Kan husrannsakan göras hos mig trots att jag inte begått något brott?

2020-07-03 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Kan jag få en husrannsakningsorder i mitt hem för något min brorsa har gjort och han är inte adresserad hos mig
Jennifer Embretsen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår det som att du undrar om polisen kan göra en husrannsakan hos dig, trots att det inte är du som är misstänkt för brott.Det finns enligt rättegångsbalken två situationer där husrannsakan får göras hemma hos någon annan än den som är misstänkt för ett brott. Den första situationen gäller när polisen letar efter bevisning eller föremål relaterade till brott och den andra gäller när polisen letar efter den misstänkte själv.En första förutsättning för att göra husrannsakan oavsett hos vem den sker är att det finns anledning att anta att ett brott har begåtts. Polisen kan alltså inte bara på ren rutin knacka på hos människor för att leta efter spår av brott. Det måste finnas någon konkret omständighet som talar för att det har begåtts ett brott.En andra förutsättning är att husrannsakan görs med det bestämda syftet att leta efter föremål relaterade till brottsligheten och som kan tas i beslag, förvaras, eller förverkas eller för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredningen av brottet.Ett sista krav när husrannsakan ska genomföras hos någon annan än den misstänkte är att något av följande föreligger- Brottet är begånget där eller- Den misstänkte greps där eller- Det finns synnerliga skäl att anta att man kommer hitta föremål eller bevisning vid en husrannsakanSynnerliga skäl är ett mycket högt ställt krav, det ska finnas flera konkreta omständigheter som mycket tydligt pekar åt att det finns något att hämta hos den man vill göra husrannsakan hos.I ditt fallJag förstår dig som att din bror inte bor hos dig eller har begått något brott i din bostad. I det fallet får polisen endast gå in för en husrannsakan om det föreligger synnerliga skäl. Det är som sagt ett mycket högt ställt krav. Det framgår inte några omständigheter i din fråga som kan hjälpa mig att göra bedömningen om det föreligger synnerliga skäl, men det ska mycket till för att dessa skäl ska anses föreligga.Om polisen skulle göra en husrannsakan i din bostad och du anser att den inte är befogad, har du möjlighet att upprätta en JO-anmälan. Justitieombudsmannen granskar att myndigheter följer de lagar och regler som styr deras arbete. Anmälan kan göras på hemsidan, https://www.jo.se/sv/JO-anmalan/. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Hemlig avlyssning av mobiltelefon

2020-06-30 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Jag undrar om polisen kan se meddelanden osv efter att jag fått tillbaka telefonen?
Hanne Nielsen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som om att du till följd av misstanke om brott fått din mobiltelefon i beslag av polisen. Det du beskriver i din fråga kallas för hemlig avlyssning och regleras i 27 kap. Rättegångsbalken (RB). I 27 kap. 18 § RB ges en förklaring till vad som avses med hemlig avlyssning.För att hemlig avlyssning ska få användas krävs att personen i fråga är skäligen misstänkt för ett specifikt brott, se 27 kap. 20 § RB. Du har rätt att veta om du är skäligen misstänkt för något brott, något som avgör huruvida polisen kan komma att använda hemlig avlyssning på din telefon. Eftersom det inte framgår vilket brott du misstänks för kan jag tyvärr inte svara mer ingående på din fråga.Hoppas du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning

Vad är det som ska ske vid slutdelgivning?

2020-06-30 i Förundersökning
FRÅGA |Jag hade en diskussion med en vän till mig och vi funderade på vad som sker vid en slutdelgivning, vi kom fram till två olika svar, kan ni ge mig ett kort sammanfattning snabbt till mig?
Sheba Shaly |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vid slutdelgivning har den misstänkte och försvaren ovillkorlig rätt att få del av utredningsmaterialet det vill säga föreliggande bevismaterialet. Slutdelgivning sker när brottet är färdigt utrett och regleras i 23 kapitlet 18 a § rättegångsbalken. Åklagaren ska redovisa för förundersökningsmaterialet så att den misstänkte kan ta del av det som har förekommit vid förundersökningen. Slutdelgivningen ger den misstänkte insyn i förundersökningen. Möjlighet ges den misstänkte att ange vilka ytterligare åtgärder som krävs, som kan antas vara av betydelse för förundersökningen.Kort sammanfattat: Vid slutdelgivning har som ovan nämnt den misstänkte och försvararen ovillkorlig rätt att få del av utredningsmaterialet/föreliggande bevismaterialet (när slutförhör har hållits). Syftet är att ge misstänkt och försvar möjlighet att bedöma utredningen i sin helhet och agera för att hindra väckande av åtal, till exempel genom att åberopa ny bevisning. Den misstänkte och försvararen ska ges "skäligt rådrum" att studera handlingarna och tillfälle att framför invändningar. Om de fått tillgång till materialet sedan tidigare ger detta en viss inverkan på "skäligt rådrum" vid slutdelgivningen.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Avslutningsvis är förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit användbar och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form.

Målsäganden har rätt att veta om förundersökningen läggs ner

2020-06-27 i Förundersökning
FRÅGA |Jag polisanmälde om våldtäkt och sexuellt ofredande för ungefär 3 månader sedan. Jag har fått målsägandebiträde och har även ringt henne och frågat hur det går. Hon sa att poliserna har fått direktiv av åklagaren, men sen har jag inte hört någonting mer. Har det lagts ner då? Eller får jag reda på det om de lägger ner utredningen?
Sanna Warnemyr |Hej,Jag beklagar verkligen det du blivit utsatt för. Jag hoppas att jag kan hjälpa dig få svar på dina funderingar. På polisens hemsida står det att då en förundersökning läggs ner har den som anmält brottet har rätt att få veta det. Om du är osäker på om du fått alla uppdateringar angående ditt ärende kan du kontakta polisen på 114 14 för att ställa dina frågor. Efter att du gjort polisanmälan ska du ha fått en kopia på anmälan postad hem till dig. Högst uppe till höger på anmälan finns ett diarienummer som du kan ange i din kontakt med polisen för att få mer hjälp. Brottsofferjouren har även bra stöd för dem som blivit utsatta för brott. Du kan läsa mer om deras stödpersoner här. Jag hoppas att du fått svar på din fråga och lycka till!Med vänlig hälsning,

Vad händer när en förundersökningsledare går på semester?

2020-07-03 i Förundersökning
FRÅGA |Vad händer när en förundersökningsledaren går på Semester mitt i allt?
Sheba Shaly |Hej och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan följer en redogörelse för vad som gäller.Handläggare går (vanligtvis) inte in på varandras ärende om det inte slutar eller är långtidssjuka. Utredningen läggs däremot inte helt på is när förundersökningsledaren går på semester. Så länge förundersökningsledararen går på semester kan däremot inte beslut tas under tiden förundersökningsledaren är ledig. Om situationen vore sådana att nya handlingar kommer in så kommer dock en annan handläggare gå in i ärendet för att registrera det, dock kommer den "tillfälliga handläggaren inte fatta några beslut under perioden som förundersökningsledaren är på semester".Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Avslutningsvis är förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit användbar och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form.

När kan polisen göra husrannsakan?

2020-06-30 i Förundersökning
FRÅGA |Min man var ute på promenad i vårt närområde på kvällen vid 21-tiden när civilpoliser stoppar honom och säger att det används cannabis i området och frågar om det är han. Min man säger nej det är inte han men säger att han känt konstig röklukt från ett av hyreshusen han gick förbi. Min man har för övrigt mörk hud. De ber honom identifiera sig vilket han gör men han har inga id-handlingar på sig. De säger att de tror han använt droger och ber honom visa dem var han bor. Han visar och de tar hans nycklar, cigaretter och telefon ifrån honom. Helt plötsligt när jag sitter och äter i vardagsrummet efter min träning, vrids nyckeln om i låset och in stormar två civilklädda personer och börjar ropa, jag försöker fösa ut dem och säger att de inte får vara där, de visar någon digital polisbricka på telefonen och säger att de ska göra husrannsakan pga att de träffat på min man och de tror han tagit droger. Deras uppförande mot mig är kränkande och mycket otrevligt och anklagar mig för att ta droger och ha droger hemma osv. Då har jag ett minderårigt barn hemma dessutom. De påstår att de har rätt att göra husrannsakan vid misstanke om droganvändning och det är nog rätt. Min fråga är, har de verkligen rätt att ta min mans nycklar och använda dem för att öppna min dörr och storma in i mitt hem på det viset? Måste de inte ringa på? Låt mig poängtera att de inte hittade droger och de insåg till slut att de gjort ett misstag.
Hanna Árnadóttir |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar över under vilka förutsättningar som polisen kan göra en husrannsakan. Nedan kommer jag att redogöra för reglerna för en husrannsakan och med detta förhoppningsvis ge dig svar på dina frågor. Allmänt kring husrannsakanReglerna kring husrannsakan finns i 28 kap Rättegångsbalken (hädanefter förkortad RB). Det finns två typer av husrannsakan; Reell husrannsakan och personell husrannsakan. En reell husrannsakan innebär att man söker efter föremål och personell husrannsakan att man söker efter en person. I ditt fall har det varit fråga om en reell husrannsakan, vilket regleras i 28 kap 1 § RB. När får polisen göra en husrannsakan?För att polisen ska få genomföra en husrannsakan krävs det att vissa förutsättningar (rekvisit) är uppfyllda. Det finns anledning att anta att det begåtts brott på vilket fängelse kan följa"Anledning att anta" är det beviskrav som uppställs och det ska sägas att detta är ett lågt ställt beviskrav. Med detta menas att det ska föreligga någon konkret omständighet som gör det möjligt att påbörja en utredning om en misstänkt brottslig gärning. Det krävs inte någon klar uppfattning om brottsrubricering (alltså vilket brott det är fråga om) eller en identifierad misstänkt, utan det som behövs är en konkret omständighet som med någon styrka talar för att en straffbelagd handling har begåtts. "Att det begåtts brott på vilket fängelse kan följa" innebär att man kan dömas till fängelse för brottet. En proportionalitetsbedömning ska göras Enligt 28 kap 3 a § RB får en husrannsakan endast beslutas om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebar för den misstänkte eller för något annat motstående intresse. Proportionalitetsprincipen innebär att den som beslutar om ett tvångsmedel (då exempelvis husrannsakan) i varje enskilt fall ska pröva om arten, styrkan, räckvidden och varaktigheten av ingreppet står i rimlig proportion till det önskade målet. Här ska man även väga in risken för eventuell skada för tredje man. Vem kan besluta om en husrannsakan?Det är undersökningsledaren, åklagaren eller rätten som beslutar om husrannsakan enligt 28 kap 4 § RB, men vid fara i dröjsmål (alltså att man behöver göra det snabbt vid risk för att bevis annars kommer att förloras) kan även en polisman ta beslut om husrannsakan enligt 28 kap 5 § RB. Hur ska en husrannsakan gå till?Enligt 28 kap 6 § RB får det vid husrannsakan inte försakas olägenhet eller annan skada utöver vad som är oundgängligen nödvändigt. Den som ska verkställa en husrannsakan har rätt att bereda sig tillträde till platsen för husrannsakan eller att öppna ett slutet förvaringsställe med våld, om det behövs. Utgångspunkten är dock att polisen i minsta möjliga utsträckning ska använda våld för att genomföra sina tjänsteåtgärder, både vad gäller våld mot egendom och våld mot person. Här ska också tilläggas att det en förundersökning (vilket en husrannsakan ofta är ett led i) inte får innebära att någon i onödan utsätts för misstanke eller får vidkännas kostnad eller olägenhet. Att man använder våld kan väcka större uppmärksamhet och ska även av denna anledning undvikas i största möjliga mån. SammanfattningMed tanke på att det är relativt lågt ställt beviskrav för att polisen ska kunna göra en husrannsakan kan det ha varit tillåtet i detta fall. Jag tycker dock att det eventuellt kan anmärkas på om det verkligen har varit en proportionerlig åtgärd. Är det så att du känner att polisen har brustit i sitt arbete finns det möjlighet att göra en JO-anmälan till Justitieombudsmannen. Länk finns här: https://www.jo.se/sv/JO-anmalan/Skicka-in-anmalan/Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Mvh,

När kan polis lägga ned en förundersökning?

2020-06-30 i Förundersökning
FRÅGA |Hej,Min flickvän har bettet sig konstigt och föreställer sig massa om att till exempel svenska regering är ett nät för pedofiler och är inte riktigt frisk (det fick jag reda på idag när hon behandlas för vård) men hon anmälde mig för våldtäkt och att mitt hus är ett ställe för våldtäktsmän att våldta just henne och polisen gjorde en husrannsakan och beslagtog sängkläder. Min fråga är vad jag kan förvänta mig. Hur troligt är dem att dem stryker utredningen? osv.
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i rättegångsbalken (RB).Förundersökningens förutsättningar och förfarandeEn förundersökning är till för att samla bevis och utreda om de finns tillräckligt med underlag för att väcka åtal (23 kap. 2 § RB). Förundersökningen ska inledas så snart det finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats (23 kap. 1 § första stycket RB). Ett fall av våldtäkt är under allmänt åtal, vilket innebär att en åklagare i första hand väcker åtalet (20 kap. 6 § RB). Utredningen för brottet ska bedrivas objektivt och beakta omständigheter som talar både för och emot din skuld (23 kap. 4 § första stycket RB). Husrannsakan sker när det finns skälig anledning att anta att brott begåttsAtt polisen beslagtog sängkläderna innebär att en utredning mot dig har påbörjat och att föremålen skäligen kan antas ha betydelse för utredningen (27 kap. 1 § första stycket RB). Polisen kan endast göra en husrannsakan om det finns skälig anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa (28 kap. 1 § första stycket RB). Det innebär att polisen vid tillfället av husrannsakan har funnit att det finns skälig anledning att anta att du begått våldtäkten.Du ska bli meddelad om förundersökningen visar att du är skäligen misstänkt för brottetPolis eller åklagare ska underrätta dig om misstanken ifall förundersökningen har kommit så långt att du skäligen kan misstänkas för brottet (23 kap. 18 § RB). När förundersökningen avslutats, ska åklagaren besluta om hen ska väcka åtal mot dig eller inte (23 kap. 20 § RB). Åklagaren kan i detta fall endast väcka åtal om tillräckliga skäl för det finns (23 kap. 2 § RB). Åklagaren bör endast åtala om det är sannolikt att den misstänkte blir fälld på den bevisningen som då finns. Om åklagaren väljer att väcka åtal mot dig kan du endast bli fälld om rätten finner att det är ställt utom rimligt tvivel att du begått våldtäkten. Men om du ännu inte fått en underrättelse av polisen, har förundersökningen inte kommit så långt att du är skäligen misstänkt för våldtäkten.Kan stryka förundersökning om det inte finns anledning att fullföljaFörundersökningen kan läggas ned trots att den påbörjats, om det inte längre finns anledning att fullfölja förundersökningen (23 kap. 4 § andra stycket RB). Anledningen kan exempelvis bestå i att utredningen inte ger resultat och att inga utredningsåtgärder kan förbättra möjligheterna att slutföra förundersökningen. Förundersökningen kan också ge bevis som talar för att du inte begått brottet.Sammanfattningsvis är det svårt att veta hur troligt det är att utredningen stryks eftersom jag inte har någon möjlighet att överblicka allt bevismaterial. Men polisen kommer att meddela dig om förundersökningen kommit så långt att det ligger nära till hands att väcka åtal mot dig. Oavsett så krävs det att du utom rimligt tvivel begått brottet för att faktiskt dömas och fällas för det. Det är en väldigt hög bevisbörda som otroligt sällan fäller oskyldiga.Vänligen,

Överklaga beslut att lägga ned förundersökning?

2020-06-25 i Förundersökning
FRÅGA |Om man anmäler något som sedan blir nerlagt, har man rätt att få en överprövning flera gånger? Jag vet att man har rätt att överklaga beslutet en gång, men kan man överklaga flera gånger?
Emilia Nordström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om du är missnöjd med ett beslut som polisen har tagit har du inte möjlighet att överklaga beslutet men du kan begära en omprövning/överprövning av beslutet. Du ska i sådant fall vända dig till åklagare. Om åklagaren skulle fastställa polisens beslut att lägga ned förundersökningen går det att begära att även det beslutet överprövas av en högre åklagare, eller begära att beslutet omprövas. Ingen av dessa alternativ går till tingsrätten och överprövning går inte högre upp än till riksåklagare. Det är däremot ganska ovanligt att överprövning leder till att beslutet ändras och omprövning kräver att det finns nya omständigheter.Om det är omprövning du vill åstadkomma kontaktar du samma åklagare som tog beslutet. Vill du däremot begära överprövning lämnar du en begäran till den åklagarkammare som fattade beslutet som du vill överpröva. Det finns inga särskilda formkrav för en begäran om omprövning ska utföras, förutom att den ska vara skriftlig. Men tänk på att vara tydlig och fullständig. Ytterligare information om överprövning och en länk till en överprövningsblankett hittar du här.Hoppas du fick var på din fråga!Med vänlig hälsning,