Ersättning för olaga hot

2021-03-31 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Jag undra om jag får nån ersättning för olaga hot. Det har gått ca 17månader sen jag anmälde det har inte hört nåt alls sen då.
Sanna Parkan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline!Beroende på vilken grad av olaga hot det är fråga om, BrB 4:5, kan olika summor utges. Först och främst krävs att förundersökningen går vidare och gärningsmannen åtalas för brottet. Detta kan ta sin tid tyvärr då Åklagarmyndigheten har ett stort antal mål per år. Oavsett om förundersökningen läggs ned på grund eller om de väljer att åtala personen så bör du underrättas om densamma. Eftersom det gått över 1 år skulle jag ändå ringa in till polisen alt åklagarmyndigheten och fråga hur det går med undersökningen.I samband med att du underrättas om åtal så kan du begära skadestånd via brottsmålsrättegång pga kränkning, SkL 2:3, om vilken summa du önskar, det vanliga som utges vid mål om olaga hot brukar vara mellan 2000-15 000kr, återigen beroende på vilken grad av olaga hot det är fråga om och hur omständigheterna ser ut. Åklagaren kommer då att föra din talan om skadestånd.Om du inte begär något skadestånd kommer inget heller att utges. Mitt tips är alltid att begära en högre summa då domstolen aldrig kan gå över den summan du begärt men de kan gå under. Begär du 5000 i skadestånd kan de inte utge 8000 även om de anser att det vore skäligt. Skulle du däremot begära 10 000 kan de utge den summan eller under. Om förundersökning om olaga hot läggs nedSkulle åtal för olaga hot inte väckas kan du själva begära skadestånd för kränkning via ett civilrättsligt tvistemål. Men enligt SkL 2:3 krävs, för att skadestånd ska utges, att kränkningen skett via brott. Frågan blir då istället varför åtal inte väcktes. Beroende på den bevisning som kommer fram i förundersökningen skulle du kunna använda den som underlag för din talan. Skulle åtal läggas ned för att åklagare inte anser att det kommer leda till en fällande dom innebär inte detta i sig att du inte skulle ha framgång i ett civilrättsligt tvistemål, men det kan bli svårare. Detta är de tips jag har till dig. Hoppas att det hjälpte och lycka till!

Har vårdnadshavare skadeståndsansvar för sitt barn?

2021-03-27 i Skadeståndsansvar för underåriga och vårdnadshavare
FRÅGA |Hej mitt barn och en kompis till han har kastat i sönder ett fönster med en sten på sin skola.min fråga är enkel , skolan vill att vi föräldrar delar på kostnaden för fönstret.är de ok ? finns där någon försäkring tex hem som täcker något sådant ?
Sara Djogic |Hej och tack för att du ställer din fråga till Lawline!Jag förstår din fråga som att du undrar huruvida du som förälder kan bli skadeståndsskyldig för den krossade rutan. Vidare undrar du om det finns någon försäkring som täcker detta. Lagen som är aktuell för att besvara din fråga är skadeståndslagen (SkL). Principalansvar för vårdnadshavareSom vårdnadshavare till ett barn som har begått ett brott föreligger ett så kallat principalansvar. Detta innebär att föräldern har ett skadeståndsansvar även om det inte har förekommit någon vårdslöshet från förälderns sida 3 kap. 5 § SkL. Du kan därmed bli skadeståndsskyldig för de skador ditt barn orsakat genom krossandet av fönsterrutan. Ett exempel på ett sådant brott är skadegörelse alternativt ringa skadegörelse (en mildare grad av skadegörelse) 12 kap. 1 § brottsbalken och 12 kap. 2 § brottsbalken.Principalansvaret är begränsatSkadeståndsskyldigheten för vårdnadshavarna är begränsat till högst en femtedel av prisbasbeloppet för en skadehändelse 3 kap. 5 § andra stycket SkL. Prisbasbeloppet räknas ut av Statistiska centralbyrån (SCB) och har för år 2021 beräknats till 47 600 kronor. En femtedel av prisbasbeloppet blir alltså 9 520 kronor. Möjlighet till jämkningDet finns en särskild bestämmelse om jämkning av föräldrars principalansvar. Den särskilda jämkningsregeln ger möjlighet till undantag från principalansvaret när det är uppenbart oskäligt. Vid tolkningen av vad som är uppenbart oskäligt, ska hänsyn tas till föräldrarnas personliga förhållande till barnet eller de särskilda åtgärder föräldrarna har vidtagit för att förhindra att barnet begår brott 3 kap. 6 § SkL. I förarbetena (Prop. 2009/10:142) nämns t.ex. att det kan finnas fall när en vårdnadshavare gått så långt i sina ansträngningar att förhindra brott att ett skadeståndsansvar skulle framstå som orimligt.I det fall skadeståndet är oskäligt betungande på grund av den skadeståndsskyldiges ekonomiska förhållanden, kan skadeståndet jämkas med hjälp av den allmänna jämkningsregeln 6 kap. 1 § SkL. Exempel på vad som är att betrakta som oskäligt betungande är om vårdnadshavarna under en kortare tid ställs inför omfattande skadeståndskrav på grund av att barnet har begått flera brott i rad. Ett annat exempel är om vårdnadshavarna har mycket låga inkomster.AvslutningsvisEftersom krossandet av fönsterrutan är en brottslig handling kan ersättningsskyldighet bli aktuellt i ditt fall. Det faktum att du inte varit närvarande och att skadegörelsen ägde rum i skolan saknar betydelse eftersom ditt ansvar som förälder är strikt. Om du inte kan betala skadeståndet finns möjlighet att begära jämkning alternativt få ersättning från ditt försäkringsbolag. Försäkringsbolaget gör då en bedömning av om de anser att barnet vållat skadan och därmed är skadeståndsskyldig eller inte. Jag hoppas detta besvarade din fråga! Skulle du ha fler frågor är du välkommen att höra av dig till oss igen.Med vänlig hälsning,

Kan man få skadestånd pga bristfälliga instruktioner från arbetsgivare?

2021-03-26 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Hej, Jag har lite funderingar om skador som sker i förbindelse med arbete på en bilverkstad.Jag var med om en olycka vilket orsakade att min hand hamnade i kläm mellan ett fordon och en lyft vid lyft av fordon.Varken jag eller kollegan i fråga som styrde lyften hade genomgått en utbildning för en säker användning av lyften.precis efter händelsen och besök hos akuten ville arbetsgivaren att vi skulle genomgå kursen men ännu ej är genomförd. Jag hade kunnat förlora mina fingrar och undrar nu om jag kan stämma företaget eller något.?jag jobbar enbart en 1 månad på arbetsplatsen och har heller inte skrivit något arbetskontrakt.
Anna Runåker |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler för att besvara din fråga finns i skadeståndslag (SkL).PrincipalansvarEnligt 3 kap. 1 § första stycket SkL ansvarar arbetsgivare bl.a. för person- och sakskada som arbetstagare orsaker genom fel eller försummelse i tjänsten. Ansvaret enligt denna bestämmelse brukar benämnas arbetsgivarens principalansvar. För att principalansvaret ska aktiveras måste ett antal olika förutsättningar vara uppfyllda. Först måste den ifrågavarande skadan orsakats av en arbetstagare. En naturlig utgångspunkt är att den som är anställd är arbetstagare. I 6 kap. 5 § tredje punkten SkL återfinns emellertid en bestämmelse som i stor utsträckning utvidgar det skadeståndsrättsliga arbetstagarbegreppet till att en arbetstagare likställs med den som för annans räkning utför arbete under omständigheter liknande dem som förekommer i anställningsförhållande.Arbetsgivarens egen oaktsamhetDessutom kan en arbetsgivare, som alternativ till principalansvaret, med stöd av 2 kap. 1 § SkL göras ansvarig för skador som orsakats genom dennes egen oaktsamhet, vanligen är det fråga om oaktsamhet som består i bristfälliga instruktioner till anställda eller andra som utför arbete för arbetsgivarens räkning. SlutsatsEnligt min bedömning har du en god grund för en skadeståndstalan. Även om du inte har skrivit på ett arbetskontrakt så likställs du som en anställd enligt 6 kap. 5 § SkL och din arbetsgivare har därmed principalansvar. Du kan även nå framgång med att åberopa arbetsgivarens egen oaktsamhet eftersom du inte hade fått den säkerhetsutbildning som krävdes.Återkom gärna till oss om du har ytterligare frågor!Vänliga hälsningar,

Jag halkade på min uppfart och ådrog mig en fotledsfraktur och ett skadat knä till följd av en isbildning som ett bolag hade orsakat - Kan jag kräva ersättning för det inträffade?

2021-03-21 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |När jag kom hem stod en lastbil på min uppfart 2 dm från mitt hus. Hela uppfarten var blockerad så jag kunde inte komma in med min bil. Fick parkera den på annat ställe . När jag kom ned till min uppfart halkade jag plötsligt och fick en fotledsfraktur vä ben och en vridning hö knä. När jag åkte och handlade var det lössnö utan halka på min uppfart så utan problem satte jag mig i bilen ock åkte. Lastbilen hade i sina försök att ta sig upp från min uppfart polerat den till is något som jag inte kunde förutse. Lastbilschauffören hade pga vårdslöshet valt ett omöjligt alternativ nämligen att ta sig upp för ca 7% lutning med ingen fart pga 90graders böj i början på backen. Han hade 2 andra alternativ som utan problem hade tagit honom därifrån. För mig blev det ambulansfärd gipsning inläggning på sjukhus. 6 veckors gips 6 veckors träning för att om möjligt bli frisk. Jag har bott i huset sedan mitten 70 talet säg 5000 vinterdagar utan problem eftersom jag haft kontroll över halka och åtgärdat det den möjligheten hade jag inte nu. Bad företaget om ett skadestånd vilket dom nekade hade mage att erbjuda mig ett lass grus eller matjord som "kompensation". Jag fick hela denna fina vinter förstörd satt isolerad ensamstående med hemtjänst och en privatperson till hjälp med kostnader som följd som bara delvis täcks av min försäkring och med tidvis svår värk.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDin ärendebeskrivning saknar en uttrycklig en fråga, men jag misstänker att du, mot bakgrund av det inträffade, vill rikta ett skadeståndsanspråk mot den som du menar bär ansvaret för dina skador, det vill säga det bolaget. Du undrar därför vad som gäller avseende den skadeståndsrättsliga bedömningen och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är skadeståndslagen (SkL). Enligt 2 kap. 1 § SkL ska den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada ersätta skadan. Mer än så sägs inte i lagtexten och vid en första anblick kan frågan te sig tämligen enkel att besvara. Men uppkomsten av skadeståndsskyldighet föregås av en komplex bedömning varför denna kommer att behandlas relativt ingående nedan, dock på ett teoretiskt plan. Syftet är att förhoppningsvis kunna ge en ökad förståelse för hur de skadeståndsrättsliga bedömningarna brukar gå till i praktiken. Utifrån din ärendebeskrivning torde uppsåt (avsikt) kunna uteslutas. Den springande punkten för ersättningsansvaret blir därför huruvida bolaget, genom sin chaufförs agerande, har varit vårdslöst eller inte och då måste en så kallad culpabedömningen göras, vilket sker enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer (culpa = vårdslöshet eller oaktsamhet).En grundläggande förutsättning för skadeståndsansvar är naturligtvis en konstaterad skada och i den förevarande situationen handlar det om personskada. Skadeståndsansvar fordrar i mångt och mycket en aktiv handling, vilket således innebär att passivitet i grunden inte utlöser någon skadeståndsskyldighet. Däremot kan eget förgående vållande stundtals leda till en plikt att handla varför den som underlåter att agera när en skada är på väg att inträffa på grund av en tidigare utförd handling (som är direkt orsak till uppkomsten av den fara som håller på att förverkligas) kan bli skadeståndsskyldig. Vidare ska återigen tilläggas att det för skadeståndsansvar krävs att skadevållaren uppsåtligen (avsiktligen) eller av oaktsamhet (vårdslöshet) har orsakat den relevanta följden (i det här fallet dina skador).Förutom uppsåt eller oaktsamhet krävs också så kallad adekvat kausalitet (kausalitet = orsakssamband), vilket resulterar i två separata bedömningar. Kausaliteten innebär att det måste föreligga ett orsakssamband mellan handlingen (eller den eventuella passiviteten) och den skada för vilken den skadelidande (du) kräver ersättning. Annorlunda uttryckt: Skadan måste utgöra en följd av den ifrågavarande handlingen. Kravet på adekvans tar sikte på själva orsaksförhållandet mellan skadevållarens (bolagets chaufförs) handling och den uppkomna skadan och betyder att ansvar endast kan bli aktuellt om skadan var någorlunda påräknelig, förutsägbar och/eller typisk (naturlig) i förhållande till handlingen. För att konkretisera det ovan anförda kan följande banala och ganska uppenbara skolboksexempel anges. Den (X) som tillfogar en annan person (Y) kroppsskador för vilka denne sedan tvingas vårdas på sjukhus för undgår förmodligen ansvar i händelse av den skadelidande Y:s död om dennes frånfälle sker till följd av en brand på sjukhuset och inte på grund av de uppkomna kroppsskadorna. Kausaliteten i det här fiktiva exemplet är förvisso odiskutabel. Om X inte hade misshandlat Y hade Y inte hamnat på det sjukhus som sedan kom att drabbas av eldsvådan. Men det går knappast att argumentera för att orsaken till dödsfallet utgjorde en naturlig följd av den förövade misshandeln. Följden (resultatet) var med andra ord inte påräknelig för skadevållaren (gärningsmannen) vid tidpunkten för den skadegörande handlingen (misshandeln). Ett annat sätt att med skadeståndsrättslig terminologi uttrycka detta är att säga att det inte låg i farans riktning att misshandeln skulle leda till den skadelidandes död som ett direkt resultat av en sjukhusbrand. Adekvanskravet är således inte uppfyllt i det här fallet varför den skadelidande (de efterlevande) blir helt utan ersättning för det fall erforderligt försäkringsskydd saknas.Mot bakgrund av ovanstående kan följande anföras beträffande din situation. Kausaliteten, det vill säga orsakssambandet, torde inte bli särskilt svårt att fastställa. Om inte lastbilschauffören hade parkerat på din uppfart på det sätt som nu är i fråga hade sannolikt ingen is bildats varför du inte heller hade trillat och skadat dig. Du uppger ovan att det inte var något som du hade kunnat förutse. Den intressanta och tämligen avgörande frågan blir därför om detta även gäller chauffören. För den andra delen av culpabedömningen, adekvanskravet, tar sikte på just den frågan, om bildandet av is och att du sedan skulle komma att trilla på isen utgjorde en påräknelig, förutsägbar och/eller typisk (naturlig) följd i förhållande till handlingen (lastbilschaufförens agerande, alltså dennes sätt att framföra fordonet givet alla relevanta omständigheter såsom väglag, väder, temperatur, omgivningen i övrigt och andra dylika förhållanden). Av förklarliga skäl har jag dessvärre svårt att avgöra detta, vilket du säkert förstår. Jag vet inte heller vad dina personskador kan värderas till i pengar, men förslagsvis skickar du inledningsvis ett formellt kravbrev till bolaget och preciserar ditt ersättningsanspråk. Jag skulle rekommendera att du för upprättandet av kravbrevet anlitar en sakkunnig person och då företrädesvis en jurist. Slutligen ska tilläggas att det föreligger ett så kallat principalansvar på skadeståndsrättens område, vilket innebär att den som har arbetstagare i sin tjänst ska ersätta personskada som arbetstagaren vållar genom fel eller försummelse i tjänsten, vilket framgår av 3 kap. 1 § 1 st. 1 p. SkL. Det är förklaringen till att det är bolaget i första hand, och inte lastbilschauffören, som ska kravställas. Det brukar dessutom inte sällan vara en mycket enklare väg att gå för den skadelidande. Men om det med fog går att argumentera för en skadeståndsskyldighet låter jag vara osagt så här långt. För den bedömningen krävs en långtgående rättsutredning, vilket går utanför vad som erbjuds inom ramen för byråns expressrådgivning. Spontant är dock min bedömning att det inte borde vara helt omöjligt och ett kravbrev ska naturligtvis skickas oavsett vilket.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Vi kan exempelvis för din räkning kontakta bolaget och/eller ombesörja upprättandet av ett kravbrev riktat mot bolaget och i förlängningen även företräda dig inför och under en eventuell förlikningsförhandling och/eller i en kommande domstolsprocess.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Rätt till ersättning vid misshandel

2021-03-27 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Jag var i skolan där jag av misstag irriterade en klasskamrat genom att dra i hans pingisraket. Han svarade på detta med att sparkade mot mig. Jag tog då tag i hans ben i hop om att skulle sluta eller förstå han måste lugna sig. Då börjar han slå mig i huvudet med ett pingisraket i huvudet på mig flera gånger så att jag började blöda rejält i huvudet. Medans jag blir slagen försöker rycka ned honom på marken genom att dra i hans ben. Jag lyckas få ned honom men halkar själv och landar en liten bit ifrån honom. När jag ligger ned sparkar han mig i ansiktet även fast jag är utom hans räckvidd och inte gör något tydligt försök att gå på eller anfalla honom. Jag lyckas ta mig upp på honom men blir sen av knuffad av en kompis som missuppfattat situationen. Efter det minns jag inte vad som hände, bara att jag reste mig upp och började röra mig mot skolans sjuksyster. Resultatet blev att jag behövde få fyra stygn i bakhuvudet där jag hade blivit slagen med raketen.Jag är 14år och kille som skadade mig är 15år.Jag agerade i självförsvar och skadade inte honom. Om jag polisanmäler honom, finns det något jag kan få ut av det.
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!MisshandelAv de omständigheterna du tar upp i din fråga verkar det du utsattes för helt klart kunna ses som misshandel enligt 3 kap. 5 § Brottsbalken (BrB). Möjligtvis skulle det du utsattes för till och med kunna anses vara grov misshandel enligt 3 kap. 6 § BrB, då du blev sparkad när du låg ner och slagen med ett tillhygge (pingisracket). Rätt till ersättning via skadeståndOm du har blivit utsatt för brott som t.ex. misshandel kan du få skadestånd för dina potentiella skador, exempelvis om dina kläder blivit förstörda, kostnader för vård och även för sveda och värk eller kränkning, 5 kap. 1 § Skadeståndslagen. I första hand är det gärningspersonen, alltså den som misshandlat dig, som är skyldig att betala skadestånd till dig. Men om gärningspersonen är under 18 år, vilket han är i ditt fall, kan du även begära skadestånd av dennes föräldrar, om de är vårdnadshavare, 3 kap. 5 § Skadeståndslagen.Vill du begära ersättning bör du ta upp det med polisen i samband med din polisanmälan. Åklagaren är i de flesta fall även skyldig att hjälpa dig att kräva ersättning vid rättegången enligt 3 kap. 11 § Skadeståndslagen. I slutändan är det domstolen som beslutar om du har rätt till skadestånd eller inte.Rätt till ersättning från BrottsoffermyndighetenOm du inte har möjlighet att få skadestånd från gärningspersonen eller ersättning från ditt försäkringsbolag finns i vissa fall en chans att få brottsskadeersättning som betalas ut av Brottsoffermyndigheten. Det är i första hand personskador och kränkning som ersätts. Möjligheterna att få ersättning för skador på egendom är dock begränsade här. Enligt brottsoffermyndighetens hemsida är ersättningen baserad på vilka typ av brott och vilken grad av brott du blivit utsatt för. Exempelvis har du potentiellt rätt till viss ersättning för sveda och verk. Vid misshandel och rån av mindre grovt slag ligger nivån på ersättningen mellan 5,000 - 10,000 kr. Medans vid misshandel och rån av grovt slag ligger nivån på ersättningen mellan 10,000 - 15,000 kr.Rätt till ersättning från ditt försäkringsbolagOm gärningspersonen inte kan betala eller är okänd kan du få ersättning från ditt försäkringsbolag. Det är dock viktigt att du så snart som möjligt efter brottet anmäler skadan. Om du omfattas av dina föräldrars hemförsäkring kan även vara en möjlighet till att du får ersättning för brott som misshandel. Även olika olycksfallsförsäkringar kan ge ersättning för personskador.Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

När har man rätt till brottsskadeersättning?

2021-03-27 i SKADESTÅNDSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har vart utsatt för ett bedrägeri. Det har vart upp i domstol där jag vann och ska få tillbaka pengar. Men jag får ingen hjälp av brottoffermyndigheten till att få det. Finns det något jag kan göra?
Leo Pizarro Vargas |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är svårt att ta ställning till exakt vad som brottsoffermyndigheten grundar beslutet av att inte hjälpa dig utan att veta förutsättningarna i det enskilda fallet. Men det är viktigt att belysa att, brottsskadeersättning, är subsidiär till annan ersättning (10 § brottsskadelagen). Detta betyder att om man kan få ersättning från annat håll, alltså om du tilldelas skadestånd och gärningsmannen kan betala eller om försäkring utgår så kommer du inte ha rätt till brottsskadeersättning. Det som således kan ha hänt är att du inte har uttömt övriga vägar till ersättning, genom att kolla med dina försäkringar eller dylikt. Det finns övriga begränsningar för när brottsskadeersättning inte ska utges, dessa finner du i brottsskadelagen (här). Vid frågan om att driva in skadeståndet så räknas en dom som en exekutionstitel som kronofogden kan använda för att driva in skulden. Om det är den typen av hjälpen du är ute efter så bör du kontakt kronofogden istället för brottsoffermyndigheten.Jag hoppas att du har fått ett någorlunda svar på din fråga. Om du har andra funderingar eller frågor är det bara att kontakta Lawline igen!Med vänliga hälsningar,

Vem är ansvarig för skador orsakade av en hund man har på prov?

2021-03-24 i Strikt ansvar
FRÅGA |HejVi tog hem en hund på prov och första timmarna hemma så gick allt bra, till kvällspromenaden då hunden gör ett utfall emot våran hund och min sambo går i mellan och blir svårt biten I båda händerna.Enligt ägarens försäkringsbolag så är detta mitt ansvar och mitt fel? Kan också säga att jag inye skrivit något papper eller liknande att jag har hunden på prov eller något? Vems är ansvaret?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad tråkigt att höra att din sambo blivit biten av hunden.I detta fall blir hund- och kattlagen (HundL) tillämplig.Hundar ska hållas under sådan tillsyn och skötas på ett sådant sätt som behövs för att förebygga att de orsakar skador och olägenhet (1 § HundL). Vad gäller skador orsakade av hundar så är det ett så kallat strikt ansvar. Det innebär att ansvaret inträder oavsett om man varit vårdslös i sin tillsyn eller inte. Det är hundägaren eller innehavaren av hunden som har ansvar för hunden och som därmed ska ersätta skador som hunden orsakar (19 § HundL).Vem räknas som innehavare?Innehavaren av en hund kan till exempel vara någon som har lånat hunden, har ansvar över hunden på ett hunddagis eller som är fodervärd (prop. 2006/07:126). I detta fall har ni haft hunden på prov vilket troligtvis skulle likställas med att ni har lånat hunden. Därmed är ni i detta fall innehavare av hunden och eftersom skadan skett när ni haft hunden har ni därmed ett strikt ansvar för de skador som hunden orsakar. Försäkringsbolaget har därmed rätt.Hoppas du har fått svar på din fråga! Annars är du välkommen att ställa ytterligare frågor.Med vänliga hälsningar,

Kan jag kräva skadestånd från en annan hästägare om dennes häst har skadat min häst?

2021-03-21 i Skadeståndssansvar för djurägare
FRÅGA |Hej, om en häst sparkar eller sårar min häst såpass allvarligt att vet.vård krävs, kan jag kräva den andra hästägaren på hälften av omkostnaderna? Självrisk, medicin mm.
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!På grund av att denna skada inte avser en skada inom ett avtalsförhållande kan ekonomisk ersättning, eller skadestånd som det också kallas, krävas enligt förutsättningarna i Skadeståndslagen (SkL). Syftet med skadestånd är att den skadelidande ska sättas i samma situation som innan skadan inträffade. Till skillnad från en hundägare, har inte en hästägare strikt ansvar för de skador som hästen orsakar. Detta innebär att den andre hästägaren inte är ansvarig för alla skador som hästen orsakat, utan det krävs att det går att konstatera att hästägaren antingen har uppsåt eller varit oaktsam/vårdslös. Av din fråga framgår inte så mycket av vad som hänt och jag kommer därmed besvara din fråga utifrån vad som generellt sett krävs för att kunna ha framgång med sitt skadeståndsanspråk. Hästägaren kan vara skadeståndsskyldig om denne varit vårdslös eller handlat med uppsåtAtt din häst skadas ses, även om det kan låta konstigt, som en sakskada. En person som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar en sakskada ska ersätta den (2 kap. 1 § SkL). Detta kan bland annat omfatta ersättning för kostnader som uppstått till följd av skadan som självrisk eller medicin och liknande kostnader (5 kap. 7 § SkL). Man kan alltså säga att du inte bara kan kräva den andre hästägaren på hälften av omkostnaderna, utan i princip alla kostnader till följd av skadan, så länge dessa inte är ersatta av försäkringsbolaget. Som utgångspunkt kan man tänka att det som du har betalat till följd av skadan, kan du kräva tillbaka med skadestånd från skadevållaren. Du ska därmed inte bli överkompenserad av skadeståndet. Men det förutsätter som nämnt att den andre hästägaren på något sätt åtminstone har varit vårdslös när din häst har skadats.Hur bedömer man om någon varit vårdslös?För att avgöra om någon varit vårdslös kan man inledningsvis ställa sig frågan om den andre hästägaren borde ha handlat på ett annat sätt, dvs vad var det "riktiga" handlingssättet i den givna situationen. Om det inte finns något som talar för att hästägaren borde ha gjort på ett annat sätt för att undvika skada på din häst så har denne inte heller varit oaktsam och skadeståndsskyldighet föreligger därför inte. För att veta om man kan kräva ett annat handlingssätt från den andre hästägaren kan man beakta fyra olika faktorer som vägledning: Den första faktorn är att man ska se till hur stor risk det fanns för skada. Desto större sannolikhet att skadan skulle inträffa, desto större krav kan det ställas att skadevållaren skulle handlat på ett annat sätt.När man konstaterat att det har funnits en risk för skada, kan man gå vidare och se till hur stor den sannolika skadans storlek varit. Om det funnits risk för en stor skada, har det också funnits större anledning att agera annorlunda. Som tredje aspekt ska man se till hur skadan har kunnat förebyggas eller undvikas. Om det funnits en stor risk för skada, finns det också anledning att kräva att skyddsåtgärder hade kunnat vidtas. Man kan dock inte kräva allt för besvärliga och kostsamma skyddsåtgärder, men har det varit enkelt och relativt "billigt" att undvika skada, kan skadevållaren sägas vara oaktsam i större utsträckning om denne inte vidtagit dessa skyddsåtgärder.I sista hand krävs det också en insikt hos skadevållaren att inse risken för skada. I detta kan man exempelvis se till om skada har inträffat tidigare.För att illustrera detta med ett exempel kan man säga att om din häst och den andre hästen befunnit sig i samma hage och den andra hästen råkar skada din häst så har inte hästägaren på nåt sätt kunnat agera annorlunda för att undvika skada. Om den andre hästägaren däremot vet om att dennes häst brukar vara våldsam och attackera andra hästar, kan man säga att det finns en risk för skada genom att placera hästen i samma hage som andra hästar. Det finns även risk att skadan kan bli stor (beror dock på hur aggressiv hästen är). Man måste också kunna säga att det har varit hyfsat enkelt och "billigt" att placera hästen i en egen hage eller vidta andra skyddsåtgärder. I och med att hästägaren också vet om att dennes häst brukar vara aggressiv, har den också kunnat inse risken för skada. I detta fall kan därför sägas att hästägaren mest troligtvis skulle ses som oaktsam. Om man kan konstatera att skadevållaren har varit vårdslös så måste du som skadelidande också kunna bevisa att skadevållarens handling (eller underlåtenhet) har orsakat skadan samt att man kunde räkna med just den skadan. Detta brukar benämnas som att det ska råda adekvat kausalitet. Sammanfattningsvis kan du kräva skadestånd av den andre hästägaren om du kan bevisa att denne varit vårdslös. Det beror alltså på hur "delaktig" den andre hästägaren har varit i att dennes häst har orsakat en skada på din häst. Om du inte kan bevisa att den andre hästägaren har varit vårdslös, kommer du inte heller ha framgång med ditt skadeståndsanspråk. Även om det finns rättsliga möjligheter att rikta ett skadeståndsanspråk, vill jag slå ett slag för att i första hand höra av dig till den andre hästägaren för att försöka se om denne skulle vara villig att ersätta hälften av omkostnaderna. Skulle den andre hästägaren inte gå med på detta, måste du som jag redogjort för, kunna bevisa dennes vårdslöshet för att kunna rikta ett betalningskrav. Hoppas det var svar på din fråga! Vänliga hälsningar,