Vad innebär en åtalsunderlåtelse?

2019-06-17 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Vad är åtalsunderlåtelse? Innebär det att man slipper undan straff?
Tilde Skånvik |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. I mitt svar kommer jag förklara begreppet åtalsunderlåtelse och vad det innebär. Frågan kommer besvaras enligt rättegångsbalkens bestämmelser eftersom frågan hörrör till processrätt. Vad innebär åtalsunderlåtelse?En åtalsunderlåtelse innebär att åklagaren väljer att inte väcka åtal och en rättegång kommer inte att äga rum. För att en åtalsunderlåtelse ska kunna ske så krävs det att inget allmänt eller enskilt intresse åsidosätts. Någon utav dessa punkter ska vara uppfyllda. om det kan antas att brottet inte skulle föranleda annan påföljd än böter, om det kan antas att påföljden skulle bli villkorlig dom och det finns särskilda skäl för åtalsunderlåtelse, om den misstänkte begått annat brott och det utöver påföljden för detta brott inte krävs påföljd med anledning av det föreliggande brottet, eller om psykiatrisk vård eller insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade kommer till stånd.Med punkt ett och punkt två så är det enklare brott som omfattas och som inte är av allvarlig art. I punkt tre så är det upprepade brott och återfall som omfattas. Brott som konkurrerar med varandra så att ett åtal endast väcks för ett av dem. I fjärde punkten så omfattas svårt mentalt sjuka gärningsmän och i dessa fall så kan en åtalsunderlåtelse komma i fråga (20 kap. 7 § första stycket RB)Ytterligare en förutsättning till att inte väcka åtal är om det föreligger särskilda skäl. Ett sådant skäl skulle kunna vara att det inte kommer på frågan att ge någon påföljd till personen (20 kap. 7 § andra stycket).Får man inget straff vid en åtalsunderlåtelse?Det kommer vara så att man inte straffas för just detta brottet eftersom man straffas eller ska straffas för andra och allvarligare brott. Det innebär att det straffet som getts eller ska ges även kommer att omfatta det brott där en åtalsunderlåtelse görs. Vid en åtalsunderlåtelse görs istället en anteckning i belastningsregistret och har samma verkan som en dom. SlutordHoppas du fått svar på din fråga och att du fått lite mer koll på vad åtalsunderlåtelse innebär. Du får gärna hör av dig till Lawline igen om du har fler eller andra frågor. Allt gott,

Kan mentorskap mellan domare vara jävsgrundande?

2019-06-16 i Domstol
FRÅGA |Hej.Det gäller en överklagan som gjordes till Hovrätten. Hovrätten fastställde Tingsrättens dom.Nu har det framkommit att domaren i målet i Hovrätten varit mentor till domaren i målet i Tingsrätten.Enligt 4 kap 13 § RB kan domare vara jäviga enligt punkterna 1-10.Punkt 10 "om eljest särskild omständighet föreligger, som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i målet'' borde väl kunna omfatta mentor/adept relation?Domare ska enligt 4 kap 14 § självmant meddela att de är jäviga att handlägga målet, om de inte gör det har part möjlighet att göra gällande att domaren är jävig första gången denne för talan i målet.Det jobbas på en resning i målet då nya omständigheter och bevis framkommit efter laga kraft och den åtalade dömdes mot sitt nekande. Jag menar att även denna information om domarnas relation är intressant. Tacksam för er synpunkt.Vänlig hälsning från en som värnar rättssäkerheten.
Ellen Hägerström |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelsen om domarjäv i 4 kap. 13 § Rättegångsbalken anger tio punkter då en domare är jävig. Punkt 1-9 anger förutsättningar för att en domare är jävig gentemot parten eller avseende saken som rättegången handlar om. Den tionde punkten är en generalklausul som har utformats för att täcka in andra, oförutsedda fall av jäv. Bestämmelsen kan användas om ingen av de andra punkterna stämmer in men det ändå föreligger en särkskild omständighet som kan vara jävsgrundande. I detta fall är det är uteslutet att någon av de nio första punkterna skulle aktualiseras, eftersom mentorskapet inte tar sikte på ett förhållande till saken eller parten. Det är därmed endast inom ramen för generalklausulen som metorskap mellan domare eventuellt skulle kunna tolkas in. Enligt min bedömning är det osannolikt att ett mentorskap mellan domare i lägre och högre rätt skulle kunna utgöra en jävssituation. Mentorskap spelar en viktig roll i domstolen och kan nästan ses som en förutsättning för att rättssystemet ska fungera. Det ställs det höga krav på både utbildning och erfarenhet för att man ska kunna döma som domare. Utbildning sker även inom domstolen; då tex. en notarie inleder sin tjänst på domstolen varvas det praktiska arbetet med utbildning. För detta ändamål är det nödvändigt att det finns en handledare som kan ge vägledning, såväl på ett större plan, men även individuellt. En jävsbedömning ska göras främst på objektiva grunder. Det är inte domarens egen uppfattning eller känsla som är styrande utan det ska finnas en faktisk omständighet som är jävsgrundande. Det kan även tilläggas att generallausulen i praxis har tillämpats restriktivt. Utgångspunkten är att det är de nio första punkterna som är jävsgrundande, men att man kan använda generalklausulen i situationer som är snarlik men av någon anledning inte går att tolka in i punkt 1-9.Ingen av jävsbestämmelserna tar sikte på att ett förhållande till en annan domare skulle vara jävsgrundande. Det som ligger närmast är att domaren i samma inans har tagit ställning till själva saken tidigare, vilket har ansetts utgöra en jävsgrund. Med detta sagt är det inte uteslutet att det förekommer påtryckningar eller omständigheter som gör det svårt för en domare i en mentorsskapsroll att hålla sig objektiv. Påtryckningar eller onödigt långtgående uttalanden i syfte att påverka en annan domare är inte något som ska uteslutas ur en jävsbedömning. En förutsättning för rättssäkerheten att naturligtvis att domarna är opartiska och självständiga i sitt dömande. Endast ett metorskap som sådant mellan en domare i högre rätt och lägre rätt torde dock inte vara jävsgrundade.Vänligen,

Får en mailkonversation användas som bevis i rättegång när halva är överstryken?

2019-06-14 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Kan man använda mailkonversation som bevis där man strukit över eller tagit bort den ena sidans svar och frågor. Oftast beror ju svaren på de frågor som är ställda eller påhopp och anklagelser som är gjorda. Tycker att det är konstigt att bara behöva visa upp halva konversationen och att ev kunna använda det som bevis. Det är ju bara halva sanningen som kommer fram.
Emma Liberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om mailkonversationen kan användas som bevis trots att halva konversationen strukits. I mitt svar kommer jag först att berätta vad som allmänt gäller för bevisning för att sedan gå in på vad som gäller i ditt fall. Allmänt om bevisningI Sverige gäller fri bevisprövning. Detta innebär att vi har en regel om fri bevisföring och fri bevisvärdering.Fri bevisföring innebär att man kan åberopa vilken bevisning man vill – till och med bevisning som tillkommit olagligt. I princip kan man alltså få föra fram vilka bevis som helst i domstol.Fri bevisvärdering innebär att domstolar själva får välja vilken vikt de väljer att fästa vid olika bevis. Domstolen kan alltså välja att se vissa typer av bevis som mindre värda när domstolen dömer i målet.Huvudregeln är alltså att fri bevisföring och fri bevisvärdering föreligger. Från detta finns undantag i lag. Exempelvis kan en domstol avvisa bevisning om den anser att bevisningen inte behövs eller är utan betydelse (35 kap. 7 § rättegångsbalken). Det kan också vara så att personen har tystnadsplikt, vilket kan leda till att personen inte får säga vissa saker när de agerar som vittne (36 kap. 5 § rättegångsbalken). Tystnadsplikten gäller då främst ibland för personer inom vissa yrken som exempelvis advokater, läkare och psykologer.Vad gäller i ditt fall?Eftersom att fri bevisföring gäller så får mailkonversationen användas som bevis även om hälften är överstryket. Risken finns dock att domstolen i sin bevisvärdering kommer att se konversationen som mindre värd eftersom att de inte fått se hela.Hoppas du fått svar på din fråga!

Rätt till offentlig försvarare?

2019-06-12 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |har jag rätt till ofentlig försvarare vid drograttfylla hade 0.0007 thc i blodet samt ringa narkotika brott
Sofia Holgersson |Hej! Och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Rätten till offentlig försvarare regleras i rättegångsbalken 21 kap 3 a §. Enligt första stycket i regeln ska en offentlig försvarare förordnas om den misstänkte är anhållen eller häktad och begär att få offentlig försvarare. Offentlig försvarare ska också förordnas på begäran om det är fråga om ett brott, för vilket det inte är stadgat lindrigare straff än fängelse i sex månader. Vad gäller drograttfylla (trafikbrottslagen 4 § 2 st) och ringa narkotikabrott (narkotikastrafflagen 2 §) är det högsta straffet 6 månaders fängelse, vilket innebär att brotten inte ger rätt till offentlig försvarare. Enligt regelns andra stycke kan dock offentlig försvarare även förordnas förordnas om:1. den misstänkte är i behov av försvarare med hänsyn till utredningen om brottet2. försvarare behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som ska väljas och det finns anledning att döma till en annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening, eller3. det i övrigt finns särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör.Med grund i första punkten bedöms den misstänkte normalt kunna föra sin talan själv om det handlar om enklare mål, exempelvis trafikbrott med böter i straffskalan, även om muntlig bevisning förekommer. När det gäller skriftlig bevisning, exempelvis analysbevis i mål om rattfylleri, föranleder detta sällan att en offentlig försvarare förordnas.Enligt andra punkten ska offentlig försvarare förordnas om det är tveksamt vilken påföljd som ska väljas och det finns anledning att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller dessa i förening. Offentlig försvarare kan i ett sådant fall förordnas för att vara säker på att de relevanta omständigheterna kommer fram. Om det inte föreligger någon egentlig tveksamhet vid påföljdsvalet ska dock ingen offentlig försvarare förordnas om det inte behövs av andra skäl.Enligt tredje punkten kan offentlig försvarare förordnas om det föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden. Exempel på detta är mycket hög ålder, psykisk eller allvarlig fysisk sjukdom, nedsatt syn eller hörsel eller annat allvarligt handikapp.För att du ska ha rätt till offentlig försvarare behöver du alltså argumentera för att du är i behov av det utifrån de ovan nämnda 3 punkter.Hoppas du fått svar på din fråga!

Vad gäller om jag erkänner ett allvarligt brott för min advokat?

2019-06-16 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Om man erkänner ett allvarligt brott för sin advokat, kan advokaten ändå försvara en och driva ärendet som om man inte har utfört brottet?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Advokaters skyldigheter regleras till stor del av s.k. "god advokatsed". Enligt 6.2.1 i god advokatsed får en advokat inte till domstol lämna en uppgift som advokaten vet är osann och inte heller bestrida en uppgift som advokaten vet är sann.Om du som klient lämnar en osann uppgift eller bestrider en sann uppgift får advokaten inte åberopa eller stödja din talan därpå. Advokaten kan således inte ljuga och företräda dig som att vederbörande inte har vetskap om det du berättat. Hur advokater förhåller sig till det kan variera, det kan innebära att advokaten frånträder ditt mål eller att målet byggs upp annorlunda. Advokaten får däremot inte ljuga och säga att du är oskyldig om vederbörande vet att så inte är fallet.Vänligen,

Hur man skaffar sig en advokat?

2019-06-15 i Rättshjälp
FRÅGA |Hej! Jag undrar hur man skaffar sig en advokat?I Januari 2019 så polisanmälde jag en överläkare för sexuellt ofredande. Detta har nu gått enda till åklagare och dom har fått se videobevis på att hela mottagningen visste om vad läkaren gjort mot mig men även andra kvinnor och tjejer i över 20år.
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den som utsatts för brott kallas för målsägande. Som målsägande kan man i vissa fall ha rätt till ett målsägandebiträde, en person, som ofta är en advokat, som kan föra din eventuella skadeståndstalan i domstol samt stödja brottsoffret i rättsprocessen. Man kan få målsägandebiträde i bland annat sexualbrott eller andra brott som kan ge fängelse som påföljd. Det är domstolen som beslutar och förordnar om ett målsägandebiträde. Detta kan göras när en förundersökning har inletts. Ett målsägandebiträde får betalt av staten och kostar ingenting för brottsoffret personligen. Du kan vända dig till domstolen för att ansöka om ett målsägandebiträde eller kontakta dem för vidare information för vad som gäller för just dig. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Rättegångskostnader vid onödig rättegång m.m.

2019-06-13 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Häromdagen brast jag i kontrollen av min hund, vilket resulterade i att den attackerade och skadade en annan hund så svårt att den behövde avlivas. Jag hade oaktsamt nog min hund lös medan jag gick ut för att slänga soporna i sopsugen på gården. Min hund lyssnar vanligtvis bra på mig när hon är lös, och det var så sent så jag trodde inte att någon annan skulle vara ute, annars skulle jag ha haft henne kopplad. Den här gången sprang hon dock i förväg och fick syn på den andra hunden, och sekunden senare rusade min hund på och bet den andra hunden innan jag hann stoppa henne. Min hund är dessutom en amstaffkorsning, och den andra var en jack russel, enligt ägaren 15 år gammal. Jag tog på mig ansvaret för händelsen och bad idag den andra hundägaren om att få reda på veterinärkostnaderna så att jag kan betala dem. Jag fick då reda på att händelsen blivit polisanmäld och att jag skulle få reda på kostnaden i rätten. Jag undrar nu hur stor sannolikheten är att detta tas ända upp till rätten, om jag vid eventuellt polisförhör säger som det var, tar på mig ansvaret och säger att vill lösa det här utan rättegång?
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar att använda RB och BrB som förkortningar för rättegångsbalken respektive brottsbalken.Först och främst vill jag nämna att man som hundägare har vad man med juridisk terminologi brukar kalla för strikt ansvar för skador som ens hund orsakar. Det innebär att skador som orsakas av hunden ska ersättas av ägaren oavsett om ägaren varit oaktsam i förhållande till skadan eller inte (19 § lagen om tillsyn över hundar och katter). Den saken gör ingen skillnad i ditt fall eftersom du gått med på att ersätta skadorna, men jag nämner det eftersom det kan vara nyttigt att veta för de som har liknande frågor och googlar fram detta svar.Det är viktigt att betona att även om flera frågor kan handläggas vid samma rättegång så är det som du talar om som en rättegång i själva verket två, som handläggs tillsammans: En straffrättslig, och en skadeståndsrättslig. Det kan tyckas onödigt att påpeka denna uppdelning eftersom man som part i målen inte nödvändigtvis märker någon större skillnad, men i förhållande till bland annat din fråga är det viktigt att betona denna skillnad.Det straffrättsliga målet rör nämligen bara frågan om du begått brott, i detta fall skadegörelse av någon grad (12 kap 1–2 § BrB), och därför ska få straff. De straffrättsliga frågorna rör, om saken ska beskrivas korrekt, endast relationen mellan dig och staten, medan skadeståndsrättsliga frågor om ersättning av veterinärkostnader endast rör relationen mellan dig och den andra hundägaren. Polisen utreder endast straffrättsliga frågor. En följd av detta är att det du säger i ett eventuellt polisförhör om de skadeståndsrättsliga frågorna i princip inte har någon inverkan på möjligheten att undvika en (straffrättslig) rättegång, eftersom den frågan inte har någon betydelse för det straffrättsliga.Du kan egentligen inte påverka möjligheterna att undvika en straffrättslig rättegång. Åklagare har en i princip absolut skyldighet att väcka åtal för varje brott som de bedömer kan leda till fällande dom i en rättegång (20 kap 6 § RB). Nu vet jag mycket lite om vad som hänt, men min bedömning utifrån det du skrivit är att du inte begått brott eftersom jag inte upplever att du haft uppsåt till skadegörelsen, alltså med andra ord inte velat att din hund skulle bita ihjäl den andra hunden. Gör åklagaren samma bedömning ska hen alltså inte heller väcka åtal, och det blir då ingen rättegång.En skadeståndsrättslig rättegång kan undvikas genom att ni kommer överens på annat sätt, till exempel i enlighet med vad du föreslagit. Eftersom den andra hundägaren inte tycks vilja detta utan säger sig föredra att ta saken till domstol, kan det vara bra att ha det du sagt om att du kan stå för veterinärkostnaderna men inte får veta storleken på dessa på papper. Det kan av den anledningen vara bra att vid ett eventuellt polisförhör, även om det i sig endast rör straffrättsliga frågor, tala om att du erbjudit dig att betala men att den andra hundägaren vägrat uppge kostnaderna. Du bör också vara tydlig med detta i kontakt med domstolen.Det kan nämligen bli förhållandevis kostsamt för den andra hundägaren att dra frågan om ersättning för dessa kostnader till domstol. Om man som den andra hundägaren säger sig hålla på att göra inleder en rättegång trots att det är onödigt – till exempel som nu att du medger att betala veterinärkostnaderna men inte får veta beloppet — blir man nämligen tvungen att ersätta den andra parten för dennes kostnader i samband med rättegången, även om man får rätt i domstolen (18 kap 3 § 1 st RB). Det här är ett avsteg från den allmänna huvudprincipen att den som förlorar ett mål ersätter motpartens rättegångskostnader, och står sina egna kostnader (18 kap 1 § RB). Det kan ogärna finnas något skäl för den andra hundägaren att dra saken till domstol, eftersom hen då måste stå både sina egna och dina kostnader för bland annat resor, förlorad arbetsinkomst, kostnader för ombud med mera (18 kap 8 alt 8 a § RB). Det kanske även hundägaren själv kommer att inse när denne får reda på kostsamheten i att ta saken till domstol. Förhoppningsvis föredrar hen då att uppge veterinärkostnaderna för dig, och avstå rättegången. Den lösningen lär vara bättre för er båda.Vänligen,

Hittar inte handling hos tingsrättens arkiv

2019-06-11 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag försöker hitta en handling som jag inte har målnunmer till och är också osäker på när domen kom. Det var jag som blev dömd för grov missvandel och Jag tror att det är år 2008 mellan juni till november som domen kom. Men hur går jag tillväga för att hitta handlingen? Jag var och letade i arkivet på nacka tingsrätt idag men det är som att leta en nål i en höstack
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Jag förstår att det är klurigt.Självklart vore det bästa om du haft målnumret, men det du kan göra nu är att maila ditt namn och personnummer till Nacka tingsrätts arkiv (nacka.tingsratt.arkiv@dom.se) och be de söka själva. De borde kunna hitta det om handlingen är arkiverat hos dem. Om du exempelvis haft ett annat namn i målet bör du nämna det i mailet.Om de fortfarande inte hittar målet kan det bero på att ditt mål är arkiverat någon annanstans, då en handling arkiveras hos den domstol som dömt i målet. Be då Nackas arkiv att skicka en lista på Sveriges alla arkiv så att du kan maila dem och fråga, om du nu inte minns själv vilken domstol som dömde i ditt mål.Jag önskar dig lycka till!Med vänlig hälsning,