Vad händer med min enskilda egendom vid skilsmässa och dödsfall?

2019-09-03 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Jag undrar över mina föräldrars testamente. Där står att deras bostadsrättslägenhet skall tillfalla mig såsom "enskild egendom i vilken mannen ej skall äga giftorätt". Nu undrar jag om detta enbart gäller vid skilsmässa el om min make ärver lägenheten om jag skulle dö före honom. (Vill förvissa mig om att så är fallet el annars om jag behöver skriva ngt för det).
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När egendom tillfaller annan genom arv, gåva eller testamente förblir det enskild egendom, enligt 7 kap. 2 § Äktenskapsbalken (ÄktB). Enskild egendom är egendom som är undantagen från grundregeln om giftorättsgods i 7 kap. 1 § ÄktB. Konsekvensen av att egendom är enskild är att egendomen inte ska ingå i bodelning. Bodelning görs både vid skilsmässa och dödsfall. I ditt fall innebär det ovan sagda att din enskilda egendom, det vill säga din bostadsrätt, inte kommer att ingå i er bodelning vid en eventuell skilsmässa eller dödsfall. Vid skilsmässa förblir din enskilda egendom din och vid dödsfall kommer din enskilda egendom fördelas till dina arvingar genom arv. Detta innebär att din make inte kommer få tillgång till din enskilda egendom varken vid skilsmässa eller de ifall du skulle gå bort före honom.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Går det att skriva avtal om ensam vårdnad?

2019-08-27 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Pappan till min dotter vill lämna över vårdnaden på dottern till mig men hur fungerar det då med umgängesrätt? Där hade behövt vara en tredje part med när han ska träffa henne men hur får man till det om inte det tas via tingsrätt? Vi är nämligen överens om att jag bör ha ensamvårdnad.
Christoffer Edvardsson |Hej och tack för att skriver till Lawline!Det är möjligt att skriva avtal om vårdnad, boende och umgänge. Det smidigaste är att göra det genom kommunen och kontakta familjerättsbyrån. En grundförutsättning är ni som föräldrar är överens och att det är för barnets bästa.Det går som sagt även bra att skriva ett avtal om hur umgänget ska utformas. Vanligtvis utmynnar det i ett så kallat umgängesschema som bestämmer var och hur umgänget ska verkställas. Finns det en god samarbetsförmåga mellan föräldrarna brukar det kunna vara mycket flexibelt i utformningen. Däremot går det inte att skriva avtal om så kallat umgängesstöd, vilket innebär att barnet träffar sin föräldrar i sällskap av personal från socialtjänsten. Det är endast domstolen som kan besluta om umgängesstöd. Avslutningsvis går det att nämna att socialtjänsten via familjerättsbyrån har möjlighet att hjälpa er på flera olika sätt. Det förekommer situationer där en kontaktperson har utsetts för att underlätta bl.a. umgänget för ena föräldern. Det senare grundas på att det är frivillig insats som föräldrarna accepterar till skillnad från umgängesstöd som domstolen beslutar.Jag hoppas att mitt svar varit till hjälp!Med vänlig hälsning,

Hur kan jag få umgänge med mina barn när den andra föräldern har ensam vårdnad och inte vill samarbeta?

2019-08-23 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Jag behöver få veta mina rättigheter till umgänge med gemensamma barn när pappan har ensam vårdnad?Enligt pappan så hatar han mig och vill att jag ska hålla mig borta, han säger även att barnen hatar mig och aldrig mer vill träffa mig. Jag får höra saker som "-Lycka till att prata med mig ang umgänge när du är så vidrig och sinnessjuk"Där måste finnas något att göra åt detta? Barnen är våra biologiska, 11 år och 6 år gamla.Vi har varit skilda i två år och han är inte tilldömd ensam vårdnad.
Hanna Lindqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Hur jag förstår din fråga:Pappan till dina barn har ensam vårdnad av barnen, men har ej tilldelats vårdnaden genom ett domstolsbeslut. Ni har inte avtalat om umgänge. Du önskar att träffa barnen och få till ett umgänge. Pappan till barnen vill inte samarbeta i frågan. Du vill nu veta hur du kan få umgänge med barnen och vilka rättigheter du har. I mitt svar nedan kommer jag först att förklara hur regleringen för umgänge ser ut, och vilka faktorer som är viktiga i en bedömning av om umgänge ska ske. Därefter kommer jag presentera några alternativ för hur du kan gå vidare med umgängesfrågan. Lagen som reglerar umgänge är föräldrabalken (FB), vilken jag kommer att hänvisa till i mitt svar. Jag kommer även att hänvisa till socialtjänstlagen (SoL). Barnets rätt till umgänge Barn har rätt till umgänge med båda sina föräldrar, och ofta rör sig det om att barnet ska få träffa den förälder som barnet inte bor hos (FB 6 kap. 15 §). Observera att rätten till umgänge är till för och tillkommer barnet. Bestämmelsen syftar alltså inte på att tillgodose förälderns behov av att ha kontakt med sitt barn.Umgänget innebär att barnet och föräldern på något sätt har kontakt med varandra. Det kan innebära att barn och förälder träffas, men kan även ske endast genom telefonkontakt. I vissa fall medverkar en person utsedd av socialnämnden vid umgänget som ett särskilt umgängesstöd (FB 6 kap. 15c §).Båda föräldrar har en plikt att tillgodose barnens behov av umgänge med den förälder som inte är boförälderDet är föräldrarnas gemensamma ansvar att tillgodose barnets behov av umgänge med den förälder som barnet inte bor hos (FB 6 kap. 15 § andra stycket). Du och barnens pappa är alltså båda skyldiga att sörja för att barnen får behovet av umgänge med dig tillgodosett.Barnets bästaFrågor som rör vårdnad, boende eller umgänge ska alltid bedömas utifrån vad som får anses vara barnets bästa. Vad som är barnets bästa är dels en fråga om barnets säkerhet. En riskbedömning ska göras utifrån frågan om barnet befaras utsättas för övergrepp, föras bort, hållas kvar eller annars fara illa. Dels ska en bedömning göras utifrån barnets eget behov av en nära och god kontakt med båda sina föräldrar. Barnets individuella behov och förutsättningar är även en viktig del i bedömningen av vad som är bäst för barnet. I takt med att barnet blir äldre och mognare läggs större vikt vid barnets egen vilja och inställning till att ha kontakt med sin förälder (FB 6 kap. 2a §).Umgängesavtal Föräldrarna kan i samförstånd med varandra ingå ett umgängesavtal som reglerar formerna för barnets kontakt med den förälder som inte är boförälder (FB 6 kap. 15 a § tredje stycket). Detta avtal ska lämnas till socialtjänsten för godkännande. Givetvis sker en bedömning av om avtalet är i enlighet med barnets bästa.Umgängesvtalet blir juridiskt bindande och ska följas av föräldrarna, som annars kan utkräva sina rättigheter enligt avtalet i domstol. I ditt fall utgår jag från att ni inte kan komma överens om ett sådant avtal på egen hand, eftersom barnens pappa uttryckt att han inte vill tala med dig om umgänget. Jag vill ändå informera dig om att det finns möjlighet att få hjälp att i vart fall få till ett så kallat samarbetssamtal, med socialtjänstens medverkande. SamarbetssamtalDe flesta kommuner erbjuder hjälp för föräldrar att komma överens i frågor om barnet. Det kallas för samarbetssamtal, och sköts av socialtjänsten (SoL 5 kap. 3 § och FB 6 kap. 18 §). Verksamheten kallas ofta för familjerätten eller familjerådgivningen. Målet med samarbetssamtalen kan vara att nå enighet och en gemensam överenskommelse i frågan om umgänge. Ni föräldrar kan också få hjälp att upprätta ett umgängesavtal. Samarbetssamtal får endast ske om det antas vara för barnets bästa. Formerna för genomförandet av samarbetssamtalen kan variera mellan kommuner.Domstolen kan avgöra om umgänge ska skeAtt delta i ett samarbetssamtal är frivilligt, och varken du eller socialtjänsten kan tvinga barnens pappa till ett sådant samtal om han vägrar. Att visa att du är villig att samarbeta med pappan i frågor som rör barnen är dock något positivt om umgängesfrågan skulle bli domstolens sak att besluta om. Det sista alternativet jag rekommenderar att tillgå är att domstolen får avgöra om umgänge ska ske (FB 6 kap. 15a § första stycket).Det vanligt att domstolen remitterar samarbetssamtal parallellt med förstadiet i en domstolsprocess om föräldrarna inte redan har utnyttjat möjligheten (FB 6 kap. 18 § andra stycket). Domstolen kan även utse en medlare som ska försöka få föräldrarna att komma överens (FB 6 kap. 18a §). Skulle det gå så långt att du väljer att ta saken till domstol så gör du det genom att skriva en stämningsansökan du ger in till tingsrätten. Om du väljer att ta saken till domstol råder jag dig att skaffa dig ett juridiskt ombud. Jag vill understryka vikten av att först försöka få till en överenskommelse, eller i vart fall ett samarbetssamtal med barnens pappa. En process i domstol kan bli såväl kostsam som känslomässigt uppslitande för alla inblandade. Mitt råd till dig är att kontakta socialtjänsten i din kommun för att gå vidare med umgängesfrågan.Jag hoppas mitt svar kan vara till hjälp för dig att göra en egen bedömning av hur du vill gå vidare med umgängesfrågan, med förhoppning att detta kan lösa sig för dig. Tror du att du behöver mer ingående juridisk hjälp eller har ytterligare frågor av privat karaktär finns möjlighet att kontakta våra duktiga jurister på Lawlines juristbyrå. Självklart har du även möjlighet att ringa till Lawlines telefonrådgivning, som är gratis vid första kontakten, på telefonnummer 08 - 533 300 04, vardagar mellan kl. 10-16. Om jag har missförstått din fråga, eller det är något annat du undrar, är du varmt välkommen att ställa en ny gratisfråga till oss. Lycka till! Med vänlig hälsning,

Skolfråga - besvaras ej

2019-08-20 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej, det börjar närma sig gymnasiearbete och jag går i programmet ekonomi med inriktingen juridik. I det fallet skall jag hålla mig till juridik ämnen. Jag har funderat på att skriva om månggifte och om det har skett i Sverige och hur man i det faller har åtgärdat det. Jag är nämligen osäker på om det är ett bra ämne att skriva om i mitt gymnasiearbete, skulle gärna vilja höra er tankar och åsikter om det. Hälsningar
Paula Zackrisson |Hej!VI på Lawline svarar dessvärre inte på skolfrågor. Du är välkommen att återkomma om du har andra juridiska frågor!Lycka till!Med vänliga hälsningar,

Särbos rätt till änkepension

2019-08-28 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |HejMannen, vi är särbo och inte gifta har en obotlig sjukdom.Han har två barn som kommer ärva honom.Jag vill inte ha någonting.Vad jag förstår ska man ha varit gifta i 5 år för att få änkepension?Kan man på något annat vis"få ut" änkepensionen?Fråga/svar får gärna publiceras, dock utan mitt namn.
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta om du kan få ut en "änkepension" ifall din särbo skulle avlida. Dina möjligheter att få del av änkepension eller annan liknande pension Änkepension och andra likartade typer av efterlevandepension och stöd regleras i socialförsäkringsbalken (SFB) Änkepension regleras i 83 kap. SFBFör att kunna få änkepension krävs bland annat att man varit gift samt att äktenskapet ingåtts innan 1990. Av informationen du tillhandahåller i din fråga kan man redan här utesluta att det skulle bli aktuellt med änkepension i ditt fall. Utöver änkepension finns omställningspension, denna regleras i 80 kap. SFB. För att ha rätt till omställningspension krävs att man är make eller med en make likställd person till den avlidne, den avlidne ska även varit försäkrad för förmånen enligt 4-6 kap. SFB. Med en make likställd person person avses en sambo som antingen tidigare varit gift med den avlidne, har eller har haft barn med den avlidne eller vid dödsfallet väntade barn med den avlidne. Av kriterierna som ställs upp i 80 kap. SFB framgår alltså att det inte är aktuellt med omställningspension i ditt fall. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan sägas att det utifrån den information som du tillhandahållit i din fråga inte är aktuellt med änkepension eller omställningspension. Det framgår av din fråga att du inte vill ärva något av din särbo, annars hade han kunnat upprätta ett testamente där del av hans kvarlåtenskap tillfaller dig för att trygga din försörjning i brist på andra alternativ. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline! Du kan även vända dig till pensionsmyndigheten med eventuella frågor om förmåner till efterlevande. Med vänlig hälsning,

Skillnader i hur egendom hanteras vid någons bortgång i samboförhållande och äktenskap

2019-08-25 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |HejJag och min sambo funderar på att gifta oss. Vad skulle det innebära för våra respektive tillgångar om någon av oss går bort?Hur fördelas tillgångarna om vi inte är gifta om någon av oss går bort?Min sambo har två barn sedan tidigare och vi har inga gemensamma barn.
Anna Rydin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. I ett samboförhållande så har inte en sambo någon arvsrätt vid den andra sambons bortgång. Det har man däremot i ett äktenskap, vilket följer av 3 kap 1 § ärvdabalken. Man får som efterlevande make då ärva den avlidne makens egendom fram till sin egen död. Först efter båda makarnas död har gemensamma barn rätt att få sitt arv från sin först avlidne förälder. Men detta gäller som sagt inte i samboförhållanden. För att en sambo ska få ärva krävs att det finns testamente som ger denne arvsrätt. I och för sig har din sambo särkullbarn, vilket gör att de enligt 3 kap 1 § ärvdabalken ändå hade haft rätt att få ut sitt arv direkt vid sin förälders död. Hade ni varit gifta hade de dock kunnat avstå från att ta ut sitt arv direkt och istället invänta arvet tills efter din bortgång. I sådana fall hade du i praktiken ändå fått ärva av din make. Som sambo har du alltså inte samma arvsrätt som en make. Däremot kan du som efterlevande sambo begära en bodelning enligt sambolagen vid din sambos bortgång. Då kommer er gemensamma bostad och ert gemensamma bohag att delas så att du får ut hälften av det, och hälften går till den avlidne sambos arvingar. Det här är dock ingenting som måste göras, utan den efterlevande sambon väljer om han eller hon vill begära bodelning. I ett äktenskap skulle all er egendom delas lika i en bodelning efter att någon av er avlidit, då alla egendom i ett äktenskap som huvudregel är giftorättsgods och ska ingå i en bodelning. Det skulle alltså inte bara vara bostad och bohag som delades mellan er. Detta är i stora drag de skillnader som finns mellan att vara sambo och att vara gifta, om någon av er skulle gå bort. Hoppas mitt svar hjälpt dig!

Umgängesätt farföräldrar

2019-08-23 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Vad gäller 2019 ang rätten för farföräldrar att umgås med barnbarnet?
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Farföräldrar har ingen allmän lagstadgad umgängesrätt med sina barnbarn. Socialnämnden kan dock väcka talan beträffande umgänge mellan ett barn och dess farföräldrar enligt 6 kap. 15 a § Föräldrabalken (FB). Socialnämnden ska då utgå från barnets behov av umgängesrätten. Ett exempel är ifall en förälder helt motsätter sig att barnet träffar den andra förälderns föräldrar och barnet samtidigt haft en god och nära kontakt med farföräldrarna.Märk att socialnämnden först och främst alltid försöker få till en lösning mellan föräldrarna. Socialnämnden brukar enligt min bedömning vara restriktiva med att föra en sådan talan i domstol. Det har länge förts en diskussion om att exempelvis farföräldrar som är närstående till barnet ska ha en förstärkt laglig umgängesrätt. Ingen ändring har skett på de senaste åren men det är inte omöjligt att rättsläget kan komma att ändras i framtiden. Hoppas svaret varit till någon hjälp! För vidare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till Lawlines telefonrådgivning alternativt Lawlines juristbyrå.

Skolfråga - besvaras ej

2019-08-20 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har precis börjat sista året på gymnasiet och ska nu skriva mitt gymnasiearbete. Jag går ekonomi med inriktningen juridik. Vad kan man skriva om? Hade en tanke att skriva om våld i nära relationer och sen jämföra hur homosexuella par behandlas/döms jämte heterosexuella par, men insåg sen att det förmodligen inte kommer fungera. Förslag på ämnen uppskattas!
Ida Hellsten |Hej! Lawline svarar tyvärr inte på skolfrågor. Lycka till ändå! Med vänlig hälsning,