Kan jag önska vilka som ska vara vårdnadshavare om vi föräldrar skulle avlida?

2020-01-14 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Om jag och min man dör. Vad händer med våra barn då? Vi vill båda i så fall att mina föräldrar (alltså mormor och morfar) blir vårdnadshavare för våra barn. Jag vet att det kanske låter konstigt. Men vi har helt klippt banden mellan makens familj (barnens farmor och farfar), pga att vi upplever att det är säkrare för barnen att inte ha kontakt med sin farmor och farfar.Jag vaknade nu, kallsvettig och rädd efter att jag drömt en mardröm. Jag och mannen dog i drömmen. I en bilolycka. Kan farmorn och farfarn börja bråka med barnens mormor och morfar om vårdnaden? Kan det bli en vårdnadstvist? Eller kan vi föräldrar tex skriva ner någonstans vad vi önskar? Typ som testamente? Som förhindrar en eventuell vårdnadstvist? Eller faller det helt på nya (främmande) vårdnadshavare? Eller vill man i första hand att barnen hamnar hos familjemedlemmar (mina föräldrar eller syskon) som de känner? Och trivs med? Om man kan på något vis säkerställa att barnen kommer hamna hos (om möjligt) mormor och morfar, hur gör man då? Om vi, föräldrar olyckligtvis dör båda två i en olycka. / en fruktansvärt upprörd mamma som vill sina barn det bästa
Catarina Edlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Eftersom dina frågor rör vem/vilka som blir vårdnadshavare till dina barn ifall ni skulle avlida är föräldrabalken (1949:381) (FB) aktuell lag.Tingsrätten ska anförtro vårdnaden åt särskilt förordnade vårdnadshavare:Av FB 6 kap. 9 § framgår det att ifall båda föräldrarna avlider, ska tingsrätten på anmälan av socialnämnden eller när förhållandet annars blir känt, anförtro vårdnaden åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Det ska utses någon som är lämpad att ge barnen trygghet, omvårdnad och en god fostran. Ert önskemål beaktas i domstolens bedömning:Har föräldrarna tillkännagett vem de önskar ska vara vårdnadshavare, kan det förordnas av tingsrätten ifall det inte är olämpligt. Detta beskrivs i FB 6 kap. 10 a §, vilket innebär att tingsrätten inte är bunden av ert önskemål men har däremot önskemålet i beaktande när de gör sin lämplighetsprövning. Barnets vårdnadshavare brukar också vara förmyndare. Har föräldrarna även gett tillkänna vem de önskar vara förmyndare, ska denna person enligt FB 10 kap. 7 § förordnas ifall det inte är olämpligt.I domstolens bedömning ska dessutom barnets bästa vara avgörande enligt FB 6 kap. 2 a §. Det innebär att tingsrätten ska titta på vilka behov och förutsättningar som barnen har, samt barnets egen vilja ifall barnet är äldre. Förhållandena och situationen i dagsläget kan exempelvis ha förändrats sedan er ni berättade er önskan eller liknande.Hur ska man framställa sitt önskemål?Det ställs inte upp något formkrav på hur skrivelsen ska göras om er önskan om vårdnadshavare och förmyndare, men förutsättningen för att tingsrätten ska beakta er önskan är att er önskan er känd. Därför rekommenderar jag att ni skriver ner ert önskemål i ett testamente. Att rekommendera är också att ni pratar med dina föräldrar om detta så att samtliga vet om er önskan.Sammanfattning:Som ett sammanfattande svar på din fråga kan ni ange er önskan om vårdnadshavare/förmyndare i ett testamente, så att tingsrätten kan ta med ert önskemål i bedömningen av vem som ska utses till vårdnadshavare efter ert frånfälle. Att ni har ett i testamentet angivet önskemål betyder dock inte att det är 100 % säkert att det fullföljs. Vem som utses till vårdnadshavare beror på barnets bästa och de förhållanden som råder. I barnets bästa-bedömningen har domstolen en omfattande utredningsskyldighet. Det innebär att domstolen utreder barnets samtliga förhållanden och omständigheter, vilka relationer barnet har till sina närstående, deras vilja ifall de har åldern inne m.m. Med en omfattande utredning kommer därför domstolen att få ett bra underlag att utifrån barnets bästa bestämma vem som är lämpligast att vara vårdnadshavare.Hoppas att detta gav dig vägledning!Med vänlig hälsning,

Vad krävs för enskild vårdnad och ensam umgängesrätt?

2020-01-11 i Barnrätt
FRÅGA |- Pappa som har lämnat barnen (1,5 och 5 år gamla) ensamma i badkaret då han rastat hunden, ensamma hemma då han åkt på affären.. Det sistnämnda vid flertalet tillfällen. De äldsta barnet har berättat för mamma om händelsen, och pappan har erkänt att det hänt även för henne. Även farmor har fått det berättat från femåringen.- Mamman har under ett halvårstid för dagboksanteckningar samt filmat lite vad som händer hemma. Pappa är sträng och kontrollerande. Vill inte att barnen ska vänja sig vid att äta frukost så att de "lär sig vara hungriga" och att de ska somna själv i sina sängar (ofta gråtande tills sömn). Äter inte barnen när det är mattid, så åker dom i sängen oavsett tid på dygnet.- Pappan har vid ett tillfället kastat ut farmor ur hemmet och ner för en trapp. I samma situationen även slagit itu ytterdörren och badrumsdörren i ren ilska då farmor "la sig i barnuppfrostran".- Mamman vill söka ensam vårdnad och ensam umgängesrätt, men är rädd för att pappan ska få tillbringa ensam tid med barnen under utredningens gång eller att de ska bedömas som att umgängesrätten ska delas lika mellan föräldrarna.Vad krävs för att mamman, under vårdnadsutredningen, ska få ha barnen boendes hos sig? Vad krävs det för att hon ska få ensam umgängesrätt? Farmor bedömer pappan som olämplig, och har vid flera tillfällen sagt att hans uppfostringsmetod liknar barnmisshandel. Farmor vill hjälpa mamman till ensam umgängesrätt och ensam vårdnad. Inget fysiskt våld i familjen eller missbruk.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har du för avsikt att väcka talan om ensam vårdnad för de två barn du har tillsammans med deras pappa. Det du vill ha svar på är vad som krävs för att du under vårdnadsutredningen ska få ha barnen boende hos dig samt vad som krävs för att du ska få ensam umgängesrätt. Bestämmelser om barns vårdnad, boende och umgänge finns i 6 kap. Föräldrabalken (FB). I alla beslut som rör vårdnad, boende och umgänge ska barnets bästa vara avgörande. I bedömningen ska särskilt beaktas dels risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp, att barnet olovligen förs bort eller på annat sätt far illa, dels barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna (6 kap. 2 a § FB).När man stämmer en förälder för ändring i vårdnad, boende eller umgänge innehåller stämningen ett yrkande. Ett yrkande är det man begär, t.ex. enskild vårdnad. Det går, och är vanligt, att man samtidigt framställer interimistiska yrkanden. Om yrkandet bifalles innebär det ett interimistiskt beslut, vilket betyder att det är ett beslut som gäller i väntan på domstolens slutliga beslut efter huvudförhandlingen. Det är således fullt möjligt att yrka om att barnen ska vara boende hos dig såväl att det inte ska ske något umgänge fram tills att domstolen slutligen beslutat i frågan. Även i interimistiska beslut ska principen om barnets bästa användas; dvs. det ska vara avgörande vad som är bäst för barnet. Det finns en risk att ett interimistiskt yrkande om att barnen ska vara boende endast med dig under vårdnadsutredningen inte bifalles. Det är till viss del beroende av hur det ser ut i nuläget. En princip som ska beaktas är den s.k. kontinuitetsprincipen, innebärande att barn mår bra av en kontinuitet i sin vardag. Är barnen boende på heltid hos dig i nuläget, är chansen stor att det fortsatt kan bifallas även under vårdnadsutredningen. Är barnen däremot boende hos pappan på heltid kan det argumenteras för det motsatta. Vidare ska särskilt beaktas, enligt ovan, dels barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna, dels risken för att barnet far illa. Som jag förstår det finns det ingen dom mot pappan om att han slagit barnen eller annat som visar på att de farit illa. Även om du och farmorn påstår att något hänt är det inte säkert att det är tillräckligt bevisat. Inför den första muntliga förhandlingen mellan parterna (dig och pappan) brukar det i regel begäras en snabbutredning i vilken såväl du som pappan kommer att intervjuas av socialtjänsten. Beroende på barnens ålder intervjuas även de (i ditt fall kan det eventuellt bli aktuellt att intervjua det äldre barnet). Det är ju möjligt att det i sådana intervjuer framkommer sådant som gör att socialtjänsten rekommenderar att barnen ska vara boende hos dig tills vidare och att domstolen följer socialtjänstens rekommendation.Såväl avseende den slutliga bedömningen om vårdnad som om umgänge ska även i de fallen barnets bästa vara avgörande. Svåra samarbetssvårigheter mellan föräldrarna, som inte är av övergående natur, är normalt sett något som talar för att ena föräldern ska ha enskild vårdnad. Även att en förälder saboterar umgänge kan tala för att den andre föräldern ska ha enskild vårdnad. Enligt ovan ska principen om barnets bästa vara avgörande; det innebär att det kan vara till barnets bästa med enskild vårdnad och litet eller inget umgänge om ena föräldern är våldsam, men i vissa fall kan det ändock vara till barnets bästa med ett umgänge. Även om du av domstolen skulle få enskild vårdnad är det dock möjligt att domstolen bedömer att barnen har rätt till umgänge med sin pappa. Om det finns en risk att barnen far illa kan det tala emot att umgänge ska ske alternativt att umgänge ska ske övervakat. Då varje familj och situation är unik går det inte att ge ett entydigt svar om vad du kan göra för att få enskild vårdnad, för att ha barnen boende hos dig under vårdnadsutredningen eller för att pappan inte ska få ha umgänge med sina barn.Min rekommendation är att du:- Kontaktar socialtjänsten och anmäler om du tror att dina barn far illa hos pappan. Socialtjänsten har en skyldighet att utreda sådana anmälningar.- Farmor kan polisanmäla pappan för att ha knuffat ner henne för en trappa. Det kan röra sig om brottet misshandel. Även farmor kan anmäla till socialtjänsten om hon anser att barnen far illa.- Anlita en jurist som är företräder dig i vårdnadstvisten och ser till ditt och barnens bästa.På Lawline juristbyrå har vi lång erfarenhet av bland annat tvister om vårdnad, boende och umgänge. Du får gärna kontakta mig om du önskar en offert och vidare kontakt med en av våra jurister. Möte kan ske i våra lokaler i Stockholm, för det fall det inte är möjligt erbjuder vi även möten per telefon och Skype. Det som fungerar bäst för dig! När det gäller familjerättsliga tvister finns det ofta en möjlighet att använda rättsskyddet i din hemförsäkring så du inte behöver stå för hela kostnaden själv. Du når mig för ändamålet, eller för det fall att något är oklart, på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur får jag ett fungerande umgänge med min son?

2020-01-07 i Barnrätt
FRÅGA |Hej. Jag har en son som r 12 år gammal. Han har nu vägrat att ha kontakt med mig. Han vill bo heltid hos sin pappa vilket jag tycker det är ok. Men min son vill inte alls prata med mig, han svarar inte på sms eller när jag ringer.. Han har dessutom tagit avstånd från hela min sida av släkten. Min mamma försöker kontakta han men utan svar. Min sons pappa verkar inte vilja hjälpa mig. Säger att konflikten är mellan mig och min son och att han inte ska lägga sig i.Jag och min sons pappa skiljdes 2015. Mitt ex gick vidare o träffade en ny. Vilket jag också gjorde. Från skilsmässan tills nu har det varit konflikt o bråk. Våra barn( Har även en 10 åring) hamnade snabbt emellan. Det har varit väldigt infekterat med vårdstvist och anmälan till socialtjänsten vilket har drabbat barnen hårt. Min äldsta har påverkats mer. Saker och ting blev lugnare då vi fick till ett samarbetsavtal från domstolen. I några månader har vi kunna kommunicera på sms utan bråk. I år flyttade jag och min sambo ihop (jag och barnen har bott själva i 5 år) vilket jag försäkrade mig om innan med båda barnen att de va med hela processen. Jag och min sambo har haft små tjafs, diskussioner. Det som är nu är att Min son 12 åringen från ena dag till den andra vägra komma/träffa mig. Han säger att allt är mitt fel. Jag bråkar med pappa, mitt fel för skilsmässan och vårdnadstvisten. Att jag bråkar om allt och därför vill han inte bo o träffa mig. Vad ska jag göra? Kan jag tvinga umgänge? Hjälp
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Regler om barns vårdnad, boende och umgänge finns i 6 kap. Föräldrabalken (FB). I alla beslut som rör vårdnad, boende och umgänge ska barnets bästa vara avgörande. I bedömningen om vad som är till barnets bästa ska särskilt beaktas barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad (6 kap. 2 a § FB). Barnet har rätt till umgänge med den förälder som det inte bor tillsammans med. Barnets föräldrar har ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge med en förälder det inte bor tillsammans med så långt som möjligt tillgodoses (6 kap. 15 § första stycket och andra stycket FB).När föräldrar inte kan komma överens är i regel min rekommendation att man vänder sig till familjerätten i kommunen. Familjerätten lyder under socialtjänsten och bistår bland annat med rådgivning om vårdnad, boende och umgänge samt det finns en möjlighet till samarbetssamtal. Samarbetssamtal är frivilliga så det krävs att båda föräldrarna går med på det. Familjerätten har i regel väldigt professionell personal som är vana att handskas med ärenden som det du beskriver. Familjerätten har tystnadsplikt, är objektiv och ser till barnets bästa. Dess uppgift är att medla och se till att föräldrarna kan ha en god dialog för barnets bästa. Kanske kan ni i familjerätten komma fram till en lösning avseende hur umgänget ska se ut. Ibland är det bättre med en tredje part som kan hjälpa till att få en konstruktiv dialog. Familjerätten kan även vara behjälplig med att upprätta ett avtal om hur umgänget ska se ut. Om avtalet är skriftligt och socialnämnden godkänner det har avtalet samma dignitet som en dom (jfr 6 kap. 15 a § tredje stycket FB). För att få kontakt med familjerätten kan du ringa till kommunens växel och be om att bli kopplad till rätt avdelning.Om ni inte kan komma överens i samarbetssamtal eller någon av er inte vill ställa upp på sådana samtal, finns möjligheten att du vänder dig till domstol och begär att rätten beslutar om umgänge (6 kap. 15 a § första stycket FB). Som redogjorts för inledningsvis ska barnets bästa vara avgörande; i bedömningen om vad som är barnets bästa ska det fästas särskilt avseende vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna, samtidigt som hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. Det finns ingen lagstadgad ålder då ett barn själv får välja vad gäller umgänge eller boende. Full bestämmanderätt får barnet först vid 18 års ålder när det rent juridiskt räknas som vuxet. I praxis har dock barnets vilja tillmätts stor betydelse när det fyllt 12 år. Som exempel kan nämnas avgörande i fråga om umgänge med vårdnadshavare enligt 14 § LVU. I fallet skulle barnets (12-årig flicka) vilja tillmätas avgörande betydelse (RÅ 2005 ref. 66). För adoption gäller även att den som fyllt 12 år inte får adopteras utan eget samtycke (jfr 4 kap. 5 § FB). Din son är således i en ålder då det finns en förhållandevis stor möjlighet att hans vilja kommer att beaktas i stor utsträckning. Barnets vilja beaktas även vid eventuell verkställighet av en dom. Om du får en dom om umgänge som inte följs av den andra föräldern går det att begära verkställighet (oftast utdömande av vite, i undantagsfall hämtning av barnet). Enligt lagtexten är utgångspunkten att verkställighet inte får ske mot barnets vilja om det nått en sådan ålder och mognad att dess vilja bör beaktas (21 kap. 5 § FB).Min rekommendation är att du i första hand försöker komma överens med pappan till ditt barn och den vägen få igenom ett umgänge. Kan ni inte komma överens kan du försöka få till stånd samarbetssamtal med förhoppningen att ni kan enas om umgänge. Ett sista alternativ är att du vänder dig till domstol. Det finns en risk att din sons vilja beaktas så pass mycket att det inte kommer att beslutas om umgänge mot hans vilja. Å andra sidan bör beaktas att barn ofta kan hamna i en lojalitetskonflikt, framför allt i förhållande till den förälder det är boende med. Om du vänder dig till domstol och begär umgänge kommer det att beslutas om en utredning. Utredningen innefattar i regel intervjuer med dig, pappan, sonen och eventuellt även skola m.m. Din son kan ju eventuellt ge uttryck för annan vilja i sådan utredning än vad han säger till dig och pappan.Om du vill gå vidare med ärendet till domstol är min rekommendation att du vänder dig till en jurist som företräder dig. Juristen kan i ett första skede upprätta ett förslag till hur umgänget för barnet ska se ut och sända det till pappan med förhoppning om att ni kan komma överens redan i det skedet. Om det inte hjälper kan juristen vara behjälplig med att utforma och lämna in en stämning till domstol avseende umgänget. Det går ofta att utnyttja rättsskyddet i din hemförsäkring så du inte behöver stå för hela kostnaden själv. Om du önskar hjälp av en av våra jurister på Lawline juristbyrå, är du varmt välkommen att återkomma till mig för kostnadsförslag och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Har en förälder rätt att träffa sitt barn?

2020-01-01 i Barnrätt
FRÅGA |Vad har en pappa som har drogproblem för rättigheter till att träffa sitt barn?
Nora Tengnér |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om vårdnad, umgänge och boende finns i 6 kap. Föräldrabalken (FB). Till att börja med har ett barn enligt 6 kap. 15 § FB rätt till umgänge med en förälder som barnet inte bor hos, och det är barnets föräldrar som har ett gemensamt ansvar att se till att behovet av umgänge så långt som möjligt tillgodoses.Det finns dock en princip som är viktig vid den här typen av frågor, nämligen principen om barnets bästa. Enligt 6 kap. 2 a § FB ska barnets bästa vara avgörande vid alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vid en sådan bedömning ska det fästas avseende särskilt vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Dock ska man i bedömningen även beakta risken för att barnet far illa. Bedömningen av vad som är barnets bästa görs i varje enskilt fall och påverkas därför av varje falls speciella omständigheter, men att en förälder har drogproblem torde kunna spela in i bedömningen för vad som är det bästa för barnet. Hänsyn ska även tas till barnets egen vilja ju äldre barnet blir. Om rätten beslutar om umgänge mellan ett barn och förälder kan rätten om barnet har behov av det besluta om att en person som utses av socialnämnden ska medverka vid umgänget, detta kallas umgängesstöd. Detta enligt 6 kap. 15 c § FB. Lagkommentarer till 6 kap. 15 § FB meddelar att om det saknas anledning att tro att barnet riskerar att fara illa är utgångspunkten att umgänge med den andra föräldern är förenligt med barnets bästa och ska medges. Kommentarerna säger också att bedömningen angående umgänget ska utgå från vad som är bäst för barnet och att det alltså inte ska vara fråga om något "rättvisetänkande" mellan föräldrarna och/eller andra personer. Sammanfattningsvis är det barnets behov av att träffa sin pappa som står i fokus och inte pappans behov av att träffa barnet. Man utgår från att det är viktigt med god kontakt till båda föräldrarna, men barnets bästa ska vara avgörande och kan påverka möjligheten till umgänge om barnet riskerar att fara illa. En god idé kan vara att vända sig till kommunen, de brukar kunna erbjuda stöd och vägledning i den här typen av frågor. Är du intresserad av ytterligare juridisk rådgivning kan jag rekommendera att kontakta Lawline via mail eller telefon. Vänligen,

Kan man kräva barn att betala hyra?

2020-01-11 i Barnrätt
FRÅGA |Får man tvinga sitt barn betala hyra hemma om barnet inte fyllt 18 en?
Karl Montalvo |Hej! Jag hoppas att vi på lawline kan besvara din fråga.Regler om föräldrars ansvar för barn finns i föräldrabalken(FB). Eftersom barnet är under 18 år gammal så är hen ett barn även i juridiska termer, se t.ex 6 kap. 1 § FB. Föräldrar har ett ansvar mot sina barn att tillgodose vissa behov, 6 kap. 2 § FB. De behoven är bl.a att barnet ska få en god uppfostran, 6 kap. 1 § FB. Föräldrarna har vidare en underhållsskyldighet för barnets behov tills de fyller 18, 7 kap. 1 § FB. Denna skyldighet kan i vissa fall sträcka ända tills barnet fyller 21 om barnet studerar i grundskola eller på gymnasiet, 7 kap. 1 § FB. Denna underhållsskyldighet ska anpassas till barnets behov. Att ha en plats att bo är ett behov som alla barn har. En förälder har således en skyldighet att se till att barnet har någonstans att bo.Ifall föräldern inte hade gett barnet någon plats att bo så hade det inte varit i enlighet med den goda fostran som ett barn har rätt till, 6 kap. 1 § FB. Vilket är något som föräldern ska ansvara för och se till att barnet får, 6 kap. 2 § FB. De är vidare värt att poängtera att barn aldrig har någon underhållsskyldighet för sina föräldrar. Detta kan utläsas från att de inte finns någon regel som reglera frågan. Därmed har barn inget ansvar för sina föräldrar på samma sätt som de inte har ansvar för någon annan person.Slutsats: Föräldrar har ingen rätt att ta ut hyra för sina barn om de är under 18 år. Det ingår i deras ansvar som föräldrar.Med vänliga hälsningar

Vårdnashavares rätt att resa utomlands med barn utan den andra vårdnadshavarens samtycke

2020-01-07 i Barnrätt
FRÅGA |Hej.jag och mitt ex har två gemensamma barn som vi har delad vådnad om.Jag fick nydligen reda på att han lämnat Sverige med barnen utan min vetskap och utan barnens pass.Får han verkligen lov att göra så? Vad ska jag göra?mvh
Nora Tengnér |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vid frågor om vårdnad av barn blir föräldrabalken (FB) tillämplig. Vårdnadshavare har enligt 6 kap. 11 § FB rätt och skyldighet att bestämma över barnets personliga angelägenheter. Om barnet har två vårdnadshavare ska det gälla vårdnadshavarna tillsammans enligt 6 kap. 13 § FB. Huvudregeln är således att vårdnadshavarna ska ta beslut som rör barnet gemensamt. Enligt 6 kap. 13 § andra stycket FB får dock en vårdnadshavare ta beslut utan den andres samtycke om den andra vårdnadshavaren är hindrad att ta del av beslutet i följd av bland annat frånvaro. Man kan säga att ju mer betydelsefullt ett beslut är, desto viktigare är det att båda vårdnadshavarna tar del i det. En vårdnadshavare får inte ensam ta beslut som är av ingripande betydelse för barnets framtid. Det som drar gränsen för vad en vårdnadshavare får bestämma när barnet bor hos denne är alltså att det inte får ha en ingripande betydelse för barnets framtid. När det gäller utlandsresor har boendeföräldern enligt lagkommentarerna till 6 kap. 13 § andra stycket FB rätt att ta med barn på kortare utlandsbesök, så länge det inte inkräktar på den andres umgänge. Utlandsresorna får då som nämnt ovan inte ha ingripande betydelse för barnens framtid. Det kan därför bli avgörande exempelvis hur lång resa det är fråga om och om de ska göra något under resan som kan ha en ingripande betydelse för barnens framtid. Jag vill även lyfta fram 6 kap. 2 a § FB som stadgar att barnets bästa alltid ska vara avgörande i alla typer av beslut som rör barn. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnen ska man bland annat fästa vikt vid risken att de far illa och deras behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Hänsyn ska också tas till vad barnen själva vill med beaktande av deras ålder och mognad. Sammanfattningsvis kan alltså en förälder ha rätt att ta med barn på kortare utlandsbesök, men en förälder får inte utan den andres samtycke ta beslut som har ingripande betydelse för barnens framtid. Vad du kan göra är först och främst försöka få kontakt med barnens andra förälder. Du kan även vända dig till din kommun, de brukar kunna erbjuda stöd och hjälp i familjefrågor. Jag kan också rekommendera att kontakta Lawline via mail eller telefon för ytterligare hjälp i ditt ärende. Vänligen,

Att inte vilja bo hos eller träffa den ena föräldern

2020-01-02 i Barnrätt
FRÅGA |Hej jag är 15-åring. Mina föräldrar har nu skiljt sig. Själv vill jag endast bo hos min pappa, men min mamma vill att jag ska bo hos henne. Hon säger hon ska kontakta socialen och polisen för att få mig att bo hos henne, men som sagt vill jag verkligen inte detta. Är detta någonting hon får göra utan min vilja? Får jag bestämma helt själv vart jag vill bo?Lite mer information är att min mamma lämnade oss i början av november, det var pga en otrogen relation med en annan man. Hon involverade socialen eftersom inte inte vågade ta sitt egna initiativ och prata med sin familj, hon lämnade över ansvaret till socialen och beskriver min pappa som ett monster även fast han inte är det. Detta är anledningarna varför jag inte vill bo hos henne, eller träffa henne över huvud taget.Jag skulle gärna vilja ha svar på detta så jag vilka rättigheter jag har inom detta område som en 15-åring.
Nora Tengnér |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vid frågor om barns vårdnad, boende och umgänge blir föräldrabalken (FB) aktuell. Alla barn har rätt till omvårdnad, trygghet och god fostran, se 6 kap. 1 § FB. Enligt 6 kap. 2 § FB är det föräldrarnas ansvar att se till att barnets behov blir tillgodosedda, att barnet får den tillsyn som behövs och att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning. Precis som du skriver i din fråga kan en förälder som vill ändra vårdnaden om barnet göra detta, föräldern kan då vända sig till domstolen enligt 6 kap. 5 § FB. Om föräldrarna skriver ett avtal om hur vårdnaden ska se ut kan socialtjänsten godkänna det, se 6 kap. 6 § FB. Som barn har du har rätt att träffa den förälder du inte bor med enligt 6 kap. 15 § FB. Barnets bästa ska även vara avgörande vid alla beslut om vårdnad, boende och umgänge enligt 6 kap. 2 a §, och då ska man särskilt beakta barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Man ska dock även beakta risken för att barnet far illa, eftersom det också spelar roll för vad som är förenligt med barnets bästa. Du som barn har alltså rätt att träffa båda dina föräldrar oavsett vem du bor hos, men av frågan framgår att du inte vill bo hos eller träffa din mamma. Detta är något som måste beaktas, då 6 kap. 2 a § FB om barnets bästa även säger att man ska lyssna på barnets egen vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. Eftersom du är 15 år gammal talar det för att din vilja är viktig, och dina föräldrar ska lyssna på din åsikt i frågan. Reglerna jag har beskrivit ovan är generella bestämmelser i föräldrabalken, och jag kan tyvärr inte lova dig vilket beslut som kommer att tas i just ditt fall eller ge ett säkert svar på hur socialnämnden eller en domstol skulle bedöma situationen. Mitt råd är att i första hand prata med dina föräldrar om du inte redan gjort det så att de vet hur du känner. Du kan också vända dig till en annan vuxen som exempelvis en lärare i din skola, en kurator eller skolsköterska. Sammanfattningsvis är det alltså så att när det gäller boende, vårdnad och umgänge ska din egen vilja spela tillmätas betydelse eftersom barnets bästa ska vara det avgörande i slutändan. Jag hoppas att jag kunde svara på din fråga, stort lycka till.Vänligen,

Får man lämna en femtonåring ensam hemma i tre dygn?

2020-01-01 i Barnrätt
FRÅGA |Jag har en fråga: Är det olagligt för en förälder att lämna sitt barn hemma själv i 3 dygn om barnet är 15 år gammalt? Finns det någon lag som säger att det är olagligt eller olämpligt?
Nora Tengnér |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vård av barn regleras i föräldrabalken (FB). Det finns ingen uttrycklig bestämmelse för hur länge och från vilken ålder ett barn får lämnas ensamt hemma, men det finns flera regler om vårdnadshavares ansvar och vad man måste se till att uppfylla som vårdnadshavare. Enligt 6 kap. 1 § FB har barn rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Den som har ansvar för barnets personliga förhållanden och för att behoven enligt 6 kap. 1 § FB blir tillgodosedda är barnets vårdnadshavare, detta enligt 6 kap. 2 § andra stycket FB. Vårdnadshavare ska också ge barnet den tillsyn som behövs med beaktande av barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter. Vårdnadshavare ska dessutom bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning. En viktig princip inom det här området är principen om barnets bästa. Den innebär att barnets bästa alltid ska vara avgörande vid beslut om boende, vårdnad och umgänge. Detta enligt 6 kap. 2 a § FB. Enligt paragrafens tredje stycke ska man ta hänsyn till barnets egen vilja med beaktande av ålder och mognad. Eftersom din fråga handlar om en femtonåring tyder mycket på att barnets egen åsikt om huruvida denne vill vara hemma själv i tre dygn ska beaktas. Barnets vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter enligt 6 kap. 11 § FB. Om två vårdnadshavare har gemensam vårdnad över ett barn ska de ta besluten tillsammans enligt 6 kap. 13 § FB. Det är alltså vårdnadshavare som tar beslut om hur vårdnaden av barn ska utövas, förutsatt att de beaktar sina skyldigheter som FB ställer upp. Sammanfattningsvis finns ingen speciell paragraf eller lag som säger att det är olagligt att just lämna en femtonåring hemma själv i ett visst antal dygn, men som vårdnadshavare har man enligt FB skyldigheter och ansvar som måste uppfyllas. Ju äldre barnet blir, desto mer ska barnets egen vilja beaktas vid beslut som rör barnet. Jag hoppas att jag kunde besvara din fråga. Vänligen,