Hur blir man delägare i en fastighet som tillhör maken

2018-11-16 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hur går jag tillväga för att bli delägare till min mans hus? Idag står han som ensam ägare
Elin Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag utgår från att huset är del i en fastighet enligt reglerna om tillbehör till fastighet i jordabalken och att hela fastigheten i sin tur ägs av din make (2 kap 1 § andra stycket JB). Frågan är då hur du kan bli delägare i fastigheten.Svar på frågan är att din man måste överlåta en del av fastigheten till dig. Detta kan göras på två sätt. Antingen genom en gåva mellan makar, eller genom en bodelning under bestående äktenskap.Gåva mellan makar:Makar kan självklart ge varandra gåvor, inklusive stora gåvor så som en del av en fastighet. Regler om överlåtelse av fastighet finns i jordabalken (JB). Speciellt för fastigheter är att det krävs viss form för att en överlåtelse ska bli giltig (4 kap 1 § JB). Detta gäller i fråga om köp och även i fråga om gåva (4 kap 1 § och 29 § JB).Detta gäller:skriftlig köpehandling krävsden måste innehålla en beskrivning av egendomen,handlingen måste skrivas under av både köpare och säljareköpeskillingen (priset) måste anges i handlingenhandlingen måste innehålla en förklaring att fastigheten överlåts på köparenGåvobrevet måste sedan registreras hos Skatteverket innan lagfartsansökan skickas in till Lantmäteriet. På detta sätt bli gåvan offentlig, du är delägare. Din del av fastigheten skyddas därmed mot givarens borgenärer. Jag förklarar vad detta innebär nedan. På Skatteverkets hemsida hittar du information om hur registreringen går till. För att Lantmäteriet i sin tur ska godkänna ansökan krävs att gåvogivarens namnteckning ska vara bevittnad av två personer.Varför registrering?I förhållande till givarens borgenärer kan det bli knepigt att visa vem som faktiskt äger fastigheten om givarmaken drabbas av utmätning för sina skulder. Detta gäller oavsett att makarna upprättat ett giltigt gåvobrev som i och för sig gäller dem emellan. Utmätning får bara ske ur den fasta egendom om det framgår att den tillhör gäldenären (4 kap 24 § utsökningsbalken). Fastigheten faller in under egendomsslaget fast egendom (1 kap 1 § JB) Om t.ex gäldenären (givarmaken) står på lagfarten får utmätning ske, det anses då framgå att denne är ägare. Den andre maken måste då se till att det framgår att denne är delägare i fastigheten och att hela fastigheten därför inte kan utmätas. Detta görs genom en registrering hos skatteverket (8 kap 1 § andra stycket äktenskapsbalken (ÄktB) och i fråga om registrering 16 kap ÄktB). Först när detta gjorts är gåvan giltig gentemot givarmakens borgenärer. Registreringen blir i ditt fall ett offentligt bevis på att halva fastigheten är din och alltså inte kan utmätas för din makes skulder. Oftast aktualiseras inte denna situation, men det kan vara bra att vara medveten om hur det fungerar.Bodelning under äktenskap:En bodelning görs i samband med att makar vill skiljas, men kan också göras under pågående äktenskap. När ni vill göra en bodelning under äktenskapet ska ni först skicka in en anmälan till Skatteverket. Ni kan sedan välja om ni vill registrera bodelningen hos Skatteverket eller inte.Närmare om hur man går till väga för att anmäla bodelning och registrera bodelning finns på Skatteverkets hemsida.Behöver du hjälp med att upprätta själva bodelningshandlingen eller en anmälan om bodelning kan du på vår hemsida ta kontakt med någon av Lawlines egna jurister som kan hjälpa till med detta.Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Man kan skriva avtal om hur umgänge med barn/förälder ska se ut

2018-11-15 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |https://lagen.nu/2001:453Vi är 2 föräldrar separerade i många år, aldrig gifta, 2 barn gemensam vårdnad. Son 1 är tonåring son 2 är under 10 år, båda bor heltid hos pappa Son 1 har och vill pga svårigheter inte sova o stanna hos mamma men hälsar mer än gärna på och umgås tillsammans allihop. För son 2's bästa som är under 10 år utan svårigheter vill jag försöka få till ett normalt umgänge med, utan pappa, så han kan stanna, sova över som andra barn. Pappan vill ej jobba mot samma mål. Tycker det funkar bra att de hälsar på ibland alla tre eller att jag är i deras lägenhet. Det slutar ibland i bråk o min sambo förstår givetvis inte att detta är enda sättet för mig att träffa mina barn, tillsammans med mitt ex. Pappan hjälper ej till att göra som vi sagt i samarbetssamtalen. Påverkar barnet negativt med det han säger ändrar det vi sagt vi blir ovänner sonen ledsen o vill då inte komma. Efter bråk kommer de inte på ett tag och vi glider ifrån varann. Skickar jag sms läser han det och sms:ar mig sedan och säger åt mig vad jag får säga o inte.Kan man göra någonting när den andra föräldern inte jobbar mot samma mål? Enkelt o säga att ett barn inte vill men man måste ju försöka. Då kanske min andra son "lär sig" och ser hur det borde vara och kanske också vill på sikt. Förut fanns det begrepp som egenmäktighet med barn, umgängessabotage, finns inte det längre? eller har det ändrats under år 2018?
Elin Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag beklagar din situation.Regler om detta hittar du i föräldrabalken (FB) och socialtjänstlagen (SoL) I samband med att man har samarbetssamtal finns möjlighet för er som vårdnadshavare att skriva avtal där man fastställer vad man kommit fram till i samtalen. I avtal om umgänge kan ni som vårdnadshavare då bestämma hur barnens umgänge med dig som barnen inte bor med ska se ut. Utifrån din fråga är det otydligt om ni har skrivit några sådana avtal eller om ni bara har haft samtal. Jag kommer i mitt svar därför utgå ifrån att ni inte har några avtal.Om ni lyckas komma överens kan ni skriva avtalSkrev ni inte några avtal om umgänge i samband med era samarbetssamtal, kan ni vända er till socialtjänsten för att göra det nu istället, 5 kap 3 § SoL och 6 kap 18 § . Det kanske behövs några nya samarbetssamtal innan ni lyckas enas om hur avtalen ska se ut, men förhoppningsvis kan ni komma överens om vad ni tycker är bäst för barnen. Om ni lyckas komma överens och skriva på sådana avtal, ska de godkännas av socialnämnden innan de börjar gälla, 6 kap 17a § FB. Syftet är att socialnämnden ska se till att ni kommit överens om något som även socialnämnden anser är det bästa för barnen. Om socialnämnden accepterar avtalen är de rättsligt bindande. Detta innebär att du kan kräva att barnens pappa följer avtalet och annars vända dig till domstol och kräva att de hjälper till med att avtalet/domen följs, 21 kap 1 § FB. Om ni inte lyckas komma överens får domstolen avgöraLyckas ni inte komma överens, kan du väcka talan, som det kallas, i domstol för att de ska avgöra hur barnens umgänge ska se ut, FB 6:15a 1 st. Socialtjänsten kommer göra en utredning som utreder hur umgänget bör se ut för barnen, 6 kap 18 § FB. Domstolen kommer att fatta ett beslut med utgångspunkt i utredningen, förhör mm. Umgängessabotage, egenmäktighet med barn Umgängessabotage innebär att någon av föräldrarna hindrar den andra föräldern från att umgås med deras gemensamma barn. Barn har rätt till umgänge med sina föräldrar och enligt föräldrabalken har ni som vårdnadshavare en gemensam skyldighet att se till att barnet får umgås med er båda, 6 kap 15 § FB. Din son har alltså en rättighet att få träffa sig som vårdnadshavare, men du har ingen rätt att träffa din son om han inte vill. Det kan eventuellt vara så att dina söners pappas beteende kan anses vara umgängessabotage. Även egenmäktighet med barn finns kvar i brottsbalken och innebär att någon utan lov skiljer ett barn under 15 år från dess vårdnadshavare, 7 kap 4 § BrB. Det har i domar från högsta domstolen dock visat sig att det är mycket svårt att döma en av vårdnadshavare för detta vid gemensam vårdnad, som ni ju har. Jag ser det därför som osannolikt att barnens pappa skulle kunna dömas för detta.Mina rådMitt råd till dig är att försöka prata med barnens pappa och därefter kontakta socialtjänsten för att få hjälp med att kunna skriva avtal om hur umgänget bör se ut. För både barnen och ert bästa borde ni försöka komma överens och på så sätt kanske slippa en process i domstol. Genom att få avtal alternativt en dom på hur umgänget ska se ut, har du dessutom möjlighet att vända dig till domstol och få hjälp om pappan inte följer det som bestämts. På så sätt kan du vara säker på att du kommer få umgås med dina barn, oavsett om deras pappa arbetar för eller emot det ni har kommit fram till i avtalet/det domstolen kommit fram till i sin dom.

Kan jag göra enskild egendom till giftorättsgods?

2018-11-13 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Jag och min bror har, genom ett gåvobrev från våra föräldrar, fått en sommarstuga. Enligt gåvobrevet är det enskild egendom och vi äger 50% var. Kan jag nu, med tanke på att huset är enskild egendom, göra min fru till delägare i mina 50% ?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar till dig att redogöra för vilka regler som gäller för enskild egendom erhållen genom gåva, samt ge en eventuell lösning för hur din fru delvis kan samäga sommarstugan med dig och din bror.Enskild egendom genom gåva kan inte göras till giftorättsgodsNormalt sett kan makar genom äktenskapsförord bestämma att enskild egendom istället ska utgöra giftorättsgods (7 kap. 3 § första stycket ÄktB). I ditt fall är det inte möjligt då den enskilda egendomen uppkommit genom villkor för gåva. Vid gåva som föreskriver enskild egendom är det inte möjligt att ändra det utan gåvogivarens tillåtelse. Föreskriften om enskild egendom ses som ett villkor för att du överhuvudtaget skulle få gåvan. Du kan skänka bort din andel eller delar av den till din fruEftersom du äger fastigheten tillsammans med din bror är samäganderättslagen tillämplig (1 § SamägL). Samäganderättslagen är dispositiv vilket innebär att den kan avtalas bort genom ett samäganderättsavtal. Jag utgår från att sådant avtal inte finns mellan dig och din bror då du inte nämnt det i din fråga. Huvudregeln vid samägande av fastighet är att du och den andre delägaren måste vara överens gällande beslut som rör hela fastigheten (2 § SamägL). Till exempel får du inte sälja hela fastigheten utan din brors medgivande. Motsatsvis innebär bestämmelsen att du har rätt att bestämma över din andel av fastigheten och kan skänka bort hela eller delar av den till din fru.Om du skänker bort hela eller delar av din andel till din fru kommer det hon mottager att utgöra giftorättsgods från hennes sida. Vill ni att den del du skänker henne ska vara hennes enskilda egendom måste ni upprätta ett äktenskapsförord. Äktenskapsförordet ska vara skriftligt och undertecknas av både dig och din fru. För giltighet måste det även registreras hos Skatteverket (7 kap. 3 § ÄktB).Jag kan varmt rekommendera att ni använder er av Lawlines avtalstjänst för att upprätta nödvändiga dokument. I tjänsten kan ni både upprätta gåvobrev och äktenskapsförord, juridiskt riktigt utformade, till ett konkurrenskraftigt pris. Vill ni hellre ha hjälp av någon av våra jurister är ni givetvis välkomna att boka en tid. Vi erbjuder möten i våra lokaler i Stockholm, men även per telefon, e-post och Skype; det som passar er bäst!Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Vem äger bilen om vi båda betalat men sambon står registrerad som ägare?

2018-11-07 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Undrar om vem som äger bilen?Min sambo står på registreringsbeviset. Vi båda står som ägare på köpekontraktet.
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om ni separerar är det bilens rättsliga ägare som har rätt till den. Att bilen "står" på honom innebär att det i transportstyrelsens fordonsregister finns en så kallad presumtion om att det är din sambo som är ägare till bilen. Eftersom det inte sker någon mer omfattande prövning vid inskrivningen är det således inte rättsligt prövat, utan enbart förutsatt. Om ni separerar så förutsätts bilen således vara hans, men det är inte slutligt prövat förrän en domstol tittar på det.Ni kan skriva ett avtal som reglerar bilens ägarförhållanden.Dold samäganderättFörst och främst bör det fastställas att vid ett eventuellt upphörande av samboförhållandet ingår inte bilen i bodelning då endast bostad och bohag ingår i bodelning mellan sambos (3 § Sambolagen).Sambor kan, trots att bara en av dem står som ägare, äga egendomen gemensamt, s.k. dold samäganderätt. Det regleras inte i någon lag utan i allmänna förmögenhetsrättsliga principer. Högsta Domstolen fastställde i en dom (NJA 1992 s. 163) att egendom ägs gemensamt om tre förutsättningar är uppfyllda:1. Egendomen är förvärvad för gemensamt bruk (eftersom du skriver att ni båda betalade bilen som förutsätter jag att bilen är köpt för gemensam användning) 2. Båda parter har bidragit ekonomiskt (eftersom ni båda betalade köpesumman bidrog ni båda ekonomiskt)3. En icke uttalad avsikt från båda parter att egendomen ska vara gemensam (det ska alltså finnas ett outtalat samförstånd att bilen ska samägas, vilket det talar för när ni uppfyllt ovanstående punkter)Om dessa förutsättningar är uppfyllda är det alltså ni båda som äger bilen gemensamt. Min uppfattning är att ni äger bilen med dold samäganderätt.Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma till mig på pontus.schenkel@lawline.se!

Förskott på gåva

2018-11-16 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej.min far dog för 2år sedan och nu har min mor har sålt sin jordbruksfastighet till min bror för ett värde långt under vad det är värt. Vi är 4 syskon .kan man göra så.Gården med mark och skog är värt ca 3 miljoner men såldes för 800.000:-
Filip Braun |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Eftersom att frågan berör arv, är ärvdabalken tillämplig. I det aktuella fallet har din mor sålt fastigheten för ett avsevärt mycket lägre pris, detta ska därmed likställas med gåva och därför anses som förskott på arv, enligt 6 kap. 1 § ÄB. Kort sagt kan man säga att din mor får göra så, dock när din mor går bort, kommer din bror att få mindre i arv, eftersom att han redan har fått förskott i form av fastigheten. Avräkning gällande förskottet ska räknas ut enligt värde på gåvan, värdet var i det aktuella fallet 3 miljoner. Alltså ska dessa 3 miljoner räknas av från din broders arv vid din mors bortgång. Mvh,

Efter att pappan gjort orosanmälan mot mig kallas jag till samtal, måste jag närvara samtidigt som pappan?

2018-11-13 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Jag har vårdnaden över vår dotter. Pappan har gjort en orosanmälan hos kommunen. De kallar nu vårdnadshavarna och barnet till samtal. Förstår de måste prata med honom då han är anmälaren men har han krav på att sitta med mig och barnet under samtalet eller kan jag begära enskilt där han inte är emd?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Samarbetssamtal Socialnämnden har en skyldighet att "...inleda utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden" (11 kap. 1 § SoL (2001:453)). Det innebär att när socialnämnden får kännedom om något rörande barnet som kan komma att kräva en åtgärd av socialnämnden, är de skyldiga att påbörja en utredning. När utredning har påbörjats kan socialnämnden föra samtal med barnet.Socialtjänsten i varje kommun har ett ansvar att erbjuda föräldrar samarbetssamtal i frågor som bl.a rör den gemensamma vårdnaden (socialtjänstlagen 5 kap. 3 § 1 p). Detta tar sig dock uttryck i ett erbjudande till föräldrarna och det finns inga regler om att tvinga den andra föräldern att delta i dessa samtal mot dennes vilja. Det är i den föräldrarättsliga och socialrättsliga lagstiftningen ett fokus på barnets bästa. Barnets bästa ska vara avgörande i alla beslut om vårdnad, boende och umgänge (föräldrabalken 6 kap. 2a §). Man har med anledning av detta ansett att det är bäst för barnet att inte behöva umgås med en förälder som inte vill umgås med barnet. Därför kan man exempelvis inte från domstolens sida utdöma gemensam vårdnad om båda föräldrarna motsätter sig det, och man kan heller inte tvinga en förälder till umgänge med ett barn som den inte bor tillsammans med. Likadant är det med samarbetssamtal. Socialtjänsten kan alltså inte tvinga dig att gå med på samarbetssamtal med pappan, utan bara erbjuda det. Det finns heller inga sätt utanför socialtjänsten som du kan tvingas till detta.Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma!

Byte till föräldrarna i familjehemmets efternamn

2018-11-12 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Jag o min exmake är särskilt förordnade vårdnadshavare till en pojke som varit familjehemsplacerad hos oss sedan han var 3 månader gammal. Han har redan ett dubbelt efternamn ( efter sina biologiska föräldrar). Kan vi byta efternamn på honom? Denna gosse har skyddad adress pga hot fr biologiska familjen o skulle vara hjälpt av att ha ett "ordinärt" efternamn.Mvh
Elin Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Det är möjligt för er att byta efternamn på pojken. Regler om detta hittar ni i Lag om personnamn. Eftersom pojken varit familjehemsplacerad hos er länge kan ni som särskilt förordnade vårdnadshavare ansöka om att byta hans efternamn. Ni kan välja att antingen byta hans efternamn till ett dubbelnamn med båda era efternamn eller till ett av era efternamn, 11 § Lag om personnamn. Ni vårdnadshavare måste gemensamt ansöka till skatteverket om att få ändra pojkens efternamn, 3 § Lag om personnamn.Här är en länk till skatteverkets sida där du hittar mer information om hur en sådan ansökan ska göras. Med tanke på er skyddade adress skulle jag dock ändå rekommendera dig att kontakta skatteverket för att få mer exakt information om hur du bör gå tillväga för att allt ska bli rätt. Här är en länk till skatteverkets sida med information om hur du kan kontakta dem. Jag hoppas att jag kunde hjälpa dig att få mer klarhet i er situation. Mvh

Kan skadestånd erhållas om motparten inte respekterat umgängesrätten?

2018-11-05 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Kan man begära skadestånd av en mamma som förhindrat umgänge under 5 månader?Barnet är nu 12,5 månader. Så mycket har förlorats av barnets utveckling.
Elinor Berg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rätten till umgänge regleras i föräldrabalkenI alla beslut som rör vårdnad, boende och umgänge ska barnets bästa vara avgörande. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ska de fästas särskilt avseende vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna (6 kap. 2 a § Föräldrabalken). Vidare har båda föräldrarna ett gemensamt ansvar för att umgänget så långt som möjligt tillgodoses (6 kap. 15 § andra stycket Föräldrabalken). I det här fallet förstår jag det som att det finns något typ av umgängesavtal eller dom mellan föräldrarna, som nu inte respekteras av mamman. Om avtalet har godkänts av socialnämnden kan den andra föräldern ansöka om verkställighet av avtalet hos tingsrätten i den stad där barnet bor, en ev. verkställighet kommer bara ske om det är för barnets bästa (21 kap. 1 § föräldrabalken). Det som händer är först att domstolen ålägger socialnämnden eller socialtjänsten att försöka få mamman att lämna ifrån sig barnet frivilligt, det här får som huvudregel ta högst två veckor men tiden kan ibland förlängas av domstolen (21 kap. 2 § föräldrabalken). Om det inte hjälper kan domstolen besluta om verkställighet av avtalet eller domen, alternativen som finns då är vite, hämtning eller omhändertagande (21 kap. 3-4 § föräldrabalken). Vid vite får mamman betala en summa om hon inte lämnar ifrån sig barnet när hon ska, vid hämtning kommer polisen att hämta sonen och ett omhändertagande sker av socialnämnden. Mamman kan med andra ord inte bli skyldig att betala skadestånd, däremot skyldig att betala vite. Ett vite är ett penningbelopp som en domstol eller annan myndighet kan ålägga en part att betala för att ha underlåtit att följa myndighetens beslut.Vidare är det brottsligt att undanhålla ett barn från den andra vårdnadshavaren och agerandet kan räknas som egenmäktighet med barn (7 kap. 4 § brottsbalken). Det är ett brott som är belagt med böter eller fängelse.Hoppas du har fått svar på din fråga! Vänligen,