Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 2 kap 1 § Skadeståndslag (1972:207) så ska den som av uppsåt eller oaktsamhet orsakar en personskada eller sakskada ersätta den. Detta innebär att rena olyckshändelser inte kan föranleda skadeståndsskyldighet. I detta fall rör det sig om en sakskada i form av den förstörda skjortan. Sakskadan orsakades av att du råkade spilla vin på gästens skjorta och för att det ska föranleda skadeståndsansvar krävs att du på något sätt har varit vårdslös. Det kan exempelvis vara att du medvetet har arbetat med oknutna skosnören och därför snubblat till och spillt vinet. Om du inte har varit vårdslös och det alltså rör sig om en ren olyckshändelse så kommer skadeståndsskyldighet inte att aktualiserats.Om det är så att du har varit vårdslös och skadeståndsskyldighet aktualiseras så finns det någonting som kallas för arbetsgivarens principalansvar, vilket regleras i 3 kap 1 § skadeståndslagen. Principalansvaret innebär att den som har en arbetstagare i tjänst ska ersätta person- eller sakskada som denne vållar genom fel eller försummelse i tjänsten. Att servera vin ingår i din tjänst som servitris vilket innebär att händelsen skulle omfattas av principalansvaret. Detta innebär alltså att din arbetsgivare skulle bli skyldig att ersätta skadan. Det finns en bestämmelse i 4 kap 1 § skadeståndslagen som anger ett undantag från huvudregeln om att arbetsgivaren ansvarar för skador som en arbetstagare orsakar i tjänsten. Undantaget innebär alltså att arbetstagaren istället ska ansvara för skadan men detta gäller endast vid synnerliga skäl. I detta fall föreligger inte synnerliga skäl och det är således arbetsgivaren som ska ansvara för skadan. Sammanfattningsvis så är det tveksamt om denna situation överhuvudtaget kan föranleda skadeståndsansvar. Detta eftersom rena olyckshändelser inte aktualiserar skadeståndsskyldighet och ingenting i det du har berättat tyder på att du har varit vårdslös. Om det är så att bedömningen blir att du har varit vårdslös så kommer din arbetsgivare att bli skadeståndsskyldig på grund av principalansvaret. Du kommer således inte att stå för skadeståndet. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Lucas Rasmusson |Jag tolkar att din fråga rör sig om ett skadeståndsansvar mot din arbetsgivare att ersätta arbetsgivaren för halva självrisken på grund av en skada som hände under tjänst och det regleras i skadeståndslagen (SkL). Därför kommer jag gå igenom ditt skadeståndsansvar som arbetstagarenoch sedan lämna en rekommendation.Skadeståndsansvar för arbetstagare Det finns ett skadeståndsansvar för dig som arbetstagare mot din arbetsgivare men det är relativt begränsat. Det som krävs för att din arbetsgivare ska kunna få skadestånd är att det föreligger synnerliga skäl. Då att bedöma från den informationen du gett mig bör du inte behöva ersätta skadan. Dock går den regeln att avtala bort så den inte gäller genom exempel ditt anställningsavtal eller kollektivavtal. Då kan din arbetsgivare ha rätt att dra av pengar från din lön. Men om det inte är avtalsreglerat borde ditt ansvar att betala vara relativt låg då skyddet är ganska omfattande. Arbetsgivarens ansvar Arbetsgivaren ansvarar för sina anställdas agerande genom ett så kallat principalansvar och det kommer i uttryck i 3:1 SkL. Då ansvarar arbetsgivaren för de skador en arbetstagare orsakat i tjänst. Dock finns det skadeståndsansvar för arbetstagaren mot sin arbetsgivare enligt 4:1 SkL (se nedan). Hur fungerar skadeståndsbedömningen för en arbetstagare? Skadeståndsansvar regleras i 4:1 SkL för arbetstagare. Där står det att en arbetstagare ska ersätta skadan till arbetsgivare, då om personen har vållat, alltså orsakat skadan genom fel eller försummelse och det föreligger synnerliga skäl. Fel eller försummelse betyder att arbetstagaren ska ha gjort skada med uppsåt (vilja) eller vårdslöshet. När det kommer till synnerliga skäl är det svårt att göra en bedömning på vad som anses vara synnerliga skäl och därmed görs det en bedömning i det enskilda fallet. Där man beaktar bland annat arbetstagarens ställning (exempelvis arbetsuppgifter). Vid bedömningen ska man också beakta handlingens beskaffenhet, arbetstagarens ställning, den skadelidandes (arbetsgivarens) intresse och övriga omständigheter. Denna regel ger ett större skydd för arbetstagaren då krävs relativt mycket för skadestånd ska utges jämfört med vanligt skadeståndsansvar.Exempel på vad som kan anses vara synnerliga skäl (dock behöver det inte vara det, då det görs en bedömning i det enskilda fallet): Grövre brott Grov handlingUpprepad handlingEtt exempel där domstolen ansåg att det förelåg synnerliga skäl var när en anställd militär lämnade en dyrbar radiostation i en olåst bil och radiostationen stals (NJA 1981 s. 302).När 4:1 SkL inte gäller. Enligt 1:1 SkL är skadeståndslagen dispositiv och det betyder man kan avtala att skadeståndslagens bestämmelser inte ska gälla i vissa avtalssituationer som exempel genom anställningsavtal och kollektivavtal. Det betyder att det kan stå i ditt anställningsavtal eller kollektivavtal (som företaget är bundet till) att skadeståndslagens bestämmelser inte ska gälla för din situation, eller som exempel att man har utvidgat eller minskat ansvaret. Det kan resultera till att du kan ha fullt skadeståndsansvar och din arbetsgivare har rätt att ta ersättning ur din lön. Slutsats och rekommendation Du har ett skadeståndsansvar mot din arbetsgivare men dock bara när det finns synnerliga skäl, alltså vid undantagsfall. Så om du råkade orsaka olyckan så borde du inte ha ett skadeståndsansvar enligt 4:1 SkL men inget som kan garanteras. Då som poängterat kan det ha avtalats bort via anställningsavtal eller kollektivavtal att du kan ha fullt skadeståndsansvar. Sedan att försäkringsbolaget ansåg att olyckan var ditt fel så kan de vara så att du har skadeståndsansvar. Min rekommendation är att du kollar i ditt anställningsavtal och eventuellt kollektivavtal för att undersöka hur skadeståndsansvaret ser ut för din situation och kontaktar eventuellt fackförening för en bedömning på din situation då jag inte har tillräcklig information för att avgöra själv. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss.Med vänliga hälsningar,

Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du arbetar för ett företag som har hyrt ut dig till ett annat bolag hos vilken du har framfört en lastmaskin. Såvitt jag förstår rör det sig alltså om något form av bemanningsupplägg. I samband med utfört arbete (ditt bruk av en lastmaskin) gick en oförsäkrad traktor sönder ståendes hos kunden vilken denne sedermera också äger. Din arbetsgivare krävs nu på ersättning, en kostnad som man i sin tur har begärt att du personligen ska täcka. Mot bakgrund av det nu sagda undrar du därför huruvida du verkligen är skyldig att svara för den ifrågavarande kompensationen. Och den lagstiftning som behöver beaktas vid besvarandet av din fråga följer enligt nedan.Skadeståndslagen (SkL).Du har också beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål behandlas dessutom enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge ett någorlunda träffsäkert svar. I synnerhet i den här typen av skadeståndsärenden. Den fortsatta framställningen kommer därför att bli något generell till sin karaktär.Allmänna skadeståndsrättsliga principer, vad gäller?Skadestånd kan vara kontraktuellt och utomkontraktuellt (även kallat utomobligatoriskt). Ett kontraktuellt skadestånd aktualiseras vid krav på ersättning som grundas på ett avtalsbrott medan ett utomobligatoriskt sådant hör till de krav som inte har sin grund i ett kontraktsförhållande. Ett exempel på den senare varianten utgör ett barn som deltar i en oskyldig lek och till följd av denna råkar krossa en fönsterruta hos en granne. En grundläggande förutsättning för uppkomsten av ett skadeståndsansvar är naturligtvis en konstaterad skada och i den förevarande situationen handlar det om en så kallad sakskada. Med en sådan avses en fysisk skada på fast eller lös egendom (exempelvis en traktor), men även förlust av egendom, såväl permanent som tillfällig, är att betrakta som sakskada. Skadeståndsansvar fordrar i mångt och mycket en aktiv handling, vilket således innebär att passivitet i grunden inte utlöser någon skadeståndsskyldighet. Däremot kan eget förgående vållande stundtals leda till en plikt att handla varför den som underlåter att agera när en skada är på väg att inträffa på grund av en tidigare utförd handling (som är direkt orsak till uppkomsten av den fara som håller på att förverkligas) kan bli skadeståndsskyldig. Vidare ska tilläggas att det för skadeståndsansvar fordras att skadevållaren uppsåtligen (avsiktligen) eller av oaktsamhet (vårdslöshet) har orsakat den relevanta följden (sakskadan), vilket framgår av huvudregeln i 2 kap. 1 § SkL.Förutom uppsåt eller oaktsamhet krävs så kallad adekvat kausalitet (kausalitet = orsakssamband), vilket resulterar i två separata bedömningar. Kausaliteten innebär att det måste föreligga ett orsakssamband mellan handlingen (eller den eventuella passiviteten) och den skada för vilken den skadelidande kräver ersättning. Annorlunda uttryckt: Skadan måste utgöra en följd av den ifrågavarande handlingen. Kravet på adekvans tar sikte på själva orsaksförhållandet mellan skadevållarens handling och den uppkomna skadan och betyder att ansvar endast kan bli aktuellt om skadan var någorlunda påräknelig, förutsägbar och/eller typisk (naturlig) i förhållande till handlingen. För att illustrera det ovan anförda kan följande banala och ganska uppenbara skolboksexemplet anges. Den (X) som tillfogar en annan person (Y) kroppsskador för vilka denne sedan tvingas vårdas på sjukhus för undgår förmodligen ansvar i händelse av den skadelidandes (Y:s) död om dennes frånfälle sker till följd av en brand på sjukhuset (och inte på grund av de uppkomna kroppsskadorna). Kausaliteten i det här fiktiva exemplet är förvisso otvetydig. Om X inte hade misshandlat Y hade Y inte hamnat på det sjukhus som sedan drabbades av eldsvådan. Men det går knappast att argumentera för att orsaken till dödsfallet utgjorde en naturlig följd av den förövade misshandeln. Följden (resultatet) var med andra ord inte påräknelig för skadevållaren vid tidpunkten för den skadegörande handlingen (misshandeln). Ett annat sätt att med skadeståndsrättslig terminologi uttrycka detta är att säga att det inte låg i farans riktning att misshandeln skulle leda till den skadelidandes död som ett direkt resultat av en sjukhusbrand.Din fråga - Har din arbetsgivare något ansvar för den skada du vållade i tjänsten?Det förtjänas inledningsvis att säga att det är just den här typen av frågor som ofta kräver ingående kunskap om den situation och hela det händelseförlopp som låg till grund för den uppkomna skadan. Här kommer som sagt vårt kommande telefonsamtal att tjäna ett viktigt syfte. Men generellt kan sägas att arbetsgivarens så kallade principalansvar på skadeståndsrättens område är långtgående, vilket naturligtvis utgör en stor fördel för dig. I 3 kap. 1 § 1 st. 1 p. SkL stadgas att den som har arbetstagare i sin tjänst ska ersätta person- eller sakskada som arbetstagaren vållar genom fel eller försummelse i tjänsten. Huruvida du är att betrakta som arbetstagare är egentligen för mig helt ovisst, men jag utgår ifrån att så är fallet. Vidare står det klart att skadan vållades i tjänsten, vilket i princip innebär allt som sker bortom arbetsgivarens ordinarie verksamhet och utom normal arbetstid inte renderar i någon ersättningsskyldighet för densamma. Det ska också tilläggas att framförandet av lastmaskinen måste ha utgjort en för dig sedvanlig arbetssyssla. Om denna klart skulle ligga utanför dina vanliga arbetsuppgifter kan den rättsliga bedömningen möjligen bli en annan. Men avsaknaden av erforderligt försäkringsskydd är enligt min mening en ren nullitet (en icke-fråga). Om din arbetsgivare själv saknar ett välbehövligt försäkringsskydd förtäljer dock inte din ärendebeskrivning, men utgångspunkten får nästan att bli att det förhåller sig på det viset. I vart fall givet det krav som nu har riktats mot dig. Arbetsgivaren driver verksamheten och de risker som eventuellt är förenade med denna ska arbetsgivaren kalkylera för. Arbetsgivaren leder och fördelar arbetet inom organisationen och har, till skillnad från arbetstagaren, god möjlighet att teckna de försäkringar som behövs. Premierna utgör kostnader i verksamheten, vilka sedan enkelt kan beaktas vid prissättningen av varor och/eller de tjänster som denne erbjuder. Det ovan beskrivna synsättet har vunnit stöd i såväl rättspraxis (tidigare domstolsavgöranden) som doktrin (den rättsvetenskapliga litteraturen), vilket följaktligen, och detta utan att i skrivande stund egentligen känna till de närmare detaljerna, utgör grunden till varför det enligt mitt förmenande skulle framstå som orimligt att du personligen ska behöva svara för den inträffade skadan på traktorn. Att denna dessutom hos bolagets kund stod oförsäkrad menar jag inte är ett problem som du äger utan istället är något som får lösas inom ramen för det uppdragsavtal som är slutit med kunden.Det ska även noteras att jag bedömer att det skadeståndsrättsliga arbetstagaransvar som kommer till uttryck i 4 kap. 1 § SkL inte torde kunna göras gällande i det här fallet. Det fordras nämligen synnerliga skäl med hänsyn till handlingens beskaffenhet, arbetstagarens ställning, den skadelidandes intresse samt omständigheterna i övrigt. Exempel på vad som kan sorteras under begreppet synnerliga skäl är grövre brott och/eller grovt eller upprepat culpöst (vårdslöst) handlande från din sida. Härutöver kan din ställning i organisationen (typ innehav av ledande befattningar) liksom en eventuell ekonomisk stark position föranleda en skadeståndsskyldighet för din del. Men det finns ingenting i nuläget som tyder på att något av ovanstående skulle kunna åberopas av din arbetsgivare. Det måste vidare förtydligas att detta är ett undantag från huvudregeln om arbetsgivarens principalansvar och bestämmelsen i 4 kap. 1 § SkL aktualiseras mycket sällan i praktiken.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa dig nu på onsdag den 23/9 kl 11.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Jakob Westling |Hej och tack att du valde Lawline med din fråga! Din situation liknar vad vi kallar skadeståndsrätt. Det blir aktuellt när en skada har inträffat på grund av en oaktsam handling. D.v.s om man agerat på ett vårdslöst sätt och skadar något, kan det innebära att man kan bli skadeståndsskyldig. Det ovan beskrivna kan sägas utgöra huvudregeln, det finns dock ett flertal undantag till huvudregeln. En av dem handlar specifikt om just skador som sker i tjänsten.Gällande skador i tjänsten stadgas det i 3:4 Skl att arbetsgivaren har principalansvar. Det innebär att arbetsgivaren ska svara för de skador som arbetstagaren har vållat. Det innebär också att din arbetsgivare inte borde dra pengar från din lön, då det i praktiken innebär att det är du som betalar skadan.Hoppas det besvarade din fråga!

Linn Engdahl |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att en arbetsgivare har ansvar för skador som vållas av de anställda följer av arbetsgivarens principalansvar. Principalansvaret finns reglerat i 3 kap. 1 § skadeståndslagen. I fallet så som du beskriver det rör det sig om både personskada (bruten arm, brännskador och bula i huvudet) och sakskada (trasig moped). För att arbetsgivaren ska bli skadeståndsskyldig krävs att arbetstagaren vållat skadorna genom fel eller försummelse i tjänsten, 1 § första punkten. Utifrån den beskrivna situationen råder det ingen tvekan om att tömningen av papperskorgarna, från vilka skräp har trillat ut, har gjorts inom ramen för arbetstagarnas tjänst. Det låter därtill som om arbetstagarna har varit försumliga i sitt sätt att kasta runt med sopsäckarna. Arbetsgivarens principalansvar har därmed kickat in. I vissa fall, om synnerliga skäl föreligger, ska den försumliga arbetstagaren själv svara för skador som uppkommer i tjänsten, 4 kap. 1 §. Synnerliga skäl är ett högt uppställt krav som inte kan anses uppfyllt i den situationen som du beskriver. SlutsatsArbetsgivaren till de anställda som tömde papperskorgarna är ansvarig för skadorna som uppkommit på mopedisten, och det är till företaget som skadeståndskrav ska riktas.Allt gott!Med vänliga hälsningar,

Jessica Sarhede |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som säljare i butiken är du företagets representant och har vad som kallas en ställningsfullmakt. Denna gör så att du kan ingå avtal med kunden för butikens räkning, 2:10 2 st avtalslagen. Eftersom du ingår avtal för en näringsidkare och kunden är en konsument, så är det konsumentkreditlagen som reglerar kundens kredit och vad du måste informera om. Gällande sekretesslagen vet jag inte riktigt vad du syftar på, eller om det var kunden som tog upp det, jag kan inte se hur denna lagen skulle kunna bli aktuell i ert avtalsförhållande. Som näringsidkare (du räknas som näringsidkarens representant) ska man följa vad som kallas god kreditgivningsed, 6 § KkredL. Detta innebär att ni har skyldighet att ta tillvara kundens intressen och all den information som kunden behöver om krediten ska ges. Kunden ska vara denne skriver på ett kreditavtal få information om krediten i ett varaktig, läsbart och tillgängligt format, t.ex. en broschyr där all information ges om ränta, avgifter osv, 8 § KkredL. De påföljder som blir aktuella om du brustit i informationsplikten kommer att riktas mot företaget i första hand och inte dig personligen. Tillsynsmyndigheten för konsumentkrediter är Konsumentverket och de har möjlighet att ge företaget som du arbetar på sanktionsavgifter och i sista hand se till så att näringsidkaren inte får fortsätta med sin verksamhet, 57 § KkredL. Men för att näringsidkaren ska få förbud att fortsätta med sin näringsverksamhet krävs det mycket mer än ett enskilt fall. För att kunden skulle kunna rikta ett civilrättsligt skadestånd mot dig personligen krävs det att kunden orsakats sakskada, personskada eller ren förmögenhetsskada (dvs ekonomisk förlust utan fysisk skada). För att få skadestånd för en ren förmögenhetsskada krävs det att brott har begåtts, i detta fall är i så fall bedrägeri det som skulle kunna vara aktuellt. Detta brott bygger på att du vilselett kunden vilket orsakat denne skada och varit till vinning för din egen del. Jag saknar uppgifter för att kunna bedöma om kunden skulle kunna rikta ett skadeståndsanspråk mot dig. Men troligtvis inte, eftersom det krävs ganska stora summor för att det ska bli aktuellt att gå till domstol, dessutom har du ett omfattande skydd som arbetstagare och det är därför större chans att kunden skulle rikta sig mot företaget du arbetar på eftersom de har mer resurser och grundidén är att arbetsgivarna har ett långtgående skadeståndsansvar för sina arbetstagare. Vad som sannerligen kommer att hända är att kunden eventuellt lämnar en dålig recension, mejlar din arbetsgivare eller liknande. Saknar information om vad det är för typ av produkter ni säljer, vad ni har för villkor och liknande men för att göra kunden nöjd kanske företaget kommer att låta kunden frånträda avtalet och ditt sälj annulleras fast ni kanske inte brukar gå tillväga så annars. Företaget kanske ger dig en muntlig varning till exempel, det beror på vad för policys ni har och hur företaget väljer att hantera situationen. Men annars gällande kunden och dig personligen kan jag inte se att mer händer än att kunden lämnar negativt omdöme, kontaktar konsumentverket för att de ska lämna ett uttalande eller liknande. Att en polisanmälning gällande bedrägeri skulle leda någonstans ser jag inte att du behöver oroa dig för. Hoppas detta var svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det gäller skadeståndsskyldighet finns detta reglerat i skadeståndslagen (SkL) och det är därför också hit jag kommer att hänvisa mina svar. Jag kommer först att gå igenom vem som är skadeståndsskyldig för att sedan gå över på att se hur stort skadeståndet blir. Avslutningsvis kommer jag även snabbt gå in på några andra omständigheter kring bevisfrågan.Vem är skadeståndsskyldig? Utgångspunkten när det gäller skadeståndsskyldighet är att den som orsakat skadan ska ersätta den (2 kap. 1 § SkL). Det finns emellertid vissa undantag från detta, till exempel för den som har arbetstagare i sin tjänst, s.k. "principalansvar". Detta innebär att arbetsgivaren (principalen) ska ersätta skador som arbetstagaren orsakar i sin tjänst (3 kap. 1 § SkL). Vem är principalansvarig?En viktig fråga att utreda blir dock vem som är principal i det här läget. Man kan både tänka sig att det är din chef som är principal, men det är också möjligt att tänka att chefen för det externa bolaget är principal. Här finns det dock rättspraxis på området som säger att det är den som närmast utövar kontroll över arbetstagaren som anses ha principalansvaret. Det är alltså din chef som har ansvaret här då det är hen som bestämmer när och var den som klipper gräset ska göra detta. Jag ska dock även snabbt nämna att arbetstagaren själv kan bli skadeståndsskyldig om det finns "synnerliga skäl" (4 kap. 1 § SkL). Detta är dock ganska extrema fall och det krävs att arbetstagaren grovt åsidosatt sina instruktioner, vilket det inte framkommer av din fråga att arbetstagaren har gjort.Hur stort blir skadeståndet?I Sverige fungerar skadeståndet som ett kompenserande rättsmedel och inte som ett bestraffande rättsmedel (som i exempelvis USA). Detta innebär kort sagt att din chef är skyldig att sätta dig i samma position som om skadan inte hade skett. Skadeståndet ska alltså omfatta reparationskostnader samt annan kostnad till följd av skadan (5 kap. 7 § SkL). Skadeståndet kan jämkas om du varit medvållande till skadan med hänsyn till hur pass skyldig till skadan man anses vara på ömse sidor (6 kap. 1 §, andra & tredje stycket SkL). Då bilen stod på den av arbetsgivaren angivna parkeringsplatsen ser åtminstone inte jag någon anledning att jämka skadan. BevisfråganAvslutningsvis är det värt att nämna att det är du som skadelidande som har bevisbördan när det gäller skadeståndsansvar för någon annan. Du ska även bevisa att det finns "adekvat kausalitet", det vill säga att det finns ett samband mellan att din chef hyrde in den här tjänsten och att din bil har blivit skadan. Denna "kedja" mellan handling och skada får inte vara alltför långsökt. Min bedömning är dock att du bör kunna uppfylla både kravet på adekvat kausalitet och bevisbördan för att det är den här gräsklipparen som orsakat skadan på bilen. Min rekommendation blir därför att du kontaktar din chef och vänligt ber om att få ersättning för skadan. Det är alltid lättast att slippa dra frågor av den här typen till domstol. Om du får fortsatta problem rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå som du kan kontakta här eller ringa: Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Jag hoppas du har fått svar på din fråga och att din situation löser sig!Med vänliga hälsningar,

Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Som jag förstår situationen har du och dina anställda inte avtalat om vad som gäller om en nyckel tappas bort. Det innebär att skadeståndslagen (SkL) blir tillämplig. Utgångspunkten vad gäller skadestånd är att den som genom vårdslöshet vållar en sakskada - dvs en skada som har koppling till ett fysiskt föremål, i detta fall en bil - ska ersätta denna skada (SkL 2:1). Dock blir situationen annorlunda när det finns ett anställningsförhållande. Om en arbetstagare vållar en skada i samband med sitt arbete så blir denne ersättningsskyldig endast om "synnerliga skäl" föreligger (SkL 4:1). Detta är ett högt ställt krav och att tappa bort en nyckel uppfyller förmodligen inte kravet - det skulle snarare vara om arbetstagaren medvetet slängde bort nyckeln. Notera att det måste finnas ett samband med tjänsten för att denna begränsning av ansvaret ska bli aktuellt. Tappade den anställda bort nyckeln under tjänstetid så gäller begränsningen definitivt. Skedde det istället på dennes fritid skulle en domstol kanske anse att det inte skedde i samband med tjänsten. Det finns dock en stor risk att eftersom det rör jobbyncklar som inte behövs annars än i samband med arbetet så kommer det anses finnas ett samband.Alltså lär du inte kunna kräva att din anställde ersätter kostnaden.