Får en persons telefon avlyssnas innan personen delgetts misstanke?

2019-02-17 i Förundersökning
FRÅGA |får det tas ett beslut om att en persons telefon ska avlyssnas i hemlighet innan personen överhuvudtaget vet om att hen är misstänkt för ett brott? eller brukar personen delges misstanke om att hen är misstänkt för brott innan ett sånt beslut blir Aktuellt?
Selma-Louise Boberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om hemlig avlyssning av telefoner finns i 27 kap. rättegångsbalken. Hemlig avlyssning får t.ex. användas vid en förundersökning där det lindrigaste föreskrivna straffet är fängelse 2 år och det får även användas vid vissa typer av allvarliga brott såsom, terroristbrott och mordbrand och även vid brott där det antas att brottets straffvärde kommer överstiga 2 års fängelse (27 kap. 18 § rättegångsbalken). Hemlig avlyssning får som huvudregel endast ske om någon är skäligen misstänkt för brottet och om det är väldigt viktigt för utredningen att avlyssning sker (27 kap. 20 § rättegångsbalken). Däremot finns inget krav på att den som är skäligen misstänkt ska ha delgetts misstanke innan man får använda hemlig avlyssning. Syftet med avlyssningen är ju oftast att kunna utreda vidare om den misstänkte kan vara skyldig till brottet. Det skulle nog bli svårare att använda hemlig avlyssning efter att en person delgetts misstanke eftersom personen då förmodligen skulle anta att den är avlyssnad och begränsa sin kommunikation över telefon. I och för sig har en som är skäligen misstänkt rätt att när förhör hålls med den bli delgiven misstanke om brott (23 kap. 18 § rättegångsbalken). Skyldigheten att berätta om misstanken uppkommer dock först när ett förhör hålls och personen kan ju ha varit skäligen misstänkt under en lång tid innan man kallar in personen till förhör. Det innebär att personen kan bli utsatt för hemlig avlyssning utan att ha blivit underrättad om att den är misstänkt från att misstanken uppkom fram till att första förhöret med den misstänkte hålls. Det finns alltså ingen skyldighet att kalla in personen till förhör och delge misstanke direkt när skälig misstanke uppkommer utan det är möjligt att använda hemlig avlyssning ett tag och kalla in personen till förhör efter att man kommit längre i utredningen. Hoppas att du har fått svar på din fråga.Vänligen,

Blir man delgiven misstanke för brott innan beslut om avlyssning sker?

2019-02-16 i Förundersökning
FRÅGA |Får det tas ett beslut om att en persons telefon ska avlyssnas i hemlighet innan personen överhuvudtaget vet om att hen är misstänkt för ett brott? eller brukar personen delges misstanke om att hen är misstänkt för brott innan ett sånt beslut blir Aktuellt?
Therese Axén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Att avlyssna telefon är ett så kallat tvångsmedel. Avlyssning innebär att man "avlyssnar" innehållet i telefonsamtal, mejl eller sms (se 27 kap. 18 § 1 st Rättegångsbalken, RB). En avlyssning får endast användas vid en förundersökning om det är ett brott som inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år (27 kap. 18 § 2 st RB). Ett ytterligare krav är att man ska vara skäligen misstänkt för brott och att åtgärden är av synnerligen vikt för utredningen (27 kap. 20 § 1 st RB). Avlyssning sker i hemlighet vilket betyder att hen inte kommer att få veta något om beslutet. Däremot har den som blivit skäligen misstänkt vid en förundersökning rätt att bli underrättad om det (23 kap. 18 § RB). Som svar på din fråga kommer alltså hen att vara medveten om att denne är misstänkt för brott då denne ska bli underrättad om det vid skäligen misstanke. Underrättelse om misstanke sker alltså innan beslut om avlyssning eftersom avlyssning kräver någon som är skäligen misstänkt som huvudregel. Beslut om övervakning får dock ske på tidigare stadium om det är av synnerlig vikt för att identifiera en skäligen misstänkt. I sådant fall kommer personen inte vara medveten om att hen är misstänkt för brott (se 27 kap. 20 § 2 st RB). För fler frågor är du välkommen att ringa till vår telefonrådgivning på 08-533 300 04Vänligen

Bör man anslutningsöverklaga och vad avgör om hovrätten kommer hålla ny huvudförhandling eller inte?

2019-02-15 i Domstol
FRÅGA |Hej!Är målsägande i ett fall. Den åtalade dömdes till misshandel, att betala skadestånd samt att betala för rättegångskostnader. Den åtalade överklagade alla 3 delar och nu har jag möjlighet att inom några dagar till göra en anslutningsöverklagan.Jag är rätt nöjd med domen i sin helhet. Om jag inte anslutniningsöverklagar kommer då inte min sida av fallet att belysas? Finns det nackdelar med om jag inte överklagar? Fördelar?Vet ej än om åklagaren avser att anslutningsöverklaga. Men har förstått att det är enda möjligheten för ett hårdare straff?Tillsist undrar jag vad som avgör om det blir en ny förhandling eller om det endast är några juristdomare som går igenom domen?Med vänlig hälsning Anneli
Lukas de Bruin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Vad blir effekten av att man inte anslutningsöverklagar?Den främsta effekten av att du och åklagaren inte anslutningsöverklagar är att hovrätten inte kan ändra tingsrättens dom till det sämre för den tilltalade. Den tilltalade kan alltså inte dömas till ett strängare straff, skadeståndsbeloppet kan inte ökas, och den tilltalade kan inte åläggas att betala en större andel av rättegångskostnaderna. Om du inte vore nöjd med tingsrättens dom i något avseende skulle därför ett anslutningsöverklagande vara att rekommendera för att öppna för möjligheten att hovrätten ändrar domen till din fördel. Du verkar dock vara nöjd med så väl straffet som skadeståndet och rättegångskostnaderna.Skulle du inte anslutningsöverklaga så innebär inte detta att din sida av fallet inte kommer att belysas. Oavsett vem som överklagar eller inte så ska hovrätten göra en objektiv och fullständig bedömning där alla sidor beaktas. Om den tilltalade kommer med nya argument eller vill åberopa ny bevisning så kommer så väl du som åklagaren att ges tillfälle att yttra er över det nya den tilltalade har anfört.Det finns alltså inga uppenbara för- eller nackdelar med ett anslutningsöverklagande om du är nöjd med domen.Vad avgör om hovrätten håller ny huvudförhandling?Huruvida ny huvudförhandling kommer hållas eller inte beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Om hovrätten anser att det finns möjlighet att avgöra målet utan huvudförhandling så kan den höra sig för med parterna om deras inställning. Om ingen av parterna har något att invända så kan målet avgöras på handlingarna. I vissa fall kan hovrätten dessutom avgöra målet utan huvudförhandling även om en part begär att sådan hålls. För detta krävs dock att en huvudförhandling skulle vara uppenbart obehövlig vilket är ett ganska högt ställt krav. Att en part begär huvudförhandling talar alltså med viss styrka för att detta också kommer ske.Rent generellt kan sägas att något som starkt talar för att hovrätten inte kommer anse sig behöva hålla huvudförhandling är att de omständigheter och bevis som åberopas är detsamma som i tingsrätten. Eftersom alla förhör spelas in i tingsrätten så brukar det därför ofta räcka med att dessa spelas upp igen hos hovrätten. Skulle däremot något väsentligt nytt framkomma först hos hovrätten så talar detta för att en ny huvudförhandling kan behöva hållas. Reglerna om detta finns i 51 kap. 13 § rättegångsbalken.Med vänliga hälsningar

Målsägandes skyldighet att närvara vid förhandling

2019-02-13 i Parter i rättegången
FRÅGA |Jag är kallad till rättegång via videolänk som målsägande i bedrägeribrott.Jag känner att jag ej orkar, mentalt och fysiskt, närvara. Blir jag hämtar av polis eller bötfälls i sådant fall? Kan jag istället dra tillbaka min anmälan? Rättegång skall hållas om 1 vecka.
Gustav Östlund |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du har blivit kallad som målsägande till en rättegång i ett brottmål om bedrägeri, men att du på grund av ditt mentala och fysiska tillstånd inte orkar närvara.Det går inte att dra tillbaka anmälanBedrägeri är ett brott som faller under allmänt åtal. Det betyder att det är åklagaren som för talan i målet och beslutar om det ska tas upp inför domstol eller inte (20 kap. 2 § rättegångsbalken och 20 kap. 6 § rättegångsbalken). Det gäller även om målsäganden vill dra tillbaka sin anmälan. Det finns alltså inget sätt för dig att dra tillbaka din anmälan och förhindra att målet tas upp till prövning.Du måste närvaraDu är kallad till domstolen som målsägande (20 kap. 8 § fjärde stycket rättegångsbalken). Du har blivit kallad eftersom det antas att din närvaro kan vara av betydelse för utredningen. Åklagaren kan komma att behöva ställa frågor om händelsen och de skador som har uppstått för att kunna få bevis för sin talan. En målsägande som har blivit kallad till en rättegång måste närvara och riskerar annars att behöva betala vite (45 kap. 15 § rättegångsbalken). Att du ska närvara vid rättegången via videolänk bör inte ha någon betydelse.Är du sjuk kan förhandlingen skjutas uppOm du mår så pass dåligt att du känner att du inte klarar av att närvara vid rättegången, kan rättegången flyttas fram tills du mår bättre. Om du meddelar domstolen i förväg att du är sjuk, räknas det som en giltig ursäkt och du riskerar inte att behöva betala vite (32 kap. 6 § rättegångsbalken och 32 kap. 8 § rättegångsbalken). Du måste då kunna visa ett läkarintyg för att styrka att du har varit sjuk.Du har rätt till en stödpersonKänner du att det är jobbigt att behöva närvara inför rätten har du rätt att få en stödperson med dig under rättegången (20 kap. 15 § rättegångsbalken). En stödperson får anlitas i alla slags brottmål där målsäganden ska höras. Stödpersonens uppgift är att vara moraliskt stöd åt målsäganden och kan bland annat begära att det görs en paus under en pågående förhandling.SammanfattningDet finns ingen möjlighet för dig att dra tillbaka din anmälan och förhindra att målet tas upp till prövning. Eftersom du har blivit kallad till rättegången måste du närvara, annars riskerar du att få betala vite. Om du är sjuk kan förhandlingen flyttas fram ifall du meddelar domstolen i förväg och kan visa ett läkarintyg. Slutligen har du rätt att ta med dig en stödperson till huvudförhandlingen.Jag hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Hur lång tid kan en huvudförhandling dröja från det att åklagaren väckt åtal?

2019-02-16 i Domstol
FRÅGA |Hur lång tid kan det dröja efter att åklagaren har väckt åtal och skickat in stämningsansökan tills det blir en rättegång i tingsrätten? Finns det max antal dagar som man får vänta, och vilken väntetid brukar oftast vara rimligt?
Ellen Hägerström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med dina fråga!Bestämmelser om rättegång i brottmål hittar du i Rättegångsbalken (RB).Utfärdande av stämningEtt brottmål i tingsrätten prövas vid en huvudförhandling. Om inte åklagarens ansökan avvisas, ska rätten enligt 45 kap 9 § RB utfärda stämning. Det finns inte någon uttrycklig lagreglering för hur länge ett utfärdande får ta, men såväl i svensk grundlag (se 2 kap 11 § Regeringsformen) som i den Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna stadgas det att en rättvis rättegång ska genomföras inom skälig tid. Justiteombudsmannen har även riktat kritik mot utfärdande av stämning som dröjt mer än ett fåtal dagar. Dock har det i vissa fall ansetts godtagbart med ett längre dröjsmål, vilket kan utläsas av att ombudsmannen inte riktat kritik mot ett utfärdande som dröjde längre än två då det fanns praktiska skäl som orsakade stämningens dröjsmål.HuvudförhandlingNär stämning väl är utfärdad ska en huvudförhandling sättas ut så snart som möjligt enligt 45 kap 14 § RB. Trots att det finns ett krav på snabb handläggning, måste rätten vid utsättande av huvudförhandling iaktta att parterna och andra som ska närvara får skälig tid att inställa sig vid rätten och även en möjlighet förbereda sig till förhandlingen (se 32 kap. 1 § RB). Ofta bestäms dock tiden för huvudförhandlingen redan vid stämningens utfärdande, åtminstone i de fallen då det inte behövs förberedande åtgärder tex. bevisuppgifter.Sammanfattningsvis finns det inte en bestämd tidsfrist för varken utfärdande av stämning eller utsättande av huvudförhandling som domstolen måste hålla sig inom. För en huvudförhandling där den misstänkte sitter häktad, ställs det särskilda krav på skydsamhet. Det är principiellt viktigt att sträva till att häktningstiden är så kort som möjligt. Enligt huvudregeln i 45 kap 14 § RB ska då förhandlingarna inledas senast efter två veckor från det att åtalet väcktes, men det finns även undantag från denna regel. Enligt 45 kap 14 § 3 st RB kan en huvudförhandling fördröjas, trots att en misstänkt sitter frihetsberövad, om det behövs för en tillräcklig förberedelse av målet. Vänligen,

Vem har rätt till offentlig försvarare?

2019-02-15 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej jag blev vägrad advokat och där av blev jag dömd på alla punkter . Kan jag få en dom upphävd på något sätt för att jag inte kunde försvara mej ?
Masis Vardanian |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Vem har rätt till offentlig försvarare? I Rättegångsbalkens (RB) 21:a kap. regleras vem som har rätt till offentlig försvarare. Den person som är anhållen, häktad eller anklagad för ett brott vars straffvärde, inte är mindre än sex månaders fängelse, har rätt till offentlig försvarare. 21 kap. 3 a § RB.Man har även rätt till offentlig försvarare vid följde fall:1. om den misstänkte är i behov av försvarare med hänsyn till utredningen om brottet,2. om försvarare behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som skall väljas och det finns anledning att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening, eller3. om det i övrigt föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör. 21 kap. 3 a § RB.Alltså är utgångspunkten att man inte har rätt till en offentlig försvarare vid de brott som inte har så höga straff samt ringa brott. Ringa brott är de lindrigare brotten som hamnar snäppet under brott av normalgraden. Eftersom du inte vart berättigad en offentlig försvarare har du inte uppfyllt de krav som måste uppfyllas för att man ska ha rätt till en offentlig försvarare. Önskar man sig en försvarare i dessa fall får man skaffa sig en privat försvarare. Därav kan du inte använda ''jag kunde inte försvara mig'' som argument för att få domen hävd. Hur upphävs en dom?Det ända sättet du kan häva en dom är genom att överklaga till högre instans. Då måste den högre instansen ändra den lägre instansens dom, bara på det sättet kan en dom hävas. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vad händer efter en polisanmälan av ett sexualbrott?

2019-02-15 i Förundersökning
FRÅGA |En nära släkting och kompis har tafsat på mig och mina kompisar flera gånger under 2 år men vi har aldrig förut anmält honom fastän han tafsat på oss när han var över 16 och vi var yngre. För en vecka sedan tafsade han på mig igen när jag hade somnat, han är nu 18 år och jag 16. Skulle det hända något om vi polisanmälde honom eller skulle han bara komma undan?
Nicolas Kitzler |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med vill jag passa på att säga vad tråkigt att detta hänt dig och din kompis. Det är allvarliga brott ni har blivit utsatta för och jag råder er att i vilket fall som helst polisanmäla händelserna. Jag kommer nedan redogöra lite för brotten och hur proceduren ser ut vid en polisanmälan. Sexuellt övergrepp och sexuellt övergrepp mot barnAtt ta på någon på ett sexuellt sätt, mot dennes vilja, är olagligt och regleras i Brottsbalken 6 kap. 2 § där det betecknas som sexuellt övergrepp. Kravet är att någon har utfört en s.k. "sexuell handling" mot någons vilja, vilket i typfallen beskrivs som att personen har vidrört din kropp med sitt könsorgan eller vidrört ditt könsorgan. Även andra handlingar som är av sexuell natur kan räknas som sexuellt övergrepp. Det viktiga är att det har skett mot personens vilja och att det är av sexuell karaktär. Att du vid ett tillfälle har varit sovande gör att det t.ex. aldrig kan anses vara frivilligt. Att utföra samma handling mot ett barn, dvs någon som är under 15 år, räknas som sexuellt övergrepp mot barn och kan leda till 2 års fängelse. Vid ett sådant brott spelar frivilligheten ingen roll. Det kan även räknas som sexuellt ofredande, se 6 kap. 6 § och 10 § Brottsbalken. Vad händer efter polisanmälanEfter att en polisanmälan lämnats in så ska polis eller åklagare bedöma ditt fall och vilka möjligheter som finns att utreda brottet. Därefter beslutar de om en förundersökning ska inledas. Enligt 23 kap. 1 § Rättegångsbalken ska en förundersökning inledas så snart åklagaren får kunskap om att ett brott begåtts. Enligt andra stycket i samma lag behöver dock inte förundersökningen inledas om det är uppenbart att brottet inte går att utreda. Saknas det tillräckliga bevis kan en förundersökning således läggas ned. När förundersökningen är klar ska åklagaren objektivt bedöma om det finns tillräckligt mycket bevisning för att ett åtal ska leda till en fällande dom. Finns det det så ska åklagaren väcka åtal, 20 kap. 6 § Rättegångsbalken. Ett åtal innebär att personen får stå inför rätta. Det är åklagaren som driver ärendet i domstolen men du kan få biträda åtalet som målsägande och kräva skadestånd via ett s.k. enskilt anspråk, se 20 kap. Rättegångsbalken. Sedan är det upp till domstolen att värdera och bedöma utsagorna, bevisningen osv., för att avgöra om bevisen räcker för att personen ska bedömas som skyldig. Vad gäller i ditt fall Eftersom du och din kompis var under 15 år vid några av tillfällena så kan brottet sexuellt övergrepp mot barn vara aktuellt. Även sexuellt övergrepp av normalgraden och sexuellt ofredande kan vara aktuella. Jag kan inte svara på vad som kommer hända efter en polisanmälan i just ditt fall, eller om bevisningen räcker till, men jag råder er ändå att polisanmäla samtliga händelser. Det faktum att ni inte tidigare har anmält har ingen juridisk betydelse, och samtliga brott har en preskriptionstid på 5 år. Vad du bör göra nuEnligt min mening bör du polisanmäla händelserna. Även om det inte skulle leda till åtal och personen "kommer undan" så kan en polisanmälan avskräcka personen från att begå fler brott. Det är även viktigt för polisens arbete och samhället att alla sådana här brott polisanmäls. Lycka till! Med vänliga hälsningar,

Får en domare bestämma sig i förväg hur hen ska döma i en rättegång?

2019-02-13 i Domstol
FRÅGA |Har en domare rätt att innan rättegången tala om hur han tänker döma i fråga om umgänge i mål om boende vårdnad umgänge. Exempel: om du inte går med på vad din före detta sambo vill, dömer jag till varannan helg. Han visste att varannan helg inte existerade i mitt jobb. Det var hot eller utpressning och jag fick ge mig innan rättegången som var satt till tre dagar startade.Kan en domare göra så?
Jenny Räf |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Regler om rättegångar finns främst i rättegångsbalken (RB). I juridiskt språkbruk används termen "rättegång" som benämning för en hel domstolsprocess, från stämning till dom. I allmänt språkbruk används dock termen ofta som en synonym till "huvudförhandling", som är det sammanträde där parterna möts och för sin talan. Jag utgår i mitt svar från att du med "rättegången" avser huvudförhandlingen.En domare får inte bestämma sig i förväg hur denne ska döma Svensk rätt bygger på den så kallade omedelbarhetsprincipen, som innebär att en domare bara får döma över vad som har förekommit vid huvudförhandlingen, vilket framgår av 17 kap. 2 § RB. Denna princip är viktig för rättssäkerheten eftersom att all fakta sammanställs i ett sammanhang och ger domaren en överblick av målet. Omedelbarhetsprincipen innebär att det inte är tillåtet för en domare att bestämma sig i förväg för hur hen ska döma i en rättegång, eftersom denne inte vet vad som kommer förekomma vid huvudförhandlingen.Jäv är ett hinder för domaren att handlägga ett mål En domare får inte handlägga ett mål där denne är jävig (partisk). I 4 kap. 13 § RB anges när en domare är jävig. I ditt fall är punkt 10 av mest intresse, som anger att en domare är jävig om en omständighet föreligger som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i målet. Denna regel är avsedd att omfatta alla jävssituationer som inte omfattas av de andra punkterna i 4 kap 13 § RB, för att säkerställa ett skydd mot jäviga domare.Hur du kan gå vidare med din fråga Om en part i en rättegång upplever att domaren varit jävig, kan denne ha anledning att överklaga domen. Detta förutsätter dock att mindre än tre veckor har gått sedan domen meddelades, eftersom att domen då vunnit laga kraft. Att domen vunnit laga kraft innebär att den inte kan överklagas, 50 kap. 1 § RB. Om domen har vunnit laga kraft finns det möjlighet att få den undanröjd genom klagan över domvilla, 59 kap. 1 § punkt 4 RB. Det förutsätter dock att ett grovt rättegångsfel har begåtts. I situationer som denna krävs det alltså att jävet inverkat på målets utgång. Hoppas att du fick svar på din fråga!