Ersättning för förlorad inkomst på grund av vägarbete

2018-10-31 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Hej!Jag behöver hjälp med att få veta vad som gäller juridiskt när...Uppsala kommun håller på med vägarbeten som gör att 3 st. företag förlorat kunder/intäkter p.g.a. att det är så krångligt att ta sig till företagen att deras kunder nu väljer att åka till någon annan.Vägarbetet skulle vara avslutat 31/10-18 men har nu blivit försenat till slutet av januari-19. Företagen vill nu ha ekonomisk ersättning men Uppsala kommun säger att de har rätt att bygga om gator utan att någon kan kräva ersättning för förlorad inkomst.Kan man juridiskt kräva ersättning av Uppsala kommun?Tacksam för svar.
Azalea Safaei |Hej! Tack för din fråga och för att du vänder dig till Lawline. Jag kommer att besvara din fråga så översiktligt som möjligt, då jag inte har någon mer ingående information kring de ekonomiska förutsättningarna eller omfattningen att byggnationen.Rent generellt gäller det att ersättning skulle kunna utgå, detta genom skadestånd på grund av att vägarbetet orsakar en skada. Detta gäller skadestånd utanför ett kontraktsförhållande och jag kommer därför att tillämpa miljöbalkens bestämmelser utifrån principen om lex specialis. Speciallagen (lex specialis) har i lagtolkningen företräde framför en lag som enbart reglerar allmänna frågor (lex generalis). Bestämmelserna om skadestånd för miljöskador finns i 32 kap. miljöbalken (MB).Miljöbalken (MB):För att 32 kap. ska vara tillämpligt krävs att den skadegörande störningen ska ha uppkommit till följd av verksamhet på en fastighet. Härmed avses alla slags former av mark- eller vattenanvändning som kan medföra olägenhet. Skadan ska vidare ha drabbat omgivningen och det är den skadegörande verksamhetens omgivning som åsyftas. 32 kap. ger den skadelidande rätt till skadestånd i de fall där skadan har orsakats genom immissioner, sprängningar och grävningar. Immissioner beskrivs som Inverkan (rök, hetta, buller, skakningar, m.m.) från en fastighet på omgivande fastigheter. Huvudregeln i MB är att ansvarsgrunden är rent strikt ansvar, vilket innebär att någon oaktsamhet inte behövs för att skadeståndsansvar skall uppkomma. Detta med undantag för vad som är "ortsvanligt" eller allmävanliga skador. I sådana fall träder ett culpaansvar in, det vill säga, vad bör man få tåla? (32:1 MB)För vårt fall relevant är immissionen "annan störning" som beskrivs i 32 kap 3 § 8 p. Här finns det ett krav på ett orsakssamband mellan skadan (inkomstförlusten) och den orsakande immissionen, det vill säga vägarbetets effekter. Tidigare har det ansetts att gatuarbeten som har lett till avspärrningar som i sin tur har försvårat tillträde till affärslokaler har utgjort grund för ersättning, se närmre i NJA 1996 s 634. Detta rättsfall är dock endast ett exempel, som dessutom har kritiserats i efterhand och anses av många inte ska tolkas som ett utvidgande av den nuvarande miljöbalkens bestämmelser. Det är därför inte helt klart ifall kommunen skulle gå med på ersättning med stöd av miljöbalken, utan de kan å sin sida hävda samhällsnyttan med grävningarna. Där tyngden ligger för företagen att bevisa är att denna förlängning beror på en omständigheter hos kommunen. Ersättningsmålet kan drivas som en grupptalan (32:13). Tyvärr är det vanligt att bli nekad en ersättning för förlorad inkomst och förmodligen kommer inte kommunen gå med på att betala hela beloppet som yrkas, men eventuellt kan de gå med på en förlikning i frågan. Viktigt för företagens del blir att tydligt redovisa inkomstförlusten samt kunna bevisa dess orsakssamband med vägarbetets dröjsmål.Lycka till!Vänligen,

Kommunens träd har orsakat skada på min bil, vem bär ansvaret?

2018-10-26 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Hej.Har en stor ek som sträcker sig delvis över min p-plats på tomten,Nu har massor av ekollon o grenar blåst ner och skadat taket på Husbiilen. Eken står på kommunens mark och är dom vill ej röra den.Vem har ansvaret för skadorna? Tacksam för svar.
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I jordabalkens (1970:994) 3 kap. 2 § (här) regleras det fall rot eller gren medför olägenhet för fastighetsägare med anledning av att den tränger in på fastigheten från ett annat område intill fastigheten. Bestämmelsen ger fastighetsägaren som besväras av roten/grenen rätten att ta bort denna. Innan en sådan åtgärd vidtages ska dock områdets ägare beredas tillfälle att själv utföra åtgärden. Värt att notera i sammanhanget är att kommunen, som i egenskap av markägare och därmed ansvariga för det ifrågavarande trädet, är att jämställas med ägare i paragrafens mening. Även i plan- och bygglagen (2010:900) (här) har i 8 kap. 15 § ålagts tomtägare ansvar att se till så att en tomt sköts så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer.Det du som besvärad fastighetsägare i första hand ska göra är att ta kontakt med kommunen och ansöka om lov att fälla trädet. I ansökan beskriver du vilket träd som avses och varför.Kommunen, som generellt sett är väldigt restriktiva med trädfällningar, gör en bedömning i varje enskilt fall. Kommunen har att beakta omständigheter såsom trädets betydelse för området, huruvida trädet är skyddsvärt och andra omständigheter såsom de olägenheter som kan komma att uppstå med anledning av trädfällningen.Det finns ett särskilt skadeståndsansvar för kommunen som avser myndighetsutövning. Ditt fall handlar inte om myndighetsutövning och därmed kommer skadan att regleras enligt vanliga regler. I skadeståndslagen (1972:207) 2 kap. 1 § anges, att om någon (kommunen i ditt fall) orsakar skada genom oaktsamhet ska denne ersätta skadan. Då behöver först utredas om det förelåg oaktsamhet. Det bör vara oaktsamt att låta ett så stort träd stå kvar så nära andras egendom. Sen ska den oaktsamheten ha "orsakat" skadan, med andra ord ska det ha förelegat adekvat kausalitet, vilket kan avgöras genom huruvida skadan hade undvikits om kommunen exempelvis fällt trädet. Hade trädet inte funnits där, hade skada sannolikt inte uppstått, varför man kan anföra att det föreligger kausalitet.Du bör sålunda rikta ett skadeståndskrav mot kommunen.Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma!

Skadestånd för personskada

2018-10-09 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Jag har varit med om en trafikolycka på mitt jobb. Jag satt i en lastbil i mitten mellan förarsätet och passagersätet i en säng utan bälte för det fanns inget. Bilen tvärbromsade och jag flög in i framrutan med huvudet först så att rutan sprack. Om det inte blev några skador på mig förutom några skrapsår i pannan och en lätt stel nacke, har jag rätt att kräva skadestånd eller liknande? Kan man möjligtvis ta detta "fall" vidare om man skulle vilja?
David Zandian |Hej och tack för att du valt oss på Lawline!Enligt 2 kap. 1 § Skadeståndslagen ska den som orsakat en personskada genom uppsåt eller oaktsamhet, ska ersätta skadan. Alltså ska det först bestämmas om oaktsamhet eller uppsåt har funnits för skadevållaren. En ren olycka kan alltså inte ge skadestånd. Dock enligt 6 kap. 1 § så kan skadeståndet jämkas om den skadelidande själv, genom uppsåt eller grov vårdslöshet, medverkat till skadan. Grov vårdslöshet kan exempelvis vara att man orsakar en fara för andra genom sitt handlande. Huruvida du har medverkat i skadan, i och med att det inte fanns ett bälte, är en svårtolkad fråga och blir antagligen upp till en domstol att pröva om du tar vidare frågan.Hoppas det här hjälpte!

Måste jag ersätta den skadelidande med nypriset?

2018-09-30 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Min 15 åriga dotter blev väldigt sårad utav en kille och i frustration klippte hon tyvärr sönder hans tröja som han glömt hos oss. Hon ångrade sig såklart o köpte en begagnad likadan( finns ej i butik,1499kr nypris) . Nu har det kommit till hans kännedom att hon ska ge honom en annan men likadan och han vägrar ta emot den utan vill ha 1499kr utav henne. Borde inte andrahandsvärdet gälla? Vad är hans o hennes skyldighet/rättighet i detta?
Vega Schortz |Hej, kul att du valt att vända dig till oss på Lawline för att få svar på din fråga! Det är såklart en knivig situation du beskriver. Inom den svenska skadeståndsrätten har den som blivit utsatt för en skada rätt att försättas i samma ekonomiska läge som om skadan aldrig inträffat. I ert fall verkar din dotter ha köpt en likvärdig tröja till den som blivit förstörd. Affektionsvärden, såsom känslan av att den ursprungliga tröjan hade ett särskilt personligt värde för honom vilket borde ge honom rätt att bli kompenserad så han kan köpa en tröja i nyskick, är ett värde som huvudsakligen inte ersätts. När en sak som skadas inte kan ersättas med en likvärdig sak i samma skick som den sak som förstördes kan den skadelidande kräva ekonomisk kompensation. I ert fall har killen krävt 1 499 kr vilket är detsamma som nypriset. Inom skadeståndsrätten gör man avdrag för ålder och bruk. Även om din dotter inte hade lyckats få tag på en likadan begagnad tröja hade killen ändå inte kunnat kräva mer i ersättning än värdet på en begagnad tröja. Det framgår av 5 kap. 7 § första punkten skadeståndslagen där det står att "Skadestånd med anledning av sakskada omfattar ersättning för sakens värde". Sakens värde i ert fall är det begagnade värdet och inte nypriset. Sammanfattningsvis har din dotter gjort helt rätt och killen kan inte kräva att hon ska betala nypriset till honom. Det är andrahandsvärdet som gäller.Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!

Måste man ersätta skador man orsakat på annan persons ägodel?

2018-10-30 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Hejsan! En vän till mig innehavande av MC-körkort lånade min motorcykel och körde omkull. Hon vägrar nu betala för skadorna hon åsamkat. Vi har ansökt om betalningsföreläggande hos Kronofogden. Vad gäller i en situation där man har sönder någon annans ägodel?
Alicia Abreu |Vad gäller i en situation då en person skadar en annan persons ägodel?Under förutsättningen att ni inte avtalat om annat ska den som orsakar sakskada på grund av vårdslöshet ersätta skadan, enligt skadeståndslagens 2 kapitel 1 §. Det här är den så kallade culparegeln och du har rätt till ekonomisk ersättning.Vad händer om hon bestrider betalningsföreläggandet?Då får du fyra veckor på dig att begära att målet lämnas över till tingsrätten för vidare handläggning. Om du inte gör det kommer ditt skadeståndskrav att förfalla, se 33 & 34 §§ lagen om betalningsföreläggande och handräckning. Vänliga hälsningar

Om jag bjuder in till evenemang (skridskor), kan jag då bli skadeståndsskyldig?

2018-10-09 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Om jag bjuder in till ett evenemang via mail, SMS eller på Facebook eller annat socialt media där jag föreslår en viss runda som jag kanske ändrar under turen, exempelvis MTB eller långfärdsskridskor, och ett antal av mina vänner tackar ja och kanske även tar med sig några andra vänner som jag inte känner sedan tidigare, kan jag på något sätt anses vara ledare och vid något tillfälle bli ansvarig om det skulle ske en olycka där någon skadar sig eller till och med avlider.Verksamheten sker alltså inte inom ramen för någon klubb, det handlar inte heller om ett sälj-köp förhållande som regleras i något avtal (skriftligt eller muntligt). Det är endast ett antal personer som känner varandra mer eller mindre som gör ngt gemensamt.Tack på förhand.Hälsningar
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I detta fall är det fråga om huruvida skadeståndsskyldighet kan uppkomma för din del gentemot andra personer, i det fall det inte föreligger avtal emellan er. Det är sålunda fråga om utomobligatoriskt skadeståndsansvar, vilket regleras i skadeståndslag (1972:207) (SkL).Möjligheten att kräva skadeståndDen regel som är av störst intresse är den som stadgas i 2 kap. 1 § SkL. Bestämmelsen anger, att den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada, ska ersätta skadan. Sålunda måste inledningsvis en "ansvarsgrund" fastställas. Denna ansvarsgrund består enligt bestämmelsen antingen av uppsåt eller vårdslöshet. Att du under planeringen inför evenemanget eller under evenemanget uppsåtligen (det vill säga med avsikt) orsakar skada på någon av deltagarna, får anses vara uteslutet. Istället får en bedömning göras huruvida du kan anses vårdslöst i planerandet av evenemanget eller under evenemanget. För att avgöra om så är fallet genomförs en "culpaprövning" (latin för vårdslöshet). Vårdslöshet (eller culpa) kan beskrivas som åsidosättande av en av rättsordningen uppställd aktsamhetsnorm. Det tycks dock inte som att evenemanget innehåller några större riskmoment, varför det inte bör ha uppkommit plikt att agera för att avvärja människor från denna fara. Skulle det emellertid föreligga något riskmoment i och med evenemanget, bör risken för skadans förverkligande, skadans storlek, samt din medvetenhet om dessa faktorer, beaktas.Skulle det dock fastställas, att det föreligger vårdslöshet, blir nästa fråga huruvida denna vårdslöshet har orsakat (vållat) skadan. Det ska nämligen för skadeståndsskyldighet föreligga "adekvat kausalitet" mellan vårdslöshet och uppkommen skada. Med det menas att det ska finnas ett visst kvalificerat orsakssamband mellan den handling som utförts och skadan som uppstått. Man brukar prata om att det ska "ligga i farans riktning" att en sådan skada kan uppstå av ett sådant handlande.Eftersom det inte tycks som att det föreligger något riskmoment under evenemanget – i förevarande fall baseras detta på att det får anses icke riskfyllt att åka skridskor, vandra – bör det inte kunna anses att du agerat vårdslöst. Skulle det uppkomma skada, bör det även vara svårt att anse att det kan föreligga adekvat kausalitet. Låt mig exemplifiera. Under evenemanget färdas ni på skridskor över en is. En av personerna gå igenom isen och slår under fallet i en axel, vilket resulterar i viss invaliditet. Det är enligt min uppfattning inte adekvat kausalitet att din inbjudan till evenemanget resulterar i denna skada. Personen kanske inte är en van skridskoåkare och färdas ändå på is som markerats som för tunn, isen är stor och du har märkt ut ett område för färd, personen hoppar på isen etc.Det ska även noteras, att det i detta fall bör vara fråga om samtycke från dessa personer. Det vill säga, dessa personer har förvisso inte samtyckt till viss skada. Däremot kan de anses ha samtyckt till risken för viss skada. Det kan även vara fråga om underförstått samtycke avseende risken för skada under evenemanget.SlutsatsDet finns möjlighet att åläggas skadeståndsskyldighet för utomkontraktuella skador. För detta krävs att det föreligger uppsåt eller vårdslöshet till skadan, samt att det föreligger adekvat kausalitet mellan handlingen och skadan.Det tycks inte som att du varken har uppsåt till skada, eller att det kan komma att föreligga vårdslöshet. Skulle skada uppkomma, är det inte sannolikt att det skulle kunna anses föreligga adekvat kausalitet. Dessutom bör det anses föreligga samtycke till aktiviteten från deltagarna och sålunda samtycke till risken för eventuell skada.Du löper sålunda inte risk för skadeståndsskyldighet.Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma till mig på pontus.schenkel@lawline.se!

Jämkning enligt 6 kap. 2 § SkL

2018-10-03 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Hej. Det är så här. Det är det är en kille som har skadestånd till mig. Han försöker pruta skulden för att han har andr skulder m,m. MIN fråga är, får han göra så?. När jag hade skadestånd så tog kronofogden pengar från mitt konto OVASETT vad.Så varför kan inte kronofogden göra så också mot han? Maila gärna mig svaret till min mail tack.[borttaget med anledning av risk för identifiering]Med vänliga hälsningar [borttaget med anledning av risk för identifiering].
Jesper Eng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Med tanke på att orsaken till skadeståndet är mig okänd måste jag utgå ifrån att skadeståndslagen (SkL) är tillämplig och alltså inte är satt ur spel på grund av avtal eller annan lag. I grund och botten bestäms skadeståndets storlek utifrån vad det kostar att ersätta skadan, oberoende av den skadeståndsskyldiges möjligheter att betala. Detta framgår bl.a av 2 kap. 1-3§§ SkL. Skadestånd kan emellertid jämkas – ända ner till noll i vissa fall. Det finns flera bestämmelser i SkL avseende jämkning. Den mest passande i ditt fall är 6 kap. 2 §. Lagrummet lyder:"Är skyldighet att utge skadestånd oskäligt betungande med hänsyn till den skadeståndsskyldiges ekonomiska förhållanden, kan skadeståndet jämkas efter vad som är skäligt, varvid även den skadelidandes behov av skadeståndet och övriga omständigheter skall beaktas."Det måste vara detta lagrum den skadeståndsskyldige åberopar. Innehållet i lagrummet är vid första anblick klart och tydligt. Svaret på din fråga är att ja, han får göra så. Frågan är dock inte helt okomplicerad, och det måste inte sluta med att han får rätt i denna sak. För det första är lagrummet bara avsett att tillämpas i undantagsfall. För det andra är tröskeln för att skadeståndet ska anses "oskäligt betungande" ganska hög. Det räcker inte med att man i största allmänhet har lite ont om pengar, utan skadeståndet ska vålla en svår ekonomisk situation för den skadeståndsskyldige, och tvinga honom att under en längre tid sänka sin levnadsstandard. För det tredje ska, vilket framgår av lagrummet, ditt behov att skadestånd tas med i beräkningen. Personskador, det vill säga fysiska skador på människokroppen, beaktas särskilt. Har du alltså blivit utsatt för personskada talar detta emot att beloppet ska komma att jämkas. Har denna skada däremot orsakats av brott, exempelvis misshandel (dock inte grövre brott), kan skadeståndet något paradoxalt ändå jämkas, om beloppet kan äventyra gärningsmannens återanpassning i samhället. Om du är berättigad brottsskadeersättning kan ditt behov av skadeståndet anses lägre, men här måste man vidta försiktighet. Eftersom en sådan ordning kan te sig stötande är huvudregeln ändå att jämkning i sådana fall inte ska ske. Detta framgår bl.a av rättsfallet NJA 1990 s. 196. Övriga omständigheter som har beaktats i annan praxis är bl.a. den skadeståndsskyldiges ålder och impulsiva handlande.Det framgår alltså att det finns en möjlighet till jämkning på grund av den skadeståndsskyldiges ekonomiska situation. Huvudregeln är emellertid att någon jämkning inte ska ske. Hur det kommer gå i ditt fall vet jag inte, eftersom jag inte känner till några omständigheter. Jag väljer därför att avsluta min analys här. Det är i vart fall så att skadeståndet inte kan jämkas med stöd i 6 kap. 2 § sedan beloppet fastställts genom dom. Det finns alltså ingen möjlighet för personen att i efterhand "pruta" på beloppet med stöd i nämnt lagrum. Däremot kan hans ekonomiska situation vara av betydelse när det kommer till Kronofogdens möjligheter att utmäta hans tillgångar, eftersom han inte gärna kan lämnas att svälta bara för att hans skulder ska täckas. Därför kan hans ekonomiska trångmål på detta sätt inverka menligt på dina möjligheter att få fullt betalt, men det är en fråga för Kronofogden.Tyvärr har jag ingen möjlighet att maila svaret, men jag hoppas ändå att du är nöjd och att du känner att du fått svar på din fråga!

Bör jag driva fråga om ersättning vid felaktig diagnos?

2018-09-28 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |HejMin fru blev i ett tidigare skede feldiagnostiserad, när cellförändringar som borde upptäckts inte gjorde det förens vid ett senare tillfälle. Dessa cellförändringar ledde till att cancer bildades och nu ett antal år senare har cancern blivit kronisk och hon kommer förlora livet på grund av den. Vi har det på papper att de missade cellförändringarna ledde till cancern och vi har tidigare fått ersättning från LÖF för att livmodern var tvungen att opereras bort. Min fråga är nu helt enkelt om jag som man bör driva denna fråga för att försöka få någon slags ekonomisk ersättning då det faktiskt leder till att två små barn kommer få växa upp utan sin mamma. Och en eventuell ersättning skulle kunna vara en bra ekonomisk grund för den i ett senare tillfälle.
Viktoria Tomsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag beklagar innerligt sorgen.Min bedömning är att du och dina barn har rätt till ersättning som närstående på grund av felaktig diagnostisering som lett till döden (6 § patientskadelagen). Patientskadeersättning bestäms enligt skadeståndslagens regler (8 § patientskadelagen). Däri står att:2 § Har personskada lett till döden, skall ersättning betalas förbegravningskostnad och, i skälig omfattning, annan kostnad till följd av dödsfallet,förlust av underhåll,personskada som till följd av dödsfallet åsamkats någon som stod den avlidne särskilt nära.Ersättning för förlust av underhåll tillkommer efterlevande som enligt lag hade rätt till underhåll av den avlidne eller som på annat sätt var beroende av honom för sin försörjning, om underhåll utgick vid tiden för dödsfallet eller om det kan antas att underhåll skulle ha kommit att utgå inom en nära framtid därefter. Förlusten ersätts i den omfattning som är skälig med hänsyn till den efterlevandes förmåga och möjligheter att genom eget arbete eller annars, på annat sätt än genom förmån som avses i 3 §, själv bidra till sin försörjning. Med underhåll likställs värdet av den avlidnes hushållsarbete i hemmet. Lag (2001:732).SammanfattningErsättningen som ni har rätt till är begravningskostnader, förlust av underhåll och personskada på grund av psykiskt lidande. Dessa beräknas enligt schablonbelopp. Anledningen till schabloneringen är att högsta domstolen har uttalat sig om att det både är omöjligt och olämpligt att värdera ett människoliv. Sammantaget anser jag absolut att det är värt att driva frågan om ersättning.Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist- Boka tid med en jurist för 1699 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2./Vänligen,