Skadestånd pga hinder på trottoar?

2019-08-16 i Skadestånd på grund av fel på väg etc.
FRÅGA |Jag gick på trottoaren och så kommer ett stenblock och jag går in i den och flyger, min peakperformance jacka gick sönder och min iPhone XS max sprack där bak, kan man få skadestånd pågrund av detta? Alltså stenblocket stog på trottoarkanten där det inte borde stå
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga regleras i skadeståndslagen (skL). För att kunna fastställa om du lidit en ersättningsgill skada måste 1. skadans typ definieras 2. om annan har tillfogat den, 3. genom handling eller passivitet och slutligen 4. Om det föreligger s.k adekvat kausalitet. Du har lidit en sakskada genom att du ramlat på en sten. Den som eventuellt bär ansvaret för detta är den som förvaltar vägen eller de som placerat dit stenen. Jag utgår från att det är kommunen som blir ansvarssubjekt i egenskap av förvaltare. För att du ska kunna erhålla skadestånd krävs att kommunen varit vårdslös i något avseende (2 kap. 1 § skL). I detta fallet kan kommunen varit passiv i förhållande till någon föreskrift som säger att de har ett ansvar att undanröja hinder från gångbanor (jfr 6 kap. 21 § PBL) således kan de vara skadeståndsskyldiga genom passivitet, alternativt har kommunen aktivt agerat på ett sätt som medför skadeståndsansvar, exempelvis genom att placera ut stenen. Slutligen måste kommunens handling eller passivitet varit en direkt bidragande orsak till din sakskada, den s.k adekvata kausaliteten. Har kommunen brustit i förhållande till någon föreskrift kan du erhålla skadestånd, däremot krävs det en noggrannare bedömning än vad jag kan bidra med här. Slutligen kan en s.k fri culpabedömning göras. Då utreds om kommunen på något vis varit vårdslös i förhållande till stenen och om denna vårdslöshet varit en naturlig och beräknelig orsak till dina sakskador. Det är ett högt ställt krav på vårdslöshet och utifrån din fråga är min bedömning att kommunen inte bär ansvar för dina skador i detta avseendet. SlutsatsDet går inte att ge ett konkret svar på din fråga, det krävs helt enkelt ytterligare upplysningar för att svara mer definitivt. Det utlåtande jag kan bidra med är att du har lidit en ersättningsgill skada, frågan är bara om omständigheterna medför skadeståndsansvar. Tyvärr ser jag det som osannolikt, trots att stenblocket kanske inte bör befinna sig på trottoaren, så ligger det inte i farans riktning att en normalt uppmärksam gångtrafikant av en ren olycka vandrar rakt in i stenblocket. Om du önskar en noggrannare bedömning rekommenderar jag att du kontaktar en av våra verksamma jurister här. Hoppas du fick svar på din fråga, MVH

Skadeståndsfråga

2019-08-14 i SKADESTÅNDSRÄTT
FRÅGA |Martina arbetar som väktare på ett vaktbolag. När hon är ledig från arbetet tyckerhon om att handla på Ebay och vill starta ett litet importföretag för exklusiva pennor från Kina. Hon harhamnat i en svår situation då hennes utgifter är större än hennes inkomster. Hon har tidigare lånat pengarav en mycket karismatisk, men också våldsam bekant, Kaj Ikast. I samband med sitt uppdrag somväktare har Martina fått nycklar till ett förråd där det förvaras värdesaker: guld, kontanter ochvärdepapper. Martina tar kontakt med en kriminell person, Kim, som får i uppdrag att tömma förrådetpå dess innehåll, sälja värdesakerna samt att överlämna pengarna som hen får in vid försäljningen tillKaj, upp till det belopp som Martina är skyldig Kaj. Överskottet ska sedan delas lika mellan Martinaoch Kim. Uppdraget genomförs, pengarna överförs till Kaj, men Kim tar sedan vägen förbi spelklubbenpå Andra Långgatan. Där satsar Kim överskottet, 100 000 kr, på Black Jack-spel och vinner. Nu ärsumman uppe i 300 000. Martina får sina 50 000 kr av Kim. Polisen är dock Martina på spåren ochgriper henne som erkänner direkt. Dessutom pekar hon ut Kim som sin medhjälpare (Kaj nämns avförklarliga skäl inte.) Förrådets ägare vill ha ersättning i samband med brottmålsrättegången. a. Kan vaktbolaget bli skadeståndsskyldigt? Kan Martina själv bli ansvarig? b. Kan förrådets ägare kräva att få del av de 200 000 kr som Kim vann vid spelbordet?Om svaretär nekande: vem har då rätt till dessa pengar?
Amanda Alwall |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Lawline besvarar dessvärre inte skolfrågor så tyvärr kan jag inte hjälpa dig med denna fråga. Jag hänvisar dig till kurslitteratur på skadeståndsrättens område. Lycka till!Med vänlig hälsning,

Kan jag få ersättning för blivit felaktigt diagnostiserad?

2019-08-12 i Hur kräver man skadestånd?
FRÅGA |Hej. Jag började få sluddrigt tal 2007 och fick en av neurologläkaren i Ängelholm en medicin och tester gjordes. Han ville få stöd av en kollega på neurologen i Lund. Där fick jag våren 2008 besked att jag hade ALS. med kort tid kvar att leva. Kom till neurologen i Helsingborg där fick jag samma diagnos och bromsmedicin. Tester gjordes men de visade inte på ALS. Återbesök var tredje månad som inte ledde någon vart. På hösten 2010 fick min fru ringa om nytt recept. En ny läkare skulle skriva det för min läkare var sjuk. Jag fick en second opinien och den privata neurologen tog bort ALS diagnosen. Ny MR undersökning 2011 som visade vita fläckar i hjärnan. På min fråga var det inget som var anledningen till mina symtom. Ny MR 2014,. Nu var de vita fläckarna större och centralt i hjärnbryggan. Sökte och kom till skicklig neurolog i Lund. Han sa direkt du har inte ALS. Han beklagade att jag blivit illa behandlad. Efter prover som inte tagits tidigare och ny MR. Fick jag diagnosen, lesion i Pons. (blödning i de små blodkärlen i hjärnbryggan). Samma som stroke. Att detta inte undersökts tidigare, har lett till att nu få sitta i rullstol återstoden av mitt och inte kunna tala. Läste att man måste klaga på vården inom tio år och tre år efter man fått kännedom om skadan. Jag kan inte förstå hur jag skulle kunna klaga på vården 2008, jag hade ju fått diagnosen ALS av experter. Nu undrar jag om ni anser jag har rätt att kräva skadestånd för felaktig diagnos med livslångt handikapp.
Erica Lager |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ersättning vid patientskadorRegler gällande ersättning vid patientskador regleras av Patientskadelagen (PSL).Om du i Sverige har orsakats av skada till följd av bristande vård kan du som patient få ersättning för detta. Ersättning kan ges vid exempelvis om du har fått en felaktig diagnos (6 § punkt 3 PSL). Prövningen av ersättning för eventuella patientskador kan vara omfattande och utgår enligt 6§ andra stycket PSL utifrån den handlingsnorm som utövas av erfarna yrkesutövare inom området samt utifrån den kunskap som fanns vid tillfället för diagnosen. Vid offentlig vård, är det är till Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, LÖF som en ska vända sig till för att få ut sin ersättning. På deras hemsida går det att läsa om hur du anmäler, villkor för att få ersättning och hur mycket ersättning en kan få. Preskriptionstid för talanSkador som orsakats före december 2014 måste anmälas inom 3 år från det att patienten hade kännedom om att ett anspråk kunde göras gällande (23 § PSL). Kännedom innebär att 1) skadan är märkbar, 2) patienten inser att skadan har ett samband med den felaktiga diagnostiseringen och att den därmed har rätt till ersättning och 3) patienten är medveten om vart den ska vända sig för att kräva ersättning. Yttre preskriptionstiden är att anmälan måste göras inom 10 år från tillfället då skadan orsakades (23 § PSL).Ifall patienten inte väcker talan inom ovan preskriptionstid så förloras rätten till ersättning (25 § PSL).Kan du kräva ersättning?Det är utan tvivel om att du har fått en felaktig diagnos hos en läkare inom den svenska vården. Om det är likt du beskriver att du kommer få sitta i rullstol resterande tid av ditt liv samt förlorat talförmåga på grund av att rätt vård inte gavs tidigare och detta till följd av flera års feldiagnostisering, så har du även lidit en skada och kan ha rätt till ersättning enligt patientskadelagen. Jag kan dock inte svara på exakt hur din skada skulle bedömas i en prövning om ersättning eller hur mycket ersättning du hade kunnat få för din skada. Det svåra i ditt fall är preskriptionstiden. En anmälan göras inom 3 år från att en får vetskap om att anmälan kan göras eller 10 år från det att skadan orsakades. I ditt fall kom första felaktiga diagnosen år 2008 vilket idag är 11 år sedan. Som jag förstår situationen så fick du även rätt diagnos år 2014, vilket är 5 år sedan. Det är möjligt att det är avgörande när du fick veta att det fanns möjlighet att kräva ersättning. Förutsättningarna för 3-årstidsfristen innebär att skadan ska vara märkbar, du ska förstå att den har samband med den tidigare feldiagnostiseringen samt du ska veta vart du ska vända dig för att anmäla. Men då det är 5 år sedan du fick rätt diagnos och därmed bör ha märkt skadan och kunnat se ett samband så kan även den möjligheten ha preskriberats. Jag råder dig till att kontakta LÖF alternativt anlita juridisk hjälp i form av jurist eller advokat. Någon av de bör kunna berätta mer utifrån din situation. Jag ser på det såhär, utifrån den informationen du har skrivit här så tror jag att din talan har preskriberats. Dock kan det finnas alternativ. Det är möjligt att du kan göra anmälan på felaktig behandling och diagnos som skett från år 2009 och framåt (alltså inom 10 år från idag), även om första skadetillfället 2008 är preskriberats. Kontaktuppgifter till LÖF hittar du här .Vill du kontakta en jurist kan du kontakta en av Lawlines egna jurister via telefon: 08-533 300 04 eller boka tid här. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga!Vänligen,

Kan en arbetsgivare dra in hela lönen bara sådär?

2019-08-11 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Hej,Kan en arbetsgivare dra in hela lönen utan förvarning? Min arbetsgivare har dragit in min lön för juli utan att jag varken gått med på det eller fått en förvarning om det, jag såg det först på lönespecen.I februari i år så fick jag dubbel utbetalning (trodde jag), jag fick en lön på 21k och en lön på 35k, jag hörde av mig till HR och berättade att jag fått två utbetalningar varav de svarade med att de drar in lönen för Mars vilket jag var OK med.Nu så står det på lönespecen dock att de drar av hela lönen för juli som korrigering för fel utbetalning i januari. Vi kom ej åt vårat lönesystem i slutet av februari/under mars så jag har agerat i god tro att allt har blivit rätt efter att de korrigerat för Mars men ser på en lönespec för februari att den summan på 35k (som jag trodde var en del övertid som jag jobbade i jan/feb) är både lön för januari och februari, jag får ca 22k i månadslön efter skatt och har därför inte reagerat på att det skulle vara två löner då det enligt mig skulle röra sig kring 40k+ isåfall.Så återigen - kan en arbetsgivare dra in hela lönen bara sådär? Detta kommer att ställa till det väldigt mycket för mig.Tack!
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Vad tråkigt att det blivit såhär.Mitt korta svar på din fråga är nej, arbetsgivaren kan inte dra in lönen hur som helst. Din arbetsgivare borde talat med dig om utbetalningsfelet i februari och ni gemensamt kommit fram till en lösning om hur ni ska göra exempelvis att arbetsgivaren gör avdrag på dina framtida månadslöner med 2-3000 genom en återbetalningsplan, istället för att bara dra av allt på en gång utan att ens samråda med dig. Alltså var du och HR överens om att den skulle dras av i mars, men nu har den inte gjorts förrän juli. Du var inte informerad om att den skulle dras av i juli och din arbetsgivare saknade därmed ditt samtycke, vilket krävs för att han ska få dra av den så sent. Här träder lagen om arbetsgivarens kvittningsrätt fram. Lagen är tillämplig så fort arbetsgivaren har en fordran mot arbetstagaren. Det behövs alltså ditt godkännande för att arbetsgivaren ska få göra avdrag på lönen. Det kan finnas speciella bestämmelser om kvittning i kollektivavtal som reglerar arbetsgivarens rätt till kvittning. Arbetsgivaren kan alltså ha rätt att dra av pengarna, genom anställningsavtal så kolla den. Annars är det den nämnda lagen som gäller.Skulle arbetsgivaren kvitta din lönefodran utan ditt godkännande, i strid mot kvittningslagen skulle det kunna innebära ett skadeståndsansvar för arbetsgivaren enligt 8 § i samma lag. Jag hoppas du kunnat klara dig ändå och nu vet du att du har lagen på din sida och att din arbetsgivare troligtvis är skadeståndsskyldig. Jag rekommenderar dig att kontakta våra juristexperter inom området på telefon: 08-533 300 04 för mer hjälp om hur du ska gå tillväga för att kräva skadeståndet. Öppettiderna är måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Önskar dig en bra dag!Med vänlig hälsning,

Behöver jag betala faktura för skador på min hund när skadorna orsakats av en annan hund?

2019-08-15 i Skadeståndssansvar för djurägare
FRÅGA |Hej, det är en hund som attackerats och bitit min hund.jag har gjort en polisanmäla och till länsstyrelsen.2019-06-26 Det händer 2019-06-25.Nu har kommit en faktura på mera 26 000 kr som kostnader på min hund.Ska jag betala?Med vänlig hälsning
Linn Lindelöf |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Din fråga är av skadeståndsrättslig karaktär och regleras främst i lag om tillsyn över hundar och katter (lag om hund och katt). Strikt ansvar för hundägareInom skadeståndsrätten finns en huvudregel som säger att man endast blir skadeståndsansvarig om man varit vårdslös (man vållat skadan). Detta gäller dock inte hundägare. De är ansvariga för skador som hunden orsakar även om de inte varit vållande (19 § lag om hund och katt). Detta kallas att de har ett strikt ansvar. Den andra hundägaren är alltså ansvarig för de skador som din hund fick. Ofta har man ett ansvarsskydd i sin hemförsäkring som täcker situationer som denna, och troligen kommer hundägaren använda sig av denna för att betala. FakturanFör att inte riskera att hamna hos inkasso eller Kronofogden är det att rekommendera att betala fakturan. Den som utställt fakturan har ju inget att göra med vad som hände mellan dig och den andra hundägaren, utan det är du och hen som har ingått ett avtal som hen nu fakturerar dig för. Det du får göra är istället att spara eventuellt kvitto samt fakturan och sedan kräva den andra hundägaren på dessa pengar eftersom det är en skada orsakad av dennes hund. Om hundägaren inte vill betala får man i annat fall vända sig till Kronofogdemyndigheten eller väcka talan hos tingsrätten. Hoppas detta var till hjälp för dig! Har du fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga här.

Skadestånd vid personskada tillfogad av hund

2019-08-14 i Skadeståndssansvar för djurägare
FRÅGA |Jag blev illa biten i foten av en hund och fick sy 10 stygn. Hunden var kopplad inomhus hos en bekant som äger hundenJag har nu fått veta att denna hund har bitit andra före mig.Vad ska jag göra och vad har jag rätt till?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Denna fråga regleras i Lag om tillsyn av hundar och katter samt skadeståndslagen. Du har lidit en s.k personskada tillföljd av ett hundbett vilket kan leda till skadestånd. Naturligtvis är det ägaren eller innehavaren till hunden som omfattas av skadeståndsskyldighet. Har du rätt till skadestånd?För hundar gäller s.k rent strikt ansvar, detta kan översättas till att ägaren ansvarar oavsett uppsåt eller oaktsamhet för alla skador som hunden tillfogar sin omgivning (19 § första stycket Lag om tillsyn av hundar och katter). Det krävs däremot fortfarande adekvat kausalitet för att erhålla skadestånd. Med detta menas att dina skador var beräknekliga och en naturlig följd av hundens agerande, vilket det verkar vara utifrån din fråga. Du har rätt till ersättning för 1. sjukvårdskostnader och andra kostnader, 2. inkomstförlust och 3. fysiskt och psykiskt lidande av varaktig och övergående natur, samt andra olägenheter (5 kap. 1 § skL). Du kan även få skadestånd för eventuella sakskador om något klädesplagg eller sko gick sönder i samband med bettet (5 kap. 7 § skL). Lämpligt är även att kontakta länsstyrelsen som kan omhänderta hunden för att undvika att hunden tillfogar fler skador eller olägenheter (11 § lag om tillsyn av hundar och katter). SlutsatsMin bedömning är att du har anledning och rätt att kräva kompensation av ägaren till den hund som tillfogat dig skada. Exakt vilken ersättning du är berättigad till kräver en djupare bedömning samt fler upplysningar. Om du behöver hjälp med att framställa en skadeståndsansökan samt få en djupare bedömning är du välkommen att boka en tid med en av våra verksamma jurister här. Hoppas du fick svar på din fråga,MVH

Kan en förälder bli tvungen att betala den andra förälderns del av ett skadeståndskrav?

2019-08-11 i Skadeståndsansvar för underåriga och vårdnadshavare
FRÅGA |Minderårig (17 år) utfört brott, skadestånd på ca 18000 tilldömt. Föräldrar fått krav, ena förälder vill betala sin del men den andra ej. Separerade, kan kravet gå över till den andra och vad kan man göra då i så fall gör att undvika att betala även den andra förälders del?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du undrar följande:- Kan en av föräldrarna bli tvungen att betala hela skadeståndskravet?- Vad kan den betalande föräldern i så fall göra för att bli kompenserad för den del av skadeståndskravet som den andra föräldern skulle ha betalat? Jag kommer att hänvisa till skadeståndslagen (SkL), som innehåller regler om föräldrars skadeståndsansvar då deras barn har begått brott.Betalningsansvaret beror på vårdnadenFörst av allt vill jag säga att svaret på din fråga beror på vem som har vårdnaden om den minderåriga personen.- Om den ena föräldern har ensam vårdnad är den andra föräldern inte skyldig att betala någon del av skadeståndet. Föräldern med ensam vårdnad är då ensamt skadeståndsskyldig (3 kap. 5 § första stycket SkL).- Om föräldrarna har gemensam vårdnad har de också gemensamt skadeståndsansvar (3 kap. 5 § första stycket SkL). Då gäller det nedanstående. Solidariskt ansvar gör det möjligt att kräva en förälder på hela skadeståndetDå båda föräldrarna har vårdnaden om den minderårige är det möjligt att en av föräldrarna blir skyldig att betala hela skadeståndskravet själv (6 kap. 4 § SkL). Det beror på något som kallas solidariskt ansvar. Det solidariska ansvaret innebär att den som har rätt till skadestånd kan vända sig till vem som helst av de skadeståndsskyldiga för att få full betalning. Den skadeståndsberättigade personen behöver då inte gå till var och en av de skadeståndsskyldiga för att få betalt.På grund av det solidariska ansvaret kan alltså vem som helst av föräldrarna krävas på hela skadeståndsbeloppet ensam. Likaså kan en av föräldrarna tvingas att betala hela beloppet om den andra föräldern vägrar att betala sin del.Den betalande föräldern har rätt att få ekonomisk ersättning av den andra föräldernDen förälder som får betala hela skadeståndet själv har rätt att få ekonomisk ersättning av den andra föräldern, motsvarande den del av skadeståndet som den andra föräldern skulle ha betalat. Detta ingår i det solidariska ansvaret och kallas för regressrätt. Den betalande föräldern får en regressfordran på den andra föräldern.På detta sätt blir alltså den betalande föräldern kompenserad för att ha fått betala hela skadeståndet. I slutändan ska föräldern ha fått tillbaka de pengar som denne betalade i den andra förälderns ställe.Föräldrarnas betalningsansvar är begränsat Det är viktigt att föräldrarna vet att de inte är skyldiga att betala hela skadeståndsbeloppet på 18 000 kronor för den minderåriga personen. Ansvaret för båda föräldrarna är nämligen begränsat till en femtedels prisbasbelopp per skadehändelse (3 kap. 5 § andra stycket SkL). Prisbasbeloppet för år 2019 är 46 500 kronor. En femtedels prisbasbelopp är 9 300 kronor – mer än så behöver föräldrarna inte betala för en skadehändelse. Om det är flera skadehändelser som ska ersättas ska föräldrarna gemensamt betala högst 9 300 kronor av skadeståndet per skadehändelse.Det lär framgå av domstolens dom hur många skadehändelser som ligger till grund för skadeståndsbeloppet. Eventuellt är det bara fråga om en enda skadehändelse.Den minderåriga personen är skyldig att betala resten av skadeståndetResten av skadeståndet blir den minderårige skyldig att betala. Skulden kommer att finnas kvar tills dess att den betalas. SammanfattningFör att sammanfattningsvis svara på dina frågor:- Ja, en av föräldrarna kan behöva betala hela skadeståndskravet själv på grund av det solidariska ansvaret.- Det går inte att undvika att betala den andra förälderns del av skadeståndet om den skadeståndsberättigade kräver att få fullt betalt av den första föräldern. Dock har den betalande föräldern alltid rätt att få tillbaka pengar från den andra föräldern, motsvarande vad den andra föräldern skulle ha betalat av skadeståndet. Det är bra om den betalande föräldern får dokumenterat att den andra föräldern är skyldig hen pengar. Ett skuldebrev fungerar som ett bevis för att den andra föräldern har en skuld att betala. Vid intresse går det att köpa ett skuldebrev till ett fast pris via Lawlines avtalsrobot. Om den andra föräldern dröjer med att betala sin skuld eller vägrar att betala så vill jag råda den betalande föräldern att ta professionell hjälp för att hantera situationen.Vi på Lawline hjälper gärna till om det uppstår några problem – det går att skicka ett mail till info@lawline.se, ringa till vår telefonrådgivning på 08-533 300 04 eller boka en tid hos våra duktiga jurister via hemsidan.Avslutningsvis är föräldrarna inte skyldiga att betala mer av skadeståndet än en femtedels prisbasbelopp per skadehändelse. Resten av skadeståndet ska betalas av den minderåriga personen.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Hur mycket kan man få i skadestånd vid en misshandel ?

2019-08-11 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hur mycket kan man få i skadestånd vid en misshandel skulle gärna vilja få ett svar.
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Till att börja med är det svårt att ange ett exakt belopp när det kommer till skadestånd. Omständigheter av särskilt intresse vid bedömningen av ersättningens storlek är brottets tidsmässiga förlopp, våldets karaktär, tillhyggen som använts, om det förekommit förnedrande inslag samt om brottet varit ägnat att framkalla allvarlig rädsla för liv eller hälsa. Det finns fall där exempelvis en person fått ett knytnäveslag i ansiktet av en berusad man, men som inte fått något skadestånd. Å andra sidan finns också fall där en person fått knytnäveslag av misstänkt snatteri och som då fått 5000 kr.Däremot finns det ett fall där en person varit på fest och som somnat i soffan, för att sedan vakna och inse att hennes hår blivit avklippt. I detta fall fick kvinnan 5000 kr i skadestånd för misshandel (hårklippning utan ens vilja räknas som misshandel).Har man tagit emot sparkar medan man ligger ner eller blivit slagen med glasflaska i huvudet kan man begära 10 000 kr i skadestånd.Har det varit slag med farliga föremål som t.ex. bultsax och knivar kan man få mellan 15 000 och 50 000 kr, beroende på hur allvarliga skadorna blivit. Finns även fall där 75 000 kr utdelats för misshandel som gett skador för livet.Sammanfattningsvis är det svårt att säga vilken summa ditt skadestånd bör landa på, men jag hoppas du får någon vägledning av mina exempel på fall. Vill du ha mer exakt belopp är du välkommen att komplettera din fråga med exempelvis hur situationen började, om misshandeln skett med föremål eller ej, i vilket sinnestillstånd du varit i och sinnestillstånd på personen/personerna som misshandlade varit i m.m. Ju mer information vi får desto rättvisare belopp kan vi bedöma.Med vänlig hälsning,