Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur du får ut ditt skadestånd beror på vem som är skyldig att betala skadeståndet till dig. Eftersom din fråga är ganska brett ställd kommer jag nedan redogöra för några olika situationer som du sen kan söka vidare information om. Om du varit målsägande i en brottmålrättegång och tillerkänts skadestånd som gärningspersonen ska betala kan du vända dig till kronofogdemyndigheten och få hjälp med att driva in skadeståndet. Du kan läsa mer på kronofogdemyndighetens hemsida som du hittar här. Rör det exempelvis en tvist om pengar där domstolen utdömt skadestånd till dig som ska betalas av den andra parten kan du i första hand kontakta personen som ska betala ut skadeståndet till dig. Om personen inte vill betala kan du vända dig till Kronofogden och få hjälp där domen från domstolen fungerar som en exekutionstitel och utgör grund för verkställighet. Du kan läsa mer på kronofogdemyndighetens hemsida här. Om det snarare rör sig om en ersättning från ett försäkringsbolag bör du vända dig direkt till försäkringsbolaget för att få information om hur du ska gå vidare. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Har du fler frågor går det bra att ställa en fråga till. Med vänliga hälsningar

My Öhman |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att stämma någon innebär att man begär skadestånd för uppkommen skada, att brott har begåtts är ingen förutsättning för att skadestånd ska betalas ut. Staten och kommunen är skadeståndsansvariga för skada som uppkommit till följd av fel och försummelse (3 kapitlet 2 § Skadeståndslagen). Socialtjänsten tillhör det allmänna och håller på med myndighetsutövning varför ett skadeståndsanspråk kan komma på fråga i ditt fall. Arbetsgivare har ett ansvar för skador som orsakas av arbetstagare varför skadeståndsanspråket bör riktas mot socialtjänsten och inte den enskilda tjänstemannen. I vissa särskilda fall kan dock tjänstemannen själv bli skadeståndsansvarig. Har tjänstemannen i sin myndighetsutövning åsidosatt vad som gäller för dennes arbete, som att iaktta barnkonventionen, kan personen även dömas för tjänstefel (20 kapitlet 1 § Brottsbalken). En sådan anmälan görs hos polisen. Att driva ett skadeståndsanspråk mot det allmänna kan ofta bli en långdragen och kostsam process. I första hand råder jag dig därför att göra en anmälan hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO). IVO bedriver tillsyn över socialtjänsten och har för uppdrag att se till att de sköter sin verksamhet enligt reglerna. Anser IVO att socialtjänsten har brustit i sin verksamhet kan du få hjälp att driva ett skadeståndsanspråk. Hoppas att du har fått svar på dina funderingar!

Siva Arif |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett tvistemål som består av två parter; kärande (den som väcker åtal) och svarande (din motpart). I stämningsansökan ska du först och främst ange vad du yrkar. Ett yrkande kan till exempel vara: "Käranden yrkar att domstolen förpliktigar Svaranden att till Käranden utge x kr.". Grunden förklarar varför du rättsligt sett har rätt till det som yrkas. Det bör även anges sakomständigheter, vilket är sådant som du anser att har inträffat och kan bestå i en beskrivning av händelseförloppet.Till stämningsansökan bör du även bifoga bevisning som styrker dina påståenden. Bevisningen kan vara såväl muntlig (till exempel vittnen) som skriftlig (fotografier, utlåtanden, fakturor för att styrka kostnader m.m.). Utgångspunkten är att det är den som påstår något som har bevisbördan för det.För en förenklad form av stämningsansökan kan du ladda ned en ansökan via Sveriges domstolars hemsida. Det kan dock vara svårt att skriva en stämningsansökan korrekt själv. Du är inte tvungen att ha ett ombud, det kan däremot vara en god idé att ha det om du inte är juridiskt bevandrad.Om du vill ha hjälp av en jurist som skriver stämningsansökan och företräder dig är du varmt välkommen att återkomma till oss här.Vänligen,

Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vad gäller ersättning vid skador hittas regler i Skadeståndslagen(SkL).Utgångspunkten i dessa typer av frågor är att skadan ska täckas av någon försäkring. Om det inte gör det, krävs det att grannen agerat med flit eller varit oaktsam för att behöva betala skadestånd. Utöver detta krävs det också att handlandet ska ha ett kausalsamband med skadan. Detta innebär att det ska finnas ett orsakssamband där det går att bevisa att grannens handlande haft en direkt koppling till skadan på din bil, 2 kap. 1 § SkL. Angående att din granne skulle agerat med flit är förmodligen osannolikt. Din granne har förmodligen inte själv sågat av trädet med avsikt för att sedan förstöra din car port. Det är mer troligt att grannen skulle agerat av oaktsamhet. Om trädet exempelvis var dött och du kan bevisa att grannen visste om detta utan att vidta några åtgärder för att motverka eventuella skador så skulle man kunna kräva grannen på skadestånd på grund av oaktsamhet. Det skulle dock vara svårt att bevisa att grannen vetat om eventuella faror om inte trädet var i uppenbart dåligt skick och åtminstone borde insett att det kunde ske en olycka om ingen åtgärd gjordes åt trädet. Om trädet fallit ned på grund av naturliga anledningen som exempelvis hård vind eller liknande, så saknas ett orsakssamband mellan skadan på din car port och din grannes handlande. Grannen kan i det fallet inte bli skadeståndsskyldig. Min bedömning är att det kan vara svårt att få grannen att betala skadestånd för denna händelse. Mitt förslag är att prata med din granne och se om ni kan komma fram till en lösning tillsammans. Hoppas du fick svar på din fråga!

Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den lag som är tillämplig i detta fall är skadeståndslagen (SKL) eftersom du som skadeliden vill kräva ersättning från den skadevållande.Av skadeståndslagen framgår följande. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vållar sakskada ska ersätta skadan (2 kap. 1 § SKL). Det är ostridigt att din vän orsakade skadan till följd av att ha kört bilen i alldeles för höga hastigheter på en dålig väg. Din vän har inte nödvändigtvis haft uppsåt till att vålla skada, men har agerat oaktsamt. Den bedömningen grundar jag på att din vän begått såväl vårdslöshet i trafik (1 § lag om straff för vissa trafikbrott) som olovlig körning (3 §), samt rattfylleri (4§) och möjligen även fler brott i och med agerandet. Att brott har begåtts, varpå skada därav uppkommit talar för ett oaktsamt agerande, vilket gör din vän skadeståndsskyldig.Att din vän är skadeståndsskyldig i förhållande till en sakskada innebär att du har rätt att få ersättning för reparationskostnader (5 kap. 7 § skadeståndslagen). Huvudregeln vad gäller reparationskostnader är att det inte ska kosta mer än skadans värde. Avsteg från huvudregeln kan göras. En förutsättning är att det kan anses rimligt att reparera föremålet och att kostnaden för reparationen håller sig inom rimliga gränser. Skulle reparationskostnaderna vara alldeles för höga är det möjligtvis rimligare att inte laga bilen utan istället kräva ersättning för dess återanskaffningsvärde minus bilens ålder och bruk. Jag förutsätter dock att det är mer värt att reparera bilen. I och med att du har rätt till ersättning för reparationskostnaden har du en fordran mot din vän. Din vän har alltså en skuld gentemot dig. Det är inte hans rätt att diktera villkoren för hur reparationen ska göras. Särskilt inte när hans förslag är orimlig. Du har rätt att få din bil reparerad så att den motsvarar det skick den var innan skadan. Det kan ju inte göras med bildelar som egentligen inte ska ingå in din bil.Vad du skulle kunna göra är att strunta i hans förslag och istället reparera bilen hos en reparatör du litar på. Be om ett kostnadsförslag på reparationen. Öka den summan med 15 % och skicka till din vän. Säg då att han måste vara beredd att betala detta. Anledningen till att du ska be om kostnadsförslag hos reparatören och öka det med 15 % är med anledning av konsumenttjänstlagen. Där sägs att om en reparatör ger ett ungefärligt prisförslag så kan ändå priset i slutet vara 15 % högre. Exempelvis: reparatören säger att reparationen kommer kosta ungefär runt 3 000 kronor. När reparationen är slut får summan ändå landa på 3 450 kronor (450 = 15 % av 3 000). Att du ökar kostnadsförslaget med 15 % och sedan skickar till din vän är i min mening en bra idé. Då förbereder du din vän på det högsta priset som reparationen kan kosta. Skulle din vän vägra betala kan du antingen vända dig till kronofogden och ansöka om ett betalningsföreläggande. Alternativet är att hota med att stämma honom i tingsrätten.Ytterligare möjlighetEftersom din vän begått brott är det inte helt otänkbart att detta är ett polisärende och att din vän kommer att åtalas. I sådana fall skulle du kunna höra av dig till förundersökningsledaren i målet och begära att åklagaren ska driva ditt skadeståndsanspråk samtidigt som åklagaren driver sin ansvarstalan. Denna rätt har du enligt 22 kap. 2 § rättegångsbalken. För dig skulle det heller inte kosta någonting. Denna möjlighet finns alltså bara om detta har blivit en polisutredning. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänliga hälsningar,

Siva Arif |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett tvistemål som består av två parter; kärande (den som väcker åtal) och svarande (din motpart). I stämningsansökan ska du först och främst ange vad du yrkar. Ett yrkande kan till exempel vara: "Käranden yrkar att domstolen förpliktigar Svaranden att till Käranden utge x kr.". Grunden förklarar varför du rättsligt sett har rätt till det som yrkas. Det bör även anges sakomständigheter, vilket är sådant som du anser att har inträffat och kan bestå i en beskrivning av händelseförloppet. I yrkandet ska man kort och koncist ange vad man vill att domstolen ska meddela för domslut. Du ska alltså i yrkandet ange vad du vill att domaren ska meddela för dom.Till stämningsansökan bör du även bifoga bevisning som styrker dina påståenden. Bevisningen kan vara såväl muntlig (till exempel vittnen) som skriftlig (fotografier, utlåtanden, fakturor för att styrka kostnader m.m.). Utgångspunkten är att det är den som påstår något som har bevisbördan för det.Om du behöver vidare hjälp i ditt ärende, rekommenderar jag att du tar kontakt med vår juristbyrå här. På så sätt kan du få hjälp med att upprätta hela stämningsansökan och att vi företräder dig om du vill.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Vänligen,

Måns Hellberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Svaret på din fråga beror på hur man betraktar relationen mellan din syster och den klinik som utförde operationen. Anses hon vara en patient aktualiseras möjligheten till patientskadeersättning från ett försäkringsbolag. Är hon däremot inte att anse som patient återstår möjligheten till skadestånd. Nedan har jag redogjort för båda alternativ.PatientskadeersättningDen som är patient och har drabbats av en kroppskada med anledning av hälso- och sjukvård har möjlighet att ansöka om ersättning hos vårdgivarens försäkringsbolag. Som patient räknas enligt praxis även en person som genomgått ett skönhetsingrepp som krävt medicinsk kompetens, och som utförts av en person med medicinsk kompetens. Om den klinik som din syster besökte hade sådan kompetens, och ingreppet krävde sådan kompetens, räknas kliniken som en vårdgivare och din syster som patient. Alla vårdgivare ska ha en patientskadeförsäkring (12 § patientskadelag). Om vårdgivaren trots det inte har en patientskadeförsäkring kan man som patient istället ansöka om ersättning hos Patientförsäkringsföreningen (14 § patientskadelag). Frågan om en person som låtit göra ett skönhetsingrepp ska anses vara patient har flera gånger varit föremål för domstolsprövning. Bland annat har personer som fått fillers, penisförstoring respektive bröstförstoring ansetts vara patienter.Förutsättningar för ersättningPatientskadeersättning lämnas om följande förutsättningar är uppfyllda. Det ska vara tal om en personskada, och skadan ska ha kunnat undvikas genom ett annat mindre riskfullt utförande (6 § patientskadelag). Att din syster har råkat ut för en personskada är klarlagt. Om ingreppet hade kunnat utföras på ett mindre riskfyllt sätt är däremot en fråga för medicinsk kunnig personal att besvara.SkadeståndFör att nå framgång med en skadeståndstalan i domstol krävs det att ni lyckas bevisa att personen som utförde ingreppet vållade din systers personskada genom vårdslöshet (2 kap 1 § skadeståndslag). Patientskadelagen och skadeståndslagen bygger på samma bedömning av vårdpersonalens agerande, så det blir en liknande bedömning här som under rubriken "förutsättningar för ersättning". Att kräva någon på skadestånd sker genom att man ansöker om stämning hos tingsrätten (42 kap 1 – 2 § rättegångsbalk). Min rekommendationAtt utkräva skadestånd i domstol kan vara en kostsam och svår process. Av den anledningen rekommenderar jag er att som första steg kontakta kliniken för att fråga om de har en patientskadeförsäkring, och isåfall anmäla skadan till försäkringsbolaget. Försäkringsbolaget begär då ut journaler från kliniken och företar en utredning varpå det fattas ett beslut om ersättning. Detta kostar inget för din syster. Om kliniken inte har en patientskadeförsäkring kan din syster vända sig till Patientförsäkringsföreningen. Även om kliniken inte anser sig vara en vårdgivare som bedriver hälso- och sjukvård, och inte omfattas av kravet på patientskadeförsäkring, kan det hända att Patientförsäkringsföreningen gör en annan bedömning. Bedömningen som försäkringsbolaget gör går att överklaga till Patientskadenämnden. Om din syster inte beviljas patientskadeersättning kvarstår möjligheten att föra en skadeståndstalan i domstol.Hoppas du fick svar på din fråga.

Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Jag väljer att svara på dina frågor i omvänd ordning och inleda med att besvara frågan om huruvida skadeståndslagen (SkL) är tillämplig, och därefter besvara frågan om det finns något du kan göra. Jag kommer också att kommentera rättsläget.Tillämplig lagSkL är tillämplig lagstiftning i samtliga fall utom dessa:– då annat är särskilt föreskrivet i andra rättskällor– då annat är särskilt föreskrivet i avtal mellan parterna– då annat i övrigt följer av regler om skadestånd i avtalsförhållanden (1 kap. 1 § SkL)Svaret på din andra fråga är således att SkL är tillämplig förutsatt att ni inte avtalat om annat, vilket jag utgår från att ni inte har.Vad göra?Överlag är det bästa sättet att lösa juridiska tvister att kunna göra det frivilligt. Det är kostnadseffektivt, tidseffektivt och smärtfritt. Det är givetvis möjligt för dig att vända dig till domstol med ditt anspråk, men det kommer med lätthet att kosta dig mer tid och pengar än de 1 500 kr du kan vinna på det. Motsvarande gäller dock för mannen som släppte hantlarna på din mobiltelefon att det är betydligt billigare att ersätta dig frivilligt än påtvingat genom dom.Mitt främsta råd är att upplysa mannen om att du anser att du med hänsyn till SkL har rätten på din sida, och att han är skyldig att ersätta dig för självrisken. Du kan också upplysa honom om att det är möjligt att gå till domstol med ärendet, men att det är bättre för er båda att lösa saken på frivillig basis. Ett högst praktiskt – men viktigt – råd är att framställa din sak på ett så sakligt och trevligt sätt som möjligt. En sådan framtoning leder enligt min erfarenhet klart oftare till att motparten går med på att ersätta skadan än om man exempelvis höjer tonen och talar om alla rättsliga åtgärder man kan vidta. Det behöver inte finnas någon motsättning mellan att vara tydlig med sitt anspråk och att göra det på ett sympatiskt vis.Trots att du redan provat att lösa saken frivilligt en gång, föreslår jag alltså att du framställer din sak igen, med hänvisning till att SkL ger dig rätten till ersättning. Jag antar att ni båda beklagar den uppkomna situationen, och du kan framhäva att det inte finns något hämndbegär från din sida utan att det är av rena rättviseskäl du tycker att det är rimligt att du inte ska behöva stå självrisken för skadan som mannen orsakat.Ersättning enligt SkLMina råd ovan ges under förutsättning att du faktiskt har rätt till skadestånd avseende självrisken. Jag skulle behöva närmre detaljer om omständigheterna i fallet för att kunna ge ett klart svar på den frågan, men ger dig istället förutsättningarna för att vara berättigad skadestånd.I SkL beskrivs skadeståndsskyldighet mycket enkelt som att den som uppsåtligen eller av vårdslöshet orsaken en sakskada ska ersätta skadan (2 kap. 1 § SkL). Av regeln framgår explicit krav på att en skada måste ha uppstått, att denna måste ha orsakats av någon och att orsakandet skett åtminstone vårdslöst. Implicit finns även ett fjärde krav för skadeståndsskyldighet, nämligen att skadan orsakats med så kallad adekvat kausalitet, det vill säga att det finns ett rimligt tätt orsakssamband mellan orsakandet och skadan.Att skada uppstått, att mannen orsakat skadan och att det föreligger adekvat kausalitet mellan att han släppte hantlar på den och att den gick sönder får sägas vara helt uppenbart. Det låter också mycket sannolikt att det ska anses vårdslöst i förhållande till skaderisken att släppa hantlarna när din mobil låg i närheten. Den sista frågan är dock beroende av omständigheterna: Låg mobilen väl synlig eller var den dold av något? Är det vanligt att släppa hantlar på den platsen i gymmet? Brukar folk lägga sina mobiler eller andra ömtåliga saker på platsen? Bedömningar av vårdslöshet är i hög grad common sense-betonade och det är möjligt att svaret på huruvida vårdslöshetskravet i denna situation är förhållandevis givet, men utifrån din beskrivning är det svårt för mig att ge ett säkert svar på frågan.Slutligen vill jag nämna att även om mannen är skyldig att betala dig skadestånd har han rätt att få beloppet nedsatt i den mån du själv genom vårdslöshet bidra till att att skadan uppstått genom att lägga din mobil på platsen (6 kap. 1 § andra stycket SkL). Jag kan inte heller i denna fråga göra någon bedömning av i vad mån du varit vårdslös – det beror även här på de närmre omständigheterna i fallet – men du bör känna till att mannen mycket väl kan ha lagen på sin sida att hävda att beloppet han ska betala bör nedsättas och inte vara så högt som 1 500 kr.Vänligen