Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline!En hundägare har ett strikt ansvar enligt lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter, vilket innebär att ägaren har ett skadeståndsansvar oavsett om en skada skett uppsåtligen eller av oaktsamhet.Den skadelidande har exempelvis rätt till kostnader för vård, förstörda kläder och förlorad inkomst under en sjukskrivning. Dessutom har den skadelidande även rätt att få ersättning för så kallad ideell skada. Med ideell skada menas ersättning för sveda och värk, men och ärr.Det finns två sätt att begär skadeståndet på. Det ena alternativet är att tala direkt med hundägaren och begära skadestånd från denne. Denne kan då kontakta sitt försäkringsbolag och genom sin försäkring betala ut skadeståndet till dig.Om det skulle vara så att hundägaren vägrar betala dig eller om ni är oense om summan m.m. så är andra alternativet att skicka in en stämningsansökan till närmaste tingsrätt länk. Det kostar dig 900 kr om ditt skadeståndsanspråk är mindre än 23 250 kr, som du kan begära ersättning för i din stämningsansökan. Om anspråket är mer än 23 250 kr kostar ansökningsavgiften 2800 kr. Om du skulle förlora tvisten får du inte ersättning för ansökningsavgiften. I en rättegång kommer du behöva bevisa skadan genom t.ex. bild på hundbettet, sjukjournal, läkarbesök etc.Sammanfattningsvis är det mest effektiva om ni kan göra upp skadeståndet er emellan. Annars är stämningsansökan ett annat alternativ.Återkom gärna vid ytterligare frågor,Med vänlig hälsning,

Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av vad jag förstås av din fråga uppkom skadan alltså inte genom att personen själv befann sig i ett fordon som orsakade skadan på din bil. Istället har personen genom egen förmåga vält en vägskylt på din bil. Med hänsyn till detta kan jag för det första konstatera att skadan inte täcks av trafikförsäkringen. Detta eftersom det krävs att skada uppkommer i följd av trafik med motordrivet fordon. Då din bil var parkerad och personen som orsakade skadan inte heller befann sig i ett fordon faller skadan tyvärr utanför den vanliga trafikförsäkringen enligt 1 § trafikskadelagen. Såvida ni inte har en annan försäkring som täcker dessa typer av skador går det inte att få ersättning från ett försäkringsbolag för uppkommen skada. Istället måste ni försöka få ersättning direkt från personen som orsakade skadan. För att göra detta finns flertalet alternativ. Begär omprövning av polisanmälanEftersom personen vägrar betala skulle det lättaste för er vara om polisutredningen upptogs igen och att en åklagare därefter åtalar personen. Således tycker jag att ni ska vända er till polisen och begära att ärendet omprövas. Det finns inget formellt krav på hur en sådan begäran ska se ut. Men tydliggör varför ni menar att polisen ska återuppta ärendet. I fall det leder till åtal kan åklagaren föra er skadeståndstalan. Ansök om betalningsföreläggande hos kronofogdenAtt begära ersättning via kronofogden skulle eventuellt kunna få personen att se allvaret i situationen och välja att betala. Efter att ni gjort ansökan skulle kronofogden höra av sig till personen och ge denne kort tid på sig att antingen medge eller bestrida skulden. Medger personen skulden är problemet så gott som löst. Kronofogden kan dessutom hjälpa er att driva in skulden enligt 3 kap. 1 § 8 punkten utsökningsbalken. Om personen inte svarar kronofogden inom utsatt tid (ca två veckor) kommer detsamma ske.Bestrids ert krav kan kronofogden inte göra annat än att släppa ärenden eller hänskjuta det till tingsrätten enligt 33 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning. Ni skulle där alltså få driva en process mot personen där ni yrkar att tingsrätten ska förpliktiga personen att betala. Du kan ansöka om betalningsföreläggande genom att klicka här! Gå direkt till tingsrättenNi skulle kunna ta målet direkt till tingsrätten genom att ansöka om stämning. Eventuellt kan ni först meddela personen att ni förmår stämma denne, vilket eventuellt skulle räcka för att få betalt. Eftersom skadan ni vill ha ersättning för endast uppgår till 4 000 kronor skulle ert anspråk betraktas som ett "småmål" enligt 1 kap 3 d § rättegångsbalken (RB). Det medför att ni i princip bara betalar för era egna rättegångskostnader (dvs främst ombudskostnad, om ni har något) även om ni skulle förlora. Ni kan högst bli tvungna att betala för en timme av er motparts ombudskostnad (18 kap. 8 a § RB). Stämning görs till den tingsrätt där er motpart har sitt hemvist (10 kap. 1 § RB).Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänlig hälsning,

Jakob Osmo |Hej!Tack för att du vänder till dig oss på Lawline med din fråga!Jag kommer börja mitt svar med att förklara vilka krav som måste vara uppfyllda för att någon ska bli skadeståndsskyldig. I slutet av svaret kommer jag förklara hur du kan göra för att gå vidare med ditt skadeståndskrav.Vilken lag är tillämplig i ditt fall?Regler om skadestånd finns i skadeståndslagen (SkL). Tillämpliga speciallagar och avtal om skadestånd ska tillämpas framför SkL (1 kap. 1 § SkL). För att avgöra om SkL ska tillämpas måste man veta vilken typ av skada som har inträffat. Av din fråga framgår att du har drabbats av en personskada. Det framgår däremot inte hur skadan har uppkommit. Jag kommer därför först att svara på din fråga utifrån att SkL kan vara tillämplig. Därefter kommer jag gå in på vad som gäller om det rör sig om en s.k. produktskada.När blir någon skadeståndsskyldig enligt skadeståndslagen?Om din skada har orsakats till exempel av en säkerhetsbrist i parken kan regeln i 2 kap. 1 § SkL vara tillämplig. Företags och organisationers ansvar enligt regeln kallas organansvar. För att organansvar ska inträda krävs det inte att någon enskild arbetstagare har orsakat skadan. Man tittar istället på hur företaget har organiserat sin verksamhet m.m. Jag kommer nu att gå in på vilka krav som måste vara uppfyllda för att regeln ska vara tillämplig. Det är du som skadelidande som ska bevisa att skadan har inträffat och vem som har orsakat den. Skadan måste ha orsakats genom handling eller passivitet. Ansvar på grund av passivitet utgår om det finns en skyldighet enligt lag eller avtal att handla eller om någon har framkallat en fara och sedan inte gjort tillräckligt för att förebygga eventuella skador. Det måste dessutom finnas ett tillräckligt starkt orsakssamband mellan handlingen/passiviteten och den uppkomna skadan. Detta kallas adekvat kausalitet. Man gör en objektiv bedömning och tittar på om skadan var en rimlig och förutsägbar effekt av handlandet eller passiviteten. Slutligen måste skadan ha orsakats uppsåtligen eller av oaktsamhet. En uppsåtlig handling är en handling som begås med avsikt att en effekt ska inträffa. En oaktsam handling är en handling som avviker från vad som är ett normalt agerande i en viss situation. Man tittar på exempelvis hur stor risken för skada var och hur stora möjligheterna var att förhindra skadan. Om det är en arbetstagare som har orsakat skadan kan istället 3 kap. 1 § SkL vara tillämplig. Det krävs att arbetstagaren orsakade skadan i tjänsten för att arbetsgivaren ska bli skadeståndsskyldig. Skadan ska ha orsakats genom fel eller försummelse (3 kap. 1 § första stycket första punkten SkL). I övrigt gäller samma krav som ovan. Här är det alltså arbetsgivaren som blir skyldig att ersätta skadan. För att en enskild arbetstagare ska bli skadeståndsskyldig krävs att det finns synnerliga skäl (4 kap. 1 § SkL). Det kan till exempel vara om en anställd har begått ett brott på arbetsplatsen. En bedömning måste dock göras i varje enskilt fall.När blir någon skadeståndsskyldig enligt produktansvarslagen?Om skadan är att anse som en produktskada ska istället produktansvarslagen (PAL) tillämpas. Skadestånd enligt lagen betalas för personskador som en produkt har orsakat på grund av en säkerhetsbrist (1 § första stycket PAL). Vad som är en produkt framgår av 2 § PAL. En produkt har en säkerhetsbrist om den inte är så säker som skäligen kan förväntas (3 § PAL). Vid bedömningen om produkten har en säkerhetsbrist tittar man på bland annat produktens förväntade användningsområde. Lagen kan bli tillämplig om din skada har orsakats av en säkerhetsbrist i en karusell eller liknande. Man ska i första hand rikta sitt ersättningskrav mot produktens tillverkare eller importör (6 § PAL). Om det inte framgår vem som är tillverkare eller importör kan man istället rikta sitt krav mot den som har tillhandahållit produkten (7 § PAL). Hur kan jag gå tillväga för att få mina skador ersatta?Om du har tecknat en försäkring rekommenderar jag dig att i första hand kontakta ditt försäkringsbolag för att undersöka om försäkringen täcker skadan som du drabbats av. Om du inte har en försäkring eller om försäkringen inte täcker din skada ska du vända dig till Skara sommarland och begära att de ersätter din skada. Om försäkringen skulle täcka din skada kan du istället begära att Skara sommarland betalar ersättning för din självrisk. Om Skara sommarland menar att de inte är ansvariga för din skada finns det olika sätt att gå vidare. Du kan ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten, enligt lagen om betalningsföreläggande och handräckning. För information om hur du ansöker och hur processen går till kan du klicka på den här länken till Kronofogdemyndighetens webbplats. En annan möjlighet är att lämna in en stämningsansökan till tingsrätten. Jag rekommenderar dock att du använder dig av den möjligheten i sista hand. En process i domstol kan bli både dyr och tidskrävande. Den som förlorar ett mål är som huvudregel skyldig att betala motpartens rättegångskostnader (18 kap. 1 § rättegångsbalken). Om du vill få ytterligare rådgivning om hur du kan gå vidare med ditt fall kan du boka tid med vår juristbyrå. Du bokar på den här länken. Du kan även ringa oss för att få mer information. Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån – fre kl. 10.00-16.00Hoppas att du fick svar på din fråga, annars får du gärna återkomma till oss på Lawline!

Sanna Warnemyr |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Frihetsberövandelagen reglerar frågan om ersättningEnligt frihetsberövandelagen har den som varit frihetsberövad utan att sedan bli dömd för gärningen i regel rätt till ersättning av staten. Jag utgår från att det är en sådan situation du syftar på och undrar mer över.Handläggningstiden är cirka sex månaderDen frihetsberövade behöver själv ansöka om ersättning hos Justitiekanslern. Justitiekanslern har i uppgift att se över de svenska myndigheterna och deras tjänstemän. Har ansökan inte gjorts är detta alltså det första steget att ta. Enligt Justitiekanslerns hemsida är den normala handläggningstiden cirka sex månader. Efter att beslutet meddelats tar det cirka tio arbetsdagar innan pengarna betalas ut.Allmänna förutsättningar för rätt till ersättningDet finns vissa grundläggande krav för att den frihetsberövade personen ska ha rätt till ersättning. Till att börja med ska personen varit anhållen i minst 24 timmar i sträck eller blivit häktad. För att ansökan ska vara giltig ska även förundersökningen avslutats eller frikännande dom meddelats för den brottsmisstanke som frihetsberövandet avsåg (2 § frihetsberövandelagen). Man kan dessutom bara få ersättning för vissa typer av skador och skadan ska vara en direkt följd av frihetsberövandet (7 § frihetsberövandelagen). För andra typer av skador eller skador som inte beror på frihetsberövandet kan man ha rätt till ersättning enligt annan lag, exempelvis skadeståndslagen. Frihetsberövandelagen innehåller även vidare bestämmelser om rätt till ersättning och ersättningens omfattning. Justitiekanslerns hemsida har en del information om detta.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Johannes Weister |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I svaret finner du först ett kort, sammanfattande svar, därefter grundläggande förutsättningar för skadestånd och slutligen praktiska råd om hur du bör gå till väga ifall skadeståndsskyldighet föreligger.Kort svarSkadestånd skulle kunna utgå, men huruvida någon är skadeståndsskyldig är svårt att bedöma utifrån vad du berättat. För det fall skadeståndsskyldighet skulle föreligga rekommenderar jag i första hand att du och grannen i samförstånd löser det via försäkringar. I sista hand prövning vid domstol, handlagt som ett s.k. småmål där rättegångskostnaderna begränsas.Allmänna skadeståndsrättsliga förutsättningarSkadeståndslagen (1972:207) (SkL) reglerar din rätt till ersättning från en skadevållare. Enligt 2 kap 1 § ska den som med uppsåt eller utav oaktsamhet vållar sakskada ersätta skadan. Det finns ingen lagstadgad undre åldersgräns för när någon kan bli skadeståndsskyldig, men man brukar säga från ungefär femårsåldern (se NJA 1948 s 342 II). Barn under 18 års skadeståndsskyldighet regleras särskilt i 4 §. Bestämmelsen gör det möjligt att begränsa barnets ersättningsskyldighet, bl.a. med hänsyn till dess ålder och utveckling. Detta innebär att grannpojken möjligen skulle kunna vara ensamt skadeståndsskyldig och då finns ingen rättslig möjlighet att kräva föräldrarna på pengar. Däremot är det inte ovanligt att föräldrar ändå betalar sina barns skadestånd.Föräldrar kan i vissa fall vara ansvariga för skador orsakade av deras barn. Antingen genom 3 kap. 5 § SkL när deras barn begått brott och de blir då solidariskt med barnet betalningsansvariga upp till ca: 9 000:-. Det andra alternativet är då de brustit i sitt tillsynsansvar enligt 6 kap. 2 § föräldrabalken (1949:381). I dessa fall anses allra oftast föräldrarna ensamma ansvariga för skadan barnet gjort, vanligen när barnet är för litet för anses skadeståndsskyldigt. Tillsynsansvarets omfattning beror på barnets ålder och utveckling; ju yngre barn, desto mer tillsyn och uppsikt krävs av föräldrarna.Rena olyckshändelser medför dock inte skadeståndsskyldighet.Det framgår inte helt klart av din fråga huruvida grannpojken agerat vare sig uppsåtligt eller oaktsamt och om skadan är en följd av agerandet. Inte heller om föräldrarna på något sätt varit oaktsamma genom att exempelvis låta pojken göra något olämpligt eller bara inte haft uppsikt över honom. Därför kan jag inte göra någon bedömning ifall skadeståndsskyldighet faktiskt föreligger vare sig honom eller hans föräldrar. Hoppas att ovanstående i alla fall kan ge dig lite vägledning!Om skadeståndsskyldighet föreligger bestäms beloppet enligt 5 kap. 7 § SkL, vilket i det här fallet skulle innebära ersättning för din självrisk.Jämkning av skadeståndet är troligtvis inte aktuellt i det här fallet utifrån din beskrivning.FörstahandsrådOm du och grannen kan komma överens om att skadeståndsskyldighet åvilar antingen sonen eller dem rekommenderar jag i första hand att de ersätter dig via ansvarsskyddet i deras hemförsäkring. Det lär sannolikt bli det billigaste och effektivaste medlet.Eventuell prövning i domstol och rättegångskostnaderOm ni inte kommer överens och frågan om skadeståndsskyldighet förblir tvistig får ni pröva saken som ett tvistemål i tingsrätten. Reglerna för rättegången och rättegångskostnader i tvistemål regleras i rättegångsbalken (1942:740). I 1 kap. 3 d § 1 st. definieras s.k. småmål eller förenklande tvistemål, vilka är tvistemål där yrkat belopp inte överstiger 23'250:-. I dessa mål förväntas parterna själva föra sin talan inför en ensam domare, utan hjälp av juridiska ombud. Precis som i vanliga tvistemål står tappande (förlorande) part både sina egna och motpartens rättegångskostnader enligt 18 kap. 1 §. Rättegångskostnadernas omfattning är dock i småmål begränsade enligt 18 kap. 8 a §, vilket gör processen betydligt billigare och ekonomiskt säkrare för privatpersoner. En rådgivningstimme torde vara den största kostnaden en part har, vilken enligt 8 a § 2 st. 1 p. inte får överstiga 1 750:-. Således borde rättegångskostnaderna för tappade part inte överstiga ca: 6 000:- i normalfallet.Rättegången inleds med att du skickar in en stämningsansökan där du presenterar dina yrkanden och grunder. Jag rekommenderar att du tar hjälp av en jurist med stämningsansökan.För mer information kring hur din inleder rättegång m.m. rekommenderar jag Sveriges domstolars hemsida.Hoppas det här var till hjälp!Med vänlig hälsning,

Erica Lager |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ersättning vid patientskadorRegler gällande ersättning vid patientskador regleras av Patientskadelagen (PSL).Om du i Sverige har orsakats av skada till följd av bristande vård kan du som patient få ersättning för detta. Ersättning kan ges vid exempelvis om du har fått en felaktig diagnos (6 § punkt 3 PSL). Prövningen av ersättning för eventuella patientskador kan vara omfattande och utgår enligt 6§ andra stycket PSL utifrån den handlingsnorm som utövas av erfarna yrkesutövare inom området samt utifrån den kunskap som fanns vid tillfället för diagnosen. Vid offentlig vård, är det är till Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, LÖF som en ska vända sig till för att få ut sin ersättning. På deras hemsida går det att läsa om hur du anmäler, villkor för att få ersättning och hur mycket ersättning en kan få. Preskriptionstid för talanSkador som orsakats före december 2014 måste anmälas inom 3 år från det att patienten hade kännedom om att ett anspråk kunde göras gällande (23 § PSL). Kännedom innebär att 1) skadan är märkbar, 2) patienten inser att skadan har ett samband med den felaktiga diagnostiseringen och att den därmed har rätt till ersättning och 3) patienten är medveten om vart den ska vända sig för att kräva ersättning. Yttre preskriptionstiden är att anmälan måste göras inom 10 år från tillfället då skadan orsakades (23 § PSL).Ifall patienten inte väcker talan inom ovan preskriptionstid så förloras rätten till ersättning (25 § PSL).Kan du kräva ersättning?Det är utan tvivel om att du har fått en felaktig diagnos hos en läkare inom den svenska vården. Om det är likt du beskriver att du kommer få sitta i rullstol resterande tid av ditt liv samt förlorat talförmåga på grund av att rätt vård inte gavs tidigare och detta till följd av flera års feldiagnostisering, så har du även lidit en skada och kan ha rätt till ersättning enligt patientskadelagen. Jag kan dock inte svara på exakt hur din skada skulle bedömas i en prövning om ersättning eller hur mycket ersättning du hade kunnat få för din skada. Det svåra i ditt fall är preskriptionstiden. En anmälan göras inom 3 år från att en får vetskap om att anmälan kan göras eller 10 år från det att skadan orsakades. I ditt fall kom första felaktiga diagnosen år 2008 vilket idag är 11 år sedan. Som jag förstår situationen så fick du även rätt diagnos år 2014, vilket är 5 år sedan. Det är möjligt att det är avgörande när du fick veta att det fanns möjlighet att kräva ersättning. Förutsättningarna för 3-årstidsfristen innebär att skadan ska vara märkbar, du ska förstå att den har samband med den tidigare feldiagnostiseringen samt du ska veta vart du ska vända dig för att anmäla. Men då det är 5 år sedan du fick rätt diagnos och därmed bör ha märkt skadan och kunnat se ett samband så kan även den möjligheten ha preskriberats. Jag råder dig till att kontakta LÖF alternativt anlita juridisk hjälp i form av jurist eller advokat. Någon av de bör kunna berätta mer utifrån din situation. Jag ser på det såhär, utifrån den informationen du har skrivit här så tror jag att din talan har preskriberats. Dock kan det finnas alternativ. Det är möjligt att du kan göra anmälan på felaktig behandling och diagnos som skett från år 2009 och framåt (alltså inom 10 år från idag), även om första skadetillfället 2008 är preskriberats. Kontaktuppgifter till LÖF hittar du här .Vill du kontakta en jurist kan du kontakta en av Lawlines egna jurister via telefon: 08-533 300 04 eller boka tid här. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga!Vänligen,

Sanna Warnemyr |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!FrihetsberövandelagenOm du varit frihetsberövad och blivit friad från gärningen som du var misstänkt för har du i regel rätt till ersättning av staten. Detta regleras i frihetsberövandelagen. Handläggningstiden är cirka sex månaderEnligt Justitiekanslerns hemsida är den normala handläggningstiden cirka sex månader efter att ansökan gjorts. Efter att beslutet meddelats tar det cirka tio arbetsdagar innan pengarna betalas ut om ansökan godkänns.Allmänna krav för rätt till ersättningDet finns vissa grundläggande förutsättningar för att du ska ha rätt till ersättning. Du ska ha varit anhållen i minst 24 timmar i sträck eller häktad och förundersökningen ska ha avslutats eller frikännande dom meddelats för den brottsmisstanke som frihetsberövandet avsåg (2 § frihetsberövandelagen). Det är dessutom endast vissa typer av skador som du kan få ersättning för (7 § frihetsberövandelagen). För andra typer av skador eller skador som inte beror på frihetsberövandet kan man ha rätt till ersättning enligt annan lag, exempelvis skadeståndslagen. Om du får avslag på din ansökan är det alltså möjligt att du har rätt till ersättning grundat på bestämmelser i andra lagar än frihetsberövandelagen.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du kan rikta ersättningsanspråk mot gärningspersonen för skadorna han orsakat på din egendom. I första hand bör du rikta ersättningsanspråket direkt mot gärningspersonen. Var noga med att specificera era personuppgifter och varför gärningspersonen är skyldig att ersätta er pengar. Specificera även vilken summa ni kräver gärningspersonen på och hur ni kommit fram till den summan. Man kan även vända sig till Kronofogdemyndigheten och ansöka om ett betalningsföreläggande. Då meddelar Kronofogden ert ersättningsanspråk till gärningspersonen och denne kan medge eller bestrida. Om gärningspersonen bestrider kan man ta ärendet till domstol. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar