Elias Olsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline! Jag förstår situationen som att du på jobbet sålt varor till kreditsvaga kunder som ännu inte har betalat. Din (f d) arbetsgivare kräver nu att du ska betala kundernas förfallna skulder. Vad gäller? F d arbetsgivaren, bolaget, menar att du är skyldig att utge ersättning för de dåliga fordringar du skapat. Arbetsgivaren grundar troligen sitt anspråk på mellanmannarätten. En mellanman, alltså någon som genom en fullmakt agerar åt någon annan, kan bli skadeståndsskyldig om denne överträder sin befogenhet. (2 kap. avtalslagen). Som säljare är du fullmäktig åt din arbetsgivare. Din befogenhet – alltså vad du får göra – definieras av arbetsgivarens instruktioner. Har du blivit tillsagd att inte sälja till kreditsvaga kunder och överträdelsen, såsom i förevarande fall, lett till att arbetsgivaren lidit skada, kan du bli ersättningsskyldig. Men! Enligt huvudregeln är arbetsgivare skadeståndsskyldiga för skada som arbetstagare vållar genom fel eller försummelse i tjänsten, om inget annat framgår av det individuella anställningsavtalet (1 kap. 1 §, 4 kap. 1 § skadeståndslagen). Att ge kreditsvaga kunder respit med betalning är visserligen inte önskvärt, men det skedde faktiskt som ett led i din tjänsteutövning. Finns det synnerliga skäl kan skadeståndsskyldigheten övergå från arbetsgivaren till arbetstagaren. Synnerliga skäl är i praktiken illojalitet eller grov vårdslöshet men inget i din fråga tyder på att sådana omständigheter föreligger. Det är alltså din arbetsgivare som ska bära ansvaret för skadan. Mitt rådMitt råd är att bestrida skadeståndsskyldighet med hänvisning till:1) Du har över huvud taget inte åsamkat någon skada. Faktumet att kunderna inte har betalat ännu betyder inte att de inte kommer att betala. Istället för att kräva dig på pengar bör arbetsgivaren försöka inkassera skulderna från kunderna genom Kronofogden. 2) Även om det står klart att kunderna inte kommer att betala, kanske på grund av konkurs eller en kombination av höga skulder och inga tillgångar, är du inte ersättningsskyldig. Eftersom skadan har vållats i tjänsten ska arbetsgivaren bära ansvaret. Skulle arbetsgivaren inte godta invändningarna och istället ansöka om stämning bör du vidhålla ditt bestridande. Eftersom tvistebeloppet understiger ett halvt prisbasbelopp (22 750 kr) riskerar du inte att bära stora advokatkostnader även om du, mot förmodan, förlorar målet. Utöver goda juridiska argument har du alltså inte mycket att förlora, ytterligare några tusenlappar som mest, men 19 000 kr att vinna. Har du följdfrågor eller funderingar kring mitt svar är du välkommen att höra av dig till Elias.Olsson@Lawline.se! Vänligen,

Jesper Eng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom skadeståndsfrågor avgörs av domstol är det till tingsrätten du ska vända dig. Det är dock inget jag rekommenderar. Anledningarna till min avrådan kan du läsa om nedan.Kriterierna för skadeståndets utdömandeFör att du ska kunna få skadestånd krävs en del saker: att du lidit skada, att det finns en skadevållare, att det föreligger ett orsakssamband mellan skadevållarens gärning och din skada, samt att skadevållaren agerat vårdslöst eller med flit. Att du lidit skada är alldeles uppenbart, och jag går därför direkt vidare i analysen. Om skadevållarenVem skadevållaren kan tänkas vara är inte helt klart. Du skriver att stolsbenet säkert gick sönder när arbetarna staplade stolarna, eller när de varit hårdhänta på annat sätt. En fråga som uppstår är hur man ska kunna veta vem av arbetarna (hädanefter kallade A) som hade ställt fram just din stol, och vem av dem som ursprungligen gjort sönder den. Om de är arbetare i ordets egentliga mening, det vill säga om de är anställda, ansvarar arbetsgivaren enligt 3 kap. 1 § skadeståndslagen (SkL) för de skador hans anställda orsakar i tjänsten. Om så är fallet behöver vi inte veta exakt vem som gjort vad, eftersom det yttersta ansvaret ändå ligger på arbetsgivaren. Även vissa uppdragstagare anses som arbetstagare enligt 6 kap. 5 § SkL Eftersom du skriver att ett företag anordnade bröllopet måste jag utgå ifrån att personerna som jobbade där faktiskt var anställda.KausalitetOm vi då förutsätter att vi identifierat en skadevållare uppstår frågan om det föreligger ett orsakssamband mellan dennes agerande och din skada. Här stöter vi på problemet med att bestämma vilken handling som ska anses vara den skadevållande. Vi har ju dels själva staplandet av stolarna, och dels när de sattes fram. Det är här bäst att betrakta gärningarna som kumulerade. Med det menas att varje gärning för sig inte är skadeståndsgrundande, men att de tillsammans kan vara det. Vi ser alltså på saken som om det varit samma person som staplat stolarna och som ställt fram dem. Finns det då ett orsakssamband mellan de företagna gärningarna och din skada? Ja, det måste det anses göra.Adekvat kausalitetProblemet är emellertid inte kausaliteten, utan kravet på att den måste vara adekvat. Hela universum består av kausalkedjor. Exempelvis kunde inte A ställt fram din stol och orsakat skadan om inte han blivit anställd på företaget, HR-chefen på företaget hade i sin tur inte kunnat anställa A om det inte vore för att hon bestämt sig för att bli HR-chef efter att ha sett en utbildningsannons. Den som publicerat utbildningsannonsen hade inte kunnat göra det, eller någonting alls för den delen, om hans föräldrar inte träffats några decennier tidigare, och föräldrarna hade i sin tur inte kunnat träffas om inte deras föräldrar också gjort det. I slutändan är det alltså urcellen som orsakat din skada. Det vore naturligtvis absurt, och därför måste man avgränsa kausalkedjorna vid någon rimlig gräns. Denna gräns är den adekvata kausaliteten. Hur bedömer man då denna sak, vad är adekvat kausalitet? Jo, det är en fråga om rimlighet och förutsägbarhet. Utgångspunkten i adekvansbedömningen är att slumpmässiga fall inte är att betrakta som adekvat kausala. Det är här vi kommer in på ett svårlöst problem. Efter det att stolarna staplats ställs de ju sedan ut slumpmässigt, det liknar något av ett rouletthjul. Om några av stolarna förblev oanvända försvårar detta ytterligare din sak. Å andra sidan kan man naturligtvis invända att det ligger en viss förutsägbarhet och rimlighet i att en trasig stol kan orsaka skada på så sätt som nu skett. Det är en svår bedömning, och jag ska inte uppehålla mig mer vid den. Domstolen har sista ordet i sådana här frågor. Dessutom kan det tyckas onödigt att jag alls går igenom detta, eftersom jag är övertygad om att din sak kommer gå förlorad av helt andra orsaker, även om denna otydlighet i adekvansfrågan givetvis i sig inte heller är fördelaktig för din sak.Vårdslöhet2 kap. 1 § SkL stadgar att den som av vårdslöshet vållat skada ska ersätta den. Är det vårdslöst att göra sönder en stol och sedan ändå ställa fram den? Ja, jag kan inte komma till någon annan slutsats. Det ser alltså ut som att alla kriterier för din rätt till skadestånd är uppfyllda (om än med vissa tveksamheter i skadevållar- och adekvansfrågorna). Problemet är hur det ska bevisas. Kan det visas att stolen varit trasig från början? Även om den var det, kan det visas att A, när han ställde fram den, märkte eller borde ha märkt att den var trasig? Mitt bestämda svar på dessa frågor är nej, det går inte. Med sådana luckor i bevisningen blir det omöjligt att visa att någon faktisk vårdslöshet ägt rum, och därför kommer skadestånd inte på fråga. En annan vägIstället för att fokusera på A och deras gärningar kanske man ska se till arbetsgivaren istället. Två stolar har gått sönder. Varför? Kan det vara så att arbetsgivaren fuskat med inköpen, och köpt – ursäkta uttrycket – gammalt skräp, otjänligt som sittplats? I sådana fall skulle man kunna hävda att han agerat vårdslöst i och med detta, men i slutändan brister det nog i bevisfrågan här också. Det måste anses föreligga en presumtion för att den som köper en stol ska kunna räkna med att den håller, och då är ju agerandet inte vårdslöst. Jag vet att jag gett dig ett långt och tråkigt svar, men jag hoppas i vart fall att du ska vara nöjd med analysen, och att du känner att din fråga har besvarats!

Azalea Safaei |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag väljer att tolka din fråga som att arbetsplatsen har erbjudit denna mat. Viktigt för hur din ersättning kan betalas ut, om det blir aktuellt, är ifall du har gett någon ersättning för maten eller inte. Exempelvis kan vissa företag ha lunchkuponger man som anställd kan köpa. Om ett företag istället skänker bort produkter, kan ansvarsfrihet inträda (se 8§ 1 p PAL)Jag kommer dela in svaret på din fråga utifrån dessa förutsättningar.Mitt första tips till dig vore att kontakta försäkringskassan för att se dina möjligheter att kunna åberopa att du har blivit utsatt för en arbetsskada. I annat fall kan du gå via skadeståndslagen (SkL) eller produktansvarslagen (PAL). Om du har köpt matenDet finns en möjlighet för dig att kunna få ersättning via produktansvarslagen (PAL). Detta avser skadestånd, och lagen fungerar som en speciallag till skadeståndslagen (SkL). Detta i och med att SkL är dispositiv, det innebär att den kan avtalas bort eller att andra speciallagar går före.Enligt 1§ PAL kan skadestånd betalas för en sådan personskada som en produkt, i detta fall din mat, har orsakat på grund av en säkerhetsbrist. Säkerhetsbristen är alltså den råa kycklingen. I och med att en kyckling som en matvara borde vara genomlagad för att kunna ätas, ska en skada som en rå kyckling orsakar kunna ersättas enligt 1-3 §§. Termen ''säkerhetsbrist'' betyder enligt 3 § att produkten i fråga inte är så säker som skäligen kan förväntas. Bedömningen ska bland annat göras utifrån hur produkten kan förväntas användas. Den skadeståndsskyldiga blir enligt 6§ PAL den som har tillverkat maten. Det vill säga, om det är din arbetsplats eller inte som är ansvarig för den som har tillagat kycklingen får en avgörande roll. Om det inte framgår vem som har tillverkat kycklingen, är det enligt 7§ PAL, den som har tillhandahållit produkten som blir ersättningsskyldigt.Betalningsansvar för personskada kan åläggas din arbetsplats om inte undantagen i 8§ eller 12§ är för handen. Exempelvis om maten gavs till dig i ett privat syfte.Se exempelvis NJA 1989 s. 389, gällande ett fall då lärare ådragit sig personskada orsakad av salmonellasmittad mat som tillretts i ett centralkök, drivet av Stockholms stad, och serverats i skolans matsal har staden ålagts ett strikt produktskadeansvar.Om du inte har köpt matenI sådana fall kan du använda dig av skadeståndslagen (SkL) för att kunna få ersättning. Du kan då dels åberopa ett principalansvar enligt 3 kap 1 § SkL. Principalansvar innebär att den som har en arbetstagare i sin tjänst, bär ett ansvar för skador denna arbetstagare orsakar i sin tjänst.I annat fall kan du även via 2 kap 1 § SkL, kräva ersättning direkt från den som har orsakat dig skadan, men då gäller istället att du måste visa att skadan har orsakats uppsåtligen eller av vårdslöshet.Enligt 5 kap 1 § ska såväl dina sjukvårdskostnader som förlorat inkomst ersättas.Sammanfattningsvis ...... är dina olika möjligheter till ersättning beroende på olika faktorer. Min rekommendation till dig är att först vända dig till din försäkring och din arbetsgivare för att få reda på dina möjligheter till ersättning.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Joel Herrault |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar framför allt skadeståndslagen (SkL).Av SkL 2:1 följer att den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada skall ersätta skadan. Av detta framgår alltså att rena olyckor som inte berott på någons vårdslöshet eller på grund av att någon varit oaktsam, inte kan orsaka skadeståndsskyldighet. En fråga som måste besvaras är således om skadan faktiskt uppkommit genom någons oaktsamhet.Frågan om skadan uppkommit genom oaktsamhet behöver ni dock egentligen inte lägga någon tid på att utreda till att börja med. Det finns nämligen en specialregel vad gäller skador som arbetstagaren orsakar i tjänsten. Denna regel finns i SkL 4:1 och stadgar att en arbetstagare ska ansvara för skador som han eller hon genom vårdslöshet vållat i tjänsten endast om synnerliga skäl föreligger. Att det ska föreligga synnerliga skäl för att en arbetstagare ska behöva ansvara för skador i dessa situationer innebär att det nästan aldrig är aktuellt. Begreppet synnerliga skäl innebär att mycket speciella omständigheter måste föreligga för att en arbetstagare ska behöva ansvara för skadan. I denna situation föreligger alltså knappast synnerliga skäl, och det är således arbetsgivaren som enligt regeln ska ansvara för skadan och skadeståndet.Det bör dock påpekas att denna bestämmelse är så kallad dispositiv. Detta innebär att regeln inte gäller om något annat är avtalat om arbetstagarens skadeståndsskyldighet i en sådan här situation. Detta innebär att om det i anställnings- eller kollektivavtalet finns något annat föreskrivet, som frångår regeln i SkL 4:1, ska det gälla. Att skadeståndslagen är dispositiv innebär alltså att den endast är tillämplig om inget annat framgår av ett avtal.Det ni bör göra är därför att i första hand att läsa kollektivavtalet (om det finns något), eller kontakta facket för att fråga om det finns några särskilda regler i kollektivavtalet som handlar om detta. Om det inte finns något kollektivavtal eller om frågan inte regleras där, bör ni läsa igenom anställningsavtalet för att se om det finns något där om arbetstagares skadeståndsskyldighet. Om det inte står något i varken eventuellt kollektivavtal eller i anställningsavtalet, ska skadeståndslagen gälla, och därmed också regeln i SkL 4:1.Avslutningsvis kan sägas att 1000 kr för sveda och värk för att gästen varit ledsen över sin kappa är orimligt. Såvida hon inte ådragit sig några skador eller någon smärta har hon inte rätt till mer skadestånd än för jackan och eventuella merkostnader.Jag hoppas att denna situation löser sig så snabbt som möjligt och att ni inte behöver betala något skadestånd. Tveka inte att ställa en ny fråga eller att kommentera nedan om du har fler funderingar!Med vänliga hälsningar,

Matilda Hetlesaether |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns två ersättningsmöjligheter vid uppkomst av ett ärr. Dels genom en olycksfallsförsäkring och dels genom skadeståndslagen som baserar ersättningsmöjligheten på när en person medvetet eller av oaktsamhet vållat en annan person skada.Ersättning genom en försäkringOm du har en olycksfallsförsäkring kan du kan få ersättning för vanprydande ärr, men då ska det ta ca 1-2 år efter att skadan inträffade för att bedömningen om ärret faktiskt är vanprydande ska kunna göras. Beroende på var ärret sitter kan det ses som mer eller mindre vanprydande. Om ärret är på ett synligt ställe är det mer vanprydande, som exempelvis i ditt fall där det är i ansiktet. En olycksfallsförsäkring täcker dock bara sådana skador som uppstått på grund av olyckshändelser. Det är oklart om din situation kan ses som en olyckshändelse eftersom arbetsgivaren medvetet slagit dig. Om det inte ses som en olyckshändelse kan du inte få försäkringsersättning för detta. Däremot har du andra möjligheter att få skadestånd genom bestämmelserna i skadeståndslagen.Ersättning enligt skadeståndslagenFör att kunna säkerställa att du får skadestånd bör du polisanmäla din arbetsgivare så att en bedömning kan göras om du har rätt till ersättning eller inte. Enligt skadeståndslagen kan du av arbetsgivaren kräva skadestånd för uppsåtligt [medvetet] vållande av personskada [2 kap. 1 § skadeståndslagen]. Arbetsgivaren kan behöva ersätta dig för sjukvårdskostnad, inkomstbortfall och även för psykiskt och fysiskt lidande av övergående natur [om det gör ont av ärret] och andra olägenheter som följer av ärret, exempelvis om slaget även påverkat din synförmåga [5 kap. 1 § skadeståndslagen]. Som jag förstår det skulle du sluta på arbetet, men det påverkar inte din ersättning för inkomstbortfall eftersom den bedömningen görs av den framtida inkomst som bortfaller på grund av skadan. Nu tror jag rimligtvis inte att du skulle få några skador av ärret som påverkar din förmåga att arbeta, och således kommer arbetsgivaren inte ersätta just det. Du skulle kunna få ersättning för sjukvårdsbesöket och eventuellt även för ärret om det har medfört "särskilda olägenheter" [nedsatt syn] eller om du bedöms ha tillräckligt ont efter slaget att det ska ses som fysiskt lidande.Eventuellt skulle arbetsgivarens ansvar kunna sättas ned om du ses som medvållande till ditt uppkomna ärr. Det krävs att du antingen varit grovt oaktsam eller att du medvetet medverkat till skadan [6 kap. 1 § tredje stycket, skadeståndslagen]. Jag vet inte exakt hur situationen varit men baserat på det du sagt om att du puttat din arbetsgivare på grund av att han puttat dig kan det ändå ses som att du varit medvållande, men det är inget jag kan säga med säkerhet. Den bedömningen får göras av domstolen.Min slutgiltiga bedömningSammanfattningsvis skulle jag därmed vilja säga att utefter den information du givit mig och utefter den information jag presenterat för dig gör jag bedömningen att du kan begära skadestånd för personskada enligt skadeståndslagen. Då kan du få ersättning för de sjukvårdskostnader du hade och eventuellt om du haft något fysiskt lidande av slaget som kan ses som tillräckligt för att vara ersättningsbart. Eventuellt kan din arbetsgivares ansvar sättas ned om du ses som medvållande till din skada. Nedsättningen görs med hänsyn till hur mycket var och en av er medverkat och omständigheterna i övrigt [6 kap. 1 § tredje stycket, skadeståndslagen]. Du bör polisanmäla din arbetsgivare för att en bedömning ska kunna göras om du har rätt till ersättning eller inte.Hoppas du fick svar på din fråga. Hör gärna av dig om du undrar något mer!Med vänliga hälsningar,

Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att det påstås av både din arbetsgivare och kunden att du och en kollega stulit kundens pengar när ni arbetade. Och att detta är felaktiga anklagelser. I mitt svar utgår jag från att du inte har ingått ett anställningsavtal eller ett kollektivavtal som avtalat bort din arbetsgivares principalansvar (se definition under fråga 2). Jag kommer att formulera mitt svar efter dina två frågeställningar. Fråga 1. Kommer det att komma ett brev från polisen?Eftersom polisanmälan har skett är det nu upp till polis och åklagare att besluta om en förundersökning ska inledas. Om en förundersökning inleds där du bedöms vara skäligen misstänkt för brottet kommer du att få underrättelse om detta enligt 23 kap 18 § rättegångsbalken (RB). Det sker via brev. Vad som kan hända då är att du kan bli kallad till förhör. Kallelsen sker vanligtvis via brev men kan också ske via telefon eller sms.Fråga 2. Kan arbetsgivaren dra av värdet av det som påstås vara stulet från din lön?Observera att för att du över huvud taget ska åläggas påföljder på grund av vad som hänt ska det bevisas att du stulit pengarna. Om det skulle bevisas gäller följande:När det gäller skador som orakats i tjänst av arbetstagare genom fel och försummelse är huvudregeln enligt skadeståndslagen 3 kap 1 § (SkL) att det är arbetsgivaren som ska stå för dessa skador. Det ingår din arbetsgivares så kallade principalansvar. Med skador avses den ekonomiska förlust kunden lidit genom stölden. Undantag för synnerliga skälDäremot kan du som arbetstagare ändå vara skyldig att betala skadestånd om det föreligger synnerliga skäl för det med hänsyn till handlingens beskaffenhet, arbetstagarens ställning, den skadelidnas intressen och övriga omständigheter (4 kap 1 § SkL). Om du ska behöva betala måste det alltså finnas synnerliga skäl för det. Vad gäller synnerliga skäl är det sällan som det föreligger. Det används i de situationer när det inte vore rimligt att låta arbetsgivaren ansvara för vad en arbetstagare har gjort. Det är svårt för mig att ge ett direkt svar på huruvida synnerliga skäl föreligger i din situation, men värt att komma ihåg är att huvudregeln är att arbetsgivare ska stå för skada som orsakas av arbetstagare. Om synnerliga skäl föreligger:I det fall synnerliga skäl föreligger kommer du att bli skadeståndsskyldig. Om din arbetsgivare redan har återbetalat kunden det belopp som tagits så har arbetsgivaren regresskrav som denne kan rikta mot dig. Det innebär att du i sådana fall har skyldighet att betala till din arbetsgivare och det kan göras genom avdrag på din lön enligt 3 § första stycket lagen om arbetsgivares kvittningsrätt. För att detta ska vara möjligt krävs som sagt att synnerliga skäl föreligger, men också att det är bevisat att du uppsåtligen tagit pengarna. Sammanfattning:Om du bedöms vara skäligen misstänkt för brottet kommer polisen ta kontakt med dig. Din lön kan dras av om du anses vara skadeståndsskyldig genom att synnerliga skäl föreligger och att det bevisas att du uppsåtligen tagit pengarna, samt att din arbetsgivare redan betalat tillbaka motsvarande belopp till kunden.Hoppas du fått svar på dina funderingar! Med vänliga hälsningar,

Martin Persson |Hej och tack för du vänder dig till Lawline med din fråga!FråganFrågan som ska besvaras är huruvida någon kan stå ansvarig för din frakturskadaVem ska ersätta skadan?LagenSkadeståndslagen är dispositiv (1 § SkL). Detta betyder att eventuella avtal gäller före lagens bestämmelser. Om det inte finns reglerat i anställningsavtalet, gäller SkL. Enligt 2 kap. 1 § SkL ska den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada ersätta skadan. Din skada är en personskada (fraktur). Att någon har orsakat din skada uppsåtligen (med avsikt) är inte fallet här. Istället kan den som genom oaktsamhet orsakar din skada, bli ersättningsskyldig. Detta kan även ske genom underlåtenhet, dvs. att en person underlåter att vidtar åtgärder. Detta kan vara att ett företag underlåter att vidta säkerhetsåtgärder på en arbetsplats. För underlåtenhetsansvar krävs garantansvar. För att någon ska befinna sig i en garantställning, krävs att det finns en viss handlingsnorm som personen eller företaget måste följa. I detta fallet är arbetsmiljölagen (AML) av intresse. 2 kap. 2 § AML stadgar att arbete ska planläggas och anordnas så, att det kan utföras i en sund och säker miljö. I 2 kap. 1 § st. 4 stadgas att arbetstagaren inte ska utsättas för olycksfall när det gäller utformningen av arbetsinnehåll, arbetsorganisation och teknik. Om denna handlingsnorm överträds på ett oaktsamt sätt, kan denna grunda ett skadeståndsansvar. Utöver detta krävs även kausalitet, dvs. det oaktsamma agerandet ska ha lett till skadan. Lite förenklat kan sägas att om företaget eller personen vidtagit erforderliga åtgärder, skulle skadan aldrig uppstått.I detta fallet Företaget som har ansvar för arbetsplatsen kan således bli skadeståndsskyldig enligt ovan om man anser att de borde ha vidtagit vissa säkerhetsåtgärder och dessa har lett till fallet från stegen. Hoppas din fråga blev besvarad!

Daniel Vetterfalk Strömblad |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om den här typen av ersättning behandlas i skadeståndslagen.I första hand gäller eventuella avtal och kollektivavtal om dessa behandlar den aktuella frågan 1 kap. 1 § skadeståndslagen. Även muntliga avtal mellan din dotter och arbetsgivaren gäller. I mitt svar nedan redogör jag för vad som gäller i det fall att frågan inte har reglerats i avtal.När arbetsgivare kräver att din dotter ska betala för skadan på telefonen så menar arbetsgivaren i juridisk mening att din dotter skulle ha ett skadeståndsansvar för den skada som uppkommit.Arbetsgivarens ansvarI det fall att repan har uppkommit i tjänsten är din dotter troligtvis inte skadeståndsansvarig. Enligt 4 kap. 1 § SkadestL är en arbetstagare endast ansvarig för skada som uppkommer i tjänsten i det fall det finns synnerliga skäl för det.Vad som räknas som i tjänsten är typiskt sett om skadan uppstår på arbetsplatsen, under arbetstiden eller i nära anslutning till arbetet, så länge din dotter inte har gjort något som uppenbart inte har att göra med hur arbetet utförs att göra.För att synnerliga skäl ska vara uppfyllt krävs ganska mycket. Så länge din dotter inte repat telefonen avsiktligt eller hanterat telefonen på ett extremt vårdslöst sätt som uppenbart medför en risk för att en sådan skada kan uppstå så borde det inte finnas några sådana synnerliga skäl. Sammanfattningsvis ska arbetsgivaren som utgångspunkt ansvara för skadan och inte din dotter så länge den uppstått i tjänsten. Om din dotter förväntas kunna svara på telefonen, eller hålla koll på den utanför arbetstiden, så kan även skador som skett i samband med att hon har behövt ha med sig telefonen räknas som att de uppkommit i tjänsten.Arbetstagarens ansvar i annat fallSå länge skadan uppstått i tjänsten gäller alltså som utgångspunkt att arbetsgivaren ansvarar. Om skadan uppstått utanför tjänsten så innebär inte det att din dotter automatiskt är skadeståndsskyldig. För att hon ska vara skyldig att betala krävs alltså dels att skadan inte uppkommit i tjänsten, och dels det som jag kommer redogöra för nedan.För att din dotter ska vara skadeståndsskyldig krävs enligt 2 kap. 1 § SkadestL att repan ska ha orsakats av att hon varit oaktsam.Oaktsamhet kan vara fallet antingen om det finns ett avtal mellan din dotter och arbetsgivaren om hur telefonen ska hanteras, och hon har brutit mot det, eller om hon gjort något innebär en större risk för att telefonen skadas än nödvändigt.För skadeståndsskyldighet ska den oaktsamma handlingen dessutom ha orsakat skadan. Att din dotter exempelvis är slarvig vid ett tillfälle och mobilen går sönder vid ett annat innebär inte skadeståndsskyldighet.Det är heller inte otänkbart att telefonens repa endast ska ses som normalt slitage som uppkommer över tid. I sådana fall ska din dotter inte anses ha orsakat skadan genom oaktsamhet. Avgörande för den bedömningen skulle exempelvis kunna vara repans storlek samt övriga skador på mobilen som skulle kunna indikera att repan uppstod vid en särskild händelse.SlutsatsFörutsatt att frågan inte reglerats i något avtal så är din dotter endast skyldig att ersätta skadan om alla följande punkter stämmer in på hur telefonen har skadats.1. Skadan orsakades av oaktsamhet.2. Skadan uppstod inte i tjänsten, eller det finns synnerliga skäl för att hon ska ersätta skadan.Lycka till med ditt ärende!