Hur stor chans har vi att få igenom en adoption?

2019-02-18 i Barnrätt
FRÅGA |Hej!Jag har ett barn på snart 14 år. Pappan har aldrig haft vårdnad och vi separerade när sonen var ca 2år. Pappa har endast haft ungänge med sonen under en kort period och då med kontaktperson. Senaste 10 åren har de inte träffats eller haft någon kontakt. Pappan har dömts till rättspsykiatrisk vård med särskilde utskrivningsprövning pga allvarlig psykisk störning. Han har levt som uteliggare och inte haft ett arbete de senaste åren. Jag är idag gift och har fler barn med min man. Min man har tagit papparollen från dag 1, han och sonen har en fin och nära relation. Min man tar även samma ekonomiska ansvar som jag för sonen och delaktig i allt kring honom. Han gör ingen skillnad på barnen. Sonen har en stor önskan att min man adopterar honom. Jag undrar hur stor chans vi har att få igenom en adoption? Hur går man tillväga?
Maja Qvarnström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler om adoption finns i fjärde kapitlet i Föräldrabalken (FB).De tre inledande bestämmelserna i 4 kap. FB stadgar att vid alla frågor som rör adoption av ett barn ska barnets bästa ges största vikt, att ett barn endast får adopteras om det med beaktande av samtlig omständigheter är lämpligt samt att barnet ska få information och ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågan. Barnets åsikter ska sedan tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.Enligt 4 kap. 6 § FB är det okej att en make eller sambo med dennes samtycke får adoptera dennes barn. Fortsättningsvis anges 4 kap. 8 § FB att ett barn inte får adopteras utan samtycke från den förälder som är vårdnadshavare. Eftersom ditt barns pappa är inte är vårdnadshavare till barnet så krävs inte samtycke från honom. Enligt 4 kap. 18 § har han dock en rätt att yttra sig om adoptionen, om det inte anses uppenbart obehövligt eller liknande skäl. Detta bestämmer domstolen. Ett barn som har fyllt 12 år måste själv ge sitt samtycke till adoption för att det ska vara möjligt, se 4 kap. 7 § FB.Själva adoptionsförfarande går till så att din man (den som vill adoptera) ger in en ansökan till den tingsrätt där ditt barn har sin hemvist (4 kap. 12 § FB). Det är sedan upp till rätten att se till att frågan om adoption blir tillräckligt utrett för att få ett tillräckligt underlag för att se om adoptionen är till barnets bästa. I ert fall kan det faktum att ditt barn har har vuxit upp med din man och betraktar honom som sin förälder tala för att en adoption anses vara ditt barns bästa. Att pappan inte har träffat barnet på tio år är också en sådan sak som talar för att en adoption anses vara i barnets intresse. Jag skulle alltså bedöma chansen att domstolen godkänner en adoption som god.Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Jag har ett barn med min fru som är från Ryssland, DNA-test visar att jag inte är pappan till barnet, vad och hur ska jag göra?

2019-02-16 i Barnrätt
FRÅGA |Hej,jag har ett barn med min fru som är från Ryssland. Hon har uppehållstillstånd och är folkbokförd i Sverige.Barnet fick vi 2017 och vi var gifta i Sverige innan födseln, men frun hade dock inget uppehållstillstånd då än. Nu, när barnet är lite drygt ett år gammal visar det sig i ett DNA test som jag låtit göra att barnet inte alls är mitt och att jag har blivit lurat från första början.Jag vill därför göra ett officiellt DNA test och häver faderskapet. Är det möjligt, hur gör man och hur snabbt går det?Och så blir det en del följdfrågor:- Är jag därefter fortfarande underhållsskyldig för barnet?- Är barnet då fortfarande arvsberättigat?- Hur gör jag om jag börjar misstänka att min fru tänker undandrar sig processen under tiden genom att lämna landet tillsammans med barnet? Får jag t.ex. undanhåller barnets passhandlingar?Vi har gått igenom hela migrationsprocessen med äktenskapsprövning och så vidare och när vi var i processen lämnade vi in korrekta uppgifter om vårt äktenskap då äktenskapet då slöts på riktiga grunder (trodde jag i alla fall).Vad händer efter hävning av faderskapet och skilsmässa?- Är jag underhållsskyldig till min exfru om hon väljer stanna i Sverige, för jag har ju i migrationsprocessen angett att jag kan försörja henne?- Kan det ställas krav mot mig för återbetalning av sjukvårdskostnader som barnet haft, barnbidrag och föräldrapenning som betalats ut eller annat?
Sandra Lundin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör regler som finns i flera olika lagar, dessa är; föräldrabalken (FB), socialförsäkringsbalken (SFB), ärvdabalken (ÄB), äktenskapsbalken (ÄktB). Jag utgår i utifrån din fråga att du och mamman fortfarande är gifta och därför har gemensam vårdnad om barnet. Innan och under målet om faderskapsprocessen Vad gäller angående DNA-test av barnet samt hävande av faderskap?För att häva faderskapet väcker du talan i domstol mot barnet. Det gör du genom att skriftligt skicka in en stämning till den tingsrätt som ligger närmast staden där barnet bor. (3 kap 1§ FB) Det är svårt att säga exakt hur lång tid det tar innan målet avgörs eftersom det är många omständigheter som kan påverka tiden. Skulle mamman exempelvis ta barnet utomlands är det en omständighet som skulle kunna påverka tiden. För att reda ut faderskapet till barnet är socialnämnden i kommunen där barnet bor som sedan ansvarig. Är det oklart vem som är far till barnet så ska socialnämnden enligt lag verka för att DNA-test ska genomföras. (2kap 1-2§ FB jämte 2kap 6§ FB) .Vad kan du göra om du misstänker att din fru tänker ta med sig barnet utomlands?Har två föräldrar delad vårdnad om ett barn, vilket jag förutsätter att du och mamman till barnet har, så har båda föräldrarna rätt att bestämma om barnets personliga angelägenheter. En förälder kan dock inte ensam ta ett beslut som är av väldigt ingripande karaktär i barnets liv. Vad som räknas som "ingripande karaktär" är svårt att säga exakt men att ta ett barn utomlands och inte låta barnet delta i en process för att få veta sitt rätta ursprung klassas troligen som en handling av ingripande karaktär. Eftersom du fortfarande är vårdnadshavare och förälder till barnet så krävs därför ditt samtycke till resan. Att hålla inne barnets pass som ett resultat av att du inte samtycker till resan ser jag därför inte som något problem. (6kap 11§ FB jämte 6kap 13§ FB)Efter avgörandet i faderskapsprocessen Vad händer med din underhållsskyldighet för barnet om faderskapet upphävs?Underhållsskyldighet för ett barn gäller endast för den förälder eller vårdnadshavare som inte bor ihop med sitt barn. Underhållsskyldigheten upphör enligt lag när barnet fyller 18 år. Om ditt faderskapet till barnet upphävs ses du dock inte längre som förälder eller vårdnadshavare till barnet och därmed upphör också din underhållsskyldighet för barnet. (7kap 1-2§ FB) Hävs faderskapet har du också rätt att få tillbaka det du betalat i underhållsstöd för barnet. (19kap 9§ SFB)Vad händer med barnets arvsrätt om faderskapet upphävs?Enligt lag kallas ett barn som har arvsrätt efter sin förälder för bröstarvinge. Det är endast en förälders avkomling som kan vara bröstarvinge. Upphävs ditt faderskap till barnet så är barnet inte längre din avkomling och barnet har då inte heller någon arvsrätt efter dig. (2kap 1§ ÄB)Kan du få återbetalningskrav riktade mot dig angående utbetalat barnbidrag och föräldrapenning?Om försäkringskassan betalat ut pengar i ett ärende så är huvudregeln att de själva beslutar om återbetalning av ersättning. De kan isåfall grunda återbetalnings kravet på att:1. Personen lämnat felaktiga uppgifter, eller2. Personen har underlåtit att fullgöra sin uppgifts-eller anmälningsskyldighet. Om ditt faderskap upphävs är det alltså upp till försäkringskassan att isåfall besluta om du ska betala tillbaka något till dem. Eftersom du inte vetat om att du inte är fader till barnet förrän nu är min bedömning att du inte lär bli återbetalningsskyldig då ingen av punkterna ovan stämmer in på ditt agerande. (108kap 1§ SFB)Blir du underhållsskyldig till din exfru om hon väljer stanna i Sverige?Du skriver att mamman till barnet har uppehållstillstånd nu och att ni är gifta. Jag besvarar därför frågan utan hänsyn till er tidigare migrationsprocess. Som makar har man försörjningsskyldighet mot varandra fram tills den dag en dom på äktenskapsskillnad vunnit laga kraft d.v.s när skilsmässan gått igenom. Huvudregeln är att varje make ansvarig för sin egen försörjning efter att skilsmässan gått igenom. Det finns dock undantag från denna regel vilket gör att den ena maken kan få betala underhållsstöd till den andra. Det kan exempelvis vara om maken behöver ett bidrag för underhåll under en övergångstid och det är skäligt med hänsyn till makens förmåga och omständigheterna. Det är upp till domstolen att bedöma om underhållsstöd ska betalas ut med hänsyn till omständigheterna kring skilsmässan (6kap 1-2§ jämte 6kap 7§ ÄktB)Sammanfattning och mitt rådVill du häva faderskapet ska du skicka in denna stämningsblankett till tingsrätten närmast där barnet bor. Behöver du hjälp att hitta rätt tingsrätt kan du kolla här. När du fyller i stämningsansökan är mitt råd att du dels skriver att grunden för hävningen av faderskapet är det DNA-test du själv låtit göra samt att du önskar att ytterligare DNA-test ska göras. Vill du hålla inne barnets pass för att du är rädd för att mamman ska ta barnet utomlands kan du göra det eftersom det krävs ditt samtycke till att barnet ska resa. Om faderskapet upphävs har du inte längre någon underhållsskyldighet mot barnet och det har inte längre någon arvsrätt efter dig. Du skulle dock eventuellt, beroende på domstolens bedömning, kunna bli underhållsskyldig för din fru under en övergångsperiod efter skilsmässan. Hoppas du känner att du fått svar på dina frågor! Eftersom du valt möjlighet till telefonuppföljning kan du, om du har följdfrågor, mejla mig på sandra.lundin@lawline.se för att boka en telefontid som passar!

Neka pappan faderskap?

2019-02-13 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Jag är en kvinna som vill skaffa barn själv, alltså ha ensam vårdnad och alla lagliga skyldigheter och rättigheter utan en pappa till barnet. Jag har en manlig vän utomlands som vill hjälpa till och donera sperma. Hur gör man för att donatorn inte ska kunna komma senare och kräva umgänge osv i framtiden? Jag vill gärna att de har ett förhållande till varandra men inte att det ska bli några vårdnadstvister eller dylikt i framtiden och jag kommer heller inte kräva någon ekonomisk hjälp av honom heller.Tack på förhand!
Maja Qvarnström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta om du kan neka ditt framtida barns pappa att fastställa faderskapet. Regler kring föräldrar och barn finns i Föräldrabalken (FB). Om ett barn föds och det är oklart vem som är far så är socialnämnden skyldig att utreda vem som är far till barnet och se till så att faderskapet fastställs enligt 2 kap. 1 § FB. Socialnämnden kan då inhämta upplysningar från modern och andra som kan styrka faderskapet, samt göra en genetisk undersökning för att säkerställa faderskapet. Även om det hypotetiskt skulle ha varit så att du och mannen i fråga var överens om att hon skulle fungera som en donator så har socialnämnden ändå en skyldighet att utreda faderskapet. Om de inte hittar pappan kan dock inget faderskap fastställas. Det hindrar dock inte pappan från att göra detta senare.Vid barnets födelse kommer det att stå under vårdnad av enbart dig som moder om inte pappan har erkänt sitt faderskap. Önskar han ta del av vårdnaden eller umgänge så kan han väcka talan i tingsrätt enligt 6 kap. 4 § FB för att yrka på ändring av vårdnaden/umgänge. Rätten kommer sedan fatta ett beslut som utgår från barnets bästa.Sammanfattningsvis så är det inte möjligt för dig att på något sätt hindra mannen i fråga från att vara en del i ert barns liv vid en senare tidpunkt om han skulle önska det då han kan väcka talan i tingsrätt för att fastställa faderskapet och yrka på del i vårdnaden eller umgänge. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Vad ska jag göra om jag är orolig över min dotter när hon är hos sin pappa?

2019-02-11 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Jag och min fd har ett gemensamt barn med gemensam vårdnad, vi har varannan vecka. Han låter mig inte komma i kontakt med min dotter på hans veckor utan han har blockerat mitt telefonnummer så jag har ingen chans till att kontakta henne. Är detta lagligt? Att man inte får veta hur ens barn mår eller befinner sig? Han har även mot min vilja lämnat vårt gemensamma barn på hans veckor till hans syster, där det absolut inte är en sund eller bra miljö och då använt henne som barnvakt till vår dotter. Har jag ingen talan om detta på hans veckor trots att det är ett stort orosmoment hos mig när hans syster är barnvakt till vårt barn? Vad kan jag göra? Vem kontaktar man? Vår gemensamma dotter är 6 år.
Moa Kryh |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rent allmänt har ni båda som vårdnadshavare ett ansvar för er dotters personliga förhållanden och ska se till att hennes behov blir tillgodosedda (FB 6 kap. 2 § andra stycket). Din dotters pappa bär alltså ett ansvar att se till att hon befinner sig i en sund och trygg miljö, speciellt under de veckor hon bor hos honom. Ni har gemensam rätt att bestämma över er dotters personliga angelägenheterNi har båda, som vårdnadshavare, rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör er dotters personliga angelägenheter (FB 6 kap. 11 § och 13 §). Självklart finns det situationer när båda föräldrar inte kan komma överens, då den ena föräldern kan bestämma över barnets personliga angelägenheter mot den andre förälderns samtycke. Vid vardagliga beslut behövs inte båda vårdnadshavarnas samtycke. Beslut om barnvakt skulle jag tro ligger i gränslandet mellan vad en vårdnadshavare har rätt att bestämma över själv och vad som kräver båda vårdnadshavarnas samtycke, och jag kan inte ge ett konkret svar om vad som gäller i detta fall. Kontakta socialtjänsten i din kommun om du är orolig över att din dotter far illa Det finns ingen lagstadgad rätt för dig som vårdnadshavare att ha kontakt med din dotter under de veckor hon bor hos sin pappa. Däremot ska du inte behöva gå runt och vara orolig över din dotter far illa de veckor hon bor hos sin pappa. Är du orolig över din dotters situation tycker jag att du bör kontakta socialtjänsten i din kommun. Socialtjänsten lyder under kommunens socialnämnd, och de har ett särskilt ansvar att verka för att barnen i kommunen växer upp under goda och trygga förhållanden (SoL 5 kap. 1 §). Om du skickar in en orosanmälan till socialtjänsten är de skyldiga att utreda ärendet så fort som möjligt (SoL 11 kap. 1 §). Om de finner det behövligt kan socialtjänsten göra en vidare utredning av din dotters boendeförhållanden hos sin pappa.Din dotters boende kan beslutas om i avtal eller av domstolJag vet inte så mycket om er situation, om ni har avtalat om eller varit i kontakt med rätten tidigare, men jag informerar om detta för säkerhets skull. Du och din dotters pappa kan välja att avtala om vart din dotter ska bo, om det ska vara ett växelvist boende, varannan-helg-boende eller liknande. Avtalet kan ni skriva själva. Det måste vara skriftligt och godkännas av socialnämnden för att gälla (FB 6 kap. 14 a § andra stycket). Kommunen kan erbjuda samarbetssamtal för att hjälpa er att komma överens och skriva ett sådant avtal (SoL 5 kap. 3 §).Du kan även välja att väcka talan hos domstol om att domstolen ska besluta om din dotters boende (FB 6 kap 14 a § första stycket). Domstolen kan besluta att hon t.ex. bara ska bo hos en av er eller växelvis. Domstolen brukar se det som en förutsättning för växelvist boende att föräldrarnas samarbetsförmåga är särskilt god. Att du inte får kontakta din dotter under de veckor hon bor hos sin far, samt att han låter sin syster sitta barnvakt mot din vilja, kan alltså vara problematiskt. Det är alltid barnets bästa som är avgörande vid frågor som rör barnets boende, och det är det som domstolen utgår från i sina beslut (FB 6 kap. 2 a §). Sammanfattningsvis…Jag förstår att detta är ett stort orosmoment för dig, och jag tycker därför att du ska kontakta socialtjänsten i din kommun om du är orolig över din dotter de veckor hon är hos sin pappa. De kan sedan hjälpa dig och se om och i så fall vilka insatser som bör göras. De kan även ge dig råd och information om hur ni kan komma överens och sluta avtal om frågor som rör er dotter. Hoppas du fått svar på din fråga!

Hur stort ansvar har gemensamma vårdnadshavare att främja växelvis boende?

2019-02-17 i Barnrätt
FRÅGA |Hej!Jag undrar hur stort ansvar gemensamma vårdnadshavare har att främja ett fungerande varannan vecka boende? I detta fall har pappan bytt jobb och pendlat i 3 år till annan ort ca 7 mil bort där mamman bosatte sig och där de gemensamma barnen har gått i skola och förskola. Han vill nu att deras yngsta gemensamma dotter ska börja i skola (förskoleklass) där han bor för att de ska kunna fortsätta ha varannan vecka boende (han ska studera på hemorten), men mamman vägrar gå med på det och vägrar också att flytta närmare pappans hemort eller börja jobba där för att underlätta umgänget. Detta kommer nu leda till att pappan inte kan ha dottern varannan vecka till hösten då han inte har råd eller tid att pendla nästan 30 mil bara för att lämna på skolan morgon och eftermiddag. Hur kan pappan tänka i den här situationen? Vad kan han "kräva" av mamman för att varannan vecka boende ska fungera? Är det bara upp till honom att vara flexibel och se till så att det fungerar?
Felicia Olsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den aktuella lagen om vårdnad och umgänge är Föräldrabalkens 6:e kap (HÄR).Jag bakar ihop dina frågor till de två övergripande: Hur ser ansvaret ut för gemensamma vårdnadshavare att främja fungerande varannan vecka boende? Hur kan pappan tänka i denna situation? Det korta svaret på din fråga är att båda två har ett gemensamt ansvar att se till att boendet, sk. umgänget, med båda föräldrarna fungerar. Jag utvecklar detta nedan och ger råd på vad pappan kan göra i den aktuella situationen. Ansvar för umgänge:Eftersom båda föräldrarna är vårdnadshavare så står barnet under deras gemensamma vårdnad och skyldigheten att bestämma i frågor gällande barnens/deras dotters personliga angelägenheter tillkommer därför dem båda. (6:3, 6:13) Jag vill först och främst poängtera att vid frågor gällande vårdnad och umgänge med barn så ska barnets bästa vara avgörande för alla beslut. (6:2 a) Det rör sig alltså inte om en rätt för föräldrarna att umgås med sina barn, utan barnets rätt att få ha ett fungerande umgänge med båda föräldrarna om det är förenligt med barnets bästa. Vad dottern vill/mår bäst utav är därför centralt och jag skulle därför råda föräldrarna att i första hand utgå från detta. Vid beslut om umgänge tas hänsyn till barnets vilja, ålder och mognad.I detta fall verkar det som att barnen stadigvarande bor hos deras mamma vilket innebär att pappan blir sk. umgängesförälder. Det medför ingen skillnad gällande vårdanden om barnen, och beslut gällande skolgång och liknande är alltså beslut som ska fattas av föräldrarna gemensamt eftersom att det rör sig om dotterns personliga angelägenheter. Gällande umgänget gäller även här att båda föräldrarna ska tillgodose att denna umgängesrätt fungerar, det är alltså inte enbart upp till pappan att anstränga sig. Mamman har en skyldighet att underlätta att umgänge kan ske eller följa ev. umgängesavtal (om ett sådant finns, återkommer till detta nedan). (6:15)Hur kan pappan tänka i denna situation - råd:- Jag skulle råda pappan att ta kontakt med socialnämnden i deras kommun, alternativt den kommun barnen är folkbokförda om han upplever att han inte kan komma överens med barnens mamma. Socialtjänsten har en skyldighet att hjälpa till med frågor om umgänge och upprätta umgängesavtal som reglerar hur umgänget med barnen ska ske. (6:17 a) Eftersom att pappan verkar vilja ha ett varannan vecka boende rekommenderar jag därför att ett avtal upprättas så att detta kan bibehållas. - Ett alternativ är även att själva (om de kan enas) upprätta ett sådant avtal som de finner är fungerande, vilket socialnämnden kan godkänna. Avtalet blir efter det giltigt för hur umgänget med barnen ska se ut (6:15 a 3 st). Avtalet kan reglera vilka dagar pappan ska umgås med barnen och har inga andra formkrav än att det ska undertecknas av båda vårdnadshavarna.- Socialnämnden kan även bistå med samarbetssamtal för att nå enighet i dessa frågor, både om umgänge, hur skolgången ska se ut för barnen och liknande. (6:18)- Som sista alternativ kan han också vända sig till domstolen, som där kan fatta beslut om hur umgänget ska ske. (6:19) Jag hoppas att du fick klarhet i situationen. Om det är något mer du skulle undra över är du varmt välkommen att ställa ytterligare frågor. Med vänliga hälsningar,

Ingå avtal om under 18 år?

2019-02-16 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Min lillebror och jag vill kunna tjäna pengar online genom att till exempel göra reklam för företag på Facebook som dem sen betalar oss för eller skriva artiklar för en webbsida som betalar oss för det. Min fråga är hur vi kan göra det här? Jag är bara 13 men får snart ett eget bank-konto/-kort men trots att dem då kan betala mig hur kan jag ingå ett avtal med dem ( så att dem garanterat betalar mig ) även om jag aldrig möter dem i person och kan skriva på ett kontrakt och måste mina vårdnadshavare godkänna "kontraktet"?
Emil Duberg |Hej och tack för din fråga till Lawline!En minderårig, alltså ett barn under 18 år, får inte ingå bindande avtal utan förmyndares godkännande (9 kap. 1 § föräldrabalk). Dina förmyndare är (oftast) dina vårdnadshavare (10 kap. 2 § föräldrabalk). Eftersom du inte är 16 år och inte har eget hushållet blir inget undantag tillämpligt - du behöver alltid dina förmyndares godkännande.Du behöver alltså dina vårdnadshavares godkännande för att kunna ingå avtal med företag på Facebook. Om du inte har deras godkännande ska prestationerna enligt avtalet återgå (9 kap. 7 § föräldrabalk).

Otrygg hemsituation - vad kan man göra?

2019-02-13 i Barnrätt
FRÅGA |HejFör ett tag sedan så gick min bror bort... han hade två barn. Barnen umgås mycket med mig och min familj och känner sig trygga i vår närvaro. Mamman till barnen har dock vårdnaden, hon har börjat träffa en man som slår henne och visar ett mycket agressivt beteende vilket gör att barnen känt sig otrygga när de är hos mamman..Vad kan jag göra för att få vårdnaden? Vilka möjligheter finns?
Anna Johannesson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett barn får inte adopteras utan vårdnadshavares samtycke (4 kap. 8§ föräldrabalken). Barnets mamma har därmed vetorätt och ni kan inte adoptera barnen utan hennes godkännande.Jag skulle rekommendera att ni gör en orosanmälan till socialtjänsten i er hemkommun. Se mer här och här.Hoppas du känner att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Umgängesrätt till barn som står under ensam vårdnad

2019-02-10 i Barnrätt
FRÅGA |Jag har en god vän som fick barn tillsammans med en kvinna för ett par år sedan. Han bor inte ihop med henne men i närheten. Hon har ensamvårdnad men han har varit mycket delaktigt i barnets uppfostran och stött mamman genom att dela på kostnader och göra all hennes och barnets tvätt mm. Hon har ändå krävt underhåll och eftersom han har det tufft ekonomiskt har han haft svårt att betala ibland och då får han inte träffa barnet. jag misstänker att mamman kanske inte mår så bra psykiskt och han har avslutat sitt förhållande med henne delvis för barnets men också sitt eget bästa då mamman skriker och hotar honom med allt möjligt och önskar att någon skulle döda honom. Han vill gärna umgås med sitt barn men varje gång de träffas ute på stan hindrar mamman barnet från att springa fram till sin pappa och säger att han är ond och skriker högt att han är våldtäktsman mm. Han är helt förstört av detta och undviker dem båda två så att inte barnet far illa. Jag tror att barnet skulle må mycket bättre av att kunna umgås med sin pappa så är så snäll och kärleksfull men han har ingen ekonomisk möjlighet att anlita en advokat. Jag ser att han har varken ork eller självförtroende att ta tag i situationen. Det känns som lagen står på mammans sida hur illa hon än beter sig. Var har han för möjlighet att förbättra situationen?
Viking Ringstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna för vårdnadsfrågor återfinns i föräldrabalken (FB).Jag tolkar situationen som att mamman har fått ensam vårdnad genom en dom eller avtal godkänt av socialnämnden och utgår även ifrån att din vän har fått en umgängesrätt och underhållsskyldighet fastställd i samband med detta. Och även om det inte skulle vara så, gäller mina råd i stort sätt ändå. Din vän borde ha laglig rätt till umgänge och kan därför alltid påtala det i domstol (FB 6 kap. 15 a). Domar och beslut om vårdnadsfrågor kan ofta omprövas och tidigare beslut blir därmed inte evigt bindande. Skulle det uppstå en tvist kan det tyvärr innebära ekonomiska kostnader att driva processen i domstol.Barnets rätt till en god och nära kontakt med båda föräldrarSvensk barnrätt värdesätter barnets rätt till nära relationer med båda föräldrar mycket högt (FB 6 kap. 2 a § stycke 2). När en förälder ges ensam vårdnad, exempelvis för att paret kommit överens om detta, är domstolen noga med att den andra föräldern får umgängesrätt. Vid vårdnadstvister som slutar med ensam vårdnad brukar domstolarna placera barnet med den förälder som är mest öppen inför att låta barnet träffa den andra föräldern, även om andra faktorer förstås också beaktas. Om mamman aktivt hindrar din vän från att träffa sitt barn och villkorar umgänget med att han betalar underhållet, bryter hon mot domstolens beslut och kränker barnets rätt att få träffa sin far (FB 6 kap. 15 §). När en förälder vägrar att följa det som bestämts genom dom eller avtal kan den andra föräldern vända sig till domstol och kräva att besluten verkställs (FB 21 kap. 1 § stycke 2). Detta är ingenting som kräver juridisk argumentation eller inblandning av advokater; det är rättsväsendets skyldighet att se till att domar efterlevs. I slutändan blir detta till och med ett ansvar för polisen (FB 21 kap. 3 §). Men detta förutsätter förstås att mamman faktiskt har kränkt din väns umgängesrätt, och eftersom jag inte vet hur situationen faktiskt ser ut kan jag inte konstatera att det verkligen har skett. Men det kan vara bra att veta att ensam vårdnad inte i sig innebär att en förälder kan hindra barnet från att träffa den andra föräldern. Inte heller är det ok att villkora umgängesrätten mot betalning av underhållsbidraget. Din vän har antagligen lagen helt på sin sida om han vill träffa sitt barn mer.Som förälder är du underhållsskyldig ditt barnFrågan om underhållsbidraget du nämner är också värd att nämna i sig. Först och främst kan konstaterats att som förälder är man skyldig att underhålla ditt barn tills den dag denne fyller 18 år, eller om denne fortfarande går på gymnasiet, senast till 21 år (FB 7 kap. 1 §). I detta ingår att föräldrarna försörjer sitt barn efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och deras samlade ekonomiska förmåga. Om båda föräldrarna bor med barnet kan denna underhållningsskyldighet uppfyllas genom att de tar hand om hus och hem, lagar mat och köper de saker som barnet behöver. Skulle en av föräldrarna inte bo varaktigt med barnet ska denne dock fullgöra sin underhållsplikt genom att betala ett underhållsbidrag till sitt barn (FB 7 kap. 2 §). Underhållsbidraget fastställs genom dom eller avtal och som avtal kan det vara både muntligt eller skriftligt. Detta innebär i grund och botten att din vän är skyldig att betala underhållet bara om detta är fastställt genom avtal eller dom och mamman kan alltså inte kräva bidrag utan grund. Att han har delat på kostnader med mamman och även utfört tvätt för henne och barnet är förstås faktum som skulle kunna innebära att han gjort sin del för att underhålla barnet, men finns det ett avtal eller en dom är din vän dock fortfarande skyldig att följa det beslutet. Däremot har han rätt till att få underhållsbidraget jämkat om det är oskäligt stort med hänsyn till hans ekonomi och han har alltid rätt att få det omprövat senast sex år efter att det fastställts (FB 7 kap. 10 §). Vid en jämkning eller omprövning kommer domstolen givetvis ta hänsyn till hans ekonomiska förhållanden.SammanfattningDin vän borde, oavsett hur han och mamman har löst vårdnadsfrågan, vara berättigad till umgängesrätt med sitt barn och borde heller inte behöva anlita en advokat för att få denna rätt tillgodosedd. Däremot krävs antagligen att han betalar någon form av underhållsbidrag till barnet. Skulle detta bidrag vara satt för högt kan han dock jämka eller ompröva det i domstol.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Mvh,