Nhi Tran |Hej!Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline!Rätt till skadeståndBestämmelser som är relevanta i ditt fall finns i Skadeståndslagen. I 2 kap. 1 § Skadeståndslagen framgår det att den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada ska ersätta skadan. Om din man har smittat dig en könssjukdom är detta en personskada. För att han ska vara skadeståndsskyldig förutsätter det att han har handlat uppsåtligt eller vårdslöst. Jag saknar information om ditt fall för att kunna göra denna bedömning, men om han exempelvis har anledning att misstänka att han bär på en könssjukdom så kan han bedömas handlat vårdslöst. Vidare förutsätter skadeståndsskyldigheten att din man har vållat skadan, vilket innebär att det ska finnas ett orsakssamband mellan hans agerande och din skada. Om du har blivit sjuk på grund av en annan orsak så är din man inte skadeståndsskyldig, även om han har agerat uppsåtligen eller med vårdslöshet. Men jag förmodar att detta är inte fallet, utan att du har fått sjukdomen från honom. I sådant fall blir han skadeståndsansvarig gentemot dig i enlighet med 2 kap. 1 § Skadeståndslagen. Sammanfattningsvis är svaret på din fråga; ja, du kan kräva skadestånd av din man för att denne orsakat dig en skada. Det är möjligt att sköta ditt skadeståndsärende helt på egen hand och du kan naturligtvis först börja med att kräva skadestånd direkt från din man. Om din man inte är samarbetsvillig och du ser inte någon lösning till tvisten så kan du stämma honom i domstolen. Du lämnar då in ett s.k. skadeståndsyrkande till en domstol. Om du är osäker på processen är det alltid bra att anlita ett juridiskt ombud som kan hjälpa dig att utforma stämningsansökan som tar ärendet vidare till domstol. Du kan boka tid med en av våra jurister på byrån för att få hjälp med ärendet. Mer information hittar du här! SmittskyddslagenSist vill jag bara påpeka att om din man vet eller misstänker att han har en smittsam sjukdom måste han söka vård snarast eftersom han enligt Smittskyddslagen är skyldig att vidta de åtgärder som krävs för att skydda andra mot smittrisk. Vet han om att han bär på en allmänfarlig sjukdom är han skyldig att lämna information om smittan till andra människor som han eller hon kommer i sådan kontakt med att beaktansvärd risk för smittoöverföring kan uppkomma (2 kap. 2 § Smittskyddslagen). Hoppas att du fick svar på din fråga! Återkom gärna om du har ytterligare funderingar!Med vänliga hälsningar,

Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Det lät inte bra att det fanns en plastkork i din hamburgare, det hade kunnat gå riktigt illa!Om person-/sakskada inträffat p.g.a. plastkorkenDet framgår inte av din fråga om någon skadades av denna plastkork exempelvis att någon svalde den, för då hade skadestånd blivit aktuellt enligt Skadeståndslagen. Hur stor skadeståndet hade blivit är svårt att säga, men sjukvårdskostnader, fysiskt och psykiskt lidande är exempelvis det skadeståndet ska bestå av.Om ingen skadats av plastkorkenOm ingen skadats av plastkorken blir det som sagt ingen skadeståndsprövning. Däremot kan du kräva en kompensation av Max för att du inte fått den hamburgaren och servicen du har betalat för. Här går inte heller att sätta någon summa, men en gratis hamburgare eller pengarna tillbaka anser jag hade varit en skälig kompensation. Kompensationen måste alltså vara rimlig i förhållande till det inträffade samtidigt som att du som kund ska vara nöjd. Sammanfattningsvis skulle mitt tips vara att meddela Max vad du skulle anse är en rimlig kompensation som du skulle bli nöjd med och se vad restaurangen svarar. Förhoppningsvis går de med på det för att se till att du blir en återkommande kund. Men skulle det vara så att en person-/sakskada inträffat får du gärna kontakta oss igen med mer information, så att vi kan hjälpa dig med skadeståndsprövningen!Jag hoppas såklart att ingen tagit skada av plastkorken och att du får en kompensation av Max som du blir nöjd över!Önskar dig en God jul!Med vänlig hälsning,

Johannes Weister |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänna förutsättningarJag kommer utgå från frågan om skadestånd eftersom det inte framgår vad du menar med "m.m.". När du undrar hur länge domslutet "gäller" utgår jag från att du undrar hur länge en skadeståndsfordran kan göras gällande mot den skadeståndsskyldige, det vill säga vilken preskriptionstid som gäller. Jag utgår också ifrån att det rör sig om så kallat utomobligatoriskt skadestånd, alltså skadestånd som inte grundar sig på en avtalsbestämmelse mellan den skadelidande och skadeståndsskyldige.Din fråga är allmänt ställd så svaret kommer därför också bli ganska allmänt. Jag gissar att du i allmänhet undrar över hur "vägen till ersättning" kan se ut och därför har mitt svar det perspektivet.Nedan kommer tre olika ersättningstyper behandlas; skadestånd, brottsskadeersättning och försäkringsersättning. Dessa är helt skilda från varandra och får inte blandas ihop. Skadestånd ska betalas av den skadeståndsskyldige, försäkringsersättning av försäkringsbolaget och brottsskadeersättning av staten. Skadestånd och försäkringsersättning påverkar dock rätten till brottsskadeersättning.Hur länge kan ett skadeståndskrav göras gällande?Preskriptionsreglerna för fordringar finns i preskriptionslagen (1981:130) (PreskL). Den som äger fordran och ska få betalt kallas borgenär och den som är skyldig att betala kallas gäldenär. Enligt 1 § gäller lagen för allmänna fordringar, vilket en skadeståndsfordran utgör. 2 § stadgar att en fordran preskriberas tio år efter fordrans tillkomst, om inte preskriptionen avbryts dessförinnan. Enligt förarbetena till PreskL kommer skadeståndsfordran till vid skadehändelsen (prop. 1979/80:119 s. 39 f.). Preskriptionen kan avbrytas av både gäldenären och borgenären enligt 5 §, och om preskriptionen har avbrutits löper preskriptionstiden på nytt från avbrottstillfället (6 och 7 §§). Löper preskriptionstiden ut utan avbrott förlorar borgenären sin rätt (8 §).En skadehändelse medför alltså att en fordran uppkommer och preskriptionstid börjar löpa. En dom som konstaterar att någon är skadeståndsskyldig utgör ett preskriptionsavbrott enligt 5 § 3 p. PreskL och därmed löper ny preskriptionstid på 10 år från och med dagen domen meddelades, enligt 7 §. Därefter kan preskriptionen fortsätta avbrytas enligt 5 § och på så vis kan fordran kvarstå hur länge som helst.Hur borgenären kräver gäldenären på betalning (av skadestånd)Denna fråga regleras i utsökningsbalken (1981:774) (UB). Om gäldenären inte frivilligt betalar får borgenären ansöka om verkställighet via kronofogdemyndigheten (KFM) för att få betalt (1 kap. 1 och 3 §§, 2 kap. 1 §). En dom som vunnit laga kraft (dvs. att den går inte längre att överklaga) utgör en så kallad exekutionstitel som i sin tur genast ligger till grund för verkställighet (3 kap. 1 och 3 §§). KFM får då, efter borgenärens ansökan, utmäta gäldenärens tillgångar enligt 4 kap. 1 §. Utmätningen sker sedan enligt bestämmelser i UB som jag inte kommer behandla närmare här. För mer information så rekommenderar jag KFM:s hemsida.Vad händer om gäldenären inte kan betala (skadestånd)?Om gäldenären inte kan betala är ett alternativ att vänta och se ifall denne efter en tid får bättre betalningsförmåga och därefter framställa krav på nytt. Ett annat alternativ är ansöka om att försätta gäldenären i konkurs enligt konkurslagen (1987:672) för att komma åt vissa tillgångar som inte kan kommas åt via KFM:s utmätning (jag kommer dock inte behandla konkurs närmare här). För det fall skadan orsakats av brott är ett tredje alternativ att ansöka om brottsskadeersättning, vilket jag kommer behandla nedan.BrottsskadeersättningBrottsskadeersättning regleras i brottsskadelagen (2014:322) (BRL) och betalas av staten, via brottsoffermyndigheten, till brottsoffer för vissa skador de lidit till följd av brott i Sverige (1-3 och 21 §§). Ersättningen betalas främst för personskada och kränkning (dock ej ärekränkning), men också sakskada och ren förmögenhetsskada i vissa särskilda fall (4-8 §§). Ersättningsnivåerna beräknas i princip på samma sätt som för skadestånd (se 4-8 §§ med hänvisningar till skadeståndslagen (1972:207)). Brottsskadeersättning utgår däremot bara i den utsträckning brottsoffret inte fått sin skada ersatt på annat håll, det vill säga genom skadestånd från den skadeståndsskyldige eller från försäkringar (10 §). Ansökningen måste göras inom tre år från tidpunkten då domen vann laga kraft (15 §). Om brottsskadeersättning beviljas tar staten över brottsoffrets skadeståndsfordran på den skadeståndsskyldige (28-30 §§).För mer information rekommenderar jag brottsoffermyndighetens hemsida.Kort om försäkringsersättning vid händelse av brottI hemförsäkringen finns oftast ett överfallsskydd som berättigar till ersättning då den försäkrade utsätts för vissa brott. Denna ersättning utgår som regel oberoende av om den skadeståndsskyldige betalar skadeståndet eller inte. Det är alltså möjligt att som brottsoffer få kompensation både via försäkringar och skadestånd, beroende på försäkringens omfattning och villkor.Hoppas det här var till hjälp!Med vänlig hälsning,

Moa Kryh |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det låter som en hemska upplevelser din son varit med om, alla barn ska känna sig trygga i skolan. Det låter därför som en god idé att framföra klagomål hos skolledningen. Nu till din fråga angående skadeståndskrav.Rätten till skadestånd regleras i skadeståndslagen (SkL). Skadeståndskrav för fysisk skadaSkadeståndskrav för fysisk skada kan riktas mot den som uppsåtligen (enkelt uttryckt: med avsikt) eller av vårdslöshet vållar någon annan personskada (fysisk skada) (SkL 2 kap. 1 §). I detta fall gäller det alltså barnet som hoppat på din son. Skadeståndskrav för kränkningSkadeståndskrav kan riktas mot den som allvarligt kränkt någon annan genom brott. Brottet ska innefatta angrepp mot person, frihet, frid eller ära (SkL 2 kap. 3 §). Ett exempel på brott som innefattar angrepp mot person är misshandelsbrott. Att bli oprovocerad påhoppad och slagen, på det sätt som du beskriver att din son har blivit, skulle kunna utgöra ett misshandelsbrott. Detta bedömer tingsrätten när de utreder huruvida din son har rätt till skadestånd. Det förutsätts alltså att skadan orsakats av någon viss typ av brott, däremot inte att den som orsakat skadan dömts till straff för gärningen.Föräldrars skadeståndsansvar Rör sig den skadeorsakande handlingen om en brottslig gärning, t.ex. misshandel, ska förälder som har vårdnaden om barnet ersätta personskada som barnet vållat genom brottet (SkL 3 kap. 5 §). Samma sak gäller för sådan skada som uppstått genom att barnet kränkt en annan genom brott. Detta innebär att om handlingen inte skulle utgöra ett brott, gäller istället att barnet självt blir skadeståndsansvarig. Hur går du vidare? För att framställa ett skadeståndskrav skickar du in en stämningsansökan till tingsrätten. Det finns ingen bestämd mall över hur en stämningsansökan ska se ut. Det är dock viktigt att ange vad du yrkar, d.v.s. skadestånd för personskada och/eller kränkning, och varför (grund för yrkandet). Där är det bra om du utförligt beskriver vad som hände och när det hände när skadan orsakades, samt varför du anser att personen är skadeståndsskyldig. Misstänker du att det kan röra sig om ett misshandelsbrott, kan du rikta skadeståndsanspråket mot barnets vårdnadshavare. Skriv även hur mycket ni kräver i skadestånd, och hur ni kommit fram till denna summa. Du kan läsa mer om hur du går vidare med en stämningsansökan här: https://www.domstol.se/amnen/tvist/sa-gar-en-tvist-till/ansok-om-stamning/Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Erik Hellem Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Utan att veta närmare om vad som inträffat kan jag tala om vad som generellt krävs för att rätt till skadestånd ska anses föreligga. Eftersom att du skriver "elev" kommer jag att nämna omständigheter som är av relevans när skadeståndstalan riktas mot en omyndig person. Din fråga aktualiserar reglerna i skadeståndslagen (SkadestL). Den som med avsikt eller av vårdslöshet vållar en sakskada ska ersätta skadan (2 kap 1 § SkadestL). Om skadevållaren orsakar skadan innan han eller hon fyllt 18 år ska han eller hon ersätta skadan i den mån det är rimligt med hänsyn till personens ålder och utveckling, handlingens beskaffenhet, föreliggande ansvarsförsäkring och andra ekonomiska förhållanden (2 kap 4 § SkadestL). Sammanfattat krävs det alltså att personen du vill ska betala skadestånd till dig har begått handlingen med avsikt eller av vårdslöshet samt att beloppet du vill ha är rimligt i förhållande till den vållandes ekonomi. Hoppas att detta besvarade din fråga, Med vänlig hälsning,

Mikaela Dahl |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du har drabbats av en kroppslig skada i samband med att du halkade på ett dansgolv. Den rättigheten du kan ha är rätten till skadestånd, som regleras i skadeståndslagen (SkL). När kan man ha rätt till skadestånd?Vad som gäller för att få rätt till skadestånd finner man i 2 kap. 1 § i skadeståndslagen. Där står det att man har rätt till ersättning för en personskada eller sakskada som någon annan uppsåtligen eller av vårdslöshet har vållat. I ditt fall har du fått en fraktur på svanskotan, vilket faller under en personskada. Därefter måste man bedöma om det är arrangören som är orsaken till din skada. Man talar om att det ska finnas ett samband mellan skadan och orsaken. I ditt fall skulle jag bedöma det som att det är så. Det gör jag eftersom att om arrangören inte hade hällt ut kalk på dansgolvet, hade du antagligen inte halkat och därmed brutit svanskotan. Slutligen ska man göra en bedömning av om det var med uppsåt, alltså med meningen, eller om det var av vårdslöshet, alltså på grund av att arrangören varit oaktsam. Eftersom att det är enklare att bevisa om någon varit oaktsam samt att det inte påverkar beloppet av skadestånd är det den omständigheten som jag kommer att beskriva i mitt svar. VårdslöshetDet finns två sätt som man kan vara vårdslös på, antingen genom att utföra en vårdslös handling, eller genom att vara vårdslös genom passivitet, alltså att man inte har gjort någonting som man egentligen borde ha gjort. I ditt fall har arrangören hällt ut extra kalk på golvet, alltså en genomfört en handling. Men var det vårdslöst att hälla ut kalk på golvet? Svaret på det finns inte i lag, utan man får göra en bedömning utifrån bland annat tidigare rättsfall. En sådan bedömning brukar börja med att man bedömer risken för att en skada ska inträffa. Att en arrangör häller ut kalk på ett dansgolv i syfte att det ska bli halare bedömer jag som att det innebär en hög risk att någon ska halka. Därefter bedömer man skadans typ och omfattning. De flesta fallen då någon halkar på ett dansgolv kanske inte leder till större skador, men i ditt fall har du de facto brutit svanskotan. Till sist ska man bedöma riskinsikten hos den som orsakat skadan och möjligheten att förebygga skadan. Att ett golv där folk dansar är halt bör innebära en stor insikt i att det finns risk för att folk halkar och skadar sig. En sådan skada hade inte heller varit svår att förebygga genom att inte hälla ut kalk. Vad kan man få skadestånd för?Om man då kommer fram till att arrangören är skyldig att betala skadestånd till dig behöver man bestämma hur stort det ska bli och varför. Har man drabbats av en personskada kan man få skadestånd för sjukvårdskostnader och andra kostnader som beror på skadan, eventuell inkomstförlust och för fysiskt och psykiskt lidande (5 kap. 1 § SkL). Ersättningen för sjukvårdskostnader och inkomstförlust beror då direkt på det ekonomiska belopp man själv gått miste om, medan ersättning för fysiskt eller psykiskt lidande brukar utgå från så kallade schablonbelopp och man behöver inte ha gjort en ekonomisk förlust för att få sådan ersättning. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det är svårt att göra en klar bedömning för hur det skulle gå för dig om du skulle ta detta till en tingsrätt, men jag anser ändå att det finns omständigheter som talar för din fördel. Vill du få mer hjälp med att gå vidare med en stämningsansökan om skadestånd, boka gärna en tid med någon av våra jurister. Du kan boka direkt på https://lawline.se/boka. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Alice Baum |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du undrar om du har rätt till skadestånd då du för nio år sedan fick en felaktig diagnos av vården som du därefter har behandlats utefter.För patienter som menar sig ha blivit skadade genom sjukvården kan begära ersättning enligt föreskrifterna i patientskadelagen. Jag kan tyvärr ge ett klart svar på om du har rätt till ersättning i ditt fall eftersom en sådan bedömning kräver mer underlag än vad jag genom din fråga har tillgång till. Jag kommer därför med utgångspunkt i din fråga ange vad som i allmänhet krävs för att få ersättning genom patientskadelagen.Ersättning genom patientskadelagenErsättning enligt patientskadelagen lämnas för en patientskada om det är övervägande sannolikt att skadan har orsakats i samband med hälso och sjukvård, och om skadan faller in under någon av de sex skadetyper som anges i patientskadelagens 6 §. Du nämner att du har fått en felaktig diagnos samt att du utifrån denna diagnos har felmedicinerats. Punkt 3 i 6 § patientskadelagen handlar just om felaktig diagnostisering. Vad gäller felmedicineringen är utgångspunkten enligt 7 § 2 punkten patientskadelagen att felmedicinering inte ger rätt till ersättning, om inte felmedicineringen beror på att medicinen har förordnats eller utlämnats i strid mot föreskrifter eller anvisningar (6 § 6 punkten patientskadelagen). Exakt vad som har hänt i ditt fall och om den felaktiga diagnosen eller medicineringen kan anses ha orsakat en skada är som sagt inte möjligt för mig att bedöma. Du nämner också att du fick den felaktiga diagnosen för 9 år sedan. Som huvudregel gäller att man som skadelidande patient ska begära ersättningen inom 10 år från när skadan orsakades (23 § patientskadelagen). Bara om det finns synnerliga skäl får en talan om ersättning enligt patientskadelagen väckas senare, och vid en sådan bedömning ska man ta hänsy till om patienten har varit förhindrad att framställa ersättningsanspråket i tid (24 § patientskadelagen).Ersättning genom skadeståndslagenSkulle det vara så att du nekas ersättning genom patientskadelagen kan du alltid väcka en vanlig talan om skadeståndsersättning vid domstol grundad på skadeståndslagen. En sådan talan får dock uppfattas som ganska så svår att nå framgång med i ett fall som ditt, då det är du som skadelidande fullt ut måste bevisa att skadan har orsakats av den felaktiga diagnosen, samt att vårdgivaren har varit oaktsam. Skulle du inte vinna en skadeståndstalan riskerar du att behöva betala motpartens rättegångskostnader, vilket i många fall kan uppgå till höga belopp. Sammanfattande råd i ditt fallI ditt fall råder jag dig att vända dig till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) och anmäla skadan. Anmälan kan du göra via nätet på denna webbsida. Det är också viktigt att du ser till att göra en sådan anmälan omgående, så att inte tidsfristen för att begära ersättning går ut. Skulle du inte få rätt till ersättning genom patientskadelagen och LÖF kan du som sagt alltid väcka en vanlig skadeståndstalan grundad på skadeståndslagen. Huruvida detta är en bra idé eller inte är inget jag här just nu kan avgöra, eftersom jag saknar underlag för att göra en sådan bedömning. Men i allmänhet är det svårt att vinna en sådan process i domstol och förlorar du kan du bli skyldig att betala motpartens rättegångskostnader. Du bör isåfall noga överväga och förslagsvis också rådgöra med en jurist om det är värt att inleda en sådan process. Vill du boka tid med vår juristbyrå för att vidare utreda frågor av detta slag är du varmt välkommen att boka tid för det här.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Michaela Iosifidou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Din fråga aktualiserar reglerna i skadeståndslagen (SkadestL). Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada ska ersätta skadan (2 kap 1 § SkadestL). För skada som en arbetstagare orsakar genom fel eller försummelse i tjänsten, är han ansvarig endast om det föreligger synnerliga skäl med hänsyn till handlingens beskaffenhet, arbetstagarens ställning, den skadelidandes intresse och övriga omständigheter (4 kap 1 § SkadestL). Skadestånd till den som lidit personskada omfattar bland annat ersättning för sjukvårdskostnader och andra kostnader för den skadelidande samt inkomstförlust (5 kap 1 § SkadestL).I ditt fallAtt du förlorat en bit av din tand innebär att du lidit en personskada. Ersättning för en personskada kan du få för eventuella tandläkarkostnader eller inkomstförlust du har till följd av att tanden gått sönder. För att få ut skadeståndet kan du i tingsrätten stämma den som orsakat skadan. Den som din stämning riktar sig mot kan antingen vara den anställde eller arbetsgivaren som har ett s.k. principalansvar för sina anställda.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,