Får polisen göra intrång i en lägenhet utan lägenhetsinnehavarens tillstånd?

2020-04-07 i Förundersökning
FRÅGA |Hejsan!Jag hade ett hembesök nyligen av polisen då jag misstänker att en granne hade ringt polisen. Vi spelade stundtals hög musik, så det kan inte ha varit av en annan anledning. De knackade emellertid inte på dörren utan bara gick rakt in, detta är väl inte acceptabelt så länge man inte är misstänkt om ett brott? Nu var det så att de ju senare hittade en liten bit cannabis då vi hade rökt här inne, men det finns inte en chans att det visste det innan de gick in i lägenheten. De var också uppenbart att de blev förvånade när sedan kom in och luktade något i lägenheten. Dessa poliser hade uppenbarligen bestämt mig för att sätta dig mig så hårt som möjligt, och ringde även till min arbetsgivare. Så nu undrar jag om detta är lagligt? Kan jag göra en anmälan? Det fanns två vittnen här som vet att de bara gick rakt in i lägenheten också. Vill gärna veta om jag kan göra något åt detta, och om det är värt besväret eller om det bara blir nedlagt. Tacksam för svar!
Ebba Meyer-Lie |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga som att du undrar om poliserna hade rätt att göra intrång i din bostad och om du bör göra en polisanmälan.Regler om husrannsakan finns i 28 kap Rättegångsbalken. Husrannsakan enligt RB 28 kap 1 §:Polisen får som huvudregel inte ta sig in i en lägenhet utan tillåtelse. En reell husrannsakan är ett undantag från huvudregeln. En reell husrannsakan innebär att ett hus, rum eller förvaringsställe genomsöks efter föremål som kan tas i beslag/förvar eller för att hitta bevis. För att polisen ska få utföra en reell husrannsakan krävs det att personen vars hus som genomsöks är skälig misstänkt för ett brott som kan generera i ett fängelsestraff som huvudregel. Polisen får även göra en personell husrannsakan för att leta efter en person som ska gripas, anhållas, häktas, hämtas till förhör m.m. men jag går inte närmare in på den husrannsakanstypen då den inte verkar vara aktuellt i ditt fall (RB 28 kap 2 §).Skälig misstanke:Som skäligt misstänkt räknas en person när "konkreta, objektivt underbyggda omständigheter som med viss styrka talar för att personen i fråga har begått den gärning som misstanken avser" (JO 1992/93 s 204). Man kan säga att det måste vara mer sannolikt att personen begått brottet än att personen inte begått brottet, alltså en övervikt på 51%.Beslut om husrannsakan: Ett beslut om husrannsakan ska meddelas av undersökningsledaren, åklagaren eller rätten (RB 28 kap 4 §). En polisman får företa husrannsakan utan ett sådant beslut om det är fara i dröjsmål (RB 28 kap 5 §). Med "fara i dröjsmål" menas att det ska vara så pass bråttom att utföra husrannsakan att ändamålet med genomsökningen går förlorad om man väntar med att genomsöka bostaden.Proportionalitet: Det man vinner på att göra en husrannsakan måste även vara proportionellt viktigare än det ingrepp som husrannsakan kommer att orsaka privatlivet ex. skada, lidande eller men. Det är alltså inte tillåtet att polisen genomför en husrannsakan utan ett viktigt, berättigat motiv (RB 28 kap 3a §).Ditt fall:Om det var så att polisen kom till din lägenhet på grund av klagomål från grannar på grund av hög musik utgör det inte en grund för att göra en husrannsakan då det inte är brottsligt att spela hög musik. Det verkar inte heller som att någon skälig misstanke om narkotikabrott mot dig förelåg innan polisernas beslut om att göra intrång i din bostad fattades. Det verkar inte som att det fanns något formellt beslut bakom polisernas intrång och inte heller som om det var någon fara i dröjsmål. Det är svårt för mig att bedöma polisernas agerande utan mer information men mycket pekar mot att de inte agerat korrekt. Jag rekommenderar dig att göra en polisanmälan om tjänstefel mot de som gjorde intrång i din bostad.Hoppas du fick svar på din fråga!

Vad gäller vid husrannsakan? Har jag rätt att få reda på varför den görs?

2020-03-26 i Förundersökning
FRÅGA |Hej . Har en fråga ang husrannsakan.Min kille ha haft problem innan med polisen 2017 . Men igår blev både han och jag stoppade och tagna av polisen pga misstankar av narkotikabrott hemma . Har dom rätt att göra husrannsakan utan att fråga mig om det är okej när vi sitter häktade . Eller om min kille kräver bevis på vilka tips/bevis/annledning dom har för att göra en ?! Men dom säger elr visade ingenting !? Elr hur funkar det Kan dom bara göra vad det vill ... Aldrig varit med om det tidigare så lite nyfiken om polisen gjorde själva ett brott för att fånga upp bevis .Tack för svar Mvh
Emlika Magnusson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att du undrar om polisen har rätt att göra en husrannsakan utan att fråga er om detta när ni sitter häktade samt om polisen måste tala om varför de gjorde husrannsakan. Reglerna kring husrannsakan finns i 28 kap. rättegångsbalken (RB). När och hur en husrannsakan får företasFör att få företa en husrannsakan krävs det att det finns anledning att anta att det har begåtts ett brott på vilket fängelse kan följa. Husrannsakan får göras i hus, rum eller slutet förvaringsställe för att leta efter föremål som kan tas i beslag/förvar eller för att utröna omständigheter som kan ha betydelse för utredningen om brottet (28 kap. 1 § RB). Vidare krävs att personen är skäligen misstänkt, vilket innebär att det måste finnas konkreta och objektivt underbyggda omständigheter som tyder på att personen begått brottet.Husrannsakan får företas hos annan än den som är skäligen misstänkt om brottet begåtts hos honom eller henne, om personen gripits där eller om det annars finns synnerlig anledning att vid en husrannsakning hitta föremål som kan tas i beslag/förvar (28 kap. 1 § andra stycket RB). Med synnerlig anledning menas att det föreligger en faktisk omständighet som påtagligt visar att man kan förvänta sig att hitta föremålet man söker. Vidare krävs det inget samtycke från din sida för att polisen ska ha rätt att göra en husrannsakan, utan det som krävs är att villkoren i lagen är uppfyllda. Vid husrannsakan ska den som företar husrannsakan be ett vittne att närvara i den mån det är möjligt. Om någon är hemma ska denne få tillfälle att övervaka husrannsakan och möjlighet att tillkalla ett eget vittne, förutsatt att det inte skulle orsaka dröjsmål. Om inget närvarat vid husrannsakan ska den misstänkte meddelas om den vidtagna åtgärden så snart som det möjligen kan ske utan att det påverkar utredningen (28 kap. 7 § första och andra stycket RB).Anledningen till husrannsakanDet ska föras ett protokoll vid husrannsakan där man dokumenterar händelsen. Där ska det framgå vad som framkommit vid undersökningen och vad som var ändamålet, dvs anledningen, med husrannsakan (28 kap. 9 § första stycket RB).Den som blivit föremål för en husrannsakan har rätt att begära bevis om detta. Bevisningen i fråga ska även innehålla uppgifter om det brott som misstanken avser (28 kap. 9 § andra stycket RB).SammanfattningEftersom polisen inte behöver ditt samtycke för att göra en husrannsakan så har dem inte agerat felaktigt i detta fall så länge som villkoren i lagen är uppfyllda, vilket de mycket väl kan vara om ni ansågs som skäligen misstänkta för narkotikabrott då straffet för narkotikabrott är fängelse i högst tre år (1 § Narkotikastrafflagen). Även om ni inte var skäligen misstänkta hade polisen rätt att göra en husrannsakan om någon av förutsättningarna i 28 kap. 1 § andra stycket RB var uppfyllda. Däremot har ni en rätt att på begäran ta del av bevis om husrannsakan där anledningen till husrannsakan ska framgå. Vänliga hälsningar,

Får polisen berätta om en förundersökning innan åtal har väckts?

2020-03-21 i Förundersökning
FRÅGA |Hej. Får en förhörsledare/polis berätta om en utredning innan någon dom/åtal väckts hur som helst tex till arbetsgivaren .
Johanna Olander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag kommer först kort att berätta vad en förundersökning innebär, och sedan kommer jag att förklara i vilka situationer polisen eller åklagaren får berätta om utredningen för andra. Bestämmelser om förundersökningar finns i 23 kap. rättegångsbalken (RB). Utgångspunkten är att förundersökningar är sekretessbelagda Om en person misstänks ha begått ett brott inleds en förundersökning. Polisen eller åklagaren ska då utreda om ett brott har begåtts och om åtal ska väckas (23 kap. 1 § första stycket och 23 kap. 2 § RB). Det är alltså under förundersökningen som man samlar in bevis som talar för och emot att den misstänkte har begått ett brott. Utgångspunkten är att förundersökningar är sekretessbelagda (18 kap. 1 § första stycket OSL). Detta innebär att uppgifter i förundersökningen inte får lämnas ut eftersom det skulle kunna skada utredningen. Det är alltså först om åtal väcks som förundersökningen blir offentlig. Ibland får uppgifter om förundersökningen lämnas ut innan åtalet Det finns dock tillfällen när den så kallade förundersökningssekretessen inte gäller. Det kan till exempel handla om uppgifter som inte bedöms skada utredningen om de offentliggörs. Då kan åklagaren välja att lämna ut uppgifterna redan innan åtalet. Polisen eller åklagaren får under förundersökningen dessutom hålla förhör med vem som helst som skulle kunna vara av betydelse för utredningen, till exempel ett vittne (23 kap. 6 § RB). Den som blir förhörd har rätt att få information om vad förhöret gäller. Detta innebär alltså att polisen exempelvis skulle kunna kontakta den misstänktes arbetsgivare för förhör. För att sammanfatta är alltså utgångspunkten att polisen eller åklagaren inte får berätta för någon annan om förundersökningen innan åtal har väckts. Om någon blir kallad till förhör har den personen dock rätt att få veta vad förhöret handlar om, och då behöver polisen alltså i viss utsträckning berätta om utredningen. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Vid vilka brott får hemlig dataavläsning användas?

2020-03-20 i Förundersökning
FRÅGA |Hej Jag undrar vid vilka brott Hemligdataavlsäsning får användas
Nhi Tran |Hej!Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline!Reglerna som är relevanta för din fråga finns i lag (2020:62) om hemlig dataavläsning. Huvudregeln är att hemlig dataavläsning ska bara få användas vid särskilt grov brottslighet. Sådana brott som betraktas som särskilt grova är bland annat brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år (4 § lag (2020:62) om hemlig dataavläsning). Exempel på sådana brott är mord (fängelse i lägst tio), terroristbrott (fängelse i lägst fyra år) och våldtäkt (fängelse i lägst två år). Även försök, förberedelse eller stämpling till dessa brott omfattas av bestämmelsen (4 § 1 st. 3 p. Lag (2020:62) om hemlig dataavläsning). Vidare vill jag bara uppmärksamma att hemlig dataavläsning får också användas under andra förutsättningar, så det måste inte nödvändigtvis vara just dessa brott eller under en förundersökning. De brotten som jag nämnt ovan är således enbart exempel på sådan brottslighet som anses vara så pass allvarliga att hemlig dataavläsning får användas.Hoppas att du fick svar på din fråga! Återkom gärna om du har ytterligare funderingar!Med vänliga hälsningar,

När får en förundersökning läggas ner?

2020-04-03 i Förundersökning
FRÅGA |Hej.Har anmält min granne för ofredande ang ord och höga tv ljud men det lades ner direkt. Kan de göra så när detta är ett brott?
Elin Giding |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! När ett brott har anmälts till polisen är det antingen en polis eller åklagare som blir förundersökningsledare beroende på hur svårt brott det rör sig om, 23 kap 3§ Rättegångsbalken (RB). Polisen genomför utredningen och åklagaren kan därefter besluta om åtal ska väckas eller ej. I Sverige finns en allmän åtalsplikt som innebär att åklagaren är skyldig att väcka åtal om hen kan bedöma att det finns tillräckliga bevis för att ett brott har begåtts och att det går att bevisa vem som har begått det, 20 kap. 6 § RB. Det finns dock undantag till denna åtalsplikt och det kan istället fattas ett negativt åtalsbeslut genom att åklagaren meddelar att åtal inte ska väckas, 23:20 RB. Detta kan göras när åklagaren finner att bevisningen är otillräcklig och att det inte går att få fram mer bevisning genom en fortsatt förundersökning, eller att det helt enkelt är oklart om händelsen i fråga utgör något brott. Utöver detta kan förundersökningen läggas ner enligt 23:4 a RB. Detta gäller i situationer när en förundersökning skulle innebära alltför höga kostnader och att det inte står i proportion till betydelsen av brottets uppklarande, alternativt när det kan antas en förundersökning enbart skulle leda till ett beslut om åtalsunderlåtelse. Dessa anledningar är troligtvis till grund varför förundersökningen lagts ner i ditt fall, att det möjligen anses för kostnadskrävande i jämförelse med fallets möjliga utgång. Hoppas du är nöjd med ditt svar! Du är alltid välkommen att höra av dig till oss igen vid fler frågor. Med vänlig hälsning,

Får jag närvara vid husrannsakan i mitt hem?

2020-03-25 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Vid en husrannsakan är jag tvungen att lämna mitt hem om jag inte är misstänkt för något brott men har någon där som är misstänkt för brott. Den personen blev eskorterad ut. Men under tiden de vänder upp och ner på mitt hem, har jag rätt att vara kvar o titta på vad dom tar i mitt hem? Personen (den misstänkte, min son)är Inte skriven hos mig. Men bor hos mig tills han får eget boende. Jag blev eskorterad ut i ett linne och pyjamas byxor ute i kylan i 2 timmar och fick inte gå in. En granne kom ut med jacka till mig. Har jag rätt att övervaka en husrannsakan hemma hos mig om jag själv inte är den som är misstänkt för brott? Tacksam för svar! Vänligen,
Emlika Magnusson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om du får närvara vid en husrannsakan i ditt hem.Reglerna kring detta finns i 28 kap. 7 § rättegångsbalken.Där anges att den som företar husrannsakan ska be ett trovärdigt vittne att närvara i den mån det är möjligt. Det anges vidare att den hos vilken husrannsakan företas ska ges tillfälle att närvara. Om denne inte är hemma ska andra ur hushållet ges tillfälle att närvara istället. Ett vittne får även tillkallas under förutsättning att det inte kommer att uppehålla undersökningen. SammanfattningDu eller någon i ditt hushåll borde få tillfälle att närvara och övervaka en husrannsakan som sker i ditt hem. Att du själv inte är misstänkt för brottet i fråga borde inte ha någon betydelse i detta fall. Vänliga hälsningar,

Jag har fått tillbaka min telefon som beslagtogs av tullen, innebär det att mitt ärende är avslutat?

2020-03-21 i Förundersökning
FRÅGA |Tullen beslagtog min telefon och min alkohol 19/12 2019 .Tullåklagare tog ett beslut som skckikades ut till mig 28/1 ! telefonen kom i paket till mig i retur efter 39 dgr samt ett beslut med rubrik !Beslut om att häva beslag och beslut om verkställighet.min fråga är då är mitt ärende klart eller ?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har tullen december 2019 beslagtagit din telefon och alkohol. Det togs den 28 januari ett beslut av tullåklagare (det framkommer dock inte av din fråga vad beslutet avsåg). Drygt en månad senare erhöll du din telefon per post och ett beslut med rubriken "Beslut att häva beslag och beslut om verkställighet". Du undrar nu om ditt ärende är klart.Att tullen väljer att häva ett beslag behöver inte i sig innebära att ditt fall är nedlagt. När något beslagtas ska det skyndsamt underställas åklagaren för prövning (27 kap. 4 § rättegångsbalken, RB). Om det beslagtagna visar sig sakna värde för den fortsatta utredningen ska beslaget hävas och föremålet återlämnas så fort det går. I vissa fall kan ett beslagtaget föremål efter hand sakna värde i utredningen, varvid det i sådana fall ska hävas (jfr 27 kap. 8 § första stycket RB).I ditt fall har det uppenbarligen beslutats att häva beslaget av din telefon varför den nu skickats till dig. Att beslaget hävts innebär däremot inte i sig att förundersökningen är nedlagd, om du inte fått något beslut om det. Om du inte blivit meddelad sker det därför fortfarande en förundersökning mot dig, som antingen kan läggas ned eller utmynna i att åtal väcks.Vad verkställigheten i beslutet avser kan jag dessvärre inte uttala mig om då du inte gett någon information om det. Om något i detta avseende är oklart eller du behöver komplettera med information för ett tydligare svar, nås jag per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Förundersökning, åtalspreskription och rätt att bli underrättad om misstanke för brott

2020-03-19 i Förundersökning
FRÅGA |Hej. Hur långt bruka en fundersökning ta. Jag har blivit polisanmäld för ca två månader sen men har inte hört något från polisen än. Inget förhör och kom inget brev heller från polismyndigheten. Ärende gäller för kontaktförbjud överträdelse.
Nhi Tran |Hej!Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline! Hur länge brukar en förundersökning pågå?Reglerna om förundersökning finns bland annat i 23 kap. Rättegångsbalken (RB). Där framgår det att en förundersökning ska inledas så snart det finns misstanke om ett brott har förövats (23:1 st. 1 RB). Förundersökningen ska bedrivas så skyndsamt som möjligt och läggas ned när det inte längre finns anledning att fullfölja förundersökningen (23:4 RB). Det finns således ingen uttrycklig tidsfrist för hur länge en förundersökning få pågå. Dock måste åklagaren väcka åtal innan brottet preskriberats. När ett brott preskriberas innebär det att den misstänkte inte längre kan hållas straffrättsligt ansvarig för brottet. Reglerna om preskription av brott finns i 35 kap. Brottsbalken (BrB). När preskriptionstiden passerat så kan du alltså inte hållas ansvarig för brottet och inte heller kan förundersökningen pågå då. Hur lång preskriptionstiden är beror på hur långt straff som är föreskrivet för brottet i fråga. Om du har brutit mot ett kontaktförbud kan straffrättsligt ansvar aktualiseras för överträdelse av kontaktförbud. Eftersom det högsta straffet för brottet är fängelse i högst ett år så är preskriptionstiden två år (24 § lag (1988:688) om kontaktförbud samt 35:1 BrB). Preskriptionstiden börjar från och med den dag brottet begicks (35:4 st. 1 BrB). Skyldighet att underrätta om misstanke för brottI 23 kap. 8 § första stycket RB framgår det att när förundersökningen har kommit så långt att någon skäligen misstänks för brottet så ska den misstänkte underrättas om misstanken när hen förhörs. Detta innebär att om du inte har blivit kallad till förhör så finns det ingen skyldighet för polisen att underrätta dig om att du är misstänkt för brott. De har inte heller någon skyldighet att anordna förhör enbart för att misstanke uppstått. SammanfattningEn förundersökning kan pågå så länge det finns skäl för att misstänka att brott begåtts och fram till dess att brottet preskriberas. I ditt fall kan åtal väckas mot dig inom två år, från det att du överträdde kontaktförbudet. Vidare har du rätt att bli underrättad om du misstänks för brott när du blivit kallad till förhör. Dock finns det ingen skyldighet för polisen eller åklagaren att anordna förhör enbart därför att misstanke uppstått. Jag kan därmed inte berätta för dig när polisen kommer att tillkalla dig för förhör. Innan du som är misstänkt för brott blir kallad till förhör har polisen vanligtvis redan förhört målsägaren, det vill säga den som blivit utsatt för brottet. Polisen kan också ha förhört eventuella vittnen och arbetat med att hitta och säkra teknisk bevisning. I regel är du som är misstänkt för brottet därför bland de sista att förhöras och möjligtvis är det också därför det har dröjt sedan polisanmälan för dig att bli kallad till förhör. Du kan läsa mer om vad som sker när du är misstänkt för ett brott här.Jag hoppas att mitt svar har varit till någon hjälp. Återkom gärna om du har ytterligare funderingar!Med vänliga hälsningar,