Kan arbetsgivare dra av lönen för skador som orsakats av arbetstagare?

2019-12-27 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Hej!Vid arbete tankade jag, utav misstag, fel drivmedel i företagets bil, och fick därför ringa bärgare samt hyra en bil för att kunna utföra mitt arbete. Bilen behövde alltså bärgas, samt tömmas på drivmedel, men då jag upptäckte mitt misstag innan jag vred på tändning, så tog inte motor eller bil någon skada som behövde lagas. Detta inträffade under en helg, då verkstaden inte hade öppet, och det behövdes därför hyras en bil i 3 dygn (trots att jag enbart var schemalagd och brukade bilen under en 10-timmarsperiod). Har jag rätt att få tillbaka pengarna jag lade på att hyra denna bil?Har arbetsgivaren rätt, enligt lag, att kräva någon annan ekonomisk ersättning från mig på grund av mitt misstag? (Självrisk eller verkstadskostnader etc)I nuläget vägrar arbetsgivaren betala ut några pengar alls innan dem löst ärendet med sitt försäkringsbolag, har dem rätt göra på detta vis? Tack på förhand!
Arian Shadmehr |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor gällande skador som en arbetstagare vållar i sin tjänst regleras i Skadeståndslagen (SkL)Frågor gällande avdrag på löner regleras i Lagen om arbetsgivares kvittningsrätt (Lak)Vad gäller när en arbetstagare orsakar en skada i sin tjänst?Huvudregeln är att arbetsgivare ska ersätta personskador och sakskador som en arbetstagare vållar genom fel eller försummelse i tjänsten, detta innebär att arbetsgivaren har ett principalansvar, 3 kap. 1 § SkL. Principalansvaret innebär att arbetsgivaren ska stå för alla skador som arbetstagaren vållar om inte det föreligger "synnerliga skäl", i de fall synnerliga skäl föreligger ska arbetstagaren ersätta skadorna, 4 kap. 1 § SkL. Det är däremot höga krav som ställs för att synnerliga skäl ska föreligga, det vill säga att arbetstagaren måste orsakat skadan antingen uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet. Arbetsgivaren måste i detta fall bevisa att skadan har orsakats uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet, AD 2002 nr. 1.Kan arbetsgivare dra av skadekostnaden på arbetstagarens lön?Om arbetsgivaren kan visa att skadan är orsakad av arbetstagaren medför det då att arbetsgivaren har en fordran (skuld) på arbetstagaren. Lagen om arbetsgivares kvittningsrätt (Lak) ställer då krav för när arbetsgivaren kan kvitta skulden mot arbetstagarens lön, alltså har lagen som funktion att skydda arbetstagarens lön och arbetsgivaren kan inte dra av arbetsgivarens lön utan giltiga skäl. Innan arbetsgivaren kvittar skulden mot arbetstagarens lön måste det ske en överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare, alltså får inte en kvittning ske utan att arbetstagare har godkänt detta, 2 § Lak. Det kan däremot finnas bestämmelser i kollektivavtalet som reglerar arbetsgivarens rätt till kvittning, därmed kan arbetsgivaren få rätt att kvitta fordringen mot lönen om det framgår i kollektivavtal. Slutligen är huvudsaken att skadan har vållats uppsåtligen i tjänsten och att det inte föreligger några oklarheter om skadan har skett i tjänsten eller om skadan är uppsåtligen orsakad, 3 § Lak.Hur blir det i ditt fall?Utifrån omständigheterna har jag förstått att du av misstag har tankat fel drivmedel i företagets bil, vilket har medfört att företaget har blivit tvungna att betala verkstadskostnader och även kostnader för en hyrbil. Utifrån omständigheterna är min bedömning att feltankningen är en skada som är orsakad av misstag och därmed saknas det uppsåt eller vårdslöshet, av denna anledning är det arbetsgivaren som ansvarar för denna typ av skada och av samma anledning är detta ingen kostnad som arbetsgivaren kan kvitta mot din lön. Däremot är det viktigt att vara medveten om att detta är en fråga som även regleras i kollektivavtal och försäkringsavtal, men huvudregeln och det vanligaste utfallet är det som har angetts i detta svar. Gällande hyrbilen som har hyrts förutsätter jag att det är företaget som har hyrt bilen och inte du som privatperson och därmed ingår dessa kostnader i "samma" skada som feltankningen. Om det är fallet att du har betalat för hyrbilen med egna pengar och står själv på hyreskontraktet, är det upp till arbetsgivaren om denne vill ersätta dig för dessa kostnader eftersom det är arbetsgivare som ska stå för att arbetstagare har tillgång till bil om detta är nödvändigt i jobbet. Slutligen är min bedömning att arbetsgivaren inte kan dra av kostnaden för självrisken/kostnaden för skadan på din lön, om inte du har orsakat skadan uppsåtligen eller om ni inte är överens om att arbetsgivaren får göra detta.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad krävs för att erhålla skadestånd som skadelidande och tredjeman?

2019-10-07 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Hej,Mitt barn som är 4-år hoppade från en lekredskap (över 1 m höjd) på förskolan och fick en fraktur i överarmen som behövde opereras akut. Han går nu i gips men redan nu har man konstaterat att det finns nervskadan som kan ta upp från 3-4 månader t.o.m. 1 år att återställas och då inte riktigt till 100 % funktion. Vi har vänd oss till försäkringsbolaget som kan ersätta delvis kostnader för resor till sjukhuset och läkemedel samt även schablonersättning vilken gäller om läkningstiden överstiger 30 dagar. Försäkringsbolaget ersätter varken inkomstförlust för de dagar man har varit på sjukhus/mottagning och hemma med barnet eller sjukhusvistelse kortare än tre dagar. Vad har jag för möjligheter att kräva ansvar? Personligen tycker att jag att förskolepersonal är ansvarig eftersom de har låtit barnen hoppa från lekredskapet. Kan jag kräva skadestånd? Vem är skadeståndsansvarig, personal på förskolan eller kommunen?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga regleras i skadeståndslagen (skL). Inledningsvis kan sägas att det är i första hand ditt barn som är berättigat skadeståndet och att de förmögenhetsskador du lider till följd av ditt barns personskador utgör s.k tredjemansskador som utbetalas enbart under mycket särskilda omständigheter. Jag tänker redogöra för hur en skadeståndstalan kan se ut och vilka ersättningsmöjligheter du och ditt barn har. Vem bär ansvar? Arbetstagare omfattas av det s.k principalansvaret som innebär att det är arbetsgivaren som ansvarar för personskador som den anställde orsakar till följd av fel eller försummelse i tjänsten (3 kap. 1 § skL). I detta fallet är det nog tämligen självklart att förskolepersonalen agerat inom ramen för sin tjänst. Förskolepersonal har ett tillsynsansvar som innebär att de har rätt och skyldighet i att ingripa om ett barn riskerar att skada andra eller sig självt. Detta ansvar innebär inte att barnen ska vara under konstant bevakning, i praxis har det konstaterats att det är viktigt för barns utveckling att även få leka själva och därmed utveckla sin förmåga att ta större ansvar. Med detta sagt innebär det inte att förskolepersonalen agerat korrekt, men det hela kan betraktas som en olyckshändelse. Vad krävs för att få skadestånd? För att skadestånd ska föreligga krävs att förskolepersonalen brustit i sin tillsynsplikt och att denna passivitet har lett till den personskada som nu uppstått. Det får utredas huruvida det är att anse som ett åsidosättande av tillsynsplikten att låta barnen hoppa från avsatsen, detta får bedömas utifrån hur omständigheterna på platsen såg ut vid skadetillfället. Det måste även föreligga s.k adekvat kausalitet mellan åsidosättandet av nyss nämnda tillsynsplikt och skadan, frågan man kan ställa sig är: Var ett åsidosättande av tillsynsplikten en nödvändig faktor för att skadan skulle ske? Ett annat alternativ är att göra en fri culpabedömning som utreder: 1. Risken för skada 2. Skadans omfattning 3. Möjlighet att förebygga 4. Riskinsikt. Det är tämligen högt ställda beviskrav samt att det är du som har bevisbördan för att styrka samtliga rekvisit. Vad kan du få ersättning för? Det ditt barn och du kan få ersättning för enl. 5 kap. 1 § är: 1. sjukvårdskostnad och andra kostnader för den skadelidande, inbegripet skälig kompensation till den som står den skadelidande särskilt nära,2. Inkomstförlust,3. fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur (sveda och värk) eller av bestående art (lyte eller annat stadigvarande men) samt särskilda olägenheter till följd av skadan. Värt att notera under punkt ett utgår enbart skälig kompensation för de som står skadelidande särskilt nära. Således är det inte säkert att du får full täckning för dina följdskador. Därefter följer en rad jämkningsgrunder i 6 kap. som kan aktualiseras. Skälig ersättning för närstående har i praxis bla konstaterats vara ersättning för sjukhusbesök under den akuta sjukdomstiden. Slutsats Avslutningsvis kan vi konstatera att söka ersättning genom skadestånd är en komplicerad och omfattande process med högt ställda krav på den som vill ha skadestånd. Min bedömning är att det är av intresse att utreda omständigheterna kring ditt fall ytterligare för att bättre kunna konstatera om det kan vara aktuellt med en skadeståndstalan. Om du önskar att få ytterliggare rådgivning eller hjälp med att utforma en skadeståndstalan är du varmt välkommen att kontakta oss via denna länken. MVH

Kan arbetsgivaren hålla inne lön på grund av (eventuell) skada orsakad av mig?

2019-07-09 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Hej, jag har jobbat i en butik i ca 7 månader innan jag valde att avsluta min anställning för ett annat jobb. Nu hävdar mina tidigare arbetsgivare att jag slarvat och inte skött mitt jobb och att detta orsakat dom ekonomisk skada. Dom tänker hålla inne min slutlön tills dom vet hur dom ska lösa situationen som dom uttrycker sig. Har dom någon rätt att göra såhär? Jag började mitt nya jobb för en dryg månad sen.
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag ser det finns det ett par juridiska problemformuleringar här; får arbetsgivaren hålla inne din lön medan de utreder detta? Om de kommer fram till att du orsakat skada, får de då kvitta deras fordran mot din lön? Är du över huvud taget skyldig att ersätta skada som uppkommer i din tjänst?Jag kommer att dela upp mitt svar utifrån dessa problem. Din lönefordran gentemot din arbetsgivareEftersom du och din arbetsgivare kommit överens om att du ska utföra arbete så ska du få en motprestation i form av lön utbetalat till dig vid ett särskilt datum varje månad. Genom detta avtal har arbetsgivaren ingen rätt att hålla inne din lön. Detta gäller även du faktiskt har orsakar ekonomisk skada i tjänsten. Vad arbetsgivaren måste göra är att betala ut din lön vid rätt tillfälle. Eftersom denne nu håller inne din lön har du rätt till dröjsmålsränta enligt 3 och 6 §§ räntelagen. Som svar på din fråga får alltså arbetsgivaren inte hålla inne din lön. Om du har orsakat skada i din tjänst får detta kvittas mot din lönFör att de ska få göra löneavdrag på grund av skada som du orsakat måste vissa förutsättningar uppfyllda. Det måste det vara fråga om en klar och förfallen fordran enligt 3 § lagen om arbetsgivares kvittningsrätt. Med detta menas att det måste vara helt uppenbart att du har orsakat skadan, och de måste ha rätt att över huvud taget kunna kräva dig på pengarna. Om det visar sig att du har slarvat och orsakat ekonomisk skada är du då skyldig att ersätta?När det gäller skada som orsakas av arbetstagare i sin tjänst gäller speciella regler i skadeståndslagen (såvida ingenting annat har avtalats mellan dig och din arbetsgivare).Huvudregeln i skadeståndslagen (hädanefter SkL), vad gäller detta, är att arbetsgivaren står för skador som orsakas av den anställde. Detta kallas principalansvar och följer av 3 kap. 1 § SkL. Skulle det däremot var så att synnerliga skäl föreligger så är den anställde skyldig att betala för skada som denne orsakar genom fel eller försummelse i tjänsten (4 kap. 1 § SkL). Synnerliga skäl är ett väldigt högt krav och det räcker vanligtvis inte med slarv eller oförsiktighet utan det krävs oftast rena sabotage för att det ska föreligga. Slutsatsen här är alltså att såvida du inte medvetet saboterat är du inte skyldig att ersätta uppkommen skada. Detta såvida inte principalansvaret har avtalats bort. Din eventuella skadeståndsrättEftersom din arbetsgivare brutit mot ditt anställningsavtal när denne håller inne din lön kan du ha rätt till skadestånd om det är så att du lider någon ekonomisk skada på grund av detta. Exempelvis att du inte har möjlighet att betala räkningar och därmed får påminnelseavgifter och dröjsmålsräntor. SammanfattningArbetsgivaren har inte rätt att hålla inne lön. I det fall du lider någon ekonomisk skada på grund av detta är din arbetsgivare skadeståndsskyldig för det. Arbetsgivaren måste betala ut din lön och sedan kräva dig på ersättning om denne tror sig ha rätt till det. Min bedömning är däremot att såvida inte synnerliga skäl föreligger (vilket det nästan endast gör när det föreligger rena sabotage från arbetstagarens sida) har arbetsgivaren ingen rätt att kräva dig på pengarna även om du orsakat skada genom fel eller försummelse i tjänsten.Om det är så att arbetsgivaren gör löneavdrag finns det uttryckliga regler på hur detta får gå till. Skulle det ske (eller om du har några andra frågor) är du välkommen att höra av dig till oss igen!Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp!Med vänliga hälsningar,

Ska arbetstagare stå för uppkommen skada vid olycka med företagets bil?

2019-04-14 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |En av mina anställda glömde att handbromsa företagets bil i nedförsbacke. Bilen rullade bakåt och skadade två andra bilar. Har den anställde ngt ansvar i detta dvs får den anställde stå för självrisken? Anses detta inta innebära vårdlöshet i trafiken?
Amanda Keith |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vem står för uppkomna skador? Huvudregeln är att det är arbetsgivaren som står för skador som en arbetstagare genom fel eller försummelse orsakat i tjänsten, 3 kap 1 § Skadeståndslagen. Arbetsgivaren har alltså ett s.k "principalansvar". Endast om "synnerliga skäl" föreligger ska arbetstagaren ersätta sådan orsakad skada, 4 kap 1 § Skadeståndslagen. Synnerliga skäl föreligger sällan och vid bedömningen ska handlingens beskaffenhet, arbetstagares ställning, den skadelidandes intresse och övriga omständigheter beaktas. Synnerliga skäl kan, till exempel, anses föreligga om en arbetstagare orsakat skada uppsåtligen, genom grovt brott eller genom grov vårdslöshet. Med "arbetstagares ställning" avses vanligen den hierarkiska ställningen. Synnerliga skäl kan alltså anses föreligga i vissa fall då arbetstagaren har en arbetsledande ställning. Vårdslöshet i trafiken?Eftersom jag inte känner till samtliga omständigheter kring händelsen i detta fall kan jag inte svara på om denna situation skulle kunna klassas som vårdslöshet i trafiken eller inte. Nedanför är en kort redogörelse för vad som krävs för att vårdslöshet i trafiken ska anses föreligga. Vad som utgör vårdslöshet i trafiken regleras i 1 § Trafikbrottslagen. Det föreskrivs att om en vägtrafikant, den som för spårvagn eller den som någon annan stans för ett motordrivet fordon i väsentlig mån brister i den omsorg och varsamhet som till förekommande av trafikolycka betingas av omständigheterna, döms för vårdslöshet i trafiken. För att ha gjort sig skyldig till vårdslöshet i trafiken ska man ha gjort ett medvetet risktagande eller agerat med allvarlig oaktsamhet. Enligt förarbetena till lagen ska det först bedömas om handlingen i sig inneburit ett otillåtet risktagande på grund av brister i varsamhet och omsorg. Vidare ska en bedömning om chauffören insåg eller bort inse att agerandet utgjorde ett sådant risktagande, göras. Situationer som utgjort vårdslöshet i trafiken är, bland annat, då en chaufför inte kontrollerat bakomvarande trafik vid vänstersväng, då chaufför somnat vid ratten, då chaufför kraftigt överskridit tillåten hastighet vid förbi en skola samt då chaufför underlåtit att lämna företräde för mötande trafik i korsning. Sådant som inte kan sägas utgöra vårdslöshet i trafik är, till exempel, rena manövreringsmisstag eller felbedömningar av trafiksituationer på grund av tillfällig ouppmärksamhet. SammanfattningSom nämnt är huvudregeln att arbetsgivare står för skador som anställd orsakar genom fel eller försummelse i tjänsten. För att bryta den presumtionen krävs att synnerliga skäl föreligger, vilket det ganska sällan gör. Utgångspunkten är alltså att en arbetstagare normalt inte ska kunna hållas skadeståndsansvarig på grund av vållande i tjänsten. Det ställs alltså rätt höga krav för att hålla en arbetstagare ansvarig och vid bedömningen om "synnerliga skäl" föreligger krävs vanligtvis mer än enkel oaktsamhet. I denna situation finns det inget som tyder på att din anställda orsakade skadan uppsåtligen eller genom grovt brott. Vid bedömningen om "synnerliga skäl" föreligger blir det därmed avgörande om handlandet kan anses ha varit grovt vårdslöst. Då det krävs mycket till för att sådant handlande ska klassas som grov vårdslöshet och då "rena olyckshändelser" vanligtvis inte utgör vårdslöshet av sådan allvarlig karaktär blir min bedömning att handlandet inte utgjort grov vårdslöshet. Utifrån den information jag har verkar inte denna situation vara en sådan där synnerliga skäl föreligger och min slutsats blir därför att din anställda inte kan anses stå för uppkommen skada. Hoppas du fått klarhet i din fråga och hör gärna av dig igen om jag har varit otydlig i mitt svar eller om du har fler funderingar! Vänligen,

Kommunens skadeståndsansvar vid fel i myndighetsutövning

2019-12-23 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Jag har blivit trakasserad och kränkt av en kommun anställd i flera år , hon har bidragit till förlorad arbetsinkomst, så jag har ingen ekonomi pga av denne. Har hånat mig och satt massa diagnoser på mig och gjort allt för att förstora för mig och gett mig psykiskt och fysiskt lidande.....sedan anklagar hon mig för brott , när jag antar att det är personen i fråga som har gjort det mot mig.... Jag tycker att det är fruktansvärt kränkande bara det, att uttala sig på det viset kan det vara lagligt!! ... Vad kan man begära i skadestånd för detta. med tanke på omständigheterna och det jag blivit utsatt tid för???
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Inledningsvis vill jag beklaga det du blivit utsatt för. Jag kommer att försöka utreda dels om personen som är anställd av kommunen kan bli skadeståndsskyldig gentemot dig, dels om den kommunanställde kan ha begått något brott mot dig. Avslutningsvis kommer jag att ge råd om vad du kan göra nu. Kan den anställde på kommunen bli skadeståndsskyldig? Huvudregeln enligt Skadeståndslagen är att den som uppsåtligen eller av vårdslöshet orsakar sakskada eller personskada ska ersätta skadan, se Skadeståndslagen 2 kap 1 § (här). Personskador kan vara såväl fysiska som psykiska skador. Arbetsgivarens principalansvarArbetsgivaren har ett principalansvar, vilket innebär att om en anställd gör en skadeståndsgrundande handling blir arbetsgivaren i de flesta fall ersättningsskyldig, se Skadeståndslagen 3 kap 1 § (här). För att arbetsgivaren ska bli ansvarig krävs att skadan vållas i tjänsten. Enligt kommentaren på lagen.nu innebär det i princip allt som sker i arbetsgivarens lokaler under arbetstid (vanligen även skador som inträffar under exempelvis kaffepauser eller liknande) och även utanför lokalen när det har direkt samband med tjänsten. Däremot ansvarar arbetsgivaren inte för sådant som klart ligger utanför arbetstagarens arbetsuppgifter (exempelvis en trädgårdsmästare som hjälper en kund med dennes datorproblem och då orsakar en skada på datorn). Stat eller kommuns ansvar vid myndighetsutövning Staten eller en kommun är ersättningsskyldig för personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada, som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande staten eller kommunen svarar, se Skadeståndslagen 3 kap 2 § p. 1 (här). Detta gäller dock bara vid myndighetsutövning, vilket kortfattat är när det allmänna på något sätt utövar makt gentemot en enskild person. Staten eller en kommun är även ersättningsskyldig om skada uppstått genom att en anställd vid fel eller försummelse vid myndighetsutövning har kränkt någon genom brott, se Skadeståndslagen 3 kap 2 § p. 2 (här), som hänvisar till Skadeståndslagen 2 kap 3 § (här). Har den anställde på kommunen utsatt dig för något brott? Kan personen ha utsatt dig för ofredande? Du skriver att du har blivit trakasserad av den kommunanställde. Ett brott som kan vara aktuellt är ofredande, som regleras i Brottsbalken 4 kap 7 § (här). Rekvisiten för ofredande är att man fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande. Det är inte bara fysiska sammanträffanden som omfattas, utan även via exempelvis internet. Exempel på ofredande t.ex. att knuffa någon, slita i annans kläder, utöva telefonterror eller spotta spotta på någon. För att det ska räknas som ofredande måste någon bli störd. Den utsatte måste uppfatta och vara medveten om det hänsynslösa beteendet medan det äger rum.Kan personen ha utsatt dig för förolämpning?Förolämpning regleras i Brottsbalken 5 kap 3 § (här). Förolämpning innebär att man riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan. Gärningen ska vara ägnad att den utsatta personens självkänsla eller värdighet. Det krävs inte att en kränkning har uppkommit i det enskilda fallet. Avgörande är i stället om gärningen typiskt sett var sådan att den kunnat orsaka en kränkning av aktuellt slag. Exempel på förolämpning är kränkande uttalanden som anspelar på den utsatta personens etniska ursprung, sexuella läggning eller könstillhörighet eller funktionshinder. Kan personen ha utsatt dig för förtal? Förtal regleras i Brottsbalken 5 kap 1 § (här). Förtal innebär att man pekar ut någon som brottslig eller klandervärd eller annars lämnar uppgift som är ägnad att utsätta personen för andras missaktning. För att det ska vara förtal ska uppgiften nått minst en utomstående. Den eller de utomstående personer som får höra uppgiften måste också förstå den. Om man säger något kränkande direkt till den utsatte är det inte förtal, utan kan istället vara brottet förolämpning, se Brottsbalken 5 kap 3 § (här). Vid bedömningen av om en uppgift/ett påstående är tillräckligt allvarligt för att räknas som förtal utgår man från offrets perspektiv. Man utgår från vad som anses kränkande utifrån offrets perspektiv. T.ex. vad offrets umgängeskrets anser vara klandervärt beteende spelar in. Det kan vara förtal även om uppgiften är sann, så om ett påstående är sant eller inte har inte någon avgörande betydelse. Om man har lämnat en uppgift som skulle kunna utgöra förtal ska man inte dömas till ansvar om man hade skälig grund för sin uppfattning eller om man var skyldig att uttala sig (t.ex. i kontakt med myndigheter eller vid en rättegång), se Brottsbalken 5 kap 1 § 2 st (här). Det framgår av din fråga att personen som är anställd på kommunen har anklagat dig för brott, men det framgår inte vilket brott hon syftade på, och inte heller om hon enbart sagt detta till dig eller om hon sagt det till utomstående personer. Vad du kan göra nuJag har gått igenom vad du har för möjligheter, dels avseende att väcka skadeståndstalan, dels huruvida personen har utsatt dig för brott. En svårighet om man väcker talan om skadestånd är att man måste bevisa att en skada har skett – i ditt fall misstänker jag att det rör sig om personskada i form av psykiskt lidande, dels att det finns ett samband mellan uppsåtet/vårdslösheten och den inträffade skadan. Om man ska anmäla någon för brott behövs bevis för att brottet har ägt rum, så det är bra om det finns bevis på att den anställde på kommunen har betett sig illa mot dig (exempelvis sms, mail, telefonsamtal etc.). En ytterligare möjlighet är att göra en anmälan till JO (Justitieombudsmannen). Jag rekommenderar att du kontaktar polisen för vidare rådgivning. Om du har fler frågor kan du ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00. Vänligen,

Kan en arbetsgivare dra in hela lönen bara sådär?

2019-08-11 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Hej,Kan en arbetsgivare dra in hela lönen utan förvarning? Min arbetsgivare har dragit in min lön för juli utan att jag varken gått med på det eller fått en förvarning om det, jag såg det först på lönespecen.I februari i år så fick jag dubbel utbetalning (trodde jag), jag fick en lön på 21k och en lön på 35k, jag hörde av mig till HR och berättade att jag fått två utbetalningar varav de svarade med att de drar in lönen för Mars vilket jag var OK med.Nu så står det på lönespecen dock att de drar av hela lönen för juli som korrigering för fel utbetalning i januari. Vi kom ej åt vårat lönesystem i slutet av februari/under mars så jag har agerat i god tro att allt har blivit rätt efter att de korrigerat för Mars men ser på en lönespec för februari att den summan på 35k (som jag trodde var en del övertid som jag jobbade i jan/feb) är både lön för januari och februari, jag får ca 22k i månadslön efter skatt och har därför inte reagerat på att det skulle vara två löner då det enligt mig skulle röra sig kring 40k+ isåfall.Så återigen - kan en arbetsgivare dra in hela lönen bara sådär? Detta kommer att ställa till det väldigt mycket för mig.Tack!
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Vad tråkigt att det blivit såhär.Mitt korta svar på din fråga är nej, arbetsgivaren kan inte dra in lönen hur som helst. Din arbetsgivare borde talat med dig om utbetalningsfelet i februari och ni gemensamt kommit fram till en lösning om hur ni ska göra exempelvis att arbetsgivaren gör avdrag på dina framtida månadslöner med 2-3000 genom en återbetalningsplan, istället för att bara dra av allt på en gång utan att ens samråda med dig. Alltså var du och HR överens om att den skulle dras av i mars, men nu har den inte gjorts förrän juli. Du var inte informerad om att den skulle dras av i juli och din arbetsgivare saknade därmed ditt samtycke, vilket krävs för att han ska få dra av den så sent. Här träder lagen om arbetsgivarens kvittningsrätt fram. Lagen är tillämplig så fort arbetsgivaren har en fordran mot arbetstagaren. Det behövs alltså ditt godkännande för att arbetsgivaren ska få göra avdrag på lönen. Det kan finnas speciella bestämmelser om kvittning i kollektivavtal som reglerar arbetsgivarens rätt till kvittning. Arbetsgivaren kan alltså ha rätt att dra av pengarna, genom anställningsavtal så kolla den. Annars är det den nämnda lagen som gäller.Skulle arbetsgivaren kvitta din lönefodran utan ditt godkännande, i strid mot kvittningslagen skulle det kunna innebära ett skadeståndsansvar för arbetsgivaren enligt 8 § i samma lag. Jag hoppas du kunnat klara dig ändå och nu vet du att du har lagen på din sida och att din arbetsgivare troligtvis är skadeståndsskyldig. Jag rekommenderar dig att kontakta våra juristexperter inom området på telefon: 08-533 300 04 för mer hjälp om hur du ska gå tillväga för att kräva skadeståndet. Öppettiderna är måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Önskar dig en bra dag!Med vänlig hälsning,

Ersättning från arbetsgivare vid stöld på jobbet

2019-06-30 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Hej, Någon har stulit min väska på jobbet. Ingen aning att det var en arbetskamrat eller någon annan. Jag har tappat bil nyckel, hus nycklar, plånbok med alla dokumentet och tel laddare. Företaget måste ersätta någonting till mig eller inte? Jag hade inte skåp eftersom jag är extra personal och finns inte plats för alla.
Sebastian Näslund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Denna fråga kommer förmodligen avgöras av vad som egentligen står i ditt anställningsavtal alternativt kollektivavtal. Någon lagparagraf som skulle ge dig automatisk rätt till ersättning från din arbetsgivare finns alltså inte. Därmed bör du se över ditt huruvida anställningsavtal eller kollektivavtal föreskriver rätt till ersättning i denna typ av situation. Hoppas du känner att du fått svar på din fråga!

Efterlevandes rätt till skadestånd efter arbetsolycka

2019-04-09 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Min man dog i en arbetsolycka för 8 år, företaget blev dömda å var tvungen att betala en bot på en miljon. Jag och våra tre döttrar fick inte en krona. Olyckan kunde ha förhindrats om företaget hade gjort rätt!!Finns det ingen ersättning som ska gå till kvarvarande familjen??Med vänlig hälsning,
Henrik Witt-Strömer |Hej,Vi är tacksamma för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag beklagar den uppkomna situationen. Din fråga regleras av skadeståndslagen — SkL.Anhöriga tillerkänns enligt SkL skadestånd för följande: (1) begravningskostnad och, i skälig omfattning, annan kostnad till följd av dödsfallet; (2) förlust av underhåll; (3) personskada som till följd av dödsfallet åsamkats någon som stod den avlidne särskilt nära (2 kap 1 § och 5 kap 2 § 1 st SkL).Som vägledning för storleken för skadeståndet enligt punkten (3) kan nämnas rättsfallet RH 2013:13. I fallet tillerkändes föräldrarna och systern till en person som liksom din make förolyckats i en arbetsolycka 30 000 kr per person, med hänvisning till det lidande som till följd av dödsfallet åsamkats dem. Storleken på skadeståndet enligt punkten (2) beror på om någon av er antingen enligt lag hade rätt till underhåll efter din man eller på annat sätt var beroende av honom för er försörjning och underhåll utgick vid tiden för dödsfallet eller om det kan antas att underhåll skulle ha kommit att utgå inom en nära framtid därefter. Det tål att betonas att värdet av den avlidnes hushållsarbete i hemmet här ska likställas med underhåll. I SkL anges att förlusten ersätts i den omfattning som är skälig med hänsyn till er efterlevandes förmåga och möjligheter att genom eget arbete eller annars själv bidra till er försörjning (5 kap 2 § 2 st SkL). Med hänsyn till att det gått åtta år sedan olyckan, bör ni säkert ha en ganska god bild av behovet av underhåll.Avslutningsvis kan jag lyfta att skadeståndsskyldighet preskriberas efter tio år, och att ni alltså måste framföra ert krav mot arbetsgivaren inom tio efter olyckan (2 § preskriptionslagen). Mitt förslag är att ni vänder er till din mans arbetsgivare, och med hänvisning till RH 2013:13 meddelar att ni både anser er ha rätt till och vill ha skadestånd enligt SkL, om 30 000 kr per person.Vid sidan om bestämmelserna om skadestånd finns två vanliga skydd som ni säkert redan tänkt på. Om din man i sin allmänna pension hade efterlevandeskydd, kan ni som efterlevande erhålla din mans allmänna pension. Om han hade livförsäkring kan ersättning utgå från denna.Vänligen,