Användning av annans efternamn

2020-07-15 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Min morfar tog ett eget efternamn på 50-talet och det är bara runt 15 st totalt som har det namnet i Sverige, ingifta inräknade.Får någon som inte är släkt med mig, använda mitt för och efternamn med exakt stavning i sociala medier?Får någon icke släkt använda mitt efternamn?MvhAnette Elmbark
Ellen Lagnéus |Hej,Tack för att du kontaktar Lawline med din fråga!Bestämmelser om personnamn (förnamn, efternamn och gårdsnamn) regleras i lagen om personnamn, även kallat namnlagen.Hur man förvärvar ett namnEtt efternamn kan man få antingen genom födseln, adoption eller genom byte i vissa fall, t.ex. giftermål (2 § stycke 2 namnlagen). Vill man få eller ändra ett personnamn måste man ansöka om detta hos Skatteverket (3 § namnlagen). Jag tolkar din fråga som att det rör sig om att en person använder ditt efternamn fristående från ovan nämnda situationer.Det finns även möjlighet att byta eller ändra sitt efternamn på andra sätt. Ett exempel på detta är om man byter till ett nybildat efternamn (13 § stycke 1 namnlagen). Det går även att fritt byta till ett efternamn som bärs av minst 2000 nu levande personer (16 § stycke 1 namnlagen).Om någon använder ett efternamn som den inte har rätt tillOm någon tar ett efternamn som denne inte har rätt till kan den som hade efternamnet från början väcka talan i domstol (21 § namnlagen). Det krävs dock att man kan visa att det leder till besvär för en själv att någon annan använder ens efternamn för att domstolen ska besluta att andra inte har rätt att använda namnet. Användande av annans personnamn i sociala medierAtt använda någon annans personnamn som användarnamn i sociala medier behöver inte nödvändigtvis vara brottsligt i sig. Använder man däremot någon annans identitetsuppgifter och utger sig för att vara denne utan att ha fått samtycke från personen i fråga kan det vara olovlig identitetsanvändning. För att det ska vara ett brott krävs dock att användningen av identitetsuppgifterna orsakar skada eller olägenhet för den person vars identitetsuppgifter har använts (6 b § 4 kap. brottsbalken).Jag vet dessvärre för lite om omständigheterna i detta fall för att kunna uttala mig om hur det ligger till i ditt fall. Är du intresserad av att läsa mer om namn och regleringen kring detta kan jag rekommendera dig att läsa mer på Skatteverkets hemsida (här), och du är såklart varmt välkommen att ställa nya frågor till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

Vad händer med egendomen vid separation eller dödsfall?

2020-07-13 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Vi är gifta men bor separat i vår sin bostad. Vad händer med var och ens egendom om vi separera eller någon av oss gå bort? Vi båda har egna barn men inga gemensamma barn. Har vi rätt till den andres egendom vid separation eller dödsfall. Det finns inget avtal mellan oss. Tack för svar.
Anton Blomqvist |Hej! Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga. Som jag förstår det har ni inte upprättat något testamente och/eller äktenskapsförord som skulle påverka den andres egendom vid separation eller dödsfall. Jag har inte fått någon information om hur länge äktenskapet varat eller övrig information om äktenskapet i övrigt. Jag strukturerar mitt svar genom att beskriva hur det generellt sett ser ut vid en separation och dödsfall i en familjesituation som ni befinner er i. Tillämpliga lagar äktenskapsbalken (ÄktB) respektive ärvdabalken (ÄB). Bodelning vid separationVid en eventuell separation görs först upp en bodelning där era tillgångar delas i hälften var mellan er (9 kap. 1 § första stycket ÄktB). Det som fördelas är giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgods är egendom som tillhör makarna i ett äktenskap och som omfattas av giftorätt, det vill säga en makes framtida rätt i den andre makens egendom. All egendom som inte är enskild egendom utgör giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom kan vara något som genom testamente eller gåva uttryckligen ansetts inte höra till en framtida bodelning. Vad som utgör enskild egendom framkommer av 7 kap. 2 § ÄktB.Bodelning följt av arvskifte vid dödsfallVid dödsfall sker det först en bodelning på samma sätt som ovan. Efter bodelningen sker ett arvskifte. Vid arvskiftet erhåller den avlidne makens barn sin/sina arvslott(er). De delar arvet sinsemellan (3 kap. 1 § ÄB). Skulle ni haft gemensamma barn skulle deras arvslotter tillfalla den efterlevande maken varav barnen när denne avlider skulle få ut sin del av arvet, men eftersom det här är frågan om särkullbarn (barn till make som inte den andra maken är förälder till) fås arvet ut direkt. Hoppas ni fick svar på er fråga. Med vänlig hälsning,

Kan tvångsvård beslutas om en person uttalat vilja ta självmord genom äta sig till döds?

2020-07-12 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Jag undrar om man får tvångsvårda en överviktig vuxen person, som har uttalat sig om att vilja begå självmord genom att äta själv till döds under lång tid.
Jessica Sarhede |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det finns tre olika tvångsvårdslagar i Sverige, LVU, LVM och LPT. För att tvångsvård ska bli aktuellt krävs det att personen som är aktuell för vården först blivit erbjuden frivillig vårdform/vårdplan och att vårdbehovet anses överväga den enskildes egen vilja.Eftersom att du skriver att det gäller en vuxen person förutsätter jag att personen är över 18 år, LVU står för lagen om vård av unga. Detta finns två olika sätt att bli omhändertagen genom denna lag, ett av dem är genom att personen utsätter sig själv för skadligt beteende (3 § LVU). Denna vård kan inte vara längre än till att personen fyllt 21 (21 § 3 st), så det beror på hur gammal personen är. Det är främst socialnämnden som tar initiativ till denna vård, så det är isåfall att göra en orosanmälan om personen till dem.Är personen över 21 år, är LVM vård av missbrukare i vissa fall, en aktuell lag. För tvångsvård med stöd i denna lag krävs det att en person är i behov av vård pga fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel. Dessutom krävs det också att personen till följd av missbruket 1. antingen utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara, löper uppenbar risk att förstöra sitt liv eller kan befaras komma att allvarligt skada sig själv (4 § LVM). Jag har svårt att tänka mig att mat skulle kunna falla under "flyktiga lösningsmedel" och att personen du pratar om på grund av detta inte kvalificeras sig för tvångsvård p.g.a. missbruk. Även om följderna kan bli desamma, inom ett längre tidsspann, genom äta i den mängden att det skulle leda till personens död. Den sista tvångsvårdslagen är LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård. För att beredas vård enligt denna lagen krävs det att personen lider av en allvarlig psykisk störning, alltså ingen störning av övergående, tillfällig karaktär. Krävs också att störningen leder till att personen har ett oundvikligt behov av psykiatrisk vård som inte kan tillgodoses på annat sätt, eller behöver iaktta särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård (3 § LPT).Därav skulle jag jag inte säga att det finns någon lag som stödjer tvångsvård av någon som är överviktig och uttalat sig om att ta självmord genom att äta sig till döds, tyvärr. Det föreligger en liknande problematik kring anorexia där sjukdomen anses "falla mellan stolarna" inom tvångsvården fast svält kan leda till döden och de som lider av sjukdomen inte ofta är villiga att självmant få vård och hjälp med sin sjukdom.Det finns dock andra tillvägagångsätt för att personen i fråga skulle kunna få hjälp, t.ex. om du skulle kunna få personen till, eller på något sätt kontakta, en psykiatrisk akutmottagning så kanske de personerna som besitter mer erfarenhet och utbildning kan få personen att faktiskt vilja söka hjälp. I många fall hör självmordstankar ihop med depression eller psykisk ohälsa, så om du kunde få personen att gå till en psykolog, kontakta socialen, kanske bara börja chatta men någon som är utbildad inom självmordstankar och psykisk ohälsa, vilket flera sidor gratis erbjuder. https://www.1177.se/liv--halsa/psykisk-halsa/att-soka-stod-och-hjalp/rad-och-stod-pa-chatt-och-telefon/Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vad kan man göra för att skydda sig mot sin makes skulder?

2020-07-06 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Det har nyligen framkommit att min systers man har ett utbrett spelberoende och därmed har dragit på sig spelskulder på minst 200k men sannolikt mer. Min syster är nu orolig att de kommer förlora sitt gemensamma hus mm om spelandet fortsätter. Maken har gått med på att använda tjänsten spelpaus.se men vi misstänker att han kan fortsätta spela via andra forum. Frågor: Finns det något slags "nödstopp", alltså juridiska åtgärder som med snar verkan skyddar gemensam egendom samt min syster från att bli medansvarig för ytterligare skulder från makens framtida spelande? Om så är fallet vad kan göras med/utan makens medgivande? Var vänder man sig bäst för att få akut (juridisk/skadebegränsande) hjälp med dessa frågor?Tack på förhand
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Makar är inte ansvariga för varandras skulderDin fråga regleras främst i Äktenskapsbalken (ÄktB), Konkurslagen (KonkL) och Utsökningsbalken (UB). Varje make ansvarar själv för sin egen egendom och sina egna skulder (1 kap. 3 § ÄktB). Äger de däremot huset gemensamt och hennes make försätts i konkurs kan eventuellt huset bli aktuellt för utmätning. Det korta svaret på din fråga är tyvärr att inget enkelt nödstopp finns för att skydda gemensamma tillgångar. Jag kommer nu att presentera några eventuella lösningar för din systers problem: överförande av ägande, äktenskapsförord och bodelning. Viktigt med dessa alternativ är att din syster och hennes make måste för det första göra detta gemensamt, d.v.s. din syster kan inte göra detta utan hennes makes godkännande. För det andra måste dessa åtgärder genomföras innan en eventuell utmätning påbörjats, annars kan borgenärerna kräva att nyupprättat äktenskapsförord och/eller bodelningen ska återvinnas för att kunna få ut sina fordringar (4 kap. 5-6 § KonkL). Åtgärderna får således ingen verkan. Även om dessa åtgärder genomförs innan eventuell utmätning kan de återgå om de anses ha till syfte att vara illojala mot borgenärer, d.v.s. i syfte att förhindra att borgenärerna får sina skulder betalda. UtmätningOm din systers make inte kan betala sina skulderna och dessa går till utmätning finns vissa speciella regler. Maken försätts således i konkurs och utmätning kan begäras. Det innebär att Kronofogden beslutar om att ta egendom. Endast egendom som ägs av den skuldsatta maken får utmätas (4 kap. 17 § UB). Däremot kan det vara svårt i fall där ett gift par bor tillsammans att avgöra vem som äger vad. Den finns en presumtionsregel som anger att om den skuldsatta är gift och varaktigt bor med sin make, anses den skuldsatta äga egendomen om det inte tydligt framgår att båda äger egendomen eller att den andra sambon äger egendomen (4 kap. 19 § UB). Det innebär att om det inte tydligt framgår att det gemensamma hemmet ägs av båda, kommer presumtion göras att det ägs av din systers make i syfte att kunna utmäta. Det är därför bra att spara kvitton och andra tydliga ägarbevis. Överförande av ägandeAll gemensam egendom kommer att kunna bli föremål för utmätning. Vad din syster och hennes man kan göra är att överföra ägandet av deras gemensamma hem genom gåva eller köp till din syster. Om din syster köper sin mans andel av det gemensamma hemmet är det mindre troligt att borgenärerna kan kräva återvinning då ingen ojämn förmögenhetsöverföring skett (4 kap. 5-6 § KonkL). Därefter är det viktigt att upprätta ett äktenskapsförord som anger att bostaden är din systers enskilda egendom. Framförallt om de vill kunna genomföra bodelning under äktenskapet och att bostaden ska förbli din systers för att förhindra att den utmäts. ÄktenskapsförordDin syster och hennes make kan upprätta ett äktenskapsförord för att tydliggöra vad som ägs av vem och ange att viss egendom är enskild egendom och således inte kommer att tas med i likadelning vid bodelning. Exempelvis det gemensamma hemmet. Detta går att upprätta även under pågående äktenskap. Hon slipper alltså indirekt stå för sin makes skulder vid en bodelning då en likadelning av giftorättsgodset sker. Tänk på att äktenskapsförord bara kan bestämma om något ska vara enskild egendom eller inte, och kan inte föra över äganderätt mellan makarna. Äger paret det gemensamma hemmet tillsammans behöver således överförande av ägande ske innan. Bodelning under pågående äktenskapVidare kan din syster och hennes make upprätta en bodelning under pågående äktenskap för att klargöra vem som äger vad inför en eventuell utmätning så att presumtionsregeln vid utmätning inte kan användas. En bodelning innebär att makarnas tillgångar kommer att delas lika mellan makarna. Makarnas andelar i boet beräknas först, sedan avräknas skulder från andelen (11 kap. 1-2 § ÄktB). Vad som finns kvar efter skulderna har avräknas läggs sedan ihop till det gemensamma giftorättsgodset och delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB). Man gör således skillnad på egendom som delas lika mellan makarna vid bodelning, giftorättsgods, och egendom som bara tillhör den ena maken, enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan bli enskild egendom genom äktenskapsförord eller om man har ärvt egendomen med förbehåll att den ska bli enskild egendom. Detta kan göras efter att äktenskapsförord upprättats för att säkerställa att det gemensamma hemmet inte blir en del av bodelningen. Anmälan om bodelning under äktenskap görs hos Skatteverket innan bodelningshandling upprättas och har en ansökningssavgift om 275 kr. Nedan är ett exempel på hur bodelningen ser ut och hur din syster indirekt påverkas av sin makes skulder om all egendom är giftorättsgods. Make AGiftorättsgods 1 100 000 krSkulder - 500 000 krTotalt: 600 000 kr Make BGiftorättsgods 1 100 000 krTotalt: 1 100 000 kr Makarnas totala del giftorättsgods slås sedan samman och delas lika vilket leder till att make B i det här fallet indirekt får betala för make As skulder, då likadelningen leder till att makarna får 850 000 kr vardera istället för 1 100 000 kr var. SammanfattningTyvärr finns det ingen enkel lösning på din systers situation. Och allt som hon kan göra kräver makens godkännande. Observera att upprättande av äktenskapsförord och bodelning självklart kan göras utan att din syster och hennes make ändrar ägarandel i det gemensamma hemmet, med då kommer makens andel av utmätas och de blir båda av med det gemensamma hemmet. Även om din syster får ersättning för sin andel. Återigen, det är väldigt viktigt att inga ofördelaktiga förmögenhetsöverföringar görs som påverkar borgenärernas möjlighet att få sina skulder betalda. Då kan dessa åtgärder bli ogiltiga. För att få hjälp med dessa frågor vidare är ni varmt välkomna att boka tid med en av Lawlines duktiga jurister. Med vänliga hälsningar,

Rätt att underrättas om förälders död

2020-07-13 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Om man är biologisk dotter till en man som nu avlider. Har man rätt att få reda på att pappan är avliden då? Har man rätt till arv av denna pappa även om han inte vart en del av ens liv?Min svärmors pappa avled för 4 månader sedan enligt en dödsannons men hon har inte fått information om detta.Vad säger lagen och vad har hon för rättigheter?
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i Ärvdabalken (ÄB). Rätt till arvDin svärmor har rätt att ärva av sin far. Oavsett om det skulle finnas ett testamente som säger något annat eller om han var gift och att hans partner därmed ärver, har hon alltid rätt att få ut sin så kallade laglott. Laglotten är hälften av den så kallade arvslotten. Arvslotten är den del som hon hade haft rätt till om det inte funnits något testamente (7 kap 1 § ÄB). Om det finns ett testamente eller en efterlevande maka eller make behöver hon dock begära jämkning av testamentet för att få ut denna del. Detta ska göras inom sex månader från det att hon delges testamentet (7 kap 3 § ÄB). När arvet från hennes pappa ska fördelas har hon alltså indirekt en rätt att underrättas om hans död. Din svärmor är dödsbodelägare och ska kallas till bouppteckningenNär en person dör ska en så kallad bouppteckning upprättas inom tre månader (20 kap 1 § ÄB). En bouppteckning är en lista över tillgångar och skulder som den avlidne hade på dödsdagen. Till denna ska alla så kallade dödsbodelägare kallas (20 kap 2 § ÄB). Eftersom din svärmor har rätt att ärva av sin pappa är hon en dödsbodelägare (18 kap 1 § 4 st ÄB). Det innebär alltså att hon ska underrättas om sin pappas död genom att bli kallad till bouppteckningen. Att din svärmor inte blivit underrättad om hennes pappas död kan bero på att bouppteckningen inte ännu är klar. Notera dock att hon inte har någon skyldighet att delta vid denna. SammanfattningSammanfattningsvis har hon rätt att bli underrättad om dödsfallet i och med att hon måste delges bouppteckningen och ges en möjlighet att jämka ett eventuellt testamente.Detta gäller dock inte om din svärmor blivit bortadopterad. Då har hon ingen rätt att ärva och är därmed ingen dödsbodelägare som ska kallas till bouppteckningen.Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har ytterligare frågor är du välkommen att höra av dig igen.Vänliga hälsningar

Kan en make ta ut ett pantbrev eller ta ett lån med säkerhet i den gemensamma bostaden utan sin makas samtycke?

2020-07-13 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Har maken rätt att ta ut pantbrev eller lån på gemensam bostad utan makans medgivande?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterJag tolkar det du har skrivit som att du undrar följande:- Kan en make ta ut ett pantbrev för den gemensamma bostaden utan sin makas medgivande?- Kan en make ta ett lån med den gemensamma bostaden som säkerhet utan sin makas medgivande? Det framgår inte i din fråga vilken typ av bostad det rör sig om, så jag kommer att svara utifrån antagandet att bostaden är en fastighet.Med att "ta ut pantbrev" utgår jag från att du menar att göra en inteckning av fastigheten i fastighetsregistret, vilket leder till att Lantmäteriet ger ut ett pantbrev som bevis för inteckningen. Pantbrevet kan sedan användas som säkerhet för ett lån.Jag kommer att hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och jordabalken (JB) i mitt svar.Kan inte ta ut ett pantbrev men eventuellt ta ett lånSvaret på din första fråga är nej – en make kan inte ta ut ett pantbrev genom att inteckna den gemensamma bostaden utan sin makas medgivande. Det gäller vare sig makan är delägare i fastigheten eller inte. Det finns dock ett undantag om bostaden är makens enskilda egendom.Svaret på din andra fråga är att det beror på om makan är delägare i fastigheten tillsammans med maken eller inte. Är hon delägare kan maken inte ta ett lån med pant i bostaden utan hennes medverkan. Är hon inte delägare kan maken i princip pantsätta bostaden på egen hand, förutsatt att han är ensam ägare till den. Han kan dock bli förhindrad att göra det om makan anses ha dold samäganderätt till fastigheten.Jag kommer nu att förklara mer noggrant vad som gäller. Först kommer jag att behandla frågan om att ta ut pantbrev för den gemensamma bostaden genom inteckning. Därefter beskriver jag makens möjligheter till att ta ett lån med fastigheten som säkerhet. I båda fallen utgår jag från om makan är delägare i fastigheten eller inte.Ta ut pantbrev genom inteckning av fastighetenMakan är delägare i fastighetenEn make kan inte göra en inteckning utan sin makas samtycke om hon är delägare i fastigheten, eftersom det inte går att inteckna enbart en del av en fastighet (22 kap. 2 § tredje stycket, första meningen JB).Lantmäteriet ska i så fall avslå makens ansökan (22 kap. 3 § första stycket, första punkten JB).Makan är inte delägare i fastighetenÄven om makan inte är delägare är maken förhindrad att göra en inteckning av den gemensamma bostaden. Det beror på att makans samtycke krävs enligt lag (7 kap. 5 § första stycket, första punkten ÄktB).Därmed kan maken alltså inte ta ut något pantbrev på egen hand, eftersom inteckningen är en förutsättning för pantbrevets existens.Makan ska lämna sitt samtycke skriftligt, annars är det inte giltigt (7 kap. 5 § fjärde stycket ÄktB). Lantmäteriet ska kontrollera att samtycke finnsDet är Lantmäteriet som ska kontrollera att maken har fått ett giltigt samtycke från makan. Saknas det skriftligt samtycke ska Lantmäteriet vilandeförklara makens ansökan om inteckning (22 kap. 4 § första stycket, tredje punkten JB).Makan får överklaga Lantmäteriets beslut om myndigheten har beviljat makens ansökan, trots att makans samtycke har saknats (19 kap. 32 § första stycket JB). Hon måste överklaga beslutet senast inom fyra veckor från den dag då Lantmäteriet meddelade beslutet (19 kap. 34 § andra stycket JB).Makans samtycke krävs inte om bostaden är enskild egendomEtt undantag från kravet på makans samtycke gäller om bostaden är makens enskilda egendom. Då krävs det att maken har fått bostaden i gåva eller genom ett testamente, med villkor om att den ska vara hans enskilda egendom (7 kap. 5 § andra stycket och 7 kap. 2 § första stycket, andra till fjärde punkten ÄktB). Är det fallet finns det ingenting som hindrar maken från att inteckna den gemensamma bostaden.Äldre pantbrev kan eventuellt möjliggöra för maken att ta lånDet är viktigt att tänka på att det kan finnas äldre pantbrev kopplade till fastigheten, som togs ut innan den blev maken och makans gemensamma bostad. Inteckningarna som de äldre pantbreven bevisar är giltiga, eftersom deras tillkomst inte har krävt den aktuella makans samtycke.Därmed kan maken fortfarande använda de äldre pantbreven som säkerhet för ett lån, även om han saknar samtycke från makan och fastigheten inte är hans enskilda egendom. Hans möjligheter till att ta ett lån med fastigheten som säkerhet beror dock åter på om makan är delägare i den eller inte, vilket jag nu kommer att behandla.Ta ett lån med fastigheten som säkerhetMakan är delägare i fastighetenMaken är förhindrad från att ta ett lån med fastigheten som säkerhet om makan är delägare i fastigheten och inte samtycker till pantsättningen. En pantsättning av en fastighet är nämligen ogiltig utan samtliga ägares samtycke (6 kap. 2 § första stycket JB).Makan är inte delägare i fastighetenÄr maken ensam ägare till bostaden kan han i princip ta ett lån med fastigheten som säkerhet, eftersom panten då är giltig även utan makans samtycke (6 kap. 2 § första stycket JB). Detta kompliceras dock av att makan kan anses ha dold samäganderätt till fastigheten, vilket i så fall sannolikt förhindrar att pantsättningen anses giltig.Villkor för dold samäganderättFör att makan ska anses ha dold samäganderätt till fastigheten krävs följande:- Maken köpte fastigheten för hans och makans gemensamma bruk.- Makan har bidragit ekonomiskt till köpet av fastigheten.- Både maken och makan har tänkt sig att äganderätten till fastigheten ska vara gemensam. Dessa krav framgår bland annat av rättsfallet NJA 1982 s. 589. Är villkoren uppfyllda anses makan ha dold samäganderätt till fastigheten, vilket troligen gör att maken inte kan pantsätta bostaden utan hennes samtycke.Är villkoren däremot inte uppfyllda kan maken fritt använda fastigheten som pant för ett lån, förutsatt att han har ett pantbrev som han kan använda.SammanfattningAvslutningsvis vill jag sammanfatta mina svar på dina två frågor:Kan en make ta ut ett pantbrev för den gemensamma bostaden utan sin makas medgivande?Är makan delägare i fastigheten är svaret nej, eftersom hennes medverkan krävs för att inteckningen ska beviljas av Lantmäteriet.Är makan inte delägare i fastigheten är svaret också nej, eftersom hennes samtycke ändå krävs enligt lag. Dock gäller ett undantag om fastigheten är makens enskilda egendom. Kan en make ta ett lån med den gemensamma bostaden som säkerhet utan sin makas medgivande?Är makan delägare i fastigheten är svaret nej, eftersom pantsättningen blir ogiltig om makan inte har gett sitt samtycke.Är makan inte delägare i fastigheten är svaret ja, men bara om hon saknar dold samäganderätt till bostaden.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

När bör man upprätta en framtidsfullmakt?

2020-07-09 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Jag har föräldrar som båda passerat 80-år. Jag har sedan detta år hjälpt dem att betala sina räkningar i internetbanken, då min far (som är den som skött detta åt dem) börjar tycka att det är för krångligt att lägga in räkningar osv i internetbanken. Detta tänker jag faller under anhörigfullmakten. Men, det som jag börjat gruva mig för är om någon av dem skulle bli sjuk, dement eller så och skulle behöva mer hjälp med ekonomiska göromål, kanske avsluta bankkonton, ta hand om försäkringar, kanske byta bostad (de bor i radhus nu och börjar få svårt med trapporna), ansöka om hemtjänst, kanske sälja radhuset och stugan och behöva någon som tar hand om det. Är det en framtidsfullmakt som är bästa alternativet i ett sådant fall? Eller går det att lösa när/om en hamnar i den situationen?
Aras Tofek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Hur ser er situation ut idag? Som situationen ser ut idag hjälper du dina föräldrar med att betala räkningar. Detta kan vara ett uttryck för din anhörigbehörighet. Denna behörighet får du då en anhörig inte längre har förmåga att sköta sina ekonomiska angelägenheter, om detta beror på sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande. Detta framgår av 17 kap. 1 § föräldrabalken. Faktumet att din far upplever det krångligt att navigera i internetbanken är ett sådant förhållande som är jämförbart med de i lagtexten uppradade förhållandena, och innebär alltså att din behörighet aktualiseras för just denna åtgärd. Vad utmärker en framtidsfullmakt? Till skillnad från andra typer av fullmakter, och även anhörigsbehörigheten, så är en framtidsfullmakt formbunden. Detta innebär att om du och dina föräldrar väljer att använda er av en framtidsfullmakt, så kommer denna endast att gälla om vissa villkor är uppfyllda. För framtidsfullmakter gäller ett krav på skriftlighet, vilket framgår av 4 § lag om framtidsfullmakter. I samma paragraf framgår att fullmaktsgivaren, alltså dina föräldrar, inför två vittnen antingen ska underteckna framtidsfullmakten eller intyga att detta redan är gjort. Vittnena ska vidare vara medvetna om att det rör sig om en framtidsfullmakt och bekräfta handlingen med sina underskrifter. Vidare får du som fullmaktstagare inte agera vittne. I övrigt ska av handlingen även framgå att det är fråga om en framtidsfullmakt, vem eller vilka som är fullmaktshavare, vilka angelägenheter fullmakten omfattar, och vilka övriga villkor som gäller. Denna information återfinns i 5 § lag om framtidsfullmakter. Varför bör ni välja en framtidsfullmakt? Alternativet till en framtidsfullmakt är att tilldelas en förvaltare eller en god man. Om ni därför vill försäkra er om att det är du personligen som kommer fatta majoriteten av besluten åt dina föräldrar bör ni därför tillsammans upprätta en framtidsfullmakt. Denna kommer att börja gälla först när fullmaktsgivaren på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande varaktigt och i huvudsak inte längre har förmåga att ta hand om de angelägenheter som fullmakten avser, vilket anges i 1 § lag om framtidsfullmakter. Det är du som fullmaktshavare som avgör när detta tillstånd har inträtt, om inte något annat anges i framtidsfullmakten. Ni bör dock vara medvetna om att en framtidsfullmakt endast får omfatta ekonomiska och personliga angelägenheter, vilket innebär att vissa medicinska beslut inte kommer att få fattas av dig, även om det anges i fullmakten. Detta framgår av 2 § lag om framtidsfullmakter, som hänvisar till 2 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen och 1 § tandvårdslagen. För att en framtidsfullmakt ska kunna utfärdas förutsätts att fullmaktsgivaren vid utfärdandet är vid sina sinnes fulla bruk och har förmågan att ta hand om sina angelägenheter. Av denna orsak bör ni inte vänta för länge med att sätta igång denna process. En framtidsfullmakt ska istället ses som en förebyggande åtgärd som gör en eventuell övergång från dina föräldrars nuvarande situation till en vardag där de kommer behöva mer stöd och avlastning smärtfri. Om du väntar med att upprätta en fullmakt tills att någon av dina föräldrar exempelvis blir dement kommer den föräldern alltså inte omfattas av fullmakten. Om ni vill ha hjälp med att upprätta en framtidsfullmakt finns en mall på vår hemsida under fliken avtal som ni kan använda er av, ni kan även kontakta någon av våra jurister om ni föredrar ett personligt möte. Vänliga hälsningar,

Vad kan man göra när ens make har stora skulder?

2020-07-06 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Min bästa väninna har äntligen berättat för mej vad som hon har mått så dåligt av. Jag vill hjälpa henne att reda ut detta, hon orkar inte ta tag i detta själv.Hennes man (de är gifta pensionärer) . Han gillar trav nu har hon upptäckt att han har spelat bort mycket pengar och han har också tagit lån som han har spelat bort. Hon har en låg pension men har en sparad slant på banken. Hennes man är nu sjuk och hon undrar om hon ska betala hans skulder vid hans bortgång. Finns det något hon kan göra?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Makar är inte ansvariga för varandras skulderDin fråga regleras främst i Äktenskapsbalken (ÄktB), Ärvdabalken (ÄB), Konkurslagen (KonkL) och Utsökningsbalken (UB). Varje make ansvarar själv för sin egen egendom och sina egna skulder (1 kap. 3 § ÄktB). Det korta svaret är därför att din väninnan inte kommer att behöva betala hans skulder vid hans bortgång. Däremot vid en makes bortgång görs en bodelning mellan makarna då äktenskapet upplöses (1 kap. 5 § ÄktB). Bodelningen kan innebära visst ansvarEn bodelning innebär att makarnas tillgångar kommer att delas lika mellan makarna. Makarnas andelar i boet beräknas först, sedan avräknas skulder från andelen (11 kap. 1-2 § ÄktB). Vad som finns kvar efter skulderna har avräknas läggs sedan ihop till det gemensamma giftorättsgodset och delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB). Man gör således skillnad på egendom som delas lika mellan makarna vid bodelning, giftorättsgods, och egendom som bara tillhör den ena maken, enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan bli enskild egendom genom äktenskapsförord eller om man har ärvt egendomen med förbehåll att den ska bli enskild egendom. Din väninna kommer alltså aldrig direkt behöva betala sin makes skulder men kan indirekt behöva betala dessa. Jag gör ett exempel för att tydliggöra detta. Om båda makarna äger det har gemensamt giftorättsgods till ett värde 2 200 000 kronor utan att något är enskild egendom, och den ena maken har skulder på 500 000 kr kommer andelsberäkningen och likadelningen av giftorättsgodset se ut på detta sätt: Make AGiftorättsgods 1 100 000 krSkulder - 500 000 krTotalt: 600 000 kr Make BGiftorättsgods 1 100 000 krTotalt: 1 100 000 kr Makarnas totala del giftorättsgods slås sedan samman och delas lika vilket leder till att make B i det här fallet indirekt får betala för make As skulder, då likadelningen leder till att makarna får 850 000 kr vardera istället för 1 100 000 kr var. Bodelningen sker på detta sätt även om ena maken dör. Vad som sedan är kvar efter bodelningen från den avlidna maken ärver den kvarlevande maken med fri förfoganderätt som sedan ärvs av makarnas arvingar när båda makarna avlidit (3 kap. 1 § ÄB). UtmätningVad som är viktigt att tänka på är däremot att om maken inte kan betala sina skulderna och dessa går till utmätning finns vissa speciella regler. Maken försätts således i konkurs och utmätning görs. Det innebär att Kronofogden kan besluta om att ta egendom för att täcka skulderna. Endast egendom som ägs av den skuldsatta maken får utmätas (4 kap. 17 § UB). Däremot kan det vara svårt i fall där ett gift par bor tillsammans att avgöra vem som äger vad. Den finns en presumtionsregel som anger att om den skuldsatta är gift och varaktigt bor med sin make, anses den skuldsatta äga egendomen om det inte tydligt framgår att båda äger egendomen eller att den andra sambon äger egendomen (4 kap. 19 § UB). Det är därför bra att spara kvitton och andra tydliga ägarbevis. Sammanfattning och handlingsplanDet korta svaret är att din väninna inte kommer att behöva betala för sin makes skulder när han avlider. Däremot så kan hon bli indirekt påverkad av det genom att hennes andel av giftorättsgods minskas då hans andel betalar av hans skulder. Vidare kan hon direkt påverkas om utmätning görs om hennes make inte betalat av sina skulder enligt avbetalningsplan. Detta genom presumtionsregeln som gör att hennes make anses äga deras gemensamma egendom om inte annat tydligt framgår. Vad din väninna kan göra för att undvika att indirekt påverkas av hennes mans skulder samt skydda sin del i deras gemensamma tillgångar är följande. Till och börja med kan paret upprätta ett äktenskapsförord för att tydliggöra vad som ägs av vem och ange att hennes sparande är enskild egendom och således inte kommer att tas med i likadelning vid bodelning. Detta går att upprätta även under pågående äktenskap. Tänk på att äktenskapsförord bara kan bestämma om något ska vara enskild egendom eller inte, och kan inte föra över äganderätt mellan makarna. Vidare kan din väninna och hennes make upprätta en bodelning under pågående äktenskap för att klargöra vem som äger vad inför en eventuell utmätning så att presumtionsregeln inte kan användas. Detta kan göras efter att äktenskapsförord upprättats. Anmälan om bodelning under äktenskap görs hos Skatteverket innan bodelningshandling upprättas och har en ansökningssavgift om 275 kr. Viktigt med båda dessa alternativ är att din väninna och hennes make gör detta innan en eventuell utmätning påbörjats, annars kan borgenärerna kräva att bodelningen ska återgå för att kunna få ut sina fordringar (4 kap. 5-6 § KonkL). Åtgärderna får således ingen verkan och din väninna kommer indirekt påverkas av hennes makes skulder samt presumtionsregeln kan få verkan.Med vänliga hälsningar,