Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Vad tråkigt att det blivit såhär.Mitt korta svar på din fråga är nej, arbetsgivaren kan inte dra in lönen hur som helst. Din arbetsgivare borde talat med dig om utbetalningsfelet i februari och ni gemensamt kommit fram till en lösning om hur ni ska göra exempelvis att arbetsgivaren gör avdrag på dina framtida månadslöner med 2-3000 genom en återbetalningsplan, istället för att bara dra av allt på en gång utan att ens samråda med dig. Alltså var du och HR överens om att den skulle dras av i mars, men nu har den inte gjorts förrän juli. Du var inte informerad om att den skulle dras av i juli och din arbetsgivare saknade därmed ditt samtycke, vilket krävs för att han ska få dra av den så sent. Här träder lagen om arbetsgivarens kvittningsrätt fram. Lagen är tillämplig så fort arbetsgivaren har en fordran mot arbetstagaren. Det behövs alltså ditt godkännande för att arbetsgivaren ska få göra avdrag på lönen. Det kan finnas speciella bestämmelser om kvittning i kollektivavtal som reglerar arbetsgivarens rätt till kvittning. Arbetsgivaren kan alltså ha rätt att dra av pengarna, genom anställningsavtal så kolla den. Annars är det den nämnda lagen som gäller.Skulle arbetsgivaren kvitta din lönefodran utan ditt godkännande, i strid mot kvittningslagen skulle det kunna innebära ett skadeståndsansvar för arbetsgivaren enligt 8 § i samma lag. Jag hoppas du kunnat klara dig ändå och nu vet du att du har lagen på din sida och att din arbetsgivare troligtvis är skadeståndsskyldig. Jag rekommenderar dig att kontakta våra juristexperter inom området på telefon: 08-533 300 04 för mer hjälp om hur du ska gå tillväga för att kräva skadeståndet. Öppettiderna är måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Önskar dig en bra dag!Med vänlig hälsning,

Sebastian Näslund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Denna fråga kommer förmodligen avgöras av vad som egentligen står i ditt anställningsavtal alternativt kollektivavtal. Någon lagparagraf som skulle ge dig automatisk rätt till ersättning från din arbetsgivare finns alltså inte. Därmed bör du se över ditt huruvida anställningsavtal eller kollektivavtal föreskriver rätt till ersättning i denna typ av situation. Hoppas du känner att du fått svar på din fråga!

Henrik Witt-Strömer |Hej,Vi är tacksamma för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag beklagar den uppkomna situationen. Din fråga regleras av skadeståndslagen — SkL.Anhöriga tillerkänns enligt SkL skadestånd för följande: (1) begravningskostnad och, i skälig omfattning, annan kostnad till följd av dödsfallet; (2) förlust av underhåll; (3) personskada som till följd av dödsfallet åsamkats någon som stod den avlidne särskilt nära (2 kap 1 § och 5 kap 2 § 1 st SkL).Som vägledning för storleken för skadeståndet enligt punkten (3) kan nämnas rättsfallet RH 2013:13. I fallet tillerkändes föräldrarna och systern till en person som liksom din make förolyckats i en arbetsolycka 30 000 kr per person, med hänvisning till det lidande som till följd av dödsfallet åsamkats dem. Storleken på skadeståndet enligt punkten (2) beror på om någon av er antingen enligt lag hade rätt till underhåll efter din man eller på annat sätt var beroende av honom för er försörjning och underhåll utgick vid tiden för dödsfallet eller om det kan antas att underhåll skulle ha kommit att utgå inom en nära framtid därefter. Det tål att betonas att värdet av den avlidnes hushållsarbete i hemmet här ska likställas med underhåll. I SkL anges att förlusten ersätts i den omfattning som är skälig med hänsyn till er efterlevandes förmåga och möjligheter att genom eget arbete eller annars själv bidra till er försörjning (5 kap 2 § 2 st SkL). Med hänsyn till att det gått åtta år sedan olyckan, bör ni säkert ha en ganska god bild av behovet av underhåll.Avslutningsvis kan jag lyfta att skadeståndsskyldighet preskriberas efter tio år, och att ni alltså måste framföra ert krav mot arbetsgivaren inom tio efter olyckan (2 § preskriptionslagen). Mitt förslag är att ni vänder er till din mans arbetsgivare, och med hänvisning till RH 2013:13 meddelar att ni både anser er ha rätt till och vill ha skadestånd enligt SkL, om 30 000 kr per person.Vid sidan om bestämmelserna om skadestånd finns två vanliga skydd som ni säkert redan tänkt på. Om din man i sin allmänna pension hade efterlevandeskydd, kan ni som efterlevande erhålla din mans allmänna pension. Om han hade livförsäkring kan ersättning utgå från denna.Vänligen,

Elin Giding |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Skadeståndsansvar i ett anställningsförhållande regleras i 3-4 kap skadeståndslagen. När det gäller skador som arbetstagaren orsakar i tjänsten är huvudregeln att det är din arbetsgivare som hålls ansvarig, 3 kap 1§ SkL. Detta kallas principalansvar och innebär alltså att arbetsgivaren ansvarar för arbetstagarens oaktsamhet, trots att arbetsgivaren själv inte varit oaktsam.Däremot finns även undantag. Enligt 4 kap 1§ SkL kan du som arbetstagare själv stå ansvarig när det finns synnerliga skäl. Här tar man hänsyn till din ställning inom företaget, den skadelidandes intresse, handlingens beskaffenhet och övriga omständigheter. Det ställs därmed höga krav för att en anställd ska hållas ansvarig och bli skadeståndsskyldig gentemot sin arbetsgivare. Jag ser det därför som tveksamt att du skulle hållas ansvarig i detta fall för det stulna godset i budbilen. Det skulle isåfall vara om du handlat grovt vårdslöst, vilket inte verkar aktuellt i ditt fall. Dessutom när det gäller frågan om kvittning mot din lön gäller lag (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt. Enligt denna lag får kvittning endast ske med ditt medgivande, om det är avtalat eller om kvittningen avser en skada som vållats genom ditt uppsåt. I detta fall skulle därmed ditt medgivande krävas så länge ni inte avtalat att kvittning får ske. Genomför din arbetsgivare en otillåten kvittning (vilket det troligen är i ditt fall), kan hen istället bli skadeståndsskyldig gentemot dig.Sammanfattningsvis anser jag utifrån din beskrivna situation att du som anställd inte ska hållas ansvarig för det stulna paketet, utan att det går på din arbetsgivares principalansvar. Din arbetsgivare har inte heller rätt att kvitta skadeståndet mot din lön.Hoppas du är nöjd med svaret på din fråga! Du är alltid välkommen att höra av dig igen till vår rådgivning eller boka tid med någon av våra jurister om du vill ha ytterligare hjälp.Med vänliga hälsningar,

Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag ser det finns det ett par juridiska problemformuleringar här; får arbetsgivaren hålla inne din lön medan de utreder detta? Om de kommer fram till att du orsakat skada, får de då kvitta deras fordran mot din lön? Är du över huvud taget skyldig att ersätta skada som uppkommer i din tjänst?Jag kommer att dela upp mitt svar utifrån dessa problem. Din lönefordran gentemot din arbetsgivareEftersom du och din arbetsgivare kommit överens om att du ska utföra arbete så ska du få en motprestation i form av lön utbetalat till dig vid ett särskilt datum varje månad. Genom detta avtal har arbetsgivaren ingen rätt att hålla inne din lön. Detta gäller även du faktiskt har orsakar ekonomisk skada i tjänsten. Vad arbetsgivaren måste göra är att betala ut din lön vid rätt tillfälle. Eftersom denne nu håller inne din lön har du rätt till dröjsmålsränta enligt 3 och 6 §§ räntelagen. Som svar på din fråga får alltså arbetsgivaren inte hålla inne din lön. Om du har orsakat skada i din tjänst får detta kvittas mot din lönFör att de ska få göra löneavdrag på grund av skada som du orsakat måste vissa förutsättningar uppfyllda. Det måste det vara fråga om en klar och förfallen fordran enligt 3 § lagen om arbetsgivares kvittningsrätt. Med detta menas att det måste vara helt uppenbart att du har orsakat skadan, och de måste ha rätt att över huvud taget kunna kräva dig på pengarna. Om det visar sig att du har slarvat och orsakat ekonomisk skada är du då skyldig att ersätta?När det gäller skada som orsakas av arbetstagare i sin tjänst gäller speciella regler i skadeståndslagen (såvida ingenting annat har avtalats mellan dig och din arbetsgivare).Huvudregeln i skadeståndslagen (hädanefter SkL), vad gäller detta, är att arbetsgivaren står för skador som orsakas av den anställde. Detta kallas principalansvar och följer av 3 kap. 1 § SkL. Skulle det däremot var så att synnerliga skäl föreligger så är den anställde skyldig att betala för skada som denne orsakar genom fel eller försummelse i tjänsten (4 kap. 1 § SkL). Synnerliga skäl är ett väldigt högt krav och det räcker vanligtvis inte med slarv eller oförsiktighet utan det krävs oftast rena sabotage för att det ska föreligga. Slutsatsen här är alltså att såvida du inte medvetet saboterat är du inte skyldig att ersätta uppkommen skada. Detta såvida inte principalansvaret har avtalats bort. Din eventuella skadeståndsrättEftersom din arbetsgivare brutit mot ditt anställningsavtal när denne håller inne din lön kan du ha rätt till skadestånd om det är så att du lider någon ekonomisk skada på grund av detta. Exempelvis att du inte har möjlighet att betala räkningar och därmed får påminnelseavgifter och dröjsmålsräntor. SammanfattningArbetsgivaren har inte rätt att hålla inne lön. I det fall du lider någon ekonomisk skada på grund av detta är din arbetsgivare skadeståndsskyldig för det. Arbetsgivaren måste betala ut din lön och sedan kräva dig på ersättning om denne tror sig ha rätt till det. Min bedömning är däremot att såvida inte synnerliga skäl föreligger (vilket det nästan endast gör när det föreligger rena sabotage från arbetstagarens sida) har arbetsgivaren ingen rätt att kräva dig på pengarna även om du orsakat skada genom fel eller försummelse i tjänsten.Om det är så att arbetsgivaren gör löneavdrag finns det uttryckliga regler på hur detta får gå till. Skulle det ske (eller om du har några andra frågor) är du välkommen att höra av dig till oss igen!Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp!Med vänliga hälsningar,

Amanda Keith |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vem står för uppkomna skador? Huvudregeln är att det är arbetsgivaren som står för skador som en arbetstagare genom fel eller försummelse orsakat i tjänsten, 3 kap 1 § Skadeståndslagen. Arbetsgivaren har alltså ett s.k "principalansvar". Endast om "synnerliga skäl" föreligger ska arbetstagaren ersätta sådan orsakad skada, 4 kap 1 § Skadeståndslagen. Synnerliga skäl föreligger sällan och vid bedömningen ska handlingens beskaffenhet, arbetstagares ställning, den skadelidandes intresse och övriga omständigheter beaktas. Synnerliga skäl kan, till exempel, anses föreligga om en arbetstagare orsakat skada uppsåtligen, genom grovt brott eller genom grov vårdslöshet. Med "arbetstagares ställning" avses vanligen den hierarkiska ställningen. Synnerliga skäl kan alltså anses föreligga i vissa fall då arbetstagaren har en arbetsledande ställning. Vårdslöshet i trafiken?Eftersom jag inte känner till samtliga omständigheter kring händelsen i detta fall kan jag inte svara på om denna situation skulle kunna klassas som vårdslöshet i trafiken eller inte. Nedanför är en kort redogörelse för vad som krävs för att vårdslöshet i trafiken ska anses föreligga. Vad som utgör vårdslöshet i trafiken regleras i 1 § Trafikbrottslagen. Det föreskrivs att om en vägtrafikant, den som för spårvagn eller den som någon annan stans för ett motordrivet fordon i väsentlig mån brister i den omsorg och varsamhet som till förekommande av trafikolycka betingas av omständigheterna, döms för vårdslöshet i trafiken. För att ha gjort sig skyldig till vårdslöshet i trafiken ska man ha gjort ett medvetet risktagande eller agerat med allvarlig oaktsamhet. Enligt förarbetena till lagen ska det först bedömas om handlingen i sig inneburit ett otillåtet risktagande på grund av brister i varsamhet och omsorg. Vidare ska en bedömning om chauffören insåg eller bort inse att agerandet utgjorde ett sådant risktagande, göras. Situationer som utgjort vårdslöshet i trafiken är, bland annat, då en chaufför inte kontrollerat bakomvarande trafik vid vänstersväng, då chaufför somnat vid ratten, då chaufför kraftigt överskridit tillåten hastighet vid förbi en skola samt då chaufför underlåtit att lämna företräde för mötande trafik i korsning. Sådant som inte kan sägas utgöra vårdslöshet i trafik är, till exempel, rena manövreringsmisstag eller felbedömningar av trafiksituationer på grund av tillfällig ouppmärksamhet. SammanfattningSom nämnt är huvudregeln att arbetsgivare står för skador som anställd orsakar genom fel eller försummelse i tjänsten. För att bryta den presumtionen krävs att synnerliga skäl föreligger, vilket det ganska sällan gör. Utgångspunkten är alltså att en arbetstagare normalt inte ska kunna hållas skadeståndsansvarig på grund av vållande i tjänsten. Det ställs alltså rätt höga krav för att hålla en arbetstagare ansvarig och vid bedömningen om "synnerliga skäl" föreligger krävs vanligtvis mer än enkel oaktsamhet. I denna situation finns det inget som tyder på att din anställda orsakade skadan uppsåtligen eller genom grovt brott. Vid bedömningen om "synnerliga skäl" föreligger blir det därmed avgörande om handlandet kan anses ha varit grovt vårdslöst. Då det krävs mycket till för att sådant handlande ska klassas som grov vårdslöshet och då "rena olyckshändelser" vanligtvis inte utgör vårdslöshet av sådan allvarlig karaktär blir min bedömning att handlandet inte utgjort grov vårdslöshet. Utifrån den information jag har verkar inte denna situation vara en sådan där synnerliga skäl föreligger och min slutsats blir därför att din anställda inte kan anses stå för uppkommen skada. Hoppas du fått klarhet i din fråga och hör gärna av dig igen om jag har varit otydlig i mitt svar eller om du har fler funderingar! Vänligen,

Lovisa Sjöstedt |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det finns ingen ytterligare lag som reglerar din fråga då den redan regleras i Skadeståndslagen. Arbetsgivare har ett s.k. principalansvar, vilket innebär att de ansvarar för skador deras arbetstagare vållar i tjänsten (3 kap. 1 § första stycket SkL). Skadan på din bil är en sakskada. Sakskador täcks av principalansvaret om de orsakats av arbetstagarens fel eller försummelse i tjänsten (3 kap. 1 § första stycket första punkten SkL). Det kan liknas med att ha varit oaktsam – rena misstag räknas inte in.Fel innebär att man utfört en oaktsam handling, medan försummelse innebär att man varit oaktsam i att ha låtit bli att utföra en viss handling. Bevisbördan för detta ligger, som vanligt inom Skadeståndslagen, hos den som har blivit drabbad av en skada. Det innebär att du måste visa att skadan på din bil orsakats av att entreprenörerna varit oaktsamma.Mitt råd till dig är att vända dig till företaget som entreprenörerna är anställda hos och kräva ersättning för reparationskostnaden för bilen, då du anser att skadan uppkommit på grund av deras fel eller försummelse i tjänsten.Hoppas att du fått svar på din fråga! Vänligen,

Oscar Jansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Först vill jag förstås beklaga sorgen ifall din moster drabbats av magcancer och hoppas hon får den behandling hon behöver för att bli frisk. Har din moster rätt till skadestånd? Du verkar misstänka att din moster drabbats av magcancer på grund av stressen hon fått genom sitt långa arbetsliv inom barnomsorgen. För att få ersättning från förskolorna krävs att de i alla fall varit så oförsiktiga (vårdslösa) att de tagit en otillåten risk så att din moster skadats i arbetet (se skadeståndslagen 2 kap 1§). Ett fall när det skulle kunna bli aktuellt är om förskolorna inte haft en så bra arbetsmiljö som de skulle kunna haft. Men hur arbetsmiljön ska vara beror också såklart på vilket slags jobb den som jobbar har ("arbetets natur", arbetsmiljölagen 2 kap 1§ första stycket). Eftersom att din moster jobbat inom barnomsorgen finns det förstås vissa risker som kommer av att jobba med barn som de inte kan komma ifrån. Jag kan tänka mig att om någon jobbar på en förskola får de ibland stå ut med till exempel högre ljudvolym än på vissa andra arbetsplatser. Jag kan också föreställa mig att det helt enkelt är vissa fysiska och psykiska belastningar som kommer naturligt av jobbet just på grund av att personen jobbar med barn, bland annat vissa stressfulla moment. Dessutom ska det finnas ett klart samband mellan den dåliga arbetsmiljön och magcancern, vilket kanske inte är givet i denna frågan eller i alla fall mycket svårt att bevisa. Eftersom att du inte skriver något om att din moster haft en orimlig arbetsbelastning eller liknande, ser det därför svårt ut för henne att få något skadestånd från förskolorna. Tyvärr måste jag säga att med den lilla information jag har att gå på så ser möjligheten att få något skadestånd från förskolorna små ut. Andra ersättningar från staten din moster kan ha rätt till Det som återstår är de ersättningar din moster kan få från staten, som kan vara till exempel sjukpenning eller pension. För arbetsskador kan du som skadad få rätt till ersättning från arbetsskadeförsäkringen (socialförsäkringsbalken (SFB) 39 kap 2§ första stycket). Detta gäller dock inte om arbetsskadan i grunden består i psykiska besvär som till exempel att din moster ogillat sitt jobb eller inte fått den uppskattning hon behöver eller liknande (SFB 39 kap 5§). Det finns alltså en risk att hon inte heller får en sån ersättning. Rätten till sjukpenning är dessutom begränsad till en kortare period för den som uppnått pensionsåldern (se SFB 27 kap 36-37§). Eftersom att du skriver att din moster arbetat i 60 år utgår jag ifrån att hon är gammal nog för att gå i pension, vilket jag skulle rekommendera i hennes fall. Inkomstpension kan din moster ta ut från att hon fyllt 61 (SFB 56 kap 3§ första stycket)Jag förstår att det kanske inte är vad du och din moster vill höra, men av den information jag har att gå på är det tyvärr så jag tror det är. Känner du och/eller din moster att ni vill ha mer kvalificerad juridisk hjälp så kan ni alltid boka tid med oss på vår hemsida. Hoppas du fick svar på dina frågor! Med vänliga hälsningar,