Kan en arbetsgivare dra in hela lönen bara sådär?

2019-08-11 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Hej,Kan en arbetsgivare dra in hela lönen utan förvarning? Min arbetsgivare har dragit in min lön för juli utan att jag varken gått med på det eller fått en förvarning om det, jag såg det först på lönespecen.I februari i år så fick jag dubbel utbetalning (trodde jag), jag fick en lön på 21k och en lön på 35k, jag hörde av mig till HR och berättade att jag fått två utbetalningar varav de svarade med att de drar in lönen för Mars vilket jag var OK med.Nu så står det på lönespecen dock att de drar av hela lönen för juli som korrigering för fel utbetalning i januari. Vi kom ej åt vårat lönesystem i slutet av februari/under mars så jag har agerat i god tro att allt har blivit rätt efter att de korrigerat för Mars men ser på en lönespec för februari att den summan på 35k (som jag trodde var en del övertid som jag jobbade i jan/feb) är både lön för januari och februari, jag får ca 22k i månadslön efter skatt och har därför inte reagerat på att det skulle vara två löner då det enligt mig skulle röra sig kring 40k+ isåfall.Så återigen - kan en arbetsgivare dra in hela lönen bara sådär? Detta kommer att ställa till det väldigt mycket för mig.Tack!
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Vad tråkigt att det blivit såhär.Mitt korta svar på din fråga är nej, arbetsgivaren kan inte dra in lönen hur som helst. Din arbetsgivare borde talat med dig om utbetalningsfelet i februari och ni gemensamt kommit fram till en lösning om hur ni ska göra exempelvis att arbetsgivaren gör avdrag på dina framtida månadslöner med 2-3000 genom en återbetalningsplan, istället för att bara dra av allt på en gång utan att ens samråda med dig. Alltså var du och HR överens om att den skulle dras av i mars, men nu har den inte gjorts förrän juli. Du var inte informerad om att den skulle dras av i juli och din arbetsgivare saknade därmed ditt samtycke, vilket krävs för att han ska få dra av den så sent. Här träder lagen om arbetsgivarens kvittningsrätt fram. Lagen är tillämplig så fort arbetsgivaren har en fordran mot arbetstagaren. Det behövs alltså ditt godkännande för att arbetsgivaren ska få göra avdrag på lönen. Det kan finnas speciella bestämmelser om kvittning i kollektivavtal som reglerar arbetsgivarens rätt till kvittning. Arbetsgivaren kan alltså ha rätt att dra av pengarna, genom anställningsavtal så kolla den. Annars är det den nämnda lagen som gäller.Skulle arbetsgivaren kvitta din lönefodran utan ditt godkännande, i strid mot kvittningslagen skulle det kunna innebära ett skadeståndsansvar för arbetsgivaren enligt 8 § i samma lag. Jag hoppas du kunnat klara dig ändå och nu vet du att du har lagen på din sida och att din arbetsgivare troligtvis är skadeståndsskyldig. Jag rekommenderar dig att kontakta våra juristexperter inom området på telefon: 08-533 300 04 för mer hjälp om hur du ska gå tillväga för att kräva skadeståndet. Öppettiderna är måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Önskar dig en bra dag!Med vänlig hälsning,

Ersättning från arbetsgivare vid stöld på jobbet

2019-06-30 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Hej, Någon har stulit min väska på jobbet. Ingen aning att det var en arbetskamrat eller någon annan. Jag har tappat bil nyckel, hus nycklar, plånbok med alla dokumentet och tel laddare. Företaget måste ersätta någonting till mig eller inte? Jag hade inte skåp eftersom jag är extra personal och finns inte plats för alla.
Sebastian Näslund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Denna fråga kommer förmodligen avgöras av vad som egentligen står i ditt anställningsavtal alternativt kollektivavtal. Någon lagparagraf som skulle ge dig automatisk rätt till ersättning från din arbetsgivare finns alltså inte. Därmed bör du se över ditt huruvida anställningsavtal eller kollektivavtal föreskriver rätt till ersättning i denna typ av situation. Hoppas du känner att du fått svar på din fråga!

Efterlevandes rätt till skadestånd efter arbetsolycka

2019-04-09 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Min man dog i en arbetsolycka för 8 år, företaget blev dömda å var tvungen att betala en bot på en miljon. Jag och våra tre döttrar fick inte en krona. Olyckan kunde ha förhindrats om företaget hade gjort rätt!!Finns det ingen ersättning som ska gå till kvarvarande familjen??Med vänlig hälsning,
Henrik Witt-Strömer |Hej,Vi är tacksamma för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag beklagar den uppkomna situationen. Din fråga regleras av skadeståndslagen — SkL.Anhöriga tillerkänns enligt SkL skadestånd för följande: (1) begravningskostnad och, i skälig omfattning, annan kostnad till följd av dödsfallet; (2) förlust av underhåll; (3) personskada som till följd av dödsfallet åsamkats någon som stod den avlidne särskilt nära (2 kap 1 § och 5 kap 2 § 1 st SkL).Som vägledning för storleken för skadeståndet enligt punkten (3) kan nämnas rättsfallet RH 2013:13. I fallet tillerkändes föräldrarna och systern till en person som liksom din make förolyckats i en arbetsolycka 30 000 kr per person, med hänvisning till det lidande som till följd av dödsfallet åsamkats dem. Storleken på skadeståndet enligt punkten (2) beror på om någon av er antingen enligt lag hade rätt till underhåll efter din man eller på annat sätt var beroende av honom för er försörjning och underhåll utgick vid tiden för dödsfallet eller om det kan antas att underhåll skulle ha kommit att utgå inom en nära framtid därefter. Det tål att betonas att värdet av den avlidnes hushållsarbete i hemmet här ska likställas med underhåll. I SkL anges att förlusten ersätts i den omfattning som är skälig med hänsyn till er efterlevandes förmåga och möjligheter att genom eget arbete eller annars själv bidra till er försörjning (5 kap 2 § 2 st SkL). Med hänsyn till att det gått åtta år sedan olyckan, bör ni säkert ha en ganska god bild av behovet av underhåll.Avslutningsvis kan jag lyfta att skadeståndsskyldighet preskriberas efter tio år, och att ni alltså måste framföra ert krav mot arbetsgivaren inom tio efter olyckan (2 § preskriptionslagen). Mitt förslag är att ni vänder er till din mans arbetsgivare, och med hänvisning till RH 2013:13 meddelar att ni både anser er ha rätt till och vill ha skadestånd enligt SkL, om 30 000 kr per person.Vid sidan om bestämmelserna om skadestånd finns två vanliga skydd som ni säkert redan tänkt på. Om din man i sin allmänna pension hade efterlevandeskydd, kan ni som efterlevande erhålla din mans allmänna pension. Om han hade livförsäkring kan ersättning utgå från denna.Vänligen,

Arbetstagares skadeståndsansvar

2019-02-26 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Hej!!. Blev bestulen på paket i min firmabil under jobb(jobbar som budbilschaufför). Har polisanmält händelsen och berättat för chefen. Han vill nu att vi delar på kostnaderna för det stulna godset genom att dra av på min lön halva kostnaden. Har han rätt att göra så?. Vad gäller?. Ska tilläggas att polisärendet gick ej vidare och han säger att han fick nej från försäkringsbolaget vad gäller självrisk osv. Tack på förhand.
Elin Giding |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Skadeståndsansvar i ett anställningsförhållande regleras i 3-4 kap skadeståndslagen. När det gäller skador som arbetstagaren orsakar i tjänsten är huvudregeln att det är din arbetsgivare som hålls ansvarig, 3 kap 1§ SkL. Detta kallas principalansvar och innebär alltså att arbetsgivaren ansvarar för arbetstagarens oaktsamhet, trots att arbetsgivaren själv inte varit oaktsam.Däremot finns även undantag. Enligt 4 kap 1§ SkL kan du som arbetstagare själv stå ansvarig när det finns synnerliga skäl. Här tar man hänsyn till din ställning inom företaget, den skadelidandes intresse, handlingens beskaffenhet och övriga omständigheter. Det ställs därmed höga krav för att en anställd ska hållas ansvarig och bli skadeståndsskyldig gentemot sin arbetsgivare. Jag ser det därför som tveksamt att du skulle hållas ansvarig i detta fall för det stulna godset i budbilen. Det skulle isåfall vara om du handlat grovt vårdslöst, vilket inte verkar aktuellt i ditt fall. Dessutom när det gäller frågan om kvittning mot din lön gäller lag (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt. Enligt denna lag får kvittning endast ske med ditt medgivande, om det är avtalat eller om kvittningen avser en skada som vållats genom ditt uppsåt. I detta fall skulle därmed ditt medgivande krävas så länge ni inte avtalat att kvittning får ske. Genomför din arbetsgivare en otillåten kvittning (vilket det troligen är i ditt fall), kan hen istället bli skadeståndsskyldig gentemot dig.Sammanfattningsvis anser jag utifrån din beskrivna situation att du som anställd inte ska hållas ansvarig för det stulna paketet, utan att det går på din arbetsgivares principalansvar. Din arbetsgivare har inte heller rätt att kvitta skadeståndet mot din lön.Hoppas du är nöjd med svaret på din fråga! Du är alltid välkommen att höra av dig igen till vår rådgivning eller boka tid med någon av våra jurister om du vill ha ytterligare hjälp.Med vänliga hälsningar,

Kan arbetsgivaren hålla inne lön på grund av (eventuell) skada orsakad av mig?

2019-07-09 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Hej, jag har jobbat i en butik i ca 7 månader innan jag valde att avsluta min anställning för ett annat jobb. Nu hävdar mina tidigare arbetsgivare att jag slarvat och inte skött mitt jobb och att detta orsakat dom ekonomisk skada. Dom tänker hålla inne min slutlön tills dom vet hur dom ska lösa situationen som dom uttrycker sig. Har dom någon rätt att göra såhär? Jag började mitt nya jobb för en dryg månad sen.
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag ser det finns det ett par juridiska problemformuleringar här; får arbetsgivaren hålla inne din lön medan de utreder detta? Om de kommer fram till att du orsakat skada, får de då kvitta deras fordran mot din lön? Är du över huvud taget skyldig att ersätta skada som uppkommer i din tjänst?Jag kommer att dela upp mitt svar utifrån dessa problem. Din lönefordran gentemot din arbetsgivareEftersom du och din arbetsgivare kommit överens om att du ska utföra arbete så ska du få en motprestation i form av lön utbetalat till dig vid ett särskilt datum varje månad. Genom detta avtal har arbetsgivaren ingen rätt att hålla inne din lön. Detta gäller även du faktiskt har orsakar ekonomisk skada i tjänsten. Vad arbetsgivaren måste göra är att betala ut din lön vid rätt tillfälle. Eftersom denne nu håller inne din lön har du rätt till dröjsmålsränta enligt 3 och 6 §§ räntelagen. Som svar på din fråga får alltså arbetsgivaren inte hålla inne din lön. Om du har orsakat skada i din tjänst får detta kvittas mot din lönFör att de ska få göra löneavdrag på grund av skada som du orsakat måste vissa förutsättningar uppfyllda. Det måste det vara fråga om en klar och förfallen fordran enligt 3 § lagen om arbetsgivares kvittningsrätt. Med detta menas att det måste vara helt uppenbart att du har orsakat skadan, och de måste ha rätt att över huvud taget kunna kräva dig på pengarna. Om det visar sig att du har slarvat och orsakat ekonomisk skada är du då skyldig att ersätta?När det gäller skada som orsakas av arbetstagare i sin tjänst gäller speciella regler i skadeståndslagen (såvida ingenting annat har avtalats mellan dig och din arbetsgivare).Huvudregeln i skadeståndslagen (hädanefter SkL), vad gäller detta, är att arbetsgivaren står för skador som orsakas av den anställde. Detta kallas principalansvar och följer av 3 kap. 1 § SkL. Skulle det däremot var så att synnerliga skäl föreligger så är den anställde skyldig att betala för skada som denne orsakar genom fel eller försummelse i tjänsten (4 kap. 1 § SkL). Synnerliga skäl är ett väldigt högt krav och det räcker vanligtvis inte med slarv eller oförsiktighet utan det krävs oftast rena sabotage för att det ska föreligga. Slutsatsen här är alltså att såvida du inte medvetet saboterat är du inte skyldig att ersätta uppkommen skada. Detta såvida inte principalansvaret har avtalats bort. Din eventuella skadeståndsrättEftersom din arbetsgivare brutit mot ditt anställningsavtal när denne håller inne din lön kan du ha rätt till skadestånd om det är så att du lider någon ekonomisk skada på grund av detta. Exempelvis att du inte har möjlighet att betala räkningar och därmed får påminnelseavgifter och dröjsmålsräntor. SammanfattningArbetsgivaren har inte rätt att hålla inne lön. I det fall du lider någon ekonomisk skada på grund av detta är din arbetsgivare skadeståndsskyldig för det. Arbetsgivaren måste betala ut din lön och sedan kräva dig på ersättning om denne tror sig ha rätt till det. Min bedömning är däremot att såvida inte synnerliga skäl föreligger (vilket det nästan endast gör när det föreligger rena sabotage från arbetstagarens sida) har arbetsgivaren ingen rätt att kräva dig på pengarna även om du orsakat skada genom fel eller försummelse i tjänsten.Om det är så att arbetsgivaren gör löneavdrag finns det uttryckliga regler på hur detta får gå till. Skulle det ske (eller om du har några andra frågor) är du välkommen att höra av dig till oss igen!Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp!Med vänliga hälsningar,

Ska arbetstagare stå för uppkommen skada vid olycka med företagets bil?

2019-04-14 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |En av mina anställda glömde att handbromsa företagets bil i nedförsbacke. Bilen rullade bakåt och skadade två andra bilar. Har den anställde ngt ansvar i detta dvs får den anställde stå för självrisken? Anses detta inta innebära vårdlöshet i trafiken?
Amanda Keith |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vem står för uppkomna skador? Huvudregeln är att det är arbetsgivaren som står för skador som en arbetstagare genom fel eller försummelse orsakat i tjänsten, 3 kap 1 § Skadeståndslagen. Arbetsgivaren har alltså ett s.k "principalansvar". Endast om "synnerliga skäl" föreligger ska arbetstagaren ersätta sådan orsakad skada, 4 kap 1 § Skadeståndslagen. Synnerliga skäl föreligger sällan och vid bedömningen ska handlingens beskaffenhet, arbetstagares ställning, den skadelidandes intresse och övriga omständigheter beaktas. Synnerliga skäl kan, till exempel, anses föreligga om en arbetstagare orsakat skada uppsåtligen, genom grovt brott eller genom grov vårdslöshet. Med "arbetstagares ställning" avses vanligen den hierarkiska ställningen. Synnerliga skäl kan alltså anses föreligga i vissa fall då arbetstagaren har en arbetsledande ställning. Vårdslöshet i trafiken?Eftersom jag inte känner till samtliga omständigheter kring händelsen i detta fall kan jag inte svara på om denna situation skulle kunna klassas som vårdslöshet i trafiken eller inte. Nedanför är en kort redogörelse för vad som krävs för att vårdslöshet i trafiken ska anses föreligga. Vad som utgör vårdslöshet i trafiken regleras i 1 § Trafikbrottslagen. Det föreskrivs att om en vägtrafikant, den som för spårvagn eller den som någon annan stans för ett motordrivet fordon i väsentlig mån brister i den omsorg och varsamhet som till förekommande av trafikolycka betingas av omständigheterna, döms för vårdslöshet i trafiken. För att ha gjort sig skyldig till vårdslöshet i trafiken ska man ha gjort ett medvetet risktagande eller agerat med allvarlig oaktsamhet. Enligt förarbetena till lagen ska det först bedömas om handlingen i sig inneburit ett otillåtet risktagande på grund av brister i varsamhet och omsorg. Vidare ska en bedömning om chauffören insåg eller bort inse att agerandet utgjorde ett sådant risktagande, göras. Situationer som utgjort vårdslöshet i trafiken är, bland annat, då en chaufför inte kontrollerat bakomvarande trafik vid vänstersväng, då chaufför somnat vid ratten, då chaufför kraftigt överskridit tillåten hastighet vid förbi en skola samt då chaufför underlåtit att lämna företräde för mötande trafik i korsning. Sådant som inte kan sägas utgöra vårdslöshet i trafik är, till exempel, rena manövreringsmisstag eller felbedömningar av trafiksituationer på grund av tillfällig ouppmärksamhet. SammanfattningSom nämnt är huvudregeln att arbetsgivare står för skador som anställd orsakar genom fel eller försummelse i tjänsten. För att bryta den presumtionen krävs att synnerliga skäl föreligger, vilket det ganska sällan gör. Utgångspunkten är alltså att en arbetstagare normalt inte ska kunna hållas skadeståndsansvarig på grund av vållande i tjänsten. Det ställs alltså rätt höga krav för att hålla en arbetstagare ansvarig och vid bedömningen om "synnerliga skäl" föreligger krävs vanligtvis mer än enkel oaktsamhet. I denna situation finns det inget som tyder på att din anställda orsakade skadan uppsåtligen eller genom grovt brott. Vid bedömningen om "synnerliga skäl" föreligger blir det därmed avgörande om handlandet kan anses ha varit grovt vårdslöst. Då det krävs mycket till för att sådant handlande ska klassas som grov vårdslöshet och då "rena olyckshändelser" vanligtvis inte utgör vårdslöshet av sådan allvarlig karaktär blir min bedömning att handlandet inte utgjort grov vårdslöshet. Utifrån den information jag har verkar inte denna situation vara en sådan där synnerliga skäl föreligger och min slutsats blir därför att din anställda inte kan anses stå för uppkommen skada. Hoppas du fått klarhet i din fråga och hör gärna av dig igen om jag har varit otydlig i mitt svar eller om du har fler funderingar! Vänligen,

Har man rätt till skadestånd för skada orsakad av byggarbetare?

2019-03-31 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Hej! En hyresvärd håller på att bygga ett nytt hyreshus bredvid där jag bor. På gatan utanför är det parkering och gatan tillhör kommunen. Det finns inga förbudsskyltar som påvisar att parkering är förbjuden. Jag parkerade min bil precis efter där avspärrningen för bygget var. Och när jag återkom till den två dagar senare så upptäcker jag att när de entreprenörer som arbetar med husbygget har installerat fönster har det flugit fogskum och fastnat och härdats fast i min billack. Jag anser att detta inte bör ske, eftersom de måste ha nån typ av ansvar och det förfaller antagligen hyresvärden eller entreprenören att stå för skadan som blivit på min bil. (Den måste lackeras om). Finns det någon lag som styrker detta mer än skadeståndslagen? Eftersom jag kan tycka att man har fogat vårdslöst om det har hamnat på min bil. Vad kan jag göra?
Lovisa Sjöstedt |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det finns ingen ytterligare lag som reglerar din fråga då den redan regleras i Skadeståndslagen. Arbetsgivare har ett s.k. principalansvar, vilket innebär att de ansvarar för skador deras arbetstagare vållar i tjänsten (3 kap. 1 § första stycket SkL). Skadan på din bil är en sakskada. Sakskador täcks av principalansvaret om de orsakats av arbetstagarens fel eller försummelse i tjänsten (3 kap. 1 § första stycket första punkten SkL). Det kan liknas med att ha varit oaktsam – rena misstag räknas inte in.Fel innebär att man utfört en oaktsam handling, medan försummelse innebär att man varit oaktsam i att ha låtit bli att utföra en viss handling. Bevisbördan för detta ligger, som vanligt inom Skadeståndslagen, hos den som har blivit drabbad av en skada. Det innebär att du måste visa att skadan på din bil orsakats av att entreprenörerna varit oaktsamma.Mitt råd till dig är att vända dig till företaget som entreprenörerna är anställda hos och kräva ersättning för reparationskostnaden för bilen, då du anser att skadan uppkommit på grund av deras fel eller försummelse i tjänsten.Hoppas att du fått svar på din fråga! Vänligen,

Borde min moster få skadestånd för magcancer på grund av stress på jobbet?

2019-02-08 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Hej! Min moster har arbetat i 60 år inom barnomsorgen. Och har lidit både psykiskt och fysiskt. Dels av stress från barn. Nu är hon rädd för att ha fått magcancer på grund av detta. Hon borde egentligen få ett miljonskadestånd från förskolorna . Eller hur? Var God svara snarast . Mvh.
Oscar Jansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Först vill jag förstås beklaga sorgen ifall din moster drabbats av magcancer och hoppas hon får den behandling hon behöver för att bli frisk. Har din moster rätt till skadestånd? Du verkar misstänka att din moster drabbats av magcancer på grund av stressen hon fått genom sitt långa arbetsliv inom barnomsorgen. För att få ersättning från förskolorna krävs att de i alla fall varit så oförsiktiga (vårdslösa) att de tagit en otillåten risk så att din moster skadats i arbetet (se skadeståndslagen 2 kap 1§). Ett fall när det skulle kunna bli aktuellt är om förskolorna inte haft en så bra arbetsmiljö som de skulle kunna haft. Men hur arbetsmiljön ska vara beror också såklart på vilket slags jobb den som jobbar har ("arbetets natur", arbetsmiljölagen 2 kap 1§ första stycket). Eftersom att din moster jobbat inom barnomsorgen finns det förstås vissa risker som kommer av att jobba med barn som de inte kan komma ifrån. Jag kan tänka mig att om någon jobbar på en förskola får de ibland stå ut med till exempel högre ljudvolym än på vissa andra arbetsplatser. Jag kan också föreställa mig att det helt enkelt är vissa fysiska och psykiska belastningar som kommer naturligt av jobbet just på grund av att personen jobbar med barn, bland annat vissa stressfulla moment. Dessutom ska det finnas ett klart samband mellan den dåliga arbetsmiljön och magcancern, vilket kanske inte är givet i denna frågan eller i alla fall mycket svårt att bevisa. Eftersom att du inte skriver något om att din moster haft en orimlig arbetsbelastning eller liknande, ser det därför svårt ut för henne att få något skadestånd från förskolorna. Tyvärr måste jag säga att med den lilla information jag har att gå på så ser möjligheten att få något skadestånd från förskolorna små ut. Andra ersättningar från staten din moster kan ha rätt till Det som återstår är de ersättningar din moster kan få från staten, som kan vara till exempel sjukpenning eller pension. För arbetsskador kan du som skadad få rätt till ersättning från arbetsskadeförsäkringen (socialförsäkringsbalken (SFB) 39 kap 2§ första stycket). Detta gäller dock inte om arbetsskadan i grunden består i psykiska besvär som till exempel att din moster ogillat sitt jobb eller inte fått den uppskattning hon behöver eller liknande (SFB 39 kap 5§). Det finns alltså en risk att hon inte heller får en sån ersättning. Rätten till sjukpenning är dessutom begränsad till en kortare period för den som uppnått pensionsåldern (se SFB 27 kap 36-37§). Eftersom att du skriver att din moster arbetat i 60 år utgår jag ifrån att hon är gammal nog för att gå i pension, vilket jag skulle rekommendera i hennes fall. Inkomstpension kan din moster ta ut från att hon fyllt 61 (SFB 56 kap 3§ första stycket)Jag förstår att det kanske inte är vad du och din moster vill höra, men av den information jag har att gå på är det tyvärr så jag tror det är. Känner du och/eller din moster att ni vill ha mer kvalificerad juridisk hjälp så kan ni alltid boka tid med oss på vår hemsida. Hoppas du fick svar på dina frågor! Med vänliga hälsningar,