Kan man få reda på om man är polisanmäld eller få information om processen?

2019-10-17 i Förundersökning
FRÅGA |Hej, Jag har snattat en vara värde ca 20 kr ( som skulle kastas) när jag jobbade som städare. Butiken tog mina uppgifter samt skrev ner vad jag har snattat. Dom sa dom hade polisanmält detta ( 19 aug) Men det kom inga polis till platsen. Förlorade självklart mitt jobb men får skylla mig själv där. Vad händer nu med polisanmälan ? Får jag nån info som pågår eller kolla upp detta?
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om man blir polisanmäld har polisen ingen laglig skyldighet att underrätta dig om detta. Exempelvis försöker polisen först ta reda på om något brott ens ägt rum och om de väljer att inte inleda förundersökningen kommer du inte få reda på att en polisanmälan mot dig kommit in. Även om förundersökningen startas och du är misstänkt (misstankegraden "kan misstänkas" föreligger) har du ingen rätt att få reda på detta eller information om utredningen. Det är först när du är "skäligen misstänkt" för brottet (23 kap 18 § rättegångsbalken) som du kommer att bli underrättad om detta. Polisen har då utrett brottet och samlat in bevis. Att man är skäligen misstänkt innebär att det finns konkreta och objektivt underbyggda omständigheter som talar för att man begått gärningen. Du kan alltså inte kolla upp eller få någon info om/förrän du anses skäligen misstänkt, då kommer du bli kontaktad.Med vänlig hälsning

Vad händer om jag vägrar att vittna?

2019-10-16 i Vittna
FRÅGA |Hej.Jag undrar om man blir häktad för att vägra avlägga ed när man ska vittna. Får man en offentlig försvarare då också, som i brottmål?
Sean Persson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om att vittna finns i Rättegångsbalken (RB).I Sverige gäller vittnesplikt, vilket innebär att du är skyldig att vittna om du blir kallad (36 kap. 1§ RB). Precis som du skriver finns flera åtgärder som domstolen kan besluta om för att få den som inte vill vittna att faktiskt vittna.Skulle du inte komma till huvudförhandlingen kan domstolen besluta om att du ska hämtas till huvudförhandlingen av polis. Domstolen kan också besluta om att du kallas till en ny huvudförhandling och att du riskerar vite om du inte kommer dit (36 kap. 20§ RB). Skulle du dyka upp vid en huvudförhandling men vägra vittna kan domstolen hota med vite och häktning. Precis som du skriver kan domstolen inte hålla någon som vägrar vittna häktad i mer än 3 månader (36 kap. 21§ RB). Är man skyldig att vittna men vägrar att vittna kan man också riskera att behöva betala rättegångskostnader som orsakats parterna i rättegången av att man vägrar vittna (36 kap. 23§ RB).Det anses finnas en möjlighet för domstolen att inte besluta om dessa åtgärder om domstolen anser att det inte är proportionerligt. Ett exempel på detta skulle kunna vara om vittnesmålet inte är av betydelse för målet och den som vittnar riskerar att utsättas för hot eller våld.Sammanfattningsvis så finns det en risk att bli häktad om man vägrar att vittna. Först blir det vite och hämtning och efter det kan det bli häktning. Eftersom du inte blir åtalad och inte hamnar inför domstol så får du inte en försvarare. Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh

Kan jag vittna mot mitt barn?

2019-10-11 i Vittna
FRÅGA |Hej!Jag är kallad som vittne av åklagaren i ett mål som gäller min son. Åtalet handlar om olaga hot från min son till min sambo. Är jag som nära anhörig skyldig att vittna?
Erik Olshov |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!VittnespliktUtgångspunkten är att var och en som inte är part i målet får höras som vittne enligt 36:1 rättegångsbalken (RB). Regleringen utgår från att det är en allmän medborgerlig skyldighet att vittna inför domstol, den så kallade vittnesplikten. Denna vittnesplikt kan därför i normalfallet förenas med t.ex. vite enligt 36:7 RB. Ett vittne avlägger normal vittnesed enligt 36:11 RB. Innebörden av vittnesed är att man kan göra sig skyldig till mened om man ljuger eller förtiger sanningen enligt 15:1 brottsbalken (BrB).Undantag från vittnespliktFrån den allmänt vittnesplikten finns det dock undantag. I 36:3 RB finns en bestämmelse som gäller närstående. Regeln innebär att vissa personer, som på en del olika sätt kan räknas som närstående till en part, inte är skyldiga men väl får lov att avlägga vittnesmål. I uppräkningen av vem som anses vara närstående anges den som med part är i rätt upp- eller nedstigande släktskap, dvs. barn och förälder. Ett 36:3-vittne som väljer att vittna, ett s.k. frivilligt vittne, får inte i brottmål avlägga ed om den tilltalade anses vara närstående enligt tidigare nämnda 36:3 RB. Detta regleras i 36:13 2 st. RB.Alltså det är frivilligt om du vill vittna eller inte, du får dock inte avlägga vittnesed.Jag hoppas att detta var svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vem ska jag kontakta för att veta när jag ska vittna?

2019-10-10 i Vittna
FRÅGA |Har blivit kallad till att vittna men har glömt bort datumet för det, vilka ska jag kontakta för att få reda på datumet jag ska vara där?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om du blivit kallad att vittna men tappat bort kallelsen och glömt vilket datum förhandlingen ska hållas ska du kontakta den domstol som skickat kallelsen. Här hittar du en lista över Sveriges tingsrätter och kontaktinformation till dessa. Genom att klicka in på rätt domstol får du även upp ett telefonnummer samt mailadress till den berörda domstolen. Om du inte vet vilken i vilken domstol förhandlingen ska hållas är det som utgångspunkt vid den domstol där brottet begicks (19 kap. 1 § rättegångsbalken). Det är viktigt att att du kontaktar domstolen för att ta reda på datumet för när du ska infinna dig och vittna, annars kan hela rättegången behöva skjutas upp.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Kan en tilltalad som överklagar en dom i brottmål meddelad av tingsrätten dömas till strängare straff av hovrätten?

2019-10-16 i Domstol
FRÅGA |Om den som blivit dömd för brott överklagar domen men inte åklagaren kan hovrätten utdöma ett strängare straff för den som blivit dömd då?
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Du vill veta om huruvida någon som överklagar en dom i ett brottmål kan bli dömd till ett strängare straff än vad som dömdes ut i den första instansen (t.ex tingsrätten). Vad säger lagen? Den viktigaste lagen som reglerar domstolarna är rättegångsbalken (RB). Av 51:25 1 st RB kan man utläsa att hovrätten inte får utdöma en strängare påföljd än tingsrätten om det var den tilltalade som överklagade. Inte heller får hovrätten döma till en strängare påföljd om åklagaren överklagar till den tilltalades fördel. Denna bestämmelse är ett uttryck för en processrättslig princip som kallas reformatio in pejus som på latin ungefär betyder "ingen förändring till det sämre får ske". Hovrätten får alltså inte döma till ett strängare straff än tingsrätten om bara den tilltalade överklagar domen. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Med vänlig hälsning,

Hur begär man resning?

2019-10-15 i Domstol
FRÅGA |Hej,Jag skulle vilja inledda en resning process och undrar hur ska jag kunna gå till väga.Målet är från 2006 och 2011Tacksamt för återkopplingBästa hälsningar
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Resning är ett extraordinärt rättsmedel och godkänns endast i undantagsfall. Om resning beviljas innebär det att den gamla domen rivs upp och en ny rättegång ska hållas. Vad krävs för att resning ska beviljas?Huvudregeln inom svensk rätt är att domen är gällande när den vunnit laga kraft, dvs när överklagandetiden gått ut. För att kunna begära resning krävs något särskilt så som att det exempelvis framkommit ett nytt bevis som inte tidigare var känt och att detta skulle ändra utgången i målet (58 kap. 2 § RB). Vilka tidsfrister gäller?Som huvudregel gäller att ansökan om resning till men för den tilltalade ska göras inom ett år från det att sökanden fick kännedom om det förhållande som ansökningen grundas på (58 kap. 4 § RB). HD har godkänt bevisning som varit känd i mer än ett år innan resningsansökan inkom eftersom de ansåg att den fått ny betydelse sett i ljuset av annan bevisning, se NJA 2013 s. 931. Hur ansöker jag om resning?Om domen du vill begära resning för är en tingsrättsdom görs resningsansökan till Hovrätten. Är det en hovrättsdom du vill begära resning för görs ansökan hos Högsta domstolen (58 kap. 4 § RB). I resningsansökan ska man ange den dom som ansökan avser, det förhållande ansökan grundas på, skälen för ansökan samt de bevis man vill åberopa och vad som ska styrkas med varje bevis. Ansökan ska undertecknas av sökanden själv eller hens ombud (58 kap. 5 § RB).Högsta domstolen har en färdig blankett om resning man kan fylla i och skicka in. Den hittar du här.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Kan jag polisanmäla ett misstänkt brott?

2019-10-10 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!! Har en fråga. Kan jag som förälder polisanmäla pappan till mitt barn för psykisk misshandel???
Erik Olshov |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!MisshandelMisshandel är ett brott enligt 3:5 brottsbalken (BrB). Det innebär att den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd kan dömas för misshandel. Det krävs att dessa handlingar har begåtts med uppsåt enligt 2:2 1 st. BrB, om gärningen har begåtts genom oaktsamhet kan man istället bli dömd för vållande till kroppsskada enligt 3:8 BrB. Polisanmäla Dessa två brott hör under allmänt åtal enligt 20:3 rättegångsbalken (RB) och en åklagare kan föra talan i målet enligt 20:2 1 st. RB. En förundersökning om brott ska inledas av polis eller åklagare så snart det på grund av angivelse eller annat skäl finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har begåtts enligt 23:1 1 st. RB. Jag rekommenderar därför att du kontaktar polisen på telefonnummer 11414 eller besöker en polisstation för att ange de misstänkta brotten.Jag hoppas att detta gav dig hjälp på vägen!Med vänliga hälsningar,

Hur lyder rättsfrågan i NJA 2018 s.487?

2019-10-09 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hur lyder rättsfrågan/rättsfrågorna i NJA 2018 s. 487?
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rättsfrågan i NJA 2018 s.487 är ifall Nomus Fastighets AB har rätt att överklaga en tidigare dom från tingsrätten trots att den föreskrivna tiden för att överklaga egentligen gått ut. Detta är vad som kallas för återställande av försutten tid. För att en ny tid för överklagan ska beviljas måste det ha funnits en giltig ursäkt, s.k. laga förfall, för varför överklagan inte inkom i tid. Nomus fastighets AB hävdar att de aldrig fått del av domen och att det därför förelåg laga förfall. Tingsrätten hade skickat domen till en e-postadress som Nomus Fastighets AB inte har lämnat till Tingsrätten. Inte heller hade de blivit informerade om att denna e-postadress skulle användas. HD behövde alltså ta ställning till ifall det förelåg laga förfall på grund av att tingsrätten skickat domen till en e-postadress som inte var lämplig att använda. HD beslutade att det förelåg laga förfall Nomus Fastighets AB fick alltså en ny tid att överklaga tingsrättens dom.Återställande av försutten tid regleras i 58 kap 11 § Rättegångsbalken (RB) och laga förfall i 32 kap 8 § RB.Hoppas du fick svar på din fråga.