Polisen lägger ned förundersökningen!

2018-04-19 i Förundersökning
FRÅGA |Min hund blev attackerad och skaded av en lösspringande pitbullblandning. Hundens ägare hade tidigare fått en erinran då den skadat en annan hund allvarligt tidigare. Polisen utfärdade därför ett beslut om koppel och munkorg. Eftersom vi bor grannar ser jag hunden nästan varje dag, och han har inte haft munkorg på den en enda gång. Efter kontakt med polisen delgav de ägaren beslutet på nytt. Han har då sagt att munkorgen gått sönder, men att han ska köpa en ny. Ett par månader har gått, och hunden har ännu inte setts med munkorg. Polisen uppmanade mig att anmäla till 11414, vilket jag gjort. Dock lades förundrrsökningen ned eftersom påföljden endast har straffskala böter. En annan hundägare i området är också orolig att deras hund ska drabbas en vacker dag. De har lämnat information till Polisen om att hunden inte verkar ha det bra eftersom den är ensam hemma mycket och ylar hela dagarna, ibland på natten. Finns det något vi kan göra för att förhindra att ytterligare någon drabbas? Polisen tycks inte göra något förrän den skadar någon allvarligt igen.
Daniel Shin |Hej och tack för att du vänder dig till oss!Jag gör antagandet att din granne har blivit förelagt ett krav på munkorg och koppel av polisen enligt 8 § lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter. Av 23 § framgår att den som inte följer ett föreläggande enligt 8 § döms till böter. Själva förundersökningen får inte läggas ned enbart av den anledningen att bara böter ingår i straffskalan (i annat fall skulle ju alla bötesbrott inte åtalas!). Enligt 23 kap. 4 a § rättegångsbalken (1942:740) framgår det att en förundersökning endast kan läggas ned av två anledningar. Den första anledningen är att en fortsatt utredning skulle innebära kostnader för polisen som inte är proportionellt till sakens betydelse samt det kan antas att brottets straffvärde understiger tre månaders fängelse. Den andra anledningen är att annat gäller pga. regler om åtalsunderlåtelse eller åtalsprövning (ej aktuellt i ditt fall). Min gissning är alltså att polisen tycker att kostnaden att undersöka brottet inte "är värt det".Min rekommendation är att du åter igen kontaktar polisen tills de faktiskt agerar. Polisens arbete kan i praktiken gå långsamt och vara bristfälligt då och då, men det du som privatperson kan göra är att bl.a. fotografera och filma din granne när han är ute och går med sin hund. Detta skulle säkra bevisning som innebär mindre kostnader för polisen att utreda saken. OBS: Fotografera/filma inte din granne när han är i sin bostad; gör det bara när han är ute och går på allmän plats. Jag hoppas det här svarade på din fråga! Återkom gärna om du får fortsatt problem med polisen.

Polisförhör under förundersökning

2018-04-15 i Förundersökning
FRÅGA |Jag blev stannad av polisen med en trimmad moped. Jag körde inte för fort utan det va bara en kontroll dem hadde vid vägen o jag blev en av dem som blev stannade. Nu undrar jag vad är det som kommer att hända. Både jag och polisen var schyssta o pratade lungt med varandra. Vad ska jag göra på förhöret?
Marika Jaaniste |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänt om förhör under förundersökningenAtt hålla förhör med olika personer som kan antas ha en koppling till det misstänkta brottet ifråga är en del av det som kallas för förundersökning. En förundersökning inleds när det finns anledning att anta att ett brott har begåtts. (23 kap 1 § rättegångsbalken) Förundersökningen syftar till att ge åklagaren tillräckligt med material för att kunna bedöma om åtal ska väckas eller inte. (23 kap. 2 § rättegångsbalken) För att kunna fullgöra detta finns möjligheten att hålla förhör. Förhöret är en form av intervju som sker i syfte att samla in information kring den händelse som man utreder.Den som är misstänkt för ett brott har rätt att biträdas av en försvarare under förundersökningen. (21 kap. 3 § rättegångsbalken) Under vissa förutsättningar har den misstänkte rätt att få en offentlig försvarare förordnad. (21 kap. 3a § rättegångsbalken). Försvararen har i princip en obegränsad rätt att närvara vid förhör med den misstänkte. Försvararens uppgift är att ta tillvara den misstänktes rättigheter och arbeta för att alla relevanta omständigheter avseende det misstänkte brottet uppdagas. Den som är kallad till ett polisförhör är skyldig att infinna sig till detta. Om personen ifråga inte infinner sig kan polisen, under vissa förutsättningar, hämta personen till förhöret (23 kap 7 § rättegångsbalken). Det är alltså en medborgerlig skyldighet att inställa sig till förhör efter kallelse.Den som är skäligen misstänkt för ett brott ska underrättas om detta vid början av förhöret. (23 kap 18 § rättegångsbalken) Vid denna s.k slutdelgivning är undersökningsledaren bland annat skyldig att informera den misstänkte om dennes rätt till att inte behöva yttra sig om misstanken. (12 § förundersökningskungörelse) Detta innebär att du som misstänkt har rätt att förbli tyst. I princip kan en misstänkt förbli tyst ända fram till att domstolen meddelar domen, men detta är förmodligen ingen klok strategi. Att samarbeta med undersökningsledaren under förhöret är lämpligt för att i största möjliga mån underlätta utredningen. Vidare är det inte tillåtet av undersökningsledaren att framtvinga en bekännelse genom att exempelvis använda otillbörliga förhörsmetoder. (23 kap 12 § rättegångsbalken) Ett exempel på en sådan otillbörlig metod är om förhörsledaren felaktigt uppger att någon medbrottsling avlagt bekännelse eller att viss annan bevisning mot den misstänka föreligger. SammanfattningHar man blivit kallad till ett förhör har man en skyldighet att infinna sig till detta. Den som är misstänkt för ett brott har rätt att anlita en försvarare och under vissa förutsättningar rätt att få en offentlig försvarare tillförordnad. Den misstänkte har vidare rätt att förbli tyst och har alltså ingen lagstadgad skyldighet att uttala sig om misstanken. Det är emellertid bra att samarbeta med förundersökningsledaren för att i största möjliga mån underlätta utredningen. Slutligen får undersökningsledaren inte framtvinga en bekännelse.Vänligen,

Vilket straff kan jag få om jag döms för narkotikabrott och vad gäller vid en husrannsakan?

2018-03-26 i Förundersökning
FRÅGA |Vad kan man få för straff om polisen vid husrannsakan hittat 10ml testo, 50g thc 20g amfetamin batong som var i bilen. Och får polisen gå in i ens lägenhet om man bara bjudit in dom till hallen? Och måste dom enligt lag göra husrannsakan om dom hittar 10ml testo när dom gick in. Och får dom köra 100 på en 70 väg när man ska in till stationen för pissprov+förhör. Och pissprovet visade positivt på amfetamin. Är 18 år och ostraffad sen tidigare.
Anna Holmström |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det saknas tyvärr tillräcklig information om händelsen i din fråga för att jag ska kunna göra en egen bedömning i ditt konkreta fall. Jag kommer därför försöka att generellt svara på de frågor som jag tolkar att du vill ha svar på.1) Vilket straff kan jag få om jag döms för narkotikabrott?Först bör det göras klart att vilket straff du kan komma att dömas för beror på vilken grad brottet bedöms vara. Narkotikabrottet har nämligen fyra grader med egna straffskalor, nämligen:- Ringa narkotikabrott, böter eller fängelse i upp till och med sex månader (se 2 § narkotikastrafflagen (1968:64) (NSL))- Narkotikabrott av normalgraden, fängelse i lägst 14 dagar och högst tre år (se 1 § NSL)- Grovt narkotikabrott, fängelse i lägst 2 år och högst 7 år (se 3 § första stycket NSL)- Synnerligen grovt narkotikabrott, fängelse i lägst 6 år och högst 10 år (se 3 § andra stycket NSL).Det finns inga tydliga gränser mellan dessa grader, utan domstolen måste ta hänsyn till alla de olika omständigheterna som finns i det specifika fallet. Omständigheter som domstolen vanlig beaktar är dock vilken sorts hantering av narkotika som det är fråga om, samt vilken typ och mängd narkotika som har hanterats. Jag kan därför tyvärr inte med säkerhet uttala mig om vilken grad det eventuella brottet kan tänkas vara och inte heller vilket straff det skulle innebära.2) Vilka befogenheter har polisen vid husrannsakan?Det framgår inte av din fråga om polisen hade ett beslut om husrannsakan redan innan de tog sig in i din lägenhet. Detta har betydelse eftersom polisen kan göra sig skyldig till hemfridsbrott om de utan lagstöd tar sig in i någons lägenhet, dock har de rätt att tillträda lägenheten om en husrannsakan ska vidtas. Det finns två typer av husrannsakan: dels personell husrannsakan som beslutas när man letar efter en person, dels reell husrannsakan som vidtas när man letar efter ett föremål eller bevis. Polisen kan vidta en personell husrannsakan hos en någon om personen i fråga exempelvis ska gripas, hämtas till förhör, underkastas kroppsbesiktning eller kroppsvisitation (se 28 kap. 2 och 2 a § rättegångsbalken (RB)). Det ställs således inget krav på en brottsmisstanke eller brottets svårighetsgrad, vilket hör ihop med att ett beslut om tvångsmedel redan har fattats (såsom gripande) och den personella husrannsakan syftar till att underlätta verkställigheten av det beslutet. För en reell husrannsakan krävs i huvudregel att att polisen har anledning att anta att ett konkret brott har begått är skäligen misstänkt för brottet, samt att den som bor där är skäligen misstänkt för brottet (se 28 kap. 1 § första stycket RB). Skälig misstanke kräver att det finns konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att den misstänkte har begått brottet. Tyvärr har jag inte tillgång till tillräcklig information om händelsen för att kunna göra en egen bedömning av polisens agerande i ditt fall. Det kan däremot nämnas att det inte krävs något beslut för att polisen ska få göra allmänna iakttagelser, såsom att se misstänkt narkotika på ett bord. En sådan iakttagelse kan stärka en redan befintlig brottsmisstanke, men ger inte polisen rätt att börja söka igenom lägenheten, lådor och andra utrymmen, utan sådana åtgärder som kräver ett beslut om husrannsakan. Vad gäller själva beslutet av en reell husrannsakan får som utgångspunkt bara förundersökningsledaren, åklagaren eller rätten meddela (se 28 kap. 4 § RB). Enbart i vissa brådskande fall får en polisman besluta om en sådan åtgärd (se 28 kap. 5 § RB). Jag hoppas att du i vart fall fick viss hjälp med din fråga.

Vad gör jag om jag är missnöjd med beslut om att lägga ner förundersökning?

2018-03-22 i Förundersökning
FRÅGA |Hej Har gjort en polisanmälan på Bädregeri Polisen la ner efter 3 dagar vilket känns så felÄr nu hjälplös o skulle vilja veta hur man kan gå vidare ?
Jennie Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att polisen efter din anmälan öppnat en förundersökning och sedan valt att lägga ned den utan att väcka åtal. Att polisen lägger ned en förundersökning kan ha flera orsaker. I 23 kap rättegångsbalken hittar du mot vilka grunder som en förundersökning kan läggas ner (främst i 4 och 4a §). Vanliga anledningar till att man lägger ner en förundersökning är att polisen gör bedömningen om att gärningen inte är brottslig eller att man anser att det inte finns tillräckliga bevis. Omprövning/överprövning av beslut:Beroende på om målet är av enkel beskaffenhet eller inte, är antingen polisen eller åklagare förundersökningsledare. Förundersökningsledaren är den som fattar beslutet som en förundersökning ska läggas ner. Detta beslutet har du inte någon möjlighet att överklaga. Det du kan göra är att begära en omprövning/överprövning av beslutet. Om polisen är den som har varit förundersökningsledare så ska du vända dig till åklagaren för en omprövning. Om åklagaren har varit förundersökningsledare så ska du istället vända dig till den närmaste högre åklagaren (överåklagare/vice överåklagare) för en överprövning. Din begäran om omprövning/överprövning ska du däremot skicka till den polismyndighet eller åklagarkammaren där beslutet fattades.Det finns inga formkrav för hur denna begäran ska utformas, men en rekommendation är att framställa din begäran i en skrift där du tydligt och fullständigt anger vilka skäl du åberopar. Oftast är det inte möjligt att komplettera i efterhand, så se till att begäran är komplett när du skickar in den. På åklagarmyndighetens hemsida kan du hitta en blankett som du fyller i och skickar in. Vem har rätt att begära en omprövning/överprövning? Alla har inte rätten att begära en omprövning/överprövning av beslutet om att lägga ner förundersökningen. Det måste finnas ett berättigat intresse av att få saken prövad, exempelvis att du är målsäganden. När måste man begära en omprövning/överprövning?Det finns vidare inga särskilda tidsfrister om när omprövning/överprövning måste begäras, utan detta kan göras när som helst efter att beslutet att förundersökningen lagts ner. Om du vill ha mer rådgivning så kan du ringa vår kostnadsfria telefonrådgivning på 08 - 533 300 04. Vänligen,

Får polisen göra en husrannsakan bara för att en person är skriven på en viss adress?

2018-04-15 i Förundersökning
FRÅGA |Såg en liknade fråga så frågar jag med.För en tid sedan fick jag besök av farbror polisen.En knackade på dörren och en stod och vaktade på baksidan ( bor på b.v ).När jag såg han på baksidan öppnade jag, förstod att det var något.Trodde de sökte min bus granne, men de sökte han som bodde innan i min lgh.Han flyttade för ett halvår sedan och har inte ändrat offentlig adress än trots tillsägelser.Polisen trodde ju på mig när jag sa att han flyttat så de gjorde inget.Men den ena hotade med att om jag inte öppnat hade de kommit in ändå ( kofot ).Nu är min fråga : får de verkligen bara bryta sig in i en bostad för att någon de söker har offentlig adress där ?Ska de inte försäkra sig om att det är RÄTT person som bor i lgh ?Har försökt att få svar från olika polis stationer, men de vill bara veta VART det hände.Tycker icke det har med saken att göra eftersom det är en allmän fråga jag ställer.Måste ju vara samma regler i hela landet.Detta känns väldigt obehagligt, speciellt då jag har skyddad identitet.Nu måste man ju kolla upp så ingen har kvar offentlig adress i nästa bostad. Har inte brytt mig om att killen ifråga hade kvar sin adress här, det viktigaste var att han hade eftersändning.
Jennie Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När får en husrannsakan ske?Det finns två olika typer av husrannsakan, reell (då man söker efter ett föremål eller bevis) samt personell (när man letar efter en person). I ditt fall var det fråga om en personell husrannsakan. Husrannsakan får företas i hus, rum eller slutet förvaringsställe för att söka efter föremål som kan tas i beslag eller i förvar eller annars för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredning om brottet (se 28 kap. 1§ rättegångsbalk). En person måste då vara misstänkt för ett visst brott, där fängelse kan följa, för att en husrannsakan ska kunna ske. För att man ska komma upp i den graden av misstanke ska det finnas konkreta och objektivt underbyggda omständigheter som med en viss styrka talar för att en viss person har begått den gärning som misstanken avser. Om en polis söker efter en person som ska omhändertas får polisen bereda sig tillträde till den eftersöktes bostad (se 20 § polislagen). De får också bereda sig tillträde till en lägenhet om det finns anledning att anta att någon där har avlidit, är medvetslös eller annars är oförmögen att tillkalla hjälp (se 21 § polislagen) Även i dessa fall måste polisen kunna stödja sig på konkreta omständigheter som gör att laga skäl föreligger. En husrannsakan får alltså göras utan något samtycke, och hade du inte öppnat dörren så hade polisen kunnat ta sig in i lägenheten med tvång. Eftersom den eftersökta personen var skriven på adressen behöver de troligtvis inte göra fler undersökningar om de inte har misstankar om att det inte skulle förhålla sig på det viset. Det är svårt för mig att svara på varför polisen vill veta vart händelsen inträffade, men förmodligen är detta för att kunna ge ett mer korrekt och personligt svar till dig. Självklart ska det vara samma regler oavsett vart du bor. Om du vill ha mer rådgivning så kan du ringa vår kostnadsfria telefonrådgivning på 08-533-300 04.Vänligen,

När får åklagaren lägga ned förundersökningen och vad kan målsäganden göra åt det?

2018-04-01 i Förundersökning
FRÅGA |När det finns bevis som är 100% Hur du än vrider på det och allt rimligt tvivel är som bortblåst samt erkännande för flera brott tycker de flesta åklagaren inte borde lägga ner fallet innan förundersökningen är klar. Men detta har ändå hänt, har en åklagare så mycket bestämmanderätt?
Viktoria Tomsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vem leder och bestämmer i en förundersökning?Processen i förundersökningen har en inkvisitorisk karaktär. Förundersökningsledaren, som är antingen åklagaren eller polisen, beslutar om förundersökning och leder denna (23:3 st. 1 rättegångsbalken (RB). Vidare kan åklagaren besluta om åtal och vissa tvångsmedel. I regel leder polisen hela förundersökningen, då saken är av enkel beskaffenhet (23:3 st. 1 RB). Polisen kan alltså leda förundersökningen i t.ex. trafikmål, stöld, misshandel osv. Vad därefter angår fall där saken inte är av enkel beskaffenhet - i allmänhet grövre brott - ska åklagaren överta ledningen av förundersökningen av polisen, "så snart någon skäligen kan misstänkas för brottet" (23:3 st. 1 p.2 RB). Bevisstyrkan som avses med "skäligen kan misstänkas" är detsamma som begreppet "antagligt". Ifall den misstänkte tagits på bar gärning, ska åklagaren alltså leda förundersökningen redan från början. Oavsett vem som har ledningen av förundersökningen, utgörs den underordnade personalen av polismän. Den misstänktes intresse i förundersökningenEmot utredningsintresset står hänsynen till den enskildes integritet och trygghet. Utredningen ska bedrivas enligt objektivitetsprincipen (23:4 st. 1 RB). Med detta menas att förundersökningsledaren inte bara ska beakta sådant som talar emot den misstänkte utan även det som är till dennes fördel. Det kan exempelvis bli aktuellt att använda tvångsmedel för att få fram bevisning som en vet kan fria den misstänkte. Det ackusatoriska (tvåsidiga) inslaget i förundersökningen är bland annat att den skäligen misstänkte får inblick i det av polisen insamlade bevismaterialet. Den misstänkte kan även utverka att materialet kompletteras (23:18 st. 2 st. RB). Nedläggande av förundersökningÅklagarens uppgift är bland annat att kontrollera resultatet av polisens utredning. Om åklagaren finner att bevisningen är otillräcklig kan hen naturligtvis förelägga förhörsledaren att fortsätta utredningen. Går det inte att skaffa fram mer bevisning avslutas förundersökningen med att åklagaren meddelar beslut om att det inte ska väckas något åtal, s.k. negativt åtalsbeslut (23:20 RB). Men förundersökningen kan också upphöra genom ett beslut om att förundersökningen ska läggas ned, exempelvis då det har förblivit oklart om det ens förelegat något brott. Men om det är som i fallet du beskriver då, att det finns 100 % bevis men åklagaren ändå lägger ner förundersökningen? Trots att det i och för sig finns anledning att fullfölja en förundersökning, kan denna läggas ned med stöd av en särskild regel om s.k. förundersökningsbegränsning (23:4 a RB). Denna regel innebär två punkter:1. Disproportionsfall. Med detta avses fall där en förundersökning skulle bli alltför kostnadskrävande och där kostnaderna inte "står i rimligt förhållande till sakens betydelse". Utredningskostnaderna måste alltså stå i proportion till betydelsen att uppklara brottet. 2. Åtalsunderlåtelsefall. I fall där det kan antas att det vid en fullföljd förundersökning skulle beslutas om åtalsunderlåtelse (20:7 RB). T.ex. om åklagaren anser att svårare påföljd än böter inte kommer att dömas ut. Det innebär dock att det får samma verkan som en dom och brottet antecknas i belastningsregister. Målsägandens rätt att omprövaMålsäganden kan begära att beslutet (nedläggandet av förundersökningen) ska överprövas av en överordnad åklagare. I dessa fall blir beslutet föremål för överprövning av Åklagarmyndighetens utvecklingscentra. Läggs förundersökningen ned trots skälig misstanke kan dock uppgifter om den misstänkte finnas kvar i andra register, bl.a. kriminalunderrättelseregister och DNA-register. SammanfattningJag har klarlagt att det antingen är åklagaren eller polisen som leder förundersökningen, beroende på brottets beskaffenhet. Vidare har angivits att den misstänkte har rätt att få inblick och på vissa sätt komplettera utredningen. Åklagaren är skyldig att samla ihop bevis som både är till för- och nackdel för den tilltalade, enligt objektivitetsprincipen. Att en förundersökning lagts ner kan bero på annat än att bevis saknats, inte minst på grund av förundersökningsbegränsningen. Det kan vara så att åklagaren lagt ner förundersökningen på grund av att utredningskostnaderna stått i orimligt förhållande till betydelsen av att uppklara brottet. Ett annat skäl är att åklagaren ansett att det kan bli fråga om åtalsunderlåtelse när förundersökningen väl är klar. Oavsett vad orsakerna varit till att lägga ner förundersökningen, har målsäganden alltid rätt att begära överprövning av beslutet. Det är också vad jag råder dig att göra./Vänligen,

Vilken rätt en förälder har att sitta med vid polisförhör

2018-03-26 i Förundersökning
FRÅGA |Hej...hörde av mig till er för någon dag sedan och uppfattade att jag skulle bli uppringd dagen efter. Ej fått svar än och frågan är viktig inför möte på måndag. Min dotter ska på polisförhör på måndag (hon är 16 år). Hon har blivit utsatt för trakasseri i skolan. Pojke drog ned sina byxor o gned rumpan i hennes knä i klassrummet. Skolan har polisanmält händelsen. Jag vill som förälder vara med under förhöret med min dotter men enl polisen verkar jag inte få det. Jag undrar om det finns nåt juridiskt stöd (paragraf) eller råd som kan hjälpa mig.
Erica Leufstedt |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser rörande förundersökning av ett misstänkt brott finns i Rättegångsbalkens 23 kapitel. Du hittar rättegångsbalken på länk här. Enligt 23 kap 10§ Rättegångsbalken är det undersökningsledaren, alternativt förhörsledaren, som bestämmer vem som får sitta med vid ett förhör. Vissa undantag finns i samma bestämmelse, men inget som direkt aktualiserar din situation. Däremot framkommer av Förundersökningskungörelse (se länkad här) 7§ 3st att om den som ska förhöras, således din dotter, begär att någon annan, till exempel du, ska få närvara vid förhöret, får detta medges av undersökningsledaren om det kan ske utan men för utredningen. Denna bestämmelse skulle ni kunna använda er av utifall din dotter vill ha med dig på förhöret. Den medger dock ingen ovillkorlig rätt för att medverka utan det är fortfarande upp till undersökningsledaren att avgöra vad som han eller hon anser lämpligast i situationen. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Har misstänkt rätt att få slutlig förundersökning på annat språk än svenska?

2018-03-14 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Jag undrar över polisens skyldighet att (slut) delge en misstänkt person som inte behärskar det svenska språket polisutredningen på det språk hen önskar? En utredning kan väl vara på allt mellan 10-2000 sidor. Finns det möjligen något utlåtande från JO eller annan aktuell rättskälla?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 23 kap. 18 § rättegångsbalken, ska när förundersökningen har kommit så långt att någon skäligen misstänks för brottet, den misstänkte underrättas om misstanken när han eller hon hörs. Efter underrättelsen har den misstänkte och försvararen rätt att fortlöpande, i den mån det kan ske utan men för utredningen, ta del av det som har förekommit vid förundersökningen. Enligt 23 kap. 18a § rättegångsbalken, ska när undersökningsledaren har slutfört den utredning som han eller hon anser är nödvändig, den misstänkte och försvararen ha rätt att ta del av det som har förekommit vid förundersökningen. I 12 § förundersökningskungörelsen anges, att i samband med att den som skäligen misstänks för brott underrättas om misstanken, ska han eller hon också underrättas om sin rätt att få information om förändringar av misstanken och ta del av utredningsmaterial i den utsträckning som följer av 23 kap. 18 § rättegångsbalken.Den misstänkte ska få informationen på ett språk som han eller hon förstår.Det finns ett utlåtande av JO i JO 1962 s. 149, vari anförs att slutundersökning ska vara så fullständig som möjligt. Det är emellertid att dra det för långt, att det skulle innebära att slutlig förundersökning ska delges på annat språk. Dessutom är yttrandet från innan 23 kap. 18a § rättegångsbalken tillkom.SlutsatsEftersom det i 12 § förundersökningskungörelsen endast hänvisas till 23 kap. 18 § rättegångsbalken, har den misstänkte endast rätt att få information på sitt språk avseende det 23 kap. 18 § rättegångsbalken stadgar. Den misstänkte har sålunda inte rätt att på sitt språk erhålla slutlig förundersökning. Däremot har den misstänkte rätt att under förundersökningen fortlöpande, i den mån det kan ske utan men för utredningen, ta del av det som har förekommit vid förundersökningen.Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen