Ersättning för olaga hot

2021-03-31 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Jag undra om jag får nån ersättning för olaga hot. Det har gått ca 17månader sen jag anmälde det har inte hört nåt alls sen då.
Sanna Parkan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline!Beroende på vilken grad av olaga hot det är fråga om, BrB 4:5, kan olika summor utges. Först och främst krävs att förundersökningen går vidare och gärningsmannen åtalas för brottet. Detta kan ta sin tid tyvärr då Åklagarmyndigheten har ett stort antal mål per år. Oavsett om förundersökningen läggs ned på grund eller om de väljer att åtala personen så bör du underrättas om densamma. Eftersom det gått över 1 år skulle jag ändå ringa in till polisen alt åklagarmyndigheten och fråga hur det går med undersökningen.I samband med att du underrättas om åtal så kan du begära skadestånd via brottsmålsrättegång pga kränkning, SkL 2:3, om vilken summa du önskar, det vanliga som utges vid mål om olaga hot brukar vara mellan 2000-15 000kr, återigen beroende på vilken grad av olaga hot det är fråga om och hur omständigheterna ser ut. Åklagaren kommer då att föra din talan om skadestånd.Om du inte begär något skadestånd kommer inget heller att utges. Mitt tips är alltid att begära en högre summa då domstolen aldrig kan gå över den summan du begärt men de kan gå under. Begär du 5000 i skadestånd kan de inte utge 8000 även om de anser att det vore skäligt. Skulle du däremot begära 10 000 kan de utge den summan eller under. Om förundersökning om olaga hot läggs nedSkulle åtal för olaga hot inte väckas kan du själva begära skadestånd för kränkning via ett civilrättsligt tvistemål. Men enligt SkL 2:3 krävs, för att skadestånd ska utges, att kränkningen skett via brott. Frågan blir då istället varför åtal inte väcktes. Beroende på den bevisning som kommer fram i förundersökningen skulle du kunna använda den som underlag för din talan. Skulle åtal läggas ned för att åklagare inte anser att det kommer leda till en fällande dom innebär inte detta i sig att du inte skulle ha framgång i ett civilrättsligt tvistemål, men det kan bli svårare. Detta är de tips jag har till dig. Hoppas att det hjälpte och lycka till!

Ersättning till brottsoffer vid bedrägeri.

2021-03-20 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Jag blev utsatt för bedrägeri via facebook juni 2020 och förlorade 500000 kr. Pengarna sattes in på olika svenska bankkonton men man har inte lyckats få fram gärningsmännen.Kan jag begära ersättning från brottsoffermyndigheten?Jag har tvingats flytta till ett billigare boende och min situation är kaotisk.Jag har blivit tilldelad ett målsägarbiträde men allting går så långsamt
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga .Tyvärr är möjligheterna till brottsofferersättning för förmögenhetsskador väldigt begränsad, och nästan uteslutet i detta fall. Om du inte har någon försäkring är det svårare. Det enda du kan göra är att vänta på att polisen utreder detta vidare, och förhoppningsvis att åklagaren väcker åtal. Domen ska sedan gå att verkställa via Kronofodemyndigheten. Jag hoppas att du fick svar på din fråga

Hur kan man indriva en skadeståndsfordran om gärningspersonen inte har några tillgångar?

2021-01-23 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hej,Vad kan man göra för att få ersättning vid ett bedrägeri brott?Vi lämnade bilen till försäljning till ett företag men inte fått betalt för bilen, varvid vi har lidit en ekonomisk förlust och företaget har erhållit en vinst.Personen är dömd, och tingsrätten har beslutat att vi har rätt till skadestånd. Men personen har inga tillgångar eller pengar enligt Kronofogden. brottsoffermyndigheten ger inte ut någon ersättning vid bedrägeri, enligt deras kundtjänst. Försäkringsbolaget nekar också!. Vad ska vi göra? Ska man bara ge upp?!
Malin Hedlund |Hej, och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!När en person blivit dömd att betala skadestånd, är den skyldig att göra det omgående. Som ni nämner finns det dels möjlighet att få hjälp att driva in skulden genom Kronofogden, dels att få skadeståndet ersatt av Brottsoffermyndigheten. Om Kronofogden kommer fram till att det inte finns några tillgångar kan de inte göra så mycket mer i nuläget, men er ansökan kommer ligga kvar hos Kronofogden tills skulden är betald. Brottsoffermyndigheten har även viss möjlighet att ersätta skadeståndet och ta över er skadeståndsfordran, förutsatt att försäkringsbolaget inte kan betala (Se 10 § Brottsskadelagen) Brottsofferersättning betalas framförallt ut för personskada och kränkning (4 och 5 §§ Brottsskadelagen) och därmed enbart i undantagsfall för skador som uppstått vid exempelvis bedrägeri (sakskador). Som sista utväg kan ni ansöka om att försätta personen i konkursEn gäldenär (den skuldsatte) kan på ansökan av en borgenär (den som har en fordran, alltså ni) försättas i konkurs om den är på obestånd. Med obestånd menas att man rätteligen inte kan betala sina skulder och att det inte är tillfälligt. (1 kap. 2 § Konkurslagen (KL)). Genom konkursen tas gäldenärens samlade tillgångar i anspråk för att betala samtliga borgenärers fordringar (1 kap. 1 § KL) Det innebär att det inte enbart är ni som ska ha betalt ur gäldenärens tillgångar, utan även andra borgenärer och framförallt konkurskostnader, t.ex. ersättning till konkursförvaltaren. Olika fordringar har också olika prioritet. Skadestånd ses som en oprioriterad fordran och kommer därför att betalas först efter att de med särskild och allmän förmånsrätt har fått betalt sina fordringar (Se 18 § Förmånsrättslagen) Det är tyvärr sällan det finns kvar pengar i konkursboet för att betala oprioriterade fordringar. Speciellt också i detta fall då Kronofogden redan har utrett att det inte finns några tillgångar. Med det sagt så även om konkursansökan är ett alternativ, är det inte säkert att det kommer leda till något. Tyvärr finns det därefter inte så mycket mer att göra! Förhoppningsvis kanske personen med tiden kan få tillgång till medel för att betala skadeståndet, med andra ord; ge inte upp!Hoppas att det löser sig för er! Vänliga hälsningar,

Kan min familj få ersättning när jag blivit utsatt för olaga hot och vilken rätt till ersättning har ett vittne

2021-01-18 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Om någon vecka ska jag på en huvudförhandling som målsägande och har lite juridiska frågor kring skadestånd. Brottet som "utreds" är olaga hot muntligt och som jag förstått det är standard skadestånd 5000kr. Är det möjligt att jag kan begära skadestånd via sveda och värk för rädsla oro samt förändrad livssituation för min familj? Hur är ersättningen till min mor som tar ledigt för att kunna komma som kallat vittne, har att man får ut samma som sjuktaxan men har inte fått något klart svar.
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!AllmäntDet finns olika s.k. skadeståndsposter i svensk rätt vilka regleras i skadeståndslagen (1972:207) (SkL). Ersättning för kränkningKränkning är en särskild skadeståndspost och där är 5000 kr det lägsta beloppet som kan utbetalas för kränkning när någon blivit utsatt för ett olaga hot. Beroende på vilket sätt du blivit utsatt för ett olaga hot, kommer skadeståndet för kränkning att variera. Vid bedömningen av skadeståndets storlek beaktas t.ex. om hotet varit ägnad att framkalla allvarlig rädsla för liv eller hälsa, 5 kap 6 § SkL. Ersättning för sveda och värkErsättning för sveda och värk är ytterligare en särskild skadeståndspost. Sveda och värk definieras i lagtexten som "fysiskt eller psykiskt lidande av övergående natur", 5 kap 1 § 1 st. 3 p. SkL. Vad som menas med lydelsen är den akuta sjukdomstiden, dvs. den tid som du ev. varit sjukskriven från ditt jobb. Ersättningen är maximalt 2 600 kr per månad om du är sjukskriven 100 %. Det innebär alltså att det inte är möjligt för din familj att få ersättning för rädsla och oro som dem utsatts till följd av det olaga hotet som du utsatts för i form av sveda och värk. Det är endast särskilt närstående till en person som fått en personskada som lett till döden som kan få ersättning för ev. personskador de ådragit sig till följd av den närståendes dödsfall, 5 kap 2 § 1 st. 2.p SkL. Ersättning till vittneDin mamma har rätt till ersättning när hon kallats som vittne och behövt ta ledigt från jobbet. Hon har rätt till ersättning för att resa till förhandlingen samt för tiden hon är på förhandlingen och inte kunnat jobba. Ersättningen bestäms utifrån vad som rätten bedömer är skäligt, 36 kap 24 § 2 st. rättegångsbalken (1942:740) (RB). Det ser vidare olika ut beroende på om det är staten som ska betala ersättningen. Huvudregeln är att det är den enskilda part som kallat in ett vittne som ska stå för ersättningen. OM det är staten som ska betala din mammas ersättning tillämpas förordning (1982:805) om ersättning för allmänna medel till vittnen, m.m. I 3 § anges hur ersättningen för resan beräknas och i 5 § samma förordning anges hur ersättningen för inkomstförlusten ska beräknas. Det som anges i 5 § är att din mamma som max kan få 700 kr per dag för den förlorade inkomsten. Ordförande i huvudförhandlingen kommer mest troligt att fråga din mamma efter hennes vittnesförhör vilka kostnader hon haft för inställelsen och resan. Vidare kommer ordförande att hänvisa din mamma till att gå till receptionen på tingsrätten ni befinner er i och be henne fylla i en blankett där. Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!MVH

Rätt till ersättning vid misshandel

2021-03-27 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Jag var i skolan där jag av misstag irriterade en klasskamrat genom att dra i hans pingisraket. Han svarade på detta med att sparkade mot mig. Jag tog då tag i hans ben i hop om att skulle sluta eller förstå han måste lugna sig. Då börjar han slå mig i huvudet med ett pingisraket i huvudet på mig flera gånger så att jag började blöda rejält i huvudet. Medans jag blir slagen försöker rycka ned honom på marken genom att dra i hans ben. Jag lyckas få ned honom men halkar själv och landar en liten bit ifrån honom. När jag ligger ned sparkar han mig i ansiktet även fast jag är utom hans räckvidd och inte gör något tydligt försök att gå på eller anfalla honom. Jag lyckas ta mig upp på honom men blir sen av knuffad av en kompis som missuppfattat situationen. Efter det minns jag inte vad som hände, bara att jag reste mig upp och började röra mig mot skolans sjuksyster. Resultatet blev att jag behövde få fyra stygn i bakhuvudet där jag hade blivit slagen med raketen.Jag är 14år och kille som skadade mig är 15år.Jag agerade i självförsvar och skadade inte honom. Om jag polisanmäler honom, finns det något jag kan få ut av det.
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!MisshandelAv de omständigheterna du tar upp i din fråga verkar det du utsattes för helt klart kunna ses som misshandel enligt 3 kap. 5 § Brottsbalken (BrB). Möjligtvis skulle det du utsattes för till och med kunna anses vara grov misshandel enligt 3 kap. 6 § BrB, då du blev sparkad när du låg ner och slagen med ett tillhygge (pingisracket). Rätt till ersättning via skadeståndOm du har blivit utsatt för brott som t.ex. misshandel kan du få skadestånd för dina potentiella skador, exempelvis om dina kläder blivit förstörda, kostnader för vård och även för sveda och värk eller kränkning, 5 kap. 1 § Skadeståndslagen. I första hand är det gärningspersonen, alltså den som misshandlat dig, som är skyldig att betala skadestånd till dig. Men om gärningspersonen är under 18 år, vilket han är i ditt fall, kan du även begära skadestånd av dennes föräldrar, om de är vårdnadshavare, 3 kap. 5 § Skadeståndslagen.Vill du begära ersättning bör du ta upp det med polisen i samband med din polisanmälan. Åklagaren är i de flesta fall även skyldig att hjälpa dig att kräva ersättning vid rättegången enligt 3 kap. 11 § Skadeståndslagen. I slutändan är det domstolen som beslutar om du har rätt till skadestånd eller inte.Rätt till ersättning från BrottsoffermyndighetenOm du inte har möjlighet att få skadestånd från gärningspersonen eller ersättning från ditt försäkringsbolag finns i vissa fall en chans att få brottsskadeersättning som betalas ut av Brottsoffermyndigheten. Det är i första hand personskador och kränkning som ersätts. Möjligheterna att få ersättning för skador på egendom är dock begränsade här. Enligt brottsoffermyndighetens hemsida är ersättningen baserad på vilka typ av brott och vilken grad av brott du blivit utsatt för. Exempelvis har du potentiellt rätt till viss ersättning för sveda och verk. Vid misshandel och rån av mindre grovt slag ligger nivån på ersättningen mellan 5,000 - 10,000 kr. Medans vid misshandel och rån av grovt slag ligger nivån på ersättningen mellan 10,000 - 15,000 kr.Rätt till ersättning från ditt försäkringsbolagOm gärningspersonen inte kan betala eller är okänd kan du få ersättning från ditt försäkringsbolag. Det är dock viktigt att du så snart som möjligt efter brottet anmäler skadan. Om du omfattas av dina föräldrars hemförsäkring kan även vara en möjlighet till att du får ersättning för brott som misshandel. Även olika olycksfallsförsäkringar kan ge ersättning för personskador.Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Vad kan en anhörig till en avliden genom brott begära i skadestånd?

2021-01-27 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hej, min mamma omkom i en olycka i december 2020. Hon blev påkörd när hon gick på en gångbana och omkom direkt. Nu är utredningen klar och föraren blir åtalad för vållande till annans död och vårdslöshet i trafik. Polisen menar att vi som efterlevande bör yrka på skadestånd. Vad är isf en rimlig skälig summa? Finns det några rättsfall att referera till?
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag vill börja med att beklaga sorgen. Jag kan dessvärre inte ge något direkt svar på vilken summa som kan anses skälig när anhöriga till en avliden person ska begära skadestånd eftersom summan är lite beroende på vad ni vill ha ersättning för. Men jag ska försöka besvara din fråga så gott som möjligt genom att ange vad en anhörig till avliden kan kräva i skadestånd. Möjlighet för anhörig att kräva skadestånd i samband med dödsfall regleras i 5 kap. 2 § Skadeståndslagen (SKL)Anhöriga har rätt att kräva skadestånd för begravningskostnader Om en personskada har lett till döden kan skadestånd krävas för begravningskostnader, vilket kan sägas omfatta skäliga kostnader som vanligtvis brukar uppkomma vid en begravning. Man bedömer skälig nivå med hänsyn till den avlidnes ålder, ekonomiska villkor och sociala förhållanden, liksom trosbekännelse, sedvänja på orten m.m. Kostnaderna kan exempelvis omfatta dödsannons, transport av den avlidne, begravningslokal, begravningsförrättare och övriga medverkande, psalmkort, kremering, gravplats, gravöppning, gravsten och begravningsmåltid. Ni kan även begära ersättning för andra skäliga kostnader som uppkommit till följt av dödsfallet. Detta avser till exempel anhörigas resekostnader och inkomstförlust för att omhänderta dödsboet och ombesörja begravning. Försäkringsbolagen brukar oftast betala ut ett schablonbelopp som för närvarande ligger på 45 000 kr (Svensk Försäkring, Personskadekommittén Cirkulär 2/2010 Ersättning för begravningskostnader). Schablonbeloppet är också något ni kan yrka på, men i det fall att ersättningsposterna skulle bestridas måste man ha underlag till kostnaderna, till exempel kvitton, för att kunna bevisa sin rätt. Anhöriga har rätt att kräva skadestånd för psykisk skada Anhöriga kan också begära skadestånd för egen personskada. Det som främst avses här är psykisk skada som uppstått till följd av dödsfallet. Det som inte kan ersättas är sorg och saknad eller kränkningsersättning. För att styrka den psykiska skadan krävs normalt inte läkarintyg eller annan utredning. Enbart ett påstående om att en personskada (t.ex. psykiska besvär) är dock inte heller tillräckligt. Om den tilltalade, dvs den misstänkte, vitsordar (går med på) skadeståndsanspråket behövs inte något vidare bevisning. Skulle den tilltalade däremot bestrida anspråket bör det räcka med att de besvär som den närstående själv beskriver är av sådan art att de får anses medicinskt påvisbara och att de därmed är att anse som en personskada utifrån en bedömning av domstolen. Men denna bevislättnadsregel förutsätter att närstående yrkar ett belopp som är i enlighet med gällande praxis. Vanligtvis följer och anser domstolen trafikskadenämndens schablonbelopp för sveda och värk avseende ett års akut sjuktid som skäligt belopp för psykisk skada. För närvarande utgör schablonbeloppet en summa på 30 000 kr. Om den psykiska skadan däremot visar sig vara under en längre tidsperiod än ett år och att det yrkas ett allt högre belopp kan det krävas särskild bevisning.Det är nämnvärt att ha i åtanke att det kan variera lite beroende av omständigheterna vilken ersättning som kan begäras och som ses som skäliga, t.ex. om det är ett oaktsamt eller uppsåtligt dödande. Av den anledningen måste det göras en bedömning av varje enskilt fall av vilken ersättning som ska utgå. Om du vill läsa på mer genom rättsfall gällande skadeståndsskyldighet i samband med vårdslöshet i trafik och vållande till annans död, finns till exempel NJA 2007 s. 953 och NJA 2011 s. 349. Jag rekommenderat att ta hjälp av åklagaren när anspråket förberedsDå du inte har nämnt något om att du har blivit förordnat ett målsägandebiträde som ska föra din talan utgår jag också från att så är fallet. Om du inte har blivit förordnat ett målsägandebiträde har åklagaren en skyldighet att i samband med åtalet förbereda och utföra även din talan, förutsatt att det om det kan ske utan väsentlig olägenhet och ert anspråk inte är uppenbart obefogat. (22 kap. 2 § Rättegångsbalken). Att föra talan i domstol kan vara svårt, speciellt vad det gäller vilket belopp man ska yrka. Jag rekommenderar därför att du tar hjälp av åklagaren när anspråket förbereds. Hoppas att svaret gav viss vägledning kring vilka belopp som kan begäras!Med vänliga hälsningar,

Takbelopp för skadestånd med anledning av brott?

2021-01-20 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hej, en kort fråga. Jag blev hotad med kniv för några veckor sen och har nu varit kontakt med polisen. Polisen rubricerade det som grovt olaga hot och jag fick frågan om jag ville begära skadestånd och de frågade även om vilken summa. Jag såg att hot med livsfarligt vapen vanligtvis innebär 10.000-15.000kr i skadestånd. Är en kniv ett livsfarligt vapen och kan jag begära 15.000kr för händelsen? Kan det annars vara dumt att begära den högsta möjliga summan?
Sanna Parkan |Hej Samuel och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Den som hotar någon på ett sätt som hos den hotade är ägnat att framkalla allvarlig rädsla för egen säkerhet till person döms för olaga hot. Om brottet är grovt döms denne till grovt olaga hot och i den bedömningen ska särskilt beaktas om vapen har använts, BrB 4:5. Angående "livsfarligt vapen"Vad som utgör livsfarligt vapen är lite svårt att svara på, generellt kan man säga att skjutvapen såsom pistoler och dylikt alltid utgör livsfarligt vapen, NJA 2018 s767, i vart fall då gärningsmannen inte kan bedöma graden av skada som vapnet kan åstadkomma. Om just kniv kan ses som livsfarligt vapen eller inte är svårbedömt. Pennkniv och morakniv anses godtagbart att bära på, NJA 2016 s30. Innehav av kniv kan alltså i många fall vara befogat medan bärande av skjutvapen kräver tillstånd och får vidare inte medtas hur som helst på allmän plats, se bl a vapenlagen 2:1, 5:1-2 och 5:6.Mer vägledning kan hämtas från Polisens hemsida angående vapen och farliga föremål. Så min bedömning är att en vanlig pennkniv och dylikt inte kan anses som livsfarligt vapen medan t ex en mindre version av en machete kanske mer skulle liknas vid ett livsfarligt vapen.Angående skadeståndets storlekSkadeståndets storlek vid kränkning där handlingen varit ägnad att framkalla rädsla för liv och hälsa ska bestämmas till skäligt belopp, SkL 5:6 Det finns alltså inget bestämt takbelopp utan vad som är skäligt ska utges. Domstolen är dock bunden av det belopp som yrkats enligt RBs regler, dvs domstolen kan som max fastställa det högsta belopp som begärts. Har 15 000 begärts i skadestånd kan domstolen fastställa skadeståndets storlek till allt mellan 0-15 000kr. Har 5 000 begärts kan domstolen fastställa skadeståndets storlek till allt mellan 0-5 000kr. Så mitt råd är att hellre begära lite mer än lite för lite eftersom domstolen inte kan fastställa beloppet till högre än vad som begärts, även om den skulle anse att ett högre belopp vore skäligt.Hoppas det var svar på din fråga!

Hur fungerar skadeståndsrättens avräkningsregel?

2020-12-17 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Gällande mord. Gärningsmannen är dömd i tingsrätten för mord och även dömd för mord i hovrätten år 2020. Gärningsmannen är dömd att betala skadestånd till anhöriga på 60 tusen kr. Anhöriga har inte sökt skadestånd ännu. Den dömde gärningsmannen har inte tillgångar. Så det är troligt att vi kommer få söka brottskadeersättning. Anhörig har fått till sig att ha rätt till ersättning via sin hemförsäkring genom krisförsäkring som kallades sorg och saknad, trygghansa är försäkringsbolagetEn ersättning på 50 tusen. Försäkringsbolaget trygghansa säger att det inte ska påverka skadeståndet. Hur säger lagen? Kommer jag att få ut skadestånd från mitt försäkringsbolag och skadeståndet från gärningsmannen. Kan jag nekas skadestånd då jag får pengar av försäkringsbolaget? Kan jag få ut dubbel utbetalning? Med all tacksamhet
Sabrina Curan |Hej! Stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Den här frågan regleras dels av skadeståndslagen (1972:207) (SkL), dels av allmänna skadeståndsrättsliga principer. I skadeståndslagen återfinns den så kallade avräkningsregeln (5 kap. 3 § SkL). Avräkningsregeln innebär att ersättning som den skadelidande erhållit från annat håll ska avräknas mot den summa som skadevållaren ska betala ut. Detsamma gäller även om brottsskadeersättning utbetalas av Brottsoffermyndigheten i det fall ett skadestånd inte kan betalas ut av skadevållaren. Visserligen står det inte uttryckligen i lagen att även försäkringsersättning ska avräknas, utan det faller under "annan likartad förmån" enligt praxis samt allmänna skadeståndsrättsliga principer. Om skadevållaren har dömts att betala 60 000 kronor i skadestånd och den skadelidande erhållit 50 000 kronor i ersättning från sitt försäkringsbolag, ska detta belopp avräknas från skadeståndet eller brottsofferersättningen: 60 000 - 50 000 = 10 000 kr. Det återstår för skadevållaren, alternativt Brottsoffermyndigheten, att utbetala 10 000 kronor i ersättning. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen. Med vänlig hälsning,