Kan återställande av igenfyllt dike på samfällighet ses som en underhållskostnad?

2020-04-01 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej Har följande fråga gällande 2 samfällighetsföreningar:Samfällighetsförening 1 (SF1) med 21 fastigheter har en vägsträcka som Samfällighetsförening 2 (SF2) med 52 fastigheter nyttjar för att komma till sina hus. Gällande avtal säger att underhållskostnader för vägsträckan fördelas med andelsförfarandet 21 respektive 52.En medlem i SF2 har grävt igen ett dike längs SF1:s vägsträcka. SF1 har krävt att medlemmen skall återställa.Medlemmen har vägrat.( det är ej helt klarlagt hur diket såg ut från början)SF1 har återställt diket & ställt krav på medlemmen att betala för denna kostnad, först via betalningskrav & i nuläget via advokat. Medlemmen erbjuder en bråkdel av kostnaden & SF1 funderar på att gå till rättegång.Nu kontaktar SF1:s ordförande SF2:s ordförande & vill att SF2 skall vara med som part i denna rättegång & menar att SF2 har ett ekonomiskt ansvar enligt gällande avtal som säger att underhållskostnader för vägen skall fördelas enligt andelsförfarandet. Kan detta vara rätt?Kan ett igenfyllt dike av en privatperson ses som en underhållskostnad?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har en medlem (X) ur SF2 grävt igen ett dike på SF1:s vägsträcka. X har uppmanats att återställa det vederbörande förstört, men vägrar. SF1 har därför själv åtgärdat det förstörda och därefter krävt X på betalning, först genom betalningskrav och nu genom advokat. SF1 överväger nu att gå till domstol för att få betalt. Ordförande för SF1 har nu vänt sig till SF2 och begärt att även SF2 ska vara part i målet och anser att SF2 har ett ekonomiskt ansvar som säger att underhållsansvar för vägen ska fördelas enligt andelsförfarandet. Du undrar om detta kan vara rätt och om underhållskostnad för ett igenfyllt dike av en privatperson kan ses som en underhållskostnad.Kan SF1 begära att SF2 uppträder som part?Det är inte möjligt för SF1 att "tvinga" SF2 att ingå som part i stämningen. Det är fullt möjligt för SF1 att väcka talan mot X för att få betalt, däremot är det inte möjligt att tvinga in SF2 som part. Att väcka talan kan vara förenat med kostnader (ansökning, ombud m.m.). Den part som förlorar en rättegång blir i regel ersättningsskyldig för motpartens ombudskostnader. Därför är det inte möjligt att tvinga in någon som part. Om SF2 ska vara part i rättegången måste det ske för att SF2 väljer att vara det.Kan ett igenfyllt dike av en privatperson ses som en underhållskostnad?Exakt vad som räknas som underhållskostnad är till viss del öppet för argumentation. Dock brukar i regel skadegörelse räknas in i underhållskostnader. I ert fall handlar det om ett dike som grävts igen och en skada som uppkommit. Som exempel finns det samfälligheter som har hand om underhållet av t.ex. belysningsstolpar; mm en sådan stolpe körs på (avsiktligt eller oavsiktligt) är det något som ingår i underhållskostnader. Utifrån ett sådant resonemang kan det även argumenteras för att det igengrävda diket som medfört en skada är återställandet en underhållskostnad.Att det ingår som underhåll innebär däremot inte att ni kan tvingas in i en process mot privatpersonen X. Om SF1 vill väcka talan mot X är det upp till SF1. Alternativet, om det inte hade väckts talan, hade varit att begära att kostnaden ska fördelas er emellan enligt avtalade andelar (21 respektive 52). I det skedet kan ni välja att betala eller, om ni vägrar, låta SF1 gå till domstol. Går det till domstol kan det i sådana fall argumenteras kring om det utgör en underhållskostnad (vilket det åtminstone kan argumenteras för) och om det är en skälig kostnad. I det senare kan vägas in att SF1 på eget bevåg valt att återställa det igengrävda diket utan att rådgöra mer er. Är det en orimligt hög kostnad kan det argumenteras för att det inte är skäligt att ni ska betala allt SF1 begär.Sammanfattningsvis och som svar på dina frågor; SF1 kan inte tvinga in er i en process mot X. Exakt vad som räknas som underhållskostnad är öppet för argumentation, men det kan argumenteras för att skadegörelse (t.ex. ett igengrävt dike som måste åtgärdas) utgör en underhållskostnad.För det fall att det blir tvistigt har givetvis en av våra jurister möjlighet att företräda er. Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig i ärendet imorgon, torsdagen den 2 april, klockan 13.45. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post dessförinnan, så bokar vi in en annan tid. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan en person som friats i hovrätt åtalas för samma brott igen?

2020-03-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Om en person åtalas och döms i tingsrätten men sedan frias i hovrätten. Kan man då med ny bevisning åtala igen för samma brott?
Alice Nordlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kan en person som friats i hovrätt åtalas igen för samma brott?En dom kan överklagas inom tre veckor från att den meddelats. Överklagas inte domen inom denna tid så vinner domen laga kraft. Det innebär att frågan som målet handlar om anses som avgjord och att samma fråga inte kan prövas på nytt (30 kap. 9 § rättegångsbalken). Inom juridiken brukar det kallas att domen vinner rättskraft och det uppstår då ett rättegångshinder för en ny prövning, även kallat res judicata. Det är därför inte möjligt att åtala personen igen för samma brott. Det finns dock en möjlighet för domstolen att pröva målet igen genom resning.Vad är resning?För att få ett mål som vunnit laga kraft att prövas av domstol igen måste målet beviljas resning. Resning är ett särskilt rättsmedel och kan bara beviljas i vissa speciella fall. Regler om resning i brottmål där den åtalade personen friats finns i 58 kap 3 § rättegångsbalken. Det kan till exempel röra sig om att det tillkommit nya omständigheter eller ny bevisning efter att dom meddelats. Resning tillämpas dock sparsamt på grund av rättssäkerhetsskäl. Det är därför svårt att beviljas resning.Hur begär man resning?Eftersom det mål du beskriver har avgjorts i Hovrätt, så kan du begära resning i Högsta domstolen (58 kap. 4 § 1 st. rättegångsbalken). I en resningsansökan ska du uppge den dom som ansökan avser, vilka omständigheter ansökan grundas på, skälen för ansökan och de bevis du vill åberopa och vad som ska styrkas med varje bevis (58 kap. 5 § rättegångsbalken). Om du vill ansöka om resning kan du klicka här för att komma till en blankett från Högsta Domstolens hemsida.Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har andra frågor är du välkommen att höra av dig till Lawline igen.Med vänlig hälsning,

Häktning när det inte finns bevis

2020-03-30 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej min kille har ett då fast jobb och även ett företag han har blivit häktad för ett misshandel. Och har nu suttit inne i häktet 2 månader. Det finns ingen bevis på att han har slagit ellr gjort nått till den ena killen. Men varför släpps han inte?
Linnéa Lind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna för häktning finns i rättegångsbalken (1942:740).För häktning krävs det att man är på sannolika skäl misstänkt för ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse i minst ett år (24 kap 1 §). En person kan oberoende av brottets beskaffenhet häktas om han är okänd och vägrar att lämna uppgift om sin identitet eller när han saknar hemvist i Sverige (24 kap 2 §). Häktning kan också ske när personen är skäligen misstänkt för brott om reglerna i 1 § eller 2 § är uppfyllda och det är av synnerliga vikt att han häktas i avvaktan på ytterligare utredning (24 kap 3 §).För att kunna svara på din fråga skulle jag behöva information om varför han är häktad och vilken bestämmelse som tillämpats. Om du återkommer med sådan information kan vi förklara hur bestämmelsen bör tillämpas och om häktningen skett i enlighet med lagen.Återkom gärna!

Erkänna och avbryta brottsmålsprocess innan huvudförhandling?

2020-03-30 i Domstol
FRÅGA |Jag är kallad till tingsrätten för kränkning. Kan jag erkänna mig skyldig nu i efterhand så jag slipper att infinna mig i tingsrätten?
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om brottmålsprocessen finns i rättegångsbalken.Svaret på din fråga är att när du väl blivit kallad till en rättegång/huvudförhandling så har du ingen möjlighet att erkänna före denna och avbryta processen tyvärr.I andra fall kan åklagaren välja att tillfråga en person som begått ett brott om denne önskar godkänna och skriva under ett strafföreläggande, men det blir inte aktuellt om åklagaren redan bestämt sig för att väcka åtal (som i detta fallet). Du ska alltså infinna dig vid tingsrätten du blivit kallad till och du får ange din inställning till åtalspunkterna på plats.Det går tyvärr inte att avbryta processen och om du uteblir är det troligt att målet ställs in och du kallas igen, men denna gången "vid vite" vilket vanligtvis innebär att du får betala 4 tkr om du inte infinner dig då. Om ett mål kan avgöras utan den tilltalade beror på om målet GÅR att avgöra utan den personen eller inte. Det kan vara fallet om det inte finns anledning att döma till strängare straff än fängelse i sex månader och målet kan utredas tillräckligt bra utan att personen närvarar.Mitt råd till dig är i vilket fall att infinna dig då du blivit kallad och ge din fulla version av det som skett. Domstolen gör sin egen bedömning och säkerligen en bättre sådan om du närvarar.Med vänlig hälsning

Vem betalar rättegångskostnaderna?

2020-03-31 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej!Jag har vid en cykelpassage blivit påkörd av en bil som gjorde en högersväng. Bilistens första ord till mig där jag låg på marken var "Jag såg dig inte". Vid tillfället var det ljust och sikten var god och vi färdades åt samma håll. Nu har jag fått en bot av polisen som säger att jag var vållande till olyckan trots att polisen som förhörde mig på akuten sa att föraren var misstänkt för vårdslöshet i trafik. Enligt trafikförordningen kap 3 §61 ska förare lämna cyklande som är ute på eller just ska färdas ut på cykelpassagen tillfälle att passera. Sedan har jag också läst att cyklister har väjningsplikt mot bilförare, inte tvärt om. Det verkar vara så att båda har skyldigheter mot varandra. Om jag inte går med på att jag är vållande och vill ta upp frågan i tingsrätten och förlorar, måste jag då betala rättegångskostnaderna?Hälsningar Marie
Johanne Örnfeldt Svensson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Din fråga gäller vem som ska betala rättegångskostnaderna i ett brottmål. (Vårdslöshet i trafik). Reglerna om kostnadernas fördelning mellan parterna regleras i 18 kap. Rättegångsbalken. (RB) Huvudregeln enligt 18 kap. 1 § RB är att den part som förlorar målet ska betala motpartens rättegångskostnader. Det är alltså alldeles rätt som du säger – ifall du förlorar målet så riskerar du att vara tvungen att betala bådas rättegångskostnader.Hoppas du fick svar på din fråga!

När behövs prövningstillstånd?

2020-03-30 i Domstol
FRÅGA |HejBehöver man prövningstillstånd om man har blivit dömd till villkorlig dom förenad med dagsböter i tingsrätten för skadegörelsebrott?
Michaela Iosifidou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Din fråga aktualiserar reglerna i rättegångsbalken (RB). En tingsrätts dom får överklagas, om inte annat är föreskrivet (49 kap 1 § RB). För att hovrätten ska pröva tingsrättens dom krävs prövningstillstånd (49 kap 12 § RB). För att hovrätten ska pröva tingsrättens dom i brottmål, såvitt avser annat än enskilt anspråk, krävs inte prövningstillstånd i andra fall än då den tilltalade genom domen: (49 kap 13 § RB) 1. som enda påföljd dömts till böter, eller 2. frikänts från ansvar för brott för vilket det inte är föreskrivet svårare straff än fängelse i sex månader. En part som vill överklaga tingsrättens dom i ett brottmål ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska ges in till tingsrätten och den ska ha kommit in till rätten inom tre veckor från den dag då domen meddelades (51 kap 1 § RB).Det bör framgå av tingsrättens dom om det behövs prövningstillstånd eller inte. Jag råder dig därför att läsa i domen.Jag har tolkat det som att du för ifrågavarande skadegörelsebrott dömts till villkorlig dom förenad med dagsböter. Det skulle innebära att prövningstillstånd inte krävs för ett eventuellt överklagande. Jag råder dig dock återigen att läsa i domen där det bör framgå huruvida det i ditt fall krävs prövningstillstånd eller inte.Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vem får vara ombud i ett tvistemål?

2020-03-30 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hejsan. Jag och pappan till våra barn ligger i vårdnadstvist. Pappan har en advokat i stockholm som han är kusin med. Får han ha han som advokat? Blir inte de jäv? Tack på förhand.
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till oss med din fråga.Gällande rättegångsombud i tvistemål finns det reglerat i 12 kap. rättegångsbalken (RB). De krav på ombudet som ställd upp är att ombudet med hänsyn till redbarhet, insikter och tidigare erfarenheter är lämplig att vara ombud i målet. Ombudet måste dessutom vara myndig, inte vara ställd under förvaltarskap och inte heller satt i konkurs, (12 kap. 2 § RB). Det framgår i din fråga att pappan är kusin med advokaten. Det förhållande att pappan är släkt med ombudet har alltså ingen inverkan på vem som får företräda pappan.Angående jävJäv kan förekomma om en person som besitter en yrkesroll, där denne ska fatta opartiska beslut, ska besluta kring en fråga för någon anhörig eller närstående. Det kan exempelvis handla om en tjänsteman på en myndighet som ger ett gynnande beslut åt en anhörig eller avslår en ansökan från en som denne inte tycker om. Skulle en jävssituation uppstå så måste den som är beslutsfattare lämna över ärendet till en kollega. I rätten kan en domare anses vara jävig om någon av parterna i målet är bekant med domaren.Gällande advokater är det så att denne inte har någon hänsyn att beakta gentemot släkt-/bekantskap med sin klient. Det kan aldrig anses gynnande i rättslig mening då advokatens i sin yrkesroll redan är partisk, då advokaten ska försvara sin klient oavsett vilket band denne har till sin klient.Jävssituationer kan alltså enbart uppstå när en person ska fatta ett beslut (såsom vid myndighetsutövning) över en annan person, och inte för advokater i ombudsroll.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Polisens laga befogenhet att använda våld

2020-03-27 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga angående när en polis får använda sig av våld? T.ex. under en hotfull situation eller liknande. Tack på förhand.
Melvin Keric |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om jag tolkar din fråga rätt så undrar du när polisen har rätt att använda sig av våld.När får polisen använda sig av våld?Polisens befogenhet att använda sig av våld regleras i 10 § Polislag (1984:387). I 7 olika punkter ger lagstiftaren polisen rätt att använda sig av våld. En polisman får, i den mån andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt, använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd, exempelvis om polismannen i fråga möts med våld eller hot om våld, om någon som ska häktas eller anhållas försöker undkomma eller det är fråga om att avvärja en straffbelagd handling eller en fara för liv, hälsa eller värdefull egendom eller för omfattande skada i miljön. När polisen använder sig av våld ska det göras i ljuset av proportionalitetsprincipen. Detta innebär att våldet i fråga ska vara försvarligt med hänsyn till åtgärdens syfte och våldet får endast användas i den utsträckning det behövs för att uppnå det avsedda resultatet. För att knyta an din fråga med lagstiftningen ovan, om en situation framstår som hotfull och polisen i fråga möts med våld eller hot om våld, får denne använda sig av våld om det anses försvarligt i övrigt.Allmänna grunder för ansvarsfrihetUtöver polisens laga befogenhet att använda våld i 10 § Polislag (1984:387), gäller dessutom reglerna för ansvarsfrihet i 24 kap. Brottsbalken för en polis. Om en polisman hamnar i en situation som aktualiserar de allmänna grunderna för ansvarsfrihet i 24 kap. Brottsbalken, t.ex. nödvärn eller nöd, har denne rätt att använda sig av våld precis som vilken medborgare som helst.Med vänliga hälsningar,