Får polisen avlyssna mitt nya telefonnummer?

2019-09-15 i Förundersökning
FRÅGA |En person polisanmäler en annan person som vi kan kalla person X pga att personen som anmäler tror att person X har begått ett brott för flera år sedan, person X har inte begått brott men blir ändå skäligen misstänkt. Person X har både bytt mobil och telefonnummer sedan det påstådda brottet skulle ägt rum. Får polisen nu flera år senare avlyssna person X trots att person X bytt nummer och mobil? Eller måste polisen avlyssna det gamla numret isåfall?
Matilda Bergström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hemlig avlyssning innebär att medelanden som överförs eller har överförts till eller från ett telefonnummer i hemlighet avlyssnas eller tas upp genom ett tekniskt hjälpmedel för återgivning av innehållet i meddelandet (27 kap. 18 § rättegångsbalken)Avlyssning får endast ske om personen är skäligen misstänkt för brottet och åtgärden är av synnerlig vikt för utredningen. Åtgärden får endast avse ett telefonnummer som under den tid som tillståndet avser innehas eller har innehafts av den misstänkte eller kan antas ha använts eller kommer att användas av den misstänkte (27 kap. 20 § rättegångsbalken).Det innebär att avlyssning alltså får ske av de nummer som den misstänkte har haft, har eller kan antas att personen kommer att använda, under förutsättning att personen är skäligen misstänkt för brottet. Den misstänktes nya nummer får alltså avlyssnas trots att personen bytt telefonnummer och mobiltelefon.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Jag är misstänkt för stöld, blir jag gripen om jag åker på semester?

2019-08-10 i Förundersökning
FRÅGA |Hej, rycktas om att jag blivit misstänkt/anmält för stöld. Men har själv inte hört något från polisen. Så jag undrar. Kan jag åka på semester utomlands då eller kommer jag bli tagen på Arlanda? Undrar även om polisen ringer från dolt nummer?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Att du eventuellt är misstänkt/anmäld för stöld hindrar dig inte från att åka på semester. Blotta misstanken eller anmälan gör inte heller att polisen har skäl att gripa dig och att du i förlängningen blir häktad. Om du är misstänkt för ett brott och det finns finns skäl för att försöka få dig häktad, kommer du att bli kallad till förhör om det finns skäl för det. Däremot har du inget förbud mot att åka på semester och kan göra det utan problem. Tyvärr kan jag inte besvara huruvida polisen ringer från dolt nummer eller ej.Vänligen,

Vem beslutar om kroppsvisitation?

2019-07-31 i Förundersökning
FRÅGA |Hej, är det åklagare eller polisiär förundersökningsledare som fattar beslut om kroppsvisitation när misstänkt är under 15 år?
Michaela Iosifidou |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.BakgrundDin fråga aktualiserar reglerna i rättegångsbalken (RB). Om det finns anledning att anta att ett brott begåtts på vilket fängelse kan följa, får kroppsvisitation göras på den som skäligen kan misstänkas för brottet för att söka efter föremål som kan tas i beslag eller i förvar eller annars för att undersöka omständigheter som kan vara av betydelse för utredning om brottet eller om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet (28 kap 11 § första stycket RB). Med kroppsvisitation avses en undersökning av kläder och annat som någon bär på sig samt av väskor, paket och andra föremål som någon har med sig (28 kap 11 § tredje stycket RB).Kroppsvisitation får beslutas endast om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte (28 kap 3a § RB). Förordnande om kroppsvisitation meddelas som utgångspunkt av förundersökningsledaren, åklagaren eller rätten. Kan kroppsvisitation antas medföra synnerlig olägenhet för den hos vilken åtgärden företas, bör, om det inte är fara i dröjsmål, åtgärden inte vidtas utan rättens förordnande (28 kap 4 § RB). Fråga om kroppsvisitation får rätten ta upp på yrkande av förundersökningsledaren eller åklagaren. Föreligger fara i dröjsmål får kroppsvisitation beslutas av polisman (28 kap 13 § RB).SammanfattningDet är alltså förundersökningsledaren, åklagaren eller rätten som kan besluta om kroppsvisitation. Om fara i dröjsmål föreligger får även en polisman besluta om kroppsvisitation.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

När får man använda hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation

2019-07-30 i Förundersökning
FRÅGA |Jag läste om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation. Där stod det "Grunden till användandet är att det endast får ske när andra medel är otillräckliga och det är absolut nödvändigt" Vilka "andra medel" menar dom?
Lukas de Bruin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation är ett så kallat hemligt tvångsmedel. Hemliga tvångsmedel är särskilda utredningsmetoder som polis och åklagare får använda sig av i vissa situationer för att utreda brott. Användningen av hemliga tvångsmedel är dock känslig på grund av utredningsmetodernas integritetskränkande natur. Därför står det i lagen att de endast får tillgripas om "åtgärden är av synnerlig vikt för utredningen" (rättegångsbalken 27 kap. 20 §).I detta krav ligger dels att de uppgifter man hoppas få tag i är av mycket stor vikt för att föra utredningen framåt och dels att man inte ska kunna få tag i uppgifterna med hjälp av andra mindre integritetskränkande metoder. Dessa andra metoder är i princip alla andra lagliga spanings- och brottsutredningsmetoder som polis och åklagare kan tänkas använda i en utredning. Fysisk övervakning, även kallad skuggning, är ett exempel på en metod som hellre bör användas före hemlig avlyssning om det bedöms möjligt.Även i fall då man visserligen kan använda andra metoder men då ansträngningen som skulle krävas är orimlig kan hemlig tvångsmedel tillgripas. Om en annan metod kräver mycket stor personalinsats eller är förenad med stor risk kan detta motivera exempelvis hemlig avlyssning.Med vänliga hälsningar

När får hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation användas?

2019-08-29 i Förundersökning
FRÅGA |Får polisen avlyssna en telefon på en person utan att personen är misstänkt för brott?
Amanda Keith |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation är ett av de hemliga tvångsmedlen som står de brottsutredande myndigheterna till förfogande och regleras i 27 kap Rättegångsbalken (RB). Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation innebär att meddelanden som överförs eller har överförts till eller från ett telefonnummer eller annan adress, i ett elektroniskt kommunikationsnät, i hemlighet avlyssnas eller tas upp genom ett tekniskt hjälpmedel för återgivning av innehållet i meddelandet, 27 kap 18 § 1 st RB.Det är endast om en person är skäligen misstänkt för ett specifikt brott och avlyssningen är av synnerlig vikt för utredningen som hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation får ske, 27 kap 20 § RB. Att vara skäligen misstänkt innebär att det finns konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att en person har begått det specifika brottet ifråga. Om en person är skäligen misstänkt för ett brott måste denne underrättas om det. Det innebär att man har rätt att veta om man är skäligen misstänkt och därmed kan utsättas för tvångsmedlet hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation. Vidare får inte hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation användas vid skälig misstanke om vilket brott som helst. Avlyssningen får enbart ske då någon misstänks för ett brott där fängelse i två år kan bli det lägsta straffet. Det krävs alltså att en person är skäligen misstänkt för ett brott av en viss allvarlighetsgrad för att den hemliga tvångsåtgärden ska få användas. SammanfattningFör att tvångsmedlet hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation ska kunna riktas mot en person krävs alltså att personen ifråga är skäligen misstänkt för ett specifikt brott. Hoppas du har fått svar på din fråga och hör gärna av dig igen om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Överprövning av nedlagd förundersökning

2019-08-01 i Förundersökning
FRÅGA |Måste en nerlagd förundersökning överklagas för att kunna återupptas igen? Är det den som polisanmält som måste överklaga?
Tora Odin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Det går att överprövaÄr man missnöjd med ett beslut att lägga ned en förundersökning kan man begära att beslutet överprövas. Detta kräver att man vänder sig till den lokala polismyndigheten (om det var en polis beslut) eller åklagarkammaren (om det var en åklagares beslut). Alla kan inte begära överprövningDet är inte alla som har rätt att begära överprövning av ett beslut om en nedlagd förundersökning. För att ha rätt att begära överprövning måste man ha ett berättigat intresse av att få saken prövad. Ett berättigat intresse har man exempelvis som målsägande (den som blivit utsatt/drabbad av brottet). Det behöver alltså inte vara den som polisanmält brottet, utan det avgörande är om den som vill överpröva beslutet har ett berättigat intresse av att förundersökningen tas upp på nytt. Vad bör man tänka på när man begär överprövning?Vill du begära överprövning av en nedlagd förundersökning ska du tänka på att din begäran bör vara skriftlig, tydlig och fullständig. Att den ska vara fullständig beror på att det vanligtvis inte går att komplettera en ansökan om överprövning efter att den väl skickats in. Här hittar du en bra blankett för ansökan om överprövning samt mer information om hur du ska gå tillväga rent praktiskt.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Överprövning av beslut

2019-07-31 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! För två år sedan blev jag utsatt för en våldtäkt. Brottet anmäldes men lades sedan ner. Jag valde att inte överklaga. Men nu undrar jag om man kan anmäla samma brott igen trots att det redan utretts en gång? Anledning är att jag är missnöjd med att det lades ner och att jag tycker de gjorde ett slarvigt jobb. Sen har det ju även införts en ny lag- samtyckeslagen! Skulle brottet anmälts med den lagen införts kanske det skulle blivit annorlunda.Mvh Amanda
Lars Bergström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om en förundersökning läggs ned så kan den tas upp på nytt utan att du behöver göra någon anmälan, det finns flera fall där detta har skett. Är du missnöjd med att utredningen lades ned kan du även överpröva den nedlagda förundersökningen. Det finns ingen tidsfrist för att överpröva en nedlagd förundersökning och det är du som målsägande som ansöker om detta, anhöriga kan normalt sett inte göra det. Inom straffrättens område gäller förbud mot retroaktiv lagstiftning vilket betyder att en lag inte kan gälla för gärningar som begåtts innan lagen trädde i kraft (2 kap 10 § regeringsformen). Den nya lagen hade därför inte påverkat utfallet i detta fall.Jag hoppas att du känner att du har fått svar på dina funderingar, om inte så är du välkommen att ställa en ny fråga.Vänligen,

Kan man ljuga sig till att bli skäligen misstänkt för brott?

2019-07-28 i Förundersökning
FRÅGA |Om en person påstår att han har begått ett brott och berättar saker som polisen tycker låter trovärdigt men som egentligen inte stämmer. Personen ljuger om att han själv har begått ett brott som han egentligen inte har gjort. Polisen vet dock inte att han ljuger utan tror på honom. Betraktas personen som skäligen misstänkt för brottet då? Eller bara som kan misstänkas?
Jennifer Embretsen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det som först bör påpekas gällande din fråga är att innan polisen inleder en så kallad förundersökning krävs att det finns anledning att anta att ett brott har begåtts som faller under allmänt åtal. Under förundersökningen kommer sedan att utredas vem som skäligen kan misstänkas för brottet."Skälig misstanke" är den lägre graden av misstanke, vilket innebär att det finns konkreta omständigheter som med en viss styrka talar för att personen har begått brottet som misstanken avser. Om en person anses skäligen misstänkt för ett brott ska personen underrättas om misstanken vid inledande förhör. Många tvångsmedel är knutna till beviskravet skälig misstanke, vilket också innebär att man har rätt att veta när tvångsmedel kan komma att bli aktuellt."Kan misstänkas" är den lägsta graden av misstanke, här krävs inte särskilt mycket för att kategoriseras in, det kan räcka med att man har befunnit sig på brottsplatsen för att man kan misstänkas, viktigt att komma ihåg här är att man inte är misstänkt, utan man kan misstänkas.I Sverige anses ett erkännande inte ha särskilt högt bevisvärde, vilket innebär att åklagare och polis ändå har att utreda brottet och bevisa att det gått till så som personen beskriver händelsen. Om jag utgår ifrån att du menar i din fråga att ett brott har begåtts och att en person vill ta på sig brottet trots oskuld, är min uppfattning att det är svårt, men inte omöjligt, att bli skäligen misstänkt genom lögn. Det beror alltid på omständigheterna i det enskilda fallet, som tidigare nämnt krävs att det finns vissa konkreta omständigheter som med en viss styrka talar för att personen begått brottet. Viktigt att komma ihåg är också att beviskravet för de olika misstankesgraderna ökar med tiden, en person som anses skäligen misstänkt vid en tidpunkt kommer inte att fortsätta anses skäligen misstänkt efter en månad om inte polis och åklagare säkrat ytterligare bevisning.Som svar på din fråga är min uppfattning att det inte är omöjligt att genom lögn om ett konkret brott lyckas bli skäligen misstänkt, men att det inte kommer vara särskilt länge om polis och åklagare med tiden inser att personens utsaga inte stämmer överens med övrig utredning. Som tidigare nämnt kommer personen också att underrättas vid förhör om denne anses skäligen misstänkt.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,