Kan jag bli åtalad innan jag yttrat mig över förundersökningen?

2020-01-19 i Förundersökning
FRÅGA |HejJag är misstänkt för ekonomisk brott, idag ringde förundersökningsledaren och sagt att uträdning är klar hos dem och åklagare och jag och min advokat ska få nu del av det på påsten, jag fick 3 veckor att yttra mig om uträdningen. Min fråga är: Kan jag bli åtalad innan jag yttrar mig?Mvh Josef
Alice Baum |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga undrar du om du kan bli åtalad för ett brott innan den tid som du har fått på dig att yttra dig över utredningen har löpt ut. Eftersom förundersökningsledaren har gett dig och din advokat tre veckor för att gå igenom förundersökningen och yttra er över den, har ni rätt att ta hela denna tid i anspråk för att gå igenom materialet och sammanställa ett yttrande. Åklagaren får inte lov att väcka åtal innan de tre veckorna löp ut, 23 kap. 18 a § rättegångsbalken. Skulle du och din advokat dock välja att inte alls yttra er över utredningen inom den utsatta tiden, kan åklagaren ändå väcka åtal därefter. Det kan dock vara bra för dig och din advokat att tillsammans gå igenom förundersökningsmaterialet för att se om ni tycker att någon ytterligare utredning bör göras, exempelvis om ni vill att något vittne ska höras eller liknande. Jag rekommenderar dig att rådgöra vidare med din advokat angående hur ni ska göra med yttrandet och eventuella kompletteringar av utredningen. Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänliga hälsningar

Hur kan en polisanmälan om egenmäktigt förfarande skrivas av?

2020-01-16 i Förundersökning
FRÅGA |Hur kan polisen hävda att en anmälan om egenmäktigt förfarande är civilrättsligt och därför ha rätt att skriva av anmälan. Egenmäktigt förfarande är väl ändå ett brott?
Sandra Kjellberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ja, det stämmer att egenmäktigt förfarande är ett brott och det finns reglerat i Brottsbalkens (BrB) 8 kapitel, 8 §. Med tanke på att jag inte känner till några närmare uppgifter i ditt fall så kan jag bara uttala mig om vad som gäller rent allmänt. Polisens uttalande förefaller enligt min mening lite märkligt när denne hävdar att det är "civilrättsligt" då det enligt lag utgör ett brott och på den grunden väljer att lägga ner din anmälan. Givetvis kan brottet egenmäktigt förfarande aktualisera en rad civilrättsliga frågor som utfående av skadestånd och bättre rätt till egendom, men det förtar inte gärningens ställning som brott. Polisen ska enligt rättegångsbalkens (RB) 23 kap. 1 § stycke 1 inleda en förundersökning så snart som möjligt om det på grund av angivelse finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åta har förövats. Vilket egenmäktigt förfarande gör. Det råder alltså en förundersökningsplikt för polisen och denna princip innebär en skyldighet att inleda utredning om det ligger inom det rimligas gräns att anta att en utredning kan leda till att saken klaras upp och att någon kan lagföras för brottet (se RB 23 kap. 1 § stycke 2). Det blir lite svårt för mig att uttala mig om hur polisen kan ha resonerat eller på vilken grund de skrev av din anmälan men polisen har i vart fall en lagreglerad rätt att göra så under vissa omständigheter. Men att enbart skriva av din anmälan därför att det är en civilrättslig fråga förefaller enligt min mening som märkligt.Mitt råd är att du vänder dig till polisen och ber om ytterligare uppgifter om på vilken grund din polisanmälan lades ner, eftersom de i regel har en lagstadgad utredningsplikt. Behöver du ytterligare juridisk hjälp får du gärna höra av dig till oss på Lawline på info@lawline.se. Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga och lycka till. Med vänlig hälsning,

Exponering inför andra vid kroppsvisitering och förhör - lagligt?

2019-12-28 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Jag blev visiterad av polisen i min trappuppgång för han tyckte jag såg påverkad ut, lite obehagligt eftersom det var en man och jag har varit utsatt för övergrepp tidigare.Iaf i min ficka hittade han 1 karta imovane och han var ganska nedlåtande mot mig tycker jag, för jag trodde verkligen inte det var olagligt att ha det eftersom jag har recept på stilnoct vilket i stort sett är samma sak. Jag har dessutom haft recept på imovane tidigare, men ville testa om den funkade bättre än stilnoct eftersom jag vaknar så mycket under natten. Hur som helst så liksom hånflinar polisen och utgår från att jag knaprat upp alla stilnoct och därför har denna karta, men så är det inte.De tog varken blod eller urinprov på mig, och sen fick jag gå hem. Men vad händer nu? Jag trodde som sagt inte detta var olagligt och det var inget jag hade köpt utan fått.Och får man verkligen stå med en i porten och förhöra en och visitera så alla grannar kan se? Grymt kränkande :(
André Tito |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline.Jag beklagar din upplevelse med polisen. Jag ska försöka förklara för dig vad som gäller i en sådan situation som du beskriver. PrinciperAllmänt i samhället är tvångsmedel yttersta medel som staten får använda eftersom det är så integritetskränkande. Det framgår av regeringsformen (RF) 2:6 att svenska medborgare är skyddade mot kroppsliga ingrepp, utom i särskilda fall. Det måste alltså finnas skäl för att kunna använda tvångsmedel. De olika misstankegraderna tillåter olika typer tvångsmedel (kan misstänkas, skäligen misstänkt och på sannolika skäl). För att hindra missbruk finns det principer som styr användningen av statens användning av tvångsmedel. Legalitetsprincipen, enligt RF 1:1 st. 3, innebär att lagstöd måste finnas för det tvång som används. Behovsprincipen, 8 § 2 st. polislagen, anger att tvångsmedel endast får användas om det är nödvändigt med hänsyn till syftet med åtgärder och det avsedda resultatet inte kan uppnås med mildare metoder. Proportionalitetsprincipen innebär att åtgärder måste ifråga om art, styrka, räckvidd och varaktighet stå i rimlig proportion till vad som står att vinna med åtgärden. Rättegångsbalken (RB)I rättegångsbalken hittar du lagstöd för när tvångsmedel får användas. I ditt fall, av vad jag kan tyda, har polisen använt sig av kroppsvisitering och förhör. Kroppsvisitering får företas om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa på den som skäligen kan misstänkas för brottet. I det aktuella fallet verkar det som att polisen utgick från att du var påverkad (en konkret omständighet som talar för brott begåtts), vilket berättigar kroppsvisitering i syfte för att söka efter föremål som tas i beslag i eller i förvar eller annars för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredningen om brottet, RB 28:11. En polisman, förutom förundersökningsledare, får genomföra denna tvångsåtgärd om det föreligger fara i dröjsmål, RB 28:13. Med vara i dröjsmål menas att det finns risk för att åtgärden inte går att genomföra om den inte genomförs omedelbart, exempelvis genom att den misstänkte personen avhänder sig bevismaterial (t.ex. narkotika). Stöd för detta finns även i 19 § polislagen. Om kroppsvisiteringen är av mera väsentlig omfattning, t.ex. urinprov, ska åtgärden verkställas inomhus och i avskilt rum. En ytlig genomsökning av någons kläder eller en undersökning av föremål är normalt inte så omfattande att den måste verkställas inomhus och i avskilt rum, medan en grundligare undersökning som innebär att personen måste ta av sig kläderna bör ske inomhus. Tanken är att vissa kroppsvisiteringar är integritetskränkande om de genomförs offentligt. Integritetskänsliga kroppsvisiteringar av en kvinna, t.ex. urinprov, får bara verkställas av en annan kvinna. Dock gäller det inte för alkoholutandningsprov, blodprov och salivprov eftersom det inte anses lika integritetskänsliga, RB 28:13 st. 3. När det gäller förhör ska det ske på ett sådant sätt att någon inte onödigt utsätts för misstanke eller får vidkännas kostnad eller olägenhet. Ett förhör bör t.ex. inte gå till så att den förhörde exponeras för allmänheten på ett ofördelaktigt sätt. Enligt JO:s ämbetsberättelse 1990/91 s. 81 hade en kvinna utanför en butik i ett torg blivit kvarhållen av förhörd av polisen. JO konstaterade att vad som ska anses utgöra lämplig plats för ett förhör beror ofta på omständigheterna. I vissa fall, som trafikolyckor, kan det vara berättigat att hålla förhör på plats i polisfordon. I det aktuella fallet ansåg JO att det var olämpligt att hålla förhör vid ett välfrekventerat varuhus, som dessutom låg i närheten av förhördes bostad. Det vore därför lämpligare att hålla förhöret på en mindre utsatt plats. SvarAv de omständigheter du nämner verkar polisen inte ha agerat utanför sina befogenheter eftersom kroppsvisiteringen inte varit så omfattande. Med det sagt, kan det finnas omständigheter som talar för att kroppsvisiteringen varit omfattande, som inte tagits upp i din fråga. Man kan möjligtvis ifrågasätta polisens agerade om det är nödvändigt att genomföra kroppsvisiteringen just i porten, där det är vanligt att personer passerar, och inte genomföra det på ett avskilt område, om det kan genomföras utan större svårigheter. Dock skulle jag inte betrakta det som ett överskridande av polisens befogenheter. Möjligtvis olämpligt snarare än olagligt. Jag gör samma bedömning i fråga om förhör. Visserligen inte överskridande av polisens befogenheter, men förmodligen olämplig plats att hålla förhör. Du har möjlighet att göra en JO-anmälan om du upplever dig kränkt eller felbehandlad av polisen eller annan myndighet. - https://www.jo.se/sv/JO-anmalanMed vänliga hälsningar,

Hämtning till förhör

2019-12-20 i Förundersökning
FRÅGA |Hej ! Jag är kallad till förhör för bidragsfusk och jag befinner mig inte i landet utomlands. Kan jag vill efterlyst för det? Eller bli stoppad i flygplats?
Carin Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att din fråga rör skyldigheten att infinna sig till förhör under en förundersökning (brottsutredning). Skyldigheten att infinna sig till förhör under pågående förundersökning finns reglerad i 23 kap. rättegångsbalken (RB). Under en förundersökning, får förhör hållas med varje person som antas kunna lämna någon upplysning av betydelse av utredningen (23 kap 6 § RB).En person som utan giltig orsak inte följer en kallelse att inställa sig till ett förhör, får hämtas till förhöret, om förhöret har satts ut att hållas på en plats inom en väglängd av tio mil från den plats där han eller hon har sin bostad eller vid kallelsens mottagande uppehöll sig (23 kap. 7 § första stycket RB). Möjligheten för dig att bli hämtad till förhör är alltså beroende av var någonstans du har din bostad samt var du befann dig någonstans då du fick din kallelse till förhör. Hämtning till förhör får dock ske oavsett väglängd när det är av synnerlig vikt för utredningen att förhöret äger rum (23 kap. 7 § tredje stycket RB). För att hämtning i sådana situationer ska få ske krävs dock starka skäl och denna bestämmelse ska användas restriktivt. Det ska i princip vara omöjligt att fortsätta att driva förundersökningen framåt utan att hålla förhöret med dig. Det måste också göras en bedömning om det är proportionellt att du blir hämtad till förhöret och det ska inte gå att uppfylla behovet av förhöret i utredningen på annat sätt än att hålla förhöret med dig. Det ska också alltid övervägas först om förhöret kan hållas på en plats som ligger inom tio mil från den plats där du har din bostad eller där, då du fick kallelsen, befann dig.Hämtning till förhör är en åtgärd främst avsedd att användas för att hämta personer som är misstänkta för brott till förhör. Hämtning till förhör av andra personer får därför endast ske när det finns skäl av särskild vikt för en sådan åtgärd (23 kap. 7 § fjärde stycket RB). Det krävs därför starka skäl för att hämtning till förhör ska få ske, oavsett avstånd, om personen inte är misstänkt för något brott och sådan hämtning får därmed bara ske i undantagsfall.Avslutningsvis vill jag säga att om hämtning till förhör inte kan ske i ditt fall finns det ingen anledning till att du skulle bli efterlyst eller stoppad vid en flygplats endast på grund av att du blivit kallad till förhör.Jag hoppas att detta var svar på din fråga. Om du har ytterligare frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta Lawline igen.Med vänliga hälsningar,

Behöver polisen ett godkännande för att genomföra en husrannsakan?

2020-01-17 i Förundersökning
FRÅGA |Måste polisen ha en" lapp" från åklagaren/ elr vem som utfärdar dom. För at husransaka/ genomsöka bil alternativt person ?
Moa Kryh |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om polisen kan besluta om husrannsakan, eller om det behöver godkännas av åklagare eller någon annan.Reglerna om husrannsakan finns i rättegångsbalken (RB) 28 kap.Husrannsakan innebär att hus, rum eller slutet förvaringsställe (t.ex. förråd eller bil) söks igenom. Genomsökningen kan ske för att söka efter föremål eller av utredningsskäl, s.k. reell husrannsakan. För att en reell husrannsakan ska få ske krävs att att finns anledning att anta att ett brott har begåtts, med fängelse i straffskalan (RB 28 kap. 1 §).Husrannsakan kan även ske för att söka efter personer, s.k. personlig husrannsakan. En personlig husrannsakan sker för att söka efter en viss person som ska gripas, anhållas eller häktas, hämtas till förhör eller till inställelse vid rätten eller underkastas kroppsvisitation eller kroppsbesiktning. (RB 28 kap. 2 §).Förordnande om husrannsakan meddelas av förundersökningsledare, åklagare eller domstol (RB 28 kap. 4 § 1 st). Förundersökningsledare är ibland åklagare, ibland polis. Polisen är oftast förundersökningsledare under spaningsskedet, då man utreder vem som kan misstänkas för brottet. När polisen har kommit så långt att någon skäligen kan misstänkas för brottet tar en åklagare över förundersökningsledningen. Vid mindre allvarliga brott är polisen fortsatt förundersökningsledare. Till sådana brott hör till exempel snatterier, trafikbrott och stöld. Så, är en polis förundersökningsledare är det denne som förordnar om husrannsakan. I annat fall är i huvudsak åklagare som förordnar om husrannsakan. Till detta finns det en del undantag, t.ex. om det finns risk för att utredningen fördröjs, kan en polis vidta husrannsakan även utan ett förordnande (RB 28 kap. 5 §). Hoppas du fått svar på din fråga!

Om strafföreläggande och rätten till offentlig försvarare

2019-12-30 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Jag har är stämd för skadegörelse/klotter, där jag erkänt en del av klottret och fick veta av polisen som hade mitt förhör att de endast tänkte begära ersättning för det jag erkänt, nu stämmer de mig för alla delar och begär en stor summa i ersättning. Min fråga är om jag kan ta på mig all skuld och betala ersättning innan rättegång äger rum eller om målet oavsett måste gå till rättegång? Jag undrar även om jag bör få en offentlig försvarare eller om det inte är garanterat i detta fall.
Jennifer Embretsen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår att du blivit misstänkt för skadegörelse enligt brottsbalken 12 kap 1 §.Om strafföreläggandeNär du pratat med polisen verkar det som att de erbjudit dig ett strafföreläggande. Ett strafföreläggande ersätter rättegång. Vissa brott och förseelser behöver inte behandlas vid en rättegång i domstol. Då kan åklagaren istället för att åtala, besluta om att utfärda ett strafföreläggande för det begångna brottet. Du kan välja att godkänna eller inte godkänna föreläggandet. I brevet som följer med föreläggandet står det vilket datum som du senast måste svara. I svaret anger du om du godkänner eller bestrider föreläggandet. Om du inte svarar kan åklagaren komma att väcka åtal vid tingsrätten. Det framgår inte av din fråga om du nekat strafföreläggandet eller om det fortfarande finns möjlighet att godkänna det. Det du kan göra är att ringa till den polis/de poliser du haft kontakt med och fråga detta.Gällande rätt till offentlig försvarareRätten till offentlig försvarare regleras i rättegångsbalken 21 kap. 3a §. Enligt första stycket i paragrafen ska en offentlig försvarare förordnas om den misstänkte begär det och är anhållen eller häktad eller om det är fråga om ett brott, för vilket det inte är stadgat lindrigare straff än fängelse i sex månader rättegångsbalken 21 kap. 3a § 1 stycket. Brottet skadegörelse har ett lindrigare straff i straffskalan och det finns därför ingen garanti på att du får en offentlig försvarare. Om du har fler frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,

Vad kan jag göra om jag blivit utsatt för brott och polisen inte gör något.

2019-12-26 i Förundersökning
FRÅGA |En person lurade min farmor på 90.000 kr genom telefonbedrägeri. Personen fick farmor att godkänna överföringen till personens Swish. Polisen har inte gjort något. Efter egna undersökningar har jag nu fått fram personens adress och ser att personen efter brottet köpt bla en bostadsrätt. Vad är min farmors chans att få upprättelse i detta och tillbaka sina pengar?
Malcolm Hamilton |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Jag kan inte svara på hur stor chansen är att hon får upprättelse, men jag kan svara på vad hon kan göra om polisen inte tar tag i ärendet. Du kan vända dig direkt till åklagaren istället för polisen. Huvudregeln är att åklagaren har en s.k. absolut åtalsplikt, d.v.s. att åklagaren måste driva förundersökningen och väcka åtal om det finns tillräckliga skäl för det. Om åklagaren inte vill väcka åtal har din farmor möjligheten att väcka enskilt åtal enligt 20 kap. 8 § rättegångsbalken. En förutsättning är att din farmor angivit brottet och att åklagaren därefter valt att inte väcka åtal. För att väcka enskilt åtal måste bestämmelserna i 47 kap. rättegångsbalken vara uppfyllda, exempelvis att ansökan måste inkomma skriftligen till tingsrätten. Värt att nämna är att om du som målsägande vid enskilt åtal förlorar målet och den tilltalade frias, ska målsäganden ersätta motparten för dennes rättegångskostnader.Jag skulle rekommendera er att ta kontakt med en advokat som har erfarenhet av att vara målsägandebiträde, då denna förmodligen kan ge en mer exakt svar på vilka chanser din farmor har för att få upprättelse. Jag hoppas du fått svar på din fråga och att allt löser sig för er. Vänligen,

Kan man göra husrannsakan hos annan än den misstänkte

2019-12-08 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Jag har en vän som brukar vara väldigt mycket hos mig, ibland veckovis. Den här vännen har ett rätt kriminellt förflutet med bla narkotikabrott. Min fråga är ifall polisen skulle leta efter tex nakotika (pga min vän) kan dem begära husrannsakan hos mig trotts att personen inte är skriven här?Jag är helt ren från registret så de känns ju inte som om dem skulle kunna ha en skälling misstanke om att något sånt pågår här om ni förstår vad jag menar. Inget brott har hänt här, menade mer om dem bara helt random kan stå utanför min dörr för att personen är här väldigt mycket? När de bara letar bevis och inte personen då
Lukas de Bruin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Enligt rättegångsbalken så finns det två situationer där husrannsakan får göras hemma hos någon annan än den som är misstänkt för ett brott. Den första situationen gäller när polisen letar efter bevisning eller föremål relaterade till brott och den andra gäller när polisen letar efter den misstänkte själv. Eftersom din fråga uttryckligen handlar om den första situationen så lämnar jag den andra utanför mitt svar.Husrannsakan hos annan än misstänkt för att leta bevis eller föremål relaterade till brottEn första förutsättning för att göra husrannsakan oavsett hos vem den sker är att det finns anledning att anta att ett brott har begåtts. Polisen kan alltså inte bara på ren rutin knacka på hos människor för att leta efter spår av brott. Det måste finnas någon konkret omständighet som talar för att det har begåtts ett brott.En andra förutsättning är att husrannsakan görs med det bestämda syftet att leta efter föremål relaterade till brottsligheten och som kan tas i beslag, förvaras, eller förverkas eller för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredningen av brottet.Ett sista krav när husrannsakan ska genomföras hos någon annan än den misstänkte är att något av följande föreligger- Brottet är begånget där eller- Den misstänkte greps där eller- Det finns synnerliga skäl att anta att man kommer hitta föremål eller bevisning vid en husrannsakanSynnerliga skäl är ett mycket högt ställt krav, det ska finnas flera konkreta omständigheter som mycket tydligt pekar åt att det finns något att hämta hos den man vill göra husrannsakan hos.SlutsatsDin fråga rör specifikt den situationen att din vän inte begått ett brott i din lägenhet eller gripits där. En husrannsakan kan i sådana fall göras hemma hos dig men då gäller som sagt det kravet att det ska finnas synnerliga skäl att tro att det finns något av värde för en specifik brottsutredning hemma hos dig. Ett exempel kan vara att man letar igenom din väns telefon och hittar SMS eller annan korrespondens som säger att det har gömts narkotika eller andra föremål relaterade till brott i ditt hem. Med vänliga hälsningar