Måste man erkänna faderskap för ett genetiskt barn?

2019-06-18 i Barnrätt
FRÅGA |Träffade en tjej för ca 1 år sen (1 gång) och då hon blev gravid, idag är barnet fött och hon hävdar att barnet är mitt. Jag känner ej tjejen mer än att vi sågs vid ett tillfälle, vet inte vart hon bor och vill inte ha något att göra med varken henne eller barnet, då jag gjorde klart om det sen dag 1. Har nu fått en kallelse för fastställande av faderskapstest. Min fråga är kan jag strunta i att göra faderskapstest. Om inte, vad kan hända då? Måste jag skriva på att barnet är mitt om nu så är fallet? Hon hävdar att hon inte kräver något av mig, då hon sagt att hon kommer ha ensam vårdnad om barnet.
Alexandra Rosenvi |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Detta är en fråga som hör till ämnet barnrätt. Jag kommer först att ta upp lite grundläggande juridig i barnrätten och sedan besvara dina frågor, som jag har delat upp i delfrågor.Ett barns rätt till att veta vilka som är dennes föräldrar har ur ett rättshistoriskt perspektiv skärpts mer och mer i lagstiftningen, man vill helt enkelt komma ifrån begreppet "okända fädrar" i dagens samhälle. Detta har lett till att vi har fått stark lagstiftning på detta område.FN:s konvention om barnets rättigheter (s.k. barnkonventionen) är en internationell överenskommelse. Den gäller inom de stater som undertecknat den, och Sverige är en av dessa stater. I juni 2018 fattade riksdagen beslutet att barnkonventionen till och med ska bli svensk lag, och börjar gälla januari 2020. När barnkonventionen blir svensk lag kommer det innebära att ännu större krav ställs på regeringen, kommuner, landsting och statliga myndigheter att leva upp till artiklarna i barnkonventionens, än vad som ställdes på Sverige som enbart en konventionsstat. T.ex. kommer barnet få en starkare ställning som bärare av egna rättigheter och själv få komma till tals i juridiska processer, vilket inte sker idag. Dock efterföljs redan idag många andra av barnkonvention artiklar, t.ex. artikel 7. Artikel 7 i barnkonventionen lyder:"Barnet ska registreras omedelbart efter födelsen och från födelsen ha rätt till ett namn, rätt att förvärva ett medborgarskap och, så långt det är möjligt, rätt att få veta vilka dess föräldrar äroch få deras omvårdnad.Konventionsstaternaska säkerställa genomförandet av dessa rättigheter i enlighet med sin nationella lagstiftningoch sina åtaganden enligt tillämpliga internationella instrumentpå detta område, särskilt i de fall då barnet annars skulle vara statslöst."Denna rättighet i artikel 7 första stycket barnkonventionen brukar även kallas för barnets rätt att få reda på sitt genetiska ursprung. Socialnämnden är idag den myndighet som utreder föräldraskap i Sverige. De har ett långtgående ansvar i sin utredningsskyldighet att se till att alla barn har rättsliga föräldrar, och ser till att faderskap fastställs, detta framgår av 2 kap. 1 § föräldrabalken. Huvudregeln vid fastställande av faderskap är att barnets rättsliga far ska vara den genetiska fadern.1.Vad händer om du måste göra faderskapstest?I det här läget kan det gå till på två olika sätt, antingen genom att du medverkar till en DNA-analys som socialnämnden vill göra, eller inte medverkar till den och saken tas upp till prövning av domstol. En domstol kan tvinga dig att både medverka till provtagning för en DNA-analys och sedermera fastställa dig som rättslig fader, enligt 1 kap. 5 § föräldrabalken. Det behöver dock inte gå till på det viset, socialnämnden kan ge dig tillfälle att frivilligt bekräfta faderskapet efter att en frivilligt lämnad DNA-analys visar att du är genetisk far, enligt 2 kap. 5 och 6 §§ föräldrabalken. Möjligheten att ta upp fastställelse av faderskap i domstol används bara när möjliga fädrar inte medverkar till en DNA-analys.De rättsverkningar som följer av att ett rättsligt föräldraskap fastställs är t.ex. underhållsskyldighet och arvsrätt, men inte vårdnad. Enligt6 kap. 3 § första stycket föräldrabalken har modern automatiskt ensam vårdnad. Om ni båda vill ha vårdnaden om barnet måste man ansöka om den, enligt 6 kap. 4 § föräldrabalken.2.Kan du strunta i att göra faderskapstest?Enligt 1 § lagen om blodundersökning m.m. vid utredning av faderskap kan en domstol själv, eller på begäran av en part, bestämma att en DNA-analys ska göras. Om du inte samarbetar kan domstolen förelägga dig vid vite att göra en sådan undersökning, enligt 2 § lagen om blodundersökning m.m. vid utredning av faderskap. Om du inte respekterar domstolens föreläggande kan de besluta om polishämtningför att undersökningen ska komma till stånd, enligt 2 a § lagen om blodundersökning m.m. vid utredning av faderskap.Det kan tilläggas att i praktiken sker provtagningen genom skrap från munslemhinnan, även om det i lagtexten står blodundersökning.Exempel från rättspraxis på hur långt socialnämndens undersökningsskyldighet sträcker sig går att hitta i Svea hovrätts dom T 7895–15 från 2016-04-27, där "donatorn ska hon ha hittat via en sajt på internet och de träffades på en offentlig plats för överlämnande av sperma."Därefter ägde en heminsemination rum och sedan föddes ett barn. Socialnämnden letade då efter en denna "donator" i syfte att fastställa honom som far till barnet. "Donatorn" motsatte sig denna fastställelse av faderskap. Efter en rättsprocess i både tingsrätten och hovrätten blev han dock fastställd som fader mot sin vilja, med motiveringen "Det framgår av Rättsmedicinalverkets rapport att NN med en sannolikhet beräknad till 99,999 % är Nn:s far. Då ingen annan man ska anses som hans far ska NN förklaras vara Nn:s far."Domen finns inte tillgänglig på internet, men om du vill läsa hela kan du få ut den genom att höra av dig till Svea hovrätt. Om socialnämnden har gjort en gedigen efterforskning av fadern och det har inte gått att identifiera mannen så kan socialnämnden lägga ner ärendet, enligt 2 kap. 7 § föräldrabalken. I ditt fall har de ju dock redan hittat dig, och med hänvisning till lagen om blodundersökning m.m. vid utredning av faderskap och föräldrabalken kommer du behöva göra ett faderskapstest, antingen frivilligt eller med hjälp av polishämtning.3.Måste du skriva på att barnet är ditt?Det går att bli rättslig fader till ett barn genom att självmant bekräfta faderskapet (1 kap. 4 § föräldrabalken) eller genom domstolsbeslut (1 kap. 5 § föräldrabalken). Om fel person fastställdes som far till ett barn går det att häva faderskapet i efterhand, enligt 1 kap. 4 § tredje stycket föräldrabalken.För det fall att du självmant inte vill skriva på något kan alltså en domstol fastställa ditt faderskap för det här barnet mot din vilja. Det spelar alltså ingen roll om du vill skriva på några papper eller ej. För mer information om socialnämndens utredningsskyldighet finns infoskriften Socialstyrelsen, Att fastställa faderskap.Sammanfattningsvis ställer inte lagen upp några krav på hur många gånger man minst måste ha träffat barnets mor, eller hur lång relationen mellan föräldrarna ska ha varit för att kunna fastställa faderskapet för en far. Resultatet av en DNA-analys är det som styr. Lagen tar bara sikte på barnet och bara på att dennes rättigheter ska bli tillgodosedda. Det är en typ av skyddslagstiftning för barn. Även om detta svar och hur juridiken ser ut inom barnrätt inte faller dig i smaken så är det så rättsläget är. Så länge en DNA-analys visar att en man är barnets far behöver den personen ta det juridiska ansvaret som följer med ett barn. Hoppas att du har fått svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Vem har rätt till barnbidrag vid gemensam vårdnad?

2019-06-17 i Barnrätt
FRÅGA |Hej, min man har en son från tidigare förhållande. Sonen bor hos oss varannan helg och ibland mitt i veckan när mamman är bortrest eller har ärenden .Nu skall mamman till sonen vara i Göteborg hos sin pojkvän medans sonen ( 10 år gammal ) kommer att bo hos oss hela sommaren. Vi bor i Helsingborg Jag undrar om min man har rätt till barnbidraget eller skall detta gå till mamman ändå fast hon kommer inte stå för försörjning för sonen. Tacksam för svar
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.Barnbidrag vid gemensam vårdnadNär föräldrarna utövar vårdnaden gemensamt går barnbidraget till föräldrarna hälften var, om föräldrarna inte ansökt gemensamt om att endast en av dom ska uppbära barnbidraget (16:5 Socialförsäkringsbalk). När barnet bor varaktigt med endast en av föräldrarna lämnas barnbidraget till endast denna förälder, om föräldern gjort en anmälan om att så ska ske (16:7 punkt 1 socialförsäkringsbalk). Din man har alltså rätt att uppbära hela barnbidraget men det kräver att han gör en anmälan om att så ska ske till försäkringskassan. Blankett för anmälan finns på försäkringskassans hemsida (här) under rubriken barnbidrag.Tack för att du kontaktade Lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.

Är hög frånvaro tillräckligt för att nå framgång i mål om barn?

2019-06-16 i Barnrätt
FRÅGA |Hej, jag och min tidigare sambo har en gemensam son på 11 år som bor hos honom. Jag bor sedan flera år i Norge men har haft umgänge i stort sett varje helg. Det har nu upphört då han ställde krav på umgängestider som inte gick att förena med mina arbetstider. Vår son har hög frånvaro i skolan, ca 35 %, varav en ytterst liten del kan förklaras med sjukdom. Han klarar skolarbetet väldigt bra men jag tycker inte att låta bli att gå till skolan är ok. Fortsätter den höga frånvaron är jag beredd att begära en flytt till mig. Är hög frånvaro tillräckligt som skäl för att tingsrätten ska döma till min fördel?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Tyvärr går det inte att ge exakt svar på din fråga då det måste göras en helhetsbedömning i varje enskilt fall. Personligen är jag dock tveksam till att endast hög frånvaro är tillräckligt för att rycka upp ett barn från dess boende. Domstolarna hänvisar i domar ofta till den s.k. kontinuitetsprincipen. Principen innebär att överflyttning av ett barn till en ny främmande miljö kan vara till skada för barnets utveckling och att barnet därför inte i onödan ska tvingas att flytta. I din sons fall torde det ligga närmre till hands med sociala åtgärder för att minska frånvaron än att flytta honom från hans hemmiljö.Med vänliga hälsningar,

Semesterresa med barn utan ena förälderns samtycke

2019-06-15 i Barnrätt
FRÅGA |Hej. Jag undrar om min sons pappa, kan får neka mig att åka på en veckas semester med våran son i sommar? Vi har gemensam vårdnad och är separerade sen tre år tillbaka. Vi vill åka på en Paketresa i sommar. Jag står för pass och alla kostnader. Pojken vill följa med på resan. Vi har bokat pass tid som pappan godkände först, men nu vill han inte att vi reser. Har han rätt i styra vårt resande ihop tills vår son är 18 år?
Eric Leijonhufvud |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline!Frågor som rör vårdnad av barn regleras i Föräldrabalken (FB) 6 kapitlet. Vid gemensam vårdnad ska som huvudregel föräldrarna gemensamt fatta beslut i frågor som rör barnet (FB 6:13). Som utgångspunkt gäller därför att en förälder inte kan åka utomlands med barnen utan den andra förälderns medgivande. Det finns en möjlighet för en vårdnadshavare att i vissa situationer ensamt fatta beslut i frågor som rör vårdnaden om barnet. Det förutsätter att den andre vårdnadshavaren till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak är förhindrad att ta del i beslutet, eller att beslutet inte kan skjutas upp utan besvär eller nackdelar för barnet.Den förälder som bor med barnet (boföräldern) har också enligt lag rätt att själv fatta vissa beslut som rör den dagliga omsorgen (FB 6:13 2 st). Båda föräldrarna behöver alltså inte delta i alla vardagliga avgöranden. Kortare utlandsresor räknas till den dagliga omsorgen. Boföräldern har däremot inte rätt att ensam fatta beslut av ingripande betydelse för barnets framtid, om inte barnets bästa uppenbarligen kräver det. En kortvarig semesterresa bör inte anses som ett ingripande beslut. Det går dock inte att säga exakt vad som anses vara en kortare respektive längre utlandsresa. Troligtvis är en resa på 1 vecka att räkna som en kortare utlandsresa. Boföräldern kan alltså få ta med sig barnet på en kortare utlandsresa, viktigt är dock att barnets kontakt med den andra föräldern inte får kränkas. Det bör alltså vara okej med en kortvarig semester utomlands så länge det inte inkräktar på den rätt barnet kan ha till umgänge med den andre vårdnadshavaren. Sammanfattningsvis innebär detta att då det gäller gemensam vårdnad, och om det gäller en vanlig kortare semesterresa, så är det svårt för den andra föräldern att framföra invändningar utan sakliga skäl. Det behövs inte heller något skriftligt samtycke, men man bör åtminstone informera den andra föräldern.Hoppas du fick svar på din fråga!

Vad gör jag om jag vill bo mer hos min ena förälder?

2019-06-18 i Barnrätt
FRÅGA |hej, jag är 12 år och skulle vilja bo bara hos min mamma, min pappa bryr sig inte om mig han hjälper mig inte med läxor och köper nästan aldrig kläder (typ alla mina kläder är kläder som kommit från min mamma) min mamma bryr sig jättemycket om mig, under de senaste åren har jag velat bo hos min mamma bara men vågar inte prata om det
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.Vad säger lagen?Barn har rätt till omvårdnad, trygghet, och en god fostran (Föräldrabalk 6:1). Föräldrarna har ett ansvar att se till att barnets behov blir tillgodosedda och att barnet får den tillsyn som behövs (6:2 Föräldrabalk). Eftersom föräldrarna är ansvariga för barnet är det dom som bestämmer hur dom ska göra för att ta hand om sitt barn. Är föräldrarna överens så bestämmer dom och barnet kan inte ändra deras beslut.Om en förälder vill ha vårdnaden själv eller vill att barnet ska bo mer hos den kan föräldern gå till domstol (se 6:4-5 Föräldrabalk), men ett barn kan inte gå till domstol och kräva att få bo mer hos sin ena förälder. Om två föräldrar tvistar om vårdnad boende eller umgänge så ska man lyssna på vad barnet själv vill (6:2a 3 stycket Föräldrabalk). Ju äldre barnet blir ju mer hänsyn ska man ta till vad barnet själv vill. Beslut i sådana frågor ska alltid tas utifrån vad som är bäst för just det barnet (6:2a Föräldrabalk).Vad kan du göra?Om du känner att det inte fungerar bra hemma hos din pappa kan du försöka prata med honom eller med din mamma. Om det känns jobbigt att prata med dom kan du också vända dig till kurator, skolsköterska eller någon lärare på din skola för att få hjälp och stöd. Om det är svårt för er i familjen att prata på ett bra sätt eller att komma överens kan ni kontakta familjerådgivningen på socialtjänsten där ni bor. Där kan ni få samtala med någon som hjälper er att förstå varandra, komma överens och hitta en lösning som känns bra för alla. Tack för att du kontaktade Lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på Lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.

Är obekväm arbetstid skäl för ensam vårdnad?

2019-06-16 i Barnrätt
FRÅGA |Kan min fd make få ensam vårdnad av barnen pga av att jag jobbar obekväma arbetstider?Han vill ha barnen varannan vecka. Dvs 7 dagar på rad. Detta går inte eftersom jag jobbar varannan dag, varannan kväll.Fritids stänger kl 18 och jag slutar kl 21:00. Han vill INTE gå med på att vi har barnen några dagar var i veckan.Vad göra?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar till dig att inledningsvis förklara vilka regler som gäller enligt lagen och vilken utgångspunkt rätten har. Avslutningsvis kommer jag att ge råd om hur du kan gå vidare för att få en lösning.Barnets bästa ska vara avgörande i alla beslutBestämmelser om barns vårdnad, boende och umgänge finns i 6 kap. föräldrabalken (FB). I alla beslut som gäller vårdnad, boende och umgänge ska barnets bästa vara avgörande (6 kap. 2 a § FB). Att alla beslut ska tas utifrån barnets bästa innebär att domstolen kan besluta att det är till barnets bästa att du ska ha ensam vårdnad, likväl som att det kan vara att vårdnaden ska vara ensam för den andra föräldern.Vänd dig till familjerätten för ett samtal i första handMitt råd är att du i första hand vänder dig till familjerättsenheten i din kommun. Familjerätten är, trots dess titel, inte en domstol. Familjerätten lyder under socialtjänsten och bistår bland annat med rådgivning om vårdnad, boende och umgänge samt det finns en möjlighet till samarbetssamtal. Samarbetssamtal är frivilliga så det krävs att barnens pappa går med på det för att ni ska träffas i ett sådant samtal.Familjerätten har i regel väldigt professionell personal som är vana att handskas med ärenden som ert. Familjerätten har tystnadsplikt, är objektiv och ser till barnets bästa. Dess uppgift är att medla och se till att ni får en fungerande dialog. Kanske kan ni i familjerätten komma fram till en lösning som fungerar för både er och barnen. Ibland är det bättre med en tredje part som kan hjälpa till att få en konstruktiv dialog.För att få kontakt med familjerätten kan du ringa till kommunens växel och be om att bli kopplad till rätt avdelning.Domstol är ett alternativ om ni inte kan enasOm ni inte kommer överens i familjerätten finns det möjlighet för dig eller pappan att vända sig till domstol och begära enskild vårdnad. Vid bedömningen om frågan om vårdnad fästs särskild vikt vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet (6 kap. 5 § FB).Vad som är sådana samarbetsproblem att vårdnaden bör ändras till enskild får bedömas från fall till fall. Viss ledning kan tas från rättsfallet NJA 2007 s. 382. I rättsfallet uttalade Högsta Domstolen:"Uttryck för brist på förtroende för den andra föräldern liksom för bristande vilja eller förmåga att vara flexibel och jämka samman sin uppfattning med den andres är tecken som tyder på att gemensam vårdnad kan vara oförenlig med barnets bästa. En konflikt mellan föräldrarna bör dock inte utesluta gemensam vårdnad, om motsättningarna kan antas vara av övergående natur och därför inte bedöms hindra ett fungerande samarbete på längre sikt i frågor som rör barnet."Endast att du arbetar obekväma arbetstider torde inte vara tillräckligt för en överflyttning av vårdnaden till din f.d. make. Däremot finns det en risk att någon av er får ensam vårdnad om ni har allvarliga samarbetsproblem kring barnen. Mitt resonemang är dock av generell karaktär och en bedömning måste göras i det enskilda fallet då alla barn är olika och även de förutsättningar som finns i familjen.Mitt råd till dig är enligt ovan att du i första hand vänder dig till familjerätten. I första läget är förhoppningen att du och din f.d. make redan då kan komma överens om en lösning som fungerar för er och barnen. Jag är av uppfattningen att samarbetssamtal hos familjerätten inte ska underskattas. Det kan göra en väldig skillnad med en oberoende part som hjälper er att få till en konstruktiv dialog.Enbart att du arbetar obekväma arbetstider är inte tillräckligt för att din f.d. make ska få ensam vårdnad om barnen. Ensam vårdnad kan dock aktualiseras på andra grunder, t.ex. om ni har allvarliga samarbetsproblem.Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Vänligen,

Kan en förälder ändra en överenskommelse om boende?

2019-06-16 i Barnrätt
FRÅGA |Kan en vårdnadshavare ändra en överenskommelse om boende efter 1 år, när det andra vårdnadshavaren inte samtycker? Barnet har bott hos modern stadigvarande och gått i skolan där barnet är folkbokförd, under ett år. Barnet har etablerat sociala kontakter, fungerar väl i skolan och har fritidsaktiviteter under veckorna. Nu vill fadern ändra detta och att barnet ska bo växelvis. Fadern bor 6 mil, enkel resa från skolan. Under detta året har barnet varit varannan helg hos fadern.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!En överenskommelse, eller en dom om barns boende, vårdnad eller umgänge, är inte absolut för all framtid. Om du och fadern har en överenskommelse gäller den tills ni kommer överens om annat eller domstol beslutar något annat.Om fadern vill ha en ändring i boende, vårdnad eller umgänge kan han vända sig till domstol för att sådan ändring ska ske (6 kap. 14 a § FB, 6 kap. 5 § första stycket FB och 6 kap. 15 a § FB). Att fadern har möjlighet att begära en sådan ändring innebär däremot inte per automatik att domstolen kommer att besluta i enlighet med hans önskan. I alla beslut ska barnets bästa vara avgörande (6 kap. 2 a § FB). Växelvis boende är i regel svårt när föräldrarna bor långt från varandra (i och med t.ex. skolgången). I slutändan, om ni inte kan komma överens, är det dock upp till domstol att avgöra.Min rekommendation i första hand om ni inte kan enas är att du vänder dig till familjerättsenheten i din kommun. Familjerätten är, trots dess titel, inte en domstol. Familjerätten lyder under socialtjänsten och bistår bland annat med rådgivning om vårdnad, boende och umgänge samt det finns en möjlighet till samarbetssamtal. Samarbetssamtal är frivilliga, om fadern går med på det kan ni träffas för sådana samtal. Med hjälp av familjerätten kan ni även avtala om hur umgänge, boende eller vårdnad ska se ut framöver. Ett sådant avtal, om det är skriftligt och godkänt av socialnämnden, är lika giltigt som en dom från en domstol. För att få kontakt med familjerätten kan du ringa till kommunens växel och be om att bli kopplad till rätt avdelning.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

​Vad får föräldrar enskilt fatta för beslut vid gemensam vårdnad?

2019-06-14 i Barnrätt
FRÅGA |Hej ! Jag har en 14 årig dotter som jag har varannan vecka . Hennes mamma har sagt att när hon är 15 år så ska hon få hennes del av barnbidraget och då ska hon få betala sina kläder själv , godis , dricka , hårvård , tamponger etc. ( hennes mamma säger att hon ska lära sig hushålla med pengar . Får man göra så ? Hos mig har hon månadspeng men jag handlar allt annat övrigt . Jag har hävdat att man inte får göra så till hennes mamma . Jag hoppas jag har rätt där .
Daniel Sandström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag att gå in i föräldrabalken.Ska fatta de stora besluten tillsammansVid gemensam vårdnad ska föräldrarna fatta beslut tillsammans(FB 6:13). Detta gäller dock inte vardagliga beslut, som berör t.ex mat och kläder, utan handlar istället om "stora" beslut som t.ex. barnets skolgång och semestrar utomlands. Är detta ett stort beslut? Frågan är då om detta räknas som ett "stort" beslut. Om jag har förstått det rätt så får du en del av barnbidraget och mamman en del av det, sedan vill hon ge sin del av barnbidraget till dottern. Eftersom beslutet handlar om att köpa in vardagliga ting så är min bedömning att det inte räknas som ett "stort" beslut ni båda ska bestämma över. Barnets bästa är avgörandeSedan är det värt att nämna att barnets bästa alltid ska komma först, (FB 6:2a). Skulle det vara så att barnet råkar illa ut av någon anledning p.g.a att han eller hon får pengar, kanske för att barnet använder det till dåliga saker, och att vårdnadshavaren inte tar ansvar över detta, så kan det påverka en eventuell vårdnadstvist. Det var tråkigt att höra att ni föräldrar inte kommer överens i denna fråga och jag beklagar att jag utifrån min bedömning inte kunde ge dig juridiskt "rätt". Jag hoppas i varje fall att du känner att du fått svar på din fråga, annars får du gärna återkomma!Vänligen,