Gallringsregler för trafikbrott

2020-07-31 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej, jag fick en penningbot från polis för att jag inte använde blinkers vid en korsning, de sa att jag kan antigen betala boten eller tar det på rätten och de sa ingenting om detta skulle sparas också i mitt registerutdrag, jag tyckte då det är bra att ta emot boten på plats och få slut på det. Nu efter sex månader beställde jag ett utdrag från polisen för att ansöka jobb hos ett transport företag och då upptäckte jag att det stod i registret ett trafikbrott vilket påverkar mina ansökningar negativt. Nu undrar jag om jag kan överklaga eller begära polismyndigheten att radera registret eftersom jag inte blev informerad av polisen då jag erkännande trafikbrottet.Mvh
Melvin Keric |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Belastningsregistret innehåller alla domar som en person har dömts till men även strafförelägganden från åklagaren eller en ordningsbot utfärdad av polisen, 3 § Lag (1998:620) om belastningsregister. Det är påföljden eller straffet som avgör hur länge en uppgift finns registrerad i belastningsregistret innan den tas bort. Det framgår av 17 § Lag (1998:620) om belastningsregister när en uppgift i belastningsregistret gallras, dvs försvinner, och inte längre blir synlig. Uppgifter om böter gallras fem år efter domen, så den bot du fick utfärdad av polisen kommer att vara synligt i registret i fem år från dagen då du fick boten. Det finns inget du kan göra för att i förtid gallra bort uppgiften i ditt register.Föreläggande av ordningsbot får enligt 48 kap. 13 § rättegångsbalken (RB) utfärdas för vissa brott som inte kan leda till svårare straff än penningböter. Eftersom du godkände ordningsboten och betalade den har den vunnit "laga kraft", detta innebär att den inte går att överklaga, 48 kap. 3 § RB. Det finns dock viss möjlighet att klaga på godkänd ordningsbot, det är samma regler som är tillämpliga för klagan på godkänt strafföreläggande i 59 kap. 6-10 §§ RB. I 6 § 1 p. föreskrivs att strafföreläggandet (eller ordningsbotsföreläggandet i det här fallet) ska undanröjas om godkännandet inte kan anses som en giltig viljeförklaring. Att den misstänkte inte förstod innebörden av godkännandet, ett s.k. förklaringsmisstag, omfattas i regel av denna bestämmelse. Det är dock svårt för tingsrätten att utreda vad den misstänkte förstod vid tiden för godkännandet. Ett påstående om förklaringsmisstag godtas inte rätt av, utan tingsrätten gör en sammanvägd bedömning av den misstänktes och polisernas utsagor, samt övrig bevisning. Det kan vara en problematisk faktor att det har gått sex månader sedan du godkände boten.Av 59 kap. 7 § RB framgår hur man går tillväga för att klaga på ett godkänt föreläggande av ordningsbot. Klagan sker skriftligen hos den tingsrätt som hade kunnat ta upp åtal för förseelsen, det vill säga tingsrätten i den ort eller det område där förseelsen begicks. Skrivelsen måste komma in till tingsrätten senast ett år efter att ordningsboten verkställts.Mitt tips är att aldrig godkänna ett föreläggande eller böter om du anser att du inte har gjort fel i den påstådda gärningen, då det i princip är omöjligt, eller i vart fall väldigt svårt, att i efterhand "riva upp" ett godkänt föreläggande eller ordningsbot som vunnit laga kraft.Med vänliga hälsningar,

Preskriptionstider för misshandel och skadegörelse

2020-07-31 i Förundersökning
FRÅGA |Hej jag blev misstänkt för misshandel samt sladegöresle när jag var 17 år det är 1 år sedan nu ungefär. Jag var på polisförhör för andra grejer och då sa dom att jag var misstänkt för det men dom förhörde mig inte angående det. För de var bla olika län. Jag undrar om det kommer preskriberas snart har inte varit på något förhör eller så.
Sofia Edvardsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att du för ett år sedan blev misstänkt för brotten misshandel samt skadegörelse, men att inget ytterligare förhör har hållits sedan dess och att du därför undrar när brotten preskriberas.Alla brott har preskriptionstider, det innebär att man inte kan döma någon för ett brott om det gått för lång tid efter brottet utan att personen har åtalats eller häktats. För ringa misshandel är preskriptionstiden två år, för misshandel av normalgraden gäller fem år och för brottet skadegörelse gäller två år. Det innebär att, om brottet gällde misshandel av normalgraden, preskriberas detta om ca fyra år och skadegörelsen preskriberas om ca ett år.Att du inte hört något från polis eller åklagare kan bero på långa handläggningstider, varför det är svårt för mig att uttala mig om anledningen till att du inte hört något ännu och vad ett tänkbart utfall blir. Du kommer dock att få besked både om förundersökningen läggs ned eller om det är så att åklagare väljer att väcka åtal.Du är varmt välkommen att höra av dig till oss igen vid ytterligare frågor!Vänligen,

Kontakt med någon som sitter häktad

2020-07-30 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej,Får en anhörig kontakta en häktad persons advokat för att vidarebefordra ett meddelande som den anhörige har till den häktade?
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vem blir häktad?Den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott, för vilket är föreskrivet fängelse ett år eller däröver, får häktas, om det med hänsyn till brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållande eller någon annan omständighet finns risk för att han:1. Avviker eller på något annat annat sätt undandrar sig lagföring eller straff,2. Genom att undanröja bevis eller på något annat sätt försvårar sakens utredning eller,3. Fortsätter sin brottsliga verksamhet.Häktningen omprövas kontinuerligt vilket innebär att om åtal inte väcks inom två veckor så ska domstolen hålla en ny häktningsförhandling. Vid varje omhäktning gör domstolen en ny bedömning angående om häktningsskälen är fortsatt uppfyllda. Om domstolen finner att förutsättningarna för häktning inte längre är uppfyllda, släpps den misstänkte på fri fot men kan alltså fortsatt vara misstänkt för brottet 24 kap. 20 § Rättegångsbalken. Kontakt med den som sitter häktadEn häktad person har alltid rätt att ha kontakt med sin advokat och kan därför be advokaten att kontakta den häktades anhöriga om att han/hon är häktad.För vidare kontakt med sina anhöriga kan den häktade personen söka telefon- och besökstillstånd för att få prata med eller träffa sina anhöriga. Kriminalvården prövar då om det kan göras utan att säkerheten åsidosätts.Sammanfattningsvis kan man säga att ifall din anhöriga vill att du ska veta att han/hon är häktad lär personen be sin advokat att kontakta dig.

Kan man ta tillbaka en anmälan?

2020-07-29 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Rörig historia. Men jag anmälde min sambo i ren svartsjuka/full/ledsen och sårad. Vi har den aktuella dagen bråkat, där jag slår ansiktet i en fönsterbräda. Han är inte orsaken till detta. Jag var dock fin i ansiktet. Anmälan och förhörs görs och jag är full som sagt. Dagen efter meddelar jag att detta har blivit fel, ingen lyssnar. Försöker få ett kompletterande i 5 dagar och häktades. Jag försöker även få tag i åklagaren. Jag har sms bevis som styrker de jag säger, jag har 2 vittnen som träffade mig samma dag som vittnar om vad jag säger. Åklagaren vägrar lyssna, en oskyldig människa sitter häktad och jag har sagt att jag är skyldig till falsk tillvitelse. Han är häktad för att inte påverka mig? Men... hur ska jag kunna bli mer påverkad och av vad? Ingen kan svara på vad och hur jag ska göra. Vi får inte skriva. Vi får ingenting. Jag har förklarat för åklagaren att t.o.m. i mitt första förhör säger jag att detta inte var hans avsikt, vidhåller de såklart. Men han svarade mig "du får bevisa händelsen så tror jag dig".. Jag säger samma nu med, jag säger sanningen. Ska ja säga något som aldrig hänt? De kallar mig lögnare. Säger att jag vill skydda honom- från vad? Han har verkligen inte gjort något! Vad gör jag? Något måste jag kunna göra. Finns jätte mycket som kan bevisas är lögn i mitt första förhör. Dessutom gjordes en orosanmälan i samband med detta och där står att min sambo grovt misshandlat mig- han är ju inte dömd? Hur kan de ens skriva så. Inget är bevisat.
Hanna Árnadóttir |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om du kan ta tillbaka din anmälan, då du anser att den har blivit felaktig. Det framgår inte helt av din fråga vilket brott du har anmält din sambo för, men jag kommer i mitt svar utgå från att det rör sig om brottet misshandel.Kan du ta tillbaka din anmälan?För de allra flesta brotten (misshandel är ett av dem) har åklagaren åtalsplikt (detta finns reglerat i 20 kap 6 § Rättegångsbalken, hädanefter förkortad RB). Detta innebär att åklagaren i princip är skyldig att åtala om det tillräckliga bevis för att ett brott har begåtts och vem som begått det. Det är alltså så att åklagaren inte bara kan väcka åtal för begångna brott utan de har en skyldighet att göra det, oavsett vad den som blivit utsatt för brottet har för ståndpunkt i frågan. I och med att den som blivit utsatt för brottet inte kan bestämma vad som händer med utredningen, finns det heller ingen möjlighet att ta tillbaka sin anmälan.Att det är på det här sättet grundar sig i att samhället har ett intresse av att de som har begått brott också döms för det. Man har gjort undantag för några få brott (alltså att åtalsplikt inte gäller) där man anser att det inte är lika viktigt för samhället att få till lagföring, exempelvis förtal och hemfridsbrott.Vad krävs för att din anmälan ska gå till åtal?När man fått in en anmälan om ett brott görs först en förundersökning. När förundersökningen är klar bestämmer åklagaren vad som vidare ska hända med utredningen. Känner denne att bevisningen är tillräcklig för en fällande dom väcks åtal, respektive om den inte räcker läggs förundersökningen ned, utredningen avslutas och ingen blir dömd (åklagaren kan även besluta om strafföreläggande och åtalsunderlåtelse). Alltså, om åklagaren i ditt fall anser att bevisningen kan räcka för en fällande dom har denne en skyldighet att väcka åtal. Vad krävs för en fällande dom?Utifall din anmälan skulle gå till åtal i domstol är det åklagaren som ska bevisa att din sambo har begått det brott han har blivit anklagad för (man kallar det för att åklagaren har bevisbördan).Det är ett högt ställt krav på det som åklagaren ska bevisa. Från Högsta domstolen har det slagits fast att för bevisningen ska räcka för en fällande dom ska det vara ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade har begått gärningen, alltså att det inte ska finnas några andra rimliga alternativ till ett händelseförlopp. Det ska alltså inte kunnat gå till på ett annat sätt som innebär att den tilltalade är oskyldig (observera dock att rimliga alternativ innebär att det ska vara en alternativ historia som är trovärdig och realistisk). Utom rimligt tvivel är ett högt ställt beviskrav. Detta för att man vill göra det omöjligt för en person som är oskyldig till ett brott att felaktigt dömas. SammanfattningFör att svara på din huvudsakliga fråga, så nej, du har inte möjlighet att ta tillbaka din anmälan. Det är är åklagaren som styr över utredningen och bestämmer vad som kommer att hända med den. Ha dock i åtanke att det är högt ställda krav för att bevisningen ska anses vara tillräcklig för att en person ska dömas för ett brott. Är det så att det rör sig om helt ogrundade anklagelser kommer utredningen att läggas ned. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga!Mvh,

Hur kan jag få veta om jag är polisanmäld?

2020-07-31 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Har fått till mig att min arbetsgivare i Mars månad gjort en polisanmälan. Det är nu juli månad och jag har inte hört något alls av polisen. Hur kan jag veta att där ligger en anmälan? Förstår att saker kan dröja pga pandemin men borde jag inte få en invit om att en utredning skall komma ske? Svårt för mig att söka arbete då jag inte vet vad belastningsregister säger.Vill gärna kunna ställa min in mentalt om det är så att en rättegång kommer komma. Tacksam för svar
Sofia Edvardsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att du fått kännedom om att en polisanmälan gjorts gällande dig, men att du inte hört något från polisen ännu och att du undrar om hur och när du kommer få information om utredningen.När berättar polisen för mig att jag är misstänkt för brott?När polisen får in en polisanmälan tas först beslut om en förundersökning ska inledas, det gör man om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts. I detta skede görs ofta en hel del utredning, innan polisen kan finna om en person - du i detta fall - är att anse som skäligen misstänkt. Skäligen misstänkt är ett visst beviskrav, vilket innebär att det måste finnas viss bevisning mot dig för att du ska anses skäligen misstänkt. I detta skede får du kännedom om misstanken, då polisen enligt lag är skyldig att underrätta dig, som skäligen misstänkt, om misstanken vid förhör.Om det inte finns tillräckliga bevis för åtalDet kan också vara så att polisen finner att det inte finns tillräcklig bevisning för att väcka åtal i fallet, då kommer inget att hända. Du kommer alltså inte få något besked om att förundersökningen lagts ned i ditt fall. Sammanfattningsvis- Det finns tyvärr inget sätt för dig att få reda på om du blivit polisanmäld för något.- Om förundersökningen läggs ner kommer du inte få reda på att du blivit polisanmäld.- Om du anses vara skäligen misstänkt för brott kommer du få reda på det. Som det ser ut för dig så finns det tyvärr ingen du kan vända dig till för att få reda på att du har blivit polisanmäld. Skälet till att man inte kan vända sig till polisen för att få reda på om du har blivit polisanmäld är för att den som anmälde ska skyddas och fortsätta vara anonym. Du kan alltså inte dubbelkolla om det är så att du har blivit polisanmäld. Förundersökningar kan ibland ta lång tid och det beror på de handläggningstider som råder, vilket såklart kan bero på den rådande pandemin just nu. Det jag kan ge dig besked om är att om du är skäligen misstänkt så kommer du att få veta det vid förhör, beroende på vilket brott det rör kan det också vara så att du har rätt till en offentlig försvarare i det skedet.Du är varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline om du har ytterligare frågor! Vänligen,

Finns det möjligheter att få rättshjälp billigare när man saknar de ekonomiska möjligheter för att bekosta det själv?

2020-07-31 i Rättshjälp
FRÅGA |Jag har jätte dålig ekonomi men behöver rättshjälp för att få tillgång till domstol. Finns det möjlighet till det?
Lucas Rasmusson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar som du behöver vägledning hur du ska få juridisk hjälp när det saknas ekonomiska möjligheter för att bekosta det själv. Det finns två delar att kolla på, den första är din hemförsäkring och den andra är rättshjälp. Vad erbjuder din hemförsäkring?Vissa hemförsäkringar ingår det rättsskydd och det är att du kan få ersättning för de kostnader du har fått när du har anlitat ett juridiskt ombud eller eventuella rättegångskostnader för din motpart om du skulle förlora en tvist. När kan du få rättshjälp?Rättshjälp är när man får ersättning som betalas ut av staten och inte av försäkringsbolagen. Rättshjälp är lagreglerad (Rättshjälpslagen) och det är upp till staten att bevilja stödet. Du kan bara få rättshjälp om du inte kan få rättsskydd via en hemförsäkring och har en begränsad ekonomi (Se 6-8§§ rättshjälpslagen). Sedan innan ansökan om rättshjälp görs det en timmes juridisk rådgivning för att undersöka om din situation kan lösas efter rådgivningen. Den juridiska rådgivningen får du betala själv men kan halveras eller bli gratis beroende på din ekonomiska situation eller om du är omyndig. Det är i princip människor som har väldigt dåliga ekonomiska situationer som blir beviljas rättshjälp.Min rekommendationSå min rekommendation är att du först kolla vad som ingår i din hemförsäkring och överväger hur du vill gå tillväga. Sedan vi på Lawline hjälper dig mer än gärna när du anlitar en av våra jurister.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss.Med vänliga hälsningar,

Allmänt om häktning

2020-07-30 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej . Jag har följt ett fall om misstänkt mord . Rättegången är avslutad och åklagaren yrkar på höga straff. Läste dock att dom 3 misstänkta har försatts på fri fot innan domen , då domen väntas om ca 2 veckor .Kan dom misstänkta ändå bli dömda ? Borde inte mordmisstänkta häktas fram till domen ?
Måns Hellberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Generellt om häktningEftersom jag inte känner till omständigheterna i fallet kan jag endast uttala mig generellt om vad som krävs för att häkta någon. Häktningsreglerna innebär att domstolar tittar på straffskalan för brottet, graden av misstanke, om någon av häktningsgrunderna är uppfyllda, om det är proportionerligt med häktning och om andra mindre ingripande åtgärder kan användas. Anses t.ex. reseförbud eller anmälningsskyldighet fungera lika bra ska det användas istället. Vid proportionalitetsbedömningen vägs risken för att någon av häktningsgrunderna inträffar mot den misstänktes intresse av att inte frihetsberövas. Skälen för häktning ska alltså uppväga det intrång som en häktning innebär för en misstänkt.När en domstol avgör om någon ska häktas gäller i stora drag samma regler under förundersökning som i avvaktan på dom. Den enda skillnaden är att en domstol vid dom, i högre grad än straffskalan, beaktar vilken påföljd som den planerar att utdöma. Det innebär att häktning inte ska användas om domstolen inte planerar att utdöma en frihetsberövande påföljd. Inte heller ska häktning beslutas om den misstänkte inte fått ge sin syn på häktningsfrågan under en förhandling (se HD:s avgörande NJA 1993 s. 161).Häktning enligt huvudregelnEnligt huvudregeln kan en person häktas som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott på vilket ett års fängelse kan följa (RB 24 kap 1 § första stycket). Utöver det ska det finnas en flykt-, kollusion- eller recidivfara. Generellt anses risken för flykt vara högre ju allvarligare brottsanklagelse det är tal om samt om den misstänkte har en svag anknytning till Sverige. Med kollusionsfara menas att den misstänkte riskerar försvåra eller sabotera utredningen genom att t.ex. påverka vittnen eller undanröja bevis. Med recidivfara menas att den misstänkte riskerar att fortsätta med sin brottsliga verksamhet. Gemensamt för samtliga häktningsgrunderna är att det räcker med en risk för att någon av grunderna ska inträffa. Risken ska vara konkret, beaktansvärd och något som man på allvar har att räkna med (prop. 1986/87:112 s. 102). Finns det ingen sådan risk kan man inte häkta den misstänkte enligt huvudregeln. Häktning vid allvarligare brottslighetUtöver regeln i föregående stycke finns det ytterligare en häktningsregel som gör det lättare för domstolarna att häkta någon som är misstänkt för allvarligare brottslighet. Enligt den regeln kan en person häktas som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott för vilket lindrigare straff än två års fängelse inte kan utdömas (RB 24 kap 1 § andra stycket). Vid brott som inte kan ge ett lindrigare straff än två års fängelse kan alltså domstolarna i praktiken utgå från att den misstänkte ska häktas. Det råder närmast en s.k. presumtion för häktning.För att den misstänkte inte ska häktas enligt denna regel krävs det att det är uppenbart att skäl för häktning saknas. Det borde därför krävas särskilda omständigheter för att inte besluta om häktning. Sådana omständigheter kan vara att den misstänkte är svårt sjuk och är inlagd på sjukhus.SlutsatsEftersom det lindrigaste straffet för mord är tio års fängelse kan ett lindrigare straff än två år inte utdömas enligt brottets straffskala (BrB 3 kap 1 §). Domstolen i din fråga prövade sannolikt därför häktningsfrågan mot regeln för allvarligare brottslighet (RB 24 kap 1 § andra stycket). Är personerna på sannolika skäl misstänkta för mord krävs det därför att det är uppenbart att skäl för häktning saknas. I annat fall kan domstolen utgå från att häktning ska ske. Ytterligare en sak domstolen måste ta hänsyn till är den väntade påföljden: väntas en friande dom eller en icke-frihetsberövande påföljd? Isåfall ska häktning inte användas. Slutligen ska häktningen vara proportionerlig och inga mindre ingripande tvångsåtgärder som t.ex. reseförbud eller anmälningsskyldighet ska vara mer ändamålsenliga.Hoppas du fick svar på din fråga!

Kontakt med en vän som sitter på Häktet!

2020-07-28 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! En vän till mig sitter häktad, ska fylla i papper om telefontillstånd. Men mitt abonnemang står inte på mig. Hur ska jag göra då? Kan man lämna sitt Skype-nummer?
Arman Mohajeri Falah |Hej!Tack för du vänder dig till Lawline med din fråga!Den som sitter i fängelse behöver ett telefontillstånd för att kunna ringa. Kriminalvården kan dock neka telefontillståndet om det till exempel finns misstanke om att samtal kan äventyra säkerheten. För att bedöma om ett tillstånd behöver nekas kan Kriminalvården göra kontroller av dig i till exempel Polisens misstanke- och belastningsregister. När Kriminalvården bedömer om den intagne ska få tillstånd att ringa tittar de även på den intagnes omständigheter, till exempel vad den intagne sitter häktad för. En förutsättning för att kunna ha kontakt med en som sitter på häktet är att personen inte sitter häktad med restriktioner. Det framgår inte i din fråga vem ditt abonnemang står på men om det står på någon av dina föräldrar och du bor fortfarande hemma så kan du skriva att ditt abonnemang inte står på dig samt skriva adressen ni bor på så får Kriminalvården göra sin undersökning. Det allra bästa förslaget jag kan ge dig är att se om du har möjlighet och se till att ditt abonnemang står på dig.Det finns närmare information om detta på Kriminalvårdens hemsida.Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning/