Om hemlig avlyssning, hemlig övervakning m.m

2018-08-14 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Har polisen rätt att själv begära en telefonspårning vid grova brott och tex hämta listor på vilka som ett visst telefonnummer har haft kontakt med via samtal och sms?Har de rätt att ta fram sms och annan lagrad information om de har tillgång till telefonen?Finns sms lagrade hos telefonbolaget, även om inte telefonen är upphittad?MVH [Namn], lärare i juridik vid gymnasietMycket tacksam om jag får ett svar.
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras huvudsakligen av rättegångsbalken — RB.Beslut om telefonspårning tas av förundersökningsledaren. Förundersökningar kan inledas av åklagaren, Säkerhetspolisen och Polismyndigheten, men ledningen ska alltid lämnas över till åklagare så fort någon skäligen kan misstänkas för brottet och så länge saken inte är av enkel beskaffenhet. Vid sådana brott som är aktuella i din fråga håller jag det för i praktiken uteslutet att det är någon annan än åklagare som leder förundersökningen och som kan begära de åtgärder som är aktuella i din fråga (23 kap 3 § RB). Som huvudregel krävs att åklagaren ansöker om tillstånd för åtgärderna hos rätten, som prövar frågan (27 kap 21 § RB). Endast om att invänta rättens tillstånd skulle medföra en fördröjning av väsentlig betydelse för utredningen, får åklagaren ge tillstånd till åtgärderna på egen hand. Åklagaren måste dock i dessa fall genast skriftligen anmäla detta samt motiveringen till åtgärden till rätten, som skyndsamt ska pröva om det finns skäl för åtgärden (27 kap 21 a § RB). Som svar på din första fråga, kan poliser själva inte vidta dessa åtgärder.Dina frågor rör de hemligas tvångsåtgärderna hemlig avlyssning av elektrisk kommunikation (27 kap 18 § 1 st RB) och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation (27 kap 19 § 1 st RB). För lättlästhetens skull kallar jag dem fortsatt HAK respektive HÖK. Skillnaderna åtgärderna emellan är i enkelhet följande: HAK avser att med tekniskt hjälpmedel avlyssna eller ta upp innehållet i samtal, SMS eller liknande, som skickats eller mottagits genom elektroniskt kommunikationsnät och till eller från ett telefonnummer eller annan adress (till exempel mailadress). HÖK är att i hemlighet samla in information om (1) sådana meddelanden som är aktuella vid HAK (alltså för till exempel vid ett telefonsamtal tidpunkten och längden för samtalet), (2) vilka elektroniska kommunikationsutrustningar som har funnits inom ett visst geografiskt område eller (3) i vilket geografiskt område en viss elektronisk kommunikationsutrustning finns eller har funnits. Genom HÖK får man också hindra meddelanden från att nå fram (27 kap 19 § 2 st RB). Värt att betona är att ett tillstånd att använda HAK medför rätten att använda HÖK, men inte vice versa (27 kap 18 § 3 st RB).HAK får (enligt 27 kap 18 § 2 st RB) endast användas vid förundersökningar i följande fall: vid brott för vilket minimistraffet enligt straffskalan är minst fängelse i två år. vid brott som avses i 27 kap 2 § 2 st 2–7 p RB (dessa är till antalet många brott, och det är nästan lättast om du läser själv). vid försök, förberedelse eller stämpling till brott som avses ovan, i den mån det är kriminaliserat med försök, förberedelse eller stämpling till dessa brott. vid andra brott om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att brottets straffvärde överstiger fängelse i två år. Det är lättare att få tillstånd att använda HÖK. HÖK får (enligt 27 kap 19 § 3 st) användas vid förundersökningar i följande fall: vid brott för vilket minimistraffet enligt straffskalan är minst fängelse i sex månader. vid brotten dataintrång, barnpronografibrott (dock ej ringa), narkotikabrott eller narkotikasmuggling. vid brott som avses i 27 kap 2 § 2 st 2–7 p RB. vid försök, förberedelse eller stämpling till brott som avses ovan, i den mån det är kriminaliserat med försök, förberedelse eller stämpling till dessa brott. Gemensamt för HAK och HÖK är att de som huvudregel endast får användas om någon är skäligen misstänkt för brottet och åtgärden är av synnerlig vikt för utredningen. Åtgärderna får endast avse (när det gäller den misstänkte) telefonnummer liknande som under den tid som tillståndet avser innehas eller har innehafts av den misstänkte eller annars kan antas ha använts eller komma att användas av den misstänkte eller (när det gäller annan än den misstänkte) telefonnummer eller liknande som det finns synnerlig anledning att anta att den misstänkte under den tid som tillståndet avser har kontaktat eller kommer att kontakta. För HÖK gäller att åtgärden också får ske i syfte att utreda vem som skäligen kan misstänkas för brottet, om åtgärden är av synnerlig vikt för utredningen och endast för att hämta in uppgifter om meddelanden under redan förfluten tid (27 kap 20 § RB).Vidare till din nästa fråga om att läsa sms och dylikt när polisen har tillgång till telefonen: Om telefonen skäligen kan antas ha betydelse för utredningen av ett brott får den tas i beslag. En förutsättning är dock att skälen för att beslagta telefonen är starkare än det intrång det innebär för den enskilde att den beslagtas. (27 kap 1 § 1 st RB). Beslagtas telefonen får meddelanden och dylikt också avläsas, åtminstone de meddelanden och dylikt som redan fanns i telefonen vid tidpunkten för beslagtagandet (Åklagarmyndigheten: Beslag — en handbok, s 33).Frågan om telefonbolagens lagring av information är känslig. Tidigare fanns i Sverige ett lagstadgat krav på att telefonbolagen skulle lagra all information i mellan 6 och 24 månader. EU-domstolen har dock underkänt denna lagstiftning om krav på generella datalagringar, och tillåter endast lagstiftning som kräver att telefonbolagen i vissa riktade fall, för att förebygga grov brottslighet eller liknande, måste spara information (de EU-domstolens dom i de kombinerade målen C-203/15 Tele2 Sverige AB v Post-och telestyrelsen och C-698/15 Secretary of State for the Home Department v Watson m fl, p 112 och 125). Det finns alltså mig veterligen inte några särskilda andra krav på att telefonbolagen generellt ska lagra information en viss tid.Med vänlig hälsning

varför läggs förundersökning ned eller inte inleds? Vilket bevisvärde har ett erkännande på snapchat och messenger?

2018-08-13 i Förundersökning
FRÅGA |Vid en våldtäkt har Gm skrivit via Snapchat och messenger där GM bett O om ursäkt för det som hände, samt att det inte var meningen. Vidare när han inte fick svar så kom ett argt meddelande på messenger där han skrev "svara då, så jag slipper ha dåligt samvete"Med bevis gällande hat på internet kan man binda GM till sitt uttalande i vissa fall. Kan man göra detta via konversation via telefonapparna också? Utredning nedlagd eftersom det inte fanns mer att utreda, varken GM eller vittnen som mötte O direkt efter våldtäkten är hörda. kommunicerat genom ett simpelt papper men på förfrågan om en muntlig kommunicering har vi inte fått återkoppling. Vi vet alltså inte idag varför utredningen avslutades. Tänker att det kan handla om att beviset inte går att knyta till person, men nu har ju flera domar kommit i dessa mål med näthat, så uppenbarligen går det. Vilka krav finns för att beviset ska vara tillräckligt gällande det tekniska?
Johanne Örnfeldt Svensson |Hej! Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga.Om jag förstår din fråga rätt har du lite olika funderingar om förundersökning och varför det läggs ned. Du undrar även om man kan binda gärningsmannen till ett ''erkännande'' och vilken betydelse det har att han erkänt via en telefonapp. Jag ska börja att berätta allmänt om förundersökning och de olika skälen till att förundersökning läggs ned eller inte alls inleds. Förundersökning och nedläggande av förundersökningEn förundersökning ska inledas så snart det på grund av angivelse eller av annat skäl finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats. Förundersökningen behöver dock inte inledas om det är uppenbart att ett brott inte går att utreda ( 23 kap. 1§ rättegångsbalken). Förundersökningen leds av en förundersökningsledare, som är antingen polis eller åklagare. Syftet med en förundersökning är att samla in tillräckligt med material för att göra en bedömning om tillräckliga skäl föreligger för åtal mot den misstänkte ( 23 kap. 2§ rättegångsbalken).Det föreligger tillräckliga skäl när åklagaren objektivt sett ska kunna förvänta sig en fällande dom. För att någon ska bli dömd i brottmål, vid ex en våldtäkt, krävs att den tilltalades skuld måste vara ställd utom rimlig tvivel. Det får alltså inte finnas någon alternativ förklaring till den åtalade gärningen som utesluter ansvar för den tilltalade. Det betyder att det är ett väldigt högt beviskrav som åklagaren måste bevisa för att någon ska dömas. (Då åklagaren har bevisbördan i brottmål). Åklagaren är även ålagd en objektivitetsplikt och vid förundersökningen ska åklagaren inte bara bevisa att den tilltalade har begått ett brott, de måste även beakta omständigheter som talar för den tilltalades oskuld. Tycker inte åklagaren att det finns tillräckliga bevis för att förvänta sig en fällande dom ska förundersökningen läggas ned(23 kap. 4§ rättegångsbalken). En förundersökning får även läggas ned om en fortsatt utredning skulle kräva kostnader som inte står i proportion i förhållande till sakens betydelse, och som kan antas att brottets straffvärde inte överstiger fängelse i tre månader. Det får även läggas ned om det kan antas att åtal för brottet inte skulle komma att ske till följd av bestämmelser om åtalsunderlåtelse eller om särskild åtalsprövning, eller om något väsentligt allmänt eller enskilt intresse inte åsidosätt genom att förundersökningen läggs ned.( 23 kap. 4a§ rättegångsbalken)Beslutas det att förundersökningen inte ska inledas eller att den ska läggas ned, eller att åtal inte ska väckas ska en underrättelse ske till målsägande som angett brottet, anmält enskilt anspråk i anledning av brottet eller begärt att bli underrättat. Dock behövs inte underrättelse vid ett beslut av polismyndigheten eller säkerhetspolisen om att inte inleda eller lägga ner förundersökningen om utredningen inte lett så långt att någon varit skäligen misstänkt för brottet. (14§ förundersökningskungörelse) Vad har hänt i ert fall?I ert fall verkar det som att en förundersökning inte ens har inletts, då åklagare eller polis tyckt att det var uppenbart att brottet inte går att utreda enligt 23 kap. 1§ stycke 2 rättegångsbalken. Exakt varför är svårt att veta då jag inte har tillräckligt med omständigheter för att bedöma frågan. Ifall ni är missnöjd med beslutet har ni dock alltid rätt att begära en omprövning av beslutet. Är den tilltalades erkännande bindande? Om jag förstår dig rätt så undrar du om man kan binda den tilltalades uttalande som han skickat på snapchat och messenger om att han ''ångrar det som hände''. Jag ska börja med att allmänt berätta vad som gäller angående ett erkännande av ett brott, för att sedan ta upp betydelsen att erkännandet skrivits på snapchat och messenger. I brottmål är rätten inte bunden av ett erkännande, men det kan ha betydelse i bevishänseende istället. ( 35 kap. 3§ stycke 2 rättegångsbalken) Rätten ska alltså med hänsyn till omständigheterna pröva vilken bevisverkan ett erkännande har. Gäller det grova brott kan ett erkännande från den tilltalade inte läggas till grund för domen om inte det finns andra omständigheter som styrker den tilltalades skuld. Vid mindre grova brott kan dock ett erkännande anses utgöra tillräcklig bevisning.Sammanfattningsvis så kan inte endast ett ''erkännande'' binda gärningsmannen vid våldtäkt om det inte finns andra bevis som styrker att våldtäkt har skett. Vilen betydelse har det att ett erkännande har skrivits på snapchat och messenger? I Sverige gäller principen om fri bevisvärdering ( 35 kap. 1§ rättegångsbalken). Det innebär att rätten ska pröva alla typer av bevisning i ett mål, även sms och meddelande på snapchat. Det betyder att ett erkännande har uppkommit på snapchat eller messenger inte är några problem i sig. Det är dock sedan upp till domstolen att värdera bevisningen av exempelvis smset eller meddelandet och domstolen kan alltså värdera materialet mer eller mindre tillförlitligtJag hoppas att du fick ett någorlunda svar på din fråga!Mvh,

Kan man bli skyldig att betala rättegångskostnader om man blir dömd för misshandel?

2018-08-06 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Om man blir dömd för misshandel, men överklagar och förlorar den rättegången, kan man bli skyldig att betala rättegångskostnader?
Selma-Louise Boberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om rättegångskostnader i mål mellan åklagare och den tilltalade finns i 31 kap. 1–2 §§ rättegångsbalken.Om man blir fälld för det brott man står åtalad för så kan man bli skyldig att ersätta vissa rättegångskostnader. Den dömde ska då betala vissa kostnader till staten men ska inte betala något till åklagaren. Den som döms ska bland annat ersätta kostnader för offentlig försvarare, eventuella kostnader för hämtning av den tilltalade till rätten samt kostnader för blodprovstagning och blodundersökning av den tilltalade. Det finns även vissa undantagsregler i 31 kap. 1 § rättegångsbalken då den dömde inte behöver ersätta några rättegångskostnader eller att beloppet den dömde ska ersätta sätts ned. Beloppet som den dömde ska ersätta får exempelvis efterges eller sättas ned om det finns skäl till det på grund av den tilltalades brottslighet eller hans eller hennes personliga och ekonomiska förhållanden (31 kap. 1 § 4 st. rättegångsbalken).Med andra ord finns det alltså en risk att man blir skyldig att betala rättegångskostnader om man blir dömd för ett brott. Dessa regler gäller även i hovrätt och högsta domstolen. Blir man exempelvis dömd i hovrätt får man därför ersätta kostnader både för processen i tingsrätt och i hovrätt.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Hjälp med att driva rättsprocess med begränsad ekonomi

2018-08-06 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Finns det advokater/jurister som jobbar pro bono i Malmö? Det rör min mamma som inte har ekonomi för att betala en advokat eller jurist. Ärendet rör att polisen begått tjänstefel, ett ganska unikt fall och där ett liknande fall blev JO-anmält där polisen fick skarp kritik.
Sara Hill |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Advokatbyråer Pro Bono förekommer som regel inte i Sverige. Istället engagerar sig många byråer i olika hjälporganisationer. Eftersom din mamma befinner sig i en utsatt situation med begränsad ekonomi i ett mål mot polisen kan det dock finnas advokater som åtar sig arbetet utan ersättning. Det enklaste är att höra sig runt på olika advokatbyråer i Malmö för att se om det finns intresse, exempelvis Mannheimer swartling och Setterwalls tar stort ansvar för samhällsviktiga fall. Centrum för rättvisa Det bästa tipset jag kan ge är att ni vänder er till Centrum för rättvisa. Det är en ideell organisation med uppdrag att värna för enskildas fri- och rättigheter, det sker bland annat genom att dem driver rättsprocesser för enskilda individer. "Konkret handlar det om att granska missförhållanden, informera enskilda om deras rättigheter och ställa upp som ombud i rättsliga processer" (från deras hemsida). För att centrum för rättvisa ska åta sig fallet ska det röra sig om en rättighetskränkning. Jag vet inte vad som hänt din mamma och på vilket sätt polisen agerat felaktigt, men från det du beskriver verkar det som att fallet skulle kunna vara lämpligt för att drivas av Centrum för rättvisa. Jag föreslår att du fyller i deras formulär för att ansöka till Centrum för rättvisa. Du kan läsa mer HÄR. Andra möjligheter Återigen vet jag inte så mycket om själva fallet. Men om din mamma står som målsägande i fallet (part i målet som "offer") skulle hon enligt Lagen om målsägandebiträde kunna ha rätt till advokat (1 § p3). Detta eftersom tjänstefel har fängelse i straffskalan, vilket är en förutsättning för att det ska anses finnas ett särskilt starkt behov av det. Det innebär att staten förordnar ett målsägandebiträde (en advokat) till din mamma som hon inte behöver betala för.Det är dem möjligheterna jag kan komma på. Men man vet aldrig vem som är villig att hjälpa till när nöden kräver, så hör dig omkring. Kika på dem alternativen jag tagit upp. Jag önskar dig och din mamma all lycka med fallet och juridisk hjälp!

Giltigt godtagande av strafföreläggande

2018-08-13 i Strafföreläggande
FRÅGA |HEj! När man i ett polisförhör har möjligheten att välja strafföreläggande, men avstår, kan man då ändå få hem ett brev från åklagaren där det erbjuds att betala böter? och där med slippa en rättegång? (ringa narkotikabrott). Om inte, går det då att ringa upp polisen och säga att man tackar ja till strafföreläggande?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga som att du under ett polisförhör sagt att du inte accepterar ett strafföreläggande för att sedan ha fått ett erbjudande om strafföreläggande i ett brev från den ansvarige åklagaren. Din fråga aktualiserar huvudsakligen rättegångsbalken (RB).Strafföreläggande utfärdas av åklagare och ordningsbot utfärdas av polisman enligt 48 kap. 1 § RB. Med andra ord är det endast den åklagare som hanterar ditt mål, inte en polisman som sköter förhör, som kan besluta om att erbjuda strafföreläggande. Jag tolkar därför frågan du fick under förhöret som att polismannen ifråga hade för avsikt att klargöra för åklagaren om du överhuvudtaget var intresserad av att godta ett strafföreläggande. Detta styrks ytterligare av att ett strafföreläggande enligt 48 kap. 7 § RB ska vara skriftligt. Jag rekommenderar därför att du, om du vill godta strafföreläggandet, följer den instruktion som ges och godkänner det i enlighet med förfarandet som beskrivs i 48 kap. 9 § RB.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Vem ska bestämma plats för möte om civilrättslig tvist?

2018-08-09 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Vi är mor och son som är oense och har tillkallat advokater. Det handlar om ett skuldbrev.Nu har jag (mor) och min advokat givit förslag om ett mötet för att diskutera ev frågor om allt.Är det inte vi ( mor och min advokat ) som skall ge förslag om mötesplats?Nu har motparten givit förslag: för det 1:a i en helt annan stad än vad vi bor i , bara för att min son arbetar i denna stad?Han åker till och från varje dag till sitt jobb! Bor i närheten av mig, har han rätt att bestämma plats, skall inte han rätta sig efter mig och min advokat?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I domstolssammanhang talar man ofta om laga domstol. Laga domstol är vid vilken domstol talan ska väckas. Er är en civilrättslig tvist mellan privatpersoner. I ett sådant fall är huvudregeln att ansökan om stämning ska skickas till den tingsrätt där motparten var folkbokförd den 1 november föregående år (10 kap. 1 § Rättegångsbalken). Som exempel (utan att ha någon aning om var du och/eller din son är folkbokförda); om din son den 1 november i fjol var folkbokförd i Lunds kommun och du vill stämma honom ska stämningsansökan sändas till Lunds tingsrätt. Om någon av er stämmer varandra till domstol kommer den domstolen att kalla er till en muntlig förhandling. Den muntliga förhandlingen kommer att hållas i tingsrättens lokaler på orten som är aktuell.Mötet er emellan är inte något som är lagreglerat utan endast ett möte med förhoppning om att kunna enas utan domstolsförhandling. I det fallet står det er fritt att avtala om vart ni ska träffas. Din son har ingen skyldighet att rätta sig efter dig och din advokat, likväl som du inte har någon skyldighet att rätta dig efter din son och hans advokat. Ett möte som det du beskriver är heller inte något som är obligatoriskt. I vissa fall har man inte ens något möte utan det sker en korrespondens via brev eller e-post mellan ombuden istället. Förhoppningen med ett möte som det föreslagna är i regel att parterna ska kunna enas utan att det behöver bli en domstolstvist. Tvister kan bli både långdragna och kostsamma.Som svar till dig innebär detta att din son inte har någon skyldighet att rätta sig efter dig och din advokat. Han har heller ej rätt att bestämma plats. Kan ni inte enas om plats och tid får era ombud föra eventuell korrespondens via brev eller e-post. Det är först när ni är kallade till förhandling hos tingsrätten som ni ska inställa er, och då får ingen av er bestämma tid och plats.Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Vänligen,

Överklaga strafföreläggande

2018-08-06 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej!Hur ska man gå tillväga för att göra en överklagan på ett straffföreläggande?
Beatrice Schütt |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett strafföreläggande för ett brott kan utfärdas om det hör under allmänt åtal, enligt 48 kap 1 § Rättegångsbalken. Det innebär att en åklagare eller en polisman kan utfärda ett strafföreläggande om det brott som begåtts faller under allmänt åtal. Strafföreläggandet innebär att man föreläggs ett bötesstraff. Antingen får man godkänna det direkt eller inom en viss tid, enligt 48 kap 2 § Rättegångsbalken. Enligt 48 kap 6 § och 7 § Rättegångsbalken ska ett strafföreläggande innehålla uppgifter om vad föreläggandet innebär och när det ska vara godkänt.En klagan över strafföreläggande ska göras skriftligen. Skrivelsen ska ges in till den tingsrätt som skulle kunna ta upp åtal för brotten enligt 59 kap 7 § Rättegångsbalken. Har du godkänt strafföreläggandet kan det bara undanröjas under vissa förutsättningar, eftersom ett godkänt strafföreläggande har samma rättsverkan som en lagakraftvunnen dom, enligt 59 kap 6 § Rättegångsbalken. Här kan du hitta mer information om hur du praktiskt kan gå tillväga:ÅklagarmyndighetenPolisenHoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Är en fastställelsetalan i domstol automatiskt förenat med rättegångskostnader?

2018-08-03 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Om jag lämnar in en stämningsansökan för att få en fastställelsedom, utan andra krav än att få domstolsutslag på delägarskap i en travhäst, är det automatiskt förenat med domstolskostnader? Då menar jag att ärendet kan avgöras medelst skriftväxling , utan förhandling och parternas fysiska närvaro?
Louise Bergstrand |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!De regler som styr hur processen för tvistemål i allmän domstol går till finns i rättegångsbalken (RB). När en lämna in en stämningsansökan till tingsrätten måste en betala en ansökningsavgift. Information om den kostnaden finner du här. De största kostnaderna vid en domstolsprocess kommer oftast från de juridiska ombuden. Hur stora rättegångskostnaderna blir beror därmed bland annat på om ni har juridiska ombud och om målet avgörs efter huvudförhandling eller inte. Jag kommer i mitt svar gå igenom under vilka förutsättningar målet kan avgöras utan huvudförhandling eftersom detta borde minska kostnaderna. Jag kommer även nämna hur reglerna om rättegångskostnader ser ut.En fastställelsetalan ska som huvudregel avgöras efter huvudförhandlingAtt du kan väcka talan i allmän domstol om att fastställa ett rättsförhållande framgår av RB 13 kap 2 § 1 st. Huvudregeln är att ett mål, även om det handlar om en fastställelsetalan, avgörs efter huvudförhandling, RB 42 kap 18 § 1 st 1 men. Det finns dock undantag från denna huvudregel. Två undantag som skulle kunna vara aktuella är:Om svaranden medger talan, domstolen kan då meddela en dom utan huvudförhandling, RB 42 kap 18 § 1 st p 3. Att svaranden medger talan innebär att hen går med på att rättsförhållandet ska fastställas på det sätt som käranden har yrkat. I ditt fall skulle det innebär att motparten medger att delägarskapet i travhästen är så som du har yrkat.Domstolen kan även meddela dom utan huvudförhandling om ingen av parterna begär huvudförhandling och det inte heller behövs någon med hänsyn till utredningen i målet, RB 42 kap 18 § 1 st p 5. För att målet ska avgöras utan huvudförhandling på denna grund krävs i princip att parterna är överens om sakomständigheterna. Om muntlig bevisning ska åberopas så krävs dock i det flesta fall en huvudförhandling.En part har rätt att få målet prövat vid en huvudförhandlingOm målet kan avgöras utan huvudförhandling beror främst på om svarande medger talan eller inte. Svaranden har rätt att begära att målet avgörs efter huvudförhandling. På grund av detta beror svaret på din fråga av din motparts inställning. Om din motpart vill ha en huvudförhandling så kommer det bli en, alternativt om motparten inte medger din talan så kommer det förmodligen också hållas en huvudförhandling.Huvudregeln är att den part som förlorar målet står för rättegångskostnadernaÄgandeskap är ett rättsförhållande som parterna kan avtala om, det innebär att målet är dispositivt. Eftersom målet är dispositivt ska den part som förlorar rättegången som huvudregel stå för rättegångskostnaderna, RB 18 kap 1 §. Det finns dock undantag från denna regel. Exempelvis ska parterna stå för sina egna kostnader om de når en förlikning, RB 18 kap 5 § 2 st. Samtliga regler om rättegångskostnader i tvistemål finns i RB 18 kap.Oavsett om målet avgörs efter huvudförhandling eller inte så kommer det att uppstå rättegångskostnader. Dessa blir dock troligtvis större om huvudförhandling hålls.Sammanfattningsvis beror kostnaderna på om målet avgörs efter huvudförhandling eller inte samt om ni har juridiska ombud. Det finns situationer då ett tvistemål kan avgöras utan huvudförhandling. Det kan exempelvis vara pga att svaranden medger talan eller ingen av parterna begär huvudförhandling och utredningen inte heller kräver det. Utan huvudförhandling minskar rättegångskostnaderna. Om ingen av parterna anlitar juridiska ombud minskar också kostnaderna. Det är bra att vara medveten om att huvudregeln är att den part som förlorar målet ska betala även den andra partens rättegångskostnader. Därav innebär en process i domstol alltid en ekonomisk risk. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,