Sonja Najim |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att svara på din fråga kommer jag att använda mig av föräldrabalken (FB). Enligt 11 kap 4 § FB ska en god man tilldelas till den som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja sin person. Det ska finnas ett behov av god man och den som tilldelas en god man ska samtycka till detta. När någon blir tilldelad en god man, så förlorar denne inte sin rättshandlingsförmåga. Detta innebär, att den som tilldelats en god man fortfarande kan utföra bindande handlingar, t.ex sälja sin bil, teckna abonnemang och så vidare. Kontrollera god manDet finns två sätt du kan kontrollera en god mans arbete. Det första är genom fullmakt från din pappa. Eftersom en person som har en god man, fortfarande har kvar sin rättshandlingsförmåga, så kan personen utfärda en fullmakt. En sådan fullmakt skulle kunna innebära att du får kontrollera din pappas tillgångar och se transaktioner som den gode mannen har gjort. Det andra sättet, är att du vänder dig till överförmyndarnämnden som kontrollerar den gode mannens arbete. En god man står under överförmyndarnämndens övervakning, 16 kap. FB. Den gode mannen måste exempelvis lämna en årsredovisning till överförmyndaren och därutöver lämna in andra nödvändiga handlingar kring den gode mannens uppdrag. Enligt 16 kap. 7 § har de närmaste släktingarna till huvudmannen, tex. barn, har rätt att ta del av de handlingar som rör ställföreträdarskapet och som förvaras hos överförmyndaren. Eftersom du är barn till din pappa, så har du rätt till att ta del av dessa handlingar. Du har alltså rätt som barn till din pappa att se på de handlingar som överförmyndarnämnden har. Om du har ytterligare frågor så är du varmt välkommen att återvända till oss på Lawline! Vänligen

Mimmi Östling |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Sambor ärver inte varandraOm någon av er skulle gå bort kommer hela arvet efter den bortgångna att gå till ert gemensamma barn. Som sambo ärver man nämligen inte varandra enligt lagreglerna. Det går dock att ändra utfallet genom att skriva ett testamente. Om det inte finns något testamente kommer alltså ert gemensamma barn att ärva hälften av bostadsrätten eftersom barn tillhör de arvingar som ärver i första hand (2 kap. 1 § ärvdabalken). Om ni upprättar ett testamenteOm ni däremot skulle upprätta ett gemensamt testamente kan ni ändra på detta och göra så att ni, alltså du och din sambo, ärver varandra. Ert gemensamma barn har dock alltid rätt att få ut sin s.k. laglott, som utgör halva arvslotten (7 kap. 1 § ärvdabalken). Alltså har ert gemensamma barn alltid rätt att få ut hälften av det som han eller hon skulle ha ärvt utan ett testamente, d.v.s. hälften av hela det arv som du eller din sambo lämnar efter er. Min rekommendationJag rekommenderar er att upprätta ett testamente. På detta sätt kan ni se till så att ni ärver varandra om någon av er skulle gå bort. Vänligen,

Saga Sthen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När jag besvarar din fråga utgår jag från att ni varit gifta. Därför är reglerna i äktenskapsbalken (ÄktB) aktuella. Vad som ska ingå i bodelningen I bodelningen ska din och din mans giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgodset är all den egendom ni äger som inte är enskild egendom. Enskild egendom är egendom som ni genom äktenskapsförord har bestämt ska vara enskild, eller egendom som någon av er fått i gåva, arv eller testamente med villkor att det ska vara enskild (7 kap. 1-2 § ÄktB). All annan egendom ska ni alltså dela på genom bodelning. Makarnas redovisningspliktDet som ska ingå i bodelningen är det giftorättsgods ni äger den dag talan om äktenskapsskillnad väcktes, detta brukar kallas "den kritiska tidpunkten" (9 kap. 2 § ÄktB). Från den kritiska tidpunkten fram tills dess att bodelningen sker har varje make en skyldighet att redovisa sin egendom och lämna de uppgifter som kan vara av betydelse vid bodelningen (9 kap. 3 § ÄktB). Du och din make är alltså skyldiga att redogöra för er egendom. Skulle du vara orolig för att din make undanhåller egendom kan du ansöka om en bodelningsförrättare. Detta gör du vid tingsrätten (17 kap. 1 § ÄktB). En bodelningsförrättare kan om det behövs göra en bouppteckning och då ska du och din man uppge vilka tillgångar och skulder ni har. Om någon make skulle låta bli att tala om vilka tillgångar den har så kan bodelningsförrättaren anmäla detta till domstolen, som i sin tur kan förelägga och döma ut vite. Du kan också begära att din man ska bekräfta riktigheten av en upprättad bouppteckning med ed inför domstolen (17 kap. 5 § ÄktB). Skulle det bli aktuellt för dig att ansöka om en bodelningsförrättare så finns det information på hemsidan för Sveriges domstolar (domstol.se) om hur en sådan ansökan ska se ut. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du fortfarande har några funderingar är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen.Med vänlig hälsning,

Karin Pihl |Hej! Tack för ni vänder er till Lawline med er fråga!För att besvara er fråga kommer jag använda mig av äktenskapsbalken (förkortas ÄktB).Bodelning under äktenskap, vilket blir det aktuella för er då ni nu vill fortsätta vara gifta, kan ske och göras gällande förutsatt att ni båda är ense om fördelningen. För er verkar detta inte vara något problem och jag tolkar er fråga som att ni klart är ense om fördelningen så som den ser ut. För att genomföra bodelningen ska ni skicka in en skriftlig anmälan till skatteverket och av denna ska det framgå hur ni väljer att fördela egendomen, vilket ju är själva bodelningen (9 kap. 1 § andra stycket ÄktB).Ni ska alltså lämna in en skriftlig anmälan till skatteverket avseende bodelningen ni önskar att göra nu under ert fortsatta äktenskap, det finns ingen särskild blankett för denna men ni kan läsa mer på följande länk: https://skatteverket.se/privat/folkbokforing/aktenskapochpartnerskap/aktenskapsregistret/bodelning.4.8639d413207905e9480002512.htmlHoppas ni fått svar på er fråga!Med vänliga hälsningar,

Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Syftet med framtidsfullmakterSyftet med framtidsfullmakter är bland annat att ge individen en möjlighet att planera för en framtid när man har svårt att ta hand om sig själv och sin ekonomi. Genom en framtidsfullmakt som instrument får du möjligheten att själv välja vem som ska företräda dig och på detta sätt kan du även undvika godmanskap och förvaltarskap.Precis som du skriver i frågan kan jag förstå uppfattningen av att lagens syfte i förhållande till bestämmelserna du tittat på framstår som motsägelsefullt. Eftersom att du i frågan så tydligt angett paragrafernas ordalydelse kommer jag inte att återge dem här, mer än att konstatera att det handlar om 27 § lag om framtidsfullmakter i förhållande till 11 kap. 4 § föräldrabalken (FB). Nedan förklaras förhållandet mellan bestämmelserna och vad som gäller.Förhållandet mellan aktuella bestämmelserFramtidsfullmakten är subsidiär i förhållande till ställföreträdarskap enligt 11 kap. FB. Det innebär att lagen inte ska tillämpas om det finns avvikande bestämmelser i annan lag som istället gäller. Om godmanskap eller förvaltarskap anordnas tappar reglerna om framtidsfullmakt sin verkan avseende de angelägenheter som omfattas av ställföreträdarskapet. Man kan tänka sig en situation där en framtidsfullmakt uppmärksammas först efter det att det har anordnats ett ställföreträdarskap enligt föräldrabalken, vilket skulle innebära att framtidsfullmakten redan från början är utan verkan. Man kan emellertid tänka sig att med hänsyn till att syftet med lagstiftningen bland annat är att individen själv ska kunna välja vem som ska företräda vederbörande, bör ställföreträdarskapet upphöra och ersättas med framtidsfullmakten, om det framstår som lämpligt.Du har berört precis de formuleringar i respektive bestämmelse som är av relevans för svaret på din fråga. Ovan förklarades innebörden av ordet "anordnas" i sammanhanget. Följande förklaring grundar sig på formuleringen "skall rätten, om det behövs". Mycket riktigt kan bestämmelsen framstå som oklar baserat på enbart bestämmelsens ordalydelse, vilket innebär att vägledning måste sökas genom exempelvis lagkommentarer till aktuella bestämmelser eller förarbeten till respektive lag. Enligt lagkommentaren till 27 § lag om framtidsfullmakter framgår det att en framtidsfullmakt är en mindre ingripande åtgärd än godmanskap och förvaltarskap. I 11 kap. 4 § FB framgår det att godmanskap bara ska anordnas "om det behövs". Uttrycket återger principen om "minsta ingripande åtgärd". Det innebär att om det föreligger en upprättad framtidsfullmakt kan man i normalfallet utgå ifrån att ställföreträdarskap inte behövs eftersom att godmanskap och förvaltarskap är en större ingripande åtgärd än en framtidsfullmakt. Som avslutande och sammanfattande svar på din fråga kan du utgå ifrån att framtidsfullmakten som du och din respektive upprättar gäller framför ett ställföreträdarskap. Ett ställföreträdarskap behövs inte om det föreligger en upprättad framtidsfullmakt, då en framtidsfullmakt är en mindre ingripande åtgärd avseende tillgodoseendet av behovet av hjälp, vilket är syftet med framtidsfullmakter och ställföreträdarskap.Jag hoppas att detta besvarade din fråga! Har du fler frågor kan du ställa dem här.Vänligen,

Saga Sthen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!.I denna fråga blir sambolagen (SamboL) tillämplig. För att egendomen ska fördelas måste din mamma först begära att bodelning ska ske (8 § SamboL). Den egendom som ingår i bodelningen är samboegendomen, alltså sambornas gemensamma bostad och bohag som förvärvats för gemensam användning (3 § SamboL). Möbler, mattor och lampor är absolut exempel på vad som kan räknas som gemensamt bohag, så länge de förvärvats för gemensamt bruk. Precis som du säger har din mamma, som efterlevande sambo, rätt att vid fördelningen av samboegendomen få ut egendom som motsvarar två prisbasbelopp (18 § 2 st SamboL). .Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar är du välkommen att kontakta oss på Lawline igen! Med vänlig hälsning,

Erika Redelius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om bidrag och underhåll finns främst i 7 kap föräldrabalken (FB). Jag utgår i din fråga ifrån att alla barnen var under 18 år när underhållsfrågan var relevant.Om rätten till underhållsbidragHuvudregeln för underhåll är att föräldrarna sinsemellan tar del utefter deras respektive förmåga (7 kap 1 § FB). En förälder blir underhållsskyldig om barnet, trots gemensam vårdnad, bor varaktigt hos den andra föräldern som i ert fall (7 kap 2 § FB). Underhållsbidraget fastställs antingen genom ett avtal mellan föräldrarna eller genom en dom.Det finns möjlighet att retroaktivt väcka talan för att få underhållsbidrag. Denna tid får dock inte sträcka sig längre tillbaka än tre år före dagen då talan väcks, om inte den bidragsskyldige medger det (7 kap 8 § FB). Vad detta innebär i praktiken är att du kan ha rätt till underhållsbidrag för att din äldsta son bodde hos dig, men bara om tiden är inom tre år tillbaka från nu (förutsatt att du skulle väcka talan idag). Om hela tiden ditt barn bodde hos dig faller in före den 18 september 2017 kan du inte längre väcka talan för att få pengarna om inte barnets mamma går med på det. All tid efter det datumet då underhållsskyldighet kan komma på fråga kan du kräva barnbidrag för.Hade ni redan kommit fram till att mamman skulle betala underhåll men hon ändå inte gjort det gäller istället att du kan väcka talan i fem år efter den ursprungligen gällande förfallodagen (7 kap 9 § FB). Eftersom du skriver att du inte begärt underhåll tidigare antar jag att detta inte är fallet.Hur stort är underhållsbidraget?Underhållsbidragets storlek beror på vilka ekonomiska förutsättningar respektive förälder har. Detta gäller i ännu större utsträckning vid retroaktivt underhållsbidrag (NJA 1991 s. 503). Om mamman till barnen har svag ekonomi och det skulle vara oskäligt betungande för henne att betala hela summan kan domstolen bestämma att du har rätt till en mindre mängd pengar. Det finns ingen specifik gräns på vad som betraktas vara oskäligt betungande, utan det måste göras en helhetsbedömning av domstol utifrån det enskilda fallet.Vem har rätt till barnbidraget?Huvudregeln för gemensam vårdnad är att barnbidraget ska lämnas med hälften till vardera föräldern (16 kap 5 § socialförsäkringsbalken). Om ett barn bott varaktigt hos ena föräldern som i ditt fall har du rätt till hela barnbidraget, men det krävs att du anmäler boendesituationen (16 kap 6 § socialförsäkringsbalken). Detsamma gäller vid växelvis boende. Om mamman fått barnbidrag för barn som inte bott hos henne och insett att hon inte borde haft rätt till barnbidraget så kan hon bli återbetalningsskyldig till Försäkringskassan (12 § lag om allmänna barnbidrag). Det finns tyvärr ingen regel som ger dig möjlighet att kräva ut barnbidraget retroaktivt. Om mamman till era gemensamma barn i dagsläget får ut hela barnbidraget kan du anmäla er gemensamma vårdnad och på så sätt få halva bidraget i framtiden.Hur går du vidare?Om du haft ett barn boende hos endast dig och inte sin mamma under de senaste 3 åren kan du ha rätt till retroaktivt underhållsbidrag.Det bästa du kan göra är att prata med barnets mamma och informera henne om dina rättigheter. Förhoppningsvis kan ni komma överens om ett belopp ni båda är nöjda med. Om detta inte fungerar kan du stämma henne vid tingsrätten för att få ut pengarna.Om det krävs att du tar frågan till domstol står en större mängd pengar på spel för både dig och motparten i form av rättegångskostnader. I så fall rekommenderar jag att du anlitar en professionell jurist. De kan också hjälpa dig försöka avgöra vad som är ett skäligt belopp samt utforma en stämningsansökan. Om du är intresserad av att prata med någon av Lawlines professionella jurister kan du kontakta mig på erika.redelius@lawline.se så återkommer vi med en offert.Hoppas att du fick svar på din fråga! Vid följdfrågor kan du kontakta mig på erika.redelius@lawline.se.Vänligen,

Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om bodelning finns i äktenskapsbalken (ÄktB) och det är hit jag kommer att hänvisa mina svar. Vad ska ingå i bodelningen?Huvudregeln är att allt giftorättsgods ska ingå i bodelningen (10 kap. 1 § ÄktB). Allt som inte är enskild egendom är giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom är sådant som ni kommit överens om att det ska vara enskild egendom antingen genom ett äktenskapsförord eller sådant som din partner har fått genom arv eller testamente med villkoret att det ska vara din partners enskilda (7 kap. 2 & 3 §§ ÄktB). Dessutom räknas exempelvis ersättning som man fått från kränkning till enskild egendom (10 kap. 2 & 3 §§ ÄktB). Från vad jag kan utläsa av din fråga så verkar ni inte upprättat något äktenskapsförord och jag utgår därför från att all egenskap är giftorättsgods. Er fastighet räknas som er gemensamma bostad och möblerna i den räknas till ert gemensamma bohag (7 kap. 4 § ÄktB). Även detta ska ingå i er bodelning. Så länge ni båda har bidragit ekonomiskt till bostaden så föreligger samägande och den ska därför delas lika på er båda.Hur fördelas värdet? Hur själva bodelningen går till finns det regler om i 11 kap. ÄktB, men eftersom all egendom är giftorättsgods kommer ni i praktiken att dela tillgångarna lika mellan er. Vill du läsa mer om hur själva bodelningen går till i detalj kan du göra det i t.ex. det här svaret. Vem får vad?Utgångspunkten när man ska bestämma vem som får vilken egendom är att den som har äganderätt till egendomen får välja om den vill behålla just den egendomen eller "ge bort" den (11 kap. 7 § ÄktB). Det vill säga att om du har äganderätt till ett större värde än din partner får du välja vad du vill ge till din partner för att det sammanlagda värdet på egendomen ska bli lika mellan er. Om man inte vill ge bort någon egendom kan man istället ersätta egendomens värde med pengar och ge till den andra. Värt att nämna är att egendomen man ger till den andra inte får vara olämpligt för den andra (11 kap. 9 § ÄktB). Om du t.ex. inte har körkort kan inte din partner ge dig en bil för att "jämna ut" fördelningen mellan er. Vad gäller för bostaden? När det kommer till er bostad så görs det en behovsprövning för vem som behöver den mest eftersom det föreligger samäganderätt (11 kap. 8 § ÄktB). Den som får bostaden på sin "lott" ska utge ersättning för bostaden till den andra (ni ska ju få lika mycket i slutändan som sagt). Ni kan såklart även sälja fastigheten och dela vinsten. När man värderar bostaden ska man ta hänsyn till den latenta skatteskulden, det vill säga att man ska göra avräkning för den "kostnaden" som tillkommer vid en försäljning då man måste skatta på vinsten. Bostaden ska värderas utefter det värdet det har då talan om bodelning väcktes. Jag hoppas att du har fått svar på dina frågor och att din situation löser sig! Behöver du ytterligare hjälp kan du vända dig till vår juristbyrå genom att kontakta dem här eller boka tid via telefon: Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,