Vad kostar det att driva ett ärende om obetald faktura till domstol?

2020-11-25 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Vårt bolag, X, har en fordran på ett annat bolag Y på totalt 8.206kr inkl moms. De bestrider fakturan och vägrar betala, vi har kört det så långt vi kan men vi anser att vi har ett bra "case". Min fråga till er är vad man kan förvänta sig för minimikostnader om man driver ärendet vidare till Tingsrätten med er hjälp? Om vår motpart ändå vägrar betala efter att ärendet hamnat hos Tingsrätten, kan vi då dra tillbaka ärendet för att undvika "skenande" rättegångskostnader??
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår din fråga har ert bolag en fordran på ett annat bolag. Motparten bestrider fakturan och vägrar att betala, er uppfattning är däremot att ni har ett bra case. Det omtvistade beloppet är 8.206 kronor ink. moms. Din fråga är vad ni kan förvänta er för minimikostnader om ni driver ärendet till domstol med hjälp av en av våra jurister. Ni undrar även om ni kan dra tillbaka ärendet en bit in i processen för att undvika "skenande rättegångskostnader".Utgångspunkten i svensk processrätt är att den som tappar målet ska ersätta motparten för dennes rättegångskostnader (18 kap. 1 § rättegångsbalken, RB). Det stadgade innebär att om ni skulle stämma och förlora ett ordinärt tvistemål får ni stå för både era egna rättegångskostnader och motpartens. Lagen gör dock skillnad på ordinära tvistemål och förenklade tvistemål. Mål som rör tvister som uppenbart understiger ett halvt prisbasbelopp (f.n. 23.650 kr) handläggs som förenklade tvistemål (1 kap. 3 d § RB). I ert fall understiger det omtvistade beloppet klart ett halvt prisbasbelopp och kommer därför att handläggas som ett förenklat tvistemål.I förenklade tvistemål är rätten till ersättning för rättegångskostnader begränsad (18 kap. 8 a § RB). Syftet med de förenklade tvistemålen är att förenkla processen och göra processen mindre kostsam för parterna då det omtvistade beloppet är lågt. Skulle ni förlora ett förenklat tvistemål blir de kostnader för motparten som ni står för betydligt lägre än om det vore ett ordinärt tvistemål.Rättegångskostnaderna i förenklade tvistemål avser:- Rättslig rådgivning i högst en timme á 1404 kr exklusive moms. - Ansökningsavgift för stämning á 900 kr.- Resekostnader för part eller dess ombud om personlig inställelse inte föreskrivits – en summa som kan variera.- Vittnesbevisning – också en summa som kan variera, men vittnesmålets kostnader måste hur som helst stå i proportion till förhandlingen och den tvistiga saken.- Översättning av handlingar.Som synes är de ekonomiska riskerna vid förlust av ett förenklat tvistemål betydligt lägre. Skulle ni inte nå framgång med er talan blir ni därmed som högst ersättningsskyldiga till motparten med en timmes rättslig rådgivning och att ni själva får stå för ansökningsavgiften ni betalt in. Detta innebär dock att det i regel inte är värt att anlita ett ombud som företräder er i ärendet. Skulle ni nå framgång har ni endast rätt till samma ersättning från er motpart; dvs. en timmes rättslig rådgivning och ersättning för ansökningsavgiften för stämningen. I förenklade tvistemål är det därför vanligt att man företräder sig själv.Det finns möjlighet att dra tillbaka en stämningsansökan, däremot ska målet ändå prövas om svaranden yrkar det (13 kap. 5 § RB). Anledningen är att om svaranden gått i svaromål ska den ha möjlighet att få målet avgjort, även om käranden skulle ångra sig. Om målet avgörs innebär det nämligen att det inte är möjligt att stämma i samma sak igen. I förenklade tvistemål är det däremot sällan motiverat att dra tillbaka stämningsansökan, just för att det sällan rör sig om "skenande rättegångskostnader".I ert fall finns det en risk att om ni anlitar ett ombud som företräder er kommer ombudskostnaderna att "äta upp" er eventuella framgång i målet. Er fordran är i sammanhanget liten och det krävs inte många timmars arbete för att komma upp i vad fordran är på. Min rekommendation är därav att ni överväger att företräda er själva. Det kan däremot vara en god idé att utnyttja den timmes rådgivning ni har rätt till ersättning för med en jurist. Juristen kan i sådana fall vara behjälplig med att gå igenom ärendet och vilka möjligheter ni må ha till framgång och vara behjälplig med att skriva stämningsansökan. Om ni är intresserade av att gå igenom ärendet med en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

beviskrav i brottmål och tvistemål

2020-11-23 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej! Har hört att det finns ett krav om att något måste vara ställt utom rimligt tvivel för att en dom ska falla. Är det sant och om inte, räcker det bara med att något för det mesta är ställt utom rimligt tvivel, eller måste det vara absolut så ingen kan ifrågasätta det?
Frida Deivard |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Beviskravet att något måste vara ställt utom rimligt tvivel gäller för brottmål (NJA 1980 s. 725 och NJA 1990 s. 210). Beviskravet innebär att det inte får finnas några andra möjliga förklaringar till det inträffade än det som innefattats i åtalet som åklagaren presenterat för domstolen. Det får med andra ord inte finnas några alternativa händelseförlopp eller alternativa gärningspersoner (NJA 2015 s. 702). Det är ett högt ställt krav och det beror på att Sverige värnar rättssäkerheten, ingen ska oskyldig ska dömas. Alltså måste det vara ställt utom rimligt tvivel för att dom ska falla om det är en brottmålsrättegång. För tvistemål gäller det inte att något ska vara ställt utom rimligt tvivel för att dom ska kunna avläggas. Ibland är beviskravet för tvist reglerad i den specifika lagbestämmelse som tvisten rör, vilket betyder att vad som gäller skiljer sig från fall till fall. Som utgångspunkt kan man dock säga att den som påstår något ska bevisa sitt påstående och den som lyckats göra sitt påstående klart mer sannolikt än motpartens påstående har uppfyllt sitt beviskrav och dom kan meddelas till den personens fördel. Hoppas du fått svar på din fråga! Vänligen,

Hur får målsägande hjälp och stöd genom rättegången?

2020-11-22 i Domstol
FRÅGA |Hej, Detta händer: på min mammas massage salong. Hon hade en kund som ringde och bokade en tid. När han kom ditt började han runka av sig själv, min mamma ber honom att sluta och säger så få du inte göra. Men han svarar tillbaka att det är hans kropp och han får göra som han vill. Min mamma kunde inte få honom att slutar, hon blev mycket stressad och när hon var medveten igen så låg han på golvet. Han sa att han ringer polisen och att han lämna inte salongen förran hans vänner kom och att hämta honom. Han vägrar att betala. Min mamma blev extremt rädd, hon var på salongen själv och var rädd att hans vänner skulle komma och göra något. Till slut tog hon en kvarst och hota honom att gå där ifrån, hon slog honom inte. Människor som går (i centrum) där såg händelsen och hjälpte min mamma polisanmäla händelsen. Sedan kunde polisen få tag i personen genom telefonnr. Min mamma har tyvärr ingen penga för en advokat, kan man få hjälp med det? Hur ska det gå till? I brevet står det att min mamma behöver inte gå om han är sjuk, flyttar man då datumet? eller utföra man det utan min mamma?Hur ska min mamma bevisa domen? för att inte förlora i domen och behöva betala kostnaden för hans advokat. Som ser så kan han ju har en duktigt advokat och vinner domen. Jag har läst lite juridik och vet att man kan få skadestånd för personskada(psykisk), kränkning och eventuellt inkomst förlust. Hur går detta till? Jag tackar i förväg för svaret. Med vänlig hälsning
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag tolkar det så har din mamma anmält denna person för sexuellt ofredande till polisen, och nu har du några frågor kring den uppkommande rättegången.Kan man få hjälp med advokat?Din mamma är målsägande i sammanhanget, vilket innebär att åklagaren för hennes talan vid rättegången. Din mamma behöver alltså inte föra sin egen tala, utan hon kommer endast bli förhörd och berätta vad som hände. Hon kan av tingsrätten begära ett målsägandebiträde, en jurist som utöver åklagaren, biträder henne vid förhandlingen, hjälper henne formulera ersättningsanspråk och liknande. För att få ett målsägandebiträde ska hon kontakta tingsrätten med denna begäran och uppge skälen till detta, exempelvis att hon behöver juridiskt stöd, hjälp med skadeståndsfrågan och stöd genom rättsprocessen. Det är aldrig målsägande som betalar för sitt biträde, det gör alltid staten eller den tilltalade, så den ekonomiska biten behöver hon inte oroa sig för! Det är inte alla som får ett målsägandebiträde, men det är inte ovanligt att få det om brottet rör sexuella ofredanden. Men om hon inte skulle få ett målsägandebiträde så har hon stöd av åklagaren. Om det är så att jag misstolkat situationen och det är så att åtal inte väckts än, utan ärendet är kvar hos polisen så är det dem hon ska kontakta och begära målsägandebiträde hos, så skickar de vidare önskemålet till tingsrätten. Om hon är sjuk, skjuter man upp datumet?Om din mamma är sjuk vid dagen för förhandlingen i tingsrätten så ska hon kontakta tingsrätten och uppge detta, och vid vissa fall kan tingsrätten begära läkarintyg. Men då flyttar tingsrätten som huvudregel upp förhandlingen, då hon ska höras. Ibland kan målsägande göras per telefon, men det är ganska ovanligt i mål om sexuell ofredande skulle jag säga. Om jag har misstolkat situationen och det rör sig om ett förhör hos polisen, ska hon kontakta polisen och så flyttas förhöret till en annan dag. Hur ska din mamma bevisa brottet?Det är inte din mamma som ska bevisa brottet, utan en åklagare. Det är en jurist som för din mammas talan under rättegången, som ställer alla frågor till den tilltalade och om du har ersättningsanspråk hjälper åklagaren henne med det också. Åklagaren kommer dock förhöra din mamma som ska berätta vad som hände, hur hon upplevde situationen och liknande. Åklagaren kan även ha kallat vittnen som ska hjälpa till och bekräfta din mammas berättelse. Det är domstolen som avgör om det finns tillräckligt med bevis för att döma den tilltalade. Jag kan därför tyvärr i förväg här inte berätta om det kan bevisas eller inte. Din mamma kan inte göra annat än att berätta hennes historia, resten är åklagarens jobb. Vad gäller bekostnaden av den tilltalades försvarare kan din mamma aldrig bli skyldig att betala för detta. Om han frikänns är det staten som betalar för detta, likaså kostnaden för din mammas målsägandebiträde om får ett sådant. SkadeståndDin mamma kan precis som du säger begära skadestånd för händelsen. Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet orsakar annan personskada ska ersätta denna skada (2 kap. 1§ skadeståndslagen). Den som kränker någon annan genom brottslig gärning, exempelvis sexuellt ofredande ska ersätta denne genom kränkningsersättning (2 kap. 3§ skadeståndslagen). Din mamma kan då få en kränkningsersättning som beräknas efter tabeller beroende på brottet som begåtts och allvaret i det. Vanligtvis utgår kränkningsersättning som lägst med 5 000 kr, och det är sannolikt runt där eller lite högre som din mamma skulle kunna få ersättning för. Han hon varit tvungen att sjukskriva sig eller liknande på grund av psykiskt lidande, eller fått andra men kan hon också få ersättning för sveda och värk. Hon kan också begära ersättning för eventuell inkomstförlust på grund av händelsen, så som vid sjukskrivning eller liknande.Skadeståndsanspråket kan hon få hjälp med genom att kontakta åklagaren i ärendet som hjälper henne föra den talan och beräkna vad hon kan begära. Hon får då kontakta Åklagarmyndigheten och berätta att hon vill framställa ett skadeståndsanspråk i hennes ärende. Hon kan även kontakta tingsrätten med samma begäran, som då skickar det vidare till åklagaren. Om hon begär ett målsägandebiträde hos tingsrätten kan denna person också hjälpa henne med detta.Sammanfattningsvis Din mamma ska i första hand kontakta tingsrätten och begära ett målsägandebiträde som kan hjälpa henne med juridiskt stöd inför rättegången. Beviljas hon inte ett målsägandebiträde via tingsrätten, då det krävs vissa omständigheter för att få det, så ska hon vända sig till tingsrätten eller Åklagarmyndigheten och säga att hon vill begära skadestånd. Om hon får ett biträde så kommer hon inte behöva bekosta detta, oavsett hur rättegången går. Hon kommer inte heller bli ersättningsskyldig för den tilltalades försvarare, oavsett hur rättegången går. Detta bekostas av den tilltalade eller av staten. Det är åklagaren som ska bevisa att brottet har begåtts, och din mamma kommer förhörs för att hjälpa åklagaren att styrka detta. Det är alltså inte din mamma som ska bevisa något i straffrättsprocesser. Det är domstolen som avgör vad som är bevisat. Detta gör domstolen bedömning kring i varje enskilt fall. Din mamma behöver bara berätta vad som hänt. Hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor, annars är du välkommen att återkomma till oss!Vänligen,

Kroppsvisitation av 14-15 åringar

2020-11-21 i Förundersökning
FRÅGA |Hej,min 15-årige son kom just hem (18:30) och hade blivit stoppad av två personer med. ivila kläder, som bad om deras personnummer (min son vägrade uppge det) och sen ville de veta vad han hette och dessutom blev han visiterad och personerna gick igenom hans fickor. Min son frågade varför och de sa att de misstänkte att han var efterlyst!!! Min son var med några kompisar som alla utsattes för samma behandling.Är det korrekt att poliser inte behöver identifiera sig?Inget brott höll på att ske (observera tidpunkten!) och min son har inget brottsligt förflutet. Är det ändå ok att poliser fantiserar ihop en misstanke?Får poliser verkligen visitera ungdomar (övriga närvarande är också 14-15 år) utan att poliserna sett något?Vi bor i ett socialt utsatt område, där det ändå finns en stor det helt vanligt folk med heltidsarbeten o.s.v. men hatet mot polisen gror eftersom det här inte är ovanligt, även om det skedde för första gången för min son.Bör vi kontakat polisen med det inträffade? (en av kompisarna blev så hårt tagen i axeln att hans jacka (2000:-) gick sönder, så det var ingen trevlig upplevelse.Vänliga hälsningar,en mamma som bekymrar sig över ett växande hat mot de som ska skydda oss...
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag har försökt svara på alla dina frågor i tur och ordning och kommer både redogöra för i vilka fall polisen får kroppsvisitera och hur detta förhåller sig till den situationen som din son och hans vänner hamnade i. Måste en polis identifiera sig?En polis i tjänst ska kunna legitimera sig med sitt tjänstekort (11 § polisförordningen). Lagtexten är utformad som att "polisen ska kunna", dvs det finns inget krav på att polisen faktiskt behöver legitimera sig på efterfrågan. MEN som polis har man skyldighet att agera så hänsynsfullt som möjligt och uppträda på ett sätt som inger förtroende, vid kontakt med allmänheten (10 § polisförordningen). Med hänsyn till ditt barns unga ålder och att det var tidigt på dagen är det inte troligt att polisen kan ha uppfattat någon större hotbild och borde rimligen ha legitimerat sig för att förenkla kontakten med ditt barn och hans vänner. Skydd mot kroppsliga ingreppI Sverige är vi skyddade från att utsättas för påtvingade kroppsliga ingrepp (2 kap. 6 § regeringsformen). Ett påtvingat kroppsligt ingrepp omfattar kroppsvisitering. Dock finns det vissa lagstadgade undantag som tillåter påtvingade kroppsliga ingrepp (2 kap. 20 § regeringsformen). Ett av dessa undantag gäller just kroppsvisitation.Regler angående kroppsvisitation på ungdomarSom 15-åring (därmed straffmyndig) omfattas din son av Rättegångsbalkens regler angående kroppsvisitering. Du nämner dock att vissa av hans vänner var 14 år; då kommer reglerna om kroppsvisitering i Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (härefter förkortad LuL) att gälla. Fick poliserna kroppsvisitera ditt barn?Vi börjar med reglerna för kroppsvisitation som blir tillämpliga för ditt barn. En polis har rätt att kroppsvisitera i den utsträckningen det behövs för att söka efter vapen, andra farliga föremål och föremål ägnat att användas som hjälpmedel vid vissa skadegörelsebrott (19 § st. 2 polislagen). En kroppsvisitation får göras om det finns anledning att anta att brott har begåtts på vilket fängelse kan följa. Kroppsvisitationen får göras på den som är skäligen misstänkt. Om man inte är skäligen misstänkt får kroppsvisitation endast ske om det finns synnerlig anledning att anta att visitationen leder till att man hittar föremål som är av betydelse för utredningen (28 kap. 11 § st. 1-2 rättegångsbalken). Eftersom kroppsvisitation är ett tvångsmedel måste alltid proportionalitetsprincipen tillämpas. Principen innebär att ingreppet i fråga om art, styrka, räckvidd och varaktighet står i rimlig proportion till det önskade målet. Med hänsyn till att killarna inte varit inblandade i något brottsligt, eller agerat på något brottsligt sätt är det föga troligt att polisen överhuvudtaget skulle uppfatta att ett brott med fängelse i skalan kan följa. De har med andra ord ingen grund för kroppsvisitation till följd av att din son skulle vara "skäligen misstänkt". Poliserna uppger att de trodde han var efterlyst: men detta bör inte räcka för att kravet på "skäligen misstänkt" ska vara uppfylld. Inte heller kan man säga att det förelegat synnerlig anledning för att visitera honom på den grund att polisen trodde man kunde hitta föremål som skulle bidra till utredningen. Min uppfattning är att polisen inte hade någon lagstadgad rätt att kroppsvisitera din son. Du nämner också att visitationen har varit obehaglig och så pass våldsam att en killes jacka gått sönder; detta tyder på att ingreppet har varit mycket omfattande och i strid med proportionalitetsprincipen. Fick poliserna kroppsvisitera hans 14-åriga vänner?Samma regler gäller för din sons vänner, som också är 15 år. För den vänner som är 14 år får kroppsvisitation endast ske om det finns särskilda skäl (36 § LuL). Om poliserna misstänker brott som leder till mindre än ett års fängelse får kroppsbesiktning endast ske om det är av synnerlig vikt (36 a § LuL). Återigen; detta kompisgäng har inte gjort något som kan uppfattas som misstänksamt, därför har poliserna varken haft särskilda- eller synnerliga skäl på det sätt som lagen föreskriver. Vidare får en kroppsbesiktning på någon som är under 15 år inte verkställas eller bevittnas av någon annan än en läkare (36 d § LuL). Det är därför INTE okej att denna kroppsvisitation gjorts av civilpoliserna på allmän plats. Sammanfattande svar och slutligt rådMin uppfattning av situationen är att poliserna i fråga har missbrukat sin ställning. Förvisso kan det finnas grund för misstanke då de sa till din son att dem trodde han var efterlyst, men detta är vagt och bör inte vara nog med hänsyn till kraven för visitation och i enlighet med proportionalitetsprincipen. Vad gäller de 14-åringar som blev visiterade ter det sig som att polisen inte hade någon rätt till kroppsvisitation överhuvudtaget. Det du berättar om polisens hårda hantering i relation till ungdomarnas låga ålder låter absolut inte okej. Jag vet inte om det i praktiken blir några konsekvenser av att du hör av dig till polisen om denna händelse, men det kan vara en god idé. Jag vill också informera dig om att du har möjlighet att göra en anmälan till Justitieombudsmannen (JO). Deras uppgift är att granska statliga myndigheter och se till att deras arbete utförs korrekt. Genom att klicka → här ← kommer du till JO:s hemsida som ger dig vidare information om hur en anmälan går till. Jag hoppas du har fått svar på din fråga. Med vänlig hälsning,

Fråga om att överklaga en dom från tingsrätten

2020-11-24 i Domstol
FRÅGA |Hej,Jag har blivit dömd i tingsrätten för brott mot trafikförordningen. Böter 1500kr. Ett brott som jag är oskyldig till.Jag blev den 28/8 2020 invinkad i en kontroll i Södertälje och polisen påstod att jag har hållt i min mobiltelefon i handen. Enligt polisaspirantens vittnesmål i tingsrätten så ska jag ha hållit den 20 cm under hakan.Sanningen är att min mobiltelefon var monterad i mobilhållare på fläktgaller till höger om ratten.Detta uppmärksammades även av förhöra de polis på plats. Jag har ej heller vidrört mobilen sedan jag åkte från min arbetsplats.Hela denna situation känns mycket olustig när jag vet att jag är oskyldig till brottet i fråga.Hur stor är chansen att bli frikänd i hovrätten om jag skulle överklaga? Bötessumman är en struntsumma som jag självfallet hade betalat om jag vore skyldig.Men det är principen att dömas när jag är oskyldig till brottet som gör att jag vill få upprättelse.Är det lönt att överklaga till hovrätten? Eller ska jag betala böter och sedan leva med misstro mot sveriges rättsystem?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Överklagande till hovrättenEnligt (49 kap. 13 § första stycket rättegångsbalken) krävs det i brottmål prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva en tingsrätts dom genom vilken den tilltalade som enda påföljd dömts till böter eller har frikänts från ansvar för brott om det inte är föreskrivet svårare straff än fängelse i sex månader. Som framgår av lagtexten är det mer bagatellartade mål som fordrar prövningstillstånd, alltså faller böter på 1500 kr in under denna bestämmelse.För att hovrätten ska meddela prövningstillstånd enligt krävs enligt (49 kap. 14 § rättegångsbalken) att något av följande villkor är uppfyllda:1. Om det finns anledning att betvivla riktigheten av domslut som tingsrätten har kommit till (ändringsdispens)2. Om det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till (granskningsdispens)3. Om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt (prejudikatdispens) eller4. Om det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet (extraordinär dispens).Prövningstillstånd är ett tillstånd som en domstol på högre nivå än den tidigare i vissa fall måste bevilja för att ett mål eller domstolsärende ska kunna tas upp och prövas av domstolen. Skälen till detta är att överrätterna numera är tänkta att ha en kontrollerande funktion i förhållande till underrätterna och endast ta upp mål till prövning om underrätten har dömt fel eller om det finns behov av prejudikat på området. Genom krav på prövningstillstånd minskar antalet mål som ges en fullständig prövning i högre instans.Viss acceptans for oriktigt fällande domarAv (35 kap. 1 § rättegångsbalken) framgår att "rätten ska efter en samvetsgrann prövning av allt, som förekommit, avgöra, vad i målet är bevisat." De beviskrav som utarbetats i rättspraxis vidhåller att det ska vara "ställt utom/bortom rimligt tvivel" för fällande dom. Att det ska vara "ställt utom/bortom rimligt tvivel" innebär att det praktiskt sett ska framstå som uteslutet att den åtalade är oskyldig. Om bevisen mot den tilltalade är så pass starka att det som talar till hans eller hennes förmån endast är en långsökt möjlighet som kan avfärdas med frasen "det är visserligen möjligt, men det är inte det minsta troligt" är saken visad bortom varje rimligt tvivel.Även om syftet med det höga beviskravet å ena sidan är att undvika att en oskyldig person fälls till ansvar för brott, kräver rättstryggheten å andra sidan att det finns en reell möjlighet att få till stånd en fällande dom mot den som begått ett brott. Om beviskravet sattes för högt skulle detta underminera brottsbekämpningen eftersom det skulle ställa alltför stora krav på bevisningen för fällande dom. Det finns därmed en viss acceptans för oriktigt fällande domar även om det hårda kravet på åklagarens bevisning ska minimera dessa.Att hovrätten skulle bevilja prövningstillstånd finner jag tyvärr långsökt även om du nat-urligtvis alltid har en rätt att överklaga en dom. Att du blivit oskyldigt dömd är tyvärr en verklighet som rättsväsendet har valt att acceptera eftersom alternativet hade varit att ställa ännu högre krav på fällande dom, vilket skulle resultera i att ännu fler skyldiga personer skulle gå fria.Hoppas du fick svar på din fråga!

Är en juriststudent ett lämpligt ombud i en rättegång?

2020-11-23 i Parter i rättegången
FRÅGA |Anses en juridikstudent som går sista terminen på juristprogrammet som en lämplig ombud i en rättegång?
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Om ett ombud anses lämpligt att föra en persons talan eller inte beslutas slutligen av domstolen, om domstolen inte anser personen lämplig kan de besluta att avvisa personen som ombud. Vilka krav som ställs på ett ombud framgår av rättegångsbalken. Där hittar man lite olika bestämmelser beroende på vilken typ av rättegång det handlar om – ett tvistemål eller ett brottmål.Det framgår inte i din fråga vilken typ av rättegång det rör sig om. Jag kommer dock utgå från reglerna kring en tvistemåls rättegång. Detta eftersom vid brottmål förordnas ofta offentlig försvarare av domstol och i andra fall där privat försvarare utses av den misstänkta, ställs i princip samma villkor på ombud som vid tvistemål (21 kap. 3 § tredje stycket rättegångsbalken).Ett ombud måste vara lämpligt för att få företräda någonPrecis som du nämner i din fråga måste ett ombud vara lämpligt för att få företräda en person i en rättegång. När man utreder om ett ombud är lämpligt eller inte tar man hänsyn till redbarhet, insikter och tidigare verksamhet. Det ställs inget krav på att ombudet ska vara advokat eller ha en juristutbildning (12 kap. 2 § rättegångsbalken).Med redbarhet tas hänsyn främst till tidigare brottslighet. Betydelse får hur grov brottsligheten har ansetts vara samt hur långt tillbaka i tiden brottsligheten skedde.Med insikt tas hänsyn både till juridiska insikter och insikter i målet, så som exempelvis sakkunskap. Kravet ställs i relation till målets komplexitet, det vill säga att större krav kan ställas på ett ombud i ett mer komplicerat mål eller ett mål i högre instans.Med tidigare verksamhet tas hänsyn till erfarenhet av förhandlingar i rättsliga frågor både i och utanför domstol. Utöver lämplighetskravet måste ombudet också behärska det svenska språket, vara över 18 år, inte vara satt i konkurs och inte vara ställd under förvaltarskap (12 kap. 2 § rättegångsbalken).Juridikstudenten skulle kunna anses vara ett lämpligt ombud, men det är slutligen upp till domstolen att avgöraSom jag redogjort ovan ställs det flertalet krav på ett ombud som inte är helt lätt att uppfylla. Vad som utgör ett lämpligt ombud eller inte kan inte ensidigt avgöras utifrån om ombudet är juriststudent.Det är svårt för mig att bedöma om domstolen skulle anse juridikstudenten i din frågan vara ett lämpligt ombud eller inte. Eftersom juridikstudenten går sista terminen på juristprogrammet anses hen ha juridiska kunskaper. Under förutsättning att det rör sig om ett enklare tvistemål, studenten inte tidigare är dömd för brott och hen uppfyller resterande krav som jag redogjort så skulle studenten kunna anses vara ett lämpligt ombud. Det finns dock inte tillräcklig information i din fråga för att jag ska kunna bedöma juridikstudentens lämplighet utan det är slutligen upp till domstolen att avgöra denna fråga.Jag hoppas du fått svar på din fråga annars kan du alltid höra av dig till oss igen!Vänligen,

Praxis och dess betydelse

2020-11-22 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag är påväg att kanske stämma tidigare husägare på grund av dolt fel i badrummet vid husförsäljning. Jag fann denna väldigt liknande situation och rättegång. https://lagen.nu/dom/nja/2019s807Det finns 3 instanser som bekant (tingsrätt, hovrätt och HD) men det finns 4 domslut. 2 av HD i slutet som säger 2 olika slutsatser, kan det stämma? Kan ni hjälpa mig förstå så att jag vet om det är värt att gå vidare i min stämning. Hur mycket kan man luta sig mot en tidigare dom?
Viktoria Silfverplatz |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill reda ut vilket domslut i NJA 2019 s 807 som gäller samt vilken betydelse rättspraxis har för domstolens bedömning. Domslutet i NJA 2019 s 807 Jag har läst igenom fallet och förstår att det kan framstå som något otydligt vilket domslut som gäller. Utöver de tre instansernas domskäl och domslut brukar även ett förslag till en HD-dom bifogas (ett så kallat "betänkande"). Betänkandet brukar återfinnas innan HD:s dom. I detta fall står det att "Föredraganden, justitiesekreteraren Anna Eberstål, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande dom" varpå förslaget presenteras. I betänkandet föreslås att hovrättens dom ska fastställas.HD har istället meddelat att tingsrättens dom ska fastställas. Svaret på din fråga är således att det är tingsrättens dom som fastställts. Betydelsen av rättspraxis När en domstol har tillämpat en rättsregel på ett konkret fall kan detta få viss prejudicerande effekt, vilket innebär att domstolar därefter kommer att döma likartade fall på samma sätt. Det är dock inte som i USA och inom common law-traditionen, där den högsta domstolens avgörande blir den viktigaste rättskällan. I svensk rätt står istället lagstiftningen i centrum och avgöranden från HD ska fungera som vägledning för andra domstolar. Genom att läsa relevant praxis kan man bilda sig en uppfattning om ungefär hur en domstol kommer döma i en fråga, men i varje fall görs såklart en individuell bedömning.Hur mycket du i ditt specifika fall kan förlita dig på en tidigare dom kan jag inte med säkerhet uttala mig om. Om du behöver mer kvalificerad rådgivning kan jag varmt rekommendera att ta kontakt med Lawlines jurister, vilket man enkelt kan göra via vår hemsida.Hoppas att du fått svar på din fråga och återkom gärna vid ytterligare funderingar!Vänligen,

Vad händer när man överklagar en tingsrättsdom

2020-11-21 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag undrar en sak. Jag blev friad i Tingsrätten, ang att jag ansågs ha avhänt mig egendom, när jag var på obestånd. Det var anmält till ekobrottsmyndigheten. Och jag har just nu löneutmätning. P.g.a obetalda skulder! Tyvärr. Men jag hade fått inledande av skuldsanering. Men det avslogs p g.a att jag förekom hos ekobrottsmyndigheten! Alltså, Jag blev frkänd av Tingsrätten , den 19/10....Den 20/10 överklagade åklagaren till hovrätten! Vad händer nu? Tar dom upp mitt fall? Eller lägger dom ner? Kan man ringa hovrätten? Mvh Anneli.
Aya Alwan |Hej, och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga En tingsrättsdom får överklagas om inget annat är föreskrivet (49:1 RB). För att hovrätten vidare ska pröva tingsrättens dom krävs prövningstillstånd enligt 49:12 RB om inte annat är föreskrivet. Prövningstillstånd krävs i många fall när den tilltalade helt frikänts från ansvar. Prövningstillstånd ska meddelas om (1) det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till (2) det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till (3) det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller (4) det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. (49:14 RB). Du har rätt att överklaga och begära att domstolen inte ska ändra den frikännande domen. Vid ett överklagande skall domstolen pröva om formkraven är uppfyllda, och kräva att dessa ska avhjälpas inom viss tid enligt 51:7 RB. Följer klaganden inte föreläggandet skall överklagandet avvisas. Om överklagandet inte avvisas skall hovrätten, när prövningstillstånd krävs, besluta om sådan tillstånd skall meddelas 51:7a RB. Alltså ska domstolen först och främst pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid och om formkraven är uppfyllda. Efter det får domstolen avgöra om målet ska avgöras med eller utan huvudförhandling. Hovrätten får inte med anledning av åklagarens överklagande till hans eller hennes förmån döma till en brottspåföljd som är svårare och mer ingripande för den tilltalade än vad tingsrätten har kommit fram till (51:25 RB) Paragrafen behandlar förbudet mot ändring i vissa fall mot den tilltalades nackdel. Sammanfattningsvis får domstolen i första hand pröva om överklagandet har skett i rätt tid, om formkraven är uppfyllda, och om prövningstillstånd krävs för att ta ärendet vidare till prövning Hoppas du fick svar på din fråga