Får den polisanmälde personen hem en kopia av polisanmälan?

2018-11-16 i Förundersökning
FRÅGA |Jag har polisanmält en person, och när förundersökningen inleddes fick jag en skriftlig kopia hemskickad med en sammanfattning av anmälan. Min fråga är om även den personen som jag har anmält har fått någon form av skriftlig kopia på att hen är anmäld och för vad (alltså utöver kallelsen till förhöret)? Förhör har ställts och förundersökningen pågår alltså.
Oscar Stenmark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Polisen har ingen skyldighet att informera en person om att denne är anmäld för brott. Personen ifråga kommer därför inte få en skriftlig kopia på den polisanmälan du gjort. Det kan dessutom vara värt att påpeka att polisen, i en kallelse till förhör, inte behöver motivera närmare varför personen ska höras. Det räcker med att polisen skriver att de är intresserade av att hålla förhör med personen med anledning av en pågående förundersökning rörande ett visst brott. Av en kallelse till förhör framgår det således inte om personen är misstänkt för brott eller inte. En person som är misstänkt för brott har heller ingen generell rättighet att bli underrättad om misstankarna. Den misstänkte har endast rätt att bli underrättad om att denne är misstänkt när misstankegraden skäligen misstänkt kan konstateras (23 kap. 18 § rättegångsbalken).Vänligen,

Rättigheter och skyldigheter för den som har begått ett brott

2018-11-07 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Vad händer om man begått ett brott? T.ex. misshandel. Vilka rättigheter och skyldigheter har man?
Lovisa Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!De flesta regler som berör rättigheter och skyldigheter för den som har begått ett brått hittar man i rättegångsbalken (RB). I mitt svar kommer jag att ta upp några av de mest centrala regler som jag antar att du kan vilja ha information om. RättigheterRätt till offentlig försvarare (oftast en advokat) får man om man är "skäligen misstänkt" för brott (undantaget från detta är brott då straffet inte brukar bli högre än böter, t.ex. trafikmål). Offentlig försvarare utses av rätten (domstolen). Har man som misstänkt ett förslag på vem man vill ha som offentlig försvarare ska man få denne som försvarare om det inte finns något särskilt skäl som talar emot det (21 kap. 5 § andra stycket RB). Försvararen ska sedan biträda den misstänkte genom rättegångens process – både förberedelsen och själva huvudförhandlingen. Man har även rätt att själv utse en privat försvarare, istället för att bli tilldelad en offentlig försvarare, om man vill det.Skälig misstanke riktar in förundersökningen på en viss person, eftersom utredarna anser att omständigheterna talar för en att en viss person är skyldig. Som skäligen misstänkt har man rätt att ta del av utredningsmaterialet, så långt det inte skadar utredningen (23 kap. 18 § RB). Man har även rätt att vid behov biträdas av tolk och man behöver inte yttra sig över misstanken som har riktats mot en, vill man vara tyst kan man alltså vara det (12 § förundersökningskungörelsen). SkyldigheterSkälig misstanke är också ett krav för flera av de tvångsmedel (t.ex. kroppsvisitation, husrannsakan, kroppsbesiktning) som finns i rättegångsbalken ska få användas mot den misstänkte. Skyldighet finns för den misstänkte att personligen närvara vid eventuella förberedande sammanträden och vid huvudförhandlingen, om rätten (domstolen) tycker att det behövs (21 kap. 2 § RB).Innan man betraktas som misstänktDen som inte är misstänkt i utredningen får förhöras om utredarna tror att man kan lämna upplysningar som är av betydelse för utredningen (23 kap. 6 § RB). Man är inte skyldig att stanna kvar för förhör längre än sex timmar om man inte "kan misstänkas" för brottet, då är man på begäran skyldig att stanna kvar i ytterligare sex timmar (23 kap. 9 § RB). "Kan misstänkas" innebär att man skulle kunna komma att bli skäligen misstänkt för brottet längre fram i utredningen. Under förhör har man rätt att ha ett biträde (en advokat som man själv utsett) närvarande om det inte kan komma att skada utredningen (23 kap. 10 § tredje stycket RB).Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Annars är du välkommen att höra av dig igen. Med vänliga hälsningar,

Måst åklagare motivera beslut i de fall det är fråga om nedläggande av förundersökning eller förundersökningsbegränsning?

2018-11-03 i Förundersökning
FRÅGA |Vilken skyldighet har en åklagare att vid nedläggning av ett ärende skriva en motivering?Vid första överprövningen gavs en motivering, som jag bemötte och överprövade igen. Nu har ärendet lagts ner igen med hänvisning till den förra åklagarens motivering. Vet inte vad jag gör nu eftersom det inte finns något att svara på vid en ny överprövning.Kan jag begära en motivering där mina sakuppgifter tagits hänsyn till från första överprövningen?Rubriseringen för målet är: Brott mot ordningslagen och vållande till annans död. Den första delen "utgånget" eftersom polisen inte levererade de undersökningarna som vår allra första åklagare begärde. 2-årsdagen var den 25 januari 2018. Vållande till annans död är 5 år på.
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det framgår inte riktigt av frågeställningen huruvida det är fråga om "nedläggande av förundersökning" eller de åtgärder som kan företas vid förundersökningsbegränsning, nämligen "disproportionsfall" och "åtalsunderlåtelsefall". I det följande avser jag av denna anledning behandla alla de olika alternativen.Nedläggande av förundersökningÅklagarens uppgift är bland annat att kontrollera resultatet av polisens utredning. I det fall åklagaren finner att bevisningen är otillräcklig kan denne förelägga förhörsledaren att fortsätta utredningen. Är det inte möjligt att skaffa fram mer bevisning avslutas förundersökningen såtillvida att åklagaren meddelar beslut om att det inte ska väckas något åtal, så kallat negativt åtalsbeslut (23:20 rättegångsbalk (1942:740)) (RB). Men förundersökningen kan också upphöra genom beslut om att förundersökningen ska läggas ned, exempelvis i de fall det förblivit oklart huruvida det förelegat brott.Det finns inte några formella regler om hur åtalsbeslut ska utformas. Normalt motiveras inte åtalsbeslut, eftersom åklagare inte har någon skyldighet att motivera sina beslut annat än om det framgår av en uttrycklig bestämmelse (se nedan).I likhet med negativa åtalsbeslut finns det heller ingen formell skyldighet för åklagaren att motivera ett positivt åtalsbeslut. I de fall det är fråga om negativa åtalsbeslut finns det emellertid betydligt starkare skäl för åklagaren att motivera sitt ställningstagande, särskilt om det finns målsägande eller anmälare som kan behöva sådan information. Därför rekommenderas åklagare att alltid motivera sina negativa åtalsbeslut. Åklagarna använder sig huvudsakligen av standardiserade formuleringar i sådana beslut (JO 1982/83 s. 104 och JO 2000/01 s. 62 angående vissa sådana standardformuleringar). I undantagsfall, särskilt om det är fråga om en omfattande utredning eller ett mycket uppmärksammat brott, skriver åklagaren ibland ett fylligare beslut.FörundersökningsbegränsningTrots att det föreligger anledning att fullfölja en förundersökning, kan denna läggas ned med stöd av en särskild regel om så kallad förundersökningsbegränsning (23:4 a RB). Denna regel innebär två punkter:1. Disproportionsfall. Med detta avses fall, vari en förundersökning skulle bli alltför kostnadskrävande och kostnaderna inte "står i rimligt förhållande till sakens betydelse". Utredningskostnaderna måste alltså stå i proportion till betydelsen att uppklara brottet. 2. Åtalsunderlåtelsefall. Detta förekommer i de fall det kan antas att det vid fullföljd förundersökning skulle beslutas om åtalsunderlåtelse (20:7 RB). Exempelvis i de fall åklagaren anser att svårare påföljd än böter inte kommer dömas ut. Detta medför dock samma verkan som en dom och brottet antecknas i belastningsregister.En förutsättning för att åtalsunderlåtelse ska kunna meddelas är att det står klart att den misstänkte är skyldig till brottet ifråga. I det fall åklagaren beslutar att inte väcka åtal, av den anledningen att bevisningen inte är tillräcklig för att åklagaren ska kunna förvänta sig en fällande dom, ska beslutet motiveras med utgångspunkt i det förhållandet. Målsägandens rätt att omprövaMålsäganden kan begära att beslutet ska överprövas av en överordnad åklagare. I dessa fall blir beslutet föremål för överprövning av Åklagarmyndighetens utvecklingscentra.SlutsatsI de fall det är fråga om nedläggande av förundersökning, föreligger inte någon formell skyldighet för åklagare att motivera beslutet. I det fall det är fråga om ett negativt åtalsbeslut, kan emellertid skäl föreligga för åklagaren att motivera sitt ställningstagande, särskilt om det finns målsägande eller anmälare som kan behöva sådan information. I det fall det är fråga om nedläggande av förundersökning (negativt åtalsbeslut) i ditt fall, får åklagaren anses ha agerat korrekt som hänvisat till tidigare beslut.I det fall det är fråga om förundersökningsbegränsning, behöver åklagaren motivera beslut enbart av den anledningen att bevisningen inte är tillräcklig för att åklagaren ska kunna förvänta sig en fällande dom. I det fall det är fråga om sådana omständigheter i ditt fall, får åklagaren anses ha agerat korrekt som hänvisat till tidigare beslut.Jag rekommenderar att du begär en motivering, vari dina sakuppgifter, såsom som de tagits hänsyn till från första överprövningen, ingår. Detta eftersom du anser dig behöva dessa uppgifter.Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma till mig på pontus.schenkel@lawline.se!

Möjligheter att avskriva en polisanmälan

2018-10-28 i Förundersökning
FRÅGA |Kan man begära att en polisanmälan avskrivs o inte gå vidare i fallet
Christoffer Thorell |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du undrar om man kan återta en polisanmälan.Regler kring detta finns i rättegångsbalken (RB).Medborgarens och samhällets intressenDet är viktigt att påpeka att rättsapparaten inte enbart finns till för potentiella brottsoffer, utan den representerar även samhällets intresse att beivra alla brott. Således kommer inte ett åtal läggas ned baserat på om anmälaren, eller målsäganden vill det. Mitt svar till dig blir alltså nej, man kan inte som enskild avskriva en polisanmälan. En förundersökning ska inledas så fort en polisanmälan gjorts, 23 kap. 1 § RB. Förundersökningar kan bara avbrytas om det framkommer omständigheter i fallet som skulle vara skäl för en åtalsunderlåtelse, det vill säga som hade varit skäl för att ett åtal inte skulle väckas från första början.Hoppas att du fick svar på din fråga, och välkommen åter till Lawline.Med vänlig hälsning

Underrättelse om polisanmälan m.m

2018-11-13 i Förundersökning
FRÅGA |Jag blir allmänt trakasserad av en person som ringer runt till vänner och familj och påstår att jag håller på med alvarliga narkotikabrott, jag vet inte om personen tror det på riktigt eller inte men det börjar bli väldigt tröttsamt. Det är någon jag förargat när jag avslöjade en otrohet och 'förstörde dess liv' nu vill hen förstöra mitt!Jag misstänker att den tipsar polisen, ev annonymt med och även om jag inte har något att dölja så vore det pinsamt att få besök av dem, särskilt när diverse personer redan har fått höra påståendena samt en oro att de kan dyka upp när barnet är hemma eller på min arbetsplats, kanske beslagta elektronik osv. Personen i fråga är väldigt bra på att manipulera och ljuga, mycket paranoia och andra psykiska åkommor jag inte är behörig att diagnostisera och känner att den inte har något att förlora längre, vill bara skada, så den kan gå till längder att få till en sådan situation.Vad, hur och när kan jag få reda på om polisen fått in tipps på mig? Får jag tex någonsin veta om det tippsades men förundersökningen lades ner eller inte påbörjades? Jag tänker dessa saker kan vara viktigt att ha till hands om jag måste inleda förtalsåklagan för att få stopp på detta.
Oscar Stenmark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Mina utgångspunkterSom jag tolkar dig vill du ha svar på vilka rättigheter du har att bli underrättad om olika händelser under en brottmålsprocess. Jag har valt att dela upp frågan i tre delfrågor som klargör vilka rättigheter du har i den här situationen. De olika händelser som diskuteras nedan är: polisanmälan, misstanke om brott, inte påbörjad eller nedlagd förundersökning.Avslutningsvis lämnas även en kommentar som tar sikte på förtalsfrågan, eftersom jag anser att den är värd att diskutera i sammanhanget. Jag har valt att kalla personen som lämnat nedsättande uppgifter om dig för "X".Har man rätt att bli underrättad om en polisanmälan?Polisen har ingen lagstadgad skyldighet enligt svensk rätt att upplysa en person om att polisanmälan inkommit mot denne. Har man rätt att bli underrättad om att man är misstänkt för brott?För att en person ska ha rätt att bli underrättad om att denne är misstänkt för brott krävs det att misstankegraden skäligen misstänkt är uppnådd. I så fall är polisen skyldig att, vid kommande polisförhör, underrätta personen om att vederbörande är skäligen misstänkt (23 kap. 18 § rättegångsbalken). För att misstankegraden skäligen misstänkt ska föreligga krävs det att sannolikheten för att personen begått brottet är mer än 50 %. Med andra ord ska det vara mer sannolikt att personen är skyldig än oskyldig. Har man rätt att bli underrättad om att förundersökning inte inleds eller lagts ned?För det fall en förundersökning inte inleds har endast målsäganden rätt att bli underrättad om detta (14 § andra stycket förundersökningskungörelsen).Beträffande det fallet att en förundersökning istället läggs ned har den som varit skäligen misstänkt rätt att bli underrättad om detta (14 § första stycket förundersökningskungörelsen)Mina kommentarer kring förtalsfråganÄven om vi bortser från de uppgifter som X eventuellt lämnat till polisen skulle jag säga att X gjort sig skyldig till förtal (5 kap. 1 § brottsbalken) eftersom denne, på telefon, talat väldigt illa om dig till dina anhöriga. Det kan dock vara värt att hålla i åtanke att brottet förtal faller under enskilt åtal (5 kap. 5 § brottsbalken). Innebörden av det är att det i så fall blir du som målsägande, och inte en åklagare, som måste driva åtalet. Detta kan vara både tidskrävande och kostsamt, även om så inte behöver vara fallet.Vänligen,

Vilka förutsättningar finns för åtal?

2018-11-05 i Förundersökning
FRÅGA |<p>Min kompis barn berättat till sin skolkurator att hennes mamma har slagit henne flera gånget med öppen hand och dra henne öron när hon var arg. Socialtjänsten anmälat samt polis. Min kompis nekad brott. Hon föklarat att barnet överdrivit situation eftersom hon har inte fått vad hon ville hemma. (T.ex tv) Ingen bevis ingen kroppskaddad bevis och barn verkar glad som vänligt.Kompis är orolig eftersom hon sagt hon har inte gjort men barnet insistera att hon berättat sanning. Min kompis trodde missförstånd kunde hända mellan dötter och henne när hon hålla henne fast på armen när hoppat upp och ner på soffan eller när dötter sparkat henne när hon stängt av tv eller Ipad. Barn ord vs mammas ord. Står det stor möjligheter att min min kompis bli åtalas?</p>
Therese Axén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förutsättningar för att åtal ska kunna ske är att det rör sig om ett brott som är straffbart och att det finns tillräckliga bevis för att kunna förutse fällande dom (se 23 kap 2 § Rättegångsbalken, RB). Det är åklagare som ska ansöka om stämning vid brott som hör under allmänt åtal (20 kap 2 § RB). Ringa misshandel som det är fråga om är ett brott som står under allmänt åtal då inte något annat anges (se 3 kap 5 § brottsbalken och 20 kap 3 § RB). För att åklagaren ska kunna avgöra om åtal ska ske, så brukar en förundersökning göras. En förundersökning syftar bland annat till att skaffa bevis för att kunna uppnå krav på robushet (tillräckliga bevis för att kunna förutse fällande dom), se 23 kap 2 § RB. Det krävs inte mycket för att få inleda förundersökning utan endast misstanke om ett konkret brott och att misstanken kan kopplas till ett bevis. Det kan räcka med att en person talar för att ett brott har skett för att det ska finnas anledning att anta att ett brott har begåtts (se RB 23 kap 1 §). I detta fall har barnet berättat för skolkurator vilket kan vara tillräckligt för att inleda förundersökning enligt RB 23 kap 1 §.I din fråga anger du att din kompis nekar brott och att det inte finns någon bevis i form av kroppsskada. Det är som du säger en situation där ord står mot ord. Jag kan inte med säkerhet säga om det är tillräckligt för åtal då jag inte har alla omständigheter. Dock är det allmänna kravet att man ska kunna förutse en fällande dom, vilket är tveksamt här. Om du har fler frågor är du välkommen att ringa vår telefonrådgivning på 08-533 300 04vänligen

Kan en nedlagd förundersökning återupptas?

2018-10-31 i Förundersökning
FRÅGA |Jag blev misshandlad början av 2015 av dåvarande sambo flertal gånger. Sista gången var det så mkt slag och sparkar att jag uppsökte vårdcentral samma dag. Skadorna blev fotade samma dag samt vid polisanmälan ,man såg även gamla skador. Jag bytte stad flydde och polisanmälde efter 10 dagar. Pga av nedstämdhet och posttraumatisk stressyndrom blev jag inlagd på psykiatrisk vård och jag klarade inte av att samtala med polisen jag var inte kapabel att prata. Dom la ner åtalet efter 3 månader pga bristande bevis och personen sa att det var självförsvar och personen hade inga fysiska skador. Går det att väcka åtal igen ? Kan jag göra något åt det här ? personen bör få konsekvenser för sitt agerande.
Nicolas Kitzler |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline!Låt mig börja med att säga vad tråkigt att detta har hänt dig. Det är inte ovanligt att förundersökningar läggs ned eller att åtal inte väcks på grund av bristande bevisning, och i ditt fall är det extra tragiskt eftersom du inte hade möjlighet att samtala med polisen. Jag ska redogöra lite för vad som gäller vid förundersökningar och om åtal kan väckas på nytt. Förundersökning och åtal När ett brott polisanmäls skapas som regel en förundersökning (23 kap. 1 § Rättegångsbalken). Målet är att utreda vem som är misstänkt och samla tillräcklig bevisning för att kunna väcka åtal. Förundersökningen leds oftast av åklagaren. Åklagaren har till uppgift att väcka åtal om bevisningen som framkommer under förundersökninge för den påstådda gärningen är så stark att den kan ligga till grund för en fällande dom. Är bevisningen bristande så ska förundersökningen läggas ner och inget åtal väckas enligt 23 kap. 2 § Rättegångsbalken. En förundersökning kan dock återupptas om ny bevisning framkommer som kan leda till en fällande dom. Beslutet om en nedlagd förundersökning kan överprövas till Polismyndigheten eller Åklagarkammaren som drev ärendet. Är det däremot så att åtal har väckts och fallet har prövats av domstol, kan man inte väcka nytt åtal igen på grund av domens rättskraft. Det innebär att samma gärning inte kan prövas på nytt och följer av allmänrättsliga principer, se även 17 kap. 11 § 3 st. Rättegångsbalken. Det finns undantag som resning men då krävs det ganska omfattande bevisning samt speciella skäl för att bevisningen inte framträdde tidigare. Vad du bör göra nuÄr det så att förundersökningen lades ned pga bristande bevisning så kan du överpröva beslutet eller göra en ny polisanmälan. Var tydlig med att bildbevisning av skadorna finns och att du är beredd att prata i förhör. Jag kan inte göra en bedömning av om bevisningen räcker för att åtal ska väckas den här gången eller om det kommer leda till en fällande dom men det är värt ett försök!Med vänliga hälsningar och lycka till!

Nya tillkommna omständigheter vid nedlagd förundersökning?

2018-10-28 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! För två år sedan gjorde jag en polisanmälan angående de sexuella övergrepp jag var med om som barn. Jag gick på polisförhör och polisen som förhörde mig trodde på mig. Efter ett år så ringer min advokat mig och berättar att åklagaren lade ner förundersökningen i brist på bevis. Jag gjorde en överprövning som också lades ner kort därefter. Så nu till min fråga. Det finns vissa händelser som jag inte har berättat i polisförhören. Dels för att jag inte hade bearbetat dom, men också för att jag inte trodde att det skulle spela någon roll i utredningen. Hur går jag vidare nu? Ska jag göra en överprövning igen eller ska jag göra en omprövning av åklagarens beslut?
Elinor Berg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur en förundersökning går till regleras i rättegångsbalkenEn förundersökning får läggas ned om brottet inte går att utreda. Så kan exempelvis vara fallet om bevisning saknas (rättegångsbalken 23 kap. 1 §). I ditt fall skulle jag rekommendera dig att efterfråga en omprövning av beslutet om nedlagd förundersökning. Eftersom du nu har nya uppgifter att bidra med om det misstänkta brottet som inte var kända för polisen/åklagaren när beslutet om att nedlägga förundersökningen fattades, så bör du vidarebefordra dessa uppgifter till beslutsfattaren och hoppas på att det leder till omprövning av beslutet.Hoppas du har fått svar på din fråga! Vänligen,