Anna Runåker |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler för att besvara din fråga finns i skadeståndslag (SkL).PrincipalansvarEnligt 3 kap. 1 § första stycket SkL ansvarar arbetsgivare bl.a. för person- och sakskada som arbetstagare orsaker genom fel eller försummelse i tjänsten. Ansvaret enligt denna bestämmelse brukar benämnas arbetsgivarens principalansvar. För att principalansvaret ska aktiveras måste ett antal olika förutsättningar vara uppfyllda. Först måste den ifrågavarande skadan orsakats av en arbetstagare. En naturlig utgångspunkt är att den som är anställd är arbetstagare. I 6 kap. 5 § tredje punkten SkL återfinns emellertid en bestämmelse som i stor utsträckning utvidgar det skadeståndsrättsliga arbetstagarbegreppet till att en arbetstagare likställs med den som för annans räkning utför arbete under omständigheter liknande dem som förekommer i anställningsförhållande.Arbetsgivarens egen oaktsamhetDessutom kan en arbetsgivare, som alternativ till principalansvaret, med stöd av 2 kap. 1 § SkL göras ansvarig för skador som orsakats genom dennes egen oaktsamhet, vanligen är det fråga om oaktsamhet som består i bristfälliga instruktioner till anställda eller andra som utför arbete för arbetsgivarens räkning. SlutsatsEnligt min bedömning har du en god grund för en skadeståndstalan. Även om du inte har skrivit på ett arbetskontrakt så likställs du som en anställd enligt 6 kap. 5 § SkL och din arbetsgivare har därmed principalansvar. Du kan även nå framgång med att åberopa arbetsgivarens egen oaktsamhet eftersom du inte hade fått den säkerhetsutbildning som krävdes.Återkom gärna till oss om du har ytterligare frågor!Vänliga hälsningar,

Ellen Lagnéus |Hej, tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.Den lag som är aktuell i det här fallet är skadeståndslagen (SkL). För att besvara din fråga kommer jag först att redogöra för vad lagen säger, och vilka undantag som finns till den.Som huvudregel ska arbetsgivare ersätta skada vållad av arbetstagare i tjänstenSom huvudregeln är det arbetsgivaren som är skyldig att ersätta skador som arbetstagare orsakar i tjänsten, eftersom arbetstagaren har ett så kallat principalansvar (3 kap. 1 § SkL).Ett undantag till ditt ansvar som arbetsgivare är dock ifall arbetstagaren vållat skadan genom fel eller försummelse i tjänsten och att det föreligger synnerliga skäl (4 kap. 1 § SkL). Detta innebär att arbetstagaren ska ha varit oförsiktig, och att det ska ha hänt under arbetstid. Synnerliga skäl är ett högt ställt krav, men ett exempel på en situation där det föreligger synnerliga skäl är om arbetstagaren har förstått att hen varit oförsiktig när hen gjort det som orsakat den aktuella skadan.I ditt fall skriver du att arbetstagaren har noterat att kunden bokat en ansiktsbehandling som inte passar hens hudtyp. Det indikerar att arbetstagaren hade kunskap om vad hen gjorde. Jag tolkar det också som att detta hände under arbetstid, och därför blir min bedömning att arbetstagaren vållat skadan genom fel i tjänsten. Eftersom du nämner att arbetstagaren dessutom mixat två olika hudvårdsserier som inte finns i ordinarie sortiment, på eget bevåg, skulle det även kunna uppfylla kravet på synnerliga skäl. Detta är dock en bedömningsfråga, och det kommer också krävas att du kan visa att det var så det gick till. Om du har bra underlag för händelsen/skadan och din arbetstagare bedöms uppfylla även kravet på synnerliga skäl innebär i så fall att det är din före detta arbetstagare som är ansvarig för skadan. Det innebär i sin tur att hen ska stå för kostnaden, och inte du som arbetsgivare.Undantag från huvudregelnErsättningsreglerna för arbetsgivare är dispositiva vilket innebär att de kan avtalas bort ifall ni t.ex. har ett kollektivavtal på arbetsplatsen som regler dessa frågor och/eller om anställningsavtalet innehåller bestämmelser om ersättningsskyldighet. I så fall är det de ersättningsreglerna som gäller. Då du inte nämner något om detta kommer jag utgå från att några regler som avviker från lagen finns, men det är ändå bra att känna till så att du kan dubbelkolla om ni redan har avtalat om några avvikande regleringar.Kunden kan begära skadestånd inom tio årKunden som i det här fallet är den skadelidande har tio år på sig att göra sitt skadeståndskrav gällande mot den som vållat skadan (2 § Preskriptionslagen). Eftersom det bara gått två år sedan det inträffade har kunden alltså fortfarande möjlighet att rikta skadeståndsanspråk mot dig/arbetstagaren (vem av er beror som ovan nämnt på ifall kravet på synnerliga skäl bedöms vara uppfyllt).Vad kan du göra nuOm du kan visa att det är din arbetstagare som orsakade skadan på kunden, och att arbetstagaren var medveten om att hen gjorde fel, att det hände under arbetstid och var synnerliga skäl kan du utöva regressrätt mot din tidigare arbetstagare. Det innebär att om du som arbetstagare har betalat en skuld (i detta fall skadeståndet), trots att rätt betalningsskyldig är din tidigare arbetstagare kan du återkräva från hen vad du har betalat. För att du ska kunna utöva regressrätten krävs dock att du redan genomfört betalningen.Skulle din tidigare arbetstagare vägra att betala frivilligt, kan du väcka talan vid domstol. Normalt sett måste man väcka talan om regress inom tio år (2 § 1 st Preskriptionslagen).Lycka till med ditt ärende!Vänliga hälsningar,

Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 2 kap 1 § Skadeståndslag (1972:207) så ska den som av uppsåt eller oaktsamhet orsakar en personskada eller sakskada ersätta den. Detta innebär att rena olyckshändelser inte kan föranleda skadeståndsskyldighet. I detta fall rör det sig om en sakskada i form av den förstörda skjortan. Sakskadan orsakades av att du råkade spilla vin på gästens skjorta och för att det ska föranleda skadeståndsansvar krävs att du på något sätt har varit vårdslös. Det kan exempelvis vara att du medvetet har arbetat med oknutna skosnören och därför snubblat till och spillt vinet. Om du inte har varit vårdslös och det alltså rör sig om en ren olyckshändelse så kommer skadeståndsskyldighet inte att aktualiserats.Om det är så att du har varit vårdslös och skadeståndsskyldighet aktualiseras så finns det någonting som kallas för arbetsgivarens principalansvar, vilket regleras i 3 kap 1 § skadeståndslagen. Principalansvaret innebär att den som har en arbetstagare i tjänst ska ersätta person- eller sakskada som denne vållar genom fel eller försummelse i tjänsten. Att servera vin ingår i din tjänst som servitris vilket innebär att händelsen skulle omfattas av principalansvaret. Detta innebär alltså att din arbetsgivare skulle bli skyldig att ersätta skadan. Det finns en bestämmelse i 4 kap 1 § skadeståndslagen som anger ett undantag från huvudregeln om att arbetsgivaren ansvarar för skador som en arbetstagare orsakar i tjänsten. Undantaget innebär alltså att arbetstagaren istället ska ansvara för skadan men detta gäller endast vid synnerliga skäl. I detta fall föreligger inte synnerliga skäl och det är således arbetsgivaren som ska ansvara för skadan. Sammanfattningsvis så är det tveksamt om denna situation överhuvudtaget kan föranleda skadeståndsansvar. Detta eftersom rena olyckshändelser inte aktualiserar skadeståndsskyldighet och ingenting i det du har berättat tyder på att du har varit vårdslös. Om det är så att bedömningen blir att du har varit vårdslös så kommer din arbetsgivare att bli skadeståndsskyldig på grund av principalansvaret. Du kommer således inte att stå för skadeståndet. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Lucas Rasmusson |Jag tolkar att din fråga rör sig om ett skadeståndsansvar mot din arbetsgivare att ersätta arbetsgivaren för halva självrisken på grund av en skada som hände under tjänst och det regleras i skadeståndslagen (SkL). Därför kommer jag gå igenom ditt skadeståndsansvar som arbetstagarenoch sedan lämna en rekommendation.Skadeståndsansvar för arbetstagare Det finns ett skadeståndsansvar för dig som arbetstagare mot din arbetsgivare men det är relativt begränsat. Det som krävs för att din arbetsgivare ska kunna få skadestånd är att det föreligger synnerliga skäl. Då att bedöma från den informationen du gett mig bör du inte behöva ersätta skadan. Dock går den regeln att avtala bort så den inte gäller genom exempel ditt anställningsavtal eller kollektivavtal. Då kan din arbetsgivare ha rätt att dra av pengar från din lön. Men om det inte är avtalsreglerat borde ditt ansvar att betala vara relativt låg då skyddet är ganska omfattande. Arbetsgivarens ansvar Arbetsgivaren ansvarar för sina anställdas agerande genom ett så kallat principalansvar och det kommer i uttryck i 3:1 SkL. Då ansvarar arbetsgivaren för de skador en arbetstagare orsakat i tjänst. Dock finns det skadeståndsansvar för arbetstagaren mot sin arbetsgivare enligt 4:1 SkL (se nedan). Hur fungerar skadeståndsbedömningen för en arbetstagare? Skadeståndsansvar regleras i 4:1 SkL för arbetstagare. Där står det att en arbetstagare ska ersätta skadan till arbetsgivare, då om personen har vållat, alltså orsakat skadan genom fel eller försummelse och det föreligger synnerliga skäl. Fel eller försummelse betyder att arbetstagaren ska ha gjort skada med uppsåt (vilja) eller vårdslöshet. När det kommer till synnerliga skäl är det svårt att göra en bedömning på vad som anses vara synnerliga skäl och därmed görs det en bedömning i det enskilda fallet. Där man beaktar bland annat arbetstagarens ställning (exempelvis arbetsuppgifter). Vid bedömningen ska man också beakta handlingens beskaffenhet, arbetstagarens ställning, den skadelidandes (arbetsgivarens) intresse och övriga omständigheter. Denna regel ger ett större skydd för arbetstagaren då krävs relativt mycket för skadestånd ska utges jämfört med vanligt skadeståndsansvar.Exempel på vad som kan anses vara synnerliga skäl (dock behöver det inte vara det, då det görs en bedömning i det enskilda fallet): Grövre brott Grov handlingUpprepad handlingEtt exempel där domstolen ansåg att det förelåg synnerliga skäl var när en anställd militär lämnade en dyrbar radiostation i en olåst bil och radiostationen stals (NJA 1981 s. 302).När 4:1 SkL inte gäller. Enligt 1:1 SkL är skadeståndslagen dispositiv och det betyder man kan avtala att skadeståndslagens bestämmelser inte ska gälla i vissa avtalssituationer som exempel genom anställningsavtal och kollektivavtal. Det betyder att det kan stå i ditt anställningsavtal eller kollektivavtal (som företaget är bundet till) att skadeståndslagens bestämmelser inte ska gälla för din situation, eller som exempel att man har utvidgat eller minskat ansvaret. Det kan resultera till att du kan ha fullt skadeståndsansvar och din arbetsgivare har rätt att ta ersättning ur din lön. Slutsats och rekommendation Du har ett skadeståndsansvar mot din arbetsgivare men dock bara när det finns synnerliga skäl, alltså vid undantagsfall. Så om du råkade orsaka olyckan så borde du inte ha ett skadeståndsansvar enligt 4:1 SkL men inget som kan garanteras. Då som poängterat kan det ha avtalats bort via anställningsavtal eller kollektivavtal att du kan ha fullt skadeståndsansvar. Sedan att försäkringsbolaget ansåg att olyckan var ditt fel så kan de vara så att du har skadeståndsansvar. Min rekommendation är att du kollar i ditt anställningsavtal och eventuellt kollektivavtal för att undersöka hur skadeståndsansvaret ser ut för din situation och kontaktar eventuellt fackförening för en bedömning på din situation då jag inte har tillräcklig information för att avgöra själv. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss.Med vänliga hälsningar,

Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Skadeståndsfrågor regleras framförallt i skadeståndslagen (SkL) och det är således hit jag främst kommer att hänvisa mina svar. Vem är skadeståndsskyldig? Den första frågan är vem som är skadeståndsskyldig. För arbetsgivare stadgas ett så kallat principalansvar som innebär att en arbetstagare ska ersätta skador som anställda orsakar i tjänsten på grund av fel eller försummelse i tjänsten (3 kap. 1 § SkL). För att avgöra vem som anses som principal (dvs. har ansvaret för plogbilens skador) får man se till vem som utövade det största inflytandet över föraren. Är det din hyresvärd som ger instruktioner direkt till föraren och själv kan välja mer eller mindre fritt vart hyresvärden vill att föraren ska ploga skulle din hyresvärd vara den som är skadeståndsansvarig. Är det istället så att din hyresvärd bara har hyrt in plogbilen genom plogbilsfirman och det sedermera är firman som sköter resten är det förmodligen plogbilsfirman som är den skadeståndsskyldige. Det är med andra ord svårt för mig att avgöra utan mer information, men utgångspunkten är som sagt att det är den som utövar störst inflytande är den som är ansvarig för plogbilsförarens agerande. Det är endast i undantagsfall som arbetstagaren själv kan bli skadeståndsskyldig, exempelvis om han agerat brottsligt (se 4 kap. 1 § SkL). Är hyresvärden/plogbilsfirman skyldig att ersätta dig? Om händelseförloppet är så som du tror är agerandet skadeståndsgrundande och du har rätt till ersättning. Problemet i det här fallet är att det är du som ska bevisa att plogbilen agerat försumligt och att det är just plogbilen som orsakat skadan. Utgångspunkten är att du måste styrka ditt påstående (NJA 1993 s. 767). Rekvisitet styrkt är ett ganska högt ställt krav enligt Högsta Domstolen (NJA 2013 s. 524). Det kommer således förmodligen inte räcka att du presenterar en teori om vad som sannolikt har skett. Det kommer dessutom förmodligen att krävas att du presenterar bevisning för ditt påstående. Min rekommendation Utifrån mitt ovan gjorda resonemang är min rekommendation att du först tar reda på vem som är arbetsgivare till plogbilens förare. Därefter bör du kontakta denne och be om ersättning och förklara situationen. Förhoppningsvis håller arbetsgivaren med om din version och går med på att ersätta dig för skadan. Om inte annat kan du vända dig till domstol, men här uppkommer som jag nämnt bevissvårigheter för din del. Jag hoppas du har fått svar på din fråga och att din situation löser sig! Behöver du ytterligare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller kontakta oss: Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Amanda Boqvist Thiel |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om du kan bli ersättningsskyldig gentemot din arbetsgivare eftersom du gjort sönder din jobbdator. I mitt svar utgår jag från att datorn tillhör din arbetsgivare. I svaret kommer jag först förklara vad lagen säger och sedan gå in på de undantag som finns. Som avslutning på mitt svar kommer jag ge dig en slutsats och rekommendationer på vad just du kan göra i denna situation. Lagen som är aktuell för att besvara din fråga är skadeståndslagen (SkL). Huvudregeln är att arbetsgivaren ska ersätta skadan En arbetsgivare har ett så kallat principalansvar. Det innebär att din arbetsgivare i de allra flesta fall ska stå för de skador som du som arbetstagare orsakar i tjänsten (3 kap 1 § SkL).Ett fall där du kan bli skadeståndsskyldig gentemot din arbetsgivare är om du vållat skadan genom fel eller försummelse i tjänsten och att det föreligger synnerliga skäl (4 kap 1 § SkL). Det betyder att du ska ha gjort sönder datorn genom att du varit oförsiktig och att du gjort detta i tjänsten. Eftersom du arbetar hemifrån antar jag att datorn gått sönder i samband med att du arbetat. Att det ska föreligga synnerliga skäl är ett högt krav. Det betyder att du som arbetstagare är fri från skadeståndsansvar i de allra flesta fall. Ett exempel på vad som skulle kunna vara synnerliga skäl är om du kunde förstå att din handling skulle resultera i att datorn gick sönder. Jag har för lite omständigheter för att säga exakt vad som gäller i ditt fall, men om skadan skedde mer uppsåtligen än en olycka kan det bli aktuellt med skadestånd. Det låter inte som att det var din avsikt att göra sönder datorn eller att du skulle varit väldigt oaktsam. Därför är min gissning att du inte kan bli ersättningsskyldig enligt denna bestämmelse.Lagen kan avtalas bort Regeln om att du som arbetstagare kan bli ersättningsskyldig är dispositiv. Det innebär att om något annat är sagt i ditt anställningsavtal eller eventuellt kollektivavtal så gäller det istället. Om det till exempel står i ditt anställningsavtal att du själv ska stå för kostnaden om du gör sönder din arbetsutrustning, är det detta som gäller. Då kan din arbetsgivare kräva att du ska betala datorn själv. Vad du kan göra nu Mitt råd till dig är att börja med att kolla upp om det står något om ersättningsskyldighet gentemot din arbetsgivare i ditt anställningsavtal eller eventuellt kollektivavtal. Om det inte står något om en sådan ersättningsskyldighet är det lagen som gäller. Alltså att det i de allra flesta fall är arbetsgivaren som står för de skador som du som arbetstagare orsakat, förutom i undantagsfall. Som jag skrev ovan är min gissning att du inte kommer att bli ersättningsskyldig gentemot din arbetsgivare, men jag har som sagt inte alla omständigheter. Du bör dessutom berätta för din arbetsgivare att datorn gått sönder. Det kanske är så att din arbetsgivare har en försäkring som kan täcka skadan.Hoppas att du har fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline! Med vänlig hälsning,

Linn Engdahl |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att en arbetsgivare har ansvar för skador som vållas av de anställda följer av arbetsgivarens principalansvar. Principalansvaret finns reglerat i 3 kap. 1 § skadeståndslagen. I fallet så som du beskriver det rör det sig om både personskada (bruten arm, brännskador och bula i huvudet) och sakskada (trasig moped). För att arbetsgivaren ska bli skadeståndsskyldig krävs att arbetstagaren vållat skadorna genom fel eller försummelse i tjänsten, 1 § första punkten. Utifrån den beskrivna situationen råder det ingen tvekan om att tömningen av papperskorgarna, från vilka skräp har trillat ut, har gjorts inom ramen för arbetstagarnas tjänst. Det låter därtill som om arbetstagarna har varit försumliga i sitt sätt att kasta runt med sopsäckarna. Arbetsgivarens principalansvar har därmed kickat in. I vissa fall, om synnerliga skäl föreligger, ska den försumliga arbetstagaren själv svara för skador som uppkommer i tjänsten, 4 kap. 1 §. Synnerliga skäl är ett högt uppställt krav som inte kan anses uppfyllt i den situationen som du beskriver. SlutsatsArbetsgivaren till de anställda som tömde papperskorgarna är ansvarig för skadorna som uppkommit på mopedisten, och det är till företaget som skadeståndskrav ska riktas.Allt gott!Med vänliga hälsningar,

Jessica Sarhede |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som säljare i butiken är du företagets representant och har vad som kallas en ställningsfullmakt. Denna gör så att du kan ingå avtal med kunden för butikens räkning, 2:10 2 st avtalslagen. Eftersom du ingår avtal för en näringsidkare och kunden är en konsument, så är det konsumentkreditlagen som reglerar kundens kredit och vad du måste informera om. Gällande sekretesslagen vet jag inte riktigt vad du syftar på, eller om det var kunden som tog upp det, jag kan inte se hur denna lagen skulle kunna bli aktuell i ert avtalsförhållande. Som näringsidkare (du räknas som näringsidkarens representant) ska man följa vad som kallas god kreditgivningsed, 6 § KkredL. Detta innebär att ni har skyldighet att ta tillvara kundens intressen och all den information som kunden behöver om krediten ska ges. Kunden ska vara denne skriver på ett kreditavtal få information om krediten i ett varaktig, läsbart och tillgängligt format, t.ex. en broschyr där all information ges om ränta, avgifter osv, 8 § KkredL. De påföljder som blir aktuella om du brustit i informationsplikten kommer att riktas mot företaget i första hand och inte dig personligen. Tillsynsmyndigheten för konsumentkrediter är Konsumentverket och de har möjlighet att ge företaget som du arbetar på sanktionsavgifter och i sista hand se till så att näringsidkaren inte får fortsätta med sin verksamhet, 57 § KkredL. Men för att näringsidkaren ska få förbud att fortsätta med sin näringsverksamhet krävs det mycket mer än ett enskilt fall. För att kunden skulle kunna rikta ett civilrättsligt skadestånd mot dig personligen krävs det att kunden orsakats sakskada, personskada eller ren förmögenhetsskada (dvs ekonomisk förlust utan fysisk skada). För att få skadestånd för en ren förmögenhetsskada krävs det att brott har begåtts, i detta fall är i så fall bedrägeri det som skulle kunna vara aktuellt. Detta brott bygger på att du vilselett kunden vilket orsakat denne skada och varit till vinning för din egen del. Jag saknar uppgifter för att kunna bedöma om kunden skulle kunna rikta ett skadeståndsanspråk mot dig. Men troligtvis inte, eftersom det krävs ganska stora summor för att det ska bli aktuellt att gå till domstol, dessutom har du ett omfattande skydd som arbetstagare och det är därför större chans att kunden skulle rikta sig mot företaget du arbetar på eftersom de har mer resurser och grundidén är att arbetsgivarna har ett långtgående skadeståndsansvar för sina arbetstagare. Vad som sannerligen kommer att hända är att kunden eventuellt lämnar en dålig recension, mejlar din arbetsgivare eller liknande. Saknar information om vad det är för typ av produkter ni säljer, vad ni har för villkor och liknande men för att göra kunden nöjd kanske företaget kommer att låta kunden frånträda avtalet och ditt sälj annulleras fast ni kanske inte brukar gå tillväga så annars. Företaget kanske ger dig en muntlig varning till exempel, det beror på vad för policys ni har och hur företaget väljer att hantera situationen. Men annars gällande kunden och dig personligen kan jag inte se att mer händer än att kunden lämnar negativt omdöme, kontaktar konsumentverket för att de ska lämna ett uttalande eller liknande. Att en polisanmälning gällande bedrägeri skulle leda någonstans ser jag inte att du behöver oroa dig för. Hoppas detta var svar på din fråga! Med vänlig hälsning,