Tidpunkten för bodelning

2021-06-16 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Jag och min man ligger i skilsmässa och väntar på att betänketiden ska gå. Om jag nu skulle få ett arv eller vinna på lotto har han då rätt till del av dessa pengar? jag har hört att allt som sker efter det att vi skickade in ansökan och den registrerades inte ska räknas in sen när skilsmässan vinner laga kraft. Så om jag mot alla odds skulle vinna en större summa pengar under betänketiden är de bara mina eller måste jag dela dessa.
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bodelning skall göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes (9 kap. 2 § äktenskapsbalken). Detta brukar kallas för den "kritiska tidpunkten". Om du får arv eller vinner på lotto efter den dagen då talan om äktenskapsskillnad väcktes (den dagen ansökan om skilsmässa inkom till rätten) ska detta alltså inte tas med i bodelningen och du behöver inte dela med dig av den egendomen. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Om du är i behov av fortsatt vägledning så kan du också kontakta en av Lawlines jurister: (https://www.lawline.se/boka).Med vänliga hälsningar,

Har min fru rätt till tillgångar i bodelningen även om det finns ett äktenskapsförord, på grund av ojämlikhet i tillgångsmassa?

2021-05-31 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Jag och min fru ska skiljas. I stort sett hela tillgångsmassan utgörs av enskild egendom. Dessutom har jag i stort sett försörjt min fru de senaste två åren. Nu har hon ett jobb med 45 000 SEK i månadslön som inom ett går upp till 55 000, men inga tillgångar.Vi har tvillingar på 13 år. Jag har för avsikt att ge henne mer än vad hon skulle få om bodelning görs enligt äktenskapsförord och testamentet efter min pappa. Detta för att hon och barnen ska kunna köpa ett boende i närheten där alla tre får eget rum. Beloppet jag tänkt ge är av storleksordningen att hon ska kunna ha till insatsen för bostaden och kunna köpa bil, möbler etc.Hon hävdar att ojämlikheten i vår tillgångsmassa gör att hon ska mer än jag tänkt att ge. Vad är rättsläget här?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår det utifrån din fråga ska du och din fru skilja er. I stort sett alla era tillgångar utgör enskild egendom. Du har de senaste två åren försörjt din fru, nu har hon ett arbete med 45 000 kronor i månadslön. Däremot saknar hon tillgångar. Din avsikt är att ge henne mer tillgångar än vad som skulle vara resultatet av om en bodelning sker utifrån ert äktenskapsförord och testamentet efter din pappa. Syftet är att hon och barnen ska ha möjlighet att köpa ett boende i närheten. Enligt din fru är ojämlikheten i er tillgångsmassa att hon ska ha mer än du tänkt att ge.Som jag tolkar det är din fru av uppfattningen att det föreligger grund för jämkning. Jämkningsbestämmelserna framkommer i 12 kap. äktenskapsbalken. I det följande redogör jag för vad jämkning i bodelning innebär, samt jämkning av äktenskapsförord (som är det som ligger närmst till hands i ert fall).Jämkning i bodelningJämkning i bodelning framkommer av 12 kap. 1 § äktenskapsbalken och innebär att en make får behålla mer av sin egendom än vid en likadelning i den mån det med hänsyn till äktenskapets längd, men även till makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är oskäligt att en make ska lämna egendom till den andra maken. Enligt förarbetena till bestämmelsen ska det göras en helhetsbedömning av makarnas förhållanden när frågan om jämkning prövas. Äktenskapets längd och makarnas ekonomiska förhållanden kan tala för en jämkning, medan andra omständigheter kan verka i motsatt riktning, såsom på vilket sätt den ekonomiska situationen i äktenskapet uppstått, makarnas hälsotillstånd eller deras utbildnings- och yrkesnivå (se prop. 1986/87:1 s. 185).Jämkning enligt 12 kap. 1 § äktenskapsbalken innebär således inte att den ena maken får mer av den andre makens egendom. Bestämmelsen innebär att en make får behålla mer av sin egendom. Så kan vara aktuellt exempelvis vid kortare äktenskap (under fem år). Är den ena maken mer förmögen än den andre kan det vara oskäligt för den rikare maken att behöva dela med sig med hälften av sin egendom.Jämkning av äktenskapsförordEnligt 12 kap. 3 § första stycket äktenskapsbalken får ett äktenskapsförord under vissa förutsättningar jämkas eller lämnas utan avseende vid bodelningen. Jämkning av villkor (eller att det lämnas utan avseende) får ske om det är oskäligt med hänsyn till förordets innehåll, omständigheterna vid förordets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Möjligheten till jämkning innebär att enskild egendom, i större eller mindre utsträckning, kan dras in i bodelningen och behandlas som giftorättsgods. Bestämmelsen är avsedd att användas för att ge den ekonomiskt svagare maken ett skydd mot att stå helt egendomslös efter ett kanske långvarigt äktenskap.Såvitt jag kan finna har bestämmelsen om jämkning enligt 12 kap. 3 § första stycket ÄktB prövats av Högsta domstolen i endast ett mål (NJA 1993 s. 583). I målet hade makarnas äktenskap varat i elva år när de upprättade ett äktenskapsförord. Enligt äktenskapsförordet skulle all egendom, som de då ägde eller därefter förvärvade vara enskild. De hade två barn tillsammans. Förordet tillkom i samband med störningar i äktenskapet. Detta fortsatte sedan och hade varat cirka 23 år vid skilsmässan. Vid tiden för förordets tillkomst ägde mannen en fastighet (vars taxeringsvärde då uppgick till 45 000 kr), en gammal personbil, en högsjöbåt jämte motor, ett båthus på arrenderad mark och ospecificerade bankmedel. Hustrun ägde då vissa husgeråd, möbler, en filmkamera och en annan kamera, en kikare samt ospecificerade bankmedel. Året efter skilsmässan hade mannens fastighet ett värde om 570 000 kr. Hans enskilda egendom omfattade vidare bl.a. en båt, som han köpt för 145 000 kr, en husvagn samt en bil av äldre modell. Därtill hade han dock skulder om 250 000 kr. Hustrun ägde vid skilsmässan bohaget, som enligt henne hade ett värde omkring 10 000 kr, och obligationer till ett oklart mindre. Hennes skulder uppgick till 3 000 kr. Mannen behöll en del av bohaget och betalade hustrun härför 6 000 kr enligt hennes uppgift och 10 000–12 000 kr enligt mannens egen utsaga. Under äktenskapet hade hustrun arbetat ett antal år, mest på deltid, samt studerat. Hennes inkomster hade därmed varit begränsade medan mannen enligt egen uppgift hade haft "tämligen stora inkomster". Det var mannen som tagit initiativet till äktenskapsförordet och åberopade som motiv, att han ville försäkra sig om att hans fastighet inte skulle behöva säljas vid en eventuell framtida skilsmässa utan i stället kunna tillfalla barnen så småningom. Inför upprättandet av förordet gjorde makarna två besök hos advokat, där olika frågor i sammanhanget diskuterades. I samband med förordet upprättades också ett inbördes testamente. Tingsrätten ogillade hustruns talan om jämkning av det aktuella förordet. Domen fastställdes utan särskild motivering av såväl hovrätten som av HD. I sina domskäl konstaterade tingsrätten bl.a. att det inte kunde anses ha rått något påtagligt missförhållande mellan vad som blev mannens enskilda egendom och vad som tillföll hustrun. Fastigheten hade visserligen genomgått en betydande värdestegring men att denna utveckling "varit möjlig att förutse, för att inte säga närmast självklar". Därtill framhöll domstolen, att värdestegringen hade ett direkt samband med att mannen lagt ned pengar och eget arbete på om- och tillbyggnad av huset. Det antecknades också, att hustrun ingalunda kunde sägas vara utblottad vid skilsmässan.Högsta domstolens avgörande visar att jämkningsbestämmelserna i 12 kap. 3 § första stycket ÄktB ska tillämpas restriktivt och att det inte är tillräckligt för jämkning av äktenskapsförord att det kommit att råda en påtaglig snedfördelning av makarnas egendom. Avgörande är i stället huruvida äktenskapsförordet är oskäligt med beaktande av samtliga omständigheter. Grund för jämkning torde exempelvis kunna föreligga när ena parten fått till stånd ett äktenskapsförord genom aggressivt uppträdande, överraskningstaktik eller annat missbruk av förhandlingsläget.Möjligheterna till jämkning av äktenskapsförord, sett till det din fru anfört (ojämlikheten i arvsmassa) är där med inte ett skäl till att hon ska erhålla mer. Ett äktenskapsförord är ett avtal och utgångspunkten är att det ska gälla.Min bedömning utifrån den information du delgett oss är att det saknas grund för jämkning av äktenskapsförordet. Att det blir en snedfördelning är inte tillräckligt för att äktenskapsförordet ska jämkas. Det krävs mer än så. Den egendom du har fått av din pappa genom testamente kan inte bli föremål för jämkning. Den egendomen har du såvitt jag förstår erhållit med villkoret att den skulle vara din enskilda. Testamentsgivarens vilja ska respekteras och därför kan du inte bli tvungen att dela med dig av den egendomen.Om du behöver hjälp från en av våra jurister i ärendet är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Jämkning vid bodelning

2021-05-26 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |1. Ett par har bott tillsammans i sex år varav fyra som gifta. Mannen har hög inkomst och har avsatt betydande belopp till en pensionsfond i hans namn. Skall pensionsfonden räknas in i giftorättsgodset? Äktenskapsförord finns inte.2. Skall giftorättsgodset fördelas 50-50 eller skall det jämkas med anledning av den korta äktenskapstiden? Mannen har från början betydligt större förmögenhet än hustrun.
Sara Hrnic |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Reglerna om bodelning återfinns i äktenskapsbalken, som härefter kommer att benämnas som "ÄktB". Pensionsfonden: Som huvudregel räknas det privata pensionssparandet som giftorättsgods och ska därmed ingå i bodelningen. Däremot finns det undantag från denna regel. Om det skulle vara så att det är oskäligt med hänsyn till makarnas respektive ekonomiska förhållanden kan det bli aktuellt med jämkning. Dvs. att pensionssparandet helt eller delvis undantas från bodelningen i de fall då den ena maken, precis som du nämner i din fråga, har en hög inkomst och har avsatt ett betydande belopp till en pensionsfond. (10 kap. 3 § 3 st ÄktB). Ska det jämkas med anledning av den korta äktenskapstiden? Den make som besitter en större förmögenhet kan påkalla jämkning vid äktenskap som varat kortare än fem år (12 kap. 1 § Äktb). Jämkningen ska då beräknas på femtedelar. Dvs. efter ett års äktenskap kommer ⅕ ingå i bodelningen osv. Som i exemplet ovan kommer då ⅘ att ingå i bodelningen eftersom makarna varit gifta i 4 år. Slutligen kan det således bli aktuellt med jämkning både med hänsyn till pensionssparandet och den större förmögenheten och även jämkning pga. större förmögenhet och kortare äktenskap. Jag hoppas detta besvarade din fråga, om inte får du gärna höra av dig till oss igen!

Ekonomiska band mellan makar under betänketiden

2021-05-14 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej. Jag har ansökt om skilsmässa från min fru och det har mottagits av tingsrätten. Under betänketiden, vad är mina ekonomiska skyldigheter gentemot min blivande ex-fru? Under äktenskapet har min inkomst utgjort ca 95% av vår ekonomi. Har hon rätt att kräva hälften av min lön under betänketiden? Jag betalar fortfarande alla räkningar, även hennes.
Moa Lundqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om makars ekonomiska förhållanden finns i Äktenskapsbalken (ÄB). Under betänketiden anses makar fortfarande som gifta vilket innebär att makarna fortfarande har ett ekonomiskt band. Huvudregeln är att båda makarna ska bidra till utgifter efter förmåga under äktenskapet (6:1 ÄB). Först efter äktenskapsskillnaden bryts det ekonomiska bandet och utgångspunkten är då att vardera make ansvarar för sig egen försörjning (6:7 st 1 ÄB). I undantagsfall kan dock den ena maken som har bättre ekonomisk förmåga behöva betala underhållsbidrag till den andra maken under en övergångsperiod, om denne inte har möjlighet att försörja sig själv (6:7 st 2 ÄB). Även om gifta makar har en skyldighet att gemensamt bidra ekonomiskt, är utgångspunkten att vardera make råder över sina egna tillgångar (1:3 ÄB). Du har alltså ingen skyldighet att ge hälften av din lön. Sammanfattningsvis anses ni fortfarande vara gifta under betänketiden. Under denna tid gäller därför fortfarande regeln om att ni ska bidra ekonomiskt till utgifter efter förmåga. Även om ni är gifta råder du själv över dina egna tillgångar. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.

Utifrån vilken dag värderas egendom vid bodelning?

2021-05-31 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Vad gäller vid bodelning vid skilsmässa. Ska status på bankkonton vara lika med skilsmässodagen? Om det gått en tid, kan ju mkt hänt med medlen. I detta fall har personen flyttat ut och behövt använda sina besparingar till att skapa ett nytt boende. Går man inte på det som finns på kontot den dagen bodelningen sker?
Anton Blomqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Bodelning görs med utgångspunkt i hur egendomsförhållandena såg ut dagen då ansökan om skilsmässa gjordes (9 kap. 2 § äktenskapsbalken). Man går alltså på det som fanns dagen för ansökan, inte den dag då bodelningen sker.Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Hur skiljer man sig om man är överens?

2021-05-26 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |hej, Jag och min man vill skiljas, vi är överens, vi har två barn, också överens, delad vdn, växelvis boende, inget underhåll etc etc och vi är även överens om hur vi vill göra med bostaden. Min fråga är förutom att kontakta tingsrätten gällande skilsmässan, behöver jag ta kontakt med någon annan myndighet? Såsom familjerätten, skatteverket? Tacksam för svar.
Maia Sadek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga handlar om en skilsmässa samt avtal om vårdnaden och det är därmed äktenskapsbalken (ÄktB) och föräldrabalken (FB) som tillämpas. Du har rätt med att ni ska kontakta tingsrätten i den ort ni har er hemvist, som i sin tur upplöser äktenskapet genom dom (5 kap. 1 § ÄktB och 14 kap. 3 § ÄktB). Sannolikt kommer ni däremot inte få skilja er på en gång i och med att ni har barn, utan ni behöver en betänketid på minst 6 månader innan (5 kap. 1 och 3 § ÄktB). Tingsrätten kan besluta om betänketid:När det finns barn under 16 år i familjen. Ni får betänketid om båda eller någon av er varaktigt bor tillsammans med och är vårdnadshavare för barnet.Om en av er eller båda begär betänketid.Om bara en av er vill skiljas.Syftet med betänketid är att motverka förhastade skilsmässor. Det följer lagen och står i Äktenskapsbalken.Om ni däremot har varit separerade under de senaste två åren kan tingsrätten döma till äktenskapsskillnad utan betänketid. I och med att ni är överens om barnen kan ni även skriva ett bindande avtal. Detta behöver sedan godkännas av socialnämnden och får samma effekt som en dom hade fått (6 kap. 14 a § FB).Hoppas detta svarade på din fråga!Vänligen,

Kan man undvika betänketid i samband med äktenskapsskillnad?

2021-05-25 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Jag har begärt äktenskapsskillnad. Min man begär betänketid, Vi har inga småbarn. Vi har varit gifta ett år.Ändå får jag beslut från tingsrätten om betänketiden. Finns det verkligen ingenting man kan göra för att slippa vara gift ytterligare halvår? Enda anledningen är att han vill sitta kvar i huset och jag ska vara med och betala. Mvh N.N.
Joakim Strömbladh |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår din fråga som att du vill veta om det finns något sätt att undvika betänketid i samband med äktenskapsskillnad. Bestämmelser om äktenskapsskillnad finns i äktenskapsbalken. Jag kommer därför att utgå från denna i mitt svar.I vilka situationer ska äktenskapsskillnad föregås av betänketid?Äktenskap upplöses genom äktenskapsskillnad (1 kap. 5 § äktenskapsbalken). Äktenskapsskillnad ska föregås av betänketid om båda makarna begär det eller om någon av makarna varaktigt bor med och har vårdnaden över eget barn under 16 år (5 kap. 1 § äktenskapsbalken). Äktenskapsskillnad ska därtill föregås av betänketid i det fall endast en av makarna vill upplösa äktenskapet (5 kap. 2 § äktenskapsbalken). Betänketiden är minst 6 och högst 12 månader lång. När betänketiden har löpt i 6 månader måste makarna, inom ett år från betänketidens början, begära att skilsmässan ska fullföljas (5 kap. 3 § äktenskapsbalken). Kan betänketiden undvikas?Syftet med betänketiden är att motverka förhastade skilsmässor. Vidare har lagstiftaren ansett det rimligt att "makarnas motstående intressen avvägs så att den make som motsätter sig skilsmässa medges ett visst anstånd innan en upplösning av äktenskapet kommer till stånd" (Prop. 1973:32, s.111). Detta innebär att det, som regel, inte är möjligt att undvika betänketiden i en situation där den ena maken motsätter sig äktenskapsskillnad.Det finns, emellertid, vissa undantag från reglerna om betänketid. Dessa är dock högst begränsade. I det fall makarna har levt isär sedan åtminstone två år så har makarna rätt till äktenskapsskillnad utan föregående betänketid (5 kap. 4 § äktenskapsbalken). En sådan situation kräver dock att makarna bifogar ett intyg om särlevnad till tingsrätten. Övriga undantag tillämpas endast i mycket ovanliga situationer och är inte tillämpliga i ditt fall.SammanfattningI det fall endast en av makarna vill skiljas så ska äktenskapsskillnaden föregås av en, minst, 6 månader lång betänketid. Är inget av undantagen tillämpliga så går det, tyvärr, inte att undvika betänketiden. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. I det fall något är oklart eller du har några ytterligare funderingar så får du gärna återkomma. I det fall du vill läsa mer om betänketid i samband med äktenskapsskillnad så rekommenderar jag dig dessutom att läsa på Sveriges Domstolars hemsida. Där finns mycket information i ämnet.Vänligen,

Betalningsansvar efter äktenskapsskillnad

2021-05-08 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej när jag var gift för några år sedan. Tog vi ett gemensamt blancolån men på mitt namn. Vi har skilt oss .Nu vägrar han betala sin del. Har jag någon juridisk rätt att kunna kräva att han betalar hälften av skulden?
Minela Kurjakovic |Hej och tack för att du ställer din fråga till Lawline.Som utgångspunkt har vardera make i ett äktenskap ansvar för sina skulder och råder över sina tillgångar (3:1 ÄktB). Vid en skilsmässas ska en bodelning förrättas mellan makarna där egendomen som är giftorättsgods ska fördelas. I en bodelning ingår inte s.k. enskild egendom, som är ena makens enskilda egendom, t.ex. på grund av testamente eller äktenskapsförord. Då lånet står på den ena maken (dvs. i ditt fall såt blancolånet under ditt namn), så ska summan av detta lån först dras av från den makens tillgångar (dvs. dina tillgångar). De tillgångar som sedan återstår läggs därefter ihop med den andra makens giftorättsgods, och dessa sammanlagda tillgångar delas sedan mellan makarna lika (dvs. 50/50).Lånet som tagits i den ena makens namn (dvs. i ert fall är det du som har tagit lånet under ditt namn) är alltså personligt och dras därför endast från densamme makes tillgångar (dvs. lånet ska dras från dina tillgångar) innan tillgångarna delas i en bodelning. Detta lån som du tagit i ditt namn ska alltså betalas av dig efter en skilsmässa. Om det till exempel är en bank som givit lånet så kan inte banken kräva den andra maken (dvs. din före detta make) på pengar, eftersom denne inte står som medsökande eller liknande på lånet. Den andra maken är således inte betalningsskyldig för lånet.Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning,