Hur görs bedömningen om häktningsskäl finns och kan lång tid mellan häktning och åtal leda till mildare straff?

2019-01-14 i Förundersökning
FRÅGA |Hej. Jag satt häktad i 6 veckor misstänkt för 1 fall av grovt bedrägeri. Vid varje häktningsförhandling blev jag omhäktad med motiveringen recidiv fara (risk för att jag fortsätter begå brott). Sedan blev jag plötsligt släppt en dag bara och nu har de gått över 7 månader och jag har inte hört någonting. Hur kan de plötsligt tycka att risken jag begår nya brott är borta mellan 2 förhandlingar? Och kan jag få vänta flera år nu på att få en stämning och bli åtalad trots att jag varit häktad i 6 veckor? Blir straffet mildare då normalt sett - min livskvalité försämras ju betydligt av att bara gå och vänta på detta och på att få ett avslut.Tack för svar
Liv Nyström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga gäller häktning, åtal och straffmätning. Detta regleras främst i rättegångsbalken (RB) varför mitt svar i huvudsak kommer utgå från detta lagrum. Då du i din fråga har angett att brottet du är misstänkt för är grovt bedrägeri kommer mitt svar baseras på det brottet. Brottstypen kan nämligen påverka förutsättningarna för häktning, preskriptionstid, m.m.Vilka förutsättningar måste vara uppfyllda för att någon ska kunna hållas häktad?Den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott, för vilket är föreskrivet fängelse ett år eller däröver, får häktas, om det med hänsyn till brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållande eller någon annan omständighet finns risk för att han:Avviker eller på något annat annat sätt undandrar sig lagföring eller straff.Genom att undanröja bevis eller på något annat sätt försvårar sakens utredning eller,Fortsätter sin brottsliga verksamhet. Häktning får ske endast om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärder innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse. Kan det antas att den misstänkte kommer att dömas endast till böter, får häktning inte ske (24 kap. 1 § RB). Brottet grovt bedrägeri har en straffskala på fängelse i lägst 6 månader och högst 6 år (9 kap. 3 § brottsbalken (BrB)). Det är alltså föreskrivet fängelse ett år och enligt din fråga bedömde domstolen tidigare att det fanns en risk för fortsatt brottslig verksamhet.Vid varje omhäktning gör domstolen en ny bedömning av om häktningsskälen fortsatt är uppfyllda. Om domstolen finner att förutsättningarna inte längre är uppfyllda, släpps den misstänkte på fri fot men kan alltså fortsatt vara misstänkt för brottet. Jag kan inte med säkerhet besvara varför domstolen i just ditt fall bedömde att förutsättningarna för att hålla dig häktad inte längre var uppfyllda. Det skulle kunna vara så att rätten fortsatt bedömde att flyktfara förelåg men att den risken inte vägde tyngre än det intrång eller men häktningen innebar för dig och att rätten därför bedömde fortsatt häktning som oproportionerligt. Kan jag få vänta i flera år på att åtal ska väckas?En förundersökning om brott ska bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för misstanke eller orsakas kostnad eller olägenhet. Vidare ska förundersökningen också bedrivas så skyndsamt som omständigheterna medger (23 kap. 4 § RB). När förundersökningen är avslutad, ska förundersökningsledaren meddela beslut om åtal ska väckas eller inte (23 kap. 20 § RB). Åklagaren ska väcka åtal om det finns tillräckliga skäl att göra så (20 kap. 6 § RB). Åklagaren ska alltså inte dröja med att väcka åtal om det finns tillräckliga skäl att väcka åtal. Detta innebär i princip att när åklagaren bedömer att denne har tillräckligt med bevisning för en fällande dom, ska åklagaren väcka åtal mot den misstänkte. Åklagaren måste meddela den misstänkte om beslut att väcka eller inte väcka åtal.Någon bestämd tidsfrist inom vilken en åklagare måste väcka åtal finns dock inte lagstadgad. Förundersökningen ska som ovan nämnt bedrivas skyndsamt men den enda bortre gränsen som finns är tidpunkten då brottet preskriberas. Preskriptionsfristens längd påverkas av brottets straffmaximum. För brottet grovt bedrägeri råder 10 års preskriptionsfrist (35 kap. 1 § BrB).Som svar på din fråga kan det alltså dröja innan åklagaren väljer att väcka åtal. Rent generellt kan bedrägeribrott och annan ekonomisk brottslighet kräva omfattande utredningar varför det kan dra ut på tiden. Notera dock att du har rätt till insyn i utredningen i den mån det kan ske utan men för utredningen. Du kan således kontakta åklagarmyndigheten för att ställa frågor. Du har dock inte rätt att ta del av förundersökningsprotokollet förrän åklagaren skulle välja att väcka åtal.Påverkas strafftiden av att det dröjer lång tid mellan att förundersökning inleds och åtal väcks?Enbart att förundersökningen tagit lång tid påverkar inte längden på ett fängelsestraff. Om du skulle dömas till ett fängelsestraff kommer däremot den tid du suttit häktad avräknas. Fängelsestraffet kommer således minska med de 6 veckor du har suttit häktad.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Får hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation användas vid misstanke om sk "grooming"?

2019-01-01 i Förundersökning
FRÅGA |Får polisen använda hemlig avlyssning av en misstänkt persons mobiltelefon ifall personen misstänks för grooming?
Amanda Keith |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.S.k grooming innebär kontakt med barn i sexuellt syfte. Den som föreslår eller stämmer träff med ett barn under 15 år i sådant syfte, döms för kontakt med barn i sexuellt syfte till böter eller fängelse i högst två år, 6 kap 10a § Brottsbalken (BrB). Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation innebär att en persons kommunikation med enskilda personer via telefon eller internet tas del av, alltså att personens telefonsamtal med en annan avlyssnas till exempel. Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation får användas vid en förundersökning då en person begått ett brott för vilket det inte är föreskrivet något lindrigare straff än fängelse i två år, samt för vissa andra brott av speciell karaktär som föreskrivs i bestämmelsen, 27 kap 18 § Rättegångsbalken (RB). För att hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation ska få användas i en förundersökning krävs alltså att brottet i fråga kan ge fängelse i minst två år. Vidare krävs det att någon är skäligen misstänkt för brottet ifråga och att det är av synnerlig vikt för utredningen av brottet för att hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation ska få ske, 27 kap 20 kap RB. När det gäller tvångsmedel över lag ska alltid proportionalitetsprincipen beaktas. Detta innebär att tvångsmedlet bara får beslutas om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men som åtgärden innebär för den misstänkte eller något annat motstående intresse. Gällande just detta tvångsmedel betonas alltså extra mycket restriktivitet på grund av att det är en så integritetskränkande åtgärd. Tanken bakom detta är att andra mindre integritetskränkande metoder ska ha uttömts innan hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation ska få användas. Detta innebär att sådan avlyssning kan bli aktuell först då andra metoder visats inte fungera eller varit för resurskrävande till exempel. Sammanfattning:Som nämnt ovan är påföljden för grooming böter eller fängelse i högst två år enligt 6 kap 10a § BrB. För att hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation ska vara tillåten krävs det att någon är skäligt misstänkt för ett brott som kan ge fängelse i minst två år, alltså ett brott för vilket det inte är föreskrivet ett lindrigare straff än fängelse i två år, 27 kap 18 § RB. Polisen får alltså inte använda sig av hemlig teleavlyssning av en misstänkts mobiltelefon då misstanken gäller grooming eftersom det krävs att brottet ifråga kan ge fängelse i minst två år. Hoppas du fått svar på din fråga! Vänligen,

Vad innebär hemlig övervakning av elektronisk kommunikation?

2018-12-27 i Förundersökning
FRÅGA |om polisen har hemlig övervakning av ens tekniska kommunikation, kan dom då se och läsa vad man skriver på Internet från sin mobiltelefon? får dom även läsa vad man skrivit längre tillbaks i tiden innan beslutet togs att ha hemlig övervakning?
Emelie Lövgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om hemlig övervakning finns i Rättegångsbalken (RB). Hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, även kallad HÖK, innebär att uppgifter hämtas in om meddelanden som överförts i ett elektroniskt kommunikationsnät, vilka elektroniska kommunikationsutrustningar som befunnit sig inom ett visst område eller var olika elektroniska kommunikationsutrustningar befunnit sig (27 kap. 19§ RB). Det kan alltså exempelvis handla om uppgifter om vilka mobiltelefoner som befunnit sig vid en brottsplats eller uppgifter om till vilka mobiltelefoner en gärningsman har skickat sms. Genom hemlig övervakning av elektronisk kommunikation får man alltså reda på uppgifter om den elektroniska kommunikationen, men inte vad som faktiskt sagts eller skrivits. Polisen kan alltså inte ta reda på vad du skriver på internet genom hemlig övervakning av elektronisk kommunikation. Vill polisen ta reda på vad som exempelvis skrivits i mail eller sms måste de istället använda hemlig avlyssning av elektroniska hjälpmedel. Sammanfattningsvis kan polisen inte med hjälp av hemlig övervakning av elektronisk kommunikation få reda på vad någon skrivit på internet. Jag hoppas du fick svar på dina frågor!Med vänlig hälsning,

Får polisen använda hemlig avlyssning om de misstänker grooming-brott?

2018-12-25 i Förundersökning
FRÅGA |får polisen använda sig av hemlig avlyssning av en misstänkt persons mobiltelefon om dom tror att personen sysslar med grooming?
Emelie Lövgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om hemlig avlyssning av någons mobiltelefon finns i Rättegångsbalken (RB) och regler om brott finns i Brottsbalken (BrB). Hemlig avlyssning innebär att polisen exempelvis kan lyssna på samtal där den misstänkte deltar (27 kap. 18§ 1 stycket RB). Grooming kallar man det brott som innebär att man kontaktar ett barn under 15 år i sexuellt syfte. Begår man groming-brott kan man dömas till böter eller fängelse i högst två år (6 kap. 10a§ BrB). Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation får bara användas vid en förundersökning om: brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år brott som exempelvis mordbrand, sabotage eller högförräderi, försök, förberedelse eller stämpling till sådana brott, annat brott om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att brottets straffvärde överstiger fängelse i två år (27 kap. 18§ 2 stycket RB). Vi vet att straffskalan för grooming är minst böter och högst fängelse i två år. Eftersom den minsta påföljd man kan få är böter finns det alltså föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år och man kan därför inte använda hemlig avlyssning på den grunden. Inte heller någon av de andra punkterna blir aktuella. Det innebär att hemlig avlyssning av en misstänkt persons mobiltelefon inte får avlyssnas för att man tror att personen sysslar med grooming. Jag hoppas du fick svar på dina frågor!Med vänlig hälsning,

Jag har kallats till förhör som misstänkt- vilka rättigheter har jag?

2019-01-07 i Förundersökning
FRÅGA |Hej, jag fick ett brev från polisen att jag är misstänkt för brott och ska infinna mig. Jag vet inte vad det gäller och hur fungerar det, varför har jag inte fått hem papper om det tidigare, hur länge kan det pågått utan att jag fått info, och varför har jag inte fått veta något, har man inte rätt till det.
Oscar Stenmark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga berör en rad olika händelser under en brottmålsprocess. Nedan har jag delat upp din fråga i underfrågor som klarlägger vad som gäller i den situationen.Vilket brott gäller kallelsen?Polisen behöver enligt svensk rätt inte uppge vilket brott du är misstänkt för i sin kallelse. Eftersom de inte angett något i kallelsen som du fått hem får du helt enkelt vänta och se. Hur fungerar ett polisförhör?Du kommer sitta i ett rum med förhörsledaren som kommer ställa ett antal frågor. Det är viktigt att komma ihåg att du som misstänkt har rätt att vara helt tyst under ett polisförhör samt att du inte behöver tala sanning. Detta följer av artikel 6 i Europakonventionen. Du har en ovillkorad rätt att ha med en advokat du själv bekostat vid ett polisförhör (23 kap. 10 § fjärde stycket och 21 kap. 5 § första stycket rättegångsbalken). Under vissa förutsättningar utses en offentlig försvarare åt den misstänkte som bekostas av staten (se 21 kap. 3 a § rättegångsbalken). Tyvärr har jag inte tillräckligt med information för att kunna uttala mig om en offentlig försvarare kommer utses i ditt fall.Förhöret kommer dokumenteras i form av att ett protokoll upprättas (22 § förundersökningskungörelsen). Vid slutet av förhöret kommer förhörsledaren läsa upp protokollet och du ges möjlighet att invända mot innehållet (23 kap. 21 § andra stycket rättegångsbalken). Hur länge har brottsutredningen pågått?Tyvärr är det omöjligt för mig att svara på denna fråga. Om det skulle vara så att du blir åtalad kommer du få ta del av förundersökningsprotokollet där det framgår hur länge utredningen pågått (23 kap. 21 a första stycket rättegångsbalken). Ifall förundersökningen istället läggs ned kan du begära att utfå dokument från förundersökningen för att se hur länge utredningen pågått. Det är dock möjligt din begäran i så fall nekas på grund av att förundersökningen är sekretessbelagd. Har man rätt att veta om att man är misstänkt för brott?Polisen har inte någon allmän skyldighet att informera en person om att denne är misstänkt för brott. Detta förklarar varför du inte tidigare har fått hem papper om detta ärende. Polisen måste endast underrätta en person om att denne är misstänkt när misstankegraden skäligen misstänkt är uppnådd. I så fall ska personen ifråga informeras om detta vid nästa polisförhör (23 kap. 18 § 1 st. rättegångsbalken). Misstankegraden skäligen misstänkt är uppnådd för det fall sannolikheten att personen begått brottet är högre än 50 %. Med andra ord ska det vara mer sannolikt att personen är skyldig än oskyldig.Vänligen,

Vad händer när den som anmält brott inte vill delta i brottsutredningen?

2018-12-29 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Jag och min man hade ett gräl för ett tag sen som ledde till att jag polisanmälde honom för att ha hotat mig.(Han var jättefull) Ångrade mig dagen efter. Min fråga är, vad händer med utredningen och bevisen om jag väljer att ej medverka i utredningen? Är det till fördel eller nackdel för min man? Kan polisen välja att gå vidare utan mig genom att använda inspelat samtal när jag anmälde? (Det går ju inte att ta tillbaka en anmälan, vilket jag helst hade gjort.) Ingen misshandel har skett. Tack för svar på förhand.
Liv Nyström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att din fråga handlar om vad som händer med en polisanmälan och om brottsoffer måste medverka i brottsutredningen.Inledningsvis kan konstateras att polis har en skyldighet att utreda brott så snart de får kännedom om att ett brott kan ha begåtts. Precis som du nämner i din fråga kan du inte ta tillbaka din anmälan och det har inte någon inverkan på polisens skyldighet att utreda brott om du inte vill delta i brottsutredningen. När en anmälan om brott inkommer är det upp till polis eller åklagare att inleda en förundersökning om de bedömer att det finns anledning att anta att brott har begåtts. Om en förundersökning inleds görs en brottsutredning under vilken brottsoffer och den misstänkte kallas till polisförhör för att utreda vad som hänt. Det kan alltså hända att du blir kallad till förhör om en förundersökning inleds men du måste inte medverka till utredningen. Jag råder dig dock att närvara vid ett eventuellt förhör och säga din version. Det går inte med säkerhet säga om det är till fördel eller nackdel för din man om du medverkar eller ej då det helt beror på vad du skulle säga under en förundersökning. Dock kan konstateras att det kan bli svårt för polis eller åklagare att styrka att ett brott har begåtts eftersom händelsen som anmälan rör, var ett muntligt hot.Om förundersökningen leder till att utredarna kommer fram till att brott inte har begåtts eller att det inte finns tillräcklig bevisning läggs förundersökningen ned. Om förundersökningen leder till att åklagare bedömer att den misstänkte kommer kunna dömas för brott fattar åklagaren beslut om att åtal ska väckas att saken ska prövas i domstol. Som regel måste inte målsägande (brottsoffret) delta vid en rättegång om denne inte vill. Det kan dock orsaka svårigheter för åklagaren att bevisa att ett brott skett och vem som är skyldig. Om målsägande blir kallad till rättegång, alltså får ett brev om detta, måste målsäganden komma till rättegången annars kan målsäganden behöva betala vite (45 kap. 15 § rättegångsbalken). Av vad som framgår av din fråga skulle utredningen enbart bygga på din anmälan och då du ångrat dig och inte heller vill medverka i utredningen, är det enligt min bedömning, högst troligt att utredningen kommer läggas ner och att din man kommer avskrivas från brottsmisstankar. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Om hemlig avlyssning och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation

2018-12-26 i Förundersökning
FRÅGA |vad är skillnaden mellan hemlig avlyssning och hemlig övervakning av kommunikation? betyder det att polisen ser vad man skriver på Internet och vilka sidor man är inne på från mobiltelefonen om man har hemlig övervakning?
Emma Rönnqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga regleras av rättegångsbalken (RB). Först kommer jag att redogöra för vad hemlig avlyssning och vad hemlig övervakning av kommunikation är. Därefter kommer jag att redogöra för hur ett sådant beslut verkställs och vad skillnaderna mellan dessa hemliga tvångsmedel är. Slutligen kommer jag att förklara om polisen ser vad du skriver på internet och vilka sidor du besökt under hemlig övervakning. Vad är hemlig avlyssning? Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation regleras i 27 kap. 18 § RB. Det innebär att meddelanden, som i någon form av elektroniskt kommunikationsnät överförs eller har överförts till eller från ett telefonnummer eller annan adress, i hemlighet avlyssnas eller tas upp genom ett tekniskt hjälpmedel för återgivning av innehållet i meddelandet. Det får även avse förfluten tid, men det förutsätter att uppgifterna sparats av operatören, vilket kan vara fallet exempelvis med meddelanden som talats in på en av operatören administrerad röstbrevlåda.Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation får användas vid förundersökning om brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott om sådan gärning är straffbelagd. Avlyssning får också användas vid förundersökning i fråga om annat brott om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att brottets straffvärde skulle överstiga fängelse i två år (27 kap. 18 § andra stycket RB). Det saknar betydelse om brottet är fullbordat eller har stannat vid försök, förberedelse eller stämpling så länge brottet har det angivna straffvärdet.Den brottsbekämpande myndigheten får därmed ta del av innehållet i meddelandena, exempelvis vad som står i ett sms eller sägs i ett samtal. Den som begär avlyssningen kommer att få lyssna av hela meddelandet, exempelvis får avlyssnaren ta del av en misstänkt persons kommunikation med enskilda personer via telefon eller internet. Definitionen omfattar telefontrafik, e-posttrafik och överföring av datafiler. Vad är hemlig övervakning?Hemlig övervakning av elektronisk kommunikation regleras i 27 kap. 19 § RB. Det innebär att uppgifter i hemlighet hämtas in om meddelanden som i ett elektroniskt kommunikationsnät överförs eller har överförts till eller från ett telefonnummer eller annan adress, vilka elektroniska kommunikationsutrustningar som funnits inom ett visst geografiskt område eller i vilket geografiskt område en viss elektronisk kommunikationsutrustning finns eller har funnits. Denna övervakning avser uppgifter om själva meddelandet. Enligt denna paragraf är det även möjligt att hindra samtal och andra meddelanden från att nå mottagaren (27 kap. 19 § andra stycket RB). Detta tvångsmedel ger inte tillgång till innehållet i utväxlade meddelanden. Hemlig övervakning innebär därmed att uppgifter (metadata) i hemlighet hämtas in om elektroniska meddelanden, exempelvis samtal, sms eller e-post. Genom detta tvångsmedel kan man även få reda på vilka kommunikationsutrustningar (exempelvis en telefon) som funnits i ett visst område eller på vilka platser en sådan utrustning har varit. Hemlig övervakning ger inte tillgång till innehållet i meddelandena, exempelvis vad som sägs i samtalet eller vad det står i sms:et eller mejlet. Den som begär övervakningen får ta del av tekniska uppgifter vid kommunikation över internet eller telefon för att se vem eller vilka en misstänkt person har kontakt med och när. Uppgifterna kan alltså röra frågan om vilket telefonnummer som ett telefonsamtal kommer från, vid vilken tidpunkt överföringen (exempelvis ett telefonsamtal) äger rum, längden på samtalet och uppgifter om lokaliseringen för kommunikationsutrustningen (exempelvis var en telefon befinner sig).Hemlig övervakning av elektronisk kommunikation får användas vid förundersökning om brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i sex månader samt dataintrång, barnpornografibrott som inte är att anse som ringa, narkotikabrott och narkotikasmuggling. Detsamma gäller försök, förberedelse eller stämpling till brott av angivet slag, om en sådan gärning är straffbelagd (27 kap. 19 § tredje stycket RB).Vad krävs för ett beslut om hemlig avlyssning eller hemlig övervakning?Tillstånd för hemlig avlyssning eller hemlig övervakning ska beslutas av rätten på ansökan av åklagare, enligt 27 kap. 21 § RB. När det kan befaras en fördröjning av väsentlig betydelse att inhämta rättens beslut, kan åklagare fatta beslutet på egen hand i undantagsfall (27 kap. 21 a § RB). Hemlig avlyssning eller hemlig övervakning får enligt 27 kap. 20 § RB enbart ske när det finns någon som är skäligen misstänkt för ett brott och åtgärden är av synnerlig vikt för utredningen. Vad är skillnaderna mellan hemlig avlyssning respektive hemlig övervakning?Hemlig avlyssning anses vara det mer ingripande alternativet och mer integritetskränkande än hemlig övervakning, vilket innebär att det ställs högre krav i 27 kap. 18 § RB. Det måste exempelvis vara fråga om ett brott som inte har föreskrivet ett lindrigare straff än fängelse i två år (jämför kravet på sex månader i 27 kap. 19 § RB). Ett tillstånd till hemlig avlyssning innebär i praktiken också en rätt till hemlig övervakning, men inte tvärtom. En åklagare behöver således inte ansöka om tillstånd till både hemlig avlyssning och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation samtidigt (prop. 2011/12:55 s. 69 f. samt 27 kap. 18 § tredje stycket RB).Ser polisen vad man skriver på internet och vilka sidor man besöker via mobilen om man är under hemlig övervakning?Uppgifterna är tidpunkter för samtal och meddelanden samt längden på samtal m.m. Det kan både handla om meddelanden via mobilnätet, men även över Internet. Polisen ser inte vad du skriver på Internet, men de ser att du skriver något på Internet. Hemlig övervakning handlar om att polisen samlar in uppgifter om kommunikationen för att ta reda på vem eller vilka en misstänkt person har kontakt med och när, alltså inte själva innehållet (27 kap. 19 § RB).Förhoppningsvis fick du svar på din fråga!Vänligen,

Vad menas med hemlig övervakning av kommunikation?

2018-12-24 i Förundersökning
FRÅGA |vad menas med hemlig övervakning av kommunikation ? betyder det att polisen ser vad man skriver på Internet och vilka sidor man är inne på från mobiltelefonen?
Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om hemlig övervakning av elektronisk kommunikation (förkortat HÖK) finns i Rättegångsbalken (RB) 27 kap.Vad menas med hemlig övervakning av kommunikation?Med HÖK menas att polisen hämtar in uppgifter om:- vilka meddelanden eller samtal som skickat till eller från t.ex. ett telefonnummer, en mobiltelefon, eller ip-adress,- vilka mobiltelefoner och liknande som funnits inom ett visst område, eller- i vilket område en specifik mobiltelefon eller liknande finns eller har funnits vid en viss tidpunkt.Betyder det att polisen ser vad man skriver på Internet och vilka sidor man är inne på från mobiltelefonen?Uppgifterna är alltså tidpunkter för samtal och meddelanden samt längden på samtal m.m. Det kan både handla om meddelanden via själva mobilnätet men även över Internet. Polisen ser därför inte vad du skriver på Internet, men att du skriver på Internet. HÖK handlar om att polisen samlar in uppgifter om kommunikationen för att ta reda på vem eller vilka en misstänkt person har kontakt med, och när (RB 27 kap. 19 §).Sammanfattning:- Med hemlig övervakning av elektronisk kommunikation (HÖK) menas att polisen hämtar uppgifter om din kommunikation; att den skett samt var och när den skett.- Polisen kan inte se vad du skriver på Internet genom HÖK, men de kan eventuellt se vilka sidor du är inne på och att du skrivit saker. Hoppas du fått svar på din fråga!Återkom gärna med en ny fråga om du har ytterligare funderingar!Med vänliga hälsningar