Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaren på dina frågor finns i rättegångsbalken (här)Eftersom åklagaren enligt 20 kap 7 § RB valt att inte väcka åtal så kan du inte få hjälp av åklagare för att få någon form av ersättning. En åtalsunderlåtelse innebär att åklagaren har ansett att det av processekonomiska skäl inte finns tillräckliga skäl för att väcka åtal. En förutsättning för att kunna underlåta åtal är att inte något väsentlig allmänt eller enskilt intresse åsidosätts. Riksåklagaren har uttalat sig att enskilda intressen under runt 23 000 kr kan motivera en åtalsunderlåtelse. Vad kan du göra åt detta? Det praktiskt mest relevanta du kan göra får att få ersättning för bedrägeriet är att väcka en skadeståndstalan mot den som begått bedrägeriet. Detta är inte ett brottmål, utan ett tvistemål. Enligt 2 kap. 2 § skadeståndslagen kan man få ersättning för förmögenhetsskador (alltså att du blivit av med pengar). En sådan talan väcker du genom att inkomma med en stämningsansökan till tingsrätten (42 kap. 1 § RB). Viktigt att tänka på är att du måste stå för all bevisning själv, samt att du kan komma att stå för rättegångskostnader om du förlorar målet (18 kap 1 § RB). Om det rör sig om mindre summor du vill ha ersättning för står parterna ofta för merparten av sina egna kostnader (18 kap. 8 a § RB). Chansen att du lyckas med din talan kan jag inte svara på, då det beror på omständigheterna i fallet. Hoppas detta besvarade din fråga!MVH,

Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!PatientskadeersättningJag rekommenderar dig att inledningsvis se över möjligheten att få patientskadeersättning. Den som lider skada på grund av vård kan ha rätt till patientskadeersättning eftersom vårdgivare har skyldighet att ha en försäkring som täcker sådan ersättning (patientförsäkring). Patientskadeersättning lämnas för personskada på patient. Det kan till exempel vara fråga om sveda och värk, invaliditet, extra kostnader och inkomstbortfall i samband med en patientskada (se närmare 6 § patientskadelagen). Det är därför möjligt att vända sig till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (Löf) som utreder skadan och därefter fattar ett beslut. Här hittar du deras hemsida.Är det möjligt att påbörja en skadeståndsprocess?Det är också möjligt att kräva skadestånd i allmän domstol. Det blir således fråga om en civil skadeståndsprocess. För att påbörja en skadeståndsprocess måste den som vill inleda en rättegång mot någon lämna in en skriftlig ansökan om stämning till Tingsrätten (42 kap. 1 § RB). Stämningsansökan ska innehålla ett bestämt yrkande, en utförlig redogörelse för de omständigheter som åberopas till grund för yrkandet, uppgift om de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis samt uppgift om sådana omständigheter som gör rätten behörig, om inte behörigheten framgår av vad som anförs i övrigt (42 kap. 2 § RB). Efter stämning kommer förberedelse i målet att äga rum (42 kap. 6 § RB). Därefter kommer huvudförhandling att äga rum.Vad krävs för att vinna framgång i målet?Har den skadelidande rätt till skadestånd?För att avgöra om den skadelidande har rätt till skadestånd för skadan måste en skadeståndsbedömning genomföras. En bedömning kommer att göras i det enskilda fallet. Först och främst måste skadetypen bestämmas. I detta fall är det fråga om en personskada eftersom din flickvän fått en fysisk skada på den mänskliga kroppen. Skadan kan också ha orsakat följdskador såsom allmänna förmögenhetsskador (t.ex. förlust av inkomst). Det måste därefter finnas en tänkbar ansvarig person. I detta fall blir det vårdgivaren som är det presumtiva ansvarssubjektet.För att ha rätt till skadestånd krävs det att skadan har orsakats av en aktiv handling (eller passivitet i vissa fall). Vårdgivaren ska därför ha vidtagit en aktiv handling. Vidare får det inte finnas en objektiv omständighet som befriar skadevållaren från ansvar, till exempel om det förekommit samtycke. Därtill måste adekvat kausalitet finnas. Med kausalitet avses att det finnas ett orsakssamband mellan handlingen och skadan. Handlingen måste vara orsaken till skadan och skadan ska därför vara en följd av handlingen. Adekvans innebär att skadan ska ha varit en påräknelig följd av kausaliteten. Följden av handlingen ska vara rimlig.Vid personskada måste skadan ha orsakats med uppsåt eller vårdslöshet (2 kap. 1 § skadeståndslagen). Normjämförelse kan användas för att avgöra om en skadevållare varit vårdslös/oaktsam. Det blir då relevant att studera huruvida beteendet avviker från normen. Vid bedömningen beaktas eventuella sedvänjor, till exempel på arbetsplatsen. Om inte normjämförelsen kan påvisa vårdslöshet kan en fri bedömning bli aktuellt. En sammanlagd bedömning ska i så fall göras. I den samlade bedömningen beaktas bland annat risken för skadan, sannolikheten för skadans storlek, möjligheten att förebygga skadan och den handlades möjlighet att inse skaderisken. Hur mycket skadestånd kan jag få?Inom skadeståndsrätten gäller principen om att skadeståndet ska motsvara hela skadan. Den skadelidande har därför rätt till ett belopp som motsvarar den åsamkade skadan. Den skadelidande kan få ersättning för sjukvårdskostnader och andra kostnader för den skadelidande (dock endast nödvändiga kostnader). Den skadelidande kan också få ersättning för inkomstförluster. Dessutom kan ersättning fås för sveda och värd under den akuta sjukhustiden. Trafikskadenämndens schablon används för att bestämma beloppet. När det kommer till stadigvarande men (särskilda olägenheter) används också Trafikskadenämndens schablon för att bestämma beloppet (5 kap. 1 § skadeståndslagen).Jag rekommenderar dig att boka tid med vår juristbyrå för att få mer kvalificerad hjälp. Här kan du boka tid för juridisk rådgivning.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Polisens skadeståndsansvar vid beslagPolisen får ta föremål i beslag om det kan ha betydelse för utredning om brott, eller om det har brukats för att begå brott (27 kap. 1§ rättegångsbalken). Föremål som tagits i beslag ska vårdas av polisen genom noggrann tillsyn (27 kap. 10§ 3st. rättegångsbalken). Om en egendom skulle förstöras eller komma bort i polisens beslag, ansvarar staten för detta och ansvaret är generellt strängt. Det har diskuterats i praxis och av Justitiekanslern hur långt polisens vårdplikt sträcker sig, men generellt sett ska polisen säkra egendomen mot stöld. Den generella utgångspunkten är att staten ansvarar för skada som de orsakad på grund av vårdslöshet eller försummelse i sin myndighetsutövning (3 kap. 2§ skadeståndslagen). Detta gör att det inte finns ett helt strikt ansvar för staten, utan utrymme för att bedöma om polisen gjort vad de kunnat för att förhindra att bilen exempelvis blivit stulen undertiden den varit beslagtagen. De måste alltså anses vara vårdslösa eller försumliga för att de ska bära ansvar. Det måste också finnas ett orsakssamband mellan polisens vårdslösa handlande, och stölden eller skadan du skulle lida. Det är polisen som har bevisbördan för att de inte varit vårdslösa eller att eventuella misstag varit försvarliga. Exempelvis har polisen ådragit sig skadeståndsansvar på vid förvaring av en båt i beslag, då den skadats och polisen inte kunde motbevisa sin vårdslöshet, då båten inte förvarat på ett säkert sätt (NJA 1989 s. 191). I ett annat fall gick polismyndigheten fri från ansvar vid beslag av en camper som blev stulen, då de ansångs ha gjort vad de kunnat för att skydda den från stöld (T 8308-01 i Svea hovrätt). Men det kan konstateras att Polismyndigheten också kan bli ansvariga när de valt att förvara egendomen på privat mark, ex. privata företag. Sammanfattningsvis innebär detta att som utgångspunkt är det polisen eller staten, som ansvarar för egendom som polisen tagit i beslag, så att den vårdas och inte försvinner eller förstörs. Dock förutsätter ansvar att polisen på något sätt varit försumliga eller vårdslösa vid sin förvaring eller liknande. Vad som är vårdslöst avgörs från fall till fall, och det kan jag tyvärr inte säga mer om i ditt fall då jag inte vet tillräckligt om omständigheterna. Men om polisen varit vårdslös har du rätt att få ersättning för den sakskada som skadan inneburit, alltså värdet av din bil. Om vårdslöshet inte föreligger, får du nog kontakta ditt försäkringsbolag. Om det är så att din bil blivit stulen i polisens förvar, rekommenderar jag dig att kontakta Polismyndigheten för vidare vägledning, då det är deras nationella rättsavdelning som handlägger skadeståndsanspråk mot polisen som utgångspunkt. På deras hemsida kan du hitta en blankett som du kan fylla i här. Du kan också i andra hand vända dig till Justitiekanslern med ditt skadeståndsanspråk. Läs mer här om det. Hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor!Vänligen,

Maja Fagerholm |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag utgår ifrån att du vill ha reda på under vilka omständigheter du kan kräva skadestånd från en fastighetsägare. De aktuella lagarna är Skadeståndslagen (1972:207) (SkL) samt Lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (1998:929). Fastighetsägarens ansvar och vårdslöshet samt bevisbördans placering.Fastighetsägare har en skyldighet att sanda marken, som denne ansvarar för, när det är halt. Entréer till fastigheten omfattas av denna skyldighet (2 § 2 st Lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning). För att du ska kunna kräva skadestånd av kunden krävs att denne har ansvaret för att sanda den trappa som du halkat i samtidigt som personen inte uppfyllt sin underhållningsskyldighet (2 kap 1 § SkL). Det är du som har bevisbördan för att fastighetsägaren varit vårdslös i sitt agerande. Du måste alltså kunna bevisa att anledningen till att du halkat berott på att fastighetsägaren inte sandat trappan. Vad omfattar skadeståndet?Du har rätt att kräva ersättning för sjukvårdskostnader, inkomstförluster, för sveda och värk eller för skador av bestående art samt för eventuella olägenheter till följd av skadan (5 kap 1 § SkL). Sveda och värk innefattar både fysiskt och psykiskt lidande. Det ska vara fråga om en övergående smärta eller lidande. Lyte och men avser skador av en mer bestående art. Exempel på en sådan skada kan vara ärr (vilken kvarstår efter en behandling). Sammanfattningsvis Du har rätt att kräva ersättning för dina skador om du kan bevisa att kunden orsakat dem genom att inte uppfylla skyldigheten att underhålla fastigheten ( i detta fall genom att inte sanda sin hala källartrappa). Fastighetsägaren kan inte anses vara vårdslös om du exempelvis halkat tidigt på morgonen. Man kan generellt inte förvänta sig att ägaren ska ha hunnit sanda marken vid den tiden.Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att personen uppsåtligen krossat rutorna i din väns lägenhet. Det har då uppstått en sakskada, och personen som orsakat skadan är därmed skadeståndsskyldig (2 kap. 1 § SkL). Din vän kan väcka en skadeståndstalan i tingsrätten mot personen som orsakade skadan. Din vän väcker talan genom att skicka en skriftlig ansökan till tingsrätten i det område där skadan orsakades (10 kap. 8 § RB och 42 kap. 1 § RB). Ansökan ska innehålla ett bestämt yrkande (d.v.s. vad din vän vill ha för ersättning), de omständigheter som ligger till grund för yrkandet (att personen orsakat skada i din väns lägenhet) samt de bevis som åberopas (42 kap. 2 § RB). Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline på nytt!Vänliga hälsningar,

Sara Pedersen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Polisen har som utgångspunkt rätt att ta föremål i beslag om det kan ha betydelse för utredningen av brott, eller om det brukats för att begå brott (27 kap. 1§ rättegångsbalken). Polisen har då en vårdnadsplikt över föremålet genom noggran tillsyn (27 kap. 10§ 3st rättegångsbalken). Hur långt polisens vårdnadsplikt går är inte helt klart, men det har diskuterats flera gånger i praxis och av Justitiekanslern. Generellt så ska polisen säkra egendomen så den inte kan skadas, men utgångspunkten är att staten blir skadeståndsansvarig för skads om orsakats genom vårdslöshet eller försummelse vid myndighetsutövning (3 kap. 2§ skadeståndslagen). Det förutsätter alltså att polisen varit vårdslös, och att det finns ett orsakssamband mellan vårdslösheten och skadan. Det förutsätter ju först och främst också att du kan bevisa att skadorna har uppstått undertiden mopeden förvarats hos polisen. Polisen har sedan bevisbörda för att de inte varit vårdslösa i sin hantering. Om det är så att polisen varit vårdslösa, exempelivis inte sett till så den står på ett säkert ställe eller på ett osäkert sätt, så kan du få ersättning för den skada du lidit genom att exempelvis behöva reparera mopeden eller liknande. Jag rekommenderar dig att du kontaktar Polismyndigheten som i första hand ska hjälpa dig i ditt ärende, då det som utgångspunkt är den natonella rättsavdelningen vid Polismyndigheten som handlägger dessa äreden. Du kan läsa mer om detta på polisens hemsida där det också finns en blankett du kan fylla i här. Du kan även vända dig till Justitiekanslern med ditt skadeståndsanspråk, läs mer om det här. Om det är så att vårdlöshet från polisens sida inte förelegat, så kan du konakta ditt försäkringsbolag som borde kunna hjälpa dig vidare. Hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor, annars är du välkommen att återkomma till oss! Behöver du vidare juridisk rådgivning i ditt ärende kan du vända dig till vår juristbyrå här. Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Vänligen,

Nabyiel Marionell |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Längst ned i dokumentet kommer finnas en sammanfattning av svaret på din fråga. Nedan kommer jag redogöra i detalj vad som gäller.TvistemålDu nämnde något om avtal på din fråga. Om det är ett skriftligt avtal som innehåller bestämmelser om skadestånd, ska man utgå från bestämmelserna i avtalet. Om det däremot inte innehåller skadeståndsbestämmelser alls eller endast ett muntligt avtal kan man då tillämpa reglerna i skadeståndslagen (SkL). Detta eftersom lagen är dispositiv (1 kap. 1 § SkL).Om du lyckats kontakta grannen och kommit fram till en överenskommelse om att granen ska stå för självrisken så har ni ingått en förlikning. Men om ni inte lyckats komma överens om det, så uppstår det en tvist. Vid en tvist kan man vända sig till tingsrätten med en stämningsansökan. Du kan läsa mer om det här.SakskadaDen som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada skall ersätta skadan (2 kap. 1 SkL). Eftersom dina bildäck har blivit stulna pga. grannens vårdslöshet så kan du kräva ersättning av denne. Du måste då kunna bevisa att grannen har varit vårdslöst och att grannens vårdslöshet har orsakat dig skada. Enligt lagen ska skadestånd med anledning av sakskada omfattar ersättning försakens värde eller reparationskostnad och värdeminskning,annan kostnad till följd av skadan,inkomstförlust eller intrång i näringsverksamhet. (5 kap. 7 § SkL).Självriskavgift kan då vara sådan som avses som "annan kostnad till följd av skadan" i punkten 2.SammanfattningEn tvist uppkommer när man framställer ett krav eller anspråk mot någon annan och denne bestrider det framställda anspråket. I ett sådant fall kan man vända sig till tingsrätten med en stämningsansökan för att få saken avgjord. Eftersom skadestånd med anledning av sakskada omfattar ersättning för bl.a. annan kostnad till följd av skadan har du då möjlighet att kräva din granne att stå för självriskavgiften. För att du ska kunna få ersättning måste du kunna bevisa att 1) du har lidit en sakskada, 2) din granne har varit vårdslös och 3) vårdslösheten har orsakat skadan.För vidare hjälp med ditt ärende kan du boka tid med vår Juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information. Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Hoppas du fick svar på din fråga!Vänlig hälsning,

Siva Arif |Hej,Tack för att du vänder dig til Lawline med din fråga!Den möjlighet att stämma någon i svensk rätt är enbart på skadeståndsmässiga grunder, där fysisk, ekonomisk eller psykisk skada har orsakats en människa (se skadeståndslagen) Andra möjligheter att "stämman någon" = begära skadeståndet, är på avtalsmässiga grunder där någon part bryter ett avtal eller om man har lidit skada på grund av ett brott, införlivade avtalsvillkor reglerar detta samt skadeståndslagen. Det finns tyvärr ingen möjlighet att stämma någon på grund av brustet hjärta eller svikna förhoppningar/förväntningar.Vänligen,