Husrannsakan vid tips om dopningsbrott

2019-11-11 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Har polis rätt att göra en husrannsakan enbart pga tips, ej bevis, på att det i detta fall skulle förekomma doping, och gå in utan boendes vetskap då denne ej är hemma, med hyresvärdens nyckel?Detta om husrannsakan fick vi alltså veta i efterhand då vi varit bortresta. Det låg ett brev i postlådan till min son från polisen att de gjort husrannsakan och att de inte funnit något dopningsmedelMvh/ Maria
Nora Tengnér | Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Att genomföra husrannsakan för att söka efter föremål eller av utredningsskäl brukar kallas för reell husrannsakan och regleras i 28 kap. 1 § rättegångsbalken (RB). Husrannsakan kan även vara personell, det betyder att man letar efter en person som ska gripas. En förutsättning för att få genomföra husrannsakan är att det finns anledning att anta att ett brott begåtts på vilket fängelse kan följa som straff. Anledning att anta är ett ganska lågt beviskrav, men det kräver ändå någon konkret omständighet som tyder på att ett brott har begåtts. Som huvudregel krävs också att personen vars hem söks igenom är skäligen misstänkt för brott. Beviskravet skälig misstanke kan beskrivas som att det ska vara mer sannolikt att den misstänkta är skyldig än att denne är oskyldig. Husrannsakan kan dock företas även hos den som inte är skäligen misstänkt ifall brottet begåtts hos denne, att en misstänkt person gripits där eller att det annars finns synnerlig anledning att föremål ska anträffas som kan tas i beslag eller i förvar eller att annan utredning kan vinnas om brottet eller om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Påföljden för dopningsbrott kan bli fängelse i högst två år enligt 3 § lagen om förbud mot vissa dopningsmedel. Rör det sig om ringa dopningsbrott kan man enligt samma paragraf dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Alltså är dopningsbrott ett sådant brott som husrannsakan kan bli aktuellt vid. Som ovan nämnt måste det dock även finnas anledning att anta att dopningsbrott begåtts, samt att personen vars hem genomsöks är skäligen misstänkt för brottet. Det krävs alltså att poliserna bedömt att tipset var tillräckligt för att uppfylla de kraven och att bedömningen var riktig för att de skulle få genomföra husrannsakan. Vid alla typer av tvångsmedel måste åtgärden vara proportionerlig. Nyttan med husrannsakan måste överväga den skada och det intrång åtgärden innebär för dig. Dessutom måste behovsprincipen tillgodoses, det måste med andra ord finnas ett behov av att genomföra husrannsakan för att den ska få företas. Här kan diskuteras ifall poliserna verkligen var tvungna att genomföra husrannsakan när ni var bortresta eller om de hade kunnat vänta tills ni kom hem. Om det skulle vara så att någonting förstörts i och med husrannsakan kan du vara berättigad till ersättning för skadan enligt 8 § lagen om ersättning vid frihetsberövande och andra tvångsåtgärder. För att ansöka om sådan ersättning råder jag dig att kontakta Justitiekanslern. Jag hoppas att jag lyckats besvara din fråga. Om du är i behov ytterligare rådgivning eller hjälp med ditt ärende rekommenderar jag dig att kontakta Lawline via mail eller telefon. Vänligen,

Vad händer om polisen inte hittar bevis mot en misstänkt?

2019-10-31 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Polisen ringde mig idag och sa att jag är misstänkt för falsk tillvitelse, de ska ta ut mina samtalslistor, men om de inte hittar något på samtalslistan vad händer då med anklagelserna mot mig? Med vänlig hälsning
Michaela Iosifidou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om polisen meddelat dig att du är misstänkt för falsk tillvitelse pågår en förundersökning. Det är inom ramen för förundersökningen som polisen kommer titta på dina samtalslistor. Att de inte finner något relevant för åtalet i samtalslistorna innebär inte nödvändigtvis att förundersökningen kommer läggas ned. Antagligen kommer polisen att leta efter mer eller annan bevisning på annat sätt. När förundersökningen är klar är det dags för åklagaren att fatta beslut om hon eller han ska väcka åtal eller inte. Om åklagaren bedömer att det finns tillräckliga bevis för att den misstänkte har begått ett brott är åklagaren skyldig att väcka åtal. Om det inte finns tillräckliga bevis för att brottet har begåtts kan åtal inte väckas.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan man få reda på om man är polisanmäld eller få information om processen?

2019-10-17 i Förundersökning
FRÅGA |Hej, Jag har snattat en vara värde ca 20 kr ( som skulle kastas) när jag jobbade som städare. Butiken tog mina uppgifter samt skrev ner vad jag har snattat. Dom sa dom hade polisanmält detta ( 19 aug) Men det kom inga polis till platsen. Förlorade självklart mitt jobb men får skylla mig själv där. Vad händer nu med polisanmälan ? Får jag nån info som pågår eller kolla upp detta?
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om man blir polisanmäld har polisen ingen laglig skyldighet att underrätta dig om detta. Exempelvis försöker polisen först ta reda på om något brott ens ägt rum och om de väljer att inte inleda förundersökningen kommer du inte få reda på att en polisanmälan mot dig kommit in. Även om förundersökningen startas och du är misstänkt (misstankegraden "kan misstänkas" föreligger) har du ingen rätt att få reda på detta eller information om utredningen. Det är först när du är "skäligen misstänkt" för brottet (23 kap 18 § rättegångsbalken) som du kommer att bli underrättad om detta. Polisen har då utrett brottet och samlat in bevis. Att man är skäligen misstänkt innebär att det finns konkreta och objektivt underbyggda omständigheter som talar för att man begått gärningen. Du kan alltså inte kolla upp eller få någon info om/förrän du anses skäligen misstänkt, då kommer du bli kontaktad.Med vänlig hälsning

Kan man överklaga ett beslut om beslag? Kan man anmäla en polis?

2019-10-05 i Förundersökning
FRÅGA |Hej Min bror har blivit anklagad för olaga hot ? från en person som har skulder till honom och min mor.Min bror har varit häktad och släppt. Dom beslagtog hans dator, (dator återlämnad) mobiltelefon, en skottsäker väst. (västen är mera en symbol för min bror att visa att samhället inte är vad det varit. (Så länge jag känt honom har han aldrig varit i slagsmål. 55 år.) Hur som så verkar det som Polisen som är inkopplad bara vill jävlas/retas av okänd anledning? (man kan kanske nämna att min bror är otroligt väl införstådd med språket) Kan man överklaga beslutet gällande beslagtagningen av telefonen. Eller kan man anmäla polisen för missbruk av tjänst. För detta verkar bara vara en provokation från tjänstemannens sida.
Moa Kryh |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer först försöka svara på vad som gäller vid beslag, och sedan vad som gäller om man anser sig ha blivit felaktigt behandlad av polis.BeslagReglerna om beslag finns i rättegångsbalken (RB). Har beslaget inte fastställts av domstol, kan din bror begära att beslutet om beslag prövas av rätten (RB 27 kap 6 §). Om rätten tar upp beslutet till prövning ska en förhandling hållas så snart som möjligt, där din bror får motivera varför beslutet ska upphöra (RB 27 kap. 5 §). Om en domstol fastslår beslutet om beslag ska den, om inte åtal redan har väckts, bestämma en tid inom vilken åtal skall väckas (RB 27 kap. 7 §). Om åtal inte väcks inom denna tid, och det inte annars finns fortsatt skäl för beslag, ska beslaget omedelbart hävas (RB 7 kap. 8 §). Tingsrättens beslut kan i sin tur överklagas till hovrätten. Detta måste din bror i sådant fall göra skriftligen inom tre veckor från att beslutet meddelats (RB 52 kap. 1 §).AnmälanOm din bror upplever att han blivit felaktigt behandlad av en polis är det möjligt att göra en JO-anmälan. Eftersom polismyndigheten är en statlig myndighet under tillsyn av justitieombudsmannen. Du kan läsa mer om hur en JO-anmälan görs här.Misstänker din bror att polisen har gjort sig skyldig till ett brott, exempelvis tjänstefel, går det även att göra en normal polisanmälan. För att det ska röra sig om tjänstefel, enligt brottsbalken 20 kap. 1 §, ska polisen uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning åsidosatt vad som gäller för uppgiften. Eftersom jag inte vet några närmare omständigheter kan jag dock inte uttala mig om huruvida polisen kan ha gjort sig skyldig till något brott i detta fallet. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Misstänkt för brott – vad kan jag göra?

2019-11-05 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!!Jag är helt chockad och ledsen, jag är för rädd och jag kan inte ens sova de senaste dagarna.Det är ett dödligt problem, jag har just tagit emot de senaste dagarna ett polisbrev, att jag är misstänkt av grovt bidgragsbrott medan förfalskning,För tre år senm jag skickade ett förfalskat dokument att få pengar för att fortsätta mina studier. Institutet fick ett frågeformulär och CSN vägrade att ge mig pengarna. Sen, allt gick bra, jag fortsatte mina studier i ett annat universitet i utomlandet också, med studielån av CSN, Jag har avslutat mina studier nu, jag arbetar och jag kommer att börja betala min kredit från januari 2020.Jag vet att det är mitt fel. Jag känner till lagen genom internet att den kan variera mellan 3 och 5 år fägelse,Om jag sitter i fängelse förlorar jag allt, mitt jobb, mitt liv och jag kan inte betala kredit.Alla företag idag begär ett certifikat av'' straffregister ''Snälla, jag är fast, deprimerad och jag förstår inte vad jag ska göra.Tack ska ni ha :(
Paula Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag förstår att din situation är jobbig och att du givetvis är orolig inför vad som eventuellt kommer att hända med brottsmisstankarna och din framtid. Jag vill därför upplysa sig om vilka rättigheter man har som misstänkt för ett brott. Först och främst vill jag dock uppmärksamma dig på att inte alla förundersökningar leder till åtal, det vill säga att en domstol prövar huruvida brott har begåtts eller inte. Det är alltid åklagaren som har hela bevisbördan för att styrka att brott har begåtts, åklagaren måste alltså oavsett bevisa att så har skett. Beviskravet är dessutom högt ställt, det ska vara "ställt utom all rimlig tvivel" att personen ifråga (du) har begått brott enligt vad som sägs i gärningsbeskrivningen, för att du ska kunna dömas och därmed bli straffad för brottet.Rätten till försvar Du skriver att du är misstänkt grovt bidragsbrott och förfalskning. I Rättegångsbalken (RB) finns bestämmelser rätt till offentlig försvarare. I vissa fall, har den misstänkte, alltid rätt efter begäran få en offentlig försvarare tillförordnad. Av 21 kap. 3 a § RB framgår att offentlig försvarare, på begäran förordnas för den som är misstänkt för ett brott, som inte har lindrigare straff än sex månaders fängelse. Grovt bidragsbrott har inte lindrigare straff än 6 månader fängelse.Dessutom kan en offentlig försvarare utses om den misstänkte är i behov av en försvarare med hänsyn till utredningen om brottet, om försvarare behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som skall väljas och det finns anledning att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening, eller om det i övrigt föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör.Det finns alltså utifrån uppgifterna i din fråga, förutsättningar för dig att få en offentlig försvarare tillförordnad. Om du är skäligen misstänkt för brottet och om du delgivits misstanke om det, har du rätt att få en försvarare utsedd, se 23 kap. 18 § RB. Du ska då ha blivit underrättad om din rätt att under viss förutsättningar få en offentlig försvarare, 12 § förundersökningskungörelsen (1947:948). Det är då inte tillåtet att hålla förhör med dig som misstänkt eller att låta dig sväva i ovisshet om misstanken är så stark att den når upp till "skälig misstanke". Om du blivit delgiven skälig misstanke, kan du när som helst vända dig till förundersökningsledaren (det kan vara åklagaren eller en polis) för att begära en offentlig försvarare. Förundersökningsledaren har då en skyldighet att vidarebefordra din begäran till tingsrätten, som fattar beslut om en försvarare ska utses eller inte, 23 kap. 5 § RB. Det krävs inte att du fyller i någon blankett, utan det är helt formlöst och du kan lättast göra begäran muntligt genom att ringa.Även om domstolen bedömer att du inte har rätt till en offentlig försvarare, har du har alltid rätt att anlita en privat försvarare som kan hjälpa dig med försvaret, 21 kap. 3 § RB. Däremot får du själv stå för kostnaderna för en privata försvarare. Om du förordnas en offentlig försvarare, betalar staten kostnaderna.Vad kan du göra?Jag skulle rekommendera dig att kontakta polisen (förundersökningsledaren) redan imorgon för att begära en offentlig försvarare. Ofta är det första förhöret hos polisen viktigast, det finns alltså ingen anledning att vänta med din begäran. Försvaren hjälper dig att förbereda förhöret på bästa sätt. Du kan antingen begära en försvarsadvokat som du känner till eller så kan du överlämna det till tingsrätten som sedan utser en försvarsadvokat åt dig. Vid misstanke av mindre allvarliga brott, som vanligtvis endast medför böter i straff, kan det vara så att polisen inte anser att du behöver en försvarsadvokat eller att de försöker övertala sig att du kan förhöras utan försvarare. Det är dock i slutändan tingsrätten som avgör om du ska få en offentlig försvarare eller inte. Förundersökningsledaren har som sagt även en skyldighet att vidarebefordra din begäran till tingsrätten, som fattar beslut om en försvarare ska utses eller inte, 23 kap. 5 § RB. Om du begär en offentlig försvarare, måste polisen som sagt kontakta domstolen för ett beslut och får då vänta med att förhöra dig. Flera advokatbyråer erbjuder sig även att kontakta domstolen med en begäran om offentligt biträde åt dig, men ta i första hand kontakt med polisen eller åklagare. Lycka till!Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

När får en husrannsakan företas?

2019-10-31 i Förundersökning
FRÅGA |Hej jag kom hem och hade haft en husrannsakan, det fanns inga bevis hos mig som fälde mig på något.Jag ifrågasätter varför dom gjort en husrannsaken utan att få svar eller underlag om varför ? Jag vill såklart veta varför dom vart hos mig har jag rätt till deT?
Michaela Iosifidou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Varför husrannsakan kan ha utförtsDin fråga aktualiserar reglerna i rättegångsbalken (RB). Om det finns anledning att anta att ett brott begåtts på vilket fängelse kan följa, får husrannsakan göras i ett hus för att söka efter föremål som kan tas i beslag eller i förvar eller annars för att undersöka omständigheter som kan vara av betydelse för en utredning om brottet eller om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet (28 kap 1 § första stycket RB). Hos någon annan än den som skäligen misstänks för brottet får husrannsakan dock göras bara om brottet begåtts hos honom eller henne eller om den misstänkte har gripits där eller det annars finns en särskild anledning att det vid rannsakningen ska påträffas föremål som kan tas i förvar eller annan utredning om brottet kan vinnas. (28 kap 1 § andra stycket RB).För eftersökande av en person som misstänks ha begått brott, får husrannsakan göras hos denne eller hos någon annan om det finns synnerlig anledning att anta att den eftersökte uppehåller sig där (28 kap 2 § RB).Om rätten att få veta orsakenOm den hos vilken husrannsakan görs inte tillkallat ett vittne, ska denne så snart det kan ske utan men för utredningen, underrättas om den vidtagna åtgärden (28 kap 7 § RB). Det ska föras ett protokoll över husrannsakan och där ska ändamålet med husrannsakan anges samt vad som därvid förekommit. Den, hos vilken husrannsakan företagits, har rätt att på begäran erhålla bevis därom, innehållande även uppgift för det brott misstanken avser (28 kap 9 § RB). Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan jag polisanmäla ett misstänkt brott?

2019-10-10 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!! Har en fråga. Kan jag som förälder polisanmäla pappan till mitt barn för psykisk misshandel???
Erik Olshov |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!MisshandelMisshandel är ett brott enligt 3:5 brottsbalken (BrB). Det innebär att den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd kan dömas för misshandel. Det krävs att dessa handlingar har begåtts med uppsåt enligt 2:2 1 st. BrB, om gärningen har begåtts genom oaktsamhet kan man istället bli dömd för vållande till kroppsskada enligt 3:8 BrB. Polisanmäla Dessa två brott hör under allmänt åtal enligt 20:3 rättegångsbalken (RB) och en åklagare kan föra talan i målet enligt 20:2 1 st. RB. En förundersökning om brott ska inledas av polis eller åklagare så snart det på grund av angivelse eller annat skäl finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har begåtts enligt 23:1 1 st. RB. Jag rekommenderar därför att du kontaktar polisen på telefonnummer 11414 eller besöker en polisstation för att ange de misstänkta brotten.Jag hoppas att detta gav dig hjälp på vägen!Med vänliga hälsningar,

Får polisen göra husrannsakan hos vem de vill?

2019-10-02 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Jag undrar ifall man får göra en husrannsakan hos någon som inte är skriven på adressen?Jag flyttade nyss och polisen gjorde husrannsakan hos mig även fast jag står skriven hos mina föräldrar. Är detta okej för polisen att göra? Vet inte hur dom hittade till stugan men det gjorde dom tydligen. Tack på förhand!
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag vet inte omständigheterna runt den husrannsakan som gjorde hos dig, så jag kommer beskriva allmänt när polisen har rätt till gå in i någons hus, s.k husrannsakan. Allmänna förutsättningar för husrannsakanDet finns reell husrannsakan när polisen söker efter ett föremål eller bevis. Det andra är personell husrannsakan som innebär att polisen letar efter en person. Husrannsakan regleras i 28 kap. Rättegångsbalken (RB). Inför varje beslut om husrannsakan måste utredningen föregås av en proportionalitetsavvägning dvs. åtgärden och det syftade resultatet måste väga tyngre än det intrång som drabbar personen hos husrannsakan görs (28 kap. 3 a § RB). För att få göra en husrannsakan krävs också att polisen har anledning att anta att ett konkret har begåtts, vilket är ett ganska lågt beviskrav. Husrannsakan hos misstänkt personOm det misstänkta brottet kan fängelse som straffpåföljd, får polisen gå in hos den misstänkta personens hus, rum eller slutet förvaringsställe i syfte att söka efter föremål som kan beslagtas eller efter bevis (28 kap. 1 § 1 st RB). Det krävs alltså att det handlar om ett allvarligare brott som innehar fängelse på fängelseskalan.Husrannsakan hos någon annan än den misstänkte personenNär det gäller husrannsakan hos någon som inte skäligen är misstänkt för brottet som är i fråga, så gäller mer begränsade förutsättningar. Husrannsakan får då ske endast om 1. brottet har begåtts hos den personen, 2. den misstänkte har gripits hos den personen eller 3. om det finns synnerligen anledning att polisen kan hitta viktiga föremål eller bevis för utredningen (28 kap. 1 § 2 st RB). Platsen ska alltså ha en betydande koppling på något sätt med det misstänkta brottet, då spelar det inte roll vem som bor där. Sammanfattningsvis, var och hos vem polisen får lov att göra husrannsakan är det avgörande om 1. det misstänkta brottet någon särskild koppling till platsen eller 2. den misstänkta personen bor där. För att svara mer konkret på din fråga så behöver det inte ha betydelse var någon är skriven eller vem som är skriven på en plats, för att polisen ska kunna tillträda en plats. Men förutsättningarna i lagen måste alltid vara uppfyllda!Jag hoppas att detta gav svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar,