Hitta domar från domstolar i EU-länder

2019-08-19 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Om en svensk medborgare begår ett brott i ett annat land, i det här fallet Österrike, och blir dömd. Går det då att få tag på den domen och hur går jag tillväga?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!European e-Justice är en sida som publicerar relevant rättsinformation från EU-länder på 23 olika språk, bland annat kan det finnas länkar till databaser där ett lands domstolsavgöranden publiceras. Här ska du kunna följa dig vidare till en länk där domar från österrikiska domstolar publiceras elektroniskt samtidigt som du får tillgång till information om det österrikiska rättsväsendet. Dock kan det krävas att du vet en del specifik information om den dom som du vill läsa om, exempelvis vilken domstol det var som dömde och mellan vilka datum domen kan ha kommit.Hoppas att du fick svar på dn fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad kan jag göra om hovrätten inte meddelar prövningstillstånd?

2019-08-17 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag har förlorat en rättegång då tingsrätten gick på svarandens muntliga utsago och från dess vittnen som alla var nära släkt med svaranden. Jag har överklagat till hovrätten men dom tog inte upp fallet. Finns det något annat jag kan göra. Jag har oberoende vittnen och även bilder som visar att det dom sagt och domen helt baseras på - är ren lögn.
Henrik Åkesson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer att besvara din fråga med hjälp av reglerna i rättegångsbalken (RB).Jag tolkar din fråga som att hovrätten inte meddelat prövningstillstånd. Som huvudregel krävs det nämligen prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva tingsrättens dom (RB 49 kap. 12 §). Överklaga hovrättens beslutHovrättens beslut att inte meddela prövningstillstånd är något som kan överklagas till Högsta domstolen (RB 54 kap. 3 § första stycket). Högsta domstolen prövar då både om det finns skäl för att meddela prövningstillstånd i Högsta domstolen och om hovrätten borde ha meddelat prövningstillstånd. Om detta kan du läsa här.ResningHar domen vunnit laga kraft kan du ansöka om resning på grunden att vittnen givit falska utsagor och att dessa falska vittnesmål antas ha påverkat utgången av målet (RB 58 kap. 1 § första punkten). Om du inte tidigare kunnat åberopa den bevisningen du nu har kan även den nya bevisningen vara grund för resning (RB 58 kap. 1 § tredje punkten).Du ansöker om resning skriftligen hos hovrätten, detta ska göras inom ett år från det att du fick kännedom om det förhållande som ansökningen grundar sig på (RB 58 kap. 4 §). Vad ansökan ska innehålla framgår av RB 58 kap. 5 §. SammanfattningDe alternativ du har är främst att överklaga hovrättens beslut att inte meddela prövningstillstånd, men även att du ansöker om resning. Jag hoppas du fått svar på din fråga. Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma! Med vänliga hälsningar

Vem står för kostnaderna för målsägandebiträdet?

2019-08-15 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej!Min sambos dotter har polisanmält sin gamla arbetsgivare för sexuella trakasserier och nu har åklagare beslutat att ta detta vidare till åtal.Tidigare i veckan fick dottern frågan om hon ville ha ett målsägarbiträde och som vi förstod så skulle inte detta medföra ngn kostnad för henne.Men vad händer om han som är anmäld inte blir fälld, kommer hon då ev. får stå för några kostnader?mvh.
Astrid Niva-Lindmark |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är domstolen som förordnar målsägandebiträde när förundersökningen har inletts. Det är staten som står för kostnaderna för målsägandebiträdet och det kostar ingenting för målsägande själv. Om den tilltalade döms för brottet kan det hända att hen få betala tillbaka kostnaderna för målsägandebiträdet till staten. Din sambos dotter kommer således aldrig kunna bli tvungen att stå för kostnaderna för ett målsägandebiträde som domstolen har förordnat, däremot kan den tilltalade behöva göra det. Vänligen,

Vad utgörs rättegångskostnader av?

2019-08-11 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hjälpen väninna med stämningsansökanVad skriver man för belopp på eventuella yrkande av rättegångskostnader?
Felicia Fredin |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Regler om rättegångskostnader regleras i 18 kap. rättegångsbalken (RB). Vad är rättegångskostnader? Rättegångskostnad utgörs av de kostnader en part har för att driva en process i domstol. Kostnaderna består av arvode till ombud, ersättning till vittne och eventuella kostnader för annan bevisning. Om man yrkar om ersättning för rättegångskostnader, innebär det att den part som förlorar processen är skyldig att ersätta den vinnande partens rättegångskostnader (18 kap. 1 § RB). Det bör dock även nämnas att i det fall som parterna förlikas innan huvudförhandling, är huvudregeln att vardera parten står för sina egna rättegångskostnader (18 kap. 5 § 2 st. RB). Vilket belopp ska ni yrka på i stämningsansökan? Det finns därmed inga bestämda belopp som bör yrkas, utan beloppet som ni bör yrka på, beror på vilka kostnader din väninna haft för att driva processen. Hoppas att ni fick svar på er fråga! Vänliga hälsningar,

Vem får man ringa till när man är frihetsberövad?

2019-08-17 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Vad avgör vem en frihetsberövad får ringa till?Som rubriken lyder, vad är det som avgör vem en frihetsberövad får ringa.Mvh
Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frihetsberövad kan man antingen vara under rättegången, dvs. häktad, eller när man avtjänar fängelsestraff och är intagen i anstalt. Det framgår inte vilken typ av frihetsberövande det rör sig om varför jag kommer gå igenom båda alternativen nedan. Gemensamt för båda formerna är att den frihetsberövade behöver ett telefontillstånd för att kunna ringa en person.AnstaltInnan en intagen i anstalt kan få tillstånd att ringa till exempelvis en anhörig så måste den anhörige godkänna kontakten. I det flesta fall gör man detta genom att fylla i en blankett som man får från den intagne, men Kriminalvården kan också ringa den anhörige. Kriminalvården kan neka telefontillstånd om det till exempel finns misstanke om att samtal kan äventyra säkerheten. För att bedöma om ett tillstånd behöver nekas kan Kriminalvården göra kontroller av den som den intagne vill ringa i exempelvis Polisens misstanke- och belastningsregister. När Kriminalvården bedömer om en intagen ska få tillstånd att ringa någon tittar de även på den intagnes omständigheter, t.ex. vad denne är dömd för. HäkteTill skillnad från en intagen i anstalt behöver en häktad person inte inhämta godkännande innan hen kan ringa någon. I de flesta fall kontrollerar Kriminalvården personen den häktade vill ringa till innan samtal beviljas. I vissa fall kan samtal beviljas under avlyssning, men detta måste personalen informera den häktade om. Den häktade får inte ringa en viss person om det kan påverka häktets säkerhet. En person som sitter häktad kan även ha restriktioner vilket påverkar om och vem denne får ringa. Detta betyder att den häktades kontakter med omvärlden begränsas. Restriktioner kan vara nödvändiga om åklagaren misstänker att bevis kan förstöras eller att utredningen av brottet hindras om den häktade har kontakt med omvärlden. Vänligen,

Vem står för rättegångskostnaderna för en tilltalad som frikänns?

2019-08-15 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Ställde denna fråga tidigare:Tack för snabbt svar!Men finns det risk att hon behöver stå för motparten kostnader om det inte blir en fällande dom?Hej!Min sambos dotter har polisanmält sin gamla arbetsgivare för sexuella trakasserier och nu har åklagare beslutat att ta detta vidare till åtal.Tidigare i veckan fick dottern frågan om hon ville ha ett målsägarbiträde och som vi förstod så skulle inte detta medföra ngn kostnad för henne.Men vad händer om han som är anmäld inte blir fälld, kommer hon då ev. får stå för några kostnader?mvh.SVARHej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är domstolen som förordnar målsägandebiträde när förundersökningen har inletts. Det är staten som står för kostnaderna för målsägandebiträdet och det kostar ingenting för målsägande själv. Om den tilltalade döms för brottet kan det hända att hen få betala tillbaka kostnaderna för målsägandebiträdet till staten. Din sambos dotter kommer således aldrig kunna bli tvungen att stå för kostnaderna för ett målsägandebiträde som domstolen har förordnat, däremot kan den tilltalade behöva göra det.
Astrid Niva-Lindmark |Hej och tack för att du återkom till Lawline med din följdfråga!Så länge det är en åklagare som har väckt åtal i målet kan målsägande inte bli skyldig att ersätta den tilltalades rättegångskostnader om hen blir frikänd. Domstolen kan då bestämma att den tilltalades kostnader ska stanna på staten och bekostas med allmänna medel helt eller delvis. Detta enligt 31 kap 2 § rättegångsbalken (RB). (Det finns ytterst sällsynta fall där målsägande väcker åtal och då kan reglerna avvika men detta är med all sannolikhet inte aktuellt i ert fall.) Det finns alltså ingen risk i ert fall att din sambos dotter kan behöva betala den tilltalades rättegångskostnader i händelse av en friande dom. Frågan är dock befogad eftersom motpartskostnaderna läggs på den förlorande parten i tvistemål enligt 18 kap 1 § RB. Din fråga gäller sexuella trakasserier vilket är ett brott och då blir reglerna i 31 kap RB om rättegångskostnader i brottmål aktuella. Vänligen,

När kan en fängelsedömd tidigast beviljas utökad frigång?

2019-08-12 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Enligt Fängelselagen kan man beviljas utökad frigång bl a om minst halv strafftiden, dock minst tre månader, har avtjänats. Men vad är definitionen av "strafftiden", brutto eller netto? Med netto menar jag efter den mer eller mindre obligatoriska tredjedelsreduceringen. Alltså, vid ett nio månader långt straff, är då halva strafftiden 4,5 månader eller 3 månader (hälften av nettotiden)? Har förgäves sökt efter svaret på denna fråga utan att ha lyckats,Mycket tacksam om ni kan reda ut detta!
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningUtökad frigång (fotboja) är en av de särskilda utslussningsåtgärder som finns för den som dömts till fängelse. Övriga utslussningsåtgärder som finns är frigång (att den dömde dagtid deltar i arbete/utbildning och sedan återvänder till anstalten), vårdvistelse och vistelse i halvvägshus (jfr 11 kap. 1 § fängelselagen, FäL). För de utslussningsåtgärder med en gräns om när sådan tidigast får beviljas styrs det av strafftiden. Strafftiden är det totala straffets längd som utdömts, dvs. det du i din fråga benämner som "brutto". Utökad frigång får tidsmässigt beviljas om minst halva strafftiden, dock minst tre månader, har avtjänats (11 kap. 5 § andra stycket p1 FäL). I det exempel du själv tar upp innebär det att vid ett nio månader långt fängelsestraff måste 4,5 månader avtjänas innan utökad frigång får beviljas.Det bör dock uppmärksammas att utökad frigång (och även andra utslussningsåtgärder) är möjligheter för den intagne, ingen rättighet den intagne har. Om den intagne misskött sig, missbrukar, återfallit i brottslighet m.m. finns det en risk att utökad frigång inte beviljas efter halva tiden. Det bör även uppmärksammas att reglerna är annorlunda för den som är långtidsdömd. En intagen som är dömd till mer än fyra års fängelse ska som utgångspunkt inledningsvis placeras på riksmottagningen Kumla för utredning och beslut om särskilda villkor. I de särskilda villkoren beslutas bland annat tidigaste datum för när/om utökad frigång kan beviljas (jfr 1 kap. 7 § FäL). För den som är långtidsdömd gäller således inte reglerna om att utökad frigång är en möjlighet när halva straffet är avtjänat, utan istället de särskilda villkoren.Sammanfattningsvis är det den totala strafftiden som avses vid beräkningen av när utökad frigång tidigast kan beviljas. Vid ett fängelsestraff om exempelvis ett år måste sex månader avtjänas innan utslussningsåtgärden kan beviljas. Först vid fängelsestraff om fyra år eller längre är reglerna annorlunda, då styrs det istället av särskilda villkor innebärande att utökad frigång i regel får beviljas först senare än vid halvtid.Hoppas du fick svar på din fråga. Om något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Jag är misstänkt för stöld, blir jag gripen om jag åker på semester?

2019-08-10 i Förundersökning
FRÅGA |Hej, rycktas om att jag blivit misstänkt/anmält för stöld. Men har själv inte hört något från polisen. Så jag undrar. Kan jag åka på semester utomlands då eller kommer jag bli tagen på Arlanda? Undrar även om polisen ringer från dolt nummer?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Att du eventuellt är misstänkt/anmäld för stöld hindrar dig inte från att åka på semester. Blotta misstanken eller anmälan gör inte heller att polisen har skäl att gripa dig och att du i förlängningen blir häktad. Om du är misstänkt för ett brott och det finns finns skäl för att försöka få dig häktad, kommer du att bli kallad till förhör om det finns skäl för det. Däremot har du inget förbud mot att åka på semester och kan göra det utan problem. Tyvärr kan jag inte besvara huruvida polisen ringer från dolt nummer eller ej.Vänligen,