Underhållsbidrag till sambos barn

2019-04-24 i Barnrätt
FRÅGA |Hej!Jag och min ex.man kom fram till en förlikning gällande underhåll för vårt barn. Men det var baserat på min och min sambos ekonomi då vi delar.Nu har det kommit fram att han hade flickvän då och hon har också flyttat in hos honom.Min fråga är nu om barnen kan få summan ändrad i underhåll eller inte pga hans samboförhållande?
Anneli Nilsson |Hej! Och varmt välkommen till Lawline.Relevant lag för din fråga är föräldrabalk (FB). Föräldrars underhållsskyldighet finns som grundläggande bestämmelse i 7:1 1 st 1 men FB. Föräldrar ska enligt bestämmelsen svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt utifrån barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Oavsett om föräldrarna bor ihop eller inte. I 7:2 FB regleras föräldrars skyldighet att betala underhållsbidrag till barnet för att fullgöra underhållsskyldigheten. Detta ska ske om; föräldern inte har vårdnaden om barnet och inte heller varaktigt bor tillsammans med barnet, eller har vårdnad om barnet gemensamt men barnet varaktigt bor tillsammans med endast den andra föräldern. Utgångspunkten för bedömningen av föräldrarnas ekonomiska förmåga är inkomst- och förmögenhetsförhållandena.I 7:5 FB framgår det att styvföräldrar (man/fru eller sambo) även kan ha underhållsskyldighet till styvbarnet i vissa fall. Om föräldern till barnet är gift med styvföräldern kan styvföräldern också vara underhållsskyldig, om styvföräldern bor tillsammans med styvbarnet. En sambo (det vill säga styvföräldern) som bor tillsammans med barnet kan också vara underhållsskyldig, dock enbart om sambon har ett gemensamt barn med föräldern. Det är alltså inte enbart biologiska och adoptivföräldrar som är underhållsskyldiga, även styvföräldrar kan åläggas denna skyldighet i vissa fall. Ansvaret är dock subsidiärt till föräldrarnas ansvar, den kommer alltså i andra hand och kan då komma att höja levnadsstandarden för styvbarnet. Vidare kan den nuvarande sambon ha bidragit till att din ex-mans kostnader för levnad minskat, isåfall kan en omberäkning av bidraget behövas göras (om de exempelvis nu delar på hyran eller dylikt). Har underhållsbidrag beslutats mellan er genom avtal måste ni komma överens igen om ni vill ändra detta. Kan ni inte komma överens är det en domstol du får vända dig till för att fastställa underhållsbidraget. Denna process kan dock vara kostsam vilket bör tas i beakt.På försäkringskassans hemsida finns en uträkningsmodell som kan vara till hjälp, se https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/berakna-underhallsbidrag#/Jag hoppas detta har besvarat din fråga! Tveka inte att annars höra av dig till Lawline igenMed vänliga hälsningar

Får en vårdnadshavare neka sitt barn att besöka den adress där denne är folkbokförd?

2019-04-15 i Barnrätt
FRÅGA |Här en vårdnadshavare rätt att neka sitt barn att besöka adressen som den är folkbokförd hos?
Emma Bergman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar om en vårdnadshavare får neka sitt barn att besöka den bostad där denne är folkbokförd.Regler om boende och vårdnad finns i 6 kap. föräldrabalken. Att ha vårdnaden om ett barn innebär att man har det rättsliga ansvaret för barnets person. Detta innebär ett ansvar för barnets personliga förhållande och vårdnadshavaren är bland annat skyldig att se till att barnets behov av omvårdnad och trygghet blir tillgodosedda (6 kap. 2 § FB). Då man som vårdnadshavare är skyldig att tillgodose barnets trygghet skulle jag säga att man inte har rätt att neka barnet att besöka den adress där barnet är folkbokfört och bor. Du kan läsa mer om vårdnad och boende här. Hoppas du fick svar på din fråga. Skulle du ha fler funderingar är du varmt välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline! Vänligen,

Hur går jag tillväga för att byta efternamn på mitt barn?

2019-04-10 i Barnrätt
FRÅGA |https://lagen.nu/2016:1013Hej, Jag är ensam mamma och vill byta mitt barns efternamn till mitt, då vi sedan hennes födelse bor tillsammans med mina föräldrar och vill ha namngemenskap i familjen. Vi reser ofta med hela familjen och har flera tilfällen fått problem vid resan när kontroller sker då man upptäcker att hon inte bär samma efternamn som vi andra och vill att jag med barnet skiljer oss från familjen och går en fördjupad kontroll med alla dom där dem ser att det jag är mamman och är ensam förmyndare. Detta är väldigt obehagligt situation då barnet är bara 3 år och vill ibland springa till mina föräldrar. Det blir jobbig och stressigt för mig att lugna ner stackaren men också koncentrera mig för att ta upp handlingar och svara på frågor.Detta påverkar negativt barnet då hon inte bahandlas som alla andra barn som passerar kontroller glada med sina familjer, och bara hon står där väntar medans alla passerar. Vill undvika liknande situationer då barnet växer och det kan framkalla mer och mer oro hos henne inte bara vid resetillfällen, men också andra områden. Vill att hon ska känna sig en del av familjen och att inget ska skilja henne från oss, att hon inte vid något tillfälle ska få höra om skiljsmässa och ensam vårdnad. Pappan finns inte i Sverige, ingen kontakt finns mellan oss pga våld. Han har umgängesrätt 1gång i veckan via telefon,barnet känner inte till honom och vägrar prata. Är detta skäligt grund till efternamnändring?
Emilia Simu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglering kring namnbyte hittar vi i lagen om personnamn (PNL).En person har rätt att byta efternamn till ett efternamn som någon av föräldrarna har (9 § PNL). För barn under 18 år är det vårdnadshavaren som gör ansökan om namnbyte. Det innebär att om du är vårdnadshavare för barnet så har du rätt att ansöka om byte av efternamn. Om barnet har två vårdnadshavare, dvs. om även barnets pappa är vårdnadshavare måste ni göra en gemensam ansökan (6 kap. 2 § föräldrabalken). Om barnets pappa inte är vårdnadshavareOm barnets pappa inte är vårdnadshavare, krävs hans skriftliga samtycke ändå för att barnet ska få byta efternamn (34 och 47 § PNL). Det innebär att om du är ensam vårdnadshavare till barnet kan du inte själv byta efternamn på barnet utan den andra förälderns samtycke.I första hand ska du som vårdnadshavare själv vända dig till den andra föräldern för att få ett samtycke för namnbyte. Om barnets pappa inte kan eller vill lämna samtycke kan du som vårdnadshavare till barnet ansöka hos tingsrätten om en förklaring att namnbytet är förenligt med ditt barns bästa. Om barnets pappa befinner sig på okänd ort måste en domstolsprövning göras (34 och 44 § PNL). Om barnets pappa då lämnar sitt samtycke till domstolen behövs inget nytt samtycke lämnas till Skatteverket när ansökan om namnbyte görs. Om du skulle få ett beslut från domstolen att bytet av efternamn är förenligt med ditt barns bästa så ska du lämna in en kopia av domstolens beslut när du gör ansökan om namnbyte till Skatteverket. Om du vill läsa mer om detta kan du göra det på Skatteverkets hemsida.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Ensam vårdnad? Och vad händer med umgänge med den andra föräldern?

2019-04-03 i Barnrätt
FRÅGA |Hej!Min sambos exfru beter sig ingen vidare mot deras gemensamma son på 8 år. Hon vräker ur sig massa olämpliga svordomar och avskyr att sonen är nämre pappan och mig än henne. Hon har försökt påvisa att han är en olämplig förälder genom att ringa och göra orosanmälan anonymt men även sprider lögner till hans familj så de också kan orosanmäla honom. Hon jobbar även i företaget där hon medvetet har försökt sabba admistrationen så företaget förlorar alla kunder, detta pga att hans liv ska påverkas så han inte kan ha sonen och bortsett från det har hon trakasserat mig framför sonen. Hur som helst vill sonen bo hos sin pappa, för att hon har använt sig av våld mot sambon som lilla sonen filmade. Ett barn ska inte behöva detta, min fråga är då hur går man tillväga? Att barnet till exempel får träffa mamman varann vecka helg för att inte förlora kontakten med sin egna mamma? Vi har en massa filmade klipp där hon beter sig olämligt och påverkar sonen så otroligt mycket. Jag vill bara sonens bästa men tycker ändå att hans mor ska ha en någonlunda kontakt med honom.
Ebba Alkehag |Hej och tack för du vänt dig till Lawline! Först vill jag börja med att säga att jag är ledsen att er situation ser ut som den gör. Jag beklagar verkligen.Du har helt rätt i att vilja sonens bästa. Detta är en grundläggande princips om finns i Sverige och som dels kommer i uttryck i den lag som blir tillämplig på din fråga, nämligen i Föräldrabalken 6 kapitel 2 a §. Barn har alltid rätt till en god uppfostran och får aldrig utsättas för kränkande behandling (FB 6 kapitel 1 §). Utifrån vad du beskrivit i din fråga anser jag att det är läge att göra någonting åt situationen då det inte är att anse som bäst för sonen att behöva utstå den typ av kräkningar som han utsätts för när han behöver bevittna våld samt ett dåligt agerande från mamman. Din sambo kan ansöka om ensam vårdnad.Det framgår av din fråga att både din sambo och hans exfru har vårdnadens över sonen, så kallad gemensam vårdnad. Detta är huvudregeln om inte en domstol har bestämt något annat (FB 6 kapitel 2 §). Din sambo kan dock ansöka om att få egen vårdnad över sonen (FB 6 kapitel 5 §). Vad det innebär är att en domstol kommer att pröva frågan gällande om situationen är sådan att det är bäst för sonen att din sambo är den som har ensam vårdnad och står för den största delen av omvårdnaden samt blir den förälder som sonen kommer att bo hos, så kallad boendeförälder. Eftersom exfrun har visat tydliga tendenser till att brista i sin roll som mamma, genom att bete sig olägligt inför sin son, bör det anses mest rimligt att en domstol kommer att besluta om ensam vårdnad för din sambo, (FB 6 kapitel 7 §). Eftersom det inte framgår att din sambo skulle ha betett sig på samma bristande sätt, ska domstolen besluta om att han ska bli ensam vårdnadshavare. Sonen kommer att börja bo hos er. Det framgår av FB 6 kapitel 14 a §, att om två föräldrar har gemensam vårdnad över ett barn så ska det avtalas om boendefrågan eller avgöras med hjälp av ett beslut från domstolen. Men eftersom jag anser att din sambo bör få ensam vårdnad över sonen ska denna regel läsas "motsatsvis", alltså att det inte råder något sådant förhållande att boendefrågan ska avgöras – den som har vårdnaden blir också den förälder som barnet ska bo hos. Exfrun, mamman till sonen, blir då umgängesförälder och sonen har fortfarande rätt att träffa sin mamma. Barn har, som du även skrev i din fråga, alltid rätt till umgänge med den förälder som man inte bor hos (FB 6 kapitel 15 §). Ansvaret för att detta faktiskt sker ligger både på din sambo och på exfrun. Det anses vara barnets bästa att ha två föräldrar och därför är det väldigt viktigt att detta sköts. Om föräldrarna inte kan avtala om detta umgänge på egen hand kan man också ta hjälp av socialnämnden. Socialnämnden har också en egen möjlighet att ansöka om umgänge för barnet på egen hand (FB 6 kapitel 15 a §). Om det inte skulle fungera att exfrun träffar sonen, exempelvis i början efter omställningen med att flytta till pappan på heltid, kan en domstol bestämma att umgänget mellan sonen och exfrun ska utföras tillsammans med umgängesstöd (FB 6 kapitel 15 c §). Det innebär att en person, som socialnämnden utser, följer med under mötena mellan sonen och mamman. Sammanfattningsvis så tycker jag att din sambo ska börja med att vända sig till domstolen och ansöka om ensam vårdnad för sonen och sedan ta det därifrån. Om ni behöver hjälp med detta tycker jag ni borde göra av er till någon av våra duktiga jurister här på Lawline!Hoppas ni fick svar på er fråga och all lycka till med er situation. Mvh

Kan vårdnadshavare flytta barn utan faderns samtycke?

2019-04-20 i Barnrätt
FRÅGA |Jag väntar första barnet med min sambo (vi är inte gifta). Jag är folkbokförd i ett annat län än det län jag jobbar och bor i tillsammans med min sambo. Vi hyr ett hus där vi båda står skrivna på hyreskontraktet. Vad är det som gäller om jag föder barnet i det länet jag inte är folkbokförd i. Kan jag med lagen på min sida flytta tillbaka hem med barnet till länet jag är folkbokförd i utan faderns tillstånd?
Henrik Åkesson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer att besvara din fråga med hjälp av reglerna i föräldrabalken (FB).Eftersom ni inte är gifta kommer du bli ensam vårdnadshavare till ert barn (FB 6 kap. 3 §). Detta betyder att det är du som har ansvar över barnets personliga förhållanden (FB 6 kap. 2 § andra stycket). Som ensam vårdnadshavare kan du då flytta tillbaka hem med barnet till det län du är folkbokförd i utan faderns tillstånd. Fadern kan dock såklart väcka talan om ensam eller gemensam vårdnad (FB 6 kap. 5 §). Jag hoppas du fått svar på din fråga. Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma! Med vänliga hälsningar

Kan en vårdnadshavare flytta med barnet till annan ort?

2019-04-13 i Barnrätt
FRÅGA |Mamman vill flytta 30 mil, vi har gemensam vårdnad genom tingsrätten. Jag har mitt barn varje onsdag 3 timmar och varannan lördag kl 12 till söndag kl 18. Barnet är 2 och 1/2. Kan hon flytta? Mamman har fått jobb på ny ort. Jag kan inte åka 30 mil enkel som umgänges förälder. I dom står att umgänge förälder hämtar och lämnar. Hur fungerar lagen i denna situation? Kan hon verkligen flytta pga jobb?
Therese Axén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Gemensam vårdnad och beslutanderätt finns i 6 kap. 13 § Föräldrabalken, FB. Där står att alla beslut rörande barnet ska fattas gemensamt i samförstånd vid gemensam vårdnad. Fråga i ditt fall blir om mamman kan besluta om att barnet ska flytta eftersom det är en åtgärd som kräver den andra förälderns samtycke. Samtycke krävs eftersom alla beslut om barnet som huvudregel ska fattas gemensamt och i samförstånd. Det finns dock vissa beslut som en vårdnadshavare kan fatta ensamt om det handlar om beslut som "inte utan olägenhet kan uppskjutas" (6 kap. 13 § FB). Exempel på detta kan vara daglig omsorg, fritidsaktiviteter, akut vård och kortare resor. Beslut som oftast kräver båda vårdnadshavarnas samtycke är folkbokföring, pass och mottagande av elev i grundskolan. Kontentan är med andra ord att om en förälder vill flytta med sitt barn till en annan ort behöver denna ha den andra förälderns samtycke vid gemensam vårdnad. Anledningen till det är för att beslutet om flytt påverkar barnets boende, dess skolgång, dess sociala nätverk och fritidsaktiviteter. Om samtycke saknas har föräldern enligt lag inte rätt att flytta med barnet, utan det kan räknas som egenmäktigt förfarande.Avslutningsvis är varje fall unikt och bedömningen skiljer åt från fall till fall. Men eftersom det är gemensam vårdnad i ditt fall och det rör flytt till annan ort, så krävs ditt samtycke för att mamman ska kunna flytta med barnet. För fler frågor är du välkommen att ringa vår telefonrådgivning på 08-533 300 04vänligen

Hur enas vi om vårdnad, boende och umgänge, vid delad vårdnad?

2019-04-04 i Barnrätt
FRÅGA |Min dotter går sista terminen i 9:an och hennes pappa och jag är skilda sedan 2 år. Sedan nyår i år har deras umgänge försämrats och dem har knappt kontakt. Hon bor heltid hos mig. Hon och jag har haft en dröm i tre år att flytta till Mallorca och nu är vår dröm på väg att bli verklighet. Jag har fått jobb där och dottern vill börja gymnasium på Mallorca. Hennes pappa hotar dock med att stoppa detta eftersom han säger att detta kommer försämra deras relation ännu mer. Dem går på samtal hos socialtjänsten idag. Min dotter är snart 16 år och vi har delad vårdnad. Kan han sätta stopp för min dotters flytt?
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler för vårdnadshavare och föräldrar hittas i föräldrabalken (FB) och vad som gäller för vårdnad, boende och umgänge regleras i 6 kap. FB. Utifrån informationen i din fråga tolkar jag det som att du och din dotters pappa har gemensam vårdnad för er dotter och att er dotter idag bor heltid hos dig. Vidare tolkar jag din fråga som att du och dotterns pappa inte kan komma överens om vart er dotter ska bo och att du och dottern önskar flytt till Mallorca, pga arbete och studier. Mitt svar kommer därför att besvaras utifrån detta.Kan dotterns pappa stoppa dotterns flytt?Den som är vårdnadshavare ska bestämma i frågor som rör barnets angelägenheter, enligt 6 kap. 11 § FB. I ert fall, har ni gemensam vårdnad och därmed ska sådana beslut tas av er tillsammans, enligt 6 kap. 13 § första stycket FB. Ni vårdnadshavare ska gemensamt besluta om större och mer ingripande beslut, som er dotters skola, boende och eventuella längre utlandsresor. Vidare innebär det att mer vardagliga beslut rörande er dotter, inte behöver tas gemensamt. Med detta sagt har din dotters pappa rätt att tycka till och stoppa hennes flytt, med anledningen av att det rör er dotters skola och boende. Om boende och umgängeMed tanke på att er dotters pappa kan stoppa er flytt, kan rätten (domstolen) besluta om vem av er, som er dotter ska bo hos, om ni inte kan komma överens om er dotters boende, enligt 6 kap. 14 a § FB. Lagen säger också att ni alternativt kan avtala om er dotters boende, genom att det sker skriftligen och med socialtjänstens godkännande. Vid denna bedömning utgår lagstiftaren från att det är barnet som har rätt att umgås med föräldern, inte att det är föräldern som har rätt att umgås med barnet. Vid bedömningen om er dotters boende, vårdnad och umgänge ska alltid barnets bästa vara avgörande för den bedömningen. Detta medför att barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrar, kommer att beaktas vid bedömningen för barnets bästa och därmed dennes boende, enligt 6 kap. 2 a § FB. Om domstolen skulle finna att er dotter ska bo hos dig och att er flytt till Mallorca är okej, utifrån er dotters bästa, har dottern fortfarande rätt till umgänge med hennes pappa. Ni som föräldrar har ett gemensamt ansvar för att er dotters behov till umgänge av båda föräldrarna tillgodoses, enligt 6 kap. 15 § FB. När får ett barn själv bestämma över umgänge och boende?Idag finns det ingen lagstadgad ålder för när ett barn själv får bestämma om sitt umgänge eller boende. Några få praxis (avgöranden från högsta domstolen) har dock grundat en tanke om att barnet har en rättighet att bestämma själv när hen har fyllt 12 år. Men observera att detta inte är en utskriven rättighet, utan endast något som kan användas som en utgångspunkt och att denna utgångspunkt tillämpas olika från varje enskilt fall, beroende på vad som blir bäst för barnet i den enskilda situationen, utifrån fallets enskilda omständigheter. Därmed som ovan redogjort, ska alla beslut fattas med utgångspunkt i principen om barnets bästa, enligt 6 kap 2 a § första stycket FB. Principen om barnets bästa beaktas med hänsyn till barnets egen vilja i takt med dess ålder och mognad, enligt 6 kap. 2 a § tredje stycket FB. Detta innebär att större hänsyn tas till vad barnet själv vill, ju äldre och mognare barnet är. I ditt fall innebär det att din dotter får en större bestämmanderätt i er situation med tanke på att hon snart är 16 år, men inte någon totalbestämmanderätt, eftersom hon inte är myndig. Tips och råd om vad just du kan göraEnligt informationen i din fråga har din dotter och hennes pappa kontakt med socialtjänsten idag, där de går på samtal. Dottern och pappans samtal är ett mycket bra första steg i er situation, då de under samtalen kan få rådgivning om vårdnad, boende och umgänge, utifrån er situation. Om du också skulle vilja vara med i dessa samtal finns det en möjlighet för det genom samarbetssamtal, som är frivilliga och om dotterns pappa går med på det kan ni träffas för sådana samtal. Med hjälp av socialtjänsten kan ni genom dessa samarbetssamtal samtala och eventuellt avtala om hur umgänget med er dotter ska se ut framöver. Under dessa samtal råder jag dig till att berätta om dagens situation, vart står ni idag och vad vill ni åstadkomma med era samtal. Lyssna även på pappans situation, hur han känner och vad som ligger till grund för att han motsätter sig er flytt. Samarbetsavtal kan vara en bra väg att gå, om ni inte själva kan diskutera och samtala om er dotters umgänge och boende på egen hand. För att få kontakt med familjerätten och socialtjänsten kan du ringa till din kommuns växel och be om att bli kopplad till rätt avdelning.Om ni inte skulle kunna enas i samarbetssamtal, eller att pappan inte vill delta, rekommenderar jag dig att du kontaktar en jurist, som kan hjälpa dig att utforma ett förslag till avtal om boende och umgänge för er dotter. Ett sådant avtal börjar gälla när både du och dotterns pappa undertecknat det. Juristen kan även hjälpa dig att företräda dig för det fall att ni inte kommer överens och du blir tvungen att gå till domstol för att få det avgjort. Om du är intresserad av att träffa en jurist rekommenderar jag dig till att vända dig till Lawlines Juristbyrå, där du kan bli tilldelad en jurist anpassad efter just ditt ändamål. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och lycka till med ditt ärende. Tveka inte på att höra av dig till oss på Lawline igen, om du önskar mer hjälp!Med vänliga hälsningar,

Vem ska betala barnens umgängesresor?

2019-04-01 i Barnrätt
FRÅGA |Hej.Vi är separerade sedan 1,5 år och har gemensam vårdnad över två barn 5 och 8 år gamla. Barnen är skrivna hos mej (A). Jag och den andra föräldern bor i samma stad fram till nu.Nu har den andra föräldern (B) bestämt att den skall flytta 25 mil bort. Förälder B hävdar att denna skall ha rätt att träffa barnen var annan helg och var annat lov. Jag tycker att var annan helg är lite väl ofta då barnen går skola och det kommer inskränka på deras möjlighet att ha en bra vardag. Jag (A) tycker att barnen inte kommer att få göra annat än att åka bil (50 mil ToR) var annan helg. Eller att barnen i framtiden inte kommer att kunna hålla på med föreningsliv i samma utsträckning som andra barn då dom kommer att missa var annan vecka (om det sker på helg). Jag tycker var 3:e helg och var annat lov är mera rimligt. Jag blir ledsen då jag tänker på att barnen ska behöva åka bil nästan hela helgen var annan vecka.Nu till mina två frågor. Hur brukar tvister sluta om vi inte kommer överens om tiden, jag vill var 3:e den andra var 2:a helg? Hur brukar kostnader fördelas om den andra föräldern väljer att flytta så långt bort, ska jag verkligen behöva betala om den andra föräldern väljer att flytta så långt bort från där barnen är skrivna?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!De regler som gäller för vårdnadshavare och föräldrar finns i föräldrabalken (FB). Vad som gäller för vårdnad, boende och umgänge regleras i 6 kap. föräldrabalken. Jag kommer i mitt svar att redogöra för vilka rättigheter som finns när det gäller umgänge och avsluta med råd om vad du kan göra.Vilka rättigheter har föräldern att träffa barnen?När det gäller umgänge har inte föräldrar en ovillkorlig rätt att umgås med sina barn, tvärtom utgår lagstiftaren från att det är barnen som har rätt att umgås med föräldern. Vid beslut om vårdnad, boende och umgänge ska alltid barnets bästa vara avgörande. Då ska särskilt beaktas bland annat barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna (6 kap. 2 a § FB).Barnen har rätt till umgänge med den förälder det inte bor med. Ni har som föräldrar ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med så långt som möjligt tillgodoses (6 kap. 15 § FB). Detta innebär i grund och botten att barnen dels har rätt att umgås med den andra föräldern, dels att såväl du som föräldern gemensamt ska se till att barnen har ett umgänge med hen.Vem ska stå för umgängesresor?Det primära ansvaret för resekostnaderna för umgänget ligger på umgängesföräldern. Boendeföräldern ska ta del i kostnaderna efter vad som är skäligt med hänsyn till föräldrarnas ekonomiska förmåga och övriga omständigheter (6 kap. 15 b § FB). Ofta används som utgångspunkt samma uträkning som vad som gäller för fördelning av underhållsskyldighet. Dock är omständigheterna i de enskilda fallen så varierande att ett ganska stort utrymme lämnas åt mer skönsmässiga överväganden vid bedömningen. I bedömningen avseende resekostnader kan exempelvis även vägas in om en förälder utan godtagbar anledning flyttat långt bort. I allmänhet bör boendeföräldern bara vara skyldig att ta del i resekostnaderna när avståndet är relativt stort; en riktpunkt är om avståndet överstiger tio mil.Råd i ditt fallDet går tyvärr inte att ge ett generellt svar om hur tvister som er brukar sluta. Det får göras en bedömning i varje enskilt fall, varje familj och varje barn är unikt. Avgörande ska alltid vara vad som är bäst för barnet.I ert fall skulle jag rekommendera att ni i första hand försöker komma överens och upprättar ett skriftligt avtal om umgänget. Ett skriftligt avtal som är godkänt av socialnämnden har samma styrka som en lagakraftvunnen dom från domstol. Som jag förstår dig har ni svårt att komma överens varför ett första steg kan vara att du vänder dig till familjerätten i din kommun. Familjerätten är, trots dess titel, inte en domstol. Familjerätten lyder under socialtjänsten och bistår bland annat med rådgivning om vårdnad, boende och umgänge samt det finns en möjlighet till samarbetssamtal. Samarbetssamtal är frivilliga så det krävs att den andra föräldern går med på det för att ni ska träffas i ett sådant samtal. Familjerätten har i regel väldigt professionell personal som är vana att handskas med ärenden som ert. Familjerätten har tystnadsplikt, är objektiv och ser till barnens bästa. Dess uppgift är att medla och se till att ni får en fungerande dialog. Kanske kan ni i familjerätten komma fram till en lösning som fungerar för både er och barnen. Ibland är det bättre med en tredje part som kan hjälpa till att få en konstruktiv dialog. Familjerätten kan även hjälpa er att upprätta ett avtal om umgänge. För att få kontakt med familjerätten kan du ringa till kommunens växel och be om att bli kopplad till rätt avdelning.Om den andra föräldern inte vill ställa upp på samarbetssamtal, eller för det fall att du av någon anledning inte finner det aktuellt, kan du vända dig till en jurist. En jurist kan hjälpa dig att utforma ett förslag till umgängesavtal innefattande hur umgänget ska ske. Det är möjligt att det gör mer nytta att en jurist tillställer den andra föräldern förslaget och att ni kan enas utan att gå till domstol. Ett sista alternativ är att en domstol får pröva frågan om umgänget. En jurist på Lawlines juristbyrå kan hjälpa dig att utforma ett förslag till umgängesavtal och också företräda dig för det fall att ni inte kan enas och frågan prövas i domstol. I familjerättsliga tvister går det ofta att använda rättsskyddet i din hemförsäkring. Om du är intresserad av detta kan du återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och vidare kontakt.Med vänliga hälsningar,