Skadestånd på grund av ej utmärkt hinder

2019-09-12 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Skadestånd efter fall där hinder ej var utmärkt och jag har bruten handled
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör så kallat utomkontraktuellt skadestånd, och regleras därför av skadeståndslagen (SkL).Den som orsakat din skada kan vara skyldig att betala dig skadestånd, om denne varit försumlig som inte märkt ut hindret och skadan får anses vara en någorlunda följd av denna försumlighet (2 kap 1 § SkL). Den centrala frågan lär vara om den som skulle ha markerat hindret varit försumlig som inte gjort så. Dessvärre vet jag ingenting om omständigheterna i ditt fall, och kan därför inte göra någon bedömning i denna fråga. Du kan däremot kontakta någon av våra jurister på telefon 08-533 300 04 (öppettider: måndag–fredag kl. 10.00–16.00) eller e-mail info@lawline.se.Exempel på fall där underlåtenhet att märka ut hinder lett till skadeståndsskyldighet är NJA 1973 s 141 (det så kallade Vattenkastarfallet) – i vilket en man gick in på en stängd byggarbetsplats och där föll ner i en ej övertäckt brunn och skadade sig – och NJA 1987 s 222 – där en skidåkare skadade sig genom att ramla i ett ej utmärkt område i backen där underlaget var stenigt och saknade tillräckligt snötäcke.Vänligen

skadeståndsansvar - brunn

2019-07-30 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Vem bär ansvaret om någon ramlar ned och drunknar i en brunn i följande fall: Brunnen ligger på min fastighet, men jag har själv aldrig nyttjat den. Den har tidigare byggts och använts av en ägaren till en närliggande fastighet med mitt medgivande. Skriftligt nyttjanderättsavtala saknas. Brunnen används inte längre. Den som tidigare byggde och nyttjade brunnen underhåller den inte längre. Brunnen är djup och brunnslocket är sedan lång tid murket.
Sandra Wrede |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!När det gäller ansvar för om det är någon som ramlar ner i en brunn på din fastighet kan bli ansvarig du om genom uppsåt eller vårdslöshet vållar personskada. Det du menar är helt enkelt om du kan bli skadeståndsansvarig om en person trillar ner i din brunn på din fastighet. Enligt 2 kap 1 § skadeståndslagen ska den som handlar med uppsåt eller genom vårdslöst agerande ersätta personskada. Det som närmast skulle kunna göra att du skulle bli skadeståndsansvarig är att du vårdslöst på något sätt skapat skadan. Det har hänt att personer i städer fallit ner för brunnslock, i dessa tillfällen kan man kanske anse att de har varit vårdslösa i sin underhållsplikt eftersom många människor går i stan. Därmed kan ett ansvar ställas genom att den personen varit vårdslös och inte haft ett fungerande brunnslock. Men att du ska bli skadeståndsskyldig för att någon ramlar ner i din brunn på din fastighet (som jag förstår det ett hus där andra människor inte vistas) är långsökt. Men om det vistas mycket människor på din fastighet kan det vara smart att sätta en skylt eller på något sätt säkra den så att du inte kan sägas ha varit vårdslös. Därmed kan du inte bli skadeståndsansvarig. SammanfattningJag skulle säga att om det är någon som ramlar ner i denna brunn så är det långsökt att du skulle bli skadeståndsansvarig. Men det kan alltid vara bra att sätta upp någon form av "säkerhetsanordning" eller upplysning för att vara på den säkra sidan. Om det är någon som ramlar ner i den brunnen skulle jag nog säga att det är en ren olyckshändelse än att du ska bli skadeståndsansvarig. Vänligen,

De allmänna kriterierna för skadestånd

2019-07-24 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Johans syster får låna Johans cykel över dagen och då han får tillbaka den så är det punktering. Johan kräver att det är systerns ansvar att laga punkteringen.Kan Johan kräva att hans syster lagar punkteringen?
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om Johan och Johans syster inte, mer eller mindre uttalat, kommit överens om något särskilt i frågan, gäller de allmänna/utomkontraktuella bestämmelserna om skadestånd i skadeståndslagen (SkL) (1 kap 1 § SkL).Enligt SkL ska den som orsakar en sakskada ersätta den (2 kap 1 § SkL). Bestämmelsen innehåller ett uttryckligt krav att det ska vara fråga om en (1) skada som någon (underförstått: någon annan än ägaren) (2) orsakat. En punktering är utom tvekan att betrakta som en skada, och Johans syster har givetvis på något vis varit inblandad i orsakandet av skadan (om inte annat för att hon finns, och för att hon ö h t haft någonting med Johans cykel att göra). För att inte skadeståndsansvaret ska gälla alla som på något vis påverkat världen på så vis att Johans cykel fick punktering, finns utöver dessa två uttryckta krav även två inte uttrycka krav: (3) Johans syster måste ha varit åtminstone oaktsam, och (4) skadan måste ha orsakats med så kallad adekvat kausalitet. Kravet på oaktsamhet gör att Johans syster måste ha cyklat på ett oaktsamt sätt i förhållande till risken för punktering, till exempel mycket fort utan uppsikt över eventuella glasskärvor eller vassa stenar. Har hon cyklat, så att säga, "helt normalt" i förhållande till hur en normalt försiktig människa skulle ha cyklat, har hon inte varit oaktsam även om hon råkat exempelvis cykla över en glasskärva. Adekvat kausalitet innebär att punkteringen måste ha varit någorlunda rimlig i förhållande till vad Johans syster gjort. Om exempelvis blixten slagit ner i däcket och föranlett parkeringen, spelar det ingen roll om Johans syster cyklat oaktsamt, att skada uppstått och att hon orsakat skadan genom att cykla i regn och åska: Skadan är ändå inte orsakad med adekvat kausalitet – den är helt enkelt alltför oförutsebar.Ovan har du de allmänna kriterierna för skadestånd i de fall två parter inte på för- eller efterhand kommit överens om någonting särskilt i frågan om ersättande av skada.Vänligen,

Skadestånd på grund av omotiverad kantsten

2019-07-17 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Har fallit och fått en fraktur på handled och hand. Fallet skedde p.g.a. kantsten som vi anser vara omotiverad?
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om du vill ha ersättning för din skadan regleras din fråga främst av 2 kap 1 § skadeståndslagen, som föreskriver att den som orsakar en personskada ska ersätta skadan.Dessvärre är din beskrivning av situationen för kortfattad för att jag ska kunna göra någon bedömning av den. Jag ska därför be dig skicka in en ny fråga, med en utförligare beskrivning av hur kantstenen är placerad, hur synlig den är med mera.Du kan också boka tid med en av Lawlines jurister på www.lawline.se/boka.Vänligen

Ersättning för personskada till följd av ras i bygghandel?

2019-08-26 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Hej. Jag var på en bygghandel och lastade armeringsmattor som stod i ett ställ. Dom välte över mig och jag fick ett järn in i armen och bröt underarmen plus skador på ryggen.Är dom skadeståndsskyldiga pga att det välte av sin egenvikt??
Viking Ringstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga aktualiserar i första hand bestämmelser som återfinns i skadeståndslagen (SkL). Beroende på situationens omständigheter kan även andra, mer specialiserade, lagar komma att bli tillämpliga. Notera att en slutgiltig skadeståndsbedömning görs i domstol på ett mer detaljerat underlag eller förhandlas fram i en förlikning. Detta är endast en översiktlig granskning av möjliga utfall på en sådan process. Den som vårdslöst orsakar skada är skadeståndsskyldigSkadeståndslagen innehåller grundläggande och allmänna regler för situationer då skadestånd ska utgå enligt svensk rätt. Lagen går därmed att falla tillbaka på i väldigt många olika situationer. Viktigt att notera är emellertid att den är subsidiär – alltså kommer i andra hand – till andra, mer specialiserade lagar och avtalsbestämmelser (SkL 1 kap. 1 §). Detta innebär att om någonting annat föreskrivits i exempelvis ett avtal mellan parterna, så ska avtalet och inte SkL följas. När jag läser din fråga får jag bilden av att du befunnit dig och lastat i bygghandeln som ett led i ditt arbete. Detta skulle möjligtvis kunna innebära att din arbetsgivare och bygghandeln har reglerat eventuella skadefall i ett avtal. I så fall skulle alltså det avtalet, inte SkL, att tillämpas. Mer detaljerat kan jag inte uttala mig om detta, men jag vill upplysa dig om att den möjligheten finns. Vill du vidareutforska denna eventualitet får du därför vända dig till din arbetsgivare.För det fallet att du inte blivit skadad i tjänsten, eller att din eventuella arbetsgivare och bygghandeln saknar avtalsreglering för skadefall i butiken, är däremot SkL den givna utgångspunkten. Först och främst bör konstateras att den som orsakat personskada är skadeståndsskyldig för detta, om detta skett pga. uppsåt eller vårdslöshet (SkL 2 kap. 1 §). En bruten underarm och ryggskador är definitivt skador av den arten att de faller in under personskada. Som förenklad mall kan ställas upp:1. personskada ska ha tillfogats,2. genom uppsåt eller vårdslöshet,3. och det finns ett tydligt orsakssamband (riskelement) mellan skadan och den vårdslösa handling eller passivitet som skadevållaren gjort sig skyldig till.Att personskada har tillfogats är alltså redan klart, samt att denna härrör från armeringsställets kollaps. Skadorna är en typisk följd på ras av tunga föremål, och är därför skadeståndsrättsligt relevanta – att raset orsakat dina skador framstår som ett rimligt och beaktansvärt händelseförlopp. Vidare har bygghandeln ett ansvar att se till att den lokal de förfogar över är säker för allmänheten och andra besökare – om ett ställ för armeringsmattor har skadats eller tidigare lastats/monterats fel (ex. lastats för tungt) så har butiken ett ansvar att åtgärda detta, dvs. ett passivitetsansvar för ingen ska komma till skada till följd av deras miss. Mycket tyder på att ett sådant ansvar föreligger i detta fall.Slutligen måste då avgöras om butiken eller dess anställda (som butiken emellertid ansvarar för, se SkL 3 kap. 1 §), varit uppsåtliga eller vårdslösa när de lastat/monterat/placerat stället på ett sådant viss att den sedermera kollapsat av sin egen vikt. I detta fall anser jag att det endast är vårdslöshet som kan komma på tal. Denna bedömning, även kallad culpabedömning ska i första hand ske på normbundet vis, dvs. butikens agerande ska anses vårdslöst om de har överträtt olika regler/lagar/bestämmelser för hur stället får brukas, ex. vad gäller lastad maximumvikt. Hittar man ingen sådan handlingsreglerande norm får bedömningen i stället göras fritt, som en kombination av de risker de felaktigt lastade armeringsmattorna utgjorde, möjligheten att undvika dessa risker, samt butikens insikt i dessa risker. I brist på detaljer kan jag inte uttala mig mer specifikt om detta.Skulle butikens anses ha varit vårdslösa när de lastat/monterat/placerat stället som de gjort, ska de i princip anses skadeståndsskyldiga gentemot dig för bl.a. sjukvårdskostnader, rehabilitation och eventuell förlorad inkomst till följd av skadorna (SkL 5 kap. 1 §).Andra eventuellt ansvariga parterYtterligare en möjlighet om armeringsmattstället kollapsat under sin egen vikt är att tillverkaren eller i vissa fall leverantören av varan enligt produktansvarslagen (PAL) 6 §. Om armeringsmattstället har använts på det vis den är avsedd och olyckan skett som följd av en inbyggd, felaktig säkerhetsbrist, ska alltså skadeståndsansvaret överflyttas till tillverkaren. Är stället inte så säkert som det skäligen kan förväntas är detta att betrakta som en säkerhetsbrist (PAL 3 §).För att återgå till det fall att skadorna har uppkommit i tjänstearbete bör poängteras att det finns diverse olika bestämmelser knutna till arbetsgivarens ansvar för sådana skador, ersättning för dessa och försäkringsansvar. Skulle du vara intresserad av lära dig mer om din arbetsgivares eventuella ansvar gentemot dig, får du gärna återkomma med denna fråga.SammanfattningAvslutningsvis kan sägas att denna ganska kortfattade fråga har många olika svar. Vill du reda ut hur du kan gå tillväga praktiskt och eventuellt initiera en rättslig process så skulle jag rekommendera dig att ta kontakt med en skadeståndsjurist. Du kan exempelvis boka tid med en jurist här på Lawline.Jag hoppas du fick svar på din fråga,Mvh

Felaktig P-bot

2019-07-24 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Kan man kräva skadestånd, anmäla för tjänstefel eller göra något annat när en parkeringsvakt bötfäller ett fordon och det blir fel och det är parkeringsvaktens slarv som är orsaken?
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Skadeståndsskyldighet är inte omöjligt, men jag känner av två skäl starka tvivel:1. Skadeståndsskyldighet förutsätter skada. Har du betalat pengar på grund av en felaktig bot och inte fått tillbaka dessa har du rätt att få det (dock inte på skadeståndsrättslig utan avtalsrättslig grund), men jag har svårt att se vilka övriga skador du kan tänkas ha lidit.2. Skadeståndsskyldighet på grund av ekonomisk skada förutsätter att skadan uppkommit genom brott (3 kap 1 § skadeståndslagen). Har parkeringsvakten medvetet felaktigt bötfällt bilar – vilket du uppgett inte är fallet, utan att det istället är slarv som ligger bakom – kan bedrägeri eller försök till bedrägeri (enligt 9 kap 1 § och 23 kap 1 § brottsbalken) vara aktuellt, men i övrigt har jag svårt att se att bötfällningen skett genom brott.Tjänstefel är inte aktuellt, då det är ett brott som endast kan begås genom myndighetsutövning. Företag eller privatpersoner som inte utövar myndighetsutövning kan således inte begå brottet (20 kap 1 § brottsbalken).Vänligen

Skadestånd för åsidosättande av spellagen

2019-07-19 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Hej, vad är möjligheten att få skadestånd om man är grovt drabbad av nedan beslut, dvs spelbolaget fortsatt driva en person till spelande mot nya lagen med bonusar och resor?https://www.spelinspektionen.se/globalassets/dokument/ovriga-dokument/beslut/beslut-ngg-nordic-19si789.pdf
Jesper Eng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Med bonus avses enligt 2 kap. 3 § punkten 3 spellagen "rabatt eller liknande ekonomiskt incitament som är direkt kopplat till spelet". När du skriver att spelbolaget fortsatt driva en person (P) till spelande i strid med nya lagen om bonusar m.m. så måste jag anta att det är spellagens 14 kap. 9 § som avses, dvs. bestämmelsen som begränsar en licenshavare (spelbolaget) att lämna bonuserbjudanden till det första tillfället då någon spelar på licenshavarens spel. Att fortsätta erbjuda bonusar efter detta första tillfälle strider alltså mot spellagen, och jag antar att det är just vad som har hänt P. Konsekvenserna för ett sådant förfarande anges i 19 kap. 10 § spellagen, i vilken det står att licenshavare som fått anmärkning eller varning i enlighet med 18 kap. 12 § spellagen också kan tvingas betala sanktionsavgift. Anmärkning eller varning enligt 18 kap. 12 § kan man få om man "i övrigt åsidosätter sina skyldigheter enligt denna lag", dvs. bl.a. erbjuder bonusar på sådant sätt som nu har skett. Denna sanktionsavgift tillfaller dock staten, inte P. Skadestånd nämns inte i spellagen alls, vilket kan tala emot möjligheten för P att få skadestånd för det inträffade. Oavsett måste vi leta vidare, och gå till skadeståndslagen (SkL) för att söka svaret på din fråga.Enligt 1 kap. 1 § SkL gäller inte bestämmelserna i SkL om något annat följer av bl.a. avtal. Spelbolaget kan först och främst inte avtala bort sina skyldigheter enligt spellagen, men de kan avtala bort sitt skadeståndsansvar enligt SkL. Det är väl osannolikt att spelbolagets och P:s avtal innehåller bestämmelser som träffar just den här situationen, men det är inte otänkbart att spelbolagets allmänna villkor innehåller generella bestämmelser om att allt spelande sker på egen risk eller liknande. I sådana fall är möjligheterna till skadestånd enligt SkL i princip uteslutna.Om vi för en sekund utgår ifrån att inga sådana friskrivningar finns i avtalet, uppstår frågan hur vi ska bedöma skadan i SkL:s mening. En förlust av det slag som nu är aktuellt, ska, om det ens blir tal om skada (alla förluster är inte skador), betraktas som en ren förmögenhetsskada. Ren förmögenhetsskada är enligt 1 kap. 2 § SkL en skada som uppkommer utan samband med att någon lider person- eller sakskada. Enligt huvudregeln i 2 kap. 2 § SkL ersätts sådana skador endast om de vållats genom brott. Att erbjuda bonusar utöver vad som följer av spellagen är inte brottsligt (den tidigare nämnda sanktionsavgiften är inte ett straff). Detta framgår motsatsvis av 19 kap. 1–6 § spellagen. Det finns dock undantag från huvudregeln. Skadestånd för ren förmögenhetsskada kan i vissa fall dömas ut trots att skadan inte vållats genom brott. Inga av dessa fall är dock tillämpliga på P:s situation. Detta utesluter inte att möjligheten kan skapas genom ny praxis, men jag tror inte att det är sannolikt. Det finns helt klart ett intresse i att motverka skadligt spelande, men det finns i vart fall enligt mig ingen anledning för rättsordningen att med hjälp av skadestånd låta en person erhålla vad som i praktiken är hans spelinsats, sedan han frivilligt spelat bort sina pengar. Utöver det nyss sagda finns så klart risken för att själva skadebedömningen faller. Det är inte säkert att spelbolaget ska anses ha orsakat skadan i SkL:s mening. Denna bedömningen har jag inte bemödat mig med att göra, eftersom den skulle ta upp mycket text och antagligen slösa din och P:s tid i onödan. Slutligen kan ett belopp, om det nu mot all förmodan skulle gå så långt, komma att jämkas enligt 6 kap. 1 § SkL. Det är uppenbart att P genom att spela i vart fall medverkat till den eventuella skadans uppkomst. Som medvållare kommer han aldrig få skadestånd för hela det förlorade beloppet, vilket mycket väl kan tänkas jämkas ända till noll. Mot bakgrund av allt det ovan anförda vill jag råda P att glömma sina tankar på skadestånd.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!

De allmänna förutsättningarna för skadestånd

2019-07-04 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Jacob lånar hem högtryckstvätten från arbetet för att ordna sin uteplats. Nöjd och med musik i öronen sätter Jacob igång att spola rent mellan plattorna. Allt går bra till dess att låten "havana" oväntat drar igång i hörlurarna och Jacob omedelbart glömmer bort var han befinner sig och börjar spela luftgitarr med handtaget till högtryckstvätten med slutna ögon. Resultatet är att den hårda strålen från maskinen hamnar ur kurs och istället träffar grannen Björns antika, och otroligt värdefulla, fågelbad som välter och spricker. Björn som sitter och njuter av kvällssolen en bit bort rusar upp och börjar skrika på Jacob. I sin ilska ser Björn sig inte för utan snubblar på ett bouleklot och bryter armen.Har Björn rätt till skadestånd från Jacob för det förstörda fågelbadet? och har Björn rätt till skadestånd från Jacob för sin brutna arm?
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras av skadeståndslagen (SkL).Enligt SkL ska den som orsakar en sak- eller kroppsskada ersätta skadan (2 kap 1 § SkL). För att Jacob ska vara skadeståndsskyldig ställer lagen således uttryckligen upp krav på (1) att en skada ska ha uppstått och att (2) skadan ska ha orsakats av Jacob. Utöver vad som direkt framgår av lagen måste (3) Jacob ha varit åtminstone oaktsam när han orsakade skadan, och (4) det måste föreligga vad som med juridisk terminologi brukar kallas adekvat kausalitet. Adekvat kausalitet innebär att det inte räcker med att Jacob orsakat skadan, utan att en rimlig följd av det Jacob oaktsamt gjort är att skadan uppstått. Ett klassiskt exempel på när adekvat kausalitet inte anses föreligga är följande: En man transporterar gods i en vagn efter en häst. Mannen somnar oaktsamt nog, vilket föranleder att hästen fortsätter rakt fram i en korsning där mannen skulle ha förmått hästen att svänga in på en ny väg. En stund senare slår blixten ner i och skadar godset, vilket inte skulle ha inträffat om mannen varit vaken och lett hästen rätt. Skada har uppstått, mannen har orsakat skadan och orsakandet har bestått i att han oaktsamt somnat. Orsakandet är dock inte adekvat i förhållande till skadan som uppstod.På motsvarade sätt har jag svårt att se att Björns brutna arm är adekvat i förhållande till Jacobs eventuella inblandning i att han snubblade på bouleklotet. Du beskriver ingenting om den saken, men givetvis kan situationen bedömas annorlunda beroende på omständigheterna, till exempel om Jacob känt till att en viss placering av klotet skulle leda till att Björn skulle ramla på det och falla huvudstupa, och placerat klotet just så. I den situationen hade han också agerat oaktsamt. Givetvis föreligger skada, och Jacob har orsakat skadan på mer än ett sätt, till exempel genom att uppröra Björn med sin klantighet och genom att en dag så lite som flytta in i lägenheten (hade han aldrig flyttat in hade heller inte Björns arm brutits, och på så vis har Jacob orsakat skadan. Se dock vad jag skrivit om adekvata orsakanden i förhållande till skadan).Vad däremot beträffar fågelbadet, är det inget snack om att skada har uppstått och att den är en följd av att Jacob sprutade på den med högtryckstvätt. Skadan får typiskt sett anses adekvat (återigen beror saken på omständigheterna: Stod den uppställd ovanför stora mängder bomull som i sin tur lagts på en studsmatta, kan man typiskt sett inte gärna räkna med att den ska gå sönder av fallet). Jacob får avslutningsvis sägas ha varit oaktsam som sprutade hejvilt med sin högtryckstvätt utan att ha koll på att det i närheten fanns föremål som kunde ta skada.Sammanfattningsvis beror svaret som alltid på de exakta omständigheterna, men schablonmässigt kan sägas att armbrottet typiskt sett inte är skadeståndsgrundande, medan skadorna på fågelboet typiskt sett är det.Vänligen,