Har jag som förälder rätt till skadestånd när mina barns kläder har blivit förstörda av färg på förskolan?

2018-12-18 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Vilken skadeståndsrätt har jag som förälder om mitt barns ytterkläder, vinterjacka och byxor, blir förstörda på förskolan på grund av att de målat med färg som inte går att tvätta bort. Personalen har inte informerat i förväg om aktiviteten. Därmed har vi inte haft någon chans att skicka med eventuella skyddskläder. De har heller inte själva försökt förebygga ev skada på kläder genom att sätta på barnen skyddskläder. Förskolan tar inte ansvar och säger att de inte har någon försäkring mot detta. Jag anser att detta ligger utöver vanligt förekommande slitage.
David Gardell |Hej!Tack för din fråga! Reglerna för skadestånd regleras i skadeståndslagen (SKL). Jag kommer börja med att gå in på vad det är för skada som har uppkommit. Sedan kommer jag gå in på om förskolan har orsakat skadan och om dem ska anses vara ansvariga för att betala skadestånd till er. Sist kommer jag dig rekommendationer på hur du ska gå till väga. Vad är det för skada som har uppkommit? För att skadestånd ska bli aktuellt krävs det att det har uppstått någon form av skada. I detta fall har ditt barns kläder blivit förstörda av färg som inte går att tvätta bort. Dessa har ett ekonomiskt värde och ska därför räknas som en sakskada, dvs skada på din egendom. Vem är det som ska ansvara för skadan? Det andra som krävs i för att skadestånd ska bli aktuellt är att det finns någon som har vållat skadan, dvs orsakat den. I detta fall så utgår jag ifrån att skadan har uppkommit i samband med att ditt barn har använt färgen när hen målade. Den som har vållat skadan är då som utgångspunkt ditt barn. Men eftersom förskolan har ett sk. principalansvar för att personalen ska ta hand om ditt barn så är det förskolan som ska anses vara ansvarig för att skadan har uppkommit, 3 kap 1 § SKL. Finns det något rimligt orsakssamband mellan förskolans handlande och skadan? Det tredje som krävs är att det finns ett orsakssamband mellan att förskolan inte ger ditt barn skyddskläder eller informerar i förväg om aktiviteten och skadan på ditt barns kläder. Orsakssambandet får inte vara helt slumpartat, utan det måste finnas ett rimligt orsakssamband. Risken för att skadan uppkommer måste öka genom att förskolan inte informerar i förväg eller inte förser barnen med skyddskläder. Förskolan måste kunna förutse att denna risk finns. I detta fall är det väldigt sannolikt att risken ökar för att denna typ av skador uppkommer när barn får leka med färg utan skyddskläder. Det är också rimligt att anta att förskolan insåg det. Det ligger därför nära till hands att säga att det finns ett rimligt orsakssamband. Det är dock du som måste bevisa att orsakssambandet är rimligt. Har personalen agerat vårdslöst? Det fjärde som krävs är att personalen har agerat vårdslöst, 3 kap 1 § SKL. Den grundläggande utgångspunkten i denna bedömning är om personalen borde ha agerat annorlunda. Andra saker som spelar in är hur stor risken för att skadan uppkommer är, hur stor skadan är och möjligheterna att undvika att skadan uppkommer. Utifrån detta ska en helhetsbedömning göras för att komma fram till om personalen har agerat vårdslöst. Även om det med facit i hand låter som att personalen borde ha agerat annorlunda i detta fall så är det svårt att avgöra eftersom det inte finns tillräckligt med omständigheter. Som du framställer det så borde vara relativt stor risk för att skadan uppkommer. I denna bedömning spelar åldern på ditt barn även roll. Ju yngre ditt barn är desto större risk för skada. Förskolan skulle dock kunna hävda att detta var en olycka, engångshändelse eller liknande vilket skulle göra det svårare för dig att bevisa vårdslöshet. Detsamma gäller för möjligheten att undvika skadan. Troligtvis hade den kunnat undvikas med skyddskläder men det är inte säkert. Rekommendationer Det faktum att du ska bevisa att det finns ett rimligt orsakssamband och att personalen har varit vårdslös gör att jag inte kan rekommendera dig att ta detta vidare till domstol. Skadan är inte tillräckligt stor (antar jag) så är det inte värt att gå vidare till domstol. Jag rekommenderar dig i stället att prata med förskolan och se till att dem i framtiden använder sig av skyddskläder. Jag förstår att detta inte är svaret som du vill ha men det är det bästa jag kan rekommendera dig. Eftersom jag inte rekommenderar att du tar detta vidare till domstol så kommer jag inte gå in på beräkning av skadestånd. Tack för att du väljer att höra av dig till Lawline! Hoppas det har varit till hjälp!

Måste arbetstagaren ersätta skador som uppkomit i tjänst?

2018-12-12 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |om man jobbar i ett åkeri som chef och råkar skada arbetsbilen är man skyldig att betala självrisken?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om jag förstår frågan rätt så undrar du vad som skulle hända om någon som jobbar som chef på ett åkeri skulle orsaka skada på en arbetsbil, och huruvida denne person måste betala självrisken för att få försäkringspengar för att ersätta skadan. När det kommer till skador som orsakas under tjänst gäller reglerna i 3 kap skadeståndslagen som utgångspunkt (1 kap 1 § skadeståndslagen). Om en arbetstagare orsakar sakskada (skadan på bilen) genom fel eller försummelse i tjänsten ska arbetsgivare, det vill säga företaget ersätta skadan enligt 3 kap 1 § skadeståndslagen. Detta gäller däremot inte om det föreligger synnerliga skäl emot det (4 kap 1 § skadeståndslagen). I detta fall är en chef att betrakta som en arbetstagare i skadeståndslagens mening. Föreligger synnerliga skäl mot att arbetsgivaren ska betala självrisken?Eftersom jag inte har någon information om själva händelseförloppet när bilen skadades kommer jag att ge generella utgångspunkter för bedömningen om synnerliga skäl föreligger. Jag kan börja med att konstatera att om det var fråga om en ren olyckshändelse är inte bestämmelsen över huvud taget tillämplig och arbetsgivaren ska då betala för självrisken. Har skadan orsakats genom att arbetstagaren har varit vårdslös kan bedömningen bli en annan. Man måste då avgöra om omständigheterna kring hur skadan uppkom skulle leda till att synnerliga skäl föreligger. Ett exempel då synnerliga skäl förelåg var i målet NJA 1981 s.302 1, där en soldat hade lämnat en dyr radiostation i en olåst bil. Högsta domstolen fann att synnerliga skäl förelåg och soldaten var därför tvungen att betala. Högsta domstolen motiverade detta med att radiostationen var dyr och att därför stor risk för stöld förelåg. I ett annat fall (NJA 1981 s.302 2), med liknande omständigheter hade en soldat lämnat kvar sin rock i ett tjänsterum. Rocken försvann, men högsta domstolen fann att synnerliga skäl inte förelåg. Soldaten var alltså inte tvungen att betala för den försvunna rocken. Det beror alltså helt på omständigheterna i det enskilda faller för att avgöra om arbetstagaren måste betala för skador som uppkommit i tjänst. Huvudregeln är dock att arbetstagaren inte ska ersätta skadorna. Om skadan på bilen uppkom i ett direkt samband med tjänsten är min bedömning att arbetstagaren inte måste betala för självrisken, inte ens om arbetstagaren varit vårdslös. Jag hoppas mitt svar varit till hjälp! Med vänliga hälsningar,

Jag har förlorat nyckeln till jobbet, måste jag betala för nya lås?

2018-11-21 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Hej! Arbetar på en liten privat förskola och har nu förlorat en jobbnyckel. Kan jag behöva betala för alla låsbyten?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt skadeståndslagen (SkL) har arbetsgivaren ett långtgående ekonomiskt ansvar för skador som arbetstagaren vållat genom fel eller försummelse. Bara om "synnerliga skäl" föreligger kan arbetsgivaren kräva kompensation av arbetstagaren, vilket i praktiken medför att arbetstagaren i allmänhet inte behöver ta ekonomiskt ansvar för skador vållade i tjänsten. Motiven bakom denna ordning är tanken att arbetsgivaren bör sträva efter att organisera arbetet på ett sätt som minimerar skaderisken, samt att arbetsgivaren ofta har större ekonomiska resurser och möjlighet att teckna ansvarsförsäkring. Utgångspunkten är således att du som arbetstagare bara i absoluta undantagsfall kan göras ansvarig om nycklarna kommer bort. Genom kollektivavtal eller det enskilda anställningsavtalet går det emellertid att komma överens om andra regler än de ovan angivna. Jag har mycket svårt att föreställa mig att en facklig organisation skulle acceptera din arbetsgivares förslag och kvar återstår därför att försöka få dig att acceptera förslaget som en del av ert anställningsavtal. Anställningsavtalet fungerar på samma sätt som avtal i allmänhet, dvs. parterna måste komma överens. Någon möjlighet för arbetsgivaren att på egenhand bestämma att du ska betala 1200 kr/ nyckel om nycklarna blir stulna eller borttappade finns inte. Så länge du har ett befintligt anställningsavtal är du således obehindrad att motsätta dig förslaget. Sammanfattningsvis är det inte möjligt för arbetsgivaren att ensamt bestämma att du ska bära det ekonomiska ansvaret för nycklarna. Du bör motsätta dig ett eventuellt förslag om detta och istället rekommendera din arbetsgivare att förebygga den ekonomiska risken genom förbättrade rutiner och en ansvarsförsäkring.Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma!

Ersättning för ärr som arbetsgivare förorsakat på arbetstagare

2018-10-29 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |När jag packa ihop mina privata ägodelar på arbetet hjälpte min flickvän mig med det. Och när vi skulle ta en kalender blev ägaren för företaget min arbetsgivare aggressiv och hotfull mot min flickvän. När jag gick mellan arbetsgivaren och min flickvän putta han mig så jag trillar in i min flickvän som är gravid. Jag puttar tillbaka min arbetsgivare och därefter ger han mig ett slag med knytnäve i huvet så mitt ögonbryn spräcks. Fick köra till akuten och sy 3 stygn. Och kommer ha ett ärr där resten av mitt liv.Min fråga är Hur mycket kan jag begära i skadestånd och vad kan jag mer begära eller göra i detta fallet?
Matilda Hetlesaether |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns två ersättningsmöjligheter vid uppkomst av ett ärr. Dels genom en olycksfallsförsäkring och dels genom skadeståndslagen som baserar ersättningsmöjligheten på när en person medvetet eller av oaktsamhet vållat en annan person skada.Ersättning genom en försäkringOm du har en olycksfallsförsäkring kan du kan få ersättning för vanprydande ärr, men då ska det ta ca 1-2 år efter att skadan inträffade för att bedömningen om ärret faktiskt är vanprydande ska kunna göras. Beroende på var ärret sitter kan det ses som mer eller mindre vanprydande. Om ärret är på ett synligt ställe är det mer vanprydande, som exempelvis i ditt fall där det är i ansiktet. En olycksfallsförsäkring täcker dock bara sådana skador som uppstått på grund av olyckshändelser. Det är oklart om din situation kan ses som en olyckshändelse eftersom arbetsgivaren medvetet slagit dig. Om det inte ses som en olyckshändelse kan du inte få försäkringsersättning för detta. Däremot har du andra möjligheter att få skadestånd genom bestämmelserna i skadeståndslagen.Ersättning enligt skadeståndslagenFör att kunna säkerställa att du får skadestånd bör du polisanmäla din arbetsgivare så att en bedömning kan göras om du har rätt till ersättning eller inte. Enligt skadeståndslagen kan du av arbetsgivaren kräva skadestånd för uppsåtligt [medvetet] vållande av personskada [2 kap. 1 § skadeståndslagen]. Arbetsgivaren kan behöva ersätta dig för sjukvårdskostnad, inkomstbortfall och även för psykiskt och fysiskt lidande av övergående natur [om det gör ont av ärret] och andra olägenheter som följer av ärret, exempelvis om slaget även påverkat din synförmåga [5 kap. 1 § skadeståndslagen]. Som jag förstår det skulle du sluta på arbetet, men det påverkar inte din ersättning för inkomstbortfall eftersom den bedömningen görs av den framtida inkomst som bortfaller på grund av skadan. Nu tror jag rimligtvis inte att du skulle få några skador av ärret som påverkar din förmåga att arbeta, och således kommer arbetsgivaren inte ersätta just det. Du skulle kunna få ersättning för sjukvårdsbesöket och eventuellt även för ärret om det har medfört "särskilda olägenheter" [nedsatt syn] eller om du bedöms ha tillräckligt ont efter slaget att det ska ses som fysiskt lidande.Eventuellt skulle arbetsgivarens ansvar kunna sättas ned om du ses som medvållande till ditt uppkomna ärr. Det krävs att du antingen varit grovt oaktsam eller att du medvetet medverkat till skadan [6 kap. 1 § tredje stycket, skadeståndslagen]. Jag vet inte exakt hur situationen varit men baserat på det du sagt om att du puttat din arbetsgivare på grund av att han puttat dig kan det ändå ses som att du varit medvållande, men det är inget jag kan säga med säkerhet. Den bedömningen får göras av domstolen.Min slutgiltiga bedömningSammanfattningsvis skulle jag därmed vilja säga att utefter den information du givit mig och utefter den information jag presenterat för dig gör jag bedömningen att du kan begära skadestånd för personskada enligt skadeståndslagen. Då kan du få ersättning för de sjukvårdskostnader du hade och eventuellt om du haft något fysiskt lidande av slaget som kan ses som tillräckligt för att vara ersättningsbart. Eventuellt kan din arbetsgivares ansvar sättas ned om du ses som medvållande till din skada. Nedsättningen görs med hänsyn till hur mycket var och en av er medverkat och omständigheterna i övrigt [6 kap. 1 § tredje stycket, skadeståndslagen]. Du bör polisanmäla din arbetsgivare för att en bedömning ska kunna göras om du har rätt till ersättning eller inte.Hoppas du fick svar på din fråga. Hör gärna av dig om du undrar något mer!Med vänliga hälsningar,

Skadeståndsansvar för skada på hund. Anställd eller arbetsgivare?

2018-12-15 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |En anställd slår en annan anställd över käften på en byggställning på 8.e våning.Den som får smällen blir så paff att han tappar sin hammare rätt ner på en hund som skadas. Vem bär ansvaret av hunden.?Anställde? Arbetsgivaren?Mvh
Therese Axén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag uppfattar din fråga så undrar du över skadeståndsansvaret för den anställde som tappade hammaren och dennes arbetsgivare. I mitt svar har jag valt att dela in ansvar för den anställde och ansvar för arbetsgivaren. Är den anställda skadeståndsansvarig? I fallet har uppstått en sakskada eftersom det avser skada på en hund (2 kap 1 § Skadeståndslagen, SKL). Den som är presumtivt ansvarig och som ska utredas är som sagt den anställde som tappade hammaren. Det har skett genom en aktiv handling och inte genom passivitet. Någon ansvarsfrihetsgrund är inte uppfylld i detta fall. Vidare har den anställdes handling att tappa hammaren uppfyllt kravet på adekvat kausalitet. Med detta menas att det finns ett rimligt orsakssamband mellan att den anställde tappade hammaren och att hunden skadades. För att den anställde ska kunna ansvara krävs också att handlingen antingen skedde med uppsåt (avsikt) eller oaktsamhet enligt 2 kap 1 § SKL. Inget i frågan tyder på att det skedde med avsikt, särskilt inte eftersom personen i fråga tappade hammaren till följd av att ha blivit slagen. Huruvida det är oaktsamt är tveksamt eftersom det inte verkar funnits direkt möjlighet att undvika skadan. Vid bedömning av om oaktsamhet föreligger görs en så kallad fri culpabedömning där följande punkter bedöms;1. risken för skadan2. den sannolika skadans storlek3. möjligheten att undvika skadan4. handlandes möjlighet att inse risken I detta fall torde det brista avseende punkten 3 och 4. Det finns dock risk för skada att tappa en hammare uppe på en byggställning på 8:e våningen och den sannolika skadans storlek kan bli stor om någon eller något befinner sig under. Dock kan argumenteras att det vid denna olyckshändelse var svårt att undvika skadan när man får ett slag i ansiktet och att det är svårt att förutse att en hund befinner sig direkt under byggställningen. Det kan därför brista i skadeståndsansvaret om det varken finns uppsåt eller oaktsamhet. Har arbetsgivaren ett skadeståndsansvar?Ifall den anställde bedöms vara ansvarig så finns en så kallad omvänd jämkningsregel i 4 kap 1 § SKL. Krav för att använda den är att det ska finnas en skada, som orsakats av arbetstagare genom fel eller försummelse. För att arbetsgivaren ska ansvara så måste alltså den anställde varit oaktsam. Ett ytterligare krav är att arbetstagaren ska ha varit i tjänst vilket verkar vara fallet i din fråga. Om alla dessa förutsättningar är uppfyllda så får arbetsgivaren betala istället för arbetstagaren enligt 3 kap 1 § SKL (principalansvar). Undantag är om synnerliga skäl föreligger, för då får arbetstagaren betala (4 kap 1 § SKL). Med synnerliga skäl menas att arbetstagaren genom sitt handlande varit nästintill grovt oaktsam eller haft uppsåt. Avslutningsvis utifrån omständigheterna i din fråga är inte den anställde som tappade hammaren troligtvis ansvarig och arbetsgivaren därmed inte ansvarig för den anställdes handling. Däremot är det en annan bedömning ifall arbetsgivaren bär ansvar för den anställde som slog. För fler frågor är du välkommen att ringa vår telefonrådgivning på 08-533 300 04vänligen

Avtalspart A orsakar tredje man skada, har avtalspart B ett ansvar att hjälpa till att reda ut situationen?

2018-12-01 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |En bilskrot "köpte" sambons skrotbil mot att de hämtade den på plats. De fick ur den ur garaget, papper skrevs på, regbevis och bevis på hämtning. Jag stängde vårt garage, vi tackade och sa hej då. Jag lämnade garagelänga/området. Bilskrotspesonen, fick jag veta senare, hade en olycka, en annan garageport blev delvis intryckt, går ej att öppna. Grannen får numret och dagen efter dyker han upp för att få upp garagedörren (lördag) Han berättar att hans chef skickar folk på måndag. Nu säger grannen att JAG ska stå i kontakt med företaget och se till att allt blir fixat. Stämmer det verkligen? Samfällighetsordf påstår detsamma??? Står det inte mellan företaget och den drabbade? Visst helt oförskyllt på grannen men vad hjälper jag som MELLANHAND? Jag köpte en tjänst, det blev klart och vi var klara....hur kan jag ansvara för vad som händer efteråt???Med vänlig hälsning, Mia
Lukas de Bruin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Det korta svaret på din fråga är att du inte har några skyldigheter alls i den här situationen. Det var en anställd på företaget som vållade skadan på garageporten, på grund av detta är det företaget som bär ansvaret. Detta kallas för principalansvar och är en regel som säger att arbetsgivare ansvarar för i stort sett alla skador som dennes anställda vållar i tjänsten (3 kap. 1 § skadeståndslagen).Det faktum att anledningen till att bilskrotsarbetaren befann sig i området var för att du hade beställt en tjänst eller sålt egendom leder inte till att du har ett ansvar att reda ut situationen. Det är upp till din granne och företaget att själva göra upp sinsemellan.Med vänliga hälsningar

Jag har sålt till kreditsvaga kunder som uteblivit med betalning. Nu kräver min arbetsgivare mig på skadestånd. Måste jag betala?

2018-10-30 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Hej,Jag jobbade som säljare på ett bolag där jag hade sålt till två kunder, men som inte hade betalat sina fakturor. Detta visste jag om, och en kollega som hade hand om alla fakturor hade meddelat mig detta att dessa kunder kommer krediteras om dem inte betalar.Första kunden sålde jag till 2018-02-20Andra kunden sålde jag till 2018-06-17Jag sade upp mig 2018-07-28 pga studier, och hade även 1 mån uppsägningstid.2018-10-25 får jag en faktura hem där det står att jag är återbetalningsskyldig till bolaget (19000kr)Har de rätt att skicka denna faktura?
Elias Olsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline! Jag förstår situationen som att du på jobbet sålt varor till kreditsvaga kunder som ännu inte har betalat. Din (f d) arbetsgivare kräver nu att du ska betala kundernas förfallna skulder. Vad gäller? F d arbetsgivaren, bolaget, menar att du är skyldig att utge ersättning för de dåliga fordringar du skapat. Arbetsgivaren grundar troligen sitt anspråk på mellanmannarätten. En mellanman, alltså någon som genom en fullmakt agerar åt någon annan, kan bli skadeståndsskyldig om denne överträder sin befogenhet. (2 kap. avtalslagen). Som säljare är du fullmäktig åt din arbetsgivare. Din befogenhet – alltså vad du får göra – definieras av arbetsgivarens instruktioner. Har du blivit tillsagd att inte sälja till kreditsvaga kunder och överträdelsen, såsom i förevarande fall, lett till att arbetsgivaren lidit skada, kan du bli ersättningsskyldig. Men! Enligt huvudregeln är arbetsgivare skadeståndsskyldiga för skada som arbetstagare vållar genom fel eller försummelse i tjänsten, om inget annat framgår av det individuella anställningsavtalet (1 kap. 1 §, 4 kap. 1 § skadeståndslagen). Att ge kreditsvaga kunder respit med betalning är visserligen inte önskvärt, men det skedde faktiskt som ett led i din tjänsteutövning. Finns det synnerliga skäl kan skadeståndsskyldigheten övergå från arbetsgivaren till arbetstagaren. Synnerliga skäl är i praktiken illojalitet eller grov vårdslöshet men inget i din fråga tyder på att sådana omständigheter föreligger. Det är alltså din arbetsgivare som ska bära ansvaret för skadan. Mitt rådMitt råd är att bestrida skadeståndsskyldighet med hänvisning till:1) Du har över huvud taget inte åsamkat någon skada. Faktumet att kunderna inte har betalat ännu betyder inte att de inte kommer att betala. Istället för att kräva dig på pengar bör arbetsgivaren försöka inkassera skulderna från kunderna genom Kronofogden. 2) Även om det står klart att kunderna inte kommer att betala, kanske på grund av konkurs eller en kombination av höga skulder och inga tillgångar, är du inte ersättningsskyldig. Eftersom skadan har vållats i tjänsten ska arbetsgivaren bära ansvaret. Skulle arbetsgivaren inte godta invändningarna och istället ansöka om stämning bör du vidhålla ditt bestridande. Eftersom tvistebeloppet understiger ett halvt prisbasbelopp (22 750 kr) riskerar du inte att bära stora advokatkostnader även om du, mot förmodan, förlorar målet. Utöver goda juridiska argument har du alltså inte mycket att förlora, ytterligare några tusenlappar som mest, men 19 000 kr att vinna. Har du följdfrågor eller funderingar kring mitt svar är du välkommen att höra av dig till Elias.Olsson@Lawline.se! Vänligen,

Skadestånd med särskilt beaktande av principalansvar och kumulerande fel

2018-10-14 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Hej!Var på ett bröllop och i fest lokalen så skadade jag mig. Jag satt ner på en stol gjord av plast och bakbenet gick sönder. Jag föll baklänges och slog i huvud och rygg. Behövde ambulans som tog mig till akuten, där sade de att jag hade fått en hjärnskakning. Jag hade problem med att gå och mådde illa i veckor efter, år fortfarande inte helt återställd. Stolen i fråga, satt jag på i flera timmar innan jag föll. Vet ej om bakbenet redan var trasigt eller om den gick sönder precis då. Jag vill anmäla de för jag tror att stolen var trasig från början, benet gick säkert sönder när arbetarna staplat stolarna på varandra eller varit hårdhänta. På grund av stolens konstruktion så kunde man inte se att benet var i två delar när man satte sig på den men det skulle arbetarna lätt kunna upptäcka när de ställde fram stolarna. Exakt samma sak hände en väninna till mig några veckor innan min olycka. Där hon satt på en stol som gick sönder under henne och hon föll ner till golvet. Hon var i samma festlokal som arrangerades av samma företag.till vem vänder jag mig till/ Hur kan jag anmäla de för att få skadestånd?
Jesper Eng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom skadeståndsfrågor avgörs av domstol är det till tingsrätten du ska vända dig. Det är dock inget jag rekommenderar. Anledningarna till min avrådan kan du läsa om nedan.Kriterierna för skadeståndets utdömandeFör att du ska kunna få skadestånd krävs en del saker: att du lidit skada, att det finns en skadevållare, att det föreligger ett orsakssamband mellan skadevållarens gärning och din skada, samt att skadevållaren agerat vårdslöst eller med flit. Att du lidit skada är alldeles uppenbart, och jag går därför direkt vidare i analysen. Om skadevållarenVem skadevållaren kan tänkas vara är inte helt klart. Du skriver att stolsbenet säkert gick sönder när arbetarna staplade stolarna, eller när de varit hårdhänta på annat sätt. En fråga som uppstår är hur man ska kunna veta vem av arbetarna (hädanefter kallade A) som hade ställt fram just din stol, och vem av dem som ursprungligen gjort sönder den. Om de är arbetare i ordets egentliga mening, det vill säga om de är anställda, ansvarar arbetsgivaren enligt 3 kap. 1 § skadeståndslagen (SkL) för de skador hans anställda orsakar i tjänsten. Om så är fallet behöver vi inte veta exakt vem som gjort vad, eftersom det yttersta ansvaret ändå ligger på arbetsgivaren. Även vissa uppdragstagare anses som arbetstagare enligt 6 kap. 5 § SkL Eftersom du skriver att ett företag anordnade bröllopet måste jag utgå ifrån att personerna som jobbade där faktiskt var anställda.KausalitetOm vi då förutsätter att vi identifierat en skadevållare uppstår frågan om det föreligger ett orsakssamband mellan dennes agerande och din skada. Här stöter vi på problemet med att bestämma vilken handling som ska anses vara den skadevållande. Vi har ju dels själva staplandet av stolarna, och dels när de sattes fram. Det är här bäst att betrakta gärningarna som kumulerade. Med det menas att varje gärning för sig inte är skadeståndsgrundande, men att de tillsammans kan vara det. Vi ser alltså på saken som om det varit samma person som staplat stolarna och som ställt fram dem. Finns det då ett orsakssamband mellan de företagna gärningarna och din skada? Ja, det måste det anses göra.Adekvat kausalitetProblemet är emellertid inte kausaliteten, utan kravet på att den måste vara adekvat. Hela universum består av kausalkedjor. Exempelvis kunde inte A ställt fram din stol och orsakat skadan om inte han blivit anställd på företaget, HR-chefen på företaget hade i sin tur inte kunnat anställa A om det inte vore för att hon bestämt sig för att bli HR-chef efter att ha sett en utbildningsannons. Den som publicerat utbildningsannonsen hade inte kunnat göra det, eller någonting alls för den delen, om hans föräldrar inte träffats några decennier tidigare, och föräldrarna hade i sin tur inte kunnat träffas om inte deras föräldrar också gjort det. I slutändan är det alltså urcellen som orsakat din skada. Det vore naturligtvis absurt, och därför måste man avgränsa kausalkedjorna vid någon rimlig gräns. Denna gräns är den adekvata kausaliteten. Hur bedömer man då denna sak, vad är adekvat kausalitet? Jo, det är en fråga om rimlighet och förutsägbarhet. Utgångspunkten i adekvansbedömningen är att slumpmässiga fall inte är att betrakta som adekvat kausala. Det är här vi kommer in på ett svårlöst problem. Efter det att stolarna staplats ställs de ju sedan ut slumpmässigt, det liknar något av ett rouletthjul. Om några av stolarna förblev oanvända försvårar detta ytterligare din sak. Å andra sidan kan man naturligtvis invända att det ligger en viss förutsägbarhet och rimlighet i att en trasig stol kan orsaka skada på så sätt som nu skett. Det är en svår bedömning, och jag ska inte uppehålla mig mer vid den. Domstolen har sista ordet i sådana här frågor. Dessutom kan det tyckas onödigt att jag alls går igenom detta, eftersom jag är övertygad om att din sak kommer gå förlorad av helt andra orsaker, även om denna otydlighet i adekvansfrågan givetvis i sig inte heller är fördelaktig för din sak.Vårdslöhet2 kap. 1 § SkL stadgar att den som av vårdslöshet vållat skada ska ersätta den. Är det vårdslöst att göra sönder en stol och sedan ändå ställa fram den? Ja, jag kan inte komma till någon annan slutsats. Det ser alltså ut som att alla kriterier för din rätt till skadestånd är uppfyllda (om än med vissa tveksamheter i skadevållar- och adekvansfrågorna). Problemet är hur det ska bevisas. Kan det visas att stolen varit trasig från början? Även om den var det, kan det visas att A, när han ställde fram den, märkte eller borde ha märkt att den var trasig? Mitt bestämda svar på dessa frågor är nej, det går inte. Med sådana luckor i bevisningen blir det omöjligt att visa att någon faktisk vårdslöshet ägt rum, och därför kommer skadestånd inte på fråga. En annan vägIstället för att fokusera på A och deras gärningar kanske man ska se till arbetsgivaren istället. Två stolar har gått sönder. Varför? Kan det vara så att arbetsgivaren fuskat med inköpen, och köpt – ursäkta uttrycket – gammalt skräp, otjänligt som sittplats? I sådana fall skulle man kunna hävda att han agerat vårdslöst i och med detta, men i slutändan brister det nog i bevisfrågan här också. Det måste anses föreligga en presumtion för att den som köper en stol ska kunna räkna med att den håller, och då är ju agerandet inte vårdslöst. Jag vet att jag gett dig ett långt och tråkigt svar, men jag hoppas i vart fall att du ska vara nöjd med analysen, och att du känner att din fråga har besvarats!