Arbeta ideellt för amerikanskt bolag

2019-08-28 i SKADESTÅNDSRÄTT
FRÅGA |Hej,Jag arbetar som rådgivare till en USA baserad välgörenhetsorganisation. Jag hjälper dom med olika produktutvecklings och produktfrågor. Jag tar ej betalt utan arbetar som volontär. Jag har inte heller något anställningskontrakt.Min fråga är om det finns någon risk att jag kan bli personligt stämd om något går snett i arbetet och isåfall vad jag behöver upprätta för handlingar för att skydda mig mot detta.Hälsningar,Mats Feldt
Amanda Strömblad Larsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga blir beroende på vart ifrån ditt arbete sker. I normalfallet omfattas en person av lagarna i den stat där denne arbetar och det krävs att arbetstagaren utför en "väsentlig del" av arbetet i ett land för att kunna omfattas av detta landets lagar. Om du utför ditt arbete omväxlande i USA och i Sverige kan det däremot bli svårt att dra gränsen för vilket lands lag som ska tillämpas, men i sådana fall brukar man göra en samlad bedömning av relevant fakta, såsom arbetsplatsen såsom den fastställs i anställningsavtalet.Ovanstående regelverk följer av art. 8 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I) och är den lag som Sverige tillämpar vid gränsöverskridande arbetsförhållanden. USA har emellertid inte tillträtt konventionen, varför USA tillämpar sina egna lagar i fråga om lagval. Skulle med andra ord din arbetsgivare välja att stämma dig i Sverige kommer svensk lag att tillämpas enligt Rom I-förordningen, men skulle arbetsgivaren istället välja att stämma i USA tillämpas amerikansk rätt. I fråga om vad som gäller enligt amerikansk rätt kan jag emellertid inte svara på, utan jag rekommenderar dig istället att rådfråga en amerikansk jurist.Problemet är dock Rom I-förordningen tillämpas på ett anställningsförhållande, vilket som huvudregel kräver att det är avlönat arbete. Ett volontärarbete är oavlönat och faller således utanför arbetstagarbegreppet i EU. Jag har därför svårt att se att du över huvud taget kan anses stå i ett arbetskontraktsförhållande enligt svensk rätt. Ett ideellt arbete ligger alltså utanför kontraktuell lagstiftning gällande lagval. Om du skulle bli stämd i Sverige tillämpas istället utomkontraktuell skadeståndsrätt enligt skadeståndslagen (1972:207) och det som du i så fall bli skadeståndsskyldig för i så fall är personskada eller sakskada förutsatt att du har farit vårdslöst eller orsakat skadan uppsåtligen. Du kan även bli skyldig att betala ren förmögenhetsskada (exv. om du skadar bolaget ekonomiskt) om du har gjort en brottslig handling. Skadeståndslagen är den lag som tillämpas i samtliga fall någon vill väcka en skadeståndstalan där det inte finns ett avtal. Om exempelvis person A som inte känner person B råkar skada person B:s bil, kan alltså person B väcka en skadeståndstalan för sakskada som är utomkontraktuell. Det ska då föreligga ett samband mellan skadan och handlingen som person A har gjort (exempelvis vårdslöst råkat backa in i person B:s bil utan att titta sig omkring).Om du blir stämd i Sverige kan du alltså bli stämd enligt ovanstående skadeståndsgrunder, vilket egentligen vem som helst kan bli. Hur skadeståndsrätten ser ut i USA har jag dock ingen vetskap om, utan jag rekommenderar återigen dig att kontakta en amerikansk jurist för att fråga vad som gäller på det området.Min rekommendation är att ni upprättat någon form av avtal som reglerar fråga om lagval och vilket land som har domsrätt (dvs i vilket land man kan stämma in om det skulle bli aktuellt), där jag rekommenderar dig att Sverige ska ha exklusiv domsrätt. På så sätt slipper du riskera att bli stämd i USA.Jag skulle också rekommendera dig att avtalet innehöll en friskrivning från skadeståndsansvar om du skulle råka orsaka bolaget en skada. Du jobbar trots allt ideellt och det är skillnad om du hade varit anställd/arbetstagare i ett bolag. Det kan alltså vara en bra idé att du samtalar med det amerikanska bolaget om att upprätta ett avtal er emellan som reglerar det som jag nu nämnt. Om du tycker att något i mitt svar är oklart eller om du undrar något mer är du välkommen att höra av dig på min mail amanda.stromblad@lawline.seHoppas att du fick viss vägledning i dina frågor!

Jag har fått avslag i mitt försäkringsärende, vad ska jag göra?

2019-08-05 i SKADESTÅNDSRÄTT
FRÅGA |Hej . Slog i ansiktet på jobbet och fick ett skapligt jack mellan ögonen , på näsbenet. Men jag åkte aldrig till vårdcentralen utan jag tejpade ihop såret själv hemma ... Skadan är anmäld hos afa och jag har en sjuk och olycksfallsförsäkring hos trygghansa. Men trygghansa kommer ej betala ut ersättning för ärret i ansiktet pga jag inte åkte till någon läkare .. Hur ska jag göra?
Moa Kryh |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om du är missnöjd med ett beslut från ditt försäkringsbolag kan du i första hand begära en omprövning av ärendet. Detta kan du göra genom att höra av dig till ansvarig handläggare på bolaget. Du kan i din begäran ifrågasätta hur bolaget har kommit fram till beslutet, på egen hand beskriva varför de gjort en felaktig bedömning eller bifoga nya handlingar som visar det du vill få fram. Om du anser att handläggaren fattat fel beslut baserat på de uppgifter som redan finns, kan du begära en omprövning av beslutet hos handläggarens chef. Många försäkringsbolag har även en intern nämnd, Klagomålsansvarig eller Kundombudsman som överprövar beslut om du som kund begär det. Du kan även vända dig till dessa om du är missnöjd med hur bolaget hanterat ditt ärende. Vänd dig till ditt försäkringsbolag och fråga vad som gäller.Det finns även externa nämnder man kan vända sig till om man är missnöjd med ett beslut i ett försäkringsärende. Du kan även vända dig till domstol. Du kan läsa mer om vad som gäller om du vill klaga i ditt försäkringsärende här.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vad kan jag göra om jag har fått ett beslut från försäkringsbolaget som jag inte är nöjd med?

2019-07-26 i SKADESTÅNDSRÄTT
FRÅGA |Vad innebär överprövning?Jag har en försäkring i Folksam för skada på hus vid översvämning. Folksam har givit ett förslag på hur stor ersättningen skall bli. Eftersom jag anser att förslaget inte är tillfredsställande, säger Folksam att jag skall begära överprövning. Det har jag gjort men ingenting händer. Måste jag stämma Folksam?Vad innebär överprövning?
Mikaela Berglind Mäkinen |Hej, och stort tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Om jag har förstått din fråga rätt så har Folksam givit dig ett förslag på hur stor ersättningen ska bli för skada på hus vid översvämning. Folksam har nu föreslagit att du ska begära överprövning, eftersom du inte var nöjd med deras förslag. Detta har du gjort utan resultat. Du undrar därför vad en överprövning innebär och om du bör stämma Folksam.Begreppen "omprövning" och "överprövning"Jag tänkte börja med att nysta lite i de olika begreppen "omprövning" och "överprövning". - Med "omprövning" så menar man allt som oftast att en myndighet prövar sitt eget beslut en ytterligare gång, för att se om det eventuellt bör ändras. - En "överprövning" är snarlik, men innebär istället att det är en högre instans som prövar beslutet. Kontakta i första hand FolksamOm du inte är nöjd med hur Folksam har bedömt ditt ärende så ska du i första hand alltid vända dig till din skadereglerare, vilket jag förstår det som att du redan har gjort. Det är dock viktigt att komma ihåg att det där du som måste bevisa att du har rätt till ersättning. Det kan därför vara bra att be om en skriftlig motivering för att kunna förstå vad försäkringsbolaget har grundat sitt beslut på, om du inte redan har gjort det. Det kan i detta stadium dessutom vara fördelaktigt att fundera lite extra kring om du har några ytterligare bevis eller fakta som kan stärka ditt påstående ännu mer. Du har alltid rätt att begära en omprövningDu har alltid rätt att begära en omprövning från försäkringsbolaget, eftersom du är kund. Vid en omprövning så prövas alltså om beslutet bör ändras eller ej. Detta görs oftast genom att man kontaktar sin skadereglerare eller dennes chef - den ansvarige skadechefen. Många försäkringsbolag har dock även interna nämnder som kan ompröva beslutet på din begäran (vilket vissa benämner som en "överprövning") . Det kan t.ex. vara en Klagomålsansvarig eller en Kundombudsman. Folksam har enligt deras hemsida en Kundombudsman, vilken kan göra en kostnadsfri, opartisk bedömning av ditt ärende. Granskningen kan sedan resultera i att Kundombudsmannen rekommenderar Folksam att ändra beslutet. Viktigt att komma ihåg är dock att du måste begära prövning av ditt slutgiltiga beslut inom ett år, preskription (Försäkringsavtalslagen). Att begära omprövning hos försäkringsbolaget eller dennes interna nämnd är alltid ett bra första steg att ta, och är oftast det alternativ som går fortast. Du bör ha fått en besvärshänvisning i ditt beslut, där det står hur du ska göra när du har fått ett slutgiltigt beslut som du är missnöjd med. Klagomål ska i regel besvaras av försäkringsbolaget inom 14 dagar. Om det inte är möjligt så ska försäkringsbolaget kontakta dig med denna information och även komma med ett besked om när du kan förvänta dig ett svar. Du kan dessutom vända sig till externa nämnder såsom ARNOm det istället är så att du faktiskt redan har begärt en omprövning och ändå inte är nöjd med beslutet, så kan du vända dig till en extern nämnd. Ett exempel på en sådan nämnd är ARN - Den Allmänna Reklamationsnämnden. ARN är en statlig myndighet som avgör tvister mellan konsumenter och företag, förutsatt att det rör sig om ett belopp på minst 2000 kr. Ett krav för att du ska få vända dig till ARN är dock att du först måste ha klagat hos Folksam, utan någon vidare lycka. Att vända sig till ARN är kostnadsfritt, och dess beslut är en rekommendation om hur ärendet bör lösas. Det går att stämma FolksamDet är möjligt att stämma Folksam i domstol, men detta är något som vi mycket sällan rekommenderar och isåfall som sista alternativ. Detta beror på att det inte alltför sällan kan bli både dyrt och utdraget. Det går dock i vissa fall att få ekonomisk ersättning genom rättsskyddet i din hemförsäkring. Mina rekommendationerJag skulle först och främst råda dig att återigen kontakta Folksam, eftersom du har rätt att få ditt beslut omprövat. Du bör i första hand kontakta din skadereglerare, eller den ansvarige skadechefen. Du kan därefter kontakta Folksams Kundombudsman om det önskas. Kom ihåg att du har rätt att få hjälp, och kontakta Folksam igen snarast om du redan har gått igenom dessa steg och de ännu inte har hört av sig med mer info. Kom ihåg att du dessutom kan vända dig till ARN, om du inte är nöjd med den hjälp du får hos Folksam. Om du trots allt skulle välja att stämma Folksam i domstol så skulle jag rekommendera dig till att börja med att noga se över rättsskyddet i din hemförsäkring. Vad som kan vara bra att veta är att många kommuner ofta har kostnadsfri konsumentrådgivning, dit du kan vända dig. Du skulle dessutom exempelvis kunna gå in på Hallå Konsuments hemsida och läsa mer. Om du istället vill ha mer ingående och adekvat juridisk hjälp, så skulle jag rekommendera dig att ta kontakt med våra duktiga jurister på info@lawline.se. Jag hoppas att jag har kunnat hjälpa dig en bit på vägen med din fråga, och önskar dig härmed ett stort lycka till med hela ärendet! Med vänliga hälsningar,

Är kommunen skyldig att ersätta skador på min bil?

2019-07-21 i SKADESTÅNDSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag är bosatt i Stockholm och min bil stod parkerad på en hcp-plats, stolpen med hcpskylt lyfte i en vindby o landade på min bil vilket föranledde skador på tak & hr sidbackspegel. En skadeståndsansökan skickades till Stockholms stad där jag äskade om ersättning för min självrisk på bilförsäkringen (7.500kr). Jag menar att staden har ett ansvar att en vägstolpe är korrekt monterad och således ska betala min självrisk. Svaret från kommunen blev att de inte anser sig ersättningsskylding pga staden inte uppsåtligen eller genom vårdslöshet orsakat skadan (2 kap. 1§ skadeståndslagen). De menar att en okänd person kört på stolpen och försökt sätta dit den igen, sedan krävs det inte mycket att stolpen faller ned t.ex av en vindpust. Staden menar att de måste ha känt till skadan och underlåtit att att återställa den för att bli skadeståndsskyldiga. Jag menar de visst måste ha ett ansvar, de äger ju skylten och ansvarar för den. Tydligen är det inte ovanligt att detta händer, då får väl staden ha ett team som åker runt och kontrollerar stolpar. Personskador kan ske nästa gång, jmfr t.ex med istappar på tak. Notera att min kompis moster fick ersättning när en lyktstolpe föll ned på henne utanför slottet, år 2004. Förresten Boeing kände inte till att deras 737Max hade ett fabriksfel när planet störtade, dock så har de naturligtvis ett ansvar för olyckan skedde. Jämförelse kan oxå ske med dolda fel i hus, där säljaren har ett ansvar även om de inte kände till skadan. Tack
Jakob Osmo |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vilka krav som måste vara uppfyllda för att någon, i det här fallet en kommun, ska bli skyldig att betala skadestånd. Jag kommer att börja mitt svar med att berätta om vilka krav som måste vara uppfyllda för att skadeståndsskyldighet ska utgå. I slutet av svaret kommer jag berätta hur du kan gå vidare med ditt fall. Vilken lag är tillämplig i den här situationen?Regler om skadestånd finns i skadeståndslagen (SkL). Tillämpliga speciallagar och avtal om skadestånd ska tillämpas framför SkL (1 kap. 1 § SkL). Jag kan inte se att någon speciallag skulle vara tillämplig i den här situationen. Jag kommer även att utgå från att det inte finns något avtal mellan dig och kommunen som reglerar skadeståndsfrågan. Jag kommer därför att utgå från skadeståndslagen när jag svarar på din fråga. Vilka krav måste vara uppfyllda för att någon ska bli skadeståndsskyldig?Den allmänna regeln om ansvar för eget vållande finns i 2 kap. 1 § SkL. I 3 kap. SkL finns regler om stat och kommuns ansvar för uppkomna skador. Dessa regler gäller för bland annat fel vid myndighetsutövning samt felaktiga råd och upplysningar. Med myndighetsutövning avses att en myndighet utövar makt över en medborgare. Detta kan till exempel vara att fatta ett beslut eller att inte fatta ett beslut. Att vara passiv i kontrollen av en stolpe kan inte anses vara myndighetsutövning från kommunens sida. Jag kan inte heller se att någon annan regel i 3 kap. SkL skulle vara aktuell i den här situationen. Jag kommer därför att utgå från regeln i 2 kap. 1 § SkL när jag svarar på din fråga. I 2 kap. 1 § SkL står: "Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada skall ersätta skadan". Innan jag går in på de enskilda rekvisiten (villkoren) i regeln ska jag förklara vilka allmänna krav som gäller för att någon ska bli skadeståndsskyldig. Först och främst måste det ha uppstått en skada. Det är den skadelidande som ska bevisa att skadan har uppstått samt skadans storlek. Det är den skadelidandes uppgift att peka ut vem som orsakat skadan.Skadan måste ha orsakats genom handling eller passivitet. Jag tolkar din fråga som att du menar att kommunen varit passiva i sin kontroll av stolpen på parkeringsplatsen. Det kan vara svårt att nå framgång med ett påstående om att någon orsakat en skada genom passivitet. Då krävs det antingen att det finns en handlingsplikt i en lag eller i ett avtal, eller att någon har framkallat fara för annan. I det här fallet menar kommunen att en okänd person har kört in i stolpen och sedan har försökt att sätta tillbaka den. Kommunen menar att personen har satt tillbaka stolpen slarvigt och att detta gjort att den senare kunnat falla på din bil. Kommunen menar alltså att man inte har framkallat faran i det här fallet. Det är din uppgift som skadelidande att visa att kommunen har framkallat en fara. Om du som skadelidande lyckas göra detta blir det kommunens uppgift att visa att man har vidtagit tillräckliga åtgärder för att förebygga eventuella skador. Det sista allmänna kravet är att det ska finnas så kallad adekvat kausalitet. Adekvat kausalitet innebär att det finns ett förutsägbart och rimligt samband mellan handlingen eller passiviteten och den uppkomna skadan. Det är upp till den skadelidande att visa att adekvat kausalitet finns i det enskilda fallet. Det innebär att du måste visa att kommunens passivitet har lett fram till att din bil blivit skadad och att skadan är en typisk och förutsägbar effekt av passiviteten. Det är svårt att säga exakt hur en sådan bedömningen kommer att göras i det enskilda fallet. I 2 kap. 1 § SkL står det att någon "uppsåtligen eller av oaktsamhet" ska ha orsakat den uppkomna skadan. Att någon uppsåtligen har orsakat en skada innebär att denne har orsakat skadan med vilja. Det finns ingenting i din fråga som tyder på att kommunen har orsakat skadan på din bil med uppsåt. Frågan är då om kommunen har orsakat skadan av oaktsamhet. Synonymer till oaktsamhet är till exempel vårdslöshet och försumlighet. När man bedömer om någon har varit oaktsam skiljer man mellan två bedömningar, den normbundna och den fria bedömningen. En normbunden bedömning innebär att man utgår från en lag eller någon annan regel. Om någon bryter mot regeln anses man ha varit oaktsam. Att bryta mot en trafikregel kan vara ett exempel på detta. Vid den fria bedömningen tittar man på risken för att skadan skulle inträffa, skadans typ och omfattning, möjligheter och kostnader att förebygga skadan samt riskinsikten hos den som orsakat skadan. Om risken för skada varit stor och kostnaderna för att förebygga skadan varit små är det mycket som talar för att skadevållaren varit oaktsam. Det är svårt att exakt säga hur en sådan bedömningen skulle göras i ditt fall. Hur kan jag gå vidare med mitt fall?Det är tyvärr svårt att exakt bedöma dina möjligheter att nå framgång med en eventuell skadeståndstalan mot kommunen. Det är många krav som måste vara uppfyllda och det är oftast upp till dig som skadelidande att bevisa att dessa krav är uppfyllda. Det kan till exempel bli svårt att visa att kommunen har framkallat en fara. Kommunen menar att en okänd person har kört in i stolpen och att kommunen därmed inte är ansvarig för att fara för skada har uppstått. Det kan dessutom bli svårt att visa att kommunen har varit oaktsam. Detta gäller särskilt om skadan på din bil inträffade kort efter att den okände föraren körde in i stolpen. Om du vill gå vidare med ditt fall kan du ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. För information om hur du ansöker kan du klicka på den här länken till Kronofogdemyndighetens webbplats. En annan möjlighet är att lämna in en stämningsansökan till tingsrätten. Tänk dock på eventuella rättegångskostnader för processen i tingsrätten. I mål där värdet av det begärda beloppet uppenbart inte överstiger hälften av prisbasbeloppet har man endast en begränsad rätt till ersättning för rättegångskostnader (18 kap. 8 a § första stycket rättegångsbalken). Prisbasbeloppet år 2019 uppgår till 46 500 kronor. Ditt krav på 7500 kronor ligger alltså under hälften av gällande prisbasbelopp. Du har därmed endast en begränsad rätt till ersättning för rättegångskostnader. Du har bland annat rätt till ersättning för en timmes rådgivning och för ansökningsavgiften (18 kap. 8 a § första stycket rättegångsbalken). Jag rekommenderar att du bedömer chanserna till framgång innan du går vidare med en eventuell stämningsansökan. En process i domstol kan både bli dyr och tidskrävande. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars får du gärna återkomma till oss på Lawline!

Skadeståndsfråga

2019-08-14 i SKADESTÅNDSRÄTT
FRÅGA |Martina arbetar som väktare på ett vaktbolag. När hon är ledig från arbetet tyckerhon om att handla på Ebay och vill starta ett litet importföretag för exklusiva pennor från Kina. Hon harhamnat i en svår situation då hennes utgifter är större än hennes inkomster. Hon har tidigare lånat pengarav en mycket karismatisk, men också våldsam bekant, Kaj Ikast. I samband med sitt uppdrag somväktare har Martina fått nycklar till ett förråd där det förvaras värdesaker: guld, kontanter ochvärdepapper. Martina tar kontakt med en kriminell person, Kim, som får i uppdrag att tömma förrådetpå dess innehåll, sälja värdesakerna samt att överlämna pengarna som hen får in vid försäljningen tillKaj, upp till det belopp som Martina är skyldig Kaj. Överskottet ska sedan delas lika mellan Martinaoch Kim. Uppdraget genomförs, pengarna överförs till Kaj, men Kim tar sedan vägen förbi spelklubbenpå Andra Långgatan. Där satsar Kim överskottet, 100 000 kr, på Black Jack-spel och vinner. Nu ärsumman uppe i 300 000. Martina får sina 50 000 kr av Kim. Polisen är dock Martina på spåren ochgriper henne som erkänner direkt. Dessutom pekar hon ut Kim som sin medhjälpare (Kaj nämns avförklarliga skäl inte.) Förrådets ägare vill ha ersättning i samband med brottmålsrättegången. a. Kan vaktbolaget bli skadeståndsskyldigt? Kan Martina själv bli ansvarig? b. Kan förrådets ägare kräva att få del av de 200 000 kr som Kim vann vid spelbordet?Om svaretär nekande: vem har då rätt till dessa pengar?
Amanda Alwall |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Lawline besvarar dessvärre inte skolfrågor så tyvärr kan jag inte hjälpa dig med denna fråga. Jag hänvisar dig till kurslitteratur på skadeståndsrättens område. Lycka till!Med vänlig hälsning,

Tips kring avtalsskrivning om skadestånd för trasig cykel

2019-07-29 i SKADESTÅNDSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag undrar hur skulle ett avtal ha kunnat skrivas för att försäkra sig om att båda parter är överens?Hur kan man formulera ett avtal som säkrar båda parters intressen och minimerarisken för missförstånd eller feltolkningar. Utifrån denna situationJohans syster får låna Johans cykel över dagen och då han får tillbaka den så är det punktering. Johan kräver att det är systerns ansvar att laga punkteringen.
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Nyckeln till att undvika missförstånd och feltolkningar är tydlighet. Två parter som är oroliga för att de kanske egentligen inte är 100% överens kan lätt tendera att använda sig av luddiga formuleringar, som parterna var för sig tycker ger stöd för den egna tolkningen. Vill man undvika detta bör man använda konkreta formuleringar, som tar sikte på de centrala frågorna som avtalet är avsett att reglera. Eventuella tvister kring vad avtalet föreskriver löses då redan vid avtalsskrivningen, och inte när ett redan upprättat och gällande avtal ska tolkas.Jag förstår inte riktigt vad det är för situation du menar att avtalet ska reglera: Är parterna överens om att systern ska betala? Skrivs avtalet före eller efter cykeln gått sönder, och reglerar det underförstått vad som ska hända om cykeln går sönder, eller vad som ska hända nu när cykeln har gått sönder?Oaktat att jag inte förstår vilken situation det är ni vill reglera och vilka uppfattningar Johan och hans syster har om situationen kan jag ge två enklare exempel på avtalsskrivning – ett lite luddigt formulerat, och ett betydligt konkretare:– Luddigt: "Johans syster ska ersätta skador som hon orsakar på Johans cykel." Har Johans syster exempelvis cyklat på en liten och vass sten som hon svårligen kunnat upptäcka kanske hon inte tycker att hon orsakat skadan, medan Johan anser det.– Konkretare: "Johans syster ska ersätta alla skador på cykeln som uppstått när hon suttit på cykeln, även om hon inte varit oaktsam och även om hon saknat möjlighet att förutse skadans uppkomst." Den här formuleringen föreskriver ett så kallat strikt ansvar, och får sägas otvivelaktigt inkludera även situationen då hon cyklar på en sten som hon inte kan förväntas upptäcka. Jag varken rekommenderar eller avråder från en sådan avtalsformulering, men den är ett exempel på hur mycket konkreta formuleringar som lämnar litet tolkningsutrymme kan bädda för få missförstånd.Du frågar också hur man säkerställer båda parternas intressen. I och med att jag inte vet vad parternas intressen är kan jag inte uttala mig konkretare om den saken än att ni i enlighet med vad jag skrivit ovan om konkreta formuleringar ser till att parterna respektive intressen tydligt skrivs in i avtalet på ett sätt som gör båda parterna nöjda.Vänligen

Hur lång tid efter frisläppande kan man begära ersättning från staten?

2019-07-25 i SKADESTÅNDSRÄTT
FRÅGA |Satt anhållen 1992. Blev friad. Är det för sent få ersättning
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Frågan om hur lång tid efter ett frikännande man kan begära ersättning är prövad av Högsta domstolen i NJA 2018 s. 793. Av rättsfallet framkommer att preskriptionstiden för anspråk enligt frihetsberövandelagen börjar löpa successivt, dag för dag, under den tid som frihetsberövandet eller tvångsåtgärden har pågått. Eftersom det saknas särskilda regler om preskription enligt frihetsberövandelagen ska vanliga regler om preskription i preskriptionslagen tillämpas. Reglerna innebär att en fordran preskriberas tio år efter tillkomsten.I ditt fall har det gått 27 år sedan du satt anhållen och sedermera frikändes, varför det gått för lång tid för att begära ersättning.Vänligen,

Jag har ett ärr efter en olycka som gjorde att jag fick sy, kan jag få ersättning?

2019-07-21 i SKADESTÅNDSRÄTT
FRÅGA |Hej! För ungefär 10 år sedan (+-2) fick jag ett ärr på baksida lår cirka 7-8 cm långt och 1-2 cm brett, detta hände utomlands (bulgarien) vilket gjorde så att det blev väldigt dåligt/fult gjort enligt många. Det som hände var att jag gick in i ett trasigt glasbord i lobbyn på hotellet och skar upp baksida lår. Åkte på en gång in till sjukhuset där jag fick sy 8 styngn (tror jag).Jag är idag 16 år (född 2002) och undrar om jag har rätt till någon slags ersättning. Det syns när jag har på mig badbyxor kan jag tillägga. Kan skicka bild på ärret om du vill, tack i förhand
Moa Kryh |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om du råkat ut för en skada som har krävt läkarbehandling kan du få ersättning ur din sjuk- och olycksfallsförsäkring för ärr eller annan utseendemässig förändring som du fått på grund av detta. Det krävs att du har haft en sjuk- och olycksfallsförsäkring vid skadetillfället. Försäkringar har olika preskriptionsregler, d.v.s. regler som innebär att man måste ha anmält skadan hos sitt försäkringsbolag inom viss tid efter skadan inträffade för att man ska kunna få ersättning. Det kan även finnas olika regler kring vad som gäller om skadan sker utomlands. Jag råder dig därför att kontakta ditt försäkringsbolag för att se om du kan få ut någon ersättning för ditt ärr. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,