Hur lång tid tar det innan en misstänkt förhörs?

2019-07-06 i Förundersökning
FRÅGA |Jag undrar hur lång tid det tar från det att en polisanmälan görs till dess den misstänkte förhörs ?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Tyvärr går det inte att ge ett klart svar på din fråga om hur lång tid det tar innan en misstänkt förhörs. När ett brott kommer till polisens kännedom inleds en förundersökning. I förundersökningen utreds vem som kan misstänkas för brottet och om det finns tillräckliga bevis för att väcka åtal. Det ingår i förundersökningen att inhämta bevis, bland annat genom förhör. När förhöret sker är däremot varierande, beroende på vilken prioritet brottet har, belastningen hos polisen, vilken typ av brott det handlar om och om den misstänkte är gripen eller ej.Vänligen,

Beslag telefon

2019-06-30 i Förundersökning
FRÅGA |Hej jag blev tagen i en stulen bil under tiden jag var 14 år och iomed det så beslagtog foö min telefon jag undrar hur länge dom kan ha kvar den.
Victoria Rosscheree |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Så som jag har uppfattat din fråga handlar den om huruvida du kan tillbaka din mobil som polisen har tagit i beslag.Som huvudregel skall föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott eller vara avhänt någon genom brott eller förverkat på grund av brott får tas i beslag.Enligt 27 kap. RB för föremål, som i annat fall påträffas, får tas i beslag efter beslut av undersökningsledaren eller åklagaren. Vid fara i dröjsmål, får även utan sådant beslut åtgärden vidtas av polisman, om det inte är fråga om en försändelse som avses i 3 §.Verkställs beslag av någon annan än undersökningsledaren eller åklagaren och har denne inte beslutat beslaget, skall anmälan skyndsamt göras hos honom, som omedelbart skall pröva om beslaget skall bestå.Du som har blivit drabbad av beslaget kan begära omprövning av beslutet enligt RB 27:6, rätten skall då hålla förhandling om rätten till beslaget skall stå kvar eller inte. Om rätten bestämmer att beslaget skall stå kvar, skall åklagaren inom den utsatta tiden väcka åtal mot dig, enligt RB 27:7. Under denna tid bistår beslaget om pengarna. Om åklagaren inte väckts åtal mot dig skall beslaget upphöra omedelbart, RB 27:8, efter detta beslag har upphört skall du bli delgiven plats och tid för upphämtning av dina föremål, RB 27:8a.Tidsfristen för hur länge ett föremål skall hållas i beslag framgår enligt 27:7 RB tiden får inte sättas längre för beslaget än vad som är nödvändigt.Vid missnöje kan du överklaga tingsrättens dom till Hovrätten, detta måste ske skriftligen inom tre veckor från att beslutet meddelades, RB 52:1.Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du använda dig av någon av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här - Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Vänligen,

Har man som vårdnadshavare rätt att vägra sitt barn att vittna vid ett förhör?

2019-06-30 i Förundersökning
FRÅGA |Jag förstår att vittnesplikten gäller vid tingsrätten men jag tänker på lämna vittnesmål vid ett polisförhör? Då går väl FuK 12 in och vårdnadshavare har väl rätt att vägra sitt barn vittna där?
Daniel Karl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du säger gäller inte bestämmelserna om vittnesplikt vid ett förhör. Däremot finns det en plikt att komma till förhör om man är kallad. Om man inte kommer kan polisen eller undersökningsledaren beslut om ett vitesföreläggande (23 kap. 6 a § rättegångsbalken). Däremot går inte vite att besluta för ett barn under 15 år. Om barnet är mellan 15 och 18 år bör heller inte ett vitesföreläggande beslutas. Däremot kan barnet hämtas till förhöret enligt 23 kap. 7 § rättegångsbalken (se 36 f punkt 2 § lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare).En vårdnadshavare har rätt att bli underrättad och kallad till förhöret (12 § förundersökningskungörelsen och 5 § lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare), däremot betyder inte detta att vårdnadshavaren har rätt att vara närvarande vid själva förhöret, utan det bestämmer undersökningsledaren, även om det anges att föräldern bör få vara närvarande vid ett förhör med barn under 15 år (23 kap. 10 § rättegångsbalken). Vänligen,

Hamnar man i belastningsregistret när man är under utredning?

2019-06-28 i Förundersökning
FRÅGA |Om man (någon) är under utredning; kan man hamna i belastningsregistret då?
Alexandra Rosenvi |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Personer som polisen tror sig kunna var förknippade med brottslighet kan registreras i misstankeregistret. Personer som polisen däremot vet har varit förknippade med brottslighet registreras i belastningsregistret. Misstankeregistret Lagen om misstankeregister är tillämplig på misstankeregister. När en förundersökning har inletts kan de personer som förundersökningsledaren/åklagaren bedömer som skäligen misstänkta för brottet i fråga registreras i misstankeregistret, enligt1 § lagen om misstankeregister. Syftet med misstankeregistret är att underlätta tillgången till sådana uppgifter som behövs i verksamhet hos Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Skatteverket, Tullverket, Kustbevakningen, åklagarmyndigheter och andra myndigheter vid sådan lämplighetsprövning, tillståndsprövning eller annan prövning som anges i lagtext, eller till en enskild lämna uppgifter som är av särskild betydelse i hans eller hennes verksamhet, enligt 2 § lagen om misstankeregister. Vad som menas med "till en enskild lämna uppgifter som är av särskild betydelse i hans eller hennes verksamhet" definieras närmare i 8 § lagen om misstankeregister. T.ex. har arbetsgivare inom larmbranschen och vårdsektorn rätt att ta del av uppgifterna som finns om dig i misstankeregistret, om de avser att anställa dig. Detsamma gäller vid anställning av personal vid vissa boenden som tar emot barn, enligt 8 a § lagen om misstankeregister.Enligt 3 § lagen om misstankeregister måste dock fängelse ingå i straffskalan för brottet, för att du ska kunna registreras i registret. Det innebär att om du är skäligen misstänkta för ett rent bötesbrott ska registrering inte göras.Däremot måste den som är skäligen misstänkt för ett brott även underrättas om det, enligt 23 kap. 18 § rättegångsbalken. Om du inte har fått sådan underrättelse finns du inte i misstankeregistret.Om du däremot skulle finnas i misstankeregistret är det inte där för alltid. Enligt 13 § lagen om misstankeregister ska uppgifter gallras om: om en förundersökning har avslutats utan att åtal väcktsmed anledning av misstanken,om åtal som har väcktsmed anledning av misstanken har lagts ned,om domstol har meddelat domeller beslut som vunnit laga kraft med anledning av misstanken ellerden misstänkte har godkänt strafföreläggandesom har utfärdats i anledning av misstanken ellernär en begäran om överlämnande eller utlämninghar avslagitseller, om den har bifallits, överlämnandet eller utlämningen har verkställts.Vad som sägs i första stycket skall i tillämpliga delar gälla även uppgifter om talan om förvandling av böter.Att en uppgift gallras innebär att den raderas ur registret. Uppgifterna i misstankeregistret är alltså där i mer av "tillfällig natur", tills hela förundersöknings- och åtalsprocessen för brottet i fråga har avslutats.Belastningsregistret Lagen om belastningsregister är tillämplig för belastningsregister. Enligt 3 § lagen om belastningsregister ska den som har något av följande registreras i belastningsregistret: genom dom, beslut, strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot har ålagts påföljd för brott,har ålagts förvandlingsstraff för böter,med tillämpning av 30 kap. 6 § brottsbalken (begått ett brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning) har förklarats fri från påföljd,på grund av åklagares beslut enligt 20 kap. 7 § rättegångsbalken (åtalsunderlåtelse), 9 eller 17 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare eller 46 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall inte har åtalats för brott, ellerhar meddelats kontaktförbud enligt lagen (1988:688) om kontaktförbud, förbud enligt 3 kap. 5 § lagen (2015:642) om europeisk skyddsorder eller tillträdesförbud enligt lagen (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang, dock inte tillträdesförbud enligt 9 a § i den sistnämnda lagen.Syftet med belastningsregistret framgår i 2 § lagen om belastningsregister och är i allt väsentligt detsamma som i lagen om misstankeregister. Däremot är kretsen av de som har rätt att ta del av uppgifterna utvidgad för belastningsregistret, enligt 9–10 §§ lagen om belastningsregister.Även i belastningsregistret gallras dock uppgifterna efter en viss tid, enligt 16–18 §§ lagen om belastningsregister.Slutsatsen är att du inte kan hamna i belastningsregistret om inte du har något av punkterna i 3 § lagen om belastningsregister. Om du däremot utreds för att eventuellt vara förknippad med brottslighet, där fängelse ingår i straffskalan, kan du finnas registrerad i misstankeregistret, men om så är fallet ska du även bli underrättad om det. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Förutsättningarna för polis att besluta om husrannsakan

2019-07-03 i Förundersökning
FRÅGA |Hejsan.Jag hamnade i en ytterst ovanlig situation idag, nämligen att mina katter råkat sätta på min spis medan jag var på jobbet, varpå ett underlägg till bordet ramlat ner från ovanifrån kylen. Brandkår med polis kom hit, fick dock höra av polisen själva i telefonen att brandkåren varit på plats tjugo minuter före polisen.Till det märkliga, polisen hittade även en liten bit hasch i mitt hem? Jag ser även att de har rotat i två av mina lådor på nattduksbordet efter fler saker som inte finns?I min värld är det helt oacceptabelt att dom börjar leta efter något annat än det dom faktiskt kom till platsen för. Jag känner mig grovt kränkt och faktiskt inte trygg i mitt hem längre efter deras beteende. Funderar på att snarast flytta pga detta. Får polisen börja leta efter andra saker än det dom kom för? Måste dom inte ha papper för husrannsaken innan de börjar rota i saker & ting?Mvh,
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras främst av rättegångsbalken (RB).Så fort ett brott kan antas ha begåtts, ska en förundersökning inledas (23 kap 1 § RB). Beslutet att inleda förundersökning kan inledas av polisen, säkerhetspolisen och åklagare, även om förundersökningen i vissa fall ska överlämnas till åklagare när någon skäligen kan misstänkas för brottet (23 kap 3 § RB). Jag misstänker att det är vad polisen har gjort hos dig.Beslut om husrannsakan får meddelas av åklagare, domstol eller den som leder förundersökningen (28 kap 4 § RB). En grundförutsättning för att besluta om husrannsakan är att det finns anledning att anta att det har begåtts ett brott som enligt sin straffskala kan bestraffas med fängelse. Så är fallet inte bara med narkotikabrott, utan även ringa narkotikabrott (1–2 § narkotikastrafflagen). Den andra grundförutsättningen för att besluta om husrannsakan är att syftet med den är exemplevis att leta efter sådant som är av betydelse för utredningen av omständigheter som är viktiga i fallet (28 kap 1 § RB). Det bör också betonas att en husrannsakan endast får vidtas om den är förenlig med den så kallade proportionalitetsprincipen, alltså om skälen för åtgärden väger tyngre än intrånget det innebär för den som drabbas av den (28 kap 3 a § RB).Sammanfattningsvis finns det alltså inte principiellt några hinder för polisen att leta efter ytterligare narkotika som de av misstag hittat i din lägenhet. Däremot måste åtgärden vara förenlig med de lagkrav som jag beskrivit ovan.Med vänlig hälsning

Hur ofta återupptas en nedlagd förundersökning gällande våldtäkt?

2019-06-30 i Förundersökning
FRÅGA |Hur ofta kan en nedlagd förundersökningen om våldtäkt återupptas när det är ord står mot ord och misstänken har stödbevisning?
Mikaela Berglind Mäkinen |Hej, och stort tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! För att få svar på din fråga så får vi gå in i Rättegångsbalken (RB) och kika.Vilket är förundersökningens syfte?Syftet med förundersökningen är i korta drag först och främst att kartlägga om något brott har begåtts, för att sedan undersöka om det finns tillräckligt med underlag för att väcka åtal. Förundersökningen drivs av antingen åklagare eller polisen (RB 23 kap 2-3 §). När kan en förundersökning komma att läggas ned?En förundersökning kan på olika grunder dessutom läggas ned. Grunderna till detta kan variera. Det kan t.ex. vara så att det helt enkelt inte finns anledning till att fullfölja den (RB 23 kap 4 § andra stycket). Det kan dock också vara så att en fortsatt utredning exempelvis skulle kräva kostnader som inte är rimliga i förhållande till "sakens betydelse" och brottet dessutom inte resulterar i fängelse i mer än tre månader (RB 23 kap 4 a §). Jag tolkar dock din fråga på så sätt att förundersökningen har lagts ner på grund av omständigheter såsom exempelvis brist på bevis. Förundersökningen kan isåfall återupptas om det framkommer nya omständigheter som skulle kunna komma att leda till en fällande dom. Beslutet om nedläggning kan då omprövas. Hur ofta återupptas en nedlagd förundersökning?Angående din fråga om hur ofta en nedlagd förundersökning återupptas, så är det naturligtvis en svår fråga att besvara. Vad man dock kan säga är att det är få beslut som ändras, och chansen för att förundersökningen återupptas är kanske därför inte vidare stor. Det är dock viktigt att komma ihåg att det hela beror på om det kommer fram nya omständigheter, vad det är för sorts omständigheter och vilken betydelse de kan komma att få. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar så är du mer än välkommen till att ställa en ny. Med vänliga hälsningar,

Måste polisen hålla förhör innan de lägger ner en anmälan?

2019-06-29 i Förundersökning
FRÅGA |HejOm jag kortfattad gör en historia lång.Jag blev misstänkt för ett brott mot min exsärbo. Men de e igentligen jag som är målsägande i detta ärende. Exsärbo är misstänkt på mig misshandel som blir rättegång i september. Men sen hände igen misshandel och jag blev misstänkt då jag försvarade mig.men jag fick skador och inte han.han är otroligt manipulativ man.Men när även jag gjorde en anmälan mot honom så las ärende ner utanför så nu ska jag överklaga detta.min fråga:Har åklagaren rätt att lägga ner en anmälan där de finns utan förhör? Mannen har massor av anmälningar mot mig..
Daniel Karl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det framgår ej om din anmälan ledde till en förundersökning, eller om en förundersökning aldrig inleddes. Jag kommer förutsätta att en förundersökning inte inleddes i mitt svar. Polisen har en plikt att inleda en förundersökning förutom i undantagsfall: 1. När polisen anser att det inte finns skäl att anta att ett brott har förövats. 2. Om det är uppenbart att brottet inte går att utreda. 3. Om något undantag som finns i 23 kap. 4 a § rättegångsbalken är tillämpligt, vilket handlar om åtalsunderlåtelse och kostnad i förhållande till brottet.Förmodligen föreligger en av dessa situationer i ditt fall. De flesta grundar sig i att det är svårt att få fram bevisning, vilket kan vara vad polisen anser i ditt fall. För att komma fram till detta behöver polisen inte hålla förhör, även om det i de flesta fall är lämpligt.Vänligen,

Regler om husrannsakan

2019-06-25 i Förundersökning
FRÅGA |Hej Jag skulle behöva hjälp med vad det fins för lagar och regler,, för polisen när dom gör tillslag till ett lager som magaserar för privatpersoner, bohags flytt och dokument med sekretess med mera, dom som jobbar vet att det är helt förbjudet endligt lag att öppna lådor eller kolla vad som fins.
Evelina Lövgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du vill veta mer om vad som gäller när polisen genomför en husrannsakan. Regler om husrannsakan finns i 28 kap. Rättegångsbalken (RB). Enligt 28 kap. 1 - 3 §§ RB finns tre situationer då polisen får genomföra en husrannsakan. Den första kallas en reell husrannsakan, 28 kap. 1 § RB, där polisen genomsöker hus, rum eller förvaringsställe efter föremål som kan tas i beslag/förvar eller för att hitta bevis. Eftersöks en person som ska frihetsberövas, hämtas till förhör, kroppsbesiktigas eller kroppsvisiteras genomförs en personell husrannsakan i enlighet med 28 kap. 2 och 2a §§ RB. Den tredje typen av husrannsakan är den som sker i lokal som är tillgänglig för allmänheten eller i lokal som inte är tillgänglig för allmänheten men som används gemensamt av personer som kan antas ägna sig åt brottslig verksamhet, se vidare 28 kap. 3 § RB. I den situation som beskrivs i frågan är det troligtvis en reell eller husrannsakan i lokal som är för handen och de nu angivna syftena med åtgärden måste därför föreligga för att polisen ska kunna göra ett tillslag. Vidare, när en husrannsakan genomförs kan polisen komma över föremål eller handlingar som kan vara av intresse för en brottsutredning varför det finns möjlighet att ta dessa i beslag, se 27 kap. 4 § RB. Föremål kan tas i beslag om de skäligen kan antagas:1.äga betydelse för utredning om brott (bevis)2.vara genom brott någon avhänt (t.ex. stöldgods)3.på grund av brott förverkat (t.ex. brottsverktyg)Det anförda innebär att om dokument påträffas som är av betydelse för brottsutredningen så kan dessa tas i beslag, även om de är belagda med sekretess. Observera dock att det finns vissa undantag för skriftliga handlingar, se 27 kap. 2 § RB. En ytterligare förutsättning för att en tvångsåtgärd, dvs. både husrannsakan och beslag, ska kunna vidtas är att nyttan som följer av den genomförda tvångsåtgärden väger upp den eventuella olägenhet som kan uppstå för den enskilde. Om så inte är fallet ska tvångsåtgärden alltså inte genomföras (jfr 27 kap. 1 § 3 st. RB samt 28 kap. 3a § RB). Hoppas du fick svar på din fråga och välkommen åter till Lawline.Med vänlig hälsning,