Kan ett mål om ringa stöld avslutas utan en rättegång?

2021-03-04 i Strafföreläggande
FRÅGA |Jag har åkt fast för ringa stöld. Jag har erkänt, men vet inte om att jag har gjort detta. Under polisförhör fick jag se filmen från butikens övervakningskamera, jag bröt ihop totalt när jag ser vad jag gjorde. Jag har varit under hård press under många år o har alltid varit ärlig och vill göra rätt, känner inte igen mig själv att göra så här. Nu ska jag till rättegång. Varför kan de inte bara ge straff istället för rättegång när jag har erkänt, kostar en massa onödig tid o pengar för samhället. Jag mår psykiskt väldigt dålig för detta o skäms o tycker det känns extremt jobbigt med rättegång, vad kan man göra?
Adam Rajab |Hejsan! Tack för att du vände dig till Lawline med din fråga.När det kommer till frågor om brottmål är det brottsbalken och rättegångsbalken som man får vända sig till. Jag uppfattar det som att du undrar varför du behöver infinna dig vid en rättegång eftersom du har erkänt till brottet. I vissa fall kan åklagaren meddela ett så kallat strafföreläggande till den misstänkte. Ett strafföreläggande innebär att den misstänkte föreläggs ett bötesstraff, efter vad åklagaren anser att brottet bör föranleda, som den misstänkte får godkänna omedelbart eller inom en viss tid (48 kap. 2 § första stycket första meningen rättegångsbalken). Detta ersätter alltså en vanlig rättegång på så sätt att man godkänner strafföreläggandet och betalar böterna som stadgas i strafföreläggandet.Bötesstraff får föreläggas genom strafföreläggande beträffande brott för vilket böter ingår i straffskalan (48 kap. 4 § första stycket första meningen rättegångsbalken). I ditt fall är brottet som begåtts ringa stöld, vilket regleras i 8 kap. 2 § brottsbalken. Straffskalan för ringa stöld är böter eller fängelse i sex månader. Eftersom böter ingår i straffskalan finns alltså möjlighet till att ett strafföreläggande kan meddelas.Det avgörande är dock ifall åklagaren faktiskt gör bedömningen att det kan bli aktuellt med ett strafföreläggande i ditt fall. Det föreligger alltså ingen skyldighet för åklagaren att meddela strafföreläggande per automatik bara för den misstänkte erkänner till brott. Exempelvis kan det vara fallet att det är oklart vilket straff som ska utdömas, och då måste man hålla en rättegång. I ditt fall finns det dessvärre inget annat alternativ än att infinna sig vid rättegången. Om du känner dig osäker på hur du kan gå vidare med ditt ärende rekommenderar jag dig att du bokar tid med en av våra duktiga jurister. Du kan boka tid enkelt och direkt på https://lawline.se/bokaHoppas du fick svar på din fråga! Skriv annars en kommentar så ska jag förtydliga så gott jag kan. Med vänliga hälsningar,

Måste man stämma motparten för att få till en fastställelsetalan?

2021-03-01 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Måste man stämma motparten för att få till en fastställelsetalan?
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagRättegångsbalken, härefter förkortad som RB, är tillämplig eftersom din fråga berör hur och när man kan väcka en talan. Litis pendens och genkäromålJag tolkar din fråga som att du är svarande i en process där din motpart har väckt en fullgörelsetalan, och att du därför vill väcka en talan samtidigt om att ett rättsförhållande föreligger alternativt inte föreligger. För att ha ett konkret exempel att utgå ifrån så kan man tänka sig att A väcker en fullgörelsetalan mot B om att B ska utge skadestånd på grund av att B vållat en skada. B skulle då kunna tänkas vilja väcka en talan om att någon skadeståndsskyldighet inte föreligger (det vill säga en negativ fastställelsetalan). Emellertid rör båda dessa käromål samma sak (det vill säga i grund och botten frågan huruvida B har vållat en skada och således är ersättningsskyldig), vilket gör att domstolen ska avvisa fastställelsetalan på grund av litis pendens (13 kap. 6 § RB). Det du kan göra i denna situation är att i stället väcka ett så kallat genkäromål, det vill säga en talan som förenas och handläggs tillsammans med den ursprungliga fullgörelsetalan, eftersom talan avser samma sak (14 kap. 3 § RB). Skulle det däremot handla om att du redan har väckt en fullgörelsetalan och vill ha en prejudiciell fråga (det vill säga en fråga som har betydelse för utgången av den andra talan) rättskraftigt avgjord så kan du ändra din talan även efter att talan har väckts. Då kommer alltså din först väckta talan även omfatta fastställelse av det stridiga rättsförhållandet (13 kap. 3 § första stycket 2 punkten RB). Sammanfattning Kort sagt så måste man väcka en ny talan om fastställelse. Det kan dock föreligga hinder (litis pendens) som gör att man i stället måste väcka ett genkäromål. Handlar det om att du redan har väckt en talan så går det att ändra den även efter att den väckts. Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till! Med vänlig hälsning,

Hur många dagar får man vara i arresten?

2021-02-28 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej Hur många dagarfår man vara i arresten?
Sonja Najim |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om polisen misstänker att du har begått ett brott så kan de gripa dig. Efter ett sådant gripande måste en åklagare fatta ett beslut om du ska bli anhållen eller inte. Om du blir anhållen så kommer du att vara inlåst i en cell. Du får vara inlåst och anhållen i en cell i högst tre dagar.Om du har fler frågor så är du varmt välkommen att återvända till oss på Lawline!Vänligen,

Varför häktas en person?

2021-02-28 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej Varför häktas en person?Tacksam för svar MVH
Sonja Najim |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.En person kan under en förundersökning bli häktad. Häktning är ett tvångsmedel som används för att frihetsberöva personer som är misstänkta för grövre brott. När får man häkta en person?En person som är på sannolika skäl misstänkt för ett brott som kan leda till fängelse i ett år eller mer får häktas om det finns en risk för att han eller hon, kommer att hålla sig undan, kommer försvåra utredningen eller fortsätter att begå brott. Andra skäl till häktning kan också vara att en person som är på sannolika skäl misstänkt för ett brott är okänd och vägrar uppge sitt namn och sin adress eller inte är folkbokförd i Sverige och det finns risk för att personen lämnar landet.Om du har fler frågor, är du varmt välkommen att återvända till oss på Lawline!Vänligen,

Ny förundersökning trots tidigare strafföreläggande?

2021-03-03 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej! Om man fått ett strafföreläggande, godkänt det och betalat böterna för ringa narkotikabrott för ca 4 månader sedan, kan man då utan vetskap plötsligt få besked om att en annan förundersökning pågått o nu står man anklagad för narkotikabrott och överlåtelse ist i samma händelse/mål? Först bad undersökningsledaren om ursäkt och skyllde på systemet sedan ringde hen upp efter en timme och tog tillbaka det hen sagt och ursäkten att systemet felat. Hur fungerar lagen om att inte kunna bli dömd 2 ggr för samma brott/händelse då den första domen vunnit laga kraft? Tacksam för svar
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du verkar vara inne på är det inte meningen att man ska kunna bli dömd två gånger för samma sak. Ett godkänt strafföreläggande gäller som en dom som har vunnit laga kraft (48 kap. 3 § andra stycket rättegångsbalken), vilket innebär att personens ansvar för gärningen inte kan prövas på nytt. Huruvida det en ny prövning tar sikte på verkligen rör samma sak som redan är slutligt avgjord kan vara en svår bedömning, och det skulle möjligen kunna vara därför undersökningsledaren tycks mena att en ny undersökning och prövning vore i sin ordning. En ny förundersökning efter godkänt strafföreläggande kan alltså tyda på att det inte gäller exakt samma gärning enligt dem. Står det dock klart att det rör samma gärning, vilket undersökningsledaren inledningsvis verkade hålla med dig om, är utgångspunkten att frågan är slutligt avgjord och inte ska kunna tas upp till prövning igen. När så ändå skett har Högsta domstolen klarlagt att den nya domen ska undanröjas, medan det tidigare strafföreläggandet ska stå kvar (NJA 1970 s. 380). Saker som skulle kunna vara aktuella här som påverkar slutgiltigheten av ett strafföreläggande och möjliggör för ny prövning om samma gärning är undanröjande (59 kap. 6 §) eller resning (58 kap. 2 och 3 §). Efter undanröjande av strafföreläggande får saken prövas på nytt, men straffet får ändå inte bli svårare än det ursprungliga strafföreläggandet. Efter resning i målet kan dock svårare straff föreläggas i vissa fall (58 kap. 3 §). Dessa åtgärder kan under vissa förutsättningar bli aktuella om det skett något formellt fel i handläggningen, eller något materiellt fel, såsom att man anser att fel slutsats dragits. Jag rekommenderar att du hör av dig igen och försöker få mer information: först och främst bör klargöras huruvida de menar att den nya förundersökningen rör samma eller en annan gärning. Om svaret är att det är samma gärning kan du fråga varför de inte anser att strafföreläggandet innebär att frågan är slutligt avgjord, och på vilken grund strafföreläggandet exempelvis undanröjts eller resning begärts/beviljats om så är fallet. Oavsett kan det vara en god idé att anlita en straffrättsjurist som kan se över ditt fall i detalj och hjälpa dig att bevaka dina rättigheter om förundersökningen inte läggs ner. Lycka till, och om du har fler funderingar är du varmt välkommen att återkomma med en ny fråga!Med vänlig hälsning,

Får polisen kroppsvisitera hantverkare på grund av knivlagen?

2021-02-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag jobbar som elektriker och i fredags kl16 när jag va påväg hem från jobbet (iklädd mina arbetskläder) så kom en civil polis och ställde frågor. Naturligtvis visade jag legitimation och efter det började polisen visitera mig med hänvisning till knivlagen. Jag är ostraffad sen tidigare men nu strafföreläggande böter i om brott mot knivlagen.Får polisen göra såhär?
Fredrik Anstrin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!BakgrundDu har blivit föremål för en kroppsvisitation, vilket innebär att polisen har gjort en undersökning av vad du har på dig och vad du bär med dig. När det gäller statens ingrepp mot enskilda (i ditt fall: polisen mot dig) är det en god idé att ta avstamp i regeringsformens (RF) andra kapitel. RF 2:6 ger att var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingade kroppsliga ingrepp. Denna rättighet kan begränsas genom lag (i ditt fall: polislagen/rättegångsbalken) enligt RF 2:20 p 2. Enligt RF 2:21 ska begränsningen ske endast om det är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle samt att begränsningen är proportionerlig.RegleringEn kroppsvisitation får vidtas om omständigheterna i 28:11 rättegångsbalken (RB) föreligger. Bestämmelsen ger att polisen får kroppsvisitera om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa. I ditt fall fall är det aktuella brottet att du har burit kniv på allmän plats. Av 1 § lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål (knivlagen) är det ett brott att inneha kniv på allmän plats. Enligt det andra stycket är det dock tillåtet bland annat om innehavet är att anse som befogat med hänsyn till föremålets art, innehavarens behov och övriga omständigheter. I ditt fall kan det anses befogat att du på väg hem från ditt arbete som elektriker fortfarande bär kniv (för hur ska du annars förflytta kniven?), men polisen gjorde uppenbarligen en annan bedömning. Jag kan inte säga mer än att det är en helhetsbedömning. Möjligtvis hade bedömningen fallit ut till din fördel om du hade arbetat som snickare (se exempelvis RH 1996:23).Om du anses ha brutit mot 1 § knivlagen, ger 4 § att påföljden är böter eller fängelse, men att det inte döms till ansvar om det är ett ringa fall. Även här kan polisens bedömning betraktas som tveksam, eftersom du kanske har gjort dig skyldig till ett ringa fall (om du över huvud taget har brutit mot förbudet i 1 § knivlagen). Förutsättningen för kroppsvisitation är ju att fängelse kan följa, och även i detta skede är det tveksamt. SammanfattningAvslutningsvis har du blivit utsatt för ett kroppsligt ingrepp, där polisen har misstänkt dig för att ha begått ett brott mot knivlagen endast på grund av den omständigheten att du bar arbetskläder (att döma av den informationen som du gett i din fråga). I flera delar är det tveksamt om polisen hade befogenheten att kroppsvisitera dig. Mitt råd till dig är att göra en anmälan till JO (som tyvärr inte kan göra mer än att rikta kritik mot Polismyndigheten).Hoppas att du fick svar på din fråga!

Hur många dagar får man vara i arresten?

2021-02-28 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej Hur många dagarfår man vara i arresten?
Sonja Najim |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om polisen misstänker att du har begått ett brott så kan de gripa dig. Efter ett sådant gripande måste en åklagare fatta ett beslut om du ska bli anhållen eller inte. Om du blir anhållen så kommer du att vara inlåst i en cell. Du får vara inlåst och anhållen i en cell i högst tre dagar. Om du har fler frågor så är du varmt välkommen att återvända till oss på Lawline!Vänligen,

Måste en advokat företräda sig själv i rättegång?

2021-02-28 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej hur funkar det i fall där en advokat blir utsatt för brott som inte är relaterat till personens arbete. Har även advokaten då rätt till en försvarsadvokat eller måste advokaten vara sin egen advokat så att säga eftersom det är hans eller hennes yrke?
Viktoria Silfverplatz |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Jag tänkte först reda ut vad som gäller när en advokat utsatts för brott och därefter vad som gäller när en advokat åtalats för brott. Som målsägande Vid de flesta typer av brott har åklagaren åtalsplikt, vilket innebär att åklagaren måste väcka åtal om det finns tillräckliga bevis på att brott har begåtts. Om en advokat skulle bli utsatt för ett brott är det alltså åklagaren som för talan om brottet (20:2 och 20:6 RB) och advokaten är målsägande. Advokaten företräder alltså inte sig själv. Som misstänkt Enligt 21:1 RB får den misstänkte själv föra sin talan. Det finns alltså möjlighet för en advokat (eller annan för den delen) att företräda sig själv. En offentlig försvarare förordnas i de fall som anges i 21:3a RB. Detta förutsätter dock att den misstänkte begär det. Man kan också företrädas av en försvarare som man själv valt. Det finns alltså möjlighet att försvara sig själv, begära en offentlig försvarare eller själv välja en försvarare. Slutsats Om en advokat blir utsatt för ett brott är det åklagaren som väcker åtal och för talan. Om advokaten däremot är åtalad kan denne välja att företräda sig själv, men kan likväl välja en annan försvarare.Hoppas att du har fått svar på din fråga och återkom gärna vid ytterligare funderingar! Vänligen,