Min särbo har gått bort. Han sa att jag skulle få försäkringsersättning, hur vet jag om han hade en försäkring?

2020-10-28 i SKADESTÅNDSRÄTT
FRÅGA |Min särbo dog för 2 månader sedan han sa till mig att när jag dör får du summan kommer jag inte i håg ville inte lyssna på det nu undrar jag om han hade en försäkring hur får jag veta det ? Tacksam för svar .
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer att gå igenom kortfattat vad som gäller om man har en försäkring och avlider, samt ge råd om vad du kan göra nu. Vad gäller om man har en individuell personförsäkring (exempelvis livförsäkring) och avlider?Jag misstänker att din särbo hade en individuell personförsäkring, och därför tillämpas 10-16 kap Försäkringsavtalslagen (här). Försäkringsbolag är skyldiga att kontrollera om en försäkringstagare som hade försäkring hos dem har avlidit och dödsfallet utgör försäkringsfall. Försäkringsbolaget ska då kontakta dödsboet och eventuella förmånstagare, se 10 kap 7 § 2 st Försäkringsavtalslag (här). En försäkringstagare som har personförsäkring har rätt att förfoga över försäkringen genom förmånstagarförordnande, se 14 kap 1 § Försäkringsavtalslag (här). Det innebär att om man har t.ex. en livförsäkring ska det betalas ut ett belopp när man avlider, och genom ett förmånstagarförordnande kan försäkringstagaren välja vem beloppet från försäkringen ska gå till. Om din särbo hade en livförsäkring är det alltså möjligt att han kan ha gjort ett förmånstagarförordnande till förmån för dig. Vad du kan göra nuFörsäkringsbolag ska aktivt kolla om någon försäkringstagare som hade exempelvis livförsäkring hos dem har avlidit. Om du känner till vilket försäkringsbolag din särbo hade försäkring hos kan du kontakta dem.Om du har fler frågor kan du ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Vänligen,

Behöver man ersätta skada på möbler om man hyr en möblerad bostad?

2020-10-22 i SKADESTÅNDSRÄTT
FRÅGA |Hej bor i andra hand och tv har fått en rand men man kan fortfarande se på tv. Tv är 8 år gammal och jag undra vad är jag skyldig till att betala
Ellinor Wåhlin Dahlberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om jag har förstått din fråga rätt, hyr du en möblerad bostad i andra hand, och TVn har gått (delvis) sönder medan du hyr bostaden. Du undrar därför om du är skyldig att betala för att antingen laga eller köpa en ny TV. Att ersätta skada kallas för skadestånd, vilket regleras i skadeståndslagen (SkL). En skada på en TV räknas som sakskada.Om sakskada finns reglerat i erat avtal Skadeståndslagens bestämmelser går dock att avtala bort. Om det står någonting i erat avtal som beskriver vad som gäller om en möbel går sönder är det därför först och främst detta som gäller (1 kap. 1 § SkL). Detta kan till exempel vara att du måste stå för sakskada oavsett vad som hänt, eller att din hyresvärd står för alla reparationer.Utan avtal måste du ha orsakat skadan för att bli skadeståndsskyldigOm det inte står någonting i ert avtal är det alltså skadeståndslagen man får vända sig till. I sådana fall är du endast skydlig att ersätta TVn om det är du som har orsakat skadan, och du har gjort detta avsiktligen eller genom att vara oaktsam (2 kap. 1 § SkL). Om det till exempel endast är ett tekniskt fel som inte du har orsakat, kommer du därför inte behöva ersätta skadan, så vida ni inte har skrivit detta i ditt avtal.Deposition När man hyr ut en möblerad lägenhet är det vanligt att ta ut en deposition innan tillträde som ska kunna täcka eventuella skador. Skulle det vara så att det är du som ska ersätta skadan kan din hyresvärd i sådana fall dra skadeståndet från depositionen. SammanfattningSvaret på din fråga beror är alltså svår att besvara utan mer information. Det beror framför allt på vad som står i erat avtal och om det är du som har orsakat skadan på TVn (och därför blir skadeståndsskyldig). Mitt råd till dig är att kolla igenom ert avtal och kontakta hyresvärden för att förklara situationen.Jag hoppas mitt svar är till hjälp!Allt gott,

Vad innebär ansvarsgrundande passivitet?

2020-10-11 i SKADESTÅNDSRÄTT
FRÅGA |hej, jag förstår inte riktigt vad som åsyftas när det står ''aktiv handling eller ansvarsgrundande passivitet''. om jag ska göra en skadeståndsbedömning på detta när någon slår en, menar man då att det är en aktiv handling? Vad finns för exempel på ansvarsgrundande passivitet? vill gärna vara anonym.
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer nedan att beskriva vad som menas med aktivt och passivt handlande som kan leda till skadeståndsansvar. Viktigt att notera är att det förutom en aktiv eller passiv handling dessutom bl.a. krävs att det föreligger adekvat kausalitet mellan handlingen/passiviteten och skadan. Vad innebär en aktiv handling?En aktiv handling innebär, precis som du antyder, när en person aktivt gör något, exempelvis som att slå. Det vanligaste är att skadeståndsansvar grundas på aktiva handlingar, dvs när en person har gjort något som är skadeståndsgrundande. Vad innebär ansvarsgrundande passivitet?Passivitet, eller underlåtenhet att handla, kan också vara skadeståndsgrundande men är ovanligare fall än de aktiva skadeståndsgrundande handlingarna. För att passivitet ska vara ansvarsgrundande krävs att det finns en plikt att handla. En sådan plikt kan grunda sig antingen på att det finns en lag eller förordning som ålägger mig ansvar att handla, ett avtal där jag åtagit mig att agera mot tredje man eller att jag själv framkallat en fara för annan som jag underlåter att förhindra. Ett exempel på ansvarsgrundande passivitet i lag är en förälders garantansvar för sitt barn. En förälder ska hindra att barnet orsakar skada för någon annan, och föräldern ska svara för att barnet står under uppsikt eller att andra lämpliga åtgärder vidtas (6 kap. 2 § andra stycket föräldrabalken). Ett exempel på ansvarsgrundande passivitet genom avtal att agera mot tredje man kan vara en badvakt som är passiv och inte ingriper trots att denna enligt avtalet har åtagit sig ett ansvar att agera. Ett exempel på ansvarsgrundande passivitet när man själv framkallat fara för annan kan vara om man grävt en stor grop men man underlåter att förhindra skada för andra genom att exempelvis märka ut och varna för gropen. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Är jag skyldig att betala till leasinggivare när jag ångrat mig innan jag fått bilen?

2020-09-30 i SKADESTÅNDSRÄTT
FRÅGA |I samband med en kommande bilaffär, har jag signerat ett erbjudande om privatleasing. Dagen efter och mindre än 24 timmer, meddelar jag bilhandlaren att jag ångra detta erbjudanden. Under raden där jag signat, står med väldig små bokstavar att vid en annullering kan återförsäljaren kräva ersättning för eventuella kostnader, dock max 3.750 kr. Jag mottog omedelbart efter en faktura kr 3.750. ingen specifikation på detta beloppet. Jag har bestridit fakturan och följande inkassokrav. Återförsäljaren vill nu ta ärendet till tingsrätten. Min fråga är: Hur står jag och vad är sannolikt utfallet i tingsrätten Mitt påstående är att återförsäljaren ingen kostnader har haft eftersom dem inte har kommit upp med en specifikation som efterfrågat av mig.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har du ingått ett avtal om privatleasing. Dagen efter att du ingått avtalet har du ångrat avtalet och kontaktat säljaren. I kontraktet du skrivit under står att du som kund har möjlighet att säga upp avtalet under tiden från och med din underskrift men innan leverans har skett. Leasegivaren har för det fallet rätt att kräva ersättning för eventuella kostnader och som högst 3.750 kronor. Normalt sett benämns detta med att det är en annulleringsavgift. Du har i förevarande fall mottagit en faktura om 3.750 kronor, men utan någon specifikation, varför du bestridit fakturan. Du har även bestridit åtföljande inkassokrav. Leasegivaren vill nu ta ärendet till domstol och du undrar var du står och vad utfallet in tingsrätten sannolikt blir. Ditt påstående är att återförsäljaren inte haft någon kostnad då den inte har gett dig någon sådan specifikation som du efterfrågat.Allmänt om annulleringsavgifterAnnulleringsavgift vid ingående av leasingavtal är ofta förekommande. Det är fullt möjligt att avtala om en sådan avgift. Hade ni avtalet om en annulleringsavgift hade säljaren haft rätt att få vad ni avtalat om. En vanlig annulleringsavgift är att kunden ska betala 2% av fordonets inköpspris och som minst 3.000 kronor. I de fallen blir kostnaden i regel högre än de 3.750 kronor som står i ert avtal.Min bedömning utifrån det du skrivit är att ni inte avtalat om en annulleringsavgift utan om en ersättningsskyldighet. Jag kan bara utgå från vad du skrivit i din fråga, men enligt din presenterade lydelse har leasinggivaren rätt till ersättning för eventuella kostnader och som högst 3.750 kronor. Utifrån den lydelsen blir det upp till leasinggivaren att visa att den haft de kostnader som görs gällande. Att du inte fått någon specifikation som du begärt, innebär däremot inte att leasinggivaren inte haft några kostnader.Vad blir utfallet sannolikt i tingsrätten?Detta är en fråga vi ofta får men som vi i regel inte kan besvara. Det är omöjligt att på förhand ge besked om hur domstolen kommer att resonera. Domstolens dom kommer att presenteras utifrån vad som sägs under huvudförhandlingen och utifrån vad som då kan bevisas. Om leasinggivaren kan bevisa att den haft kostnader om 3.750 kronor (eller mer) kan du även bli betalningsskyldig. Kan leasinggivaren inte styrka dessa kostnader blir du inte heller betalningsskyldig. Hade ni däremot avtalat om en avgift (utan krav om att det ska utgöra ersättning för eventuella kostnader) hade det varit mer klart att du varit betalningsskyldig. I ditt är det helt och hållet beroende av att avtalet är stadgat så som du beskrivit det, och huruvida leasinggivaren kan styrka sina kostnader. Det är inför domstolen vederbörande ska styrka att den haft dessa kostnader. Det krävs inte att så framkommer av specifikation som du efterfrågat.Sammanfattningsvis blir det i slutändan en bevisfråga och om leasinggivaren kan bevisa att den haft kostnader om minst 3.750 kronor. Det är å min mening inte omöjligt att sådana kostnader kan uppkomma (kreditupplysning, arbetskostnad, beställning av bil, avbeställning av bil, eventuella avbeställningskostnader för säljaren etc.).Om något är oklart eller du behöver vidare hjälp från en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan du få ersättning från någon försäkring ifall du lider skada av en "skönhetsoperation"?

2020-10-27 i SKADESTÅNDSRÄTT
FRÅGA |Kan man få ersättning från någon försäkring om man drabbas av till exempel stroke, hjärnblödning eller någon annan allvarlig sjukdom vid en estetikoperation ("skönhetsoperation") som utförs i Sverige? Tack för hjälpen på förhand!
Emil Bengtsson |Hej! Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline!Kan du få ersättning från någon försäkring ifall du lider skada av en "skönhetsoperation"?I första hand så bör du undersöka om företaget har en ansvarsföräkring och vad som står i villkoren i försäkringen. Ansvarsförsäkring brukar företag teckna för att det ska omfatta ersättning för eventuella skador som de orsakar. Det beror dock som sagt på vilken försäkring företaget har, vilka villkor som gäller, vad det är för skada eller hur den uppstod. Du bör även undersöka vad som står i avtalet med företaget ifall någonting är reglerat kring ersättning vid skador.Ifall företaget inte har en behandlings- eller ansvarsförsäkring som kan ersätta dig, och du gjort en behandling som kräver medicinsk kunskap och utförts av legitimerad personal så kan du ha rätt till ersättning från Patientförsäkringsföreningen. Jag kan inte göra någon bedömning kring själva möjligheten för dig att få ersättning från en försäkring eftersom jag inte vet tillräckligt mycket om din situation. Jag råder dig därför att undersöka dessa olika alternativ för att se om du kan få ersättning från någon försäkring.Hoppas du fått svar på din fråga!

Hur används culpabedömningen och normprövning? hur förhåller sig skadeståndsrätten till straffrätten?

2020-10-11 i SKADESTÅNDSRÄTT
FRÅGA |hej, har en fråga när det gäller culpabedömningen i skadestånd - finns det fall då man går på den direkt? när gör man inte normavvägningen ?, eller totalt struntar i den?hur gör man när det gäller straffrätt och culpa?
André Blomquist |hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar din fråga som att du undrar i vilka fall culpabedömningen görs samt vad det är för skillnad mellan en culpa- och en normprövning. Dessutom ska jag snabbt beröra förhållandet mellan straffrätt och skadeståndsrätt. Din fråga regleras i skadeståndslagen (skL). När görs en culpabedömning?Skadeståndsansvar kan enbart drabba den som orsakar annan sak- eller personskada. Så fort denna situationen inträffar måste man reda ut om handlingen kan vara skadeståndsgrundande. För att reda ut om handling varit skadeståndsgrundande erbjuder lagen 2 olika bedömningsmetoder: Culpabedömningen och normprövningen. Vilken metod man väljer beror på om det finns någon lag eller norm som reglerar den uppkomna situationen. Normprövningen går helt enkelt ut på att hitta en regel som säger att den handling som lett till skada är skadeståndsgrundande. Exempelvis så har hundägare ett strikt skadeståndsansvar för alla skador som deras hund har. Det innebär att det spelar ingen roll om hundägaren varit vårdslös eller inte, ägaren ska ändå ersätta skadan. Culpabedömningen aktualiseras i de fall det saknas en uttrycklig regel. Således får man stämma av situationen mot culpabedömningen för att utreda om handlingssättet varit så vårdslöst att det ska vara skadeståndsgrundande. Exempelvis om servitris orsakar en sakskada genom att tappa ett glas vin över en gäst, är det agerandet vårdslöst? Ja, den situationen får stämmas av mot culpabedömningen då det saknas en uttrycklig lagregel som föreskriver skadeståndsansvar för den situationen. Vad är förhållandet mellan straffrätten och skadeståndsrätten?Enligt 2 kap. 1 § SkL så ska den som uppsåtligen orsakar sak eller personskada ersätta den. I och med att de flesta brott enbart kan begås uppsåtligen (jmfr 1 kap. 2 § Brb) så blir det ju en naturlig följd att döms du för brott, så har det konstaterats att du agerat uppsåtligen, och således ska du även betala skadestånd för de sak- eller personskador du orsakat med din brottsliga verksamhet. Hoppas du fick svar på din fråga,MVH

Är man berättigad skadestånd om försäkringskassan har skickat ens läkarintyg till fel person?

2020-09-30 i SKADESTÅNDSRÄTT
FRÅGA |Hej! Hur gör man om FK har skickat ens läkarintyg till fel person? Utöver JO och JK anmälan. Ska man själv beräkna skadestånd och hur?Tack!
Erica Rinaldo |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Finns det grund att få skadestånd? Staten ska ersätta skada på grund av att någon kränks genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning (Skadeståndslagen 3 kap. 2 §). En ersättning för en sådan ideell skada kan ges ut endast när den skadelidande har utsatts för en allvarlig kränkning. Ett läkarintyg är en sekretesskyddad handling som innehåller känsliga personuppgifter (Offentlighets- och sekretesslagen 21 kap. 1 §). Om dessa handlingar skickas till fel person kan detta innebära en kränkning som föranleder rätt till skadestånd. Justitiekanslern tog senast den 18e maj 2020 upp denna frågan till behandling och bedömde att personen som kränkts var berättigad skadestånd på grund av kränkningen. I beslutet tillerkändes personen 7000 kronor i skadestånd.Vad kan du göra? Jag skulle rekommendera dig att upprätta en anmälan till Justitiekanslern där du begär skadestånd för den kränkning du utsatts för. Det är sedan upp till Justitiekanslern att avgöra om en integritetskränkning har skett och om skadestånd kan utges. Vänligen,

Obehörig vinst och ersättningsberäkning inom skadeståndsrätten

2020-09-21 i SKADESTÅNDSRÄTT
FRÅGA |Jag undrar lite över rättsfiguren "obehörig vinst". Hur kan resonemang om obehörig vinst användas vid ersättningsberäkning inom skadeståndsrätten? Kan det användas vid alla typer av skador?
Ellen Lagnéus |Hej, Tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline.Allmänt om obehörig vinstObehörig vinst är när man gjort en vinst på en annan parts bekostnad. Saknar man rättsgrund för vinsten ska den återgå. Kortfattat innebär det att den obehöriga vinsten grundar en rätt till ersättning för den andra parten, som ska motsvara vinstens storlek. Principen om obehörig vinst kallas också ofta för "vinstregeln".Obehörig vinst inom det svenska rättssystemetInom det svenska rättssystemet finns ingen lag eller allmän bestämmelse som uttrycker att ersättning ska utgå om någon gör en obehörig vinst, vilket kan göra det oklart om eller när sådan ersättning ska utgå. I praxis finns dock flera olika rättsfall som bygger på principen om obehörig vinst, men det finns en viss svårighet i att hitta en gemensam nämnare för de situationer i vilka principen om obehörig vinst förekommer.Skyldigheten att utge vinstersättning vid obehörig vinst är också subsidiär till reglerna om skadestånd. Det innebär att reglerna i sakdeståndslagen har företräde framför principen om obehörig vinst, och ska därför tillämpas i första hand. Däremot finns det ingen begränsning på vilka typer av skador principen kan förekomma inom, utan den går att använda både i inom- och utomkontraktsförhållanden.Hoppas att du svaret varit till nytta, och glöm inte att du är varmt välkommen att återkomma med nya frågor till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,