Ersättning för personskada under häktning

2018-12-16 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Om man siter häktad och får en sjuk dom som heter erythema multiforme kan man få ärtjtnig då??
Masis Vardanian |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Bestämmelser om ersättning för skador under häktningstiden hittar vi i Frihetsberövandelagen.Följande skador kan man få ersättning för enligt 7 § Frihetsberövandelagen;- utgifter, - förlorad arbetsförtjänst,- intrång i näringsverksamhet och - lidande.Den skadan du har fått under häktningen hamnar under kategorin, personskada. Enligt Frihetsberövandelagen får man inte ersättning för personskador. Du kan även läsa om detta på Justitiekanslerns hemsida, den hittar du HÄR. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Vad krävs för bevis för en fällande dom om stalking?

2018-12-15 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hejsan! Det är så att jag blivit utsatt för en stalker som stalkar mig genom att hacka sig in på mina mobiler och datorer. Personen har även hackat sig in på vänners och familjemedlemmars mobiler och datorer. På grund av det stödet som jag har fått av min kommun så vill jag uppge hans namn till myndigheterna men problemet är att han är en kunnig hackare som har lyckats hacka sig in i mina bankkonto och sett vad jag t.ex har köpt i matbutiker. Jag har ansökt om skyddad identitet och anmält ärendet, allt som behövs nu är att jag uppger personens namn. När jag uppger personens namn, vad för slags bevis krävs det för att kunna få en fällande dom? Är väldigt säkert på att när personen får nys om att jag har uppgett hens namn så kommer personen göra allt för att göra sig av med bevisen. Jag vet vem personen och dennes medbrottslingar är men jag är rädd att det kommer enbart vara ord mot ord. Jag har screenshots och samtalsinspelningar där jag kan bevisa att någon sitter och avslyssnar, och även blivit utsatt för MITMA men bevisen kan inte riktas mot stalkern. Vad ska jag ta mig till? Vill få slut på detta och ha ett bra, tryggt liv utan att behöva isolera mig från människor att skydda mig själv.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Det är tyvärr omöjligt att säg exakt vad som behövs för att få en fällande dom för de brott du beskriver att du blivit utsatt för. När det kommer till polis och åklagares kännedom om att ett brott har begåtts ska det inledas en förundersökning. Om det finns tillräckliga bevis för en fällande dom har åklagaren en skyldighet att väcka åtal. I domstolen är det åklagaren som har hela bevisbördan och ska uppvisa sådan bevisning att det är ställt utom allt rimligt tvivel att den misstänkte begått brottet. Det är ett högt ställt krav och bevis som kan användas är t.ex. skärmdumpar och samtalsinspelningar, men även vittnesförhör, förhör med dig och förhör med den misstänkte.Du har i sig ingen skyldighet att frambringa någon bevisning för brottet, däremot kan det givetvis vara en fördel om du kan överlämna all bevisning du har.Min rekommendation är att du gör en polisanmälan. Polisanmälan kan ske antingen genom att du besöker din lokala polisstation eller att du ringer 114 14.Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Vänligen,

Utsatt för misshandel. Vad är rimlig ersättning att kräva av gärningsmannen?

2018-12-13 i Domstol
FRÅGA |Jag blev misshandlad i mitt hem av min brors flickvän. Jag fick ta emot minst tre slag i ansiktet, som slog lös två tänder i överkäken, även brosk slog löst i näsan som nu sitter snett och gör det svårt att andas igen ena näsborren. Jag har inte polisanmält ännu. Om man ska göra upp i godo, vad är då en rimlig ersättning att avkräva.
Therese Axén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar har jag utgått från brottsoffermyndigheten (se här) Min bedömning utifrån omständigheterna i din fråga är att det rör en misshandel av normalgrad (se 3 kap 5 § Brottsbalken). Ett skadeståndsanspråk kan föras i samband med åklagarens åtal, vilket kallas för enskilt anspråk (22 kap 1 § Rättegångsbalken, RB). Vid misshandel och rån av mindre slag ligger oftast skadeståndsanspråk (enskilda anspråket) mellan 5000-10 000 kr. Misshandel är ett brott under allmänt åtal (20 kap 3 § RB), och åklagare har en skyldighet att åtala när tillräckliga skäl föreligger (se 20 kap 6 § RB). Även fast du skulle göra upp i godo med din brors flickvän, så kan fortfarande åtal väckas. Om du gör en polisanmälan, så är åklagare skyldig att väcka åtal. Istället för att göra upp i godo, kan du polisanmäla och föra skadeståndsanspråk i samband med åklagarens talan (22 kap 1 § RB). vänligen

Kan man slå ihop flera brott till samma rättegångsprocess?

2018-12-12 i Domstol
FRÅGA |Hej.I november förra året så åkte jag dit för drograttfylla, hade även mindre innehav av opiater i bilen och blev givetvis också dömd för ringa narkotikabrott. Kort efter det, i december förra året, åkte jag dit på ett ringa narkotikabrott då jag visade positivt när jag blev kallad på förhör.Dessa saker här ovan har jag nu fått en kallelse till tingsrätten för, och jag undrar om de även lär lägga till det som följer i nedanstående stycken i samma veva och ta det också? (Jag har inte fått några papper eller kallelser på det än).Efter incidenten dröjde det länge innan de drog in mitt körkort, det tog ända tills oktober detta år, och då jag var mitt i en flytt hade jag inte lyckats få brevet ifrån transportstyrelsen, där det stod att de skulle återkalla mitt körkort, så jag körde på som vanligt. Blev sedan stoppad i en poliskontroll och då visade det sig att jag inte hade något körkort, vilket då resulterade i olovlig körning, plus att jag visade positivt på droger vid ett blodprov, så blev ju även drograttfylla ännu en gång.Vad skulle ni tro att straffet blir om de lägger ihop alla dessa händelser? Svårt att säga givetvis men kan ju inte tänka mig att de senaste händelserna gjorde saken bättre då det är lite repris på det jag redan har blivit kallad för.
Lena Famulak |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Så som jag tolkar din fråga, undrar du om överträdelserna olovlig körning samt den senaste rattfyllan kan komma att dras i samma rättegångsprocess som den du blev kallad till på grund av de förstnämnda överträdelserna. Den allmänna utgångspunkten är att brott som hör till samma "kategori" ska behandlas under samma mål, på grund av en processekonomisk aspekt, då det är dyrt att hålla i flera rättegångar som behandlar i princip samma saker med samma tilltalad person. Det är väldigt svårt att förutse vad straffet för brotten kan vara, då domstolen tar ställning till de så kallade "billighetsskälen" (29 kap. 5§ brottsbalken), där det framgår av punkterna 7-9: 7.om den tilltalade förorsakas men till följd av att han eller hon på grund av brottet blir eller kan antas bli avskedad eller uppsagd från anställning eller drabbas av annat hinder eller synnerlig svårighet i yrkes- eller näringsutövning,8.om ett straff utmätt efter brottets straffvärde skulle framstå som oproportionerligt strängt med hänsyn till andra rättsliga sanktioner till följd av brottet, eller9.om någon annan omständighet påkallar att den tilltalade får ett lägre straff än brottets straffvärde motiverar. Det finns även så kallad "ungdomsrabatt" som domstolen förhåller sig till. Dock vet jag inte om bestämmelserna kan aktualiseras i ditt fall, då din ålder inte framgår av din fråga. Ungdomsrabatt framgår av (30 kap. 5§ brottsbalken) och aktualiseras för personer som är under 21 år. Domstolen tar således ställning till om du skulle träffas av något av rekvisiten, samt vad som är proportionerligt och skäligt just i din situation utifrån alla dina omständigheter, innan de bestämmer en gemensam påföljd för samtliga brott. Stort lycka till! Med vänliga hälsningar,

Bevisbörderegeln för lån och gåva ändras inte av att en överföring skett via Swish

2018-12-16 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej! Är det någon skillnad på banköverföring och swishöverföring sett till bevisbörda? Dvs på vems ansvar det ligger att bevisa om det rör sig om gåva eller lån? Har Swish på något sätt påverkat hur man bedömer överföringar eller gäller detsamma som vid "traditionella" banköverföringar? Tack på förhand för svar!
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Eftersom att en Swish-överföring och en traditionell banköverföring fyller samma syfte borde de hanteras likadant. Lagstiftningen innehåller inga tydliga svar på detta eftersom den i regel är generellt hållen och allt eftersom tekniken utvecklas får man försöka tolka in de tekniska nyheterna under den generella lagstiftningen. Av den anledningen bör Swish-överföringar och traditionella banköverföringar hanteras likadant rent juridiskt. Den enda skillnaden är ju egentligen att en överföring genom Swish är smidigare för den som gör överföringen.Bevisbörda angående gåva och lånDet finns ett visst antagande om att en viss ensidig överföring är ett lån av pengar. Detta innebär att mottagaren av pengarna måste bevisa att det är en gåva och har alltså bevisbördan vid en eventuell tvist om kategoriseringen av överföringen. Personen som har skickat pengarna och som hävdar att det var ett lån behöver inte bevisa detta eftersom det antas. Vid gåvor bör därför mottagaren försäkra sig om att ett gåvobrev/bevis på att det är en gåva skrivs.Swish kan inte tänkas ha ändrat denna generella bevisbörderegel. Hur överföringen kategoriseras juridiskt får ju dock bara effekt om det uppstår en tvist kring ifall överföringen var ett lån eller en gåva.SlutsatsÖverföringar via Swish bör hanteras likadant som traditionella banköverföringar. Ifall en tvist uppstår över huruvida en ensidig överföring av pengar är ett lån eller en gåva råder ett antagande om att överföringen utgjorde ett lån och mottagaren av pengarna som menar att det var en gåva har bördan att bevisa detta (exempelvis genom ett gåvobrev).Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,

Vad innebär kompletterande förhör?

2018-12-14 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hejsan jag fick hem papper av tullen där det står "med anledning av tidigare utredning önskad kontakt med dig gällande kompletterande förhör" jag undrar va dom menar med kompletterande förhör är det att dom inte har tillräckligt med bevis för stt väcks åtal? Och vad syftar dom på "med anledning av tidigare utredning" att den förra är nedlagd eller vadå? Samt hur ska jag bete mig för att dom inte ska väcka åtal? Det handlar om att jag är misstänkt för in smuggling av ganska mycket bangers över 10kg kanske över 20kg kommer inte riktig ihåg! Dom vill även ha kontakt med så fort som möjligt varför har dom så bråttom för tro? Mvh
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Har du blivit kallad till ett kompletterande förhör av tullen vill de ställa ytterligare frågor. Anledningen kan vara att ert föregående förhör inte gav svar på alla frågor som fanns, men kan även innebära att det framkommit nya uppgifter som tullen vill utreda.Huruvida de har tillräckliga bevis för att väcka åtal eller ej går tyvärr inte att uttala sig om. Däremot ska en förundersökning läggas ner om det inte finns tillräckliga bevis för en fällande dom. Att förundersökningen inte är nedlagd talar för att de inte kommit så långt i utredningen att det går att avgöra än. Nämnvärt är även att förundersökningen kan ha lagts ner i brist på bevis men sedan öppnats igen för att det framkommit nya uppgifter.Det är svårt att ge ett exakt svar på hur du ska uppträda för att det inte ska väckas åtal. Det är egentligen inte hur du uppträder under förhöret som är avgörande för om det kommer att väckas åtal eller ej. Det som är avgörande är vilken bevisning som finns. Rent generellt kan sägas att du är skyldig att inställa dig till ett förhör vid kallelse, däremot är du inte skyldig att medverka. Du har rätt att vara tyst under förhöret och vägra att svara på frågor, likväl som du har en rätt att ljuga (så länge du inte verkligen utpekar någon som är oskyldig för brottet istället). Även om du har rätt att vara tyst och du har rätt att ljuga, varierar det från fall till fall vilken sätt som är bäst. Skulle du t.ex. ljuga eller neka och det med annan bevisning kan visas att du är skyldig, riskerar din trovärdighet att ses som låg gällande sådant du berättat som faktiskt är sant.Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Vänligen,

Är det möjligt att väcka ny talan avseende samma sak om det framkommit nya uppgifter?

2018-12-13 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hur tingsrätten ska bedöma en ny stämningsansökan ett halvår efter tingsrätten ogillat käromålet.Nya uppgifter har inkommit vilket skall kunna ändra på ogillandet i målet.
Rebecca Lundmark |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgångspunkten är att sedan domen vunnit laga kraft (inte längre kan överklagas) får den rättskraft, vilket innebär att samma sak inte kan prövas igen (17 kap. 11 § rättegångsbalken). När det gäller åberopandet av nya omständigheter talar man i fråga om tvistemål om preklusion. Rättsläget är oklart men det flesta skulle nog argumentera för att det inte är möjligt att åberopa nya omständigheter avseende samma sak om käromålet tidigare ogillats. Detta innebär att icke åberopade omständigheter inte kan åberopas på nytt avseende samma sak och att domens rättskraft därmed hindrar att talan avseende samma sak väcks igen.Den enda möjlighet som återstår för att kunna väcka en ny talan avseende samma sak är att överklaga med extraordinära rättsmedel såsom t.ex. resning. Resning kan beviljas om parterna har nya omständigheter eller bevis som sannolikt kunnat innebära att målet fått en annan utgång (58 kap. 1 § 3p rättegångsbalken). Av det du beskriver är det alltså inte helt osannolikt att resning är ett alternativ. Resning är dock väldigt ovanligt i Sverige och det krävs att det nya som åberopas gör det sannolikt att målet fått en annan utgång. Oavsett om resning kan förväntas beviljas eller inte, är det alltid möjligt att ansöka om detta. Detta görs skriftligen hos hovrätten om domen meddelades av tingsrätt, annars hos högsta domstolen (58 kap. 4 § rättegångsbalken). Ansökan måste skickas in inom ett år från det att sökanden fick kännedom om det förhållande som ansökningen grundas på, alltså de nya omständigheterna. I en resningsansökan ska sökande uppge den dom ansökan avser, det förhållande som ansökan grundas på och de bevis sökanden vill åberopa och vad han vill styrka med varje särskilt bevis (58 kap. 5 § rättegångsbalken) Av ansökan ska även framgå anledningen till att omständigheten eller beviset ej åberopats i rättegången.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

När kan polisen hämta person för faderskapstest?

2018-12-12 i Domstol
FRÅGA |Hej. Mitt barn är nu 2 år och faderskapet är ännu inte fastställt. Jag väntade ca 9 månader innan jag nämnde hans ang rädsla.Jag är 100 % säkert på vem fadern är men jag vill ändå ha det på papper så vi kan gå vidare. Fadern vägrar göra testet och säger att han inte är fadern. Han har blivit stämd av våran kommun och dömd utav domstolen till vite ett par gånger så min fråga är hur många "chanser" får man på sig innan det blir handräckning utav polis?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln får sägs vara att det inte är möjligt att framtvinga någon att göra ett DNA-prov om inte samtycke finns från den personen, vilket framgår av 2 kap. 6 § regeringsformen (som är en av våra grundlagar).Talan om fastställande av faderskap kan dock väckas av barnet och föras av modern (3 kap. 5 § föräldrabalken (FB)). Enligt 3 kap. 9 § FB ska rätten "se till att frågan om faderskapet till barnet blir tillbörligen utredd". I den utredningen kan det ingå blodundersökning, så kallat faderskapstest. Det finns en särskild lag som reglerar detta (lag om blodundersökning m.m. vid utredning av faderskap). Rätten kan förordna blodundersökning eller annan undersökning rörande ärftliga egenskaper på yrkande av någon av parterna eller när det annars behövs. Svaret på din fråga blir sålunda, att i det fall modern väcker talan om fastställande av faderskap, räcker det att hon yrkar på faderskapstest för att den presumtive fadern måste underkasta sig ett sådant. Enligt 2 § och 2a § ovanstående lag kan rätten förelägga fadern att vid vite genomgå sådan undersökning och om det inte hjälper biträde av polismyndighet för att undersökning ska komma till stånd.Att polisen hämtar personen är en yttersta utväg och kommer inte beslutas av domstolen om det finns minsta misstanke om att barnet kan lida skada; barnets bästa är som sagt utgångspunkten. För att det ska bli aktuellt at polisen hämtar personen måste dock barnet väcka talan och du föra den.Jag rekommenderar att du kontaktar en jurist för att få hjälp i denna process.Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma!