Kan en företagskund begära ut samtalsinspelningen där någon annan utger sig för att vara vår kund?

2018-12-26 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hej,Vi har en företagskund som har råkat ut för att en bedragare ringt in och gjort en beställning i deras namn. Då vi arbetar på kvällar och helger så spelar vi in alla samtal. Kan vi då lämna ut det inspelade samtalet till företagskunden då de skall polisanmäla bedragaren? Vi säger att vi spelar in samtalen när kunderna ringer in. Vad gäller vem har rätt att ta del av materialet? Bör vi avvakta till polisen kräver in bevisning? Med vänlig hälsning Stina
Jennie Nilsson |Hej och tack för att ni vänder er till oss på LawlineSamtalsinspelningar av företag kan vara en lösning på många problem som kan uppstå i med att avtals sluts. Mestadels för företaget men även många gånger även för konsumenten. En konsument har rätt att begära ut sin ljudfil enligt dataskyddsförordningen. Denna ska då begäras ut med en skriftlig begäran till företaget.En konsument kan naturligtvis endast begära ut sin egna samtalsinspelningar och i detta fall anser kunden att det inte är denne själv som haft samtalet och finns därför inte på inspelningen. Trots detta så kan en kund begära ut all information som ni har om honom i företaget, inklusive inspelningen. Inspelningen är ju trots allt information som är registrerad som en uppgift kring honom. Begär kunden skriftligen ut en samtalsinspelning som föreställer vara i hans namn så ska ni lämna ut den till honom. Det är nog viktigt att ni kontrollerar att det inte bara är en missuppfattning utan att informationen personen i inspelningen anger verkligen tyder på att denne utger sig för att vara er kund. Skulle kunden använda den utlämnade inspelningen på ett icke föredömligt sätt kan han själv åtalas för förtal och annat. Ni har endast ansvar för att en av era kunder inte får en inspelning som förväxlats med en annan kund.Ett annat alternativ är att ni meddelar kunden att ni inte lämnar ut bandet då det är att anse att det inte är kunden som finns på bandet. Då måste även avtalet annulleras och fordran om betalning likaså. Det är då ert företag som skadats av bedragaren och ni själva gör anmälan om det, samt lämnar ut inspelningen till polisen. Så länge ni hävdar att ni har ett avtal med kunden så är det kunden själv som bär skadeståndsanspråket och därmed gör anmälan om att ha blivit bedragen. Det går inte att hävda att avtal slutits med kund, men vägra lämna ut inspelningen för att det inte är kunden på inspelningen. Vidhåller ni att avtal föreligger så ska det anses vara kunden på inspelningen och den kan därmed lämnas ut på kundens begäran.Hoppas ni fått svar frågan och att allting löser sig.

Skadeståndsersättning vid inbrott

2018-11-23 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hej! Det skedde ett inbrott i min bostad, gärningsmannen har gripits. Hur mycket har jag rätt till att begära i skadestånd? Om försäkringsbolaget kommer yrka om marknadsvärdet för de stulna objekten kommer vi endast få en minimal ersättning för vad objekten ursprungligen kostade. Har jag rätt att begära mer pengar än de stulna objektens värden för den påfrestningen som jag har haft i samband med reparationer och återköp av de stulna objekten?
Lovisa Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Sakskada:Frågan om skadestånd regleras i skadeståndslagen. Av lagen framgår att person som vållar sakskada också ska ersätta denna. Begreppet sakskada omfattar både egendom som blivit förstörd samt egendom som blivit stulen. Att du blivit av med egendom efter inbrotten är alltså att se som sakskada. Se 2 kap. 1 § skadeståndslagen. Vid skadeståndsberäkningen av sakskada utgår man från sakens värde eller reparationskostnader och värdeminskning. Se 5 kap. 7 § skadeståndslagen. Med sakens värde åsyftas återanskaffningsvärdet med avdrag för egendomens ålder och slitage. Med reparation menas att man beräknar ersättningen utifrån vad det kostar att reparera saken och med värdeminskning menas att man beräknar ersättningen utifrån skillnaden mellan vad saken var värd innan skadan och vad den var värd efter skadan. Om saken efter reparation fortfarande har minskat i värde lägger man på värdeminskningen även vid användandet av metoden om reparation. Som huvudregel utgår man från den ersättning som är lägst av av de ovan nämnda, är metoden om sakens värde den lägsta ersättningen använder man alltså denna.Kränkning:Det finns fall där även ersättning för kränkning har utgetts. För att detta ska göras krävs att det är en allvarlig kränkning. Se 2 kap. 3 § skadeståndslagen. Högsta domstolen har yttrat sig om att en sådan bedömning ska göras utifrån en samling av samtliga omständigheter. Ett fall där ersättning för kränkning har blivit aktuellt vid en stöld är då gärningspersonen beredde sig tillträde till en bostad mitt på dagen när ingen var hemma genom att kasta en sten genom en fönsterruta. Stenkastet efterlämnade glassplitter som spreds i huset och skador uppkom på både vägg och inredning. Gärningspersonen genomsökte hela bostaden och tog ett stort antal föremål många med ett stort affektionsvärde. Utöver detta lämnade gärningspersonen också blodspår på flera ställen i bostaden, bland annat i en byrålåda där underkläder förvarades. Sammanfattningsvis har du alltså rätt till att bli ersatt för sakskadan, antingen till att bli ersatt för sakens värde eller för kostnader för reparation och värdeminskning . Utöver detta kan du ha rätt till att bli ersatt för den kränkning du utstått. Huruvida du har rätt till ersättning för kränkning eller inte är en fråga jag inte kan besvara då man som sagt gör en helhetsbedömning över alla omständigheter. Hoppas att detta svar var till din hjälp. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga här på Lawline! Med vänliga hälsningar,

Jag har under en lång period fått falska anklagelser om förskingring. Kan det utgöra brott och kan jag ha rätt till skadestånd pga detta?

2018-10-18 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Har haft hand om föräldrarnas betalningar ,genom fullmakt på banken. Föräldrarna blev dementa, och betalningarna har skötts till punkt och pricka . Nu efter 9 år har mina systrar anklagat mig för förskingring på 90.000 :-trots att alla kvitton finns och det tog 11 mån. av ogrundade anklagelser och trakasserier innan deras advokat fick dem att släppa frågan. Detta har naturligtvis tagit mig och min hustru mycket hårt. Vad säger lagen om ogrundade Förskingringsanklagelser och trakasserier? Skadestånd? Tacksam för svar.
Joel Herrault |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag vill inleda med att beklaga att ni behövt utstå en sådan behandling under en så lång period.Jag kommer att dela upp mitt svar i rubriker som var och en behandlar de olika juridiska aspekterna av din fråga.Kan dina systrars handlingar utgöra brott?Första frågan som jag ska behandla är om det skulle kunna utgöra brott att förfara på det viset som dina systrar gjort. Jag vill inleda med att säga att det inte finns något generellt förbud mot att man anklagar någon för brott. De olika brottsbestämmelser som finns som skulle kunna aktualiseras i denna situation handlar istället om vad man gör av sina anklagelser och eventuella andra handlingar som skulle kunna utgöra brott.I detta fall har jag inga insikter i hur de senaste elva månaderna sett ut och vad systrarna gjort med sina anklagelser. Därmed kan jag inte specifikt säga om något särskilt brott skulle kunna ha begåtts i detta fall. Jag kan dock göra en översiktlig beskrivning av vissa brott som kan begås i sådana här situationer.Falsk angivelseFör det första finns brottet falsk angivelse som regleras i brottsbalken (BrB) 15:6. Bestämmelsen har följande lydelse."Angiver man oskyldig till åtal med uppsåt att denne må bliva fälld till ansvar, dömes för falsk angivelse till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.Om han icke insåg men hade skälig anledning antaga, att den angivne var oskyldig, dömes för obefogad angivelse till böter eller fängelse i högst sex månader."Förutsättningarna som måste vara uppfyllda för att detta brott ska ha begåtts är således följande.1. Man ska ha angivit någon till åtal,2. som man vet är oskyldig,3. med uppsåt att denne ska fällas till ansvar.Problemet med detta brott är att det i detta fall endast kan begås av den som är målsägande (offer) av brottet ifråga, såvida det inte anses att brottet är grov förskingring. Med det menas att den som begår brottet falsk/obefogad angivelse måste ha varit hypotetisk målsägande i det brott hen anklagar någon att ha begått. Detta beror på att åtal på grund av förskingring som begås av exempelvis målsägandens barn (som det påstås i detta fall) endast kan väckas av målsäganden själv, såvida man inte anser förskingringen vara av grov grad. I detta fall är de hypotetiska målsägandena dina föräldrar (eftersom den påstådda förskingringen var gentemot dem), och det skulle vara svårt att få det till att dina systrar också var målsäganden (se rättegångsbalken (RB) 20:8 fjärde stycket). Därmed kan de inte begå brottet falsk angivelse såvida inte det påstådda brottet skulle kunna bedömas som grov förskingring. Brottet falsk angivelse skulle alltså snarare bli aktuellt om exempelvis dina systrar påstod att du förskingrat från dem.Om det däremot är så att dina systrar angivit dig till exempelvis polisen och den påstådda gärningen väcker misstankar om att du ska ha begått grov förskingring kan förutsättningarna för brottet vara uppfyllda. Det krävs också att de i så fall hade uppsåt att anmälan skulle leda till åtal.Falsk tillvitelseFör brottet falsk tillvitelse, som finns i BrB 15:7, krävs på samma sätt som ovan att dina systrar angivit dig till polisen med vetskap om att du är oskyldig. Det som skiljer sig i detta brott från det ovan är att de inte behöver ha uppsåt till att det ska leda till åtal, utan endast att det ska vara besvärande för dig på så sätt att det väcks misstankar mot dig och exempelvis inleds en förundersökning om brott.Utifrån din fråga tolkar jag det som att inga myndigheter såsom polis eller åklagare varit inblandade i dessa anklagelser. I sådana fall är det osannolikt att något särskilt brott begåtts på grund av det faktum att de anklagat dig för förskingring.Det finns dock framför allt två till brott som kan ha begåtts i detta fall.FörtalBrottet förtal, som regleras i BrB 5:1, kan ha begåtts om dina systrar spridit uppgifter om att du skulle ha förskingrat från dina föräldrar. Det kan nämligen utgöra förtal att sprida uppgifter med påstående om att någon är brottslig. Det krävs att någon annan ska ha tagit del av uppgifterna, på så sätt att de ska ha spridits till flera personer än er tre. För att då kunna komma undan straff måste gärningsmannen kunna visa att det var försvarligt att lämna uppgiften och att uppgiften antingen var sann, eller att hen hade skälig grund för den.Eftersom det inte verkar ha funnits skälig grund för påståendet att du begått förskingring, och eftersom det ändå inte finns något som talar för att det skulle ha varit försvarligt att sprida uppgifterna, kan det ha begåtts förtal i denna situation om dina systrar spridit uppgifter som utpekar dig som brottslig.OfredandeSlutligen kan brottet ofredande, som regleras i BrB 4:7, ha begåtts. Brottsbestämmelsen har följande lydelse."Den som fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döms, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år."I detta fall kan brottet alltså ha begåtts om dina systrar utsatt dig för störande kontakter på ett sätt som typiskt sätt skulle anses kränka din frid på ett kännbart sätt. Detta skulle exempelvis kunna vara meddelanden eller muntliga påståenden med anklagelser eller hot riktade mot dig. Det krävs dock mer än ett meddelande, då det ska utgöra en kännbar kränkning av din frid.Eftersom att jag som sagt inte har närmare insikt om omständigheterna i detta fall kan jag inte göra några närmare bedömningar om något brott kan ha begåtts i denna situation.Kan du ha rätt till skadestånd?I detta fall rör det sig om skadestånd utanför något avtalsförhållande. Detta innebär att den typen av skadestånd som kan komma ifråga är så kallat utomobligatoriskt skadestånd, som regleras i skadeståndslagen (SkL).Det finns flera olika grunder på vilka man kan få skadestånd av någon annan. Den mest relevanta i detta fall är dock SkL 2:3. I bestämmelsen regleras skadestånd på grund av kränkning. Den lyder som följande."Den som allvarligt kränker någon annan genom brott som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära skall ersätta den skada som kränkningen innebär."För att skadestånd ska kunna utgå på denna grund, i denna situation, krävs följande.1. Dina systrar ska ha allvarligt kränkt dig,2. genom brott,3. som innefattar ett angrepp mot din,4. (i detta fall) frid eller ära.För att ersättning ska kunna utgå på denna grund krävs alltså först och främst att dina systrar begått något brott. I detta fall är det osäkert om något brott ens har begåtts av dina systrar. Om det däremot är så att de begått brott är det förtal och ofredande som är de relevanta, av de jag gått igenom.Förtal innebär nämligen oftast en allvarlig kränkning av en persons ära, medan ofredande kan innebära en allvarlig kränkning av en persons frid. Om detta är fallet kan skadestånd krävas med hjälp av denna bestämmelse (SkL 2:3). Det kan dock vara svårt att bevisa att något av dessa brott begåtts (ofredande eller förtal) eftersom de ju inte faktiskt blivit dömda för något av dem. Den här typen av skadeståndskrav brukar i de absolut flesta fallen föras samtidigt som ett åtal om brott. Om dina systrar exempelvis skulle åtalas för ofredande och förtal gentemot dig, skulle du därmed ha stor möjlighet att samtidigt föra en skadeståndstalan på grund av kränkning. Om åtalet skulle leda till fällande dom skulle förmodligen också din skadeståndstalan vinnas.SammanfattningTyvärr har jag inte kunnat ge dig ett rakt svar angående om dina systrar begått något brott respektive om du på någon grund kan ha rätt till skadestånd. Det du kan göra är att kolla igenom vad som hänt de senaste elva månaderna och fundera över om dina systrar kan ha gjort något som är brottsligt, bland annat enligt de bestämmelser jag beskrivit ovan.Om du kommer fram till att de mycket väl kan ha begått något sådant brott kan du polisanmäla dem för det. Om ärendet tas upp till åtal kan du i så fall i samband med det kräva skadestånd på grund av brottet. Om du däremot inte finner att de begått något brott eller att anmälan inte tas vidare till åtal blir det mycket svårare. Det krävs då nämligen att du själv ansöker om stämning av dina systrar med skadeståndskrav, såvida de inte frivilligt går med på att ge dig skadestånd utan att du behöver stämma dem.Innan du eventuellt bestämmer dig för att göra något sådant bör du fundera över hur mycket skadestånd du faktiskt kan få ut, eftersom denna typen av kränkningsersättningar (för förtal och ofredande) oftast inte är särskilt höga. Om du dock bestämmer dig för att ta ärendet vidare till domstol rekommenderar jag att du tar hjälp av en professionell jurist på Lawlines juristbyrå. Om du blir intresserad av det kan du kontakta mig via min mail här nedan.Jag hoppas att jag belyst de juridiska aspekterna av denna situation. Om du har följdfrågor angående mitt svar kan du ställa dessa till min mail Joel.Herrault@Lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Ränta för skadestånd p.g.a. uppsåtligt brott

2018-09-19 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hejsan väntar på skadestånd på 5500kr +ränta och undrar hur mycket räntan ligger på? Blev misshandlad den 6/1 i år så vad kan slutsumman bli?
Ellinor Hedgren Rylander |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att avgöra hur hög räntan blir för ett skadestånd tillämpas Räntelagen.Hur ska dröjsmålsräntan beräknas?När en fordran (i detta fall ett krav på en prestation i form av pengar) som avser skadestånd med anledning av uppsåtligt brott ska ränta betalas från och med dagen för skadans uppkomst (4 § 5 st. Räntelagen). Detta innebär i det aktuella fallet att fordran räknas som förfallen från och med den dagen när misshandeln ägde rum. I och med det måste gäldenären (den som är förpliktad att betala fordran) även betala ränta på skadeståndet från aktuellt datum (sedan 2018-01-06 i detta fall). Anledningen till denna reglering är att skadeståndet med ränta har en reparativ funktion. Om den skadelidande har drabbats av t.ex. en personskada i samband med ett uppsåtligt brott ska denne få ersättning för inkomstförlust, sjukhuskostnader m.m. utöver den ekonomiska kompensationen som skadeståndet ska ge. I aktuellt fall beräknas räntan enligt den referensränta som gällde när gärningen ägde rum adderat med 8 procentenheter (6 § 1 st. Räntelagen). Referensräntan bestäms för varje kalenderhalvår genom beslut av Riksbanken (9 § Räntelagen).Den 6 januari 2018 (datumet för misshandeln) låg referensräntan på -0,50%. Adderat med 8 procentenheter blir aktuell ränta 7,50% (enligt riksbankens hemsida).Hur stor blir summan (skadestånd + ränta)?- Belopp (skadeståndet): 5 500 kr- Aktuell ränta: 7,50%- Datumet vid tiden för misshandeln: 2018-01-06- Antalet dagar mellan misshandeln och dags dato (2018-01-06—2018-09-18): 256 dagar- 7,5% av 5500 (0,075*5500) = 412,5 kr, detta är vad ränta blir i kronor per år- 412,5 kr genom 365 dagar (412,5/365) ≈ 1,130 kr, detta är vad räntan blir i kronor per dygn- 1,130 kr multiplicerat med 256 dagar (1,130*256) ≈ 289 kr, detta är räntan för aktuellt tidsintervall- Summa (skadestånd + ränta): 5 500 kr+289 kr = 5 789 kr- Slutsumman blir 5 789 kr!Kronofogdemyndigheten har ett smidigt verktyg för att räkna ut ränta (här)Väl mött!

Kan man begära skadestånd pga brott även om brottet är preskriberat?

2018-11-25 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hej! Lawline.Kan man föra en skadeståndstalan som uppkommit på grund av brottslig handling men där den brottsliga handlingen preskriberats, men där man begär skadestånd av skadevållaren för värdet på skadan.Faller talan inom skadeståndsrätten och den så kallade allmänna ansvarsregeln som återfinns i 2 kap. 1 § skadeståndslagen som lyder: Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada skall ersätta skadan och kan du förklara för mig vad rättsregeln är i detta fall.Omständighet Hantverkaren här kallad A har fått i uppgift att till beställaren här kallad B monterar ett bastuaggregat, belysning, eluttag samt matarkabel (elkabel) till anläggningen, vilket skedde år 2013 till ett förutbestämt pris. A tycker sedan att han fått för lite betalt av B och tvist uppstår. Tvisten slutar i tingsrätten där båda parter under muntlig förberedelse år 2013 förlikar sig och står sina kostnader och samtliga mellanhavanden dem sinsemellan förklaras avslutade, vilket stadfäst i dom.Hantverkaren (A) får sedan två år senare för sig att olovligen återvända och montera bort matarkabeln och ta med sig den, vilket är stöld och i mildaste form självtäkt. Båda brotten är nu vid tiden 2018 preskriberade, men jag bör kunna begära skadestånd för värdet av matarkabeln.Ska värdet på matarkabeln baseras på kostnaden vid tiden 2013 eller för vad motsvarande matarkabel kostar 2018 och räcker det att styra kostnaden med en offert från säljaren.Aktningsfulla hälsningarM
Eric Nilsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår i detta svar från att förlikningen i tvistemålet 2013 ledde till att matningskabeln blev din. Skulle det istället röra sig om självtäkt blir det något svårare att ta ställning till huruvida skada uppkommit och vilket värde detta skulle uppgå till. Skadestånd är en civilrättslig fråga, skadeståndstalan kan därför väckas utan att personen döms för brott. Skadeståndskrav faller under allmän fordringspreskription och har därför en preskriptionstid på 10 år. Denna tid börjar löpa från det att skadan uppkommer, alltså när hantverkarna olovligen tog matarkabeln. Detta skadeståndskrav är alltså inte preskriberat. Vad gäller beräkningen av skadeståndet är huvudregeln att skadeståndet uppgår till det belopp som det hade kostat att återanskaffa varan vid tidpunkten för skadan. Alltså vad det hade kostat dig att köpa en likadan matarkabel när de tog matarkabeln. Man kan även räkna med vissa andra kostnader som uppkommit till följd av den ursprungliga skadan men eftersom du inte nämner några utgår jag ifrån att det inte finns några. Det borde vara tillräckligt att ha en offert från säljaren idag eftersom priset troligtvis inte förändrats avsevärt på dessa få åren. Däremot om hantverkarna skulle hitta en billigare matningskabel eller komma med bevisning som stödjer att matningskabeln var billigare vid skadans uppkomst, kommer skadeståndet istället uppgå till detta belopp. Hoppas detta hjälper dig!Med vänliga hälsningar,

Kan jag få skadestånd för problem jag fått sedan en misshandel på 70-talet?

2018-10-20 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hej, Under 70-talet blev jag misshandlad och min käke bröts på två ställen. Även ett antal tänder gick sönder. Fallet kom upp i tingsrätten och den som misshandlade dömdes för misshandel. Jag fick skadestånd för sveda och värk och jag är ganska säker på att den som dömdes också skulle stå för kostnader för framtida besvär. Jag har haft besvär i munnen sedan dess men inte orkat tänka på det som varit och till nu får det gärna vara så även om jag har haft ekonomiska utlägg för problem av skadan. Nu har jag problem i käken (precis där käken bröts på ena stället). Finns det någon möjlighet att få ersättning för kostnader och hur hår jag i så fall till väga?
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inledningsvis vill jag påpeka att personen antagligen inte dömdes till att stå för kostnader för framtida besvär, eftersom det krävs att en skada faktiskt inträffat innan man kan bli skadeståndsskyldig. Frågan i det här fallet blir alltså om du har möjlighet att väcka en ny talan om de kostnader som uppkommit efter det att personen dömdes. Preskriptionslagen begränsar din möjlighet att väcka talanEnligt preskriptionslagen så förlorar man möjligheten att göra sitt skadeståndskrav gällande i domstol efter tio år. Denna tidsram utgår från när den skadegörande handlingen inträffade (2 § preskriptionslagen). I ditt fall innebär det alltså att du endast kunde ha väckt talan om skadestånd max tio år efter det att misshandeln skedde. Det spelar ingen roll när dina kostnader eller besvär faktiskt uppkom, utan utgångspunkten är endast själva misshandelstillfället. Skälet till denna reglering var att man ville skapa en förutsägbarhet för den som orsakat en skada eller på annat sätt gett upphov till en eventuell betalningsplikt; man ska inte behöva gå runt i ovisshet hur länge som helst om huruvida man kan få ett betalningsanspråk på sig. Tyvärr innebär det också att den som har lidit en skada går miste om möjligheten väcka talan om denna endast för att skadan råkat uppkomma mycket senare.Svaret på din fråga är alltså att du tyvärr inte kan få skadestånd med anledning av de nya skadorna som uppkommit. Vänligen

Kan jag få brottsskadeersättning även om jag ansöker för sent?

2018-10-06 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hur ska jag kunna få ut ett skadestånd av gärningsman, då gärningsman redan har skuld hos kronofogden och det inte finns utmätningsbara medel. Jag kan inte få ersättning från brottsoffermämnden då det är ett skadestånd för en misshandel 2014.Vad gör jag som brottsoffer? Har redan väntat i 4 år...
Johannes Norrman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Mina utgångspunkterJag utgår ifrån att du, när du säger att misshandeln ägde rum 2014, att domen för misshandeln vann laga kraft 2014.Dina möjligheter att få ut pengar är tyvärr småDu har såsom jag förstår dig av en domstol blivit tilldömd en viss summa i skadestånd, eftersom du blivit misshandlad av en person. Du har gått till Kronofogdemyndigheten och begärt att de skall driva in skulden. Det har nu framkommit att personen ifråga inte har några tillgångar att betala skulden med.I sådana här fall är det som huvudregel möjligt att få något som kallas brottsskadeersättning, som betalas ut av staten till brottsoffer. Sådan ersättning regleras i brottsskadelagen. Olyckligtvis är det, precis som du säger, ett krav för att få ersättning att man ansökt om ersättningen inom tre år från det att domen på skadeståndet vann laga kraft (15 § brottsskadelagen). Det här innebär att du förmodligen förlorat din rätt till brottsskadeersättning, eftersom du väntat för länge med att anöka. En ansökan som kommit in för sent, får dock enligt samma pragraf prövas, om det finns synnerliga skäl (15 § andra stycket brottsskadelagen). Synnerligen skäl är ett mycket högt ställt krav. Om det inte finns något i ditt fall som är särskilt ömmande eller på annat sätt särskilt ursäktande som du inte berättat om i din fråga, så bedömer jag att dina chanser att få igenom en ansökan om brottskadeersättning på grund av synnerliga skäl i princip är obefintliga. Detta innebär tyvärr att du helt enkelt får hoppas på att den som är skyldig dig pengar så småningom blir betalningsduglig. Någon annan juridisk handlingsväg som kan hjälpa dig ur situation existerar såvitt jag kan bedöma inte.Lyckönskningar och hälsningar,

Är det möjligt för åklagaren att väcka åtal efter att jag redan fått skadestånd?

2018-09-16 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Jag har vunnit ett FT-mål där motparten befanns skyldig till misshandel. Åklagaren har tidigare vägrat ta upp fallet till allmän åtal. Med den bevisning som nu finns efter lagakraftvunnen dom gällande skadestånd, är det fortfarande möjligt för åklagare att väcka allmänt åtal vad gäller själva brottet, även om nu skadestånd är utdömt p.g.a. den brottsliga handlingen?
Jacqueline Björklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det korta svaret på din fråga är: ja. Åklagaren har fortfarande möjlighet att väcka åtal, men bara för att det finns en lagakraftvunnen dom där du utvunnit skadestånd, betyder inte det att åklagaren måste väcka åtal.En utveckling av svaret finner du här:I svensk rätt gör man skillnad mellan straffrätt och civilrätt. Civilrätt är juridiska förhållanden mellan individer (i detta fall är det alltså civilrätt mellan dig och motparten när du fick skadestånd på grund av misshandeln). I civilrätt kan man kräva skadestånd från motparter när de agerar i strid mot lagen. När frågan ska avgöras i domstol måste domstolen ta ställning till vem av parten som förmodligen beskriver det som har skett. Huvudregeln inom svensk civilrätt är att den part som väcker talan ska bevisa det som denne påstår har hänt upp till den nivån att parten har styrkt sin talan (detta kallas partens beviskrav). I ditt fall har du förmodligen genom din talan styrkt att motparten exempelvis slagit dig, och då har domstolen gjort bedömningen att det rört sig om misshandel.Straffrätten reglerar det juridiska förhållandet mellan stat och individ. När man begår brott som misshandel, mord, stöld, bedrägeri m.fl. anses dessa brott även ha begåtts mot staten. När ett brott har begåtts mot staten äger åklagaren som statens företräda föra talan mot gärningsmannen. I straffrätt är det alltid åklagaren som måste bevisa att något har hänt såsom åklagaren beskriver, och det ställs även högre krav på åklagarens bevisning än i civilrätt (åklagaren har ett högre beviskrav). Detta hänger bland annat ihop med rättssäkerhetsskäl och idén om att man är oskyldig innan motsatsen bevisats. För att en fällande dom ska ske krävs det att det står utom rimligt tvivel att det som åklagaren påstår skett har skett. "Utom rimligt tvivel" anses vara betydligt svårare att bevisa än beviskravet "styrkt" som gäller inom civilrätten. Åklagaren måste innan hen väcker åtal avgöra om hen kommer kunna nå upp till det beviskravet (23 kap 2 § rättegångsbalken). Därför kan det vara så att åklagaren väljer att inte väcka åtal, trots att det redan finns ett utdömt skadestånd från en annan lagakraftvunnen dom.Hoppas den extra informationen var av intresse!Vänligen,