Granne har anmält till kommunen, kan jag få ersättning för mina kostnader?
Hej Blivit anmäld av granne, för grävarbete samt uppfyllning av massor på vår tomt! Vilket medförde 1,5års fördröjning och faktiska kostnader för miljökonsulter o analyser mm, på ca 250000kr. Och så fick vi rätt! Grannen hade alltså fel. Och vi blev friade av kommunen och miljö och hälsomyndigheten. Måste jag ta dessa kostnader själv? Eller kan jag begära pengar för mina omkostnader ifrån grannen? Det rör ju sig om stora summor och lång tidsfördröjning!
Lawline svarar
Hej!
För att kräva grannen på ersättning för det som skett finns det två vägar att gå. Jag kommer att redogöra för dessa var för sig. Jag vill dock redan nu säga att jag ser dina chanser som små.
Skadestånd enligt SkL
Skadestånd kan betalas ut enligt en mängd lagar, och även grunda sig i avtal. I avsaknaden av sådan reglering blir skadeståndslagen (hädanefter SkL) aktuell. Skadeståndslagens regler gäller endast om frågan inte regleras i andra lagar, se 1 kap. 1 § SkL. Skadeståndslagens skadeståndsgrunder är sakskada (skada på egendom), personskada (skada på en person) eller ren förmögenhetsskada (en ekonomisk skada utan samband med en sak- eller personskada). Den sistnämnde ersätts enligt huvudregeln bara om skadan orsakats av ett brott, se 2 kap. 2 § SkL.
Att säga att du lidit något annat än en ren förmögenhetsskada blir svårt. Därför är dessvärre min bedömning att ett allmänt skadestånd med största sannolikhet är uteslutet för dig såvida inte ett brott kan styrkas.
Falsk tillvitelse
Falsk tillvitelse är ett brott enligt brottsbalken, vilket innebär att det är ett straffrättsligt mål. Detta innebär att en åklagare sköter utredningen och väcker åtal. Det är sedan åklagaren som för din talan mot berörda personer, medan du representeras av ett målsägarbiträde. Detta skiljer sig från en så kallad civilrättslig process där två parter tvistar med varandra. En skadeståndstalan är ett exempel på ett civilrättsligt mål.
Inom straffrätten kan ansvar för brott som huvudregel endast dömas ut om det skett med uppsåt, se 1 kap. 2 § brottsbalk (1962:700) (hädanefter BrB). Det finns vissa brott som kan begås av oaktsamhet, men de är inte aktuella här. Uppstå kan av pedagogiska skäl delas in i tre underkategorier; Avsiktsuppsåt, insiktsuppsåt, och likgiltighetsuppsåt.
Avsiktsuppsåt innebär att man gör något för att det ska få en viss brottslig effekt. Att A skjuter B för att B ska dö är ett klassiskt exempel på avsiktsuppsåt.
Insiktsuppsåt brukar förklaras som att A placerar en bomb i en bil där B och C färdas, för att A vill döda B. A inser i det här fallet att även C kommer drabbas av explosionen och är ”okej” med detta.
Likgiltighetsuppsåt kan förklaras som att man är medveten om risken av ett agerande men att man ställer sig likgiltig till att dessa förverkligas. Att risken förverkligas är med andra ord inte ett skäl för gärningsmannen att avstå handlingen. Att skjuta vilt in i en folkmassa kan vara uttryck för ett likgiltighetsuppsåt till mord eftersom man är medveten om risken, och risken inte får gärningsmannen att avstå.
Att dra skiljelinjen mellan de olika uppsåtsformerna är inte alltid helt självklar, eller ens nödvändig. Dock är det bra att veta om vad som krävs för att en gärningsman ska kunna hållas ansvarig för ett brott.
Falsk tillvitelse finns reglerat i 15 kap. 7 § BrB. Brottet består i att man sanningslöst till en myndighet ”tillvitar någon annan en brottslig gärning, påstår besvärande omständighet eller förnekar friande eller mildrande omständighet ”. Kort sagt kan det översättas till att man ljuger för en myndighet för att sätta dit någon. Det är endast svenska myndigheter som omfattas, men att (eventuellt) ljuga för kommunen för att irritera dig och göra ditt liv jobbigt är ett sådant beteende som omfattas av bestämmelsen.
Detta måste som jag nämnde inledningsvis begås med någon form av uppsåt att ”sätta dit” dig. Det finns även en mildare grad av brottet, nämligen vårdslös beskyllning, se 15 kap. 7 § 3 st. BrB. Till ansvar för vårdslös beskyllning döms en person om den inte insåg, men hade skälig anledning att anta att det den sagt var osant.
Att anmäla en granne som man tror har gjort något fel är inte tillräckligt. Här måste man skilja på de fall där den drabbade hade rätt, som i ert fall, och de fall där det varit helt ogrundat. Man är restriktiv med den här brottstypen eftersom ett allt för strängt regelverk riskerar att avskräcka folk från att anmäla brott. Det vill man undvika.
Min bedömning är att ärendet i fråga har haft en viss komplexitet. Detta eftersom du har fått anlita miljökonsulter, har gjort diverse analyser och liknande. Att ärendet är så komplext bör man inte kunna lasta grannen för i det här fallet, och att säga att personen har anmält dig för att sätta dit dig för något som grannen visste, eller borde inse, var felaktigt är nog en sträng tolkning av situationen. Med det sagt kan det finnas omständigheter som visar att så faktiskt är fallet. Utifrån din ärendebeskrivning går det inte att avgöra. Är det fallet bör du kontakta polisen och polisanmäla din granne för falsk tillvitelse.
Mina slutsatser
Jag tror dessvärre att dina möjligheter till ersättning från grannen är små. Om man kan visa att grannen har varit medveten om att du inte hade gjort något fel eller i vart fall borde misstänkt att beskyllningen var osann, och att grannen trots detta valt att anmäla dig kan ansvar för falsk tillvitelse/vårdslös beskyllning bli aktuellt. Detta är enligt min bedömning din enda möjlighet att bli ersatt för dina kostnader. Om grannen döms för något av brotten kan detta ligga till grund för ett skadeståndskrav enligt skadeståndslagens regler.
Om du har några frågor kring mitt svar är du varmt välkommen att kontakta mig på: Daniel.Hogman@lawline.se
Hoppas att du fått svar på dina frågor!
