Rijad Trubljanin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du angivit en felaktig produkt till en kund varpå du nu undrar om du kan bli ersättningsskyldig gentemot arbetsgivaren för det inträffade misstaget. Arbetsgivarens principalansvarEn arbetsgivare har ett principalansvar över sina anställda. Detta innebär att det huvudsakligen är arbetsgivaren som ska ersätta skador som åsamkats av arbetstagare i tjänsten (3 kap. 1 § skadeståndslagen). En arbetstagare kan dock bli ansvarig för skador som denne orsakar genom fel eller försummelse i tjänsten om synnerliga skäl föreligger med hänsyn till handlingens beskaffenhet, arbetstagarens ställning och den skadelidandens intressen (4 kap. 1 § skadeståndslagen). Detta innebär med andra ord att arbetstagaren enbart svarar för de skador som hen orsakat i tjänsten om synnerliga skäl föreligger. Kravet på synnerliga skäl är ett väldigt högt ställt krav som inte torde vara uppfyllt i ditt fall, då jag tolkar det som att det tillhör dina arbetsuppgifter att ange produkter till kunder för specifika ändamål, varpå det i detta fall angivits fel specifikationer.Vad krävs för att principalansvaret ska tillämpas?I (3 kap. 1 § skadeståndslagen) anges vissa krav som måste vara uppfyllda för att principalansvaret ska kunna göras gällande. Dels så ska det handla om en skada som orsakats "i tjänsten". Det är inte helt enkelt att ge ett tydligt svar på vad som är i tjänst, men en huvudsaklig utgångspunkt är att handlingar vidtagna under arbetstid och som tillhör arbetsuppgifter i princip alltid ska anses vara i tjänsten. Det krävs även att det finns en arbetstagare, vilket du är i detta fall. Slutligen krävs att arbetstagaren agerat vårdslöst i sitt handlande, vilket kan konstateras att du gjort då misstaget hade kunnat undvikas om det möjligen gjordes en noggrannare kontroll beträffande vad den aktuella kunden behövde för fönster.Principalansvaret kan avtalas bortSkadeståndslagen utgör dispositiv rätt, vilket innebär att det är fritt mellan parterna att komma överens om annat än det som stadgas i lagen. Om parterna inte avtalat eller kommit överens om annat, så är det de som anges i lagtexten som kommer att vara gällande. Principalansvaret kan avtalas bort. Det framgår inte i frågan huruvida detta är något som diskuterats eller avtalats om mellan dig och din arbetsgivare tidigare. Det framgår således alltså inte om det finns ett skriftligt eller muntligt avtal om att ex arbetstagaren ska "ta fullt ansvar" över skador åsamkade i tjänst. Sammanfattning och min bedömning i din frågaMed beaktande av din bakgrundsinformation, är min bedömning, att principalansvaret torde kunnas göra gällande i detta fall, vilket innebär att det är arbetsgivaren som skall ansvara för dessa skador som kunden åsamkats i detta fall. Min bedömning är alltså att det är din arbetsgivare som kommer svara för att du råkat att ange fel produkt till en kund. Det är dock viktigt att komma ihåg att principalansvaret kan avtalas bort, vilket det saknas information beträffande i frågan. Utgångspunkten är dock att detta är något som arbetsgivaren kommer att svara för. Har du fler funderingar är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline!Vänliga hälsningar

Zacharias Glavå |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om ersättningsansvar till följd av skador (skadestånd) regleras i skadeståndslagen, och jag kommer därför använda mig av den lagen för att besvara din fråga. Kan en butik bli skadeståndsskyldig för en skada som en kund själv har orsakat?Det korta svaret är nej. Butiken kan bli skadeståndsskyldig för skador som uppstår i butiken, men det förutsätter att någon anställd i butiken har agerat vårdslöst och på så sätt orsakat olyckan eller åtminstone ökat risken för olycka (3 kap. 1 § skadeståndslagen). Ett vanligt förekommande exempel är att en butiksanställd svabbar golven utan att fästa ut skyltar om att golvet är halt. En kund som halkar på golvet kan ha rätt till ersättning för skador som uppkommit av att hen halkade. Men, om ingen i butiken på något sätt har bidragit till olyckan så har kunden ingen laglig rätt att kräva ersättning från butiken.Kan en leverantör av en produkt bli skadeståndsskyldig för en skada som en kund själv har orsakat?Även på denna fråga blir svaret nej. En leverantör kan i vissa fall bli skadeståndsskyldig för skador som orsakats av en produkt förutsatt att produkten haft en säkerhetsbrist (6 § produktansvarslagen). Produktansvaret gäller bara när det finns en brist i produkten i sig och gäller alltså inte om någon råkar ta sönder en produkt (3 § produktansvarslagen).SammanfattningKunden har i det här fallet ingen laglig rätt att kräva ersättning av varken butik eller leverantör.Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Du är alltid välkommen att ställa en ny fråga till oss på Lawline. Med vänlig hälsning,

Vanessa Hannah |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 3 kap 1 § skadeståndslagen (1972:207) regleras någonting som kallas för principalansvar. Principalansvaret innebär att den som har en arbetstagare i tjänst ska ersätta person- eller sakskada som denne vållar genom fel eller försummelse i tjänsten. Principalansvaret gäller således om arbetstagaren orsakar skadan genom att vara oaktsam. Det finns dock en bestämmelse i 4 kap 1 § skadeståndslagen som anger ett undantag från huvudregeln om att arbetsgivaren ansvarar för skador som en arbetstagare orsakar i tjänsten. Undantaget innebär att det istället är arbetstagaren som ska ansvara för skadan. Detta gäller endast vid synnerliga skäl och vid bedömningen tar man hänsyn till handlingens beskaffenhet, arbetstagarens ställning, skadelidandes intresse och övriga omständigheter. Huvudregeln är alltså att det är arbetsgivaren som blir skadeståndsskyldig för skador som en arbetsgivare orsakar i tjänsten av oaktsamhet. I undantagsfall, där synnerliga skäl föreligger, är det istället arbetstagaren som blir skadeståndsskyldig. Hoppas du fick svar på din fråga.Vänligen,

Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår din fråga driver du ett litet åkeri vari en av dina anställda har kört sönder diverse saker. Bland annat har hen kört med dörrarna till lastutrymmet på lastbilen öppna. Dörrarna har skadats vilket uppgår till en större kostnad samt stillestånd för lastbilen under en månads tid. Du undrar om du därför kan kräva den anställde på skadestånd för skadan och inkomstbortfallet.Bestämmelser om arbetstagares skadeståndsansvar finns i 4 kap. 1 § skadeståndslagen. Bestämmelsen stadgar att "För skada, som arbetstagare vållar genom fel eller försummelse i tjänsten, är han ansvarig endast i den mån synnerliga skäl föreligger med hänsyn till handlingens beskaffenhet, arbetstagarens ställning, den skadelidandes intresse och övriga omständigheter". Bestämmelsen är aktuell i tre typfall; (1) när den skadelidande direkt kräver skadestånd från en arbetstagare i stället för att begära ersättning från arbetsgivaren, (2) där arbetstagaren skadar arbetsgivaren och (3) där arbetsgivaren till följd av principalansvaret (arbetsgivarens ansvar för arbetstagaren) ersatt en skada orsakad av arbetstagaren och som arbetsgivaren regressvis begär ersättning för. I ditt fall är det typfall 2 som är aktuellt, dvs där arbetstagaren skadar arbetsgivaren.Att det krävs synnerliga skäl är ett högt ställt krav och huvudregeln är att en arbetstagare som vållar en skada genom fel eller försummelse i tjänsten inte är ersättningsskyldig. Vad som ska utgöra synnerliga skäl är dock inte helt enkelt att besvara utan får avgöras i det enskilda fallet. Regeln innebär däremot ett betydande skydd för arbetstagaren mot skadeståndsansvar för skadevållande som sker i tjänsten. Enligt lagkommentarer till bestämmelsen går det inte att knyta rekvisitet synnerliga skäl direkt till det ansvarsgrundande beteendet, t.ex. på så sätt att grov vårdslöshet eller uppsåtligt skadevållande alltid ska anses innebära att synnerliga skäl föreligger. En stor del av praxis är från händelser inom Försvarsmakten. I övrigt är det sparsamt med praxis på området, vilket kan tala för att det är sällsynt att arbetstagare krävs på skadestånd från arbetsgivaren. Vid prövningen av anspråk från arbetsgivaren ska man beakta arbetstagarens ekonomiska förhållanden. Vad som eventuellt avkrävs vederbörande bör vara anpassat till hens förmåga att betala ett skadestånd. Avsikten är att man även i fall av skada på anförtrodd egendom ska vara restriktiv i prövningen av skadeståndsansvarets omfattning. En viktig omständighet att beakta är att arbetstagaren som regel saknar möjlighet att försäkra sitt ansvar. Om skadan täcks av försäkring på arbetsgivarens sida är lagstiftarens intention att regress mot arbetstagaren bara undantagsvis ska förekomma (prop. 1972:5 s. 560).Inom ramen för expresstjänsten går det inte att göra en sådan utredning som kan ge svar på hur dina möjligheter till framgång är. Ärendet är komplext och det är svårt att nå framgång i en skadeståndstalan mot en anställd. För ersättningsskyldighet krävs synnerliga , vilket är högt ställt. Utöver det ska poängteras att även om det anses att ersättningsskyldighet är för handen, är det tänkbart att eventuellt skadestånd kommer att jämkas till ett lägre belopp.Om du vill gå vidare med ärendet och undersöka dina möjligheter att begära skadestånd närmre är min rekommendation att du anlitar en jurist. En av våra jurister på Lawline juristbyrå kan vara behjälplig för ändamålet. Dels för att utreda ärendet, dels för att företräda dig i förhållande till arbetstagaren. Om detta är intressant är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Svaret regleras i skadeståndslagen (SkL). Som arbetstagare är du endast skadeståndsskyldig gentemot din arbetsgivare för skador orsakade i tjänsten ifall det föreligger "synnerliga skäl" (SkL 4:1). Med tanke på att du endast sommarjobbar, orsakade skadan genom glömska och är relativt ung finner jag det svårt att se hur synnerliga skäl skulle föreligga. Min bedömning är alltså att du inte skulle vara skyldig att betala något för skylten. Det är dock inte självklart eftersom det saknas vägledning från högsta domstolen på vad som utgör synnerliga skäl. Jag hoppas du har fått svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline.

Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om en arbetstagare kan bli ersättningsskyldig för en skada som orsakas i tjänsten. Jag kommer att utgå från att skadan hänger samman med den verksamhet som din tidigare arbetsgivare bedriver. Frågan rör skadeståndsskyldighet och jag kommer därför att använda mig av skadeståndslagen (SkL) när jag besvarar frågan.Arbetsgivaren har ett principalansvarSom huvudregel inom skadeståndsrätten gäller ett principalansvar. Detta innebär att den som har en arbetstagare i sin tjänst ska ersätta en sakskada som en arbetstagare orsakar genom fel eller misskötsel i tjänsten (3 kap. 1 § SkL). Borttappade nycklar är en sakskada (5 kap. 7 § Skl). För att principalansvaret ska gälla måste arbetstagaren vara i tjänst när händelsen inträffar.Arbetstagaren kan bli skadeståndsskyldig om det föreligger synnerliga skälDet finns ett undantag från principalansvaret och huvudregeln om att det är arbetsgivaren som ska ersätta skador som arbetstagare orsakar i tjänsten. Enligt 4 kap. 1 § SkL kan det vara arbetstagaren som blir ersättningsskyldig för vissa skador som orsakas i tjänsten. Arbetstagaren kan bli ersättningsskyldig om det föreligger så kallade synnerliga skäl, med hänsyn till handlingens beskaffenhet, arbetstagarens ställning, den skadelidandes intresse och övriga omständigheter. Detta innebär att domstolen gör en helhetsbedömning i varje enskilt fall för att kunna avgöra om det är arbetstagaren som ska stå för en skada i stället för arbetsgivaren. Synnerliga skäl föreligger i de situationer då det inte är rimligt att låta arbetsgivaren ansvara för skadan. Exempel på detta är om arbetstagaren har agerat brottsligt eller upprepade gånger agerat på ett felaktigt sätt utan att ändra på beteendet. Arbetstagarens ställning samt ekonomiska situation kan också spela roll i denna bedömning. Det bör nämnas att det är ett högt ställt krav på synnerliga skäl, vilket innebär att det krävs mycket för att synnerliga skäl ska anses föreligga. Utgångspunkten är därför att arbetstagare normalt inte brukar bli ersättningsskyldiga för skador som orsakas i tjänsten.SammanfattningSammanfattningsvis är huvudregeln att det är arbetsgivaren som ersätter sakskador som en arbetstagare orsakar i tjänsten. Vid undantagsfall kan dock arbetstagaren bli skadeståndsskyldig med hänsyn till bland annat själva handlingen som orsakade skadan samt övriga omständigheter. Detta är en bedömning som får göras i varje enskilt fall och det är därför svårt för mig att säga exakt vad som gäller i ditt fall då jag inte har tillräckligt med information. Det är inte omöjligt att du skulle kunna bli personligen skadeståndsskyldig i den situation som du beskrivit ovan men det är generellt svårt för en arbetsgivare att kräva skadestånd från en arbetstagare. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!Med Vänliga Hälsningar,

Sara Djogic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Lagen som är aktuell för att besvara din fråga är skadeståndslagen (SkL).Arbetsgivarens principalansvarEn arbetsgivare har som utgångspunkt ett omfattande ansvar för vad de anställda gör i tjänsten. Detta ansvar kallas för principalansvar och regleras i 3 kap. 1 § SkL. Om en arbetstagare skadar en person eller sak, ska arbetsgivaren betala för skadan om den anställda orsakat den genom fel eller slarv. För att arbetsgivaren ska bli ansvarig måste den anställda vidare vara i tjänst när händelsen inträffade.Undantag från principalansvaretEtt fall där den anställde kan bli skadeståndsskyldig gentemot din arbetsgivare är om han eller hon vållat skadan genom fel eller försummelse i tjänsten. Vidare krävs det att det föreligger synnerliga skäl 4 kap 1 § SkL. Med andra ord innebär detta att din dotter ska ha repat golvet genom att vara oförsiktig. Kravet på synnerliga skäl är enligt praxis väldigt hög. Det kan exempelvis handla om att den anställde varit oförsiktig flertalet gånger och inte brytt sig om eventuella konsekvenser.Den aktuella situationenJag föreslår inledningsvis att din dotter kollar om det i anställningsavtalet eller i ett eventuellt kollektivavtal finns någon information om en eventuell ersättningsskyldighet gentemot sin arbetsgivare. I det fall det inte gör det, är det lagen som är tillämpbar. Det är då alltså som utgångspunkt arbetsgivaren som ansvarar för repan, så länge inte det föreligger synnerliga skäl.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Nadja Nordlund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår din fråga som att skadan uppkom under tiden som besiktningsteknikern hade börjat med jobbet att besiktiga bilen. Detta kommer jag utgå från i mitt svar. Du skriver inte att om något särskilt avtal som reglerar vad som händer om bilen skadas, därför kommer jag utgå från att skadeståndslagen (SKL) tillämplig (SKL 1 kap. 1 §). Skadan på fronten kan föranleda skadeståndDen som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada skall ersätta skadan (SKL 2 kap. 1 §). Skadorna på fronten av bilen innebär en sakskada. Lagen ger ingen definition av vad som är vårdslöshet utan det krävs att en bedömning görs i varje enskilt fall. Från din fråga framgår det inte varför bilen åkte rakt in i porten, men det ska alltså inte röra sig om en ren olyckshändelse för att du skadeståndsskyldighet ska kunna uppstå. Om det istället berodde på att besiktningsteknikern var vårdslös för att skadestånd ska komma på tal. Bilprovningen kan vara skadeståndsskyldigDen som har arbetstagare i sin tjänst ska ersätta sakskada (som denna frontskada) som arbetstagaren vållar genom fel eller försummelse i tjänsten (SKL 3 kap. 1 §). Arbetsgivaren ska alltså ersätta denna skada om den skett för att besiktningsmannen varit försumlig när han hade bilen på rampen eller om detta på något sätt var fel i tjänst. Med fel eller försummelse menas att besiktningsteknikern varit oförsiktig i förhållande till hur man kan förvänta sig att en besiktningstekniker handlar. Den enskilda besiktningsteknikern kan endast bli skadeståndsskyldig om synnerliga skäl föreligger med hänsyn till handlingens beskaffenhet, hans ställning, ditt intresse och övriga omständigheter (SKL 4 kap. 1 §). Kravet på synnerliga skäl är ett högt ställt krav t.ex. att besiktningsteknikern förstått att hen är oförsiktig, faktiskt vill att detta skadan ska ske eller om hen är grovt vårdslös. Det finns inget i din fråga tyder på att detta skulle vara uppfyllt, och som utgångspunkt ska inte den som handlar i tjänst vara skadeståndsskyldig. SammanfattningOm du bedömer att skadan på fronten uppkom genom att besiktningsteknikern på något sätt var försumlig när han utförde besiktningen kan du rikta skadeståndskrav. Om du gör det rekommenderar jag dig att i första hand rikta kravet mot bilprovningen, eftersom det förmodligen är lättare att få igenom mot dem. Hoppas du fick svar på din fråga och tack för att du vände dig till oss på Lawline! Med vänliga hälsningar,