Vilka uppgifter behöver jag lämna för att begära ut en tingsrättsdom?

2020-05-25 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |HejJag undrar vilka uppgifter man måste lämna för att få ut ett tingsrättsbeslut?Räcker det med person nummer , namn, och vilket år det gällerDet gäller år 2012 eller 2013. Är det för långt tillbaka
Alice Nordlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Med tingsrättsbeslut utgår jag från att du menar en dom meddelad av tingsrätten.Vilka uppgifter behöver jag lämna för att begära ut en tingsrättsdom?Om du vill begära ut en dom ska du vända dig till den tingsrätt som har dömt i målet. För att begära ut domar som meddelades innan 1 januari 2015 så behöver du skicka ett mejl till tingsrätten. Varje tingsrätts mejladress hittar du på respektive tingsrätts hemsida. På vissa tingsrätters hemsidor finns även färdiga formulär att fylla i för att begära ut domar.I mejlet alternativt i det färdiga formuläret behöver du ange målnumret. Men vet du inte målnumret kan du ange en parts personnummer eller organisationsnummer, namn och tid för avgörandet. Vet du inte exakt tid för avgörandet kan du ange en ungefärlig tid. Det kan också hjälpa att beskriva vad målet handlade om.Det är därför möjligt att begära ut en dom från år 2012/2013 och ange personnummer och namn. Men det hjälper om du anger så många uppgifter du kan. Mer information kan du hitta på Sveriges Domstolars hemsida, se länken.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Häktad – för vad?

2020-05-24 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Min lillebror häktades i söndags. Han är 22 år. Kommer vi att få reda på om han dömts för något eller hur tar vi reda på det?
Angelica Kaijser |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Häktning är ett straffprocessuellt tvångsmedel som kan utfärdas i två situationer: antingen när en person är på sannolika skäl misstänkt för ett brott med som har ett straffminimum på minst ett år (24 kap. 1 § RB) eller så har gärningsmannen dömts för brottet men rätten anser att det finns skäl att behålla denne i häktet tills det att straffet kan verkställas (24 kap. 21 § RB). Som jag tolkar din fråga har din bror inte dömts än. Den häktade har alltid rätt att ta del av de uppgifter som ligger till grund för beslutet, såsom vilket brott han är misstänkt för (24 kap. 9 a § RB). Således borde din bror vara medveten om vilken grund han sitter häktad för. Har inte åtal väckts än, kommer det troligen väckas inom en kort tid. I åtalet ska en gärningsbeskrivning finnas där det tydligt ska framgå vilken gärning som åklagaren vill döma till ansvar för (45 kap. 1 och 4 §§ RB). När åtalet är väckt är också förundersökningen avslutad, vilket gör att du kan begära ut den (18 kap. 1 § offentlighets-och sekretesslagen, 2 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen).Om ni inte kan få prata med din bror i häktet och åtal inte har väckts, skulle jag kontakta den offentliga försvarare som ska vara utsedd åt honom (21 kap. 3a § RB).Hoppas du fick svar på din fråga!

Kan en tvistemålsprocess vara ett hinder för att anmäla ett brott

2020-05-23 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, En bekant ligger i skilsmässa och hens partner har skickat hot på olika sätt via SMS sedan processen började. Kan hen anmäla det som olaga hot eller psykisk misshandel, trots att skilsmässan inte har gått igenom än? Jag undrar alltså om det finns begränsningar avseende (vissa) straffrättsliga brottsbenämningar mellan personer som har pågående tvistemål? Tack
Ebba Meyer-Lie |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga som att du undrar om skilsmässan, tvistemålsprocessen, utgör ett hinder för en av parterna att anmäla ett brott mot samma part. Regler om rättegångshinder finns i rättegångsbalken (RB). Det finns vissa begränsningar att väcka talan mot en part som du redan har en pågående process med. I tvistemål föreligger det ett sådant hinder om du vill väcka talan i en process nummer två om samma sak som i process nummer ett, RB 13 kap 6 §. I brottmål föreligger det sådant hinder om du vill väcka en talan nr två om det utgör samma brott, RB 45 kap 1 §. Detta kallas litespendens. Litispendens är en processrättslig princip som säger att om samma sak redan håller på att prövas i ett annat mål får det inte tas upp till ny prövning. Denna princip gäller dock inte mellan tvistemål och brottmål. Man kan alltså utan hinder väcka en brottsmålstalan mot en person som man redan har en pågående tvistemålsprocess med.Svaret på din fråga blir alltså sammanfattningsvis att det inte finns några hinder alls för din bekanta att anmäla hoten hen fått via sms till polisen. Att din bekanta och hens partner ligger i skilsmässa spelar alltså ingen roll. Hoppas du fick svar på din fråga!

När får beslag genomföras?

2020-05-21 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |När får beslag genomföras?
Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Beslag har till syfte att säkra tillgången till ett visst föremål. Det finns regler om beslag i flera lagar. De regler som framförallt blir aktuella för din fråga är de som finns i 27 kap. rättegångsbalken (RB). Beslag får beslutas vid alla typer av brott och under alla stadier av en förundersökning. Det betyder att beslag får beslutas innan det finns misstanke mot någon bestämd person. Det är tillräckligt att förundersökningen är inledd. Detta gäller också efter det att åtal har väckts och under rättegången. Ett föremål kan även beslagtas i samband med en dom (27 kap. 8 § femte stycket RB).I lagen framgår det att beslag kan förekomma om en av fyra förutsättningar är uppfyllda och om föremålet uppnår misstankegraden "skäligen kan antas" (27 kap. 1 § första stycket RB). Nedan följer de förutsättningarna för beslag:Föremål som skäligen kan antas1. ha betydelse för utredning om brott2. vara avhänt någon genom brott3. vara förverkat på grund av brott4. ha betydelse för utredning om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet enligt 36 kap. 1 b § brottsbalken får tas i beslag.1. Kan antas ha betydelse för utredning om brottOm ett föremål för spanings- eller förundersökningsarbetet framåt är det ett föremål som kan antas ha betydelse för utredningen. Detsamma gäller för ett föremål som kan vara direkt bevis för att den misstänkte är skyldig.2. Kan antas vara avhänt någon genom brottI dessa fall syftar beslaget till att egendomen ska kunna återställas till målsäganden.3. Kan antas vara förverkat på grund av brottMed förverkat avser man förverkande av en sak. Ett exempel är om någon påträffas på bar gärning när hen begår brott enligt fiskelagen, då får beslag göras av fisk, redskap, fiskefartyg eller andra föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning av brottet, eller kan antas bli föremål för förverkande enligt vad som sägs i lagen. Ett annat exempel är narkotika som tas i beslag och förverkas enligt bestämmelserna i narkotikastrafflagen. 4. Kan antas ha betydelse för utredningen om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet enligt 36 kap. 1 b § brottsbalkenHär måste man alltså titta på bestämmelsen i rubriken. Bestämmelsen stadgar att om någon döms för brott för vilket det är angett fängelse i fyra år eller mer och har brottet varit av beskaffenhet att kunna ge utbyte (bland annat där förutsättning för straffansvar är att gärningen innebär vinning eller brott som till sin karaktär är sådana att de kan ge utbyte, till exempel narkotikabrott), ska egendom förklaras förverkad. Det måste dock framstå som klart mera sannolikt att egendomen utgör utbyte av brottslig verksamhet än att så inte är fallet. Exempel på föremål som kan tas i beslag är sådana handlingar som kan ge information om äganderätten till kapitalvaror, tillgodohavanden i utländska banker eller innehav av fastigheter utomlands.Jag hoppas att detta besvarade din fråga. Har du fler frågor kan du ställa dem här. Vänligen,

Vad gäller för återvinning av tredskodom?

2020-05-24 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |HejOm man får en tredskodom, är det inte så att den träder i lagakraft efter en viss tid om jag inte ansöker om återvinning? Jag råkade missa tiden för min förhandling och har tänkt ansöka om återvinning. Problemet är att den redan finns hos UC. Borde inte den fastställas helt först?
Evelina Sjöberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelser som reglerar din fråga hittar vi i rättegångsbalken (RB). Vad gäller för återvinning av tredskodom?Som utgångspunkt så kan du ansöka om återvinning om det är så att en tredskodom har meddelats inom en månad från det att domen meddelats (44 kap. 9 § RB).Din ansökan upprättar du skriftligt och ska sedan skickas till tingsrätten. Om du inte har ansökt om återvinning efter en månad har passerat så kommer tredskodomen att vinna laga kraft. Jag hoppas att detta var svar på din fråga och att mitt svar var till hjälp! Vänligen,

Får jag veta varför han sitter häktad?

2020-05-24 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Min kompis man är häktad sedan 1 vecka tillbaka. Kompisen har pratat med polisen och hans advokat men hon får inte veta varför han är häktad. Är det korrekt att man gör så och i så fall varför? Min kompis mår jättedåligt då hon inte vet varför han är häktad. När kan hon ta reda på varför han är häktad och hur gör hon? Hennes man har aldrig var föremål för något inom rättsväsendet tidigare. Tacksam för svar!
Lina Salem |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Enligt min uppfattning av din fråga så undrar du om man har rätt att veta varför en person är häktad. Samt om det finns någon möjlighet att ta reda på sådan information. För att besvara din fråga kommer jag först och främst att kort redogöra för när häktning blir aktuellt, för att därefter besvara frågan om man kan ta del av häktningsbeslutet och på så sätt veta varför man är häktad. Häktning Häktning är ett frihetsberövande som sker innan åklagaren väljer att väcka åtal. För att tydliggöra att det är en väldigt ingripande åtgärd är det endast domstolen som har behörighet att fatta ett sådant beslut, 24 kap. 5 § RB. För att ett häktningsbeslut ska aktualiseras måste samtliga förutsättningar i 24 kap. 1 § RB vara uppfyllda.Första kravet är att man på sannolika skäl ska vara misstänkt. Det är ett högt beviskrav som enkelt innebär att det vid en objektiv bedömning av omständigheterna så ska misstanken framstå som berättigad. För det andra ska det röra sig om ett brott som har 1 års fängelse i straffskalan, i svensk rätt är det väldigt många brott som omfattas av detta krav exempelvis stöld. För det tredje ska minst en av de s.k. häktningsskälen vara uppfyllda: Risk för att man undandrar eller flyr lagföring eller straff. Risk för undanröjande av bevis eller försvåra sakens utredning Risk att man fortsätter med sig brottsliga verksamhet. Slutligen ska häktning vara proportionerlig, det vill säga väga upp det intrång och men som häktning kan få för den misstänkta eller för något annat intresse. Hur länge kan man vara häktad? Häktningsbeslutet gäller under två veckor, har åklagaren inom den tiden inte väckt åtal ska en häktningsförhandling hållas med 2 veckors mellanrum, 24 kap. 18 § RB. Det finns ingen yttre gräns för hur länge man hållas häktad inom svensk rätt, detta är någon som flitigt har kritiserats av FN- Kommittén. Det bör även påkallas att häktning kan kombineras med restriktioner som innebär att kontakten men omvärlden begränsas genom att den misstänkta exempelvis är isolerad och inte får ta kontakt med omvärlden, jfr. 24 kap. 5a § RB. Får man veta varför man är häktad? Den som sitter häktad har rätt att ta del av grunderna till varför, 24 kap. 9a § RB. Den s.k. insysrätten är omfattande och ovillkorlig, alltså kan den inte begränsas med motiveringen att det skulle skada utredningen. Dock gäller bestämmelsen uteslutande för den misstänkta och därigenom dennes försvarare, men ingen annan. För andra personer än den misstänkta, är det emellertid mycket mer begränsat att ta del av information som är relaterad till häktningsbeslutet, se 18 kap. 1 § OSL som stadgar att innan en förundersökning är avslutad är de inte allmänna handlingar. Därmed finns de ingen allmän rätt för var och en att ta del av varken förundersökningen eller annan angelägenhet som avser användning av tvångsmedel (häktning är ett sådant tvångsmedel). För att sammanfatta det ovan sagda är häktning möjlig om de uppställda förutsättningarna för det är uppfyllda, detta oberoende av om man tidigare har/ inte har varit föremål för något inom rättsväsendet. Vidare finns det ingen yttre gräns för hur länge man kan vara häktad, men att en häktningsförhandling hålls med 2 veckors mellanrum.Vad gäller rätten till information, har den misstänkta en ovillkorlig rätt att ta del av allting som tillförs utredningen. Detta är däremot inte en rättighet som tillkommer var och en, detta även om det är den misstänktes närstående. Med detta sagt kan din vän veta varför hennes man sitter häktad aningen genom honom, under förutsättning att det inte finns några restriktioner eller möjligtvis genom dennes försvarare. Har du fler frågor är du välkommen att skicka in dem till oss på Lawline. Vänligen,

Varför prövas inte ett mål i Högsta domstolen?

2020-05-21 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hejsan! Varför finns det inte ett enda Högsta domstols beslut gällande unga lagöverträdare i lagen LUL och bevistalan ur samma lag?
Aram Shokor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Den del av din fråga jag kan besvara med det underlag jag fått regleras i rättegångsbalken (1942:740).Vad är prövningstillstånd? Prövningstillstånd innebär att en överinstans (exempelvis en hovrätt och Högsta domstolen) beviljar en part som är missnöjd med en dom ytterligare en prövning för att exempelvis klargöra eller rätta en dom som meddelats i en underinstans. Genom att prövningstillstånd beviljas kan domen ändras.När beviljar hovrätter prövningstillstånd?Hovrätten meddelar prövningstillstånd om det finns anledning att betvivla riktigheten av tingsrättens dom, om det inte utan prövningstillstånd går att bedöma riktigheten av tingsrättens dom, om det är viktigt för utvecklingen och ledningen av rättstillämpningen (dvs om det finns anledning att tro att det finns ett prejudikatvärde i en eventuell överprövning) eller om det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet (se 49 kap. 14 § RB).Hovrätten gör alltså en bedömning av det enskilda fallet utifrån de fyra möjligheterna jag beskrivit ovan. Om hovrättens dom överklagas så krävs det prövningstillstånd från högsta domstolen (se 54 kap. 9 § RB).När beviljar Högsta domstolen prövningstillstånd? Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd endast om det finns ett prejudikatvärde i att pröva den överklagade domen, eller om det finns synnerliga skäl (se 54 kap. 10 § RB). Det är alltså först när en hovrätt meddelat prövningstillstånd och dömt som det går att överklaga den domen. Därefter är en prövning i Högsta domstolen möjlig först efter att den meddelat prövningstillstånd. Jag hoppas detta ger svar på vad som ligger bakom att ett mål inte tas till prövning i överinstans. Det är emellertid svårt att ge ett svar på frågan om sambandet mellan frånvaron av meddelade prövningstillstånd och Lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare utan mer specifik information. Med det sagt hoppas jag att du ändå fick ett någorlunda tillfredsställande svar på din fråga.Hör gärna av dig om du vill klargöra omständigheterna eller om du har fler frågor!

Finns rättsfall från Högsta domstolen gällande 31 § LUL?

2020-05-19 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Finns det något rättsfall från Högsta domstol om bevistalan enligt 31 paragrafen LUL?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Gällande 31 § lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL) tillsätts en utredning av antingen polisen eller åklagaren om inte särskilda skäl talar emot det, exempelvis att gärningsmannen är mycket ung. Detta med anledning av att barn under 15 år inte får dömas till någon påföljd, 1 kap. 6 § brottsbalken, såsom exempelvis fängelse, utan blir istället omhändertagen på andra sätt enligt socialtjänstlagen, lag med särskilda bestämmelser om vård av unga samt LUL. En förundersökning kan därför inte genomföras eftersom det kräver att brottet kan lagföras, (23 kap. 1 § rättegångsbalken). Bestämmelsen finns alltså till för att en särskild utredning ska kunna genomföras i fråga om unga som begår allvarligare brott. Domstol kan under vissa omständigheter genom en bevistalan pröva om barnet under 15 år begått en brottslig gärning, (38 § LUL). Kravet i sådana fall är att målet ska handläggas i tingsrätt och hovrätt av lagfarna domare, (25 § LUL). Domstolens avgörande sker då genom en dom där domstolen anger om den funnit det bevisat att den unge begått gärningen. Bevistalan är främst avsedd att användas för det fall barnet misstänks för en mycket allvarlig gärning och då det föreligger ett betydande intresse av att få ett domstolsavgörande. Bevistalan har dock endast undantagsvis kommit att användas, se prop. 2009/10:105 s. 16-17. Med det sagt kan jag inte hänvisa dig till ett rättsfall där Högsta domstolen har avgjort ett sådant ärende. Annan vägledning kring paragrafenBrottsförebyggande rådet (Brå) har upprättat rapporten "Barn som begår brott – Polisens hantering av misstänkta personer under femton år" (Brå:s rapport 2007:16). Rapporten är resultatet av ett regeringsuppdrag att i samverkan med Rikspolisstyrelsen kartlägga utredningarna enligt 31 § LUL och kan vara vägledande i fråga om praktisk tillämpning av lagrummet. Det finns även en handbok som Åklagarmyndigheten uppdaterade i slutet av 2019 som heter "Utredningar enligt 31 § LUL", samt en handbok av Socialstyrelsen "Barn och unga som begår brott" som tryckes i februari 2020, i vilka du skulle kunna finna mer ingående information. Hoppas att du fick svar på din fråga! Om inte så får du gärna ställa en fråga till oss igen med mer specifik information. Med vänliga hälsningar,