Adam Novak |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Situationen du beskriver bedöms olika beroende på den specifika situationen. Det viktiga är att se om arbetet utfördes för arbetsgivarens räkning och hur sambandet med eventuell skada ser ut.Frågan är mycket invecklad, så om du bara söker ett kort svar finns det i slutet av texten.Vem är ansvarig för eventuella skador hos beställaren av arbetet?Den första frågan som uppkommer är om arbetet utförts för arbetsgivarens räkning. Om arbetet utfördes i arbetsgivarens tjänst är det arbetsgivaren som ska betala skadestånd. I sådana fall kan inte den anställda krävas på pengar, men sakliga skäl för uppsägning(7 § LAS) eller tom. avsked(18 § LAS) kan tänkas uppstå.Mycket beror på arbetsgivarens och arbetsgivarens praxis sinsemellan. Ju mer självständighet arbetstagaren har i sitt arbete desto större sannolikhet för att arbetsgivaren blir ansvarig för skadan som arbetsgivaren orsakat. Detta grundar sig på det s.k. principalansvaret som arbetgivare har för sina anställda (3 kap 1 § Skadeståndslagen). Fasta arbetstider, vilka uppgifter den anställda har, om arbetet utförs på särskild plats, etc. kan ha betydelse på om arbetstagaren betraktas vara i arbetsgivarens tjänst.Den viktigaste aspekten av detta är om arbetstagaren har kunnat ingå avtal för arbetsgivarens räkning s.k. ställningsfullmakt (10 § 2 stycket Avtalslagen). Om arbetstagaren har haft denna rättighet genom sin position som anställd gäller avtalet de ingått, även om just det avtalet inte var ett sådant som de hade rätt att ingå(11 § Avtalslagen). Det enda fallet detta inte gäller är om det kan antas att den som beställde arbetet hade skäl att misstänka överskridande av fullmakten.Frågan om vem som är ansvarig är den svåra för en arbetsgivare i det här fallet, eftersom arbetsgivare antas ansvara för sina anställda. Det är endast vid synnerliga skäl arbetstagare är ansvariga för skadan de orsakar i tjänsten(4 kap 1 § Skadeståndslagen). Detta brukar vara ifall arbetstagaren begått brott i tjänsten, eller upprepade gånger orsakat skada utan att ändra på sitt beteende. Detta kan komma att bli aktuellt ifall arbetstagaren vetat om att de inte får göra det de gjort.Oavsett vem som ses som skyldig att ersätta skadan hos beställaren kommer den att behöva betala skadestånd i enlighet med Konsumenttjänstlagen.Ansvar för skadan och skadestånd till arbetsgivarenOm man förutsätter att arbetstagaren ses som ansvarig för skadan kommer de tre centrala frågorna inom skadeståndsrätten som nästa steg. Dessa följer av 2 kap 1 § Skadeståndslagen och praxis."Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada skall ersätta skadan". Nyckelorden är kursiva.1. Hur stor är skadan för den som kräver ersättning? Frågan här är om det faktiskt har skett en mätbar skada. Licenserna som arbetsgivaren betalar kommer arbetstagaren troligen att förlora, vilket leder till en förlorad kompetent anställd för arbetsgivaren. Detta leder i sin tur minskade vinster för arbetsgivaren.Skada på arbetsgivarens varumärke är ytterst svårt att prissätta, vilket kommer resultera att denna fråga kommer falla på denna punkt.Sist kan man tänka sig att arbetstagaren skadat arbetsgivarens utrustning. Denna punkt är lätt att bedöma, och kan lösas med en undersökning av utrustningen. Man värderar utrustningen, och jämför med vad den var bokförd för för att mäta skadan.2. Har svarande varit klanderlig i sitt agerande?Just i det här fallet är denna fråga given. Eftersom den som utfört arbetet inte följt regler har den uppenbarligen varit försummlig eller till och med uppsåtlig i sitt agerande.3. Finns det ett tillräckligt samband mellan det som svarande gjort och skadans uppkomst?Denna fråga är den som brukar förbises ofta i situationer som denna. Om arbetstagagaren förlorar licenserna och därför förlorar arbetsgivaren kapacitet att ta an sig arbete i sin verksamhet finns ett samband mellan skadan och arbetstagarens agerande. Det här sambandet är dock inte tillräckligt för att motivera skadeståndskyldighet eftersom osäkerheten kring om det faktiskt finns mer arbete att ta sig an bryter kedjan av orsakssamband. Om skada uppstått på utrustningen medan arbetstagaren hanterade den är denna fråga lätt att hantera. Det är bara att värdera den skadade utrustningen och jämföra med det tillståndet utrustningen var i innan skadan uppstod. Om skillnaden är väsentlig och den uppstod när arbetstagaren hanterade den finns ett starkt orsakssamband.SammanfattningDet är ytterst svårt för en arbetsgivare att kräva skadestånd från en anställd. I normala fall behöver en arbetsgivare i ett fall som detta snarare värja sig mot krav från beställaren, inte själv begära skadestånd. Om arbetsgivaren mot förmodan skulle lyckas lägga över ansvaret på den anställda är det fortfarande en minst lika kraftig uppförsbacke att sedan avkräva den anställda ett skadestånd för egen del.Mitt korta svar är därför: Tyvärr, det finns nästan inga möjligheter för arbetsgivaren att kräva skadestånd i den här situationen. Jag hoppas du har fått svar på din fråga, även om det troligen inte var det svar du ville haMed vänliga hälsningar,

Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras av skadeståndslagen (SkL).Både i Sverige och i de flesta jämförbara länder gäller en stark princip att skador som orsakas av arbetstagare genom fel eller försummelse i tjänsten ersätts av arbetsgivaren (3 kap 1 § SkL). Den bakomliggande tanken är att eftersom arbetsgivaren åtnjuter frukten av arbetstagarens arbete är det rimligast att arbetsgivaren även bär risken för arbetet.Denna huvudregel är dock inte absolut. Arbetstagaren är själv ansvarig för två typer av skador som orsakas i tjänsten: 1. Skador som hen orsakat medvetet (eller uppsåtligen, som det heter med juridisk terminologi) 2. Skador som hen orsakat genom fel eller försummelse, i den mån det föreligger synnerliga skäl med hänsyn till handlingens beskaffenhet, arbetstagarens ställning, den skadelidandes intresse och övriga omständigheter (4 kap 1 § SkL). Notera att "i den mån" det föreligger synnerliga skäl betyder att arbetstagaren ibland åläggs att stå för en del av skadeståndet, medan arbetsgivaren står för resterande del.Jag ska nu förklara den andra punkten utförligare:Med fel eller försummelse förstås att arbetstagaren varit oaktsam i förhållande till hur man kan förvänta sig att någon ska agera i trafiken. Kravet på att synnerliga skäl ska föreligga är en relativt hög tröskel som betonar att utgångspunkten är att arbetstagaren inte är ersättningsskyldig. Minns här att det redan är en förutsättning att arbetstagaren agerat fel eller försumligt, och att det är utifrån det utgångsläget som bedömningen ska göras.För att fastställa om synnerliga skäl föreligger görs en samlad bedömning av samtliga omständigheter i fallet ("[...] och övriga omständigheter", som det heter i bestämmelsen), även om det i paragrafen uppgetts ett par omständigheter som typiskt sett väger tungt: Har arbetstagaren varit ordentligt oaktsam ("handlingens beskaffenhet")? Har arbetstagaren haft en position i företaget där hen allmänt kan förväntas agera särskilt ansvarsfullt, exempelvis en företagsledande position med befälhavande ställning ("arbetstagarens ställning")? Riskerar den skadelidande – det vill säga någon som lidit skada av själva krocken – att inte få full ersättning om endast arbetsgivaren ska ersätta skadan?Eftersom jag inte känner till de närmre omständigheterna kring krocken kan jag inte ge något tydligt svar på din själva sakfråga, alltså huruvida din anställde är skadeståndsskyldig för självrisken. Jag vill ändå avslutningsvis summera mig, för att du i en mening ska få ett koncist svar på förutsättningarna för sådan skyldighet: Som huvudregel står du som arbetsgivare för alla skador som en arbetstagare orsakar genom fel eller försummelse i tjänsten, medan arbetstagaren själv står för ersättningen av dessa skador i den mån det föreligger synnerliga skäl.Vänligen

Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Inledningsvis vill jag beklaga det du blivit utsatt för. Jag kommer att försöka utreda dels om personen som är anställd av kommunen kan bli skadeståndsskyldig gentemot dig, dels om den kommunanställde kan ha begått något brott mot dig. Avslutningsvis kommer jag att ge råd om vad du kan göra nu. Kan den anställde på kommunen bli skadeståndsskyldig? Huvudregeln enligt Skadeståndslagen är att den som uppsåtligen eller av vårdslöshet orsakar sakskada eller personskada ska ersätta skadan, se Skadeståndslagen 2 kap 1 § (här). Personskador kan vara såväl fysiska som psykiska skador. Arbetsgivarens principalansvarArbetsgivaren har ett principalansvar, vilket innebär att om en anställd gör en skadeståndsgrundande handling blir arbetsgivaren i de flesta fall ersättningsskyldig, se Skadeståndslagen 3 kap 1 § (här). För att arbetsgivaren ska bli ansvarig krävs att skadan vållas i tjänsten. Enligt kommentaren på lagen.nu innebär det i princip allt som sker i arbetsgivarens lokaler under arbetstid (vanligen även skador som inträffar under exempelvis kaffepauser eller liknande) och även utanför lokalen när det har direkt samband med tjänsten. Däremot ansvarar arbetsgivaren inte för sådant som klart ligger utanför arbetstagarens arbetsuppgifter (exempelvis en trädgårdsmästare som hjälper en kund med dennes datorproblem och då orsakar en skada på datorn). Stat eller kommuns ansvar vid myndighetsutövning Staten eller en kommun är ersättningsskyldig för personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada, som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande staten eller kommunen svarar, se Skadeståndslagen 3 kap 2 § p. 1 (här). Detta gäller dock bara vid myndighetsutövning, vilket kortfattat är när det allmänna på något sätt utövar makt gentemot en enskild person. Staten eller en kommun är även ersättningsskyldig om skada uppstått genom att en anställd vid fel eller försummelse vid myndighetsutövning har kränkt någon genom brott, se Skadeståndslagen 3 kap 2 § p. 2 (här), som hänvisar till Skadeståndslagen 2 kap 3 § (här). Har den anställde på kommunen utsatt dig för något brott? Kan personen ha utsatt dig för ofredande? Du skriver att du har blivit trakasserad av den kommunanställde. Ett brott som kan vara aktuellt är ofredande, som regleras i Brottsbalken 4 kap 7 § (här). Rekvisiten för ofredande är att man fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande. Det är inte bara fysiska sammanträffanden som omfattas, utan även via exempelvis internet. Exempel på ofredande t.ex. att knuffa någon, slita i annans kläder, utöva telefonterror eller spotta spotta på någon. För att det ska räknas som ofredande måste någon bli störd. Den utsatte måste uppfatta och vara medveten om det hänsynslösa beteendet medan det äger rum.Kan personen ha utsatt dig för förolämpning?Förolämpning regleras i Brottsbalken 5 kap 3 § (här). Förolämpning innebär att man riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan. Gärningen ska vara ägnad att den utsatta personens självkänsla eller värdighet. Det krävs inte att en kränkning har uppkommit i det enskilda fallet. Avgörande är i stället om gärningen typiskt sett var sådan att den kunnat orsaka en kränkning av aktuellt slag. Exempel på förolämpning är kränkande uttalanden som anspelar på den utsatta personens etniska ursprung, sexuella läggning eller könstillhörighet eller funktionshinder. Kan personen ha utsatt dig för förtal? Förtal regleras i Brottsbalken 5 kap 1 § (här). Förtal innebär att man pekar ut någon som brottslig eller klandervärd eller annars lämnar uppgift som är ägnad att utsätta personen för andras missaktning. För att det ska vara förtal ska uppgiften nått minst en utomstående. Den eller de utomstående personer som får höra uppgiften måste också förstå den. Om man säger något kränkande direkt till den utsatte är det inte förtal, utan kan istället vara brottet förolämpning, se Brottsbalken 5 kap 3 § (här). Vid bedömningen av om en uppgift/ett påstående är tillräckligt allvarligt för att räknas som förtal utgår man från offrets perspektiv. Man utgår från vad som anses kränkande utifrån offrets perspektiv. T.ex. vad offrets umgängeskrets anser vara klandervärt beteende spelar in. Det kan vara förtal även om uppgiften är sann, så om ett påstående är sant eller inte har inte någon avgörande betydelse. Om man har lämnat en uppgift som skulle kunna utgöra förtal ska man inte dömas till ansvar om man hade skälig grund för sin uppfattning eller om man var skyldig att uttala sig (t.ex. i kontakt med myndigheter eller vid en rättegång), se Brottsbalken 5 kap 1 § 2 st (här). Det framgår av din fråga att personen som är anställd på kommunen har anklagat dig för brott, men det framgår inte vilket brott hon syftade på, och inte heller om hon enbart sagt detta till dig eller om hon sagt det till utomstående personer. Vad du kan göra nuJag har gått igenom vad du har för möjligheter, dels avseende att väcka skadeståndstalan, dels huruvida personen har utsatt dig för brott. En svårighet om man väcker talan om skadestånd är att man måste bevisa att en skada har skett – i ditt fall misstänker jag att det rör sig om personskada i form av psykiskt lidande, dels att det finns ett samband mellan uppsåtet/vårdslösheten och den inträffade skadan. Om man ska anmäla någon för brott behövs bevis för att brottet har ägt rum, så det är bra om det finns bevis på att den anställde på kommunen har betett sig illa mot dig (exempelvis sms, mail, telefonsamtal etc.). En ytterligare möjlighet är att göra en anmälan till JO (Justitieombudsmannen). Jag rekommenderar att du kontaktar polisen för vidare rådgivning. Om du har fler frågor kan du ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00. Vänligen,

Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Vad tråkigt att det blivit såhär.Mitt korta svar på din fråga är nej, arbetsgivaren kan inte dra in lönen hur som helst. Din arbetsgivare borde talat med dig om utbetalningsfelet i februari och ni gemensamt kommit fram till en lösning om hur ni ska göra exempelvis att arbetsgivaren gör avdrag på dina framtida månadslöner med 2-3000 genom en återbetalningsplan, istället för att bara dra av allt på en gång utan att ens samråda med dig. Alltså var du och HR överens om att den skulle dras av i mars, men nu har den inte gjorts förrän juli. Du var inte informerad om att den skulle dras av i juli och din arbetsgivare saknade därmed ditt samtycke, vilket krävs för att han ska få dra av den så sent. Här träder lagen om arbetsgivarens kvittningsrätt fram. Lagen är tillämplig så fort arbetsgivaren har en fordran mot arbetstagaren. Det behövs alltså ditt godkännande för att arbetsgivaren ska få göra avdrag på lönen. Det kan finnas speciella bestämmelser om kvittning i kollektivavtal som reglerar arbetsgivarens rätt till kvittning. Arbetsgivaren kan alltså ha rätt att dra av pengarna, genom anställningsavtal så kolla den. Annars är det den nämnda lagen som gäller.Skulle arbetsgivaren kvitta din lönefodran utan ditt godkännande, i strid mot kvittningslagen skulle det kunna innebära ett skadeståndsansvar för arbetsgivaren enligt 8 § i samma lag. Jag hoppas du kunnat klara dig ändå och nu vet du att du har lagen på din sida och att din arbetsgivare troligtvis är skadeståndsskyldig. Jag rekommenderar dig att kontakta våra juristexperter inom området på telefon: 08-533 300 04 för mer hjälp om hur du ska gå tillväga för att kräva skadeståndet. Öppettiderna är måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Önskar dig en bra dag!Med vänlig hälsning,

Jakob Westling |Som du säger hamnar vi i skadeståndslagen. Denna skada förorsakades inte inom ett kontrakt, vilket innebär att det är utomobligatoriskt skada,som regleras i SKL. Mer specifikt så regleras skador arbetstagare gjort i 4:1. "För skada, som arbetstagare vållar genom fel eller försummelse i tjänsten, är han ansvarig endast i den mån synnerliga skäl föreligger med hänsyn till handlingens beskaffenhet, arbetstagarens ställning, den skadelidandes intresse och övriga omständigheter." kort sagt så innebär paragrafen att det huvudsakliga ansvaret ligger på arbetsgivaren. Endast under synnerliga skäl kan presumtionen brytas och överföra ansvaret till arbetstagaren. Det sker relativt sällan.Denna bedömning gör man från fall till fall och väldigt många faktorer kan spela in i beslutet om det finns synnerliga skäl eller inte. Oftast ( men inte alltid) så krävs ett brottsligt förfarande, eller upprepade culpöst beteende för att paragrafen ska slå in. Min bedömning av situationen är att det inte skulle uppnå gränsen till synnerliga skäl, då det varken var brottsligt samt upprepade culpösa handlingar. Hoppas det besvarade din fråga.

Arian Shadmehr |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor gällande skador som en arbetstagare vållar i sin tjänst regleras i Skadeståndslagen (SkL)Frågor gällande avdrag på löner regleras i Lagen om arbetsgivares kvittningsrätt (Lak)Vad gäller när en arbetstagare orsakar en skada i sin tjänst?Huvudregeln är att arbetsgivare ska ersätta personskador och sakskador som en arbetstagare vållar genom fel eller försummelse i tjänsten, detta innebär att arbetsgivaren har ett principalansvar, 3 kap. 1 § SkL. Principalansvaret innebär att arbetsgivaren ska stå för alla skador som arbetstagaren vållar om inte det föreligger "synnerliga skäl", i de fall synnerliga skäl föreligger ska arbetstagaren ersätta skadorna, 4 kap. 1 § SkL. Det är däremot höga krav som ställs för att synnerliga skäl ska föreligga, det vill säga att arbetstagaren måste orsakat skadan antingen uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet. Arbetsgivaren måste i detta fall bevisa att skadan har orsakats uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet, AD 2002 nr. 1.Kan arbetsgivare dra av skadekostnaden på arbetstagarens lön?Om arbetsgivaren kan visa att skadan är orsakad av arbetstagaren medför det då att arbetsgivaren har en fordran (skuld) på arbetstagaren. Lagen om arbetsgivares kvittningsrätt (Lak) ställer då krav för när arbetsgivaren kan kvitta skulden mot arbetstagarens lön, alltså har lagen som funktion att skydda arbetstagarens lön och arbetsgivaren kan inte dra av arbetsgivarens lön utan giltiga skäl. Innan arbetsgivaren kvittar skulden mot arbetstagarens lön måste det ske en överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare, alltså får inte en kvittning ske utan att arbetstagare har godkänt detta, 2 § Lak. Det kan däremot finnas bestämmelser i kollektivavtalet som reglerar arbetsgivarens rätt till kvittning, därmed kan arbetsgivaren få rätt att kvitta fordringen mot lönen om det framgår i kollektivavtal. Slutligen är huvudsaken att skadan har vållats uppsåtligen i tjänsten och att det inte föreligger några oklarheter om skadan har skett i tjänsten eller om skadan är uppsåtligen orsakad, 3 § Lak.Hur blir det i ditt fall?Utifrån omständigheterna har jag förstått att du av misstag har tankat fel drivmedel i företagets bil, vilket har medfört att företaget har blivit tvungna att betala verkstadskostnader och även kostnader för en hyrbil. Utifrån omständigheterna är min bedömning att feltankningen är en skada som är orsakad av misstag och därmed saknas det uppsåt eller vårdslöshet, av denna anledning är det arbetsgivaren som ansvarar för denna typ av skada och av samma anledning är detta ingen kostnad som arbetsgivaren kan kvitta mot din lön. Däremot är det viktigt att vara medveten om att detta är en fråga som även regleras i kollektivavtal och försäkringsavtal, men huvudregeln och det vanligaste utfallet är det som har angetts i detta svar. Gällande hyrbilen som har hyrts förutsätter jag att det är företaget som har hyrt bilen och inte du som privatperson och därmed ingår dessa kostnader i "samma" skada som feltankningen. Om det är fallet att du har betalat för hyrbilen med egna pengar och står själv på hyreskontraktet, är det upp till arbetsgivaren om denne vill ersätta dig för dessa kostnader eftersom det är arbetsgivare som ska stå för att arbetstagare har tillgång till bil om detta är nödvändigt i jobbet. Slutligen är min bedömning att arbetsgivaren inte kan dra av kostnaden för självrisken/kostnaden för skadan på din lön, om inte du har orsakat skadan uppsåtligen eller om ni inte är överens om att arbetsgivaren får göra detta.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga regleras i skadeståndslagen (skL). Inledningsvis kan sägas att det är i första hand ditt barn som är berättigat skadeståndet och att de förmögenhetsskador du lider till följd av ditt barns personskador utgör s.k tredjemansskador som utbetalas enbart under mycket särskilda omständigheter. Jag tänker redogöra för hur en skadeståndstalan kan se ut och vilka ersättningsmöjligheter du och ditt barn har. Vem bär ansvar? Arbetstagare omfattas av det s.k principalansvaret som innebär att det är arbetsgivaren som ansvarar för personskador som den anställde orsakar till följd av fel eller försummelse i tjänsten (3 kap. 1 § skL). I detta fallet är det nog tämligen självklart att förskolepersonalen agerat inom ramen för sin tjänst. Förskolepersonal har ett tillsynsansvar som innebär att de har rätt och skyldighet i att ingripa om ett barn riskerar att skada andra eller sig självt. Detta ansvar innebär inte att barnen ska vara under konstant bevakning, i praxis har det konstaterats att det är viktigt för barns utveckling att även få leka själva och därmed utveckla sin förmåga att ta större ansvar. Med detta sagt innebär det inte att förskolepersonalen agerat korrekt, men det hela kan betraktas som en olyckshändelse. Vad krävs för att få skadestånd? För att skadestånd ska föreligga krävs att förskolepersonalen brustit i sin tillsynsplikt och att denna passivitet har lett till den personskada som nu uppstått. Det får utredas huruvida det är att anse som ett åsidosättande av tillsynsplikten att låta barnen hoppa från avsatsen, detta får bedömas utifrån hur omständigheterna på platsen såg ut vid skadetillfället. Det måste även föreligga s.k adekvat kausalitet mellan åsidosättandet av nyss nämnda tillsynsplikt och skadan, frågan man kan ställa sig är: Var ett åsidosättande av tillsynsplikten en nödvändig faktor för att skadan skulle ske? Ett annat alternativ är att göra en fri culpabedömning som utreder: 1. Risken för skada 2. Skadans omfattning 3. Möjlighet att förebygga 4. Riskinsikt. Det är tämligen högt ställda beviskrav samt att det är du som har bevisbördan för att styrka samtliga rekvisit. Vad kan du få ersättning för? Det ditt barn och du kan få ersättning för enl. 5 kap. 1 § är: 1. sjukvårdskostnad och andra kostnader för den skadelidande, inbegripet skälig kompensation till den som står den skadelidande särskilt nära,2. Inkomstförlust,3. fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur (sveda och värk) eller av bestående art (lyte eller annat stadigvarande men) samt särskilda olägenheter till följd av skadan. Värt att notera under punkt ett utgår enbart skälig kompensation för de som står skadelidande särskilt nära. Således är det inte säkert att du får full täckning för dina följdskador. Därefter följer en rad jämkningsgrunder i 6 kap. som kan aktualiseras. Skälig ersättning för närstående har i praxis bla konstaterats vara ersättning för sjukhusbesök under den akuta sjukdomstiden. Slutsats Avslutningsvis kan vi konstatera att söka ersättning genom skadestånd är en komplicerad och omfattande process med högt ställda krav på den som vill ha skadestånd. Min bedömning är att det är av intresse att utreda omständigheterna kring ditt fall ytterligare för att bättre kunna konstatera om det kan vara aktuellt med en skadeståndstalan. Om du önskar att få ytterliggare rådgivning eller hjälp med att utforma en skadeståndstalan är du varmt välkommen att kontakta oss via denna länken. MVH

Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag ser det finns det ett par juridiska problemformuleringar här; får arbetsgivaren hålla inne din lön medan de utreder detta? Om de kommer fram till att du orsakat skada, får de då kvitta deras fordran mot din lön? Är du över huvud taget skyldig att ersätta skada som uppkommer i din tjänst?Jag kommer att dela upp mitt svar utifrån dessa problem. Din lönefordran gentemot din arbetsgivareEftersom du och din arbetsgivare kommit överens om att du ska utföra arbete så ska du få en motprestation i form av lön utbetalat till dig vid ett särskilt datum varje månad. Genom detta avtal har arbetsgivaren ingen rätt att hålla inne din lön. Detta gäller även du faktiskt har orsakar ekonomisk skada i tjänsten. Vad arbetsgivaren måste göra är att betala ut din lön vid rätt tillfälle. Eftersom denne nu håller inne din lön har du rätt till dröjsmålsränta enligt 3 och 6 §§ räntelagen. Som svar på din fråga får alltså arbetsgivaren inte hålla inne din lön. Om du har orsakat skada i din tjänst får detta kvittas mot din lönFör att de ska få göra löneavdrag på grund av skada som du orsakat måste vissa förutsättningar uppfyllda. Det måste det vara fråga om en klar och förfallen fordran enligt 3 § lagen om arbetsgivares kvittningsrätt. Med detta menas att det måste vara helt uppenbart att du har orsakat skadan, och de måste ha rätt att över huvud taget kunna kräva dig på pengarna. Om det visar sig att du har slarvat och orsakat ekonomisk skada är du då skyldig att ersätta?När det gäller skada som orsakas av arbetstagare i sin tjänst gäller speciella regler i skadeståndslagen (såvida ingenting annat har avtalats mellan dig och din arbetsgivare).Huvudregeln i skadeståndslagen (hädanefter SkL), vad gäller detta, är att arbetsgivaren står för skador som orsakas av den anställde. Detta kallas principalansvar och följer av 3 kap. 1 § SkL. Skulle det däremot var så att synnerliga skäl föreligger så är den anställde skyldig att betala för skada som denne orsakar genom fel eller försummelse i tjänsten (4 kap. 1 § SkL). Synnerliga skäl är ett väldigt högt krav och det räcker vanligtvis inte med slarv eller oförsiktighet utan det krävs oftast rena sabotage för att det ska föreligga. Slutsatsen här är alltså att såvida du inte medvetet saboterat är du inte skyldig att ersätta uppkommen skada. Detta såvida inte principalansvaret har avtalats bort. Din eventuella skadeståndsrättEftersom din arbetsgivare brutit mot ditt anställningsavtal när denne håller inne din lön kan du ha rätt till skadestånd om det är så att du lider någon ekonomisk skada på grund av detta. Exempelvis att du inte har möjlighet att betala räkningar och därmed får påminnelseavgifter och dröjsmålsräntor. SammanfattningArbetsgivaren har inte rätt att hålla inne lön. I det fall du lider någon ekonomisk skada på grund av detta är din arbetsgivare skadeståndsskyldig för det. Arbetsgivaren måste betala ut din lön och sedan kräva dig på ersättning om denne tror sig ha rätt till det. Min bedömning är däremot att såvida inte synnerliga skäl föreligger (vilket det nästan endast gör när det föreligger rena sabotage från arbetstagarens sida) har arbetsgivaren ingen rätt att kräva dig på pengarna även om du orsakat skada genom fel eller försummelse i tjänsten.Om det är så att arbetsgivaren gör löneavdrag finns det uttryckliga regler på hur detta får gå till. Skulle det ske (eller om du har några andra frågor) är du välkommen att höra av dig till oss igen!Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp!Med vänliga hälsningar,