Varför behöver inte målsägande och tilltalad avlägga någon ed?

2021-09-27 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej!Har en fundering gällande vittnens, målsägandes och tilltalades roll i en rättegång. Som målsägare och tilltalad är det i praktiken okej att ljuga i en rättegång, dvs det medför inget straffrättsligt ansvar om man inte talar sanning. Det är dock annorlunda för vittnen som måste svära en ed innan de vittnar och om det visar sig att de ljuger så medför det ett straffrättsligt ansvar och man har gjort sig skyldig till mened, ett väldigt grovt artbrott. Finns det någon juridisk förklaring/anledning till att vittnen måste svära en ed innan de vittnar och att inte målsägaren eller den tilltalade måste göra det? Tänker att det är parterna som har den största skyldigheten att tala om för rätten vad som har hänt, så varför har man gett vittnen en så stor roll att tala sanning istället för parterna? Tack på förhand.
Anahita Harati |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline.Din intressanta fråga har behandlats i förarbeten till rättegångsbalken.Tilltalad:Åklagaren har bevisbörda och måste ställa det utom rimligt tvivel att den tilltalade gjort sig skyldig till vad som anförts i gärningsbeskrivningen, se artikel 6 i europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. En tilltalad avlägger ingen ed eftersom han eller hon har rätt att avstå från medverkan i utredningen, se SOU 1938:44 s. 389.Man vill alltså undvika att ge den tilltalade skäl till att underlätta åklagarens jobb.Man vill vidare motverka att det straffrättsliga ansvaret som följer av t.ex mened, ska ställa den tilltalade inför ett val mellan att försvara sig själv eller "försvara sig själv" (tala sanning, som kan förebygga risken för att straffas, genom att erkänna sig skyldig till det straffbelagda brott som man åtalats för där och då), se SOU 1938:44 s. 407. Med andra ord: någons sätt att lägga fram sitt försvar, ska inte begränsas av att på rättegången behöva beakta risken för att straffas i enlighet med någon annan rubricering än den/de man åtalats för. En tilltalad kan ha anledning att uppge en annan berättelse än den sanna, utan att för den sakens skull vara skyldig till det han eller hon blivit åtalad för. Det kan vara intressant att kolla på 29 kap. 5 § femte punkten i brottsbalken. Där står det att rätten i skälig omfattning ska ta hänsyn till om tilltalad medverkat till utredningen när straffet bestäms. Lagstiftaren kan alltså anses ha velat uppmuntra ärlighet, men av rättssäkerhetsskäl bestämt att den tilltalade ej ska avlägga någon ed. Målsägande:Målsäganden avlägger inte heller någon ed. Detta har motiverats av viljan att upprätthålla en jämvikt mellan parterna. Jämvikten kan anses vara av betydelse eftersom parterna ofta har skilda förhoppningar om utfallet. Det betonas att man vill motverka att den tilltalade ska missgynnas av att målsägandens berättelse garanteras en sanning genom eden, se SOU 1938:44 s 389 och SOU 1926:32 s 267. Den målsägande kan, genom att lämna falska uppgifter om att någon har begått ett brott, göra sig skyldig till falsk tillvitelse, se 15 kap. 7 § brottsbalken. För att dömas för falsk tillvitelse räcker det med att målsäganden under en rättegång förnekar vad domstolen hade kunnat klassa som en mildrande omständighet (t.ex om målsäganden felaktigt svarar nej på en fråga som ställs av den tilltalades försvarare).Möjliga problem:Det ovan nämnda kan anses vara problematiskt, både för tilltalad (se exempel 1) och målsägande (se exempel 2).Exempel 1: det kan vara vetskapen om att målsäganden inte riskerar att dömas till mened eller osann partsutsaga som gör att hon eller han ljuger till den tilltalades nackdel. Syftet om att inte missgynna den tilltalade kan därför anses gå förlorat, eftersom hänsyn även kan tas till den målsägandes berättelse när rätten gör en fri bevisprövning, se 35 kap 1 § rättegångsbalken. Notera dock det ovan nämnda om falsk tillvitelse, som i och för sig är en annan rubricering med ett lägre straffvärde än mened, se 15 kap. 1 § brottsbalken. Exempel 2: motiveringen om att det är på grund av eden som den tilltalade riskerar att missgynnas, kan anses sända ut budskapet att man räknat med att en målsägande som inte talar under sanningsförsäkran kommer att ljuga. Så är det oftast inte. Jag hoppas du fått svar på din fråga.Vid fler frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,

Hur kan jag bevisa att jag inte kört för fort?

2021-09-27 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej! Om jag har kört på en 100 väg med 120km/timme som polisen säger och jag vet precis att det var inte sant och vill gå vidare till tingsrätten. Hur gör jag vidare för att kunna bevisa att jag har rätt?Tack på förhand!
Erica Lager |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Behöver jag bevisa att jag inte har kört för fort?Ett påskrivet föreläggande om böter för fortkörning anses som en dom, och du behöver själv kontakta en tingsrätt för att överklaga den. I brottmål är det åklagaren som har bevisbörda, dvs den som ska bevisa att du har kört på sådant sätt att du är berättigad det föreläggandet. Du behöver alltså inte bevisa din oskuld. En anledning till varför fördelningen ser ut på det viset är just för att det många gånger är svårt för en enskild att bevisa vad som har hänt eller inte hänt. Här blir det istället åklagaren som ska kunna presentera bevis för att du körde i den hastigheten, t.ex genom att framföra polisens handlingar om uppmätt hastighet eller annat som de kan ha haft till grund för sitt beslut om föreläggandet. Ifall åklagaren inte lyckas visa det så kan domen/ föreläggandet undanröjas och du behöver inte betala. Jag hoppas att detta besvarade din fråga! Med vänliga hälsningar,

Får polis beslagta alkohol från tonåring som denne har hittat?

2021-09-24 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Får en polisman beslagta alkohol från en sjuttonåring som hittat alkoholen i en buske?
Benjamin Lindholm |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Att bära på alkohol är inte olagligt, detta gäller även om en minderårig innehar alkoholdrycker. Om det finns anledning att anta att alkoholen som tonåringen bär bå har anskaffats olagligt genom t.ex langning så ska, enligt alkohollagens 12 kap. 1 §, dessa drycker då förverkas. Men då det här är fråga om alkohol som hittats i en buske finns det inga skäl till att anta att någon olaglig gärning ska ha inträffat. Beslagtagandet av alkoholen enligt de omständigheter du har angivit ska enligt min bedömning därför anses olovlig. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänliga hälsningar,

Kan man överklaga en tingsrätts dom via epost?

2021-09-23 i Domstol
FRÅGA |Kan man överklaga en tingsrätts dom via epost?
Roman Szuter |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det korta svaret är ja. Ett överklagande måste vara skriftligt men det finns inget krav på att överklagandet måste skickas med brev eller dylikt. (50 kap. 1 § och 51 kap. 1 § rättegångsbalken) Förr i tiden krävdes det att överklagandet skulle vara egenhändigt undertecknat men detta krav har tagits bort. Idag går det alltså bra att överklaga en tingsrätts dom via epost. Överklagandet ska som utgångspunkt skickas till tingsrätten och det måste komma fram inom tre veckor från den dag då domen meddelades. Ytterligare information kan finnas i överklagandehänvisningen som ska finnas med i tingsrättens dom.Jag hoppas det svarar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,

Kan min son vägra vittna?

2021-09-27 i Vittna
FRÅGA |Hej! Min son skulle vitnar till en tjej som var tillsammans med henne mot hennes x nu är han inte med henne pga att han fick ett helvete pga det han vill inte vitn nu hon försöker att förstöra för honom allt vad kan han göra i sån situation kan han vägra att vitnaMvhMerima
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Av omständigheterna förstår jag att du vill veta om din son kan vägra vittna.LagenI Sverige finns det en allmän medborgerlig skyldighet att vittna inför domstol, d.v.s. vittnesplikt. Det innebär att man är skyldig att vittna när man blir kallad till det, om man inte är part i målet. Detta finns i 36 kap. 1 § rättegångsbalken, RB.Det är dock en plikt med undantag. För närstående och för vissa yrkesgrupper med tystnadsplikt gäller inte denna vittnesplikt, se 36 kap. 3 § och 36 kap. 5 § RB. Det innebär att man inte behöver vittna om man är gift, har varit gift eller är släkt med en part i rättegången. När det kommer till barn som är under 15 år och för någon som lider av psykisk störning, kan de höras som vittne om rätten med hänsyn till omständigheterna tillåter det, 36 kap. 4 § RB.Enligt 36 kap. 7 § RB ska den som ska höras som vittne kallas att vid vite, infinna sig vid förhandling. Det innebär att om vittnet får betala vite om den inte kommer till förhandlingen. I undantagssituationer kan förhöret med vittnet hållas över telefon eller helt utanför förhandlingen, 36 kap. 19 § RB. Det kan vara fallet när någon till exempel är svårt sjuk och kan således inte ta sig till förhandlingen.Dyker vittnet inte upp till förhandlingen trots att den blivit kallad att göra så vid vite, kan rätten bestämma att vittnet ska hämtas till förhandlingen, 36 kap. 20 § RB. Enligt förarbetena, ska själva åtgärden att hämta någon bedömas som proportionerlig med hänsyn till bland annat vittnets person, vad målet gäller och omständigheterna i övrigt. Det anges däri även att hämtning får göras om det kan antas vittnet inte kommer att följa en ny kallelse. I annat fall ska en ny kallelse skickas (givetvis även vid vite).Ett vittne som inte är under 15 år eller lider av någon psykisk störning, ska avlägga ed enligt 36 kap. 11 § RB. Den senare gruppen, och även närstående, kan välja att göra det ändå enligt 36 kap. 13 § RB.Ett vittne som, utan giltigt skäl, vägra att avlägga ed, vittna i helhet, svara på frågor o.s.v. kan komma att föreläggas vite. Vittnet riskerar även att bli häktad i högst tre månader eller fram tills målet är klart enligt 36 kap. 21 § RB.Om rättegångskostnaden påverkas av att man vägrat vittna kan vittnet i skälig omfattning bli skyldig att ersätta kostnaden, 36 kap 23 § RB.SammanfattningDin son blir tyvärr tvungen att vittna om han inte tillhör de undantagna grupperna. Annars finns det medel som rätten kan använda sig av för att tvinga honom till det. De medel som rätten kan använda sig av för att få någon att inställa sig till förhandlingen/vittna är just vite, hämtning och i vissa fall, häktning. Utöver detta kan han komma att bli ersättningsskyldig för de ökade kostnader detta inneburit, dvs om rättegången flyttats fram och advokatkostnader o.s.v. ökats till följd av detta.Vittnesskydd?De övriga omständigheterna i ditt fall har jag inte riktig förstått. Blir din son hotad eller riskerar han att bli det p.g.a. förhandlingen kan det som kallas vittnesskydd aktualiseras.Detta finns i 2a § polislagen. Däri ges att polismyndigheten har möjligheten att bedriva särskilt personsärkerhetsarbete i fråga om vittnen och andra hotade personer. Vilka skyddsåtgärder som ska vidtas bestäms utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet. Det kan till exempel handla om skyddat boende, larmanordningar av skilda slag och hjälp med olika myndighetskontakter. I särskilt allvarliga fall kan det bli fråga om biträde med att bosätta sig utomlands under fingerad identitet. I personsäkerhetsverksamheten kan även ingå en personsäkerhetsersättning till den skyddade personenJag hoppas att du fick svar på fråga.Vänligen,

Kan jag stämma ett företag och i så fall hur går jag till väga?

2021-09-25 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |HejJag var på fotvård med en vän. personen som skötte mig var ägaren till företaget. När hon hyvlade fötterna råkade hon hyvla så det blev ett djupt sår. Hon plåstrade om det på salongen, vi betalade och gick. Dagen äfter när jag skulle byta plåster insåg jag hur djupt såret var. Jag plåstrade om det men var sedan tvungen att söka vård på vårdcentralen. Jag har diabetes och jag går var tredje dag till sköterska som byter på såret. Nu 10 dagar senare har jag ett öppet sår. Jag gick till salongen och pratade med ägaren, jag bad om att få tillbaka pengarna jag betalade för hennes behandling och den kostnad jag lagt ut i form a plåster och besök till vårdcentralen. Hon nekade att betala nåt och sa att jag kom för sent !! Hade jag kommit tidigare hade hon betalat , sa hon! Jag fick ingen betalning av henne men möttes med stor otrevlighet.Nu vill jag bara stämma henne och få ersättning för sveda och värk, kan jag det är min fråga och hur går jag tillväga ?Jag har bild av mig under behandlingen, plus kvitton.Mvh
Karin Pihl |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar över om du kan stämma företaget och därutöver hur du ska gå till väga för att göra det. För att svara på din fråga kommer jag använda mig av rättegångsbalken (förkortas RB).Kan jag stämma företaget?Utifrån de uppgifter du lämnat i din fråga ser jag inga hinder för dig att lämna in en stämningsansökan mot företaget. Det som bör beaktas är att om en stämning inte innefattar laga skäl eller om det annars är uppenbart att stämningen är ogrundad så kan rätten genast meddela dom i målet utan att någon stämning utfärdas (42 kap. 5 § RB). Av din situation verkar risken för ett sådant utfall vara liten och min slutsats är därför att du kan göra det som i dagligt tal kallas för att stämma företaget.Hur ska jag gå till väga?När du vill stämma någon annan så måste du börja med att skriftligen ansöka om stämning hos tingsrätten (42 kap. 1 § RB). Det finns då flera krav på vad en stämningsansökan ska innehålla. En stämningsansökan måste innehålla ett bestämt yrkande, en redogörelse för de omständigheter som åberopas till grund för yrkandet, uppgifter om de bevis som åberopas och då direkt kopplat till vad som ska styrkas med varje bevis, samt information om sådana omständigheter som gör rätten behörig (t.ex. att det är rätt tingsrätt du vänder dig till) (42 kap. 2 § RB).Om du lämnar in en stämningsansökan som inte uppfyller de kraven jag skrivit ovan så ska rätten i första hand förelägga dig om att avhjälpa den aktuella bristen (42 kap. 3 § RB). Om du därefter inte följer detta föreläggande så kommer din stämningsansökan att avvisas, förutsatt att den är så ofullständig och att den inte utan väsentlig olägenhet kan läggas till grund för en rättegång (42 kap. 4 § RB).Det finns alltså en del krav på en stämningsansökan, kraven kan vara lite svåra att förstå och framförallt kan det vara knepigt att veta hur man ska uppfylla dem. Dessutom är det ju viktigt att kraven faktiskt uppfylls, för annars kan ju ansökningen om stämning komma att avvisas. Mitt råd är därför att det kan vara bra att ta hjälp vid utformandet av din stämningsansökan, här är du varmt välkommen att kontakta vår juristbyrå på följande länk: https://lawline.se/boka.SammanfattningDu kan stämma företaget men för det krävs att du skickar in en skriftlig stämningsansökan till tingsrätten som uppfyller alla de krav som ställs på en stämningsansökan. Det kan vara svårt att veta hur man ska göra och därför är mitt råd att ta hjälp.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad händer om jag vägrar avlägga vittnesed?

2021-09-24 i Vittna
FRÅGA |Om man vägrat att avlägga vittneseden - och alltså i värsta fall råkar hamna tre månader i häkte - kan man då senare igen kallas som vittne, avkrävas vittnesed och, om man igen vägrar, åter hamna i häkte? Kommer man förresten att få vittna alls utan att begå vittnesed - eller blir det då inget vittnesförhör?
Noa Shasavar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar 36 kap. Rättegångsbalken (RB). I Sverige har vi vittnesplikt, detta innebär att du är skyldig att vittna i domstol om du blivit kallad som vittne. Enligt 36 kap. 11 § RB ska vittne avlägga ed. Undantag från denna regel är den som är under 15 år, den som har en psykisk störning eller den som är närstående till den tilltalade, 36 kap. 13 § RB. Om du utan giltigt skäl vägrar avlägga vittnesed kan rätten besluta om att du ska betala vite, och vägrar du ändå kan rätten besluta att du ska häktas i högst tre månader eller tills dess att målet är klart, 36 kap. 21 § RB. Vid sådana beslut tar rätten hänsyn till vad som anses proportionerligt i det aktuella fallet. Utöver detta kan du bli ersättningsskyldig om din vägran påverkar rättegångskostnaderna, 36 kap. 23 § RB. Sammanfattningsvis är huvudregeln att ett vittne måste avlägga vittnesed för att få vittna, dock finns de nämnda undantagen. Vägrar du avlägga vittnesed kan du som högst häktas i tre månader, inte längre.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

Hur namnges domar från Arbetsdomstolen?

2021-09-22 i Domstol
FRÅGA |Jag undrar över skillnaden mellan en dom från arbetsdomstolen som står som "ANM 2013/293" exempelvis, och en "AD nr ....". Handlar det om att inte alla domar är prejudicerande från AD eller hur fungerar det?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arbetsdomstolens domar ges ett slutligt namn/målnummer när de meddelas och publiceras i Arbetsdomstolens rättsfallssamling. Domarna ges då ett namn enligt principen "AD årtal nr. xx". Det exemplet du ger med "ANM 2013/293" tror jag endast är ett diarienummer som målet haft tidigare under processens gång.Var kan jag hitta AD:s domar?Man kan se alla Arbetsdomstolens publicerade domar på deras hemsida som du hittar här. Från 2018 och framåt kan man se hur alla domar har fått ett namn i enlighet med principen "AD årtal nr. xx". Från 2017 och tidigare ser det dock lite annorlunda ut där domen först presenteras med datum, domens nummer och år som bildar principen "AD årtal nr. xx" och sedan ett målnummer som målet haft på domstolen. Som exempel kan nämnas domen "2017-12-20 - Dom nr 66/17, Mål nr B 34/17, 2017-12-20" där 66 står för domens nummer och 17 för året - det är alltså det som sedermera bildar AD-numret AD 2017 nr. 66.Vilket nummer har "ANM 2013/293" då?Som ovan nämnt tror jag att "ANM 2013/293" är ett diarenummer som ärendet haft under processens gång. På Arbetsdomstolens hemsida går den aktuella domen att hitta enligt namnet "Dom nr 19/14, Mål nr A 45/13, 2014-03-05" - dess AD-nummer är således AD 2014 nr. 19. Det handlar således inte om att vissa domar ses som prejudicerande medan andra inte gör det, utan alla domar får ett AD-nummer, men kan ha olika tidigare diarienummer på olika myndigheter så som exempelvis hos Diskrimineringsombudsmannen. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar