Vem prövar frågan om resning av beslut från mark- och miljööverdomstolen?

2020-01-17 i Domstol
FRÅGA |Hej, i ert svar https://lawline.se/answers/14083 anges att högsta domstolen prövar frågan om resning av beslut från mark- och miljööverdomstolen. Varifrån har man den uppgiften? I lagen om mark- och miljödomstolar anges att mark- och miljööverdomstolen är sista instans.
Dostan Sulaiman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Resning är ett extraordinärt rättsmedel. Av 11 kap. 13 § regeringsform följer att det är Högsta domstolen som prövar frågan om resning av beslut. Högsta förvaltningsdomstolen prövar dock frågan om resning när det gäller ett ärende för vilket regeringen, förvaltningsdomstol eller förvaltningsmyndighet är högsta instans. Mark- och miljödomstolen är högsta instans i vissa spörsmål, exempelvis mål enligt miljöbalken (5 kap. 5 § lagen om mark- och miljödomstolar). Det är dock inte en domstol vars beslut Högsta förvaltningsdomstolen prövar frågan om resning för.Frågan om resning av beslut från mark- och miljööverdomstolen ska således prövas av Högsta domstolen om inte någonting annat angetts i lag. I 58 kap. 4 § rättegångsbalk anges att en resningsansökan skriftligen ska inges hos hovrätten om domen meddelats i tingsrätten och i annat fall hos Högsta domstolen. En lagregel som säger att resning av beslut från mark- och miljööverdomstolen ska prövas av annan än Högsta domstolen finns inte. Det är därför Högsta domstolen som prövar frågan om resning av beslut från mark- och miljööverdomstolen.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Vad menas med åtalsprövning?

2020-01-16 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! läser just nu allmän straffrätt och förstår inte riktigt vad som menas med åtalsprövning. Vem är det som genomför åtalsprövningen? När sker en åtalsprövning? och vad är det som prövas i en åtalsprövning?
Dostan Sulaiman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kan inledningsvis nämna att en åklagare har en absolut åtalsplikt. Detta innebär att en åklagare i princip är skyldig att väcka åtal mot någon om åklagaren anser att personen i fråga gjort sig skyldig till ett brott, bevisningen är tillräcklig för en fällande dom och om åtalsförutsättningarna i övrigt är uppfyllda.En åklagare måste alltså vid varje ärende som dyker upp på dennes bord pröva om gärningen och omständigheterna i det enskilda fallet uppfyller de olika rekvisiten för brott, om bevisningen är tillräcklig för en fällande dom och om åtalsförutsättningarna i övrigt är uppfyllda. Denna prövning kallas åtalsprövning. Man kan säga att åklagaren prövar om denne bör väcka åtal. Åtalsprövningen kan utmynna i att åklagaren väcker åtal mot någon (eller beslutar om strafföreläggande/åtalseftergift). Åtalsprövningen kan även utmynna i att åklagaren inte väcker åtal exempelvis på grund av otillräcklig bevisning.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Måste man ordna egen advokat om man inte har rätt till ett målsägandebiträde?

2020-01-14 i Parter i rättegången
FRÅGA |Min son blev slagen i ansiktet med knuten näve. Käken gick av och det blev operation och han har bestående skador på tre tänder. Gärningsmannen är känd och det finns vittnen till händelsen. Nu är min son nekad målsägarbiträde, innebär det att vi skall skaffa advokat själv och får vi betala om den misstänkte inte blir dömd? Min son är myndig och den misstänkte är 17 år.
Liv Nyström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som om tingsrätten har fattat ett beslut om att din son inte har rätt till ett målsägandebiträde och att ni nu undrar över om han ska anlita en advokat. Enligt beskrivningen i din fråga verkar det röra sig om misshandel (3 kap. 5 § brottsbalken). Misshandel hör under allmänt åtal och det är då en åklagare som åtalar och för talan mot den misstänkte om den brottsliga gärningen (20 kap. 2 och 3 §§ rättegångsbalken). Din son kommer förhöras vid en eventuell rättegång och berätta sin version om vad som hände men det är upp till åklagaren att bevisa att det har skett ett brott. Om din son har ett skadeståndsanspråk är åklagaren som huvudregel skyldig att på din sons begäran föra skadeståndstalan (22 kap. 2 § rättegångsbalken). Jag råder därför din son att kontakta åklagaren för att diskutera vad för skadeståndsanspråk som din son har. När det kommer till skadestånd till följd av brott finns det vissa schabloner på vad man kan få för ersättning men det kan en åklagare informera närmre om(läs mer här). Om din son har haft inkomstförluster eller kostnader i samband med misshandeln (sjukvård, terapi, etc.) är det bra om ni sparar kopior på kvitton som kan användas som bevis för dessa. Om din son ändå känner att han behöver stöd utöver åklagaren kan han anlita en advokat men då kommer din son få stå för kostnaden för denna oavsett om det misstänkte döms eller frias för brott. Jag är övertygad om att din son får fullgott stöd genom att åklagaren för talan och ni behöver då inte anlita en advokat som kan bli kostsam. Om din son behöver extra stöd vid polisförhör har han rätt till att en stödperson följer med. En stödperson kan vara en förälder, en släkting, en god vän eller någon annan. Ett annat tips är att kontakta brottsofferjouren i din sons region om han behöver en stödperson eller vill veta mer om hur en eventuell rättegång kommer gå till. Vid en rättegång kan du som förälder och andra personer som vill stötta din son sitta med som åhörare i rättssalen. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Kan jag överklaga en bot som jag skrivit under?

2020-01-10 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej!Polisen stoppade mig parkerad efter att jag kört in i parkeringen och hävdade att jag hade telefonen i handen medans jag körde och att hans bevis va att han såg med sina ögon. Jag var rädd om mitt körkort så jag skrev under böter men nu ångrar jag mig och vill överklaga, har jag rätt till det? Och kan jag vinna för att polisens ända bevis är att de sätt med ögonen.
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!När du skrev under boten innebar det att du godkände den och kan därför inte i efterhand överklaga/bestrida den. Jag tror inte heller att tingsrätten kommer godkänna en resning av målet och ompröva den, enligt punkterna i 58 kap 2 § Rättegångsbalken (RB). Annars kan jag inför framtiden rekommendera att inte skriva under boten direkt, utan be om att få tänka på saken, eftersom du alltid kan skriva under en bot i efterhand.Angående om du hade kunnat vinna i rättegång, är det svårt att svara på. Visserligen behöver polisen/åklagaren i en rättegång bevisa att du faktiskt haft telefonen i handen, att de sett det med ögonen är inget starkt bevis eftersom risken finns att de faktiskt sett fel i och med att du säger att du inte ens hade telefonen i handen. Utan bevis blir det ingen fällande dom. Huvudregeln är att en åklagare inte ska ta det till domstol om den inte har bevis, så jag skulle gissa på att ingen rättegång skulle bli av vid en sådan situation. Återkom gärna vid ytterligare funderingar!Önskar dig en trevlig dag!Med vänlig hälsning,

Behöver polisen ett godkännande för att genomföra en husrannsakan?

2020-01-17 i Förundersökning
FRÅGA |Måste polisen ha en" lapp" från åklagaren/ elr vem som utfärdar dom. För at husransaka/ genomsöka bil alternativt person ?
Moa Kryh |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om polisen kan besluta om husrannsakan, eller om det behöver godkännas av åklagare eller någon annan.Reglerna om husrannsakan finns i rättegångsbalken (RB) 28 kap.Husrannsakan innebär att hus, rum eller slutet förvaringsställe (t.ex. förråd eller bil) söks igenom. Genomsökningen kan ske för att söka efter föremål eller av utredningsskäl, s.k. reell husrannsakan. För att en reell husrannsakan ska få ske krävs att att finns anledning att anta att ett brott har begåtts, med fängelse i straffskalan (RB 28 kap. 1 §).Husrannsakan kan även ske för att söka efter personer, s.k. personlig husrannsakan. En personlig husrannsakan sker för att söka efter en viss person som ska gripas, anhållas eller häktas, hämtas till förhör eller till inställelse vid rätten eller underkastas kroppsvisitation eller kroppsbesiktning. (RB 28 kap. 2 §).Förordnande om husrannsakan meddelas av förundersökningsledare, åklagare eller domstol (RB 28 kap. 4 § 1 st). Förundersökningsledare är ibland åklagare, ibland polis. Polisen är oftast förundersökningsledare under spaningsskedet, då man utreder vem som kan misstänkas för brottet. När polisen har kommit så långt att någon skäligen kan misstänkas för brottet tar en åklagare över förundersökningsledningen. Vid mindre allvarliga brott är polisen fortsatt förundersökningsledare. Till sådana brott hör till exempel snatterier, trafikbrott och stöld. Så, är en polis förundersökningsledare är det denne som förordnar om husrannsakan. I annat fall är i huvudsak åklagare som förordnar om husrannsakan. Till detta finns det en del undantag, t.ex. om det finns risk för att utredningen fördröjs, kan en polis vidta husrannsakan även utan ett förordnande (RB 28 kap. 5 §). Hoppas du fått svar på din fråga!

Hur kan en polisanmälan om egenmäktigt förfarande skrivas av?

2020-01-16 i Förundersökning
FRÅGA |Hur kan polisen hävda att en anmälan om egenmäktigt förfarande är civilrättsligt och därför ha rätt att skriva av anmälan. Egenmäktigt förfarande är väl ändå ett brott?
Sandra Kjellberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ja, det stämmer att egenmäktigt förfarande är ett brott och det finns reglerat i Brottsbalkens (BrB) 8 kapitel, 8 §. Med tanke på att jag inte känner till några närmare uppgifter i ditt fall så kan jag bara uttala mig om vad som gäller rent allmänt. Polisens uttalande förefaller enligt min mening lite märkligt när denne hävdar att det är "civilrättsligt" då det enligt lag utgör ett brott och på den grunden väljer att lägga ner din anmälan. Givetvis kan brottet egenmäktigt förfarande aktualisera en rad civilrättsliga frågor som utfående av skadestånd och bättre rätt till egendom, men det förtar inte gärningens ställning som brott. Polisen ska enligt rättegångsbalkens (RB) 23 kap. 1 § stycke 1 inleda en förundersökning så snart som möjligt om det på grund av angivelse finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åta har förövats. Vilket egenmäktigt förfarande gör. Det råder alltså en förundersökningsplikt för polisen och denna princip innebär en skyldighet att inleda utredning om det ligger inom det rimligas gräns att anta att en utredning kan leda till att saken klaras upp och att någon kan lagföras för brottet (se RB 23 kap. 1 § stycke 2). Det blir lite svårt för mig att uttala mig om hur polisen kan ha resonerat eller på vilken grund de skrev av din anmälan men polisen har i vart fall en lagreglerad rätt att göra så under vissa omständigheter. Men att enbart skriva av din anmälan därför att det är en civilrättslig fråga förefaller enligt min mening som märkligt.Mitt råd är att du vänder dig till polisen och ber om ytterligare uppgifter om på vilken grund din polisanmälan lades ner, eftersom de i regel har en lagstadgad utredningsplikt. Behöver du ytterligare juridisk hjälp får du gärna höra av dig till oss på Lawline på info@lawline.se. Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga och lycka till. Med vänlig hälsning,

Vittna mot/för nårstående

2020-01-11 i Vittna
FRÅGA |Hej! Min far ska överklaga sin dom i ett brottsmål och jag vill gärna ställa upp som vittne då. Måste jag avlägga ed och är jag tvingad att svara på alla frågor som ställs? Eller kan man välja att ge exempelvis "ingen kommentar" som svar? Har hört olika saker och blir lite förvirrad. Tack på förhand
Patrik Olsson |Hej!Tack för din fråga.Eftersom du räknas som en närstående så gäller framförallt regeln i 36:13 2 st Rättegångsbalk (1942:740) som stadgar att närstående inte får avlägga ed.Även regeln i 36:6 1 st RB säger att du som vittne inte måste svara på frågor som kan skada en närstående, domstolen får inte heller beakta omständigheten att du inte svarat på en fråga i sitt domslut.MVH

Processföring i domstol och brott mot tystnadsplikt

2020-01-05 i Domstol
FRÅGA |Hej! Jag undrar om Högsta domstolen får åta sig ett mål utan att det gått igenom underinstanserna, för att ge vägledning i liknande fall?Och är det endast JK som får väcka åtal mot en journalist som brutit sin tystnadsplikt gentemot en meddelare?Tack på förhand!
Sofia Granberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Gällande din första fråga är svaret ja. Regler om processföring i domstol finns i Rättegångsbalken (RB). Där finns en möjlighet att skicka ett mål direkt till Högsta domstolen (RB 56 kap § 13.). En tingsrätt eller hovrätt kan med parternas samtycke besluta om att skicka ett mål till HD om man tror att fallet kan ha värde som vägledning (prejudikat). HD avgör då om målet har prejudikatvärde och om de ska pröva målet eller inte. Att skicka upp målet på det här sättet kallas ibland i dagligt tal för att "ta hissen till HD" eller att "hissa upp målet till HD."Även gällande din andra fråga är svaret ja. Meddelarfriheten stadgas i Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) som är två av våra grundlagar. Journalistik i tryckt skrift regleras av TF, och tekniska upptagningar som radio och TV av YGL. Journalisters tystnadsplikt mot en källa som vill vara anonym stadgas i TF 3 kap § 3 och i YGL 2 kap § 3. Att avslöja en meddelare som vill vara anonym kan alltså utgöra brott mot tystnadsplikten. Enligt TF 9 kap §1 -3 är JK ensam åklagare i mål som gäller brott mot bestämmelserna i Tryckfrihetsförordningen. Detsamma gäller för brott mot bestämmelser i Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL 7 kap 1 §). Hoppas du fick svar på dina frågor!