som utgångspunkt brukar man anse att det är bra för ett barn att ha kontakt med sina föräldrar. När man avgör om ett umgänge bör äga rum tittar man främst på barnets behov och intresse. Detta betyder att det inte finns en skyldighet för barnet att umgås med en förälder om barnet inte vill det och inte heller någon absolut rättighet för dig som förälder att umgås med ditt barn, om detta av någon anledning skulle anses vara emot ditt barns intresse eller behov. Det framgår inte av frågan hur gammal din dotter är, men generellt gäller att ju äldre och mer moget ett barn blir, desto större rätt har barnet att själv välja hur umgänget ska se ut. Det första jag skulle råda dig att göra är att prata med din dotters fosterfamilj eller socialtjänsten för att försöka komma fram till en gemensam lösning som fungerar för alla inblandade. Du kan även enligt 6 kapitlet 15 a § i FB (här) väcka talan i domstol om umgänge med din dotter. Detta kan vara en möjlighet om du tycker att det är felaktigt att du inte får umgås med din dotter. I prövningen så kommer domstolen att ta hänsyn till det som jag nämnt ovan, nämligen vad som är bäst för din dotter och, beroende på hennes ålder och mognadsnivå, vad hon tycker i frågan. Jag hoppas att detta svar var till hjälp för dig och du är varmt välkommen att höra av dig igen om du har några fler funderingar!Vänligen,

Hur blir min fru rättslig förälder vid heminsemination?

2019-03-04 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Samkönat par . Gifta sedan flera år. Vi vill köra heminseminering. Om man inte kan få tag i donatorn att avsäga sig allt för att insemination sker privat m.m Hur blir min fru juridiskt förälder till barnet ?
Ebba Alkehag |Hej! Tack att du valt att vända dig till Lawline med din fråga och vad roligt att du och din fru vill bli föräldrar. Jag vill börja med att poängtera att jag tycker det är så tråkigt att reglerna kring vem som blir förälder till ett barn fortfarande skiljer sig så mycket åt beroende på om man är i ett olikkönat eller samkönat förhållande.Med det sagt ska jag på ett så kortfattat sätt som möjligt försöka klargöra för dig hur situationen för dig och din fru ser ut. Lagen som blir tillämplig att kolla på är Föräldrabalken och Lag om genetisk integritet m.m. Heminseminering är inte en del av svensk sjukvård. Du skriver i din fråga att ni har tänkt att använda er av heminsemination. Detta går inte under den typ av inseminering som "godkänts" inom svensk sjukvård. Insemination, som i sin tur ger förutsättningar för att enklare fastställas som förälder till barnet, måste ske på ett offentligt finansierat sjukhus (Lag om genetisk integritet, 6 kap 2 §). Din fru kommer inte att anses vara rättslig förälder direkt. Eftersom ni planerar att göra insemineringen hemma får din fru (som jag antar inte är den av er som tänker bära barnet) inte den rättighet att bli rättslig förälder som finns att hämta i Föräldrabalken. För att hon ska bli förälder krävs det att hon lämnar ett samtycke men också att insemineringen har gjorts på ett offentligt sjukhus (Föräldrabalken 1 kap 9 §). Två rättsliga föräldrar ska alltid, förutom i undantag som är irrelevanta för ditt fall, fastställas. Socialnämnden har en skyldighet att fastställa vem som ska anses vara fader till ett barn om det inte direkt fastslås genom exempelvis äktenskap, (Föräldrabalken 2 kap 1 §). Detta följer av det starka skydd som barn har att få information om sitt genetiska ursprung. När det gäller samkönade par finns det en regel som säger att socialnämnden har samma skyldighet att fastställa föräldraskapet för den kvinna som inte bar barnet, om inseminationen har skett på det sätt som jag ovan har beskrivit (Föräldrabalken 2 kap 8 a §). Vad detta innebär för er är att socialnämnden kommer ha en skyldighet att fastställa vem som har gett er spermier, på grund av valet att genomgå inseminationen hemma. Donatorn kommer att fastställas som fader till barnet.Efter att socialnämnden har gjort utredningen, kommer den man som donerat spermier till er att fastställas som far till barnet (Föräldrabalken 1 kap 3 §). Detta görs oavsett om det är emot faderns vilja. Detta kommer att göras genom en dom där den man som givit spermier till befruktningen kommer att anses vara far till barnet, (Föräldrabalken 1 kap 5 §). Ni kan ansöka om adoption.För att din fru ska kunna bli rättslig förälder till ert framtida barn krävs det därför att hon adopterar barnet. Det som krävs är dock att fadern avskriver sig sitt föräldraskap och samtycker till att adoptionen. Allt detta följs av 4 kap Föräldrabalken. Om det uppstår konflikter under denna process som gör att fadern skulle ångra sig, finns det tyvärr ingen "laglig rätt" för dig och din fru att kräva att ut. Vill fadern inte avskriva sig sina rättigheter efter att ha donerat spermier till dig för en heminsemination har han ingen skyldighet till att göra det. Det jag råder er till att göra är därför att överväga om det inte är bättre att använda er av den vård som lagen om genetisk integritet omfattar genom att antingen använda er av svensk vård eller utländsk registrerad vård. Även om heminsemination i många skeden både kan anses vara ett enklare tillvägagångssätt råder jag inte er att riskera att din fru kanske inte kommer bli förälder till barnet.Jag hoppas att jag har gjort situationen lite enklare för er och jag är ledsen att situationen ser ut som den gör för er. Jag önskar att svaret jag gav er hade varit mer uppmuntrande! Om du fortfarande känner dig osäker eller bara har mer funderingar, tveka inte på att ställa en till fråga eller att ringa någon av våra duktiga jurister här på Lawline. Hoppas det löser sig för er!Mvh