Kan man få skadestånd för felaktig psykiatrisk diagnos?

2019-10-29 i Hur kräver man skadestånd?
FRÅGA |Hej! Jag blev för 9 år sedan diagnostiserad bipolär sjukdom. Jag fick ingen riktig utredning och idag har det visat sig att den diagnosen inte stämmer, utan är en felaktig bedömning. Detta har haft mycket konsekvenser i mitt liv och jag var som en försökskanin, fick så mycket olika mediciner som ändrade mig som person totalt. Psykiatrin gjorde mycket fel. Jag ska nu genomgå en ny utredning för att få bli kvitt min felaktiga diagnos men jag undrar nu och jag har rätt till skadestånd med tanke på att jag inte fick någon riktig utredning från första början?
Alice Baum |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du undrar om du har rätt till skadestånd då du för nio år sedan fick en felaktig diagnos av vården som du därefter har behandlats utefter.För patienter som menar sig ha blivit skadade genom sjukvården kan begära ersättning enligt föreskrifterna i patientskadelagen. Jag kan tyvärr ge ett klart svar på om du har rätt till ersättning i ditt fall eftersom en sådan bedömning kräver mer underlag än vad jag genom din fråga har tillgång till. Jag kommer därför med utgångspunkt i din fråga ange vad som i allmänhet krävs för att få ersättning genom patientskadelagen.Ersättning genom patientskadelagenErsättning enligt patientskadelagen lämnas för en patientskada om det är övervägande sannolikt att skadan har orsakats i samband med hälso och sjukvård, och om skadan faller in under någon av de sex skadetyper som anges i patientskadelagens 6 §. Du nämner att du har fått en felaktig diagnos samt att du utifrån denna diagnos har felmedicinerats. Punkt 3 i 6 § patientskadelagen handlar just om felaktig diagnostisering. Vad gäller felmedicineringen är utgångspunkten enligt 7 § 2 punkten patientskadelagen att felmedicinering inte ger rätt till ersättning, om inte felmedicineringen beror på att medicinen har förordnats eller utlämnats i strid mot föreskrifter eller anvisningar (6 § 6 punkten patientskadelagen). Exakt vad som har hänt i ditt fall och om den felaktiga diagnosen eller medicineringen kan anses ha orsakat en skada är som sagt inte möjligt för mig att bedöma. Du nämner också att du fick den felaktiga diagnosen för 9 år sedan. Som huvudregel gäller att man som skadelidande patient ska begära ersättningen inom 10 år från när skadan orsakades (23 § patientskadelagen). Bara om det finns synnerliga skäl får en talan om ersättning enligt patientskadelagen väckas senare, och vid en sådan bedömning ska man ta hänsy till om patienten har varit förhindrad att framställa ersättningsanspråket i tid (24 § patientskadelagen).Ersättning genom skadeståndslagenSkulle det vara så att du nekas ersättning genom patientskadelagen kan du alltid väcka en vanlig talan om skadeståndsersättning vid domstol grundad på skadeståndslagen. En sådan talan får dock uppfattas som ganska så svår att nå framgång med i ett fall som ditt, då det är du som skadelidande fullt ut måste bevisa att skadan har orsakats av den felaktiga diagnosen, samt att vårdgivaren har varit oaktsam. Skulle du inte vinna en skadeståndstalan riskerar du att behöva betala motpartens rättegångskostnader, vilket i många fall kan uppgå till höga belopp. Sammanfattande råd i ditt fallI ditt fall råder jag dig att vända dig till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) och anmäla skadan. Anmälan kan du göra via nätet på denna webbsida. Det är också viktigt att du ser till att göra en sådan anmälan omgående, så att inte tidsfristen för att begära ersättning går ut. Skulle du inte få rätt till ersättning genom patientskadelagen och LÖF kan du som sagt alltid väcka en vanlig skadeståndstalan grundad på skadeståndslagen. Huruvida detta är en bra idé eller inte är inget jag här just nu kan avgöra, eftersom jag saknar underlag för att göra en sådan bedömning. Men i allmänhet är det svårt att vinna en sådan process i domstol och förlorar du kan du bli skyldig att betala motpartens rättegångskostnader. Du bör isåfall noga överväga och förslagsvis också rådgöra med en jurist om det är värt att inleda en sådan process. Vill du boka tid med vår juristbyrå för att vidare utreda frågor av detta slag är du varmt välkommen att boka tid för det här.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Har man rätt till ersättning om ens tand gått sönder p.g.a. att man bitit i en skruv som låg i maten?

2019-09-29 i Hur kräver man skadestånd?
FRÅGA |Beställde en pizza på en restaurang. I den låg en skruv som jag bet på och förlorat en bit av min tand. Har jag rätt till någon ersättning?
Michaela Iosifidou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Din fråga aktualiserar reglerna i skadeståndslagen (SkadestL). Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada ska ersätta skadan (2 kap 1 § SkadestL). För skada som en arbetstagare orsakar genom fel eller försummelse i tjänsten, är han ansvarig endast om det föreligger synnerliga skäl med hänsyn till handlingens beskaffenhet, arbetstagarens ställning, den skadelidandes intresse och övriga omständigheter (4 kap 1 § SkadestL). Skadestånd till den som lidit personskada omfattar bland annat ersättning för sjukvårdskostnader och andra kostnader för den skadelidande samt inkomstförlust (5 kap 1 § SkadestL).I ditt fallAtt du förlorat en bit av din tand innebär att du lidit en personskada. Ersättning för en personskada kan du få för eventuella tandläkarkostnader eller inkomstförlust du har till följd av att tanden gått sönder. För att få ut skadeståndet kan du i tingsrätten stämma den som orsakat skadan. Den som din stämning riktar sig mot kan antingen vara den anställde eller arbetsgivaren som har ett s.k. principalansvar för sina anställda.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Föräldrars och barns skadeståndsansvar samt rättegångskostnader för småmål.

2019-09-20 i Hur kräver man skadestånd?
FRÅGA |Hej!Jag undrar kring den juridiska processen/kostnad när det kommer till skadegörelse på privat egendom. Det som har hänt är att grann pojk repat upp min bil efter en fall olycka, bilen var parkerad på min tomt. Bilen är försäkrad med självrisk på 7500kr. Oberoende vittnen finns som sett händelsen, dock vägrar föräldrarna ta ansvar.Tack för all hjälp
Johannes Weister |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I svaret finner du först ett kort, sammanfattande svar. Därefter allmänna förutsättningar för skadestånd och slutligen praktiska råd om hur du bör gå till väga ifall skadeståndsskyldighet föreligger.Kort svarSkadestånd skulle kunna utgå, men huruvida någon är skadeståndsskyldig är svårt att bedöma utifrån vad du berättat. För det fall skadeståndsskyldighet skulle föreligga rekommenderar jag i första hand att du och grannen i samförstånd löser det via försäkringar. I sista hand prövning vid domstol, handlagt som ett s.k. småmål där rättegångskostnaderna begränsas.Allmänna skadeståndsrättsliga förutsättningarSkadeståndslagen (1972:207) (SkL) reglerar din rätt till ersättning från en skadevållare. Enligt 2 kap 1 § ska den som med uppsåt eller utav oaktsamhet vållar sakskada ersätta skadan. Det finns ingen lagstadgad undre åldersgräns för när någon kan bli skadeståndsskyldig, men man brukar säga från ungefär femårsåldern (se NJA 1948 s 342 II). Barn under 18 års skadeståndsskyldighet regleras särskilt i 4 §. Bestämmelsen gör det möjligt att begränsa barnets ersättningsskyldighet, bl.a. med hänsyn till dess ålder och utveckling. Detta innebär att grannpojken möjligen skulle kunna vara ensamt skadeståndsskyldig och då finns ingen rättslig möjlighet att kräva föräldrarna på pengar. Däremot är det inte ovanligt att föräldrar ändå betalar sina barns skadestånd.Föräldrar kan i vissa fall vara ansvariga för skador orsakade av deras barn. Antingen genom 3 kap. 5 § SkL när deras barn begått brott och de blir då solidariskt med barnet betalningsansvariga upp till ca: 9 000:-. Det andra alternativet är då de brustit i sitt tillsynsansvar enligt 6 kap. 2 § föräldrabalken (1949:381). I dessa fall anses allra oftast föräldrarna ensamma ansvariga för skadan barnet gjort, vanligen när barnet är för litet för att anses skadeståndsskyldigt. Tillsynsansvarets omfattning beror på barnets ålder och utveckling; ju yngre barn, desto mer tillsyn och uppsikt krävs av föräldrarna.Rena olyckshändelser medför dock inte skadeståndsskyldighet.Det framgår inte helt klart av din fråga huruvida grannpojken agerat vare sig uppsåtligt eller oaktsamt och om skadan är en följd av agerandet. Inte heller om föräldrarna på något sätt varit oaktsamma genom att exempelvis låta pojken göra något olämpligt eller bara inte haft uppsikt över honom. Därför kan jag inte göra någon bedömning ifall skadeståndsskyldighet faktiskt föreligger vare sig honom eller hans föräldrar. Hoppas att ovanstående i alla fall kan ge dig lite vägledning!Om skadeståndsskyldighet föreligger bestäms beloppet enligt 5 kap. 7 § SkL, vilket i det här fallet skulle innebära ersättning för din självrisk.Jämkning av skadeståndet är troligtvis inte aktuellt i det här fallet utifrån din beskrivning.FörstahandsrådOm du och grannen kan komma överens om att skadeståndsskyldighet åvilar antingen sonen eller dem rekommenderar jag i första hand att de ersätter dig via ansvarsskyddet i deras hemförsäkring. Det lär sannolikt bli det billigaste och effektivaste medlet.Eventuell prövning i domstol och rättegångskostnaderOm ni inte kommer överens och frågan om skadeståndsskyldighet förblir tvistig får ni pröva saken som ett tvistemål i tingsrätten. Reglerna för rättegången och rättegångskostnader i tvistemål regleras i rättegångsbalken (1942:740). I 1 kap. 3 d § 1 st. definieras s.k. småmål eller förenklande tvistemål, vilka är tvistemål där yrkat belopp inte överstiger 23'250:-. I dessa mål förväntas parterna själva föra sin talan inför en ensam domare, utan hjälp av juridiska ombud. Precis som i vanliga tvistemål står tappande (förlorande) part både sina egna och motpartens rättegångskostnader enligt 18 kap. 1 §. Rättegångskostnadernas omfattning är dock i småmål begränsade enligt 18 kap. 8 a §, vilket gör processen betydligt billigare och ekonomiskt säkrare för privatpersoner. En rådgivningstimme torde vara den största kostnaden en part har, vilken enligt 8 a § 2 st. 1 p. inte får överstiga 1 750:-. Således borde rättegångskostnaderna för tappade part inte överstiga ca: 6 000:- i normalfallet.Rättegången inleds med att du skickar in en stämningsansökan där du presenterar dina yrkanden och grunder. Jag rekommenderar att du tar hjälp av en jurist med stämningsansökan.För mer information kring hur din inleder rättegång m.m. rekommenderar jag Sveriges domstolars hemsida.Hoppas det här var till hjälp!Med vänlig hälsning,

Kan jag få ersättning för blivit felaktigt diagnostiserad?

2019-08-12 i Hur kräver man skadestånd?
FRÅGA |Hej. Jag började få sluddrigt tal 2007 och fick en av neurologläkaren i Ängelholm en medicin och tester gjordes. Han ville få stöd av en kollega på neurologen i Lund. Där fick jag våren 2008 besked att jag hade ALS. med kort tid kvar att leva. Kom till neurologen i Helsingborg där fick jag samma diagnos och bromsmedicin. Tester gjordes men de visade inte på ALS. Återbesök var tredje månad som inte ledde någon vart. På hösten 2010 fick min fru ringa om nytt recept. En ny läkare skulle skriva det för min läkare var sjuk. Jag fick en second opinien och den privata neurologen tog bort ALS diagnosen. Ny MR undersökning 2011 som visade vita fläckar i hjärnan. På min fråga var det inget som var anledningen till mina symtom. Ny MR 2014,. Nu var de vita fläckarna större och centralt i hjärnbryggan. Sökte och kom till skicklig neurolog i Lund. Han sa direkt du har inte ALS. Han beklagade att jag blivit illa behandlad. Efter prover som inte tagits tidigare och ny MR. Fick jag diagnosen, lesion i Pons. (blödning i de små blodkärlen i hjärnbryggan). Samma som stroke. Att detta inte undersökts tidigare, har lett till att nu få sitta i rullstol återstoden av mitt och inte kunna tala. Läste att man måste klaga på vården inom tio år och tre år efter man fått kännedom om skadan. Jag kan inte förstå hur jag skulle kunna klaga på vården 2008, jag hade ju fått diagnosen ALS av experter. Nu undrar jag om ni anser jag har rätt att kräva skadestånd för felaktig diagnos med livslångt handikapp.
Erica Lager |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ersättning vid patientskadorRegler gällande ersättning vid patientskador regleras av Patientskadelagen (PSL).Om du i Sverige har orsakats av skada till följd av bristande vård kan du som patient få ersättning för detta. Ersättning kan ges vid exempelvis om du har fått en felaktig diagnos (6 § punkt 3 PSL). Prövningen av ersättning för eventuella patientskador kan vara omfattande och utgår enligt 6§ andra stycket PSL utifrån den handlingsnorm som utövas av erfarna yrkesutövare inom området samt utifrån den kunskap som fanns vid tillfället för diagnosen. Vid offentlig vård, är det är till Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, LÖF som en ska vända sig till för att få ut sin ersättning. På deras hemsida går det att läsa om hur du anmäler, villkor för att få ersättning och hur mycket ersättning en kan få. Preskriptionstid för talanSkador som orsakats före december 2014 måste anmälas inom 3 år från det att patienten hade kännedom om att ett anspråk kunde göras gällande (23 § PSL). Kännedom innebär att 1) skadan är märkbar, 2) patienten inser att skadan har ett samband med den felaktiga diagnostiseringen och att den därmed har rätt till ersättning och 3) patienten är medveten om vart den ska vända sig för att kräva ersättning. Yttre preskriptionstiden är att anmälan måste göras inom 10 år från tillfället då skadan orsakades (23 § PSL).Ifall patienten inte väcker talan inom ovan preskriptionstid så förloras rätten till ersättning (25 § PSL).Kan du kräva ersättning?Det är utan tvivel om att du har fått en felaktig diagnos hos en läkare inom den svenska vården. Om det är likt du beskriver att du kommer få sitta i rullstol resterande tid av ditt liv samt förlorat talförmåga på grund av att rätt vård inte gavs tidigare och detta till följd av flera års feldiagnostisering, så har du även lidit en skada och kan ha rätt till ersättning enligt patientskadelagen. Jag kan dock inte svara på exakt hur din skada skulle bedömas i en prövning om ersättning eller hur mycket ersättning du hade kunnat få för din skada. Det svåra i ditt fall är preskriptionstiden. En anmälan göras inom 3 år från att en får vetskap om att anmälan kan göras eller 10 år från det att skadan orsakades. I ditt fall kom första felaktiga diagnosen år 2008 vilket idag är 11 år sedan. Som jag förstår situationen så fick du även rätt diagnos år 2014, vilket är 5 år sedan. Det är möjligt att det är avgörande när du fick veta att det fanns möjlighet att kräva ersättning. Förutsättningarna för 3-årstidsfristen innebär att skadan ska vara märkbar, du ska förstå att den har samband med den tidigare feldiagnostiseringen samt du ska veta vart du ska vända dig för att anmäla. Men då det är 5 år sedan du fick rätt diagnos och därmed bör ha märkt skadan och kunnat se ett samband så kan även den möjligheten ha preskriberats. Jag råder dig till att kontakta LÖF alternativt anlita juridisk hjälp i form av jurist eller advokat. Någon av de bör kunna berätta mer utifrån din situation. Jag ser på det såhär, utifrån den informationen du har skrivit här så tror jag att din talan har preskriberats. Dock kan det finnas alternativ. Det är möjligt att du kan göra anmälan på felaktig behandling och diagnos som skett från år 2009 och framåt (alltså inom 10 år från idag), även om första skadetillfället 2008 är preskriberats. Kontaktuppgifter till LÖF hittar du här .Vill du kontakta en jurist kan du kontakta en av Lawlines egna jurister via telefon: 08-533 300 04 eller boka tid här. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga!Vänligen,

Min son har blivit slagen av en klasskamrat, hur går vi vidare med skadeståndskrav?

2019-10-27 i Hur kräver man skadestånd?
FRÅGA |Hejsan! Har en son på 10 år, som går i årskurs 4. Han har vid flera tillfällen oprovocerat blivit påhoppad och slagen av en klasskamrat i skolan. Vid minst 1 tillfälle med blodvite som följd. Måttet börjar vara rågat! Kommer att hota rektorn med skolinspektionen eftersom situationen är som den är. Men nu till min verkliga fråga! Hur går jag vidare med skadeståndskrav för kränkning och fysisk skada (näsblod ) till följd av slag mot ansiktet ? Tacksam för svar.
Moa Kryh |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det låter som en hemska upplevelser din son varit med om, alla barn ska känna sig trygga i skolan. Det låter därför som en god idé att framföra klagomål hos skolledningen. Nu till din fråga angående skadeståndskrav.Rätten till skadestånd regleras i skadeståndslagen (SkL). Skadeståndskrav för fysisk skadaSkadeståndskrav för fysisk skada kan riktas mot den som uppsåtligen (enkelt uttryckt: med avsikt) eller av vårdslöshet vållar någon annan personskada (fysisk skada) (SkL 2 kap. 1 §). I detta fall gäller det alltså barnet som hoppat på din son. Skadeståndskrav för kränkningSkadeståndskrav kan riktas mot den som allvarligt kränkt någon annan genom brott. Brottet ska innefatta angrepp mot person, frihet, frid eller ära (SkL 2 kap. 3 §). Ett exempel på brott som innefattar angrepp mot person är misshandelsbrott. Att bli oprovocerad påhoppad och slagen, på det sätt som du beskriver att din son har blivit, skulle kunna utgöra ett misshandelsbrott. Detta bedömer tingsrätten när de utreder huruvida din son har rätt till skadestånd. Det förutsätts alltså att skadan orsakats av någon viss typ av brott, däremot inte att den som orsakat skadan dömts till straff för gärningen.Föräldrars skadeståndsansvar Rör sig den skadeorsakande handlingen om en brottslig gärning, t.ex. misshandel, ska förälder som har vårdnaden om barnet ersätta personskada som barnet vållat genom brottet (SkL 3 kap. 5 §). Samma sak gäller för sådan skada som uppstått genom att barnet kränkt en annan genom brott. Detta innebär att om handlingen inte skulle utgöra ett brott, gäller istället att barnet självt blir skadeståndsansvarig. Hur går du vidare? För att framställa ett skadeståndskrav skickar du in en stämningsansökan till tingsrätten. Det finns ingen bestämd mall över hur en stämningsansökan ska se ut. Det är dock viktigt att ange vad du yrkar, d.v.s. skadestånd för personskada och/eller kränkning, och varför (grund för yrkandet). Där är det bra om du utförligt beskriver vad som hände och när det hände när skadan orsakades, samt varför du anser att personen är skadeståndsskyldig. Misstänker du att det kan röra sig om ett misshandelsbrott, kan du rikta skadeståndsanspråket mot barnets vårdnadshavare. Skriv även hur mycket ni kräver i skadestånd, och hur ni kommit fram till denna summa. Du kan läsa mer om hur du går vidare med en stämningsansökan här: https://www.domstol.se/amnen/tvist/sa-gar-en-tvist-till/ansok-om-stamning/Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hur söker man skadestånd vid hundbett?

2019-09-22 i Hur kräver man skadestånd?
FRÅGA |Hur söker man skadestånd vid hundbett
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline!En hundägare har ett strikt ansvar enligt lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter, vilket innebär att ägaren har ett skadeståndsansvar oavsett om en skada skett uppsåtligen eller av oaktsamhet.Den skadelidande har exempelvis rätt till kostnader för vård, förstörda kläder och förlorad inkomst under en sjukskrivning. Dessutom har den skadelidande även rätt att få ersättning för så kallad ideell skada. Med ideell skada menas ersättning för sveda och värk, men och ärr.Det finns två sätt att begär skadeståndet på. Det ena alternativet är att tala direkt med hundägaren och begära skadestånd från denne. Denne kan då kontakta sitt försäkringsbolag och genom sin försäkring betala ut skadeståndet till dig.Om det skulle vara så att hundägaren vägrar betala dig eller om ni är oense om summan m.m. så är andra alternativet att skicka in en stämningsansökan till närmaste tingsrätt länk. Det kostar dig 900 kr om ditt skadeståndsanspråk är mindre än 23 250 kr, som du kan begära ersättning för i din stämningsansökan. Om anspråket är mer än 23 250 kr kostar ansökningsavgiften 2800 kr. Om du skulle förlora tvisten får du inte ersättning för ansökningsavgiften. I en rättegång kommer du behöva bevisa skadan genom t.ex. bild på hundbettet, sjukjournal, läkarbesök etc.Sammanfattningsvis är det mest effektiva om ni kan göra upp skadeståndet er emellan. Annars är stämningsansökan ett annat alternativ.Återkom gärna vid ytterligare frågor,Med vänlig hälsning,

Vad gör man om personen vägrar betala för skada den orsakat?

2019-08-29 i Hur kräver man skadestånd?
FRÅGA |Vi undrar hur vi kan få ersättning för en skada som uppkommit på en parkerad bil , parkerad på en parkeringsplats, där en onykter person har vält en vägskylt på bilen så det blev en lackskada, samt buckla.Han erkände på platsen och det finns vittnen.När vi sedan tar kontakt med personen efter några dagar via de uppgifter han lämnat oss ( namn, telefonummer) så vägrar han betala den summan som vi fått från en lackfirma att skadan skulle kosta.Vi ber då honom att återkomma till oss med kostandsförslag från en lackfirma som han själv undersöker, men han återkommer inte.Vi kontaktar honom igen och han vägrar betala, vi ger honom fler chanser och mer tid, men han struntar i att återkomma till slut polisanmäler vi händelsen-som blir nerlagd direkt !Vi undrar nu, vad har vi för chanser att få ersättning och hur går vi vidare?Bilen är trafikförsäkrad.Kostandsförslaget från lackfirman ca 4000kr.
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av vad jag förstås av din fråga uppkom skadan alltså inte genom att personen själv befann sig i ett fordon som orsakade skadan på din bil. Istället har personen genom egen förmåga vält en vägskylt på din bil. Med hänsyn till detta kan jag för det första konstatera att skadan inte täcks av trafikförsäkringen. Detta eftersom det krävs att skada uppkommer i följd av trafik med motordrivet fordon. Då din bil var parkerad och personen som orsakade skadan inte heller befann sig i ett fordon faller skadan tyvärr utanför den vanliga trafikförsäkringen enligt 1 § trafikskadelagen. Såvida ni inte har en annan försäkring som täcker dessa typer av skador går det inte att få ersättning från ett försäkringsbolag för uppkommen skada. Istället måste ni försöka få ersättning direkt från personen som orsakade skadan. För att göra detta finns flertalet alternativ. Begär omprövning av polisanmälanEftersom personen vägrar betala skulle det lättaste för er vara om polisutredningen upptogs igen och att en åklagare därefter åtalar personen. Således tycker jag att ni ska vända er till polisen och begära att ärendet omprövas. Det finns inget formellt krav på hur en sådan begäran ska se ut. Men tydliggör varför ni menar att polisen ska återuppta ärendet. I fall det leder till åtal kan åklagaren föra er skadeståndstalan. Ansök om betalningsföreläggande hos kronofogdenAtt begära ersättning via kronofogden skulle eventuellt kunna få personen att se allvaret i situationen och välja att betala. Efter att ni gjort ansökan skulle kronofogden höra av sig till personen och ge denne kort tid på sig att antingen medge eller bestrida skulden. Medger personen skulden är problemet så gott som löst. Kronofogden kan dessutom hjälpa er att driva in skulden enligt 3 kap. 1 § 8 punkten utsökningsbalken. Om personen inte svarar kronofogden inom utsatt tid (ca två veckor) kommer detsamma ske.Bestrids ert krav kan kronofogden inte göra annat än att släppa ärenden eller hänskjuta det till tingsrätten enligt 33 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning. Ni skulle där alltså få driva en process mot personen där ni yrkar att tingsrätten ska förpliktiga personen att betala. Du kan ansöka om betalningsföreläggande genom att klicka här! Gå direkt till tingsrättenNi skulle kunna ta målet direkt till tingsrätten genom att ansöka om stämning. Eventuellt kan ni först meddela personen att ni förmår stämma denne, vilket eventuellt skulle räcka för att få betalt. Eftersom skadan ni vill ha ersättning för endast uppgår till 4 000 kronor skulle ert anspråk betraktas som ett "småmål" enligt 1 kap 3 d § rättegångsbalken (RB). Det medför att ni i princip bara betalar för era egna rättegångskostnader (dvs främst ombudskostnad, om ni har något) även om ni skulle förlora. Ni kan högst bli tvungna att betala för en timme av er motparts ombudskostnad (18 kap. 8 a § RB). Stämning görs till den tingsrätt där er motpart har sitt hemvist (10 kap. 1 § RB).Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänlig hälsning,

Hur kräver man skadestånd?

2019-08-05 i Hur kräver man skadestånd?
FRÅGA |HejJag var med om en olycka på Skara sommarland och fick söka sjukhuset samt fick 5 stygn i pannan. Vart vänder jag mig för att få skadestånd från Skara sommarland?
Jakob Osmo |Hej!Tack för att du vänder till dig oss på Lawline med din fråga!Jag kommer börja mitt svar med att förklara vilka krav som måste vara uppfyllda för att någon ska bli skadeståndsskyldig. I slutet av svaret kommer jag förklara hur du kan göra för att gå vidare med ditt skadeståndskrav.Vilken lag är tillämplig i ditt fall?Regler om skadestånd finns i skadeståndslagen (SkL). Tillämpliga speciallagar och avtal om skadestånd ska tillämpas framför SkL (1 kap. 1 § SkL). För att avgöra om SkL ska tillämpas måste man veta vilken typ av skada som har inträffat. Av din fråga framgår att du har drabbats av en personskada. Det framgår däremot inte hur skadan har uppkommit. Jag kommer därför först att svara på din fråga utifrån att SkL kan vara tillämplig. Därefter kommer jag gå in på vad som gäller om det rör sig om en s.k. produktskada.När blir någon skadeståndsskyldig enligt skadeståndslagen?Om din skada har orsakats till exempel av en säkerhetsbrist i parken kan regeln i 2 kap. 1 § SkL vara tillämplig. Företags och organisationers ansvar enligt regeln kallas organansvar. För att organansvar ska inträda krävs det inte att någon enskild arbetstagare har orsakat skadan. Man tittar istället på hur företaget har organiserat sin verksamhet m.m. Jag kommer nu att gå in på vilka krav som måste vara uppfyllda för att regeln ska vara tillämplig. Det är du som skadelidande som ska bevisa att skadan har inträffat och vem som har orsakat den. Skadan måste ha orsakats genom handling eller passivitet. Ansvar på grund av passivitet utgår om det finns en skyldighet enligt lag eller avtal att handla eller om någon har framkallat en fara och sedan inte gjort tillräckligt för att förebygga eventuella skador. Det måste dessutom finnas ett tillräckligt starkt orsakssamband mellan handlingen/passiviteten och den uppkomna skadan. Detta kallas adekvat kausalitet. Man gör en objektiv bedömning och tittar på om skadan var en rimlig och förutsägbar effekt av handlandet eller passiviteten. Slutligen måste skadan ha orsakats uppsåtligen eller av oaktsamhet. En uppsåtlig handling är en handling som begås med avsikt att en effekt ska inträffa. En oaktsam handling är en handling som avviker från vad som är ett normalt agerande i en viss situation. Man tittar på exempelvis hur stor risken för skada var och hur stora möjligheterna var att förhindra skadan. Om det är en arbetstagare som har orsakat skadan kan istället 3 kap. 1 § SkL vara tillämplig. Det krävs att arbetstagaren orsakade skadan i tjänsten för att arbetsgivaren ska bli skadeståndsskyldig. Skadan ska ha orsakats genom fel eller försummelse (3 kap. 1 § första stycket första punkten SkL). I övrigt gäller samma krav som ovan. Här är det alltså arbetsgivaren som blir skyldig att ersätta skadan. För att en enskild arbetstagare ska bli skadeståndsskyldig krävs att det finns synnerliga skäl (4 kap. 1 § SkL). Det kan till exempel vara om en anställd har begått ett brott på arbetsplatsen. En bedömning måste dock göras i varje enskilt fall.När blir någon skadeståndsskyldig enligt produktansvarslagen?Om skadan är att anse som en produktskada ska istället produktansvarslagen (PAL) tillämpas. Skadestånd enligt lagen betalas för personskador som en produkt har orsakat på grund av en säkerhetsbrist (1 § första stycket PAL). Vad som är en produkt framgår av 2 § PAL. En produkt har en säkerhetsbrist om den inte är så säker som skäligen kan förväntas (3 § PAL). Vid bedömningen om produkten har en säkerhetsbrist tittar man på bland annat produktens förväntade användningsområde. Lagen kan bli tillämplig om din skada har orsakats av en säkerhetsbrist i en karusell eller liknande. Man ska i första hand rikta sitt ersättningskrav mot produktens tillverkare eller importör (6 § PAL). Om det inte framgår vem som är tillverkare eller importör kan man istället rikta sitt krav mot den som har tillhandahållit produkten (7 § PAL). Hur kan jag gå tillväga för att få mina skador ersatta?Om du har tecknat en försäkring rekommenderar jag dig att i första hand kontakta ditt försäkringsbolag för att undersöka om försäkringen täcker skadan som du drabbats av. Om du inte har en försäkring eller om försäkringen inte täcker din skada ska du vända dig till Skara sommarland och begära att de ersätter din skada. Om försäkringen skulle täcka din skada kan du istället begära att Skara sommarland betalar ersättning för din självrisk. Om Skara sommarland menar att de inte är ansvariga för din skada finns det olika sätt att gå vidare. Du kan ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten, enligt lagen om betalningsföreläggande och handräckning. För information om hur du ansöker och hur processen går till kan du klicka på den här länken till Kronofogdemyndighetens webbplats. En annan möjlighet är att lämna in en stämningsansökan till tingsrätten. Jag rekommenderar dock att du använder dig av den möjligheten i sista hand. En process i domstol kan bli både dyr och tidskrävande. Den som förlorar ett mål är som huvudregel skyldig att betala motpartens rättegångskostnader (18 kap. 1 § rättegångsbalken). Om du vill få ytterligare rådgivning om hur du kan gå vidare med ditt fall kan du boka tid med vår juristbyrå. Du bokar på den här länken. Du kan även ringa oss för att få mer information. Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån – fre kl. 10.00-16.00Hoppas att du fick svar på din fråga, annars får du gärna återkomma till oss på Lawline!