Skillnaden mellan stämningsansökan för civilmål och brottmål.

2018-04-21 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag undrar vad som är skillnaden mellan en stämningsansökan för ett brottmål respektive tvistemål?
Binh Tran |Hejsan! Det är en mängd skillnader mellan en stämningsansökan för brottmål och en stämningsansökan för tvistemål. Eftersom frågan kan svaras på så många sätt blir det väldigt svårt att precisera svaret så jag väljer att sammanfattningsvis redogöra för de största skillnaderna mellan tvistemål och brottmål först och sedan gå redogöra för vad en stämningsansökan är och hänvisa till lagrum där det står vad stämningsansökarna för de olika målen ska innehålla. Skillnader mellan brottmål och tvistemål. BrottmålNär det gäller brottmål så är det endast åklagarmyndigheten som får skicka in en stämningsansökan. Åklagaren ska representera staten och det svenska folket mot en person som har eventuellt gjort ett brott. Vid en stämningsansökan som kommer från åklagaren så är parterna således staten å ena sidan, privatperson å andra sidan.Eftersom staten har ett stort intresse av att förhindra brottslighet har åklagaren därför vissa verktyg till sin disposition, det största verktyget är polisen. Polisen har sedermera befogenhet att häkta, arrestera och använda våld under vissa bestämda förutsättningar som lyder under lag. TvistemålStämningsansökan vid tvistemål kallas "civilmål" och behandlar en rättslig tvist mellan civilpersoner, det kan omfatta företag eller vanliga privatpersoner sinsemellan. De vanligaste tvisterna i civilmål är om skadestånd, avtal och familjemål. Man kan säga att det omfattar allting brottmål inte omfattar. Skillnaden mellan stämningsansökningarna.Jag kan snabbt säga att en stämningsansökan vid brottmål och vid straffmål är i essensen "samma sak", det vill säga att det har som syfta att starta en process i domstol. Att skicka in en stämningsansökan är att säga till en domstol att det finns en "tvist" och att domstolen ska inleda en rättegång så att tvisten kan lösas.Vad stämningsansökningarna ska innehålla är i essensen samma sak. Enligt rättegångsbalken, 42kap 2§, ska en stämningsansökan i tvistemål innehålla ett yrkande (en begäran), grunden för begäran och vad för bevis som kommer att tas upp i förhandlingen. Stämningsansökningan i brottmål ska enligt 45kap 4§ rättegångsbalken, innehålla den brottsliga gärningen som åklagaren anser den misstänkte har gjort, de bevis som ska åberopas och dylikt. Hoppas jag har kunnat hjälpa dig! Med vänliga hälsningar.

Polisen lägger ned förundersökningen!

2018-04-19 i Förundersökning
FRÅGA |Min hund blev attackerad och skaded av en lösspringande pitbullblandning. Hundens ägare hade tidigare fått en erinran då den skadat en annan hund allvarligt tidigare. Polisen utfärdade därför ett beslut om koppel och munkorg. Eftersom vi bor grannar ser jag hunden nästan varje dag, och han har inte haft munkorg på den en enda gång. Efter kontakt med polisen delgav de ägaren beslutet på nytt. Han har då sagt att munkorgen gått sönder, men att han ska köpa en ny. Ett par månader har gått, och hunden har ännu inte setts med munkorg. Polisen uppmanade mig att anmäla till 11414, vilket jag gjort. Dock lades förundrrsökningen ned eftersom påföljden endast har straffskala böter. En annan hundägare i området är också orolig att deras hund ska drabbas en vacker dag. De har lämnat information till Polisen om att hunden inte verkar ha det bra eftersom den är ensam hemma mycket och ylar hela dagarna, ibland på natten. Finns det något vi kan göra för att förhindra att ytterligare någon drabbas? Polisen tycks inte göra något förrän den skadar någon allvarligt igen.
Daniel Shin |Hej och tack för att du vänder dig till oss!Jag gör antagandet att din granne har blivit förelagt ett krav på munkorg och koppel av polisen enligt 8 § lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter. Av 23 § framgår att den som inte följer ett föreläggande enligt 8 § döms till böter. Själva förundersökningen får inte läggas ned enbart av den anledningen att bara böter ingår i straffskalan (i annat fall skulle ju alla bötesbrott inte åtalas!). Enligt 23 kap. 4 a § rättegångsbalken (1942:740) framgår det att en förundersökning endast kan läggas ned av två anledningar. Den första anledningen är att en fortsatt utredning skulle innebära kostnader för polisen som inte är proportionellt till sakens betydelse samt det kan antas att brottets straffvärde understiger tre månaders fängelse. Den andra anledningen är att annat gäller pga. regler om åtalsunderlåtelse eller åtalsprövning (ej aktuellt i ditt fall). Min gissning är alltså att polisen tycker att kostnaden att undersöka brottet inte "är värt det".Min rekommendation är att du åter igen kontaktar polisen tills de faktiskt agerar. Polisens arbete kan i praktiken gå långsamt och vara bristfälligt då och då, men det du som privatperson kan göra är att bl.a. fotografera och filma din granne när han är ute och går med sin hund. Detta skulle säkra bevisning som innebär mindre kostnader för polisen att utreda saken. OBS: Fotografera/filma inte din granne när han är i sin bostad; gör det bara när han är ute och går på allmän plats. Jag hoppas det här svarade på din fråga! Återkom gärna om du får fortsatt problem med polisen.

Beslut om förundersökning och väckande av åtal samt enskilt åtal

2018-04-17 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag utsattes för ofredande, kränkning, hot, skadegörelse på min ytterdörr av mitt ex som sparka sönder brev inkast. I lgh utsattes jag för det andra plus blev uppknuffad mot väggen. Jag satte min mobil på inspelningen så det fångade upp ljud. Ändå valde åklagaren att lägga ner skadegörelse, ofredande. Anmälan på stryptag finns hos polisen sen tidigare men inte hört nåt. Ja har läst kvinnofridskränkning lagen. Levde så i 4 år. Jag är kvinna, mitt ex är kvinna. Varför gör inte polis och åklagare sitt jobb? Vart kan jag få hjälp? (Ja har dessutom psykisk ohälsa, svårt att förstå, berätta, m.m)
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga aktualiserar huvudsakligen rättegångsbalken (RB).Jag kan självklart inte uttala mig om hur enskilda polismän och åklagare gjort enskilda bedömningar. Gällande polisens utredning av brott kan vi dock konstatera att en förundersökning ska väckas enligt 23 kap. 1 § RB om det finns anledning att anta att brott förövats. "Anledning anta" är ett lågt ställt beviskrav och innebär att det i regel ska inledas en förundersökning om exempelvis någon anmält att ett brott skett. Undantaget i 2 st. samma bestämmelse innebär dock att en förundersökning inte behöver inledas om det är uppenbart att brottet inte går att utreda. Det är tänkbart att polisen gjort denna bedömning i ditt fall.Gällande åklagarens arbete kan vi konstatera att åklagaren enligt 23 kap. 2 § RB endast ska väcka åtal i ett mål om denne bedömer att "tillräckliga skäl" för åtal föreligger. Med detta menas helt enkelt att åklagaren inte ska väcka åtal om denne bedömer att ett åtal inte skulle leda till fällande dom. Detsamma gäller om åklagaren under ett påbörjat åtal av någon anledning får uppfattningen att åtalet inte kommer leda till fällande dom. Det är möjligt att åklagaren gjort en sådan bedömning i ditt fall.Den främsta anledningen till att bestämmelserna som redogjorts för ovan finns är enligt min uppfattning att lagstiftaren velat hushålla med samhällets resurser genom att polis och åklagare inte ska lägga arbete på fall som med all sannolikhet inte kommer leda till fällande dom.Så vad ska du då göra? Förutsatt att polisen och åklagaren bedömt att de inte bör ta dina fall vidare kan du inte få nytta av deras resurser. Såsom jag ser det har du två möjliga alternativ som inte utesluter varandra. Det ena är att väcka så kallat enskilt åtal, alltså i egenskap av brottsoffer väcka talan mot gärningsmannen. Det andra är att begära skadestånd för den skada du lidit av att gärningsmannen skadat ditt brevinkast. Enskilt åtal regleras i 47 kap. RB och innebär i korthet att du som målsägande kontaktar din lokala domstol och förklarar att du vill stämma in gärningsmannen. Vad ditt meddelande ska innehålla regleras i 47 kap. 2 § RB. I samband med detta kan du även begära skadestånd för den brottsliga handlingen. Om du skulle bestämma dig för att göra detta rekommenderar jag dock starkt att du först kontaktar en yrkesverksam jurist för att bedöma dina utsikter till framgång samt för att hjälpa dig med det praktiska utförandet. Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Frihetsberövande

2018-04-16 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga! Polisen kom i mitt hus utan att skicka kallelse eller nånting och tog min son som är snart 19 år. Vi har ringt men ingen som berättar nånting. Efter en dag kom ett papper hem från tingsrätten om förordnande till offentlig försvarare. Han inte varit nån gång misstänkt eller gjort nåt brott. Hur kan jag veta vad händer nu med min son och hur lång tid tar att min son ska vara inne till polisen eller komma hemma?Mvh
Oskar Hedström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det finns tre olika sätt att frihetsberövas på: genom gripande, genom anhållande och genom häktning. Om polisen kom och tog med sig din son så blev han troligtvis gripen, alternativt att polisen verkställde ett anhållningsbeslut. Har ett gripande skett så ska åklagare alltså ta ställning till om det finns skäl för häktning. Om åklagaren är av uppfattningen att det finns skäl att personen ska häktas så får åklagaren anhålla personen i avvaktan på beslut i häktningsfrågan, vilket framgår av 24 kap. 6 § 1 st. rättegångsbalken. Ett anhållande är således avhängigt huruvida det verkar finnas skäl att häkta den misstänkte. Ett gripande får som längst vara i 12 timmar enligt 23 kap. 9 § rättegångsbalken. Innan denna tidsfrist har löpt ut måste personen försättas på fri fot eller begäras anhållen av åklagaren. Ett anhållande får vara som längst i 72 timmar, om åklagaren vill att den misstänkte ska vara fortsatt frihetsberövad måste åklagaren hos domstolen begära den misstänkte häktad, se 24 kap. 12 § rättegångsbalken. Domstolen fattar sedan beslut i häktningsfrågan. Om personen blir häktad så finns ingen absolut gräns för hur lång tid man får sitta häktad, även om åklagaren ska bedriva förundersökningen skyndsamt, se bland annat 24 kap. 18 § rättegångsbalken. Häktningsfrågan ska även kontinuerligt avgöras av domstolen - det kan vara så att de skäl som fanns för att häkta någon tidigare inte föreligger vid ett senare tillfälle, och då ska den misstänkte släppas på fri fot, se 24 kap. 20 § rättegångsbalken. En tumregel är att ju grövre brott en person är häktad för, desto längre tid kommer personen kvarstanna i häktet, detta beror på att utredningstiden vid grova brott kan vara längre då utredningen kräver betydligt fler utredningsåtgärder än i brott av enklare beskaffenhet.Förutsättningarna för att häkta någon framgår av 24 kap. 1 § rättegångsbalken, och det är alltså dessa förutsättningar som åklagaren måste anse vara uppfyllda för att anhålla någon som är misstänkt för brott. Häktning enligt denna huvudregel i 24 kap. 1 § 1 st. rättegångsbalken förutsätter först och främst att någon kan på sannolika skäl misstänkas för ett brott där fängelse ett år finns med i straffskalan. Vidare krävs för häktning enligt den här regeln att det om den misstänkte får fortsätta vara på fri fot finns en risk för att den misstänkte avviker eller på något annat sätt undandrar sig lagföring eller straff (flyktfara), att det finns en risk för att den misstänkte undanröjer bevis eller på något annat sätt försvårar brottsutredningen (kollusionsfara) eller att det finns en risk att det misstänkte fortsätter sin brottsliga verksamhet (recidivfara). SammanfattningDin son kan vara gripen av polis i högst 12 timmar. Därefter måste han bli frisläppt, alternativt anhållen av åklagare. Om han blir anhållen får han vara fortsatt frihetsberövad i högst 72 timmar, sedan måste åklagaren ha fattat beslut om han eller hon vill begära din son häktad. Det är sedan domstolen som fattar beslut i häktningsfrågan. Om du inte får någon information från polis eller åklagare kan ett tips vara att ringa till den person som förordnats som offentlig försvarare och se om denne kan lämna någon vidare information. Det är dock inte alltid lätt att få information då det i utredningarna råder förundersökningssekretess, vilket innebär att polis och åklagare inte alltid kan berätta allt dem vet. Jag hoppas att du har fått lite klarhet i din situation. Har du någon ytterligare fundering är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline. Med vänliga hälsningar

Vad menas med yrkande?

2018-04-21 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Om jag har vänt mig till reklamationsnämnden ska jag skriva ner det på stämningsansökan på ''yrkande''
Andreas Grundstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En stämningsansökan ska innehålla ett yrkande, en beskrivning av de omständigheter som åberopas för sitt yrkande och även de bevis man har (42 kap. 2 § rättegångsbalk).Ett yrkande är kort sagt en begäran om något. Med yrkande menas vad man vill att domstolen ska döma. Så t.ex. kan ett yrkande vara att man anser att motparten ska betala en viss summa på grund av att man anser att de gjort sig skyldiga till det.Därför tror jag inte att du ska med att du tidigare vänt dig till reklamationsnämnden i just yrkandet.Med vänliga hälsningar,

I vilket skede av processen för misstänkt brott och eventuell rättegång kan man anlita en offentlig eller privat försvarare (advokat)?

2018-04-19 i Rättshjälp
FRÅGA |Vart stoppad av polis tillsammans med en bekant då de hittade amfetamin i min jackficka som har placerats där av ngn annan.Vid inledande polisförhör utan försvarare nekade jag till innehav men fick min mobil beslagtagen.Kan jag i detta skede anlita en advokat?
Ida Ljungberg |Hej, stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om försvarare (advokat) hittar du i 21 kap. Rättegångsbalken (RB). När har du rätt att anlita en försvarare (advokat)?Enligt 21 kap. 3§ har du alltid rätt till en försvarare vid talans förberedande och utförande. Det är en ovillkorlig rätt som alltså gäller vid alla brott. Rent tidsmässigt brukar man med "talans förberedande" mena att du har rätt till försvarare redan under förundersökningen så snart den kan riktas mot dig som skäligen misstänkt för brottet. Bekostar du din försvarare själv (med privata medel) anses det dock inte finnas några hinder för att anlita en försvarare i samband med förhör, även utan att vara misstänkt.Offentlig eller privat försvarare?Det finns alltså två olika möjligheter när det kommer till försvarare. Antingen kan du ha rätt till en offentlig försvarare som bekostas av staten eller så har du möjlighet att anlita en privat försvarare som du i första hand bekostar själv. För att du ska ha rätt till en offentlig försvarare framgår av 21 kap. 3a§ vissa förutsättningar som ska vara uppfyllda. Det kan vara fråga om att du är anhållen eller häktad, att minimistraffet för brottet du är misstänkt för är 6 månaders fängelse eller mer, om det finns särskilt behov med hänsyn till utredningen eller om det finns särskilda skäl med hänsyn till personliga förhållanden eller vad målet rör. Utan fler omständigheter är det tyvärr svårt att bedöma ifall du kan ha rätt till en offentlig försvarare. Jag rekommenderar dig att kontakta en försvarare (advokat) så att du kan få hjälp vidare med ditt mål.Hoppas att det här var till hjälp! Återkom gärna om du skulle ha fler frågor. Med vänlig hälsning,

Tar själva domstolen betalt vid ett tvistemål?

2018-04-17 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Tar själva domstolen betalt vid ett tvistemål?
Klara Sandrén |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Domstolen tar ut en ansökningsavgift för stämningsansökningarFör att ta upp ett tvistemål vid en domstol behöver man lämna in en stämningsansökan till tingsrätten. För att få sin ansökan prövad i domstolen behöver man betala en ansökningsavgift. Ansökningsavgiften är: - 900 kr om tvistemålet handlar om ett krav under 22 750 kr, - 2800 kr om tvistemålet handlar om ett krav över 22 750 kr, och - 2800 kr om tvisten inte rör något bestämt belopp.Man skulle alltså kunna säga att domstolen "tar betalt" genom denna ansökningsavgift. Domstolen tar dock inte betalt för något mer. De stora kostnaderna i ett tvistemål brukar snarare vara de egna kostnaderna för till exempel juridiskt ombud, missade arbetsdagar och så vidare. Du kan hitta mer information om stämningsansökningar här på Sveriges Domstolars hemsida.Behöver du mer hjälp? Om du har några ytterligare funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga. Ifall du vill ha hjälp med att utforma och skicka in en stämningsansökan är du även välkommen att vända dig till Lawlines juristbyrå med detta. Du är välkommen att höra av dig till oss på telefon om du vill ha mer information om våra tjänster. Du når oss på nummer 08-533 300 04.Hoppas att du är nöjd med svaret på din fråga! Med vänlig hälsning,

Målsägande blir part i målet om hen biträdet åklagaren

2018-04-16 i Parter i rättegången
FRÅGA |Jag är utsedd till särskild ställföreträdare för mina barn, som är målsägande och min f.d. partner är tilltalad.I Tingsrätten blev jag hörd före partnern, och i förhöret med partnern kom olika påståenden som jag ville bemöta. Det fick jag inte, med hänvisning till att jag inte var en "part i målet" utan bara "förhörsperson". I inledningen av rättegången nämndes också en skrift som den tilltalade skickat in till Tingsrätten, och som "alla parter tagit del av", men inte jag.Det var socialtjänsten som gjorde polisanmälan.Fråga: Är målsägande/särskild ställföreträdare inte en part i målet?
Louise Bergstrand |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Åklagaren för talan i målet och är därför partEftersom du skriver att dina barn är målsägande och din f.d. partner är tilltalad samt att det har skett en polisanmälan så utgår jag från att det handlar om ett brottmål. De flesta brott är under allmänt åtal. Allmänt åtal innebär att åklagaren är den som för talan i målet, rättegångsbalken 20 kap 2 §. När åklagaren för talan i målet så är det åklagaren och den tilltalade som är parter. För att målsägande ska bli part i målet så ska hen biträda åklagarenStällföreträdare för målsägande kan aldrig bli part i målet, dock kan målsägande bli det. För att målsägande ska bli part i målet ska hen biträda åklagaren, rättegångsbalken 20 kap 8 § 2 st. Om målsägande biträder åklagaren i målet så har hen rätt att lägga fram bevisning och utredning i målet. Eftersom du är ställföreträdare för barnen så skulle det i praktiken innebära att du biträder åklagaren å barnens vägnar. Eftersom du har fått information om att du inte är part i målet så beror det mest största sannolikhet på att du inte biträder åklagaren. Sammanfattningsvis är inte målsägande alltid part i brottmål. För att målsägande ska bli part i målet så ska hen biträda åklagaren. Eftersom du har fått information om att du inte är part i målet så beror det på att du som barnens ställföreträdare inte biträder åklagaren i målet.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,