Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Statens skadeståndsansvarStaten är skadeståndsskyldiga för personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada som vållats genom fel eller försummelser vid en myndighetsutövning i verksamhet (polisen ex.) (3 kap. 2§ skadeståndslagen (SkL)). Det är främst på denna grund som du kan kräva skadestånd för att ditt körkort blivit indraget. Om en polis har omhändertagit ditt körkort, eller om Transportstyrelsen har återkallat körkortet, och det senare visar sig att detta var felaktigt, kan du alltså få ersättning för detta. Det du kan få ersättning för är personskada, som är ex. sjukhusvistelser eller inkomstförluster (5 kap. 1-3§ SkL), sakskada, skador på saker eller annan kostnad (5 kap. 7§ SkL), och ren förmögenhetsskador, skador som uppstått utan att person- eller sakskada föreligger (1 kap. 2§ SkL). Det framgår inte av din fråga på vilka grunder du anser att du har rätt till skadestånd på grund av att ditt körkort blivit indraget, eller vilka skador du lidit för detta. Men skadan måste utgöras av något av ovan nämnda kategorier. Då jag inte vet mer om dina omständigheter vill jag uppmärksamma dig på att rätten till skadestånd kan jämkas om man på något sätt själv har medvållat skadan. Ansökan om skadestånd Ansökan om skadestånd när myndighet har gjort fel görs huvudsakligen hos Justitiekansler. Du kan läsa mer om detta på deras hemsida. Viktigt att veta är då att det är du som ska bevisa att en myndighet har gjort fel. Det är alltså bra om du har något underlag för att polisens eller Transportstyrelsens agerande var felaktigt, så som nedläggningsbeslut från polisen, eller liknande från Transportstyrelsen. Detta ska du då bifoga till din ansökan. Jag rekommenderar dig att kontakta JK, annars kan du kanske få hjälp via den lokala polisstationen som dragit in ditt körkort om vart du kan vända dig med ditt ersättningsanspråk!Hoppas du har fått någon vägledning i din fråga! Du är annars välkommen att återkomma till oss om du har ytterligare frågor! Vänligen,

Sabrina Curan |Hej! Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga.Vad är problemet?Av er fråga tolkar jag det som att ert badrum har drabbats av skador som orsakats av en tidigare hyresgäst. Inom juridiken skulle denna typ av situation förklaras genom att hyresgästen via handling eller passivitet orsakat er en sakskada. Denna typ av frågor regleras i skadeståndslagen (SkL). Observera att skadeståndslagen enbart är tillämplig i det fall ni inte i hyresavtalet redan reglerat denna fråga. Jag kommer först utreda huruvida ni har rätt till ersättning för dessa skador och därefter hur ni går tillväga för att kräva skadevållaren på ersättning. Sakskada - vad innebär det? Ni har drabbats av en sakskada. Den som med vilje eller av vårdslöshet orsakar en sakskada ska ersätta denna skadan (2 kap. 1 § SkL). För att ni ska kunna få skadestånd för era sakskador krävs det att skadan ska ha uppkommit genom en aktiv handling eller genom ansvarsgrundande passivitet från hyresgästens sida. I detta fall är det mer sannolikt att skadorna uppkommit till följd av aktiv handling genom skadegörelse från hyresgästen sida.Vidare måste även ett förutsebart orsakssamband mellan situationen och skadan föreligga för att hyresgästen ska kunna vara skadeståndsansvarig. Detta innebär att det skulle ha varit förutsebart att hyresgästen handling eller passivitet skulle kunna leda till de sakskador som badrummet drabbats av.Medvållande och jämkningMycket tyder på att ni skulle kunna få skadestånd för badrummets skador. Men, det krävs då att ni inte har varit medvållande till er egna skada. Det genom att exempelvis badrummet redan var defekt innan hyresgästen flyttade in. Om det skulle visa sig att hyresgästen är skadeståndsskyldig kan skadeståndets belopp jämkas eller upphöra helt om ni uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet medverkat till egna sakskada, vilket torde vara osannolikt i detta fall (6 kap. 1 § 1 st SkL). Hur får ni ut ersättning? Det finns ett antal alternativ som kan utforskas för att på så vis kräva hyresgästen på skadestånd. Här nedan listar jag tre tillvägagångssätt:Kontakta hyresgästenDet enklaste och mest kostnadseffektiva alternativtet är om ni själva kan upprätta en direktkontakt med den före detta hyresgästen där ni kräver denne på ersättning för den skada som uppkommit. Ansök om betalningsföreläggande Ett annat alternativ är att ansöka om ett betalningsföreläggande via Kronofogden. Detta förfarande regleras i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning (LBH). Nedan går jag igenom hur det går till rent praktiskt.Hur ansöker jag om betalningsföreläggande?Som ovan nämnt görs en ansökan om betalningsföreläggande hos myndigheten Kronofogden. En ansökan kostar 300 kr. Observera att ni har rätt att begära ersättning för ansökningsavgiften (17 § LBH). Vidare i ansökan ska ni ange ert yrkande och grunden för detta (10 § LBH). Förenklat innebär detta att ni i er ansökan ska ange vilken specifik summa ni begär av din motparten samt skälen som ni bygger ert anspråk på.Vad händer efter att jag har skickat in min ansökan?När Kronofogden får in en ansökan om betalningsföreläggande kontaktar myndigheten motparten och ber denne att avlägga sin inställning till kravet som anförts i ansökan. Detta resulterar i något av de tre följande utfallen:1. Motparten väljer att betala i enlighet med er ansökan.I det fallet kommer ni få den begärda ersättningen och betalningsföreläggandet kommer vara slutfört.2. Motparten bestrider ansökan inom den angivna svarstiden (31 § LBH).Om hyresgästen bestrider kravet kan Kronofogden inte längre hantera ärendet. För vidare handläggning måste ärendet överlämnas till tingsrätten (33 § LBH). Detta innebär att det hålls en rättegång där ni ska framställa bevis för ert yrkande. I det fall ni förlorar rättegången innebär detta att ni inte kommer att få ert krav samt att ni kommer att få stå för både era och motpartens rättegångskostnader (se Rättegångsbalkens bestämmelser).3. Motparten bestrider inte ansökan i tid eller medger inte någon inställning (42 § LBH).I detta scenariot kommer Kronofogden meddela utslag i enlighet med ert yrkande. Det innebär att det finns en fastställd betalningsskyldighet. I det fall hyresgästen därefter inte betalar den fastställda summan kan Kronofogden bland annat utföra en utmätning.Få hjälp av Lawlines juristbyrå Lawlines kunniga jurister kan hjälpa er driva detta ärende. Om så önskas kan ni boka en tid här.Hoppas att ni har fått svar på er fråga, annars är ni varmt välkomna att kontakt med oss på Lawline igen! Med vänlig hälsning,

Hellin Gültekin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du kan ansöka om att få ersättning för sjukhuskostnaderna samt ekonomisk ersättning för exempelvis förstörda kläder eller annan egendom. Har du varit tvungen att ta ledigt från jobb kan du ansöka om ersättning för förlorad inkomst vid sjukdom. Har din partner varit tvungen att ta ledigt från jobb (för att ta hand om barn eller dig i fall då du inte klarat av detta pga skadan) längre tid än vad hens arbetsplats betalar för kan ni möjligtvis ansöka om förlorad inkomst även i detta fall. Slutligen kan du söka om ersättning för eventuella kvarvarande skador såsom ärrbildningar osv. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen

Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vilken lag gäller?Utifrån din fråga förstår jag det som att du undrar om du kan få ekonomisk ersättning för den skada du orsakats efter operationen. Den nervskada som du drabbats av räknas som en patientskada. Regler kring bland annat ersättning för patientskador finns i patientskadelagen. Vad krävs för att ha rätt till patientskadeersättning?Du kan ha rätt till patientskadeersättning om din skada har uppkommit vid operation, i samband med hälso- och sjukvård i Sverige (3 § patientskadelagen). Det krävs inte att du kan bevisa att läkaren har gjort något fel för att ha rätt till ersättning. Istället måste du visa att skadan är en skada som ger rätt till ersättning enligt patientskadelagen. Patientskadeersättning lämnas för personskada på patient om det föreligger övervägande sannolikhet för att skadan är orsakad av till exempel en viss behandling om skadan hade kunnat undvikas om en annan typ av behandling hade valts, eller om fel medicin eller sjukvårdsutrustning används vid behandlingen eller hanterats felaktigt. Även personskada som orsakats vid rena olycksfall i samband med vård eller behandling kan ge rätt till ersättning. Ytterligare grunder för rätt till ersättning går att finna i 6 § patientskadelagen. Vad finns det för undantag gällande rätten till patientskadeersättning?Det finns vissa undantag som medför att du kanske inte har rätt till patientskadeersättning (7 § patientskadelagen). Ersättning lämnas till exempel inte om skadan är en följd av ett nödvändigt förfarande för behandling av en sjukdom eller skada som utan behandling är direkt livshotande eller leder till svår invaliditet. Alltså om behovet för vård var akut och operationen gjordes utan att vårdgivaren hade chans att vidta normala förberedelser eller att vårdgivaren medvetet var tvungen att ta stora risker i syfte att förebygga en allvarlig utveckling av patientens sjuktillstånd. PatientförsäkringDet finns en skyldighet för varje vårdgivare att ha en patientförsäkring som täcker ersättning för skador som omfattas av patientskadelagen (12 § patientskadelagen). Försäkringsgivaren är alltså den som ska utge patientskadeersättning till dig som skadelidande om förutsättningarna för ersättning uppfylls (13 § patientskadelagen). Om det skulle saknas en patientförsäkring svarar de försäkringsgivare som ingår i patientförsäkringsföreningen solidariskt för den patientskadeersättning som skulle ha lämnats om den hade funnits (14-15 § patientskadelagen). SammanfattningDu kan ha rätt till ersättning för din nervskada då den uppkommit som en följd av din operation. Jag kan utifrån din fråga inte ge dig en tydlig bedömning då jag inte vet något om omständigheterna i ditt fall. På så vis råder jag dig att vända dig till din vårdgivares försäkringsbolag för att göra en skadeanmälan. Om det skulle vara så att din vårdgivare trots sin skyldighet saknar patientförsäkring kan du anmäla din skada till patientförsäkringsföreningen. Skulle du behöva vidare hjälp med ditt ärende råder jag dig att kontakta vår juristbyrå för tidsbokning eller att ringa vår telefonrådgivning. Lycka till! Kontaktuppgifter till vår telefonrådgivning:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Sara Pedersen |Hej! Tack för du vänder dig till Lawline med din fråga! Först vill jag beklaga att detta har hänt din dotter när hon försökt avbryta ett bråk. Modigt av henne att försöka! Jag ska försöka förklara hur hennes möjligheter till skadestånd ser ut och hur ni kan gå tillväga efter detta. "Vad klassas denna misshandeln som?"Om man tillfogar annan kroppsskada eller smärta, kan man dömas för misshandel, till fängelse högst två år. Ett slag med knuten näve brukar bedömas som misshandel av normalgraden. Om man exempelvis slår med öppen hand, kan det bedömas som ringa misshandel istället, och då är straffet böter eller fängelse högst sex månader (3 kap. 5§ brottsbalken). Om gärningen var livsfarlig eller om man har fått svåra kroppsskador, eller gärningspersonen visat särskild hänsynslöshet eller råhet, kan man istället dömas för grov misshandel. Straffet är då fängelse 1,5-6 år (3 kap. 6§ första stycket brottsbalken). Att gärningen varit livsfarlig förutsätter oftast att den utövats med ett livsfarligt vapen, ex. pistol eller en kniv. Att man tillfogats svår kroppsskada innebär oftast att man förlorat någon kroppsfunktion, ex. tal, syn eller hörsel. Att en gärning är särskild hänsynslös eller rå, kan innebära att misshandeln varit oprovocerad, långvarig eller riktat sig mot en skyddslös person utifrån offrets möjlighet att försvara sig eller om offret misshandlats av flera personer. Gärningen du beskriver skulle anses vara en misshandel. Det finns även utrymme för att det skulle anses vara en grov misshandel, utifrån förutsättningen om hänsynslöshet och råhet, då flera personer har begått misshandeln och hon har legat ner, och haft svårt att försvara sig. Men det är en bedömning är upp till polis och åklagare. Men då gärningspersonerna här är under 15 år, är de inte straffmyndiga och kan därför inte åtalas för gärningen. "Hur mycket kan man begära i skadestånd och hur får man tillväga?"Det finns huvudsakligen två vägar ni kan gå för att kunna få ersättning. Ni bör dessutom kontrollera med era försäkringsbolag, ibland finns det någon typ av ersättning man kan få vid sådana händelser via en hemförsäkring eller olycksfallsförsäkring. Annars gäller huvudsakligen brottsskadeersättning via Brottsoffermyndigheten, eller skadestånd från gärningspersonernas föräldrar i en tvistemålsrättegång. Att gärningen begåtts av underåriga gärningspersoner innebär att åklagaren inte kan väcka åtal och därför kan det inte bli en vanlig rättegång. Det finns dock utrymme för polisen att inleda en utredning ändå om det finns ett år i straffskalan, även när gärningspersonerna är 12 år (31§ första stycket, lag med särskilda bestämmelser för unga lagöverträdare). Polisen kan också besluta att inleda utredning om det av andra skäl är av särskild betydelse för ett allmänt eller enskilt intresse. Detta är främst om det finns ett målsägande, så denne ska kunna få skadestånd eller brottsskadeersättning. Åklagaren kan då även besluta om att väcka en så kallad bevistalan i domstol för att pröva skuldfråga, utan att ett straff döms ut. Det är dock ganska ovanligt och sker oftast i fall där det är väldigt grova brott, så som våldtäkt eller mord. Polisens utredning, oavsett om den leder till talan i domstol, kan då användas som underlag för Brottsoffermyndighetens utredning om ersättning, och även som underlag vid en tvistemålsrättegång om skadestånd mot föräldrarna. Det första sättet att få ersättning är via Brottsoffermyndigheten och få brottsskadeersättning. Att gärningspersonerna är under 15 år är inget hinder för att få brottsskadeersättning, det räcker att gärningen är anmäld till polisen för att Brottsoffermyndigheten ska ta upp utredningen. Offret kan ha rätt till brottsskadeersättning även om utredningen hos polisen läggs ned. Det är främst personskador (kostnader för sjukhusvistelser och liknande) och kränkning som ersätts. Denna ansökan kan ni göra via Brottsoffermyndigheten här, men glöm inte att polisanmäla gärningen först! Ni kan få mer information om denna process på Brottsoffermyndighetens hemsida. I andra fall kan ni stämma föräldrarna till gärningspersonerna, i ett tvistemål om skadestånd i tingsrätt. Föräldrar har ett så kallat principalansvar för sina barn, för att ersätta personskador som ens barn orsakar genom brott, samt kränkningsersättning (3 kap. 5§ skadeståndslagen). Detta gäller även om barnet är under 15 år. Personskada innebär ersättning för sjukvårdskostnader, inkomstförluster, fysiskt eller psykiskt lidande (sveda och värk) som skadan fört med sig (5 kap. 1§ skadeståndslagen). Kränkningsersättningen är en ersättning som bedöms utifrån integritetsintrånget som brottet inneburit, hur länge gärningen pågick och dess art (5 kap. 6§ skadeståndslagen). I bedömningen beaktas även om offret haft svårt att värja sig. För misshandel av normalgrad brukar kränkningsersättningen ligga på mellan 5 000-10 000 kr. Det finns dock utrymme för att skadeståndsbeloppet kan jämkas, men i denna situation är det osannolikt (3 kap. 6§ skadeståndslagen).Vad gäller din fråga om vad ni kan begära i ersättning är svår att svara på. Till polisen bör ni lämna in allt underlag ni har för er dotters sjukhusvistelser, mående efteråt, skadorna hon fick och liknande. Då skulle ni kunna få ersättning för de faktiska utgifterna ni haft. Kränkningsersättningen ligger på mellan 5000-10 000 kr. Ersättning för sveda och värk är också ett schabloniserat belopp beroende på hur länge offret varit fysiskt eller psykiskt påverkad av gärningen. Ni kan läsa mer om vad man kan begära i skadestånd på Brottsoffermyndighetens hemsida här. SammanfattningsvisDå gärningspersonerna inte är straffmyndiga, och brottet inte är så allvarligt att talan skulle väckas i domstol, finns det huvudsakligen två vägar ni kan gå för skadestånd. Antingen via tvistemål för att stämma föräldrarna, eller via Brottsoffermyndigheten för att få brottsskadeersättning. Det är bra att spara bevisning och underlag oavsett vilken väg ni tar, och ni ska polisanmäla händelsen oavsett, se mer information här. Hur mycket ni kan få i ersättning är svårt för mig att säga, men jag har försökt att ge några riktlinjer ovan. Ni kan också kontakta Brottsoffermyndigheten för vägledning och hjälp. Hoppas det löser sig för er, och att du fått någon vägledning i dina frågor!Vänligen,

Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig til Lawline med din fråga!Den möjlighet att stämma någon i svensk rätt är enbart på skadeståndsmässiga grunder, där fysisk, ekonomisk eller psykisk skada har orsakats en människa, se skadeståndslagen. Andra möjligheter att "stämman någon" = begära skadeståndet, är på avtalsmässiga grunder där någon part bryter ett avtal eller om man har lidit skada på grund av ett brott, införlivade avtalsvillkor reglerar detta samt skadeståndlagen. Det finns dessvärre ingen möjlighet att stämma någon på grund av brustet hjärta eller svikna förhoppningar/förväntningar. Hoppas de var svar på din fråga!

Hellin Gültekin |Hi and thank you for turning to Lawline with your question.I will try to answer this question with the information given in your question. As I don't have information about how much and what kind of personal information the company has shared with a third part, it's hard for me to determine whether signing the papers or going to court will be the most efficient and benefitting choice for you. The company's eagerness to keep it a secret and their willingness to "compensate" you tells me that they are risking losing much more money if you decided to report them and seek legal help. Depending on how serious the disclosure of your personal information is and what kind och third part/person has gotten access to it, the compensation you may get after a decision in court could be a lot more than 2000 kr. Therefore it's up to you to decide if you want more compensation or feel like their violation of your integrity is of the extent that you feel the need to take it to court, then you should do it. But you must be aware that the process in court will take much longer time and effort on your behalf, but it may be worth it in the long run. You are welcome to send in more questions if you have any.Kind regards,

Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rätt till ersättning vid frihetsberövande? Man har rätt att få ersättning av staten för skador som man fått av att vara frihetsberövad (1§ lag om ersättning vid frihetsberövande och andra tvångsåtgärder). Den som har varit häktad eller anhållen (i minst 24 timmar i sträck) har rätt till att få ersättning om förundersökningen läggs ned utan att åtal väckts, precis som det skett i ditt fall (2§ första punkten). Dock kan rätten till ersättning inskränkas om den misstänkte själv uppsåtligen har försökt undanröja bevis eller försökt försvåra utredningen, eller om det är oskäligt att ge ut ersättning (6§). Det innebär alltså att en person i din situation, som varit frihetsberövad i nio dagar, har rätt till ersättning för de nio dagarna såvida inget av undantagen i 6§ är aktuella. Vad kan man få ersättning för?Man kan få ersättning för utgifter, förlorad arbetsförtjänst, intrång i ens näringsverksamhet, samt lidande (7§). Skadan ska vara en direkt följd av frihetsberövandet, men person- eller sakskada ersätts som regel inte. Det är exempelvis fysiska skador på person eller skador på saker, då de skadorna istället ersätts via skadeståndslagen. Utgifter kan vara ersättning för resor eller liknande exempelvis till och från anstalten, ersättning för att flytta sin familj till en mindre bostad eller ersättning för utgifter för barnskötsel och liknande. Förlorad arbetsförtjänst syftar att kompensera för förlorad inkomst, men även förlorat socialbidrag, förlorad semester och liknande. Justitiekanslern (JK) har dock nekat ersättning för uteblivet studiemedel eller anlitande av vikare. I ett av justitiekanslerns beslut om ersättning, har en person dels förlorat kundstock, dels till slut blivit uppsagd (JK Dnr 4485-05-41). Där resonerade JK om personen förlorade sin tjänst på grund av misstanken eller på grund av frihetsberövandet, och kom fram till att han antagligen förlorat jobbet på grund av både misstanken och frihetsberövandet. Han fick ersättning, men en nedsatt ersättning, då uppsägningen inte enbart var en direkt följd av själva frihetsberövandet, utan även på grund av misstanken. Det är inte exakt samma som för din situation, men möjligheten att få ersättning för att man förlorat jobbet helt och hållet verkar delvis beror på om du förlorade din tjänst på grund av misstanken eller på grund av frihetsberövandet i sig. Du kan läsa mer om detta beslut och hur JK har beräknat ersättningen i detta fall, här.Ersättning för lidande är ersättning för oro, obehag, maktlöshet och är en individuell prövning i varje enskilt fall beroende på brottsmisstanken, den enskildes uppfattning och upplevelse av sitt lidande och även utifrån frihetsberövandets varaktighet. JK har använt ett schabloniserat belopp för beräkning av ersättning för lidande, då 30 000 kr utgår för den första månaden, därefter 20 000 kr för varje ytterligare månad osv. Man kan i vissa fall få förhöjd ersättning, om det avser allvarliga brott eller man varit mellan 15-18 år.Ansökan om ersättning Den som begär ersättning måste själv ge in bevis och underlag för begäran. Du måste då ge in underlag för vad du skulle ha tjänat under den tiden du varit frihetsberövad, och underlaget kan bestå av exempelvis intyg från arbetsgivaren, a-kassan eller lönespecifikation eller liknande. Begär man ersättning för olika utgifter man haft på grund av frihetsberövandet är det bra att ge in kvitton och liknande som kan styrka anspråket. Dock behöver man inte ge in något specifik utredning för att styrka sin begäran om ersättning för lidande.En ansökan om ersättning för frihetsberövande kan göras till Justitiekanslern efter att förundersökningen har avslutats. Ett beslut från JK kan inte överklagas. Istället får man då väcka talan mot staten genom stämning i tingsrätt. SammanfattningsvisDu kan alltså ansöka om ersättning dels för din förlorade arbetsinkomst, och då bör du ge in underlag som visar hur mycket du har förlorat, dels för lidande som frihetsberövandet inneburit för dig, och för det behöver du inte ge in något underlag för. För att svara på din fråga om hur mycket du kan få i ersättning, är väldigt svårt för mig att säga då det är en bedömning i det enskilda fallet som Justitiekanslern gör. Men du kan få mer ersättning då det är ett allvarligt brott, och beroende på varför du förlorat ditt jobb kan du även få ersättning för att du inte bara förlorat arbetsinkomst för de pass du hade inbokade under frihetsberövandet, utan även för att du förlorat tjänsten helt och hållet. Men i vilket fall kan du alltid begära vad du anser är rimligt, så får JK helt enkelt jämka det till vad de anser är rimligt. Du kan läsa mer om hur du begär ersättning på Justitiekanslerns hemsida. Hoppas du fått någon vägledning i din fråga!Vänligen,