Upphovsrätt till litterärt verk

2019-09-01 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hej! Om man ser en text som någon skrivit på ett forum och sen kopierar texten och lägger ut texten på ett annat forum och låtsas som att man själv skrivit texten, är det ett brott mot upphovsrättslagen då?
Jonna Anderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Upphovsrätten, dess innebörd samt livslängdDen som har skapat ett litterärt verk har upphovsrätt till verket (1 kap. 1 § upphovsrättslagen). Av ett rättsfall från EU-domstolen (C-5/08 p.37) framgår att förutsättningen för upphovsrätt är att texten ska ge uttryck för en viss originalitet i den mening att den är upphovsmannens egna intellektuella skapelse. Om texten du beskriver därmed är tillräckligt lång och personligt präglad föreligger en upphovsrätt till texten som tillfaller skaparen. Upphovsrätten innefattar en uteslutande rätt för upphovsmannen att göra verket tillgängligt för allmänheten (1 kap. 2 § URL). Upphovsmannen har därmed uteslutande rätt att framställa exemplar av verket, förfoga över det samt sprida det vidare till allmänheten. Upphovsrätten till ett verk gäller till utgången av sjuttionde året efter det år då upphovsmannen avled, eller i fråga om verk med två eller flera upphovsmän, efter den sist avlidne upphovsmannens dödsår (4 kap. 43 § URL). Konsekvenser av handlandetAtt kopiera en text, utge sig för att vara författaren samt lägga ut den på en hemsida är ett intrång i upphovsmannens ideella namngivelserätt, då texten görs tillgänglig för allmänheten utan att upphovsmannen namn angivits i den omfattning och på det sätt som god sed kräver (1 kap. 3 § första stycket URL). Handlandet utgör även en överföring till allmänheten om den plattformen som texten läggs upp på öppnar upp för andra personer att ta del av verket (1 kap. 2 § tredje stycket första punkten URL), i sådana fall personer som inte haft tillgång till verket på den plattformen från vilken du kopierade texten. Ett sådant förfogande utgör därmed ett upphovsrättsligt intrång. Den som begår ett upphovsrättsligt intrång uppsåtligen eller av grov oaktsamhet döms till böter eller fängelse i högst två år (7 kap. 53 § URL). Man kan även bli förpliktad att betala skälig ersättning för utnyttjande av verket till upphovsmannen eller hans eller hennes rättsinnehavare (7 kap. 54 § URL). SlutsatsHandlandet du beskriver kan därmed leda till skadeståndsansvar, böter eller fängelse beroende på hur texten är utformad. Ju mer originell texten är, desto större är dess upphovsrättsliga skydd. Hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen.Vänligen,

Kan man få kränkningsersättning då man blivit anklagad för brott på nätet?

2019-08-27 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hej! En person har lagt upp massa videos på youtube där han pratar om mig och säger att jag begått allvarliga brott och kränker mig på flertalet sätt. Han har även kontaktat anhöriga till mig och och presenterar flertalet lögner av allvarligare karaktär till dem också. Förutom kränkning, kan jag stämma honom för något mer? Hur beräknar jag storlek för skadestånd? Hur ligger det till med gdpr mellan privatpersoner? (Då han även anger mitt personnr, adress osv). Kan ni maskera mina kontaktuppgifter om ni lägger upp denna förfrågan på er hemsida?
Viking Ringstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga aktualiserar flertalet bestämmelser av både civilrättslig och straffrättslig karaktär. De mest centrala lagarna som jag kommer ta upp är skadeståndslagen (SkL) och brottsbalken (BrB).Anklagelser om brott kan utgöra brott i sigAtt anklaga någon för brottslighet är ytterst allvarligt, särskilt då anklagaren ämnar sprida denna uppgift till allmänheten. Exempelvis kan det i många fall utgöra förtal (BrB 5 kap. 1 §). Den som utpekar annan som brottslig genom en relativt bestämd uppgift, alltså inte endast en vag antydan om att något brottsligt har skett, och sprider denna uppgift till andra personer än den anklagade själv, riskerar att ha gjort sig skyldig till förtal. Strikt sett måste uppgiften inte ens vara osann – även om det personen säger faktiskt stämmer döms denne för förtal, såvida det inte anses försvarligt att lämna uppgiften. Lite beroende på vilken brottstyp det gäller är det mer eller mindre försvarligt att sprida sådana uppgifter på nätet, men i regel bör det anses otillåtet. Det handlar alltså om det legitima allmänintresset kring det påstådda brottet. Notera att förtal är ett s.k. målsägandebrott (BrB 5 kap. 5 §). Detta innebär att det som utgångspunkt endast är du, målsäganden som får väcka åtalet. Endast i vissa, grova fall då det är påkallat ur allmän synpunkt får åklagaren väcka åtal. Av bl.a. detta skäl är förtalsrättsprocesser notoriskt svåra och dyra för målsägande att föra, och i många fall bör de undvikas. Det du beskriver skulle även kunna utgöra det relaterade – men sällan uppmärksammade – brottet förolämpning (BrB 5 kap. 3 §). I det här fallet bedömer jag emellertid att förtalsbestämmelsen ligger betydligt närmare till hands.Vidare skulle det hypotetiskt sätt, om anklagaren skulle polisanmäla dig för de påstådda brotten, kunna utgöra falsk eller obefogad angivelse, om du skulle befinnas vara oskyldig (BrB 15 kap. 7 §).Storleken på ett eventuellt skadeståndJag kommer nu övergå till att behandla den civilrättsliga aspekten av din fråga, som dock inte i obetydlig grad sammanhänger med den straffrättsliga. Som du själv konstateras ligger det nära till hands att stämma personen för kränkning (SkL 2 kap. 3 §). Du måste emellertid fundera på vad den rättsliga grunden för detta skadeståndskrav utgörs av. Skadestånd för kränkning utgår i regel endast om den drabbade blivit kränkt genom en brottslig gärning, i ditt fall riktad mot din ära (se hänvisad paragraf ovan). Det finns alltså i grund och botten ett krav på att du ska ha varit brottsutsatt, samt att kränkningen varit av en allvarligare karaktär. Ett förtal av det slag du beskriver borde i min mening otvivelaktigt uppfylla detta allvarlighetskrav. Det framgår inte att du arbetar inom en viss yrkeskår eller innehar en viss roll där du förväntas tåla mer i form av kränkningar (ex. polis/politiker), något som skulle kunna inverka på din rätt till skadestånd, men jag utgår från att så ej är fallet. När det gäller skadeståndets storlek ska den beräknas efter skada som kränkningen innebär. Eftersom skadan är ideell kan den inte beräknas rent matematiskt, utan istället tillämpas en schablon. Tyvärr kan jag inte gå in djupare på vilka ersättningsnivåer som kan vara relevanta i ditt fall på grundval av de uppgifter du lämnat. Värt att notera är att vid skadestånd för ärekränkningsbrott (såsom förtal) kan den skadeståndsförpliktigade bli skyldig att betala för tryckning av domen i tidningar, för att sprida förtalsdomens utfall till allmänheten (BrB 5 kap. 6 § stycke 2).Ytterligare frågor om personuppgifterOm GDPR eller dataskyddsförordningen som den också kallas kan snabbt sägas att alla uppgifter som handlar om identifierbara, fysiska personer, utgör personuppgifter. Både din adress, men särskilt ditt personnummer faller under denna definition. All typ av hantering av sådana uppgifter – inte minst att lämna ut till allmänheten – utgör personuppgiftsbehandling. För detta krävs det alltid en rättslig grund, vare sig det bygger på ett avtal, en intresseavvägning (i stort sätt endast relevant vid myndighetsutövning) eller ditt samtycke. Saknar personen du skriver om en sådan rätt, är behandlingen av dina personuppgifter olaglig enligt GDPR.Slutligen kan tilläggas att Lawline alltid maskerar person- och kontaktuppgifter till de frågeställare vars frågor vi publicerar på nätet.Jag hoppas du fick svar på din fråga,mvh

Kan en få ut skadestånd eller ekonomisk ersättning för brott en råkade ut för som barn? Hur lång tid efter brottet får man göra anspråk på ersättningen?

2019-08-01 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA | Jag va med om utnyttjande för nakenbilder när jag var x år och skulle få ett skadestånd på x kr men mina föräldrar orkade aldrig hjälpa mig att få ut det å dessutom fick vi hem ett brev om att gärningsmannen kunde inte betala dom pengarna. Idag är jag 18 år kan jag ta tag i detta själv och få ut dessa pengarna nu eller har det gått för lång tid, detta är ju nåt som påverkat mig sen dagen det hände.
Evelina Karhu |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Du kan ha möjlighet att få brottsskadeersättning enligt 15§ brottsskadelagen (2014:322) via Brottsoffermyndigheten (BrOM). Dock finns det några förutsättningar: Det måste vara en skada till följd av brott, brottet måste vara polisanmält, brottsoffret ska ha medverkat i utredningen samt att alla andra ersättningsmöjligheter måste vara uttömda. De första kriterierna verkar vara uppfyllda eftersom dom verkar finnas.Det sista kravet är särskilt viktigt eftersom det behandlar eventuella utbetalda skadestånd och försäkringsersättning. Att gärningspersonen inte har möjlighet att betala pengarna innebär dock inte att du inte får ut några pengar. Det kan man som brottsoffer få hjälp med via Kronofogdemyndigheten. Det framgår dock inte om dina föräldrar gjort detta eller om de gått via försäkringsbolaget. Av vad du berättar verkar detta dock inte troligt eftersom du beskriver att dina föräldrar inte orkade vid tillfället.Barn som bevittnar brott och barn som brottsoffer har möjlighet att göra en ansökan om brottsskadeersättning fram till den dag de fyller 21 år (15§ brottsskadelagen). Ansökan görs på en blankett från Brottsoffermyndigheten eller via deras hemsida. Observera dock att vilken ersättning det blir måste prövas och därför är det inte säkert att det blir samma som det ursprungliga utdömda skadeståndet. Skillnader i ersättningens storlek kan bero på skillnader i lagstiftning, prövningen, eventuell jämkning av ersättningen, eventuellt grundavdrag och avräkning av försäkringsersättning eller att läkningstiden ofta har passerat. Brottsoffermyndigheten eller din lokala brottsofferjour kan hjälpa dig att fylla i blanketten och om du har några särskilda frågor kring den. Hoppas att du fått viss vägledning i din fråga! Vänliga Hälsningar

Kan en ordningsvakt i tjänst erhålla skadestånd vid hot mot tjänsteman?

2019-07-09 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hej jag frågan gäller vilka prejudikat som finns gällande att ordningsvakt i tjänst inte ska erhålla skadestånd vid hot mot tjänstemän normal graden...MVH.
Sanna Warnemyr |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ordningsvakter anses löpa större risk än andra att utsättas för vissa typer av angreppNär en person utsätts för brott, såsom hot mot tjänsteman (17 kap. 1 § brottsbalken), är det skadeståndslagen (SkL) som reglerar brottsoffrets rätt till skadestånd. Beroende på vilken typ av skada man lidit finns det olika regler som avgör om man har rätt till ersättning eller inte. Vid hot kan jag tänka mig att offret dels lidit en personskada i form av psykisk skada (2 kap. 1 § SkL) och dels blivit allvarligt kränkt genom brott (2 kap. 3 § SkL). Det är bestämmelserna i 2 kap. 3 § SkL som kan innebära att ordningsvakter inte har rätt till skadestånd för allvarlig kränkning genom brott vid hot mot tjänsteman. Det beror på att Högsta Domstolen anser att personer inom vissa yrkesgrupper ska vara beredda på att möta vissa angrepp och att dessa angrepp därför inte innebär en lika stor kränkning som om en privatperson blivit utsatt för dem. Det finns då en risk för att kraven i 2 kap. 3 § SkL inte uppfylls och ordningsvaktens rätt till skadestånd kan minska eller upphöra. Detta innebär dock inte att skadestånd för en eventuell personskada (2 kap. 1 § SkL) hindras, utan det är bara bara ersättningen för allvarlig kränkning genom brott som påverkas.Prejudikat fastställer gränserna för skadeståndslagens bestämmelserDet är alltså definitionen av "allvarlig kränkning" i 2 kap. 3 § SkL som hanterats av Högsta Domstolen i enskilda fall. Fallen utgör prejudikat som vägleder vid framtida domar på samma område. Jag utgår från att det är dessa fall du syftar på och undrar mer om. Ett exempel är NJA 2012 s. 711 i vilket Högsta Domstolen fastställde att en ordningsvakt bör antas ha en mental beredskap att mötas av ett visst verbalt och fysiskt motstånd vid avlägsnande av personer från en viss lokal. I fallet hade en ordningsvakt fått slag i ansiktet och verbala hot som inte ansågs utgöra allvarliga kränkningar på grund av ordningsvaktens yrkestillhörighet. Hen hade därför inte rätt till skadestånd på grund av allvarlig kränkning genom brott. I fallet hänvisas även till NJA 1999 s. 725 och NJA 2005 s. 738, i vilka det bestämts att om en kränkning "är av sådan art att den kan sägas utgöra ett klart angrepp på offrets privata sfär, kan ersättning utgå även när offret tillhör en utsatt yrkesgrupp" (NJA 2012 s. 711). Enligt NJA 2005 s. 738 kan personer inom utsatta yrkesgrupper ha rätt till skadestånd om de utsätts för handlingar som anses vara i hög grad förnedrande.Ordningsvakter kan ha rätt till skadestånd vid hot mot tjänstemanOrdningsvakter kan alltså erhålla skadestånd vid hot mot tjänsteman och det är inte nödvändigtvis bedömningen om hotet utgör ett brott av normalgraden eller ett grovt brott som avgör rätten till skadestånd. Enligt prejudikaten ovan handlar det snarare om vad hotet anspelar på samt graden av förnedring som hotet inneburit. Om hotet till stor del anspelar på ordningsvaktens privata sfär och inte hens yrkesutövning eller om hotet anses vara förnedrande i hög grad kan kraven i 2 kap 3 § SkL absolut vara uppfyllda och ersättning ska då utgå. Men ribban för "allvarlig kränkning" ligger som sagt högre för ordningsvakter än för privatpersoner eller personer inom mindre utsatta yrkesgrupper.Jag hoppas att du fått svar på din fråga och att jag kunnat ge en inblick i varför bestämmelserna ser ut som de gör!Med vänlig hälsning,

Skadegörelse mobil

2019-08-31 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hej.Vad gör man om sambo kastatade på golvet min telefon?Den är helt förstört . det går inte att reperera alls. Och hon vill inte betala för. Mobilen som kostar minst 6000krVad gör man då. Jag har bilder och min dottern är vittne.
Victoria Najafi |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om din sambo har tagit sönder din telefon är det fråga om skadegörelse, vilket är ett brott som regleras i 12 kap. 1 § brottsbalken (BrB). Det du kan göra är att polisanmäla händelsen och skulle det leda till rättegång kan du dessutom yrka på skadeståndsanspråk, i enlighet med 2 kap. 1 § skadeståndslagen (SkL), då den som med flit eller av vårdslöshet vållar sakskada bör ersätta den. Du kan även driva skadeståndsanspråket separat, t.ex. om polisanmälan inte skulle leda till åtal. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, återkom gärna ifall du har fler funderingar!Med vänlig hälsning,

Hur mycket kan man få i skadestånd vid en misshandel ?

2019-08-11 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hur mycket kan man få i skadestånd vid en misshandel skulle gärna vilja få ett svar.
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Till att börja med är det svårt att ange ett exakt belopp när det kommer till skadestånd. Omständigheter av särskilt intresse vid bedömningen av ersättningens storlek är brottets tidsmässiga förlopp, våldets karaktär, tillhyggen som använts, om det förekommit förnedrande inslag samt om brottet varit ägnat att framkalla allvarlig rädsla för liv eller hälsa. Det finns fall där exempelvis en person fått ett knytnäveslag i ansiktet av en berusad man, men som inte fått något skadestånd. Å andra sidan finns också fall där en person fått knytnäveslag av misstänkt snatteri och som då fått 5000 kr.Däremot finns det ett fall där en person varit på fest och som somnat i soffan, för att sedan vakna och inse att hennes hår blivit avklippt. I detta fall fick kvinnan 5000 kr i skadestånd för misshandel (hårklippning utan ens vilja räknas som misshandel).Har man tagit emot sparkar medan man ligger ner eller blivit slagen med glasflaska i huvudet kan man begära 10 000 kr i skadestånd.Har det varit slag med farliga föremål som t.ex. bultsax och knivar kan man få mellan 15 000 och 50 000 kr, beroende på hur allvarliga skadorna blivit. Finns även fall där 75 000 kr utdelats för misshandel som gett skador för livet.Sammanfattningsvis är det svårt att säga vilken summa ditt skadestånd bör landa på, men jag hoppas du får någon vägledning av mina exempel på fall. Vill du ha mer exakt belopp är du välkommen att komplettera din fråga med exempelvis hur situationen började, om misshandeln skett med föremål eller ej, i vilket sinnestillstånd du varit i och sinnestillstånd på personen/personerna som misshandlade varit i m.m. Ju mer information vi får desto rättvisare belopp kan vi bedöma.Med vänlig hälsning,

Får jag riva sönder någon annans räkningar?

2019-07-24 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Får man medan en separation pågår riva sönder och kasta personens post (räkningar) som håller på att flytta så att det blir straffavgifter?
Sean Persson |Hej och tack för din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hamna både i brottsbalken (BrB) och skadeståndslagen(SkL). Skulle man riva sönder någons post skulle det falla under egenmäktigt förfarande(8 kap. 8§ BrB). Samma scenario fast med gemensam post så skulle det troligtvis falla under olovligt förfogande(10 kap. 4§ BrB). Dessa är båda brott i brottsbalken och på grund av detta så skulle man kunna bli skadeståndsskyldig enligt skadeståndslagen för ren förmögenhetsskada(2 kap. 2§ SkL). Sammanfattningsvis är det alltså en olaglig handling och det skulle kunna leda till ersättningskrav enligt skadeståndslagen.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh

Rätt till ersättning för stulen egendom om försäkring saknas?

2019-06-28 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hej,Det blev inbrott i arbetsbilen. Jag hade min väska med värdesaker i. Min kollega glömde låsa bilen. Vem står för ersättning för sakerna som blev stulna? En polisanmälan har gjorts. Arbetsgivaren säger att försäkringen på jobbet inte täcker egendom. Behöver lite hjälp,har ingen hemförsäkring heller.
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Vid avsaknad av försäkringsmöjligheter bedöms frågan utifrån skadeståndslagen (skL) för att få eventuell ersättning för din egendom. Den skada du har lidit är en s.k utomobligatorisk sakskada och förutsatt att rekvisiten för en ersättningsgill skada föreligger kan du få denna ersatt genom en skadeståndstalan. Rekvisiten för en ersättningsgill skada är: 1. Du ska ha lidit en skada - i detta fallet utgör stulen egendom en sakskada 2. Den ska vara orsakad av annan - Tjuven eller din kollega 3. genom passivitet eller handling - Att stjäla eller att inte låsa bilen 4. det ska föreligga adekvat kausalitet mellan handling och skadan - detta kan bäst sammanfattas som att handlingen eller passiviteten ska vara en påräknelig bidragande orsak till skadan. Om polisen får fatt i tjuven är det självklart han som ska ersätta skadan (2 kap. 2 § skL). Du kan även rikta ett skadeståndsanspråk mot din kollega. Således måste hans agerande varit vårdslöst (culpöst) eller uppsåtligt (2 kap. 1 § skL). Utifrån det du nämner i frågan är min bedömning att det kommer vara svårt att påvisa hur din kollega varit vårdslös i förhållande till att inte låsa bilen, det må vara oaktsamt men troligtvis inte till den grad att din kollega kan bli skadeståndsskyldig. Med det sagt kan bedömningen bli annorlunda om vi får mer information angående ditt ärende. Ersättning genom brottsskadeersättning Slutligen kan du försöka få ersättning genom brottsskadeersättning om du inte kan få det från gärningspersonen eller försäkringen. Detta betalas huvudsakligen ut för personskador eller kränkning, det finns begränsade möjligheter att få brottsskadeersättning för egendom (jfr 6 § Brottsskadelag). Det är svårt att svara på vilka försäkringsmöjligheter din arbetsgivare har men utgångspunkten är att denne inte har ansvar för din privata egendom som du tar med dig till jobbet. Du är varmt välkommen att kontakta oss på info@lawline.se eller boka en tid med en jurist Här. MVH,