Hur ser tingsrätten på förälder som trotsar tingsrättens dom i vårdnadstvist?

2018-12-10 i Barnrätt
FRÅGA |Hur ser tingsrätten på förälder som trotsar tingsrättens dom i vårdnadstvist, tillika verkställande dom.?Hur påverkas nytt mål i domstolen när tidigare domar trotsats? MVH
Mikaela von Bornstedt |Hej och tack för din fråga!Det går aldrig att säga exakt hur domstolen kommer se på om en förälder inte följer en tidigare dom. I frågor som rör vårdnad, boende och umgänge med ett barn tas alltid alla omständigheter med i beräkning och barnets bästa är alltid avgörande. Det kan uppkomma situationer när en förälder kanske inte kan klandras för att ha låtit bli att följa en dom. Jag ska dock redogöra för några bestämmelser i föräldrabalken (FB) som är relevanta.En dom om vårdnad, boende och umgänge ska följas – annars riskerar man viteFöräldrar som har fått ett beslut från domstol om vårdnad, boende och/eller umgänge med sina barn ska följa domen. Skulle föräldrarna tillsammans komma överens om att göra något annorlunda utan att något problem uppstår spelar det så klart inte någon roll. Skulle en förälder börja bryta mot vad en dom säger kan dock den andra föräldern gå till en domstol och ansöka om verkställighet (FB 21 kap. 1 §). Verkställighet betyder att domstolen säger att föräldern som bryter mot den tidigare domen måste börja följa vad domen säger. De kan också utfärda vite. Skulle föräldern fortsätta att gå emot vad domstolen beslutar kan föräldern alltså behöva betala pengar (FB 21 kap. 3 §).Domstolen kan också bestämma att polisen ska hjälpa till för att verkställa domen. Det handlar främst om en förälder hindrar den andra föräldern från att träffa barnet och polisen behöver hjälpa till med överlämningen (FB 21 kap. 4 §). Barnets bästa ska alltid avgöraDomstolen får inte bestämma att en dom ska verkställas om det inte är till barnets bästa. Ett exempel på en sån situation skulle kunna vara om ett barn riskerar att fara illa om barnet umgås med en förälder i enlighet med ett tidigare domstolsbeslut. Är barnet tillräckligt stort och moget för att uttrycka sin egen vilja får domstolen inte heller besluta om verkställighet om barnet inte vill det (FB 21 kap. 5 §). Ett undantag görs om verkställigheten ändå skulle vara till barnets bästa. Barnets egen vilja kan alltså få större vikt än den tidigare domen.I en framtida tvist kan underlåtenhet att följa en dom ligga en förälder till lastEn domstol ska ta hänsyn till alla omständigheter när den bestämmer om vårdnad, boende och umgänge. Om en förälder upprepade gånger går emot en tidigare dom kan det vara en nackdel för den föräldern i en framtida tvist om vårdnad, boende eller umgänge. Det är generellt sett bättre för en förälder att försöka följa domstolens beslut, vara medgörlig och samarbetsvillig. Självklart kan omständigheterna vara så att en förälder inte ska klandras särskilt hårt för att ha brutit mot en domstols tidigare beslut. I vissa fall kanske ett barn kan komma till skada om en tidigare dom följs och i vissa fall kanske ett äldre barn vägrar gå med på att umgås med eller bo hos en förälder i enlighet med en dom. Då kanske det helt enkelt inte går att följa domen. SammanfattningFöräldrar är skyldiga att följa en dom om vårdnad, boende och umgänge. Om en förälder inte följer en dom kan den andra föräldern väcka talan om verkställighet. Föräldern som fortsätter att gå emot domstolens beslut kan behöva betala vite och i vissa fall kan polisen behöva hjälpa till för att se till att en dom följs. Om föräldrarna går till domstol i framtiden och väcker talan om vårdnad, boende eller umgänge en andra gång kan det ligga en förälder till last om hen inte har följt den tidigare domen. Det är i allmänhet bättre för en förälder att vara medgörlig och samarbeta så mycket som möjligt.Barnets bästa är dock alltid avgörande. Är barnet tillräckligt gammalt och moget väger dessutom barnets egen vilja ganska tungt. Domstolen får inte verkställa en dom om det inte är till barnets bästa, eller om barnet uppenbart inte vill det. Det går också att tänka sig en situation när en förälder inte kan klandras om hen inte följer en tidigare dom på grund av att det riskerar att skada barnet, eller för att barnet inte vill följa domen.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Du är välkommen att höra av dig till oss igen om du funderar på något mer.Vänligen,

Om att förvalta försäkringsbelopp för underårigt barn

2018-12-10 i Barnrätt
FRÅGA |Hej!Min dotter är 17 år och ska få 108 000 kr i kompensation, för att hon drabbats av medicinsk invaliditet. Försäkringsbolaget vill att jag ska öppna ett konto till min dotter. Detta konto ska enligt dem vara övermyndigspärrat. Jag undrar om det finns lag på att jag som förmyndare inte själv kan förvalta min dotters pengar?
Alexandra Rosenvi |Hej!Tack för att du vänder till Lawline med din fråga!Eftersom din dotter är under 18 år blir föräldrabalkens regler aktuella. Om ett barn får större tillgångar har det ansetts behövligt att särskilda regler ska finnas för att skydda barnets intressen. Större tillgångar kan vara mer krävande att sköta, vilket ökar risken för att pengarna inte sköts på rätt sätt. Enligt 13 kap. 2 § föräldrabalken måste barnets tillgångar som överstiger 8 prisbasbelopp (prisbasbelopp för 2018 är 45 500 kr x 8 = 364 000 kr), förvaltas enligt de särskilda reglerna för förvaltning. Huvudregeln för förvaltning av barnets tillgångar är att pengarna ska placeras på ett säkert sätt och att de ger en god avkastning. När det handlar om större summa pengar finns det regler för hur pengarna får placeras, enligt 13 kap. 4–7 §§ föräldrabalken. Men oberoende av hur mycket pengar ett barn får kan den som ger barnet tillgångar föreskriva att de ska stå under särskild överförmyndarkontroll, enligt 13 kap. 2 § stycke 2 föräldrabalken och 12 kap. 1 § stycke 2 föräldrabalken. De särskilda reglerna om exempelvis skyldigheten att föra en årlig redovisning över förvaltningen blir då tillämpliga, enligt 13 kap. 3–7 föräldrabalken. Även eventuella uttag från barnets konto blir bara möjligt med överförmyndarens tillstånd. Överförmyndaren finns det i varje kommun, och deras uppgift är att bevaka den enskildas intressen genom att se över förmyndares verksamhet, eller som i ditt fall förvaltning av försäkringsbeloppet. Överförmyndaren ska se till att barns tillgångar används på ett sätt som är till nytta för barnet. Deras uppgifter regleras i 16 kap. föräldrabalken.Eftersom det är försäkringsbolaget som i ditt fall betalar ut försäkringspengarna har de alltså rätt att förskriva att hur pengarna ska hanteras, d.v.s. att de ska sättas in på ett konto som är övermyndigspärrat.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan den ena föräldern ensidigt bestämma var barn med gemensam vårdnad ska gå i skolan?

2018-12-10 i Barnrätt
FRÅGA |Hej!Om jag och mitt ex har gemensam vårdnad om våran dotter som är 6år och går i förskoleklass, hon går hos mig och har alltid gjort. Allt går bra och hon har vänner och familj runt omkring sig här. Pappan bor ca 25 mil bort. Har varit tjaffs tidigare om skolgången för dottern och det var knappt att det vart godkänd skolgång för hans del hos mig. Nu hotade han mig på telefon idag när vi pratade ang om skolgången. Han tänker skicka in en ansökan om skolgång hos honom, om inte jag får med på det får jag skylla mig själv. Men hur går jag tillväga nu? Jag accepterar inte detta! Han har alltid varit såhär mot mig, nervärderande och ska ha kontrollen. Tänker givetvis inte godkänna nån ansökan när hon redan ha det bra hos mig och min nya familj.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar till dig att inledningsvis förklara vilka regler som gäller enligt lagen och vilken utgångspunkt rätten har. Avslutningsvis kommer jag att ge råd om hur du kan gå vidare för att få en lösning. Min utgångspunkt i mitt svar är att ni har gemensam vårdnad om er dotter.Barnets bästa ska vara avgörande i alla beslutBestämmelser om barns vårdnad, boende och umgänge finns i 6 kap. föräldrabalken (FB). Vid alla beslut som gäller vårdnad, boende och umgänge ska barnets bästa vara avgörande (6 kap. 2 a § FB). Att barnets bästa ska vara avgörande är ett högt ställt krav och det finns inget som är viktigare än vad som är bäst för barnet i bedömningen. I bedömningen om vad som är till barnets bästa ska det särskilt fästas avseende vid risken för att barnet utsätts för övergrepp, men även barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.Den som är vårdnadshavare ska bestämma i frågor som rör barnets angelägenheter (6 kap. 11 § FB). I ert fall, när ni har gemensam vårdnad, ska sådana beslut tas av er tillsammans (6 kap. 13 § första stycket FB). De frågor ni gemensamt ska besluta om som vårdnadshavare är större och mer ingripande beslut. Typiskt sett kan det avse vart barnet ska gå i skola/förskola eller vart hon ska bo, längre utlandsresor m.m. Mer vardagliga avgöranden behöver inte vårdnadshavarna ta tillsammans. Till vardagliga avgöranden räknas t.ex. vad ett barn ska äta, sovtider m.m. Val av skolgång är som sagt typiskt sett ett sådant beslut ni ska ta gemensamt och som pappan inte kan bestämma själv.Vänd dig till familjerätten för ett samtal i första handMitt råd är att du i första hand vänder dig till familjerättsenheten i din kommun. Familjerätten är, trots dess titel, inte en domstol. Familjerätten lyder under socialtjänsten och bistår bland annat med rådgivning om vårdnad, boende och umgänge samt det finns en möjlighet till samarbetssamtal. Samarbetssamtal är frivilliga så det krävs att pappan till er dotter går med på det för att ni ska träffas i ett sådant samtal.Familjerätten har i regel väldigt professionell personal som är vana att handskas med ärenden som ert. Familjerätten har tystnadsplikt, är objektiv och ser till barnets bästa. Dess uppgift är att medla och se till att ni får en fungerande dialog. Kanske kan ni i familjerätten komma fram till en lösning som fungerar för både er och er dotter. Ibland är det bättre med en tredje part som kan hjälpa till att få en konstruktiv dialog. För att få kontakt med familjerätten kan du ringa till kommunens växel och be om att bli kopplad till rätt avdelning.Ett alternativ är att begära enskild vårdnadSom redogjort för enligt ovan kan inte pappan ensam ta beslutet att flytta er dotter och att hon ska gå i skola hos honom. Ett alternativ om ni verkligen inte kan enas är att du vänder dig till domstol och begär enskild vårdnad (6 kap. 5 § första stycket FB). Det är ett av de alternativ som även pappan har om han vill ha egen bestämmanderätt över t.ex. skolgång och boende.Vid bedömningen om vårdnaden ska vara gemensam eller anförtros åt en av er ska rätten fästa särskilt avseende vid er förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet (6 kap. 5 § andra stycket FB). Vad som är sådana samarbetsproblem att vårdnaden bör ändras till enskild får bedömas från fall till fall. Viss ledning kan tas från rättsfallet NJA 2007 s. 382. I rättsfallet uttalade Högsta Domstolen: "Uttryck för brist på förtroende för den andra föräldern liksom för bristande vilja eller förmåga att vara flexibel och jämka samman sin uppfattning med den andres är tecken som tyder på att gemensam vårdnad kan vara oförenlig med barnets bästa. En konflikt mellan föräldrarna bör dock inte utesluta gemensam vårdnad, om motsättningarna kan antas vara av övergående natur och därför inte bedöms hindra ett fungerande samarbete på längre sikt i frågor som rör barnet." Domstolens bedömning innebär således att om ni har långvariga samarbetsproblem som inte är av övergående natur, talar det för att vårdnaden ska vara enskild till en av er. I bedömningen ska, som inledningsvis redogjort för, barnets bästa vara avgörande. I en domstolstvist kan det således innebära att du eller pappan får enskild vårdnad. Om dottern bott länge hos dig och rotat sig hos dig, talar det i regel för att barnets bästa är att bo kvar hos dig och att vårdnaden tillfaller dig. Dock kan jag inte uttala mig närmre än så i ditt fall; det görs en helhetsbedömning i varje fall om vad som är barnets bästa.Mitt råd till dig är enligt ovan att du i första hand vänder dig till familjerätten. I första läget är förhoppningen att du och pappan redan då kan komma överens om en lösning som fungerar för er och er dotter. Jag är av uppfattningen att samarbetssamtal hos familjerätten inte ska underskattas. Det kan göra en väldig skillnad med en oberoende part som hjälper er att få till en konstruktiv dialog.Om pappan vill ha en egen rätt att bestämma vart er dotter ska gå i skola är alternativet att han vänder sig till tingsrätten med begäran om enskild vårdnad. Rättens första förslag kommer vara att ni gemensamt går med på att ha samarbetssamtal. I det fallet är det bra att redan ha varit på sådana. Förhoppningen med samarbetssamtal är att ni kan enas och få ett bra samarbete utan att ens behöva gå till domstol! Skulle ni trots samarbetssamtalen hamna i domstol bör du anlita en jurist som företräder dig. För det ändamålet kan jag varmt rekommendera att du bokar tid med någon av våra duktiga och erfarna jurister hos Lawline. Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Vänligen,

Jag vill inte bo hos moster, utan hos mamma, vad kan jag göra?

2018-12-07 i Barnrätt
FRÅGA |Hej jag är 15 år nu och min vårdnadshavare är min moster och min pappa är gift med min andra moster å jag vill flytta hem till min biologiska mamma. men min vårdnadshavare (Marie) säger nej. Men snälla hjälp
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga!Vad lagen sägerLagen säger inte vem ett barn ska bo hos, däremot säger lagen att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge (6 kap 2a § Föräldrabalk). Barnets bästa är inte samma för alla, utan utgår från just det barnet det är fråga om. Ju äldre man blir ju mer ska man ha att säga till om var man ska bo (6 kap 2a § Föräldrabalk 3 stycket). Du har alltså rätt att bo där det är bäst för dig att bo, och du har rätt att få din vilja hörd när beslut fattas om var du ska bo. Vad du kan göraVarje kommun har en socialtjänst som har familjerådgivning. Till dom kan du ringa och berätta hur du känner inför din boendesituation. Dom kan ge råd och dom kan också hjälpa din familj att komma överens bättre genom rådgivande samtal. Om du söker på din kommun och familjerådgivning på internet borde du få upp uppgifter om hur du kommer i kontakt med familjerådgivningen, här är till exempel Stockholms familjerådgivnings hemsida. Du kan också kontakta kuratorn på din skola och be om vidare råd och stöd om hur du kan göra för att få vara mer med din mamma. Tack för att du kontaktade lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på lawline, 08-533 300 04Vi besvarar samtal måndag till fredag 10:00-16:00

Vägras umgänge med barnen efter orosanmälan

2018-12-10 i Barnrätt
FRÅGA |Jag har fått en orosanmälan på mig att det förekommer hot och våld hemma hos oss fast det inte gör det. Nu har socialtjänsten sagt till mitt ex att han om han vill kan skydda barnen från oss. Jag får varken prata eller träffa dom fast vi har delad vårdnad och varannan vecka normalt sett. Min fråga är hur länge får han skydda dom från att överhuvudtaget träffa oss. Snart gått 4 veckor utan mina barn. Ledsen mamma
Sara Hill |Hej, Jag beklagar sitsen du befinner dig i. Dina barn har som utgångspunkt rätt att träffa dig som vårdnadshavare (6 kap 15 § föräldrabalk). Begränsningar av den rätten hanterar främst socialtjänsten och de är deras bedömningar utifrån barnens bästa som är avgörande. Jag vill dock självklart hjälpa dig så mycket jag kan. OrosanmälanSocialtjänsten ska inleda en utredning när det finns misstanke om att det förekommer hot och våld i en familj där det finns barn. Om socialtjänsten har beslutat om att inleda en utredning kring orosanmälan kan utredningen pågå i upptill 4 månader (11 kap 1 och 2 §§ socialtjänstlagen). Umgänge med barnenEftersom ni har gemensam vårdnad saknar ditt ex egentligen laglig grund och kan egentligen inte vägra umgänge så vida det inte finns en dom som stödjer vägran. Enligt det du skriver finns det en orosanmälan till socialtjänsten som avser hot och våld som skall utredas, vilket KAN ligga till grund men det är svårt för mig att bedöma utifrån det lilla jag vet. Huruvida du får lov att träffa barnen beror på socialtjänstens bedömning om det är lämpligt. Umgänge kan dock ske "övervakat" så jag har svårt och se att du helt skulle vara förbjuden från att träffa dem om inte barnen själva motsätter sig det.Vad kan du göra? Du bör i först och främst vända sig till socialnämnden och familjerätten i din kommun för att få till samarbetssamtal och på så vis få hjälp med umgänget.Om ni inte kan komma överens kan du lämna in en stämningsansökan till Tingsrätten för att få till umgänge (6 kap 15a § föräldrabalk). Det kostar runt 900 kr (kan vara värt att ta hjälp av en jurist inom familjerätt i så fall). Tingsrätten skall alltid se till barnens bästa men här råder jag dig verkligen att ta kontakt med socialtjänsten som utreder orosanmälan. Hoppas det här var till hjälp, hör gärna av dig igen om det är något mer du undrar över. Lycka till med ditt ärende och jag hoppas allt löser sig!

Kan jag och barn flytta även om den andra vårdnadshavaren inte samtycker?

2018-12-10 i Barnrätt
FRÅGA |Hej!Har gemensam vårdnad för tolvårig dotter.Hon har bott hos mej sen vi separerade på heltid i ett och ett halvt år.Deras umgänge har varit sporadiskt vid ca 15 tillfälle i år.Hon vill helst inte träffa honom alls, då hon hela tiden blir besviken på honom.Nu vill min dotter o jag flytta ca 25 mil och han har sagt att det är ok, men ändrat sig nu när skolbyte och adressändring ska skrivas under.Hur ska jag gå tillväga för att kunna genomföra flytten?
Ajla Velic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag beklagar din situation, och jag ska försöka förklara detta övergripande. Spelar det någon roll att ni har gemensam vårdnad? Nästan alla beslut som rör barnet ska beslutas gemensamt eftersom ni har gemensam vårdnad. Denna huvudregel är utformad för att vårdnadshavarna ska vara överens. Detta är inte alltid möjligt, så som i ditt fall. Beslut som är av ingripande betydelse för barnets framtid får INTE fattas av en vårdnadshavare ensam, (6 kap 13 § Föräldrabalken). Ett undantag till detta är om barnets bästa uppenbarligen kräver det. Att flytta 25 mil ingår i "ingripande betydelse". Om du ändå skulle flytta trots att vårdnadshavaren inte har samtyckt till detta kan detta ses som egenmäktighet med barn, detta är straffbart. Vad kan du istället göra? När det gäller frågan om boende handlar det om hos VEM barnet ska bo och inte VAR någonstans. Du kan ansöka om ensam vårdnad om du vill flytta med din dotter trots att den andra vårdnadshavaren inte godkänner flytt (6 kap 5 § Föräldrabalk). I bedömningen beaktas barnets bästa. Du får gärna ställa en ny fråga om du vill att jag förklarar detta närmare. Innan du väcker talan om ensam vårdnad rekommenderar jag dig att gå på samarbetssamtal. Syftet är att ni som föräldrar ska kunna samarbeta kring barnet och hitta bra lösningar för henne som ni båda kan acceptera.Jag hoppas att du har fått svar på min fråga, annars är du varmt välkommen att ställa en ny, och lycka till!Med vänlig hälsning,

Kan man avtala om umgänge över högtider?

2018-12-08 i Barnrätt
FRÅGA |Hej. Kan en familjerättsjurist skriva avtal om umgänge över traditioner såsom jul, påsk etc? Måste bägge parter vara överens? Pappan till dottern säger sig SKA ha dottern över jul fast han hade henne förra julen oxå. Juleninfaller under hans vecka, vilket innebär att jag får fira jul med min dotter om 4 år!! Det är inte rättvist. Hur ska jag gå tillväga? Kan inte åka dit å hämta henne då det blir bråk och hon kommer i kläm.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!De regler som gäller för vårdnadshavare och föräldrar finns i föräldrabalken (FB). Vad som gäller för vårdnad, boende och umgänge regleras i 6 kap. föräldrabalken. I alla beslut som rör vårdnad, boende och umgänge ska barnets bästa vara avgörande (6 kap. 2 a § FB). Det innebär att för det fall att ni hamnar i en tvist hos domstol är det barnets bästa som ska vara avgörande, inte vad som är bäst för er som föräldrar eller vad som är rättvist eller orättvist för en förälder. "Kan en familjerättsjurist skriva avtal om umgänge över traditioner såsom jul, påsk etc? Måste bägge parter vara överens?"Föräldrar kan avtala om barnets umgänge med den förälder det inte bor med (6 kap. 15 a § tredje stycket FB). Föräldrarna kan även avtala om barnets boende (6 kap. 14 a § andra stycket FB). Avtalet kan avse om barnet ska ha ett växelvis boende, men även hur barnet ska fira jul, påsk och andra högtider. Det är inte ovanligt att föräldrarna även vid växelvis boende väljer att avtala om t.ex. varannan jul och andra högtider. För att avtalet ska vara giltigt krävs det att det är skriftligt och att socialnämnden godkänt avtalet. Socialnämnden kommer att godkänna avtalet om det är till barnets bästa.En familjerättsjurist kan skriva avtalet. Enligt min mening är det en god idé att anlita en jurist vid utformande av avtal som detta, för att undvika missförstånd framöver. Grundförutsättningen för ett avtal är att det sker mellan två parter och att båda måste vara överens."Pappan till dottern säger sig SKA ha dottern över jul fast han hade henne förra julen oxå. Julen infaller under hans vecka, vilket innebär att jag får fira jul med min dotter om 4 år!! Det är inte rättvist. Hur ska jag gå tillväga?"Som redogjort för inledningsvis är utgångspunkten vad som är bäst för barnet, inte huruvida det är rättvist eller ej för er föräldrar. Givetvis kan man däremot argumentera att det är till barnets bästa att fira jul med såväl sin mamma som sin pappa. Men utgångspunkten är barnet, inte föräldrarna.Nu är jag osäker på om ni har en dom eller ett avtal sinsemellan avseende umgänge och/eller boende. Om ni har det och ni inte har avtalat någon om olika högtider ska avtalet följas. Ett avtal godkänt av socialnämnden är lika giltigt som en dom från domstol. För att ändra så ni t.ex. har varannan jul är det bästa om du och pappan kan komma överens om det. I sådana fall kan ni skriva ett avtal, antingen med hjälp av en jurist eller med hjälp av familjerätten. Familjerätten är, trots dess titel, inte en domstol. Familjerätten lyder under socialtjänsten och bistår bland annat med rådgivning om vårdnad, boende och umgänge samt det finns en möjlighet till samarbetssamtal. Om barnets pappa går med på det kan ni träffas för ett sådant samtal. Om ni är överens om det kan familjerätten hjälpa er att skriva ett avtal om hur umgänge och boende ska se ut framöver.Jag är personligen av uppfattningen att familjerätten inte ska underskattas. Det är i regel väldigt professionell personal som är vana att handskas med ärenden som ert. Familjerätten ska vara objektiv och se till barnets bästa. Dess uppgift är att medla och se till att ni får en fungerande dialog, vilket ibland kan vara svårt att klara själv i en konfliktfylld relation. För att komma i kontakt med familjerätten kan du ringa till växeln i din kommun och be om att bli kopplad.Ett alternativ är att kontakta en jurist och eventuellt stämma den andra föräldernKan ni inte enas i samarbetssamtal, alternativt att den andra föräldern inte vill delta i sådana, kan du vända dig till en jurist. En jurist kan hjälpa dig att upprätta ett förslag till avtal om hur boende och umgänge ska se ut och även kontakta den andra föräldern i ärendet. Det finns alltid en möjlighet att den andra föräldern inte vill att ni strider i domstol och att ni kan komma överens om en ändring med hjälp av en jurist.Är en överenskommelse inte möjlig är ett alternativ att stämma den andra föräldern om boende, umgänge och/eller vårdnad. Om du väljer att stämma din ex-man för att få till stånd en ändring av hur umgänget ska se ut är min rekommendation att du anlitar en jurist som företräder dig. Det är dels svårt att företräda sig själv, dels är det svårt att förhålla sig objektiv i familjerättsliga mål då det ofta är många känslor som spelar in.Om du behöver komma i kontakt med en jurist för hjälp med upprättande till förslag om avtal eller för företräde i en rättslig tvist är du varmt välkommen att boka tid med någon av våra jurister hos Lawline. Vi erbjuder möten i våra lokaler i Stockholm, men även per telefon, e-post och Skype; det som passar dig bäst!Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Vänligen,

Vad krävs för enskild vårdnad?

2018-12-06 i Barnrätt
FRÅGA |Min man och jag har delad vårdnad över sonen, vi har bestämt att skilja oss och då måste jag flytta från Eskilstuna till Stockholm. Vi är inte överens om vart sonen ska bo så han hotar om att han kommer få ensamvårdnad för att jag har psykisk ohälsa. Hur funkar det egentligen? Kan han få ensamvårdnad om han stämmer mig för det?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar till dig att inledningsvis förklara vilka regler som gäller enligt lagen och vilken utgångspunkt rätten har. Avslutningsvis kommer jag att ge råd om hur du kan gå vidare för att få en lösning.Barnets bästa ska vara avgörande i alla beslutBestämmelser om barns vårdnad, boende och umgänge finns i 6 kap. föräldrabalken (FB). I alla beslut som gäller vårdnad, boende och umgänge ska barnets bästa vara avgörande (6 kap. 2 a § FB).Att barnets bästa ska vara avgörande innebär att domstolen kan besluta att det är till barnets bästa att du ska ha ensam vårdnad, likväl som att det kan vara att vårdnaden ska vara fortsatt gemensam eller tillfalla den andre föräldern. När det kan ske en ändring av vårdnadenOm någon av er, vid gemensam vårdnad, vill få till stånd en ändring i vårdnaden ska rätten besluta om antingen fortsatt gemensam vårdnad, eller anförtro den åt en av er. Vid bedömningen av om den ska vara fortsatt gemensam eller anförtros endast en av er ska det fästas särskilt avseende vid er förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet (6 kap. 5 § FB). Om en förälder vid utövandet av vårdnaden av ett barn gör sig skyldig till missbruk eller försummelse, eller i övrigt brister i omsorgen om barnet på ett sätt som medför bestående fara för barnets hälsa eller utveckling, skall rätten besluta om ändring i vårdnaden. Vid gemensam vårdnad ska rätten i ett sådant fall anförtro den andra föräldern vårdnaden ensamt (6 kap. 7 § första och andra stycket FB). Som redogjorts för inledningsvis ska barnets bästa vara avgörande i besluten (jfr 6 kap. 2 a § FB).Avslutningsvis finns det ingen bestämmelse som innebär att din man får ensam vårdnad per automatik för att du lider av psykisk ohälsa. Det är i sådana fall om du lider av en sådan psykisk ohälsa att barnet far illa och att du brister i omsorgen, så tolkar jag däremot inte din fråga.Skulle barnets pappa begära enskild vårdnad är min rekommendation att du anlitar en jurist för vidare rådgivning och företräde. För ändamålet är du varmt välkommen att boka en tid med någon av våra jurister. Vi erbjuder möten i våra lokaler i Stockholm, men även per e-post, telefon och Skype; det som passar dig bäst!Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,