Blir jag som vårdnadshavare alltid underrättad om mitt barn är misstänkt för brott eller sker det bara i allvarliga fall?

2019-03-14 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Blev idag uppringd av polisen som vill förhöra min 16-årige son. Han är tydligen misstänkt för brott. Fick inte veta något mer på telefon utan vad det gällde skulle vi få veta vid förhöret. Går det alltid till så? Hon sa också att han har rätt till försvarare och undrade om vi har nån speciell och det har vi såklart inte. Då skulle en offentlig försvarare utses sa hon. Innebär det här att det gäller nåt väldigt allvarligt? Eller är det rutin när det gäller minderåriga?
Julia Amundsson |Hej, tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag förstår din oro och frustration över att polisen inte vill dela med sig av mer information och ska försöka hjälpa dig så gott jag kan. Reglerna som besvarar din fråga finns i lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LuL) och rättegångsbalken (RB). När en person under 18 år är misstänkt för ett brott ska vårdnadshavaren underrättas och kallas till förhör (LuL 5 §). Polisen misstänker alltså att din son kan ha begått ett brott och behöver utreda om så är fallet. Det går alltid till så att vårdnadshavaren underrättas om dennes barn är misstänkt för brott. Det är också vanligt att polisen inte nämner vilket brott det gäller. Det som hänt i ditt fall är alltså rutin och säger ingenting om hur allvarligt det eventuella brottet är. Det är också rutinatt en försvarare utses när en utredning inleds angående om brott har begåtts. Vad gäller personer under arton år är det vårdnadshavaren som får uppgiften att utse försvarare, vilket blir aktuellt om denna har något speciellt önskemål (RB 21 kap. 3 §). Att du blev tillfrågad om detta säger alltså ingenting om hur allvarligt brott det rör sig om, utan det är en rutinmässig fråga. Sammanfattning Att du blev kontaktad av polisen gällande din son och tillfrågad om att utse en försvarare är alltså helt rutinmässiga åtgärder som polisen är skyldiga att företa enligt de regler som gäller när en person under 18 år är misstänkt för ett brott. Det säger alltså ingenting om hur allvarligt brott din son är misstänkt för. Hoppas du fick svar på din fråga och att du snart får mer information om vad som gäller för din son. Har du fler funderingar är du varmt välkommen att ställa en ny fråga eller höra av dig till vår telefonrådgivning.Med vänliga hälsningar

När får polisen göra husrannsakan?

2019-02-26 i Förundersökning
FRÅGA |jag har blivit stoppad av polisen när jag körde bil. Polisen hittade 36 liter sprit i bilen, efter den så gjorde dom husrannsakan då min sambo var i hemmet och öppnade dörren. Sedan vid har blivit gripen av polisen och dom misstänker oss får smuggling och försäljning av sprit. Efter förhöret vi har blivit utsläppt. När vi kom hem så polisen tog alla vår bilnycklar och mobilerna. Vad hände sedan? Polisen har ingen bevis att vi har såld sprit bara att dom hittar den i bilen och i lägenheter? Hur länge dom kan behålla bil nycklar och telefonerna och dom har hämtat sambos hemnycklar. Kan dom komma nu varje dag med husrannsakan?
Jennifer Embretsen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Husrannsakan regleras i rättegångsbalkens 28e kapitel (här).Det polisen har gjort i ditt fall kallas reell husrannsakan och regleras i rättegångsbalken, RB, 28 kap 1 § (här). Det innebär att de eftersöker ett föremål eller bevis. När det görs en husrannsakan måste polisen alltid beakta proportionalitet, det innebär att det man vinner med att göra en husrannsakan måste stå i proportion till det lidande, men eller skada som husrannsakan orsakar.För att få genomföra en reell husrannsakan krävs det alltid att polisen har anledning att anta att ett brott har begåtts, detta är ett lågt ställt beviskrav och kan anses uppfyllt när de hittat den mängden sprit i er bil. Det krävs också att fängelse finnas i straffskalan för brottet. Syftet med husrannsakan är att finna föremål som kan tas i beslag, förvar eller utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredning av brottet eller att det är aktuellt med förverkande, enligt BrB 36 kap 1 b § (här).Sammanfattningsvis kan sägas att det alltid ska göras en proportionalitetsbedömning innan man fattar beslut om husrannsakan, vilket innebär att polisen inte kommer genomföra en husrannsakan varje dag. Det poliserna har gjort är att de har inlett en förundersökning, därför utreds nu läget med hjälp av det som beslagtagits i er bostad. Om åklagaren väljer att väcka åtal kommer du och din sambo att meddelas om detta och kallas till huvudförhandling i tingsrätten, där ni har möjlighet till att få försvarare samt att förneka brott.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänligen,

Blir man delgiven misstanke för brott innan beslut om avlyssning sker?

2019-02-16 i Förundersökning
FRÅGA |Får det tas ett beslut om att en persons telefon ska avlyssnas i hemlighet innan personen överhuvudtaget vet om att hen är misstänkt för ett brott? eller brukar personen delges misstanke om att hen är misstänkt för brott innan ett sånt beslut blir Aktuellt?
Therese Axén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Att avlyssna telefon är ett så kallat tvångsmedel. Avlyssning innebär att man "avlyssnar" innehållet i telefonsamtal, mejl eller sms (se 27 kap. 18 § 1 st Rättegångsbalken, RB). En avlyssning får endast användas vid en förundersökning om det är ett brott som inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år (27 kap. 18 § 2 st RB). Ett ytterligare krav är att man ska vara skäligen misstänkt för brott och att åtgärden är av synnerligen vikt för utredningen (27 kap. 20 § 1 st RB). Avlyssning sker i hemlighet vilket betyder att hen inte kommer att få veta något om beslutet. Däremot har den som blivit skäligen misstänkt vid en förundersökning rätt att bli underrättad om det (23 kap. 18 § RB). Som svar på din fråga kommer alltså hen att vara medveten om att denne är misstänkt för brott då denne ska bli underrättad om det vid skäligen misstanke. Underrättelse om misstanke sker alltså innan beslut om avlyssning eftersom avlyssning kräver någon som är skäligen misstänkt som huvudregel. Beslut om övervakning får dock ske på tidigare stadium om det är av synnerlig vikt för att identifiera en skäligen misstänkt. I sådant fall kommer personen inte vara medveten om att hen är misstänkt för brott (se 27 kap. 20 § 2 st RB). För fler frågor är du välkommen att ringa till vår telefonrådgivning på 08-533 300 04Vänligen

Pröva beslag

2019-02-11 i Förundersökning
FRÅGA |Hur överklagar jag ett beslag? Gäller telefon, skoldator och min speldator. De togs i beslag pga olaga hot som tydligt inte var ett hot utan en "meme". Behöver telefon för att fungera i samhälle då jag inte kan kontakta någon överhuvudtaget, eller sköta mina pengar utan den. Skoldatorn behöver jag för att fungera i skolan.
Henrik Witt-Strömer |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras av brottsbalken — BrB — och rättegångsbalken — RB.Till att börja med vill jag vara tydlig med att olaga hot kan begås genom memes. Det finns inte något krav på hur hotet ska gå till, och alltså kan olaga hot begås både muntligen, genom memes och på andra sätt (4 kap 5 § BrB).Du "överklagar" beslagen genom att begära att rätten prövar beslagen. I vissa fall har rätten redan gjort en sådan prövning, men om inte kan du alltså begära den. Rätten ska då så snart som möjligt, endast i mycket speciella fall senare än fyra dagar efter din begäran, pröva om beslagen ska bestå. Ett undantag är om huvudförhandlingen — alltså rättegången — om olaga hot kommer att hållas inom en vecka efter din begäran. Isåfall kan rätten välja att pröva frågan då (27 kap 6 § 1 st RB). Om rätten finner att det inte finns skäl för beslagen, antingen därför att det var fel från början att göra beslagen eller för att det inte längre är nödvändigt, ska beslagen omedelbart hävas. Du kan i sådant fall få dina saken direkt (27 kap 8 § 1 st RB).En grundläggande regel är att beslag bara får göras om skälen för att ta det i beslag väger tyngre än det intrång och problem det innebär för dig (27 kap 1 § 3 st RB). Det kan därför vara bra att nämna att du behöver din telefon och dina datorer i vardagen. Om rätten anser att intresset av beslagen väger tyngre än dina intressen, kan du också fråga om det inte är tillräckligt att sakerna beslagtas endast i någon dag, och sedan kan återlämnas enligt 27 kap 8 § RB.Lycka till!Vänligen,

Kan målsäganden kräva att enskilt åtal läggs ned?

2019-03-03 i Förundersökning
FRÅGA |Det finns en stämning avs ofredande som skett i hemmet. Det faller inte under allmänt åtal. Kan målsäganden återta sin anmälan?
Jennifer Embretsen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Brott som faller under allmänt åtal omfattas av polisens skyldighet att utreda alla ärenden som kommit till deras kännedom, en sådan anmälan kan inte dras tillbaka. Om brottet däremot faller under enskilt åtal kan målsäganden själv ta tillbaka sin anmälan och begära att åtalet läggs ned.Om brottet ofredande sker på en allmän plats faller det under allmänt åtal, vilket innebär att polis och åklagare som fått kännedom om brottet är skyldiga att utreda det. Du beskriver att händelsen skett i hemmet, det är då möjligt för målsäganden att ta tillbaka sin anmälan och begära att det enskilda åtalet läggs ned.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänligen,

Får en persons telefon avlyssnas innan personen delgetts misstanke?

2019-02-17 i Förundersökning
FRÅGA |får det tas ett beslut om att en persons telefon ska avlyssnas i hemlighet innan personen överhuvudtaget vet om att hen är misstänkt för ett brott? eller brukar personen delges misstanke om att hen är misstänkt för brott innan ett sånt beslut blir Aktuellt?
Selma-Louise Boberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om hemlig avlyssning av telefoner finns i 27 kap. rättegångsbalken. Hemlig avlyssning får t.ex. användas vid en förundersökning där det lindrigaste föreskrivna straffet är fängelse 2 år och det får även användas vid vissa typer av allvarliga brott såsom, terroristbrott och mordbrand och även vid brott där det antas att brottets straffvärde kommer överstiga 2 års fängelse (27 kap. 18 § rättegångsbalken). Hemlig avlyssning får som huvudregel endast ske om någon är skäligen misstänkt för brottet och om det är väldigt viktigt för utredningen att avlyssning sker (27 kap. 20 § rättegångsbalken). Däremot finns inget krav på att den som är skäligen misstänkt ska ha delgetts misstanke innan man får använda hemlig avlyssning. Syftet med avlyssningen är ju oftast att kunna utreda vidare om den misstänkte kan vara skyldig till brottet. Det skulle nog bli svårare att använda hemlig avlyssning efter att en person delgetts misstanke eftersom personen då förmodligen skulle anta att den är avlyssnad och begränsa sin kommunikation över telefon. I och för sig har en som är skäligen misstänkt rätt att när förhör hålls med den bli delgiven misstanke om brott (23 kap. 18 § rättegångsbalken). Skyldigheten att berätta om misstanken uppkommer dock först när ett förhör hålls och personen kan ju ha varit skäligen misstänkt under en lång tid innan man kallar in personen till förhör. Det innebär att personen kan bli utsatt för hemlig avlyssning utan att ha blivit underrättad om att den är misstänkt från att misstanken uppkom fram till att första förhöret med den misstänkte hålls. Det finns alltså ingen skyldighet att kalla in personen till förhör och delge misstanke direkt när skälig misstanke uppkommer utan det är möjligt att använda hemlig avlyssning ett tag och kalla in personen till förhör efter att man kommit längre i utredningen. Hoppas att du har fått svar på din fråga.Vänligen,

Vad händer efter en polisanmälan av ett sexualbrott?

2019-02-15 i Förundersökning
FRÅGA |En nära släkting och kompis har tafsat på mig och mina kompisar flera gånger under 2 år men vi har aldrig förut anmält honom fastän han tafsat på oss när han var över 16 och vi var yngre. För en vecka sedan tafsade han på mig igen när jag hade somnat, han är nu 18 år och jag 16. Skulle det hända något om vi polisanmälde honom eller skulle han bara komma undan?
Nicolas Kitzler |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med vill jag passa på att säga vad tråkigt att detta hänt dig och din kompis. Det är allvarliga brott ni har blivit utsatta för och jag råder er att i vilket fall som helst polisanmäla händelserna. Jag kommer nedan redogöra lite för brotten och hur proceduren ser ut vid en polisanmälan. Sexuellt övergrepp och sexuellt övergrepp mot barnAtt ta på någon på ett sexuellt sätt, mot dennes vilja, är olagligt och regleras i Brottsbalken 6 kap. 2 § där det betecknas som sexuellt övergrepp. Kravet är att någon har utfört en s.k. "sexuell handling" mot någons vilja, vilket i typfallen beskrivs som att personen har vidrört din kropp med sitt könsorgan eller vidrört ditt könsorgan. Även andra handlingar som är av sexuell natur kan räknas som sexuellt övergrepp. Det viktiga är att det har skett mot personens vilja och att det är av sexuell karaktär. Att du vid ett tillfälle har varit sovande gör att det t.ex. aldrig kan anses vara frivilligt. Att utföra samma handling mot ett barn, dvs någon som är under 15 år, räknas som sexuellt övergrepp mot barn och kan leda till 2 års fängelse. Vid ett sådant brott spelar frivilligheten ingen roll. Det kan även räknas som sexuellt ofredande, se 6 kap. 6 § och 10 § Brottsbalken. Vad händer efter polisanmälanEfter att en polisanmälan lämnats in så ska polis eller åklagare bedöma ditt fall och vilka möjligheter som finns att utreda brottet. Därefter beslutar de om en förundersökning ska inledas. Enligt 23 kap. 1 § Rättegångsbalken ska en förundersökning inledas så snart åklagaren får kunskap om att ett brott begåtts. Enligt andra stycket i samma lag behöver dock inte förundersökningen inledas om det är uppenbart att brottet inte går att utreda. Saknas det tillräckliga bevis kan en förundersökning således läggas ned. När förundersökningen är klar ska åklagaren objektivt bedöma om det finns tillräckligt mycket bevisning för att ett åtal ska leda till en fällande dom. Finns det det så ska åklagaren väcka åtal, 20 kap. 6 § Rättegångsbalken. Ett åtal innebär att personen får stå inför rätta. Det är åklagaren som driver ärendet i domstolen men du kan få biträda åtalet som målsägande och kräva skadestånd via ett s.k. enskilt anspråk, se 20 kap. Rättegångsbalken. Sedan är det upp till domstolen att värdera och bedöma utsagorna, bevisningen osv., för att avgöra om bevisen räcker för att personen ska bedömas som skyldig. Vad gäller i ditt fall Eftersom du och din kompis var under 15 år vid några av tillfällena så kan brottet sexuellt övergrepp mot barn vara aktuellt. Även sexuellt övergrepp av normalgraden och sexuellt ofredande kan vara aktuella. Jag kan inte svara på vad som kommer hända efter en polisanmälan i just ditt fall, eller om bevisningen räcker till, men jag råder er ändå att polisanmäla samtliga händelser. Det faktum att ni inte tidigare har anmält har ingen juridisk betydelse, och samtliga brott har en preskriptionstid på 5 år. Vad du bör göra nuEnligt min mening bör du polisanmäla händelserna. Även om det inte skulle leda till åtal och personen "kommer undan" så kan en polisanmälan avskräcka personen från att begå fler brott. Det är även viktigt för polisens arbete och samhället att alla sådana här brott polisanmäls. Lycka till! Med vänliga hälsningar,

Om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation

2019-02-11 i Förundersökning
FRÅGA |om polisen avlyssnar en persons telefon, när får isåfall personen reda på att hen blivit avlyssnad? Hur länge får polisen som längst avlyssna en persons telefon? och hur lång tid tillbaka i förfluten tid kan telefonen avlyssnas?
Emma Rönnqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras av rättegångsbalken (RB).Inledningsvis kommer jag att besvara vad hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation är. Därefter kommer jag att förklara hur länge polisen får avlyssna en telefon. Sedan kommer jag att besvara hur långt tillbaka i förfluten tid telefonen kan avlyssnas. Slutligen kommer jag att förklara hur personen får reda på att denne blivit avlyssnad. Vad är hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation?Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation regleras i 27 kap. 18 § RB. Det innebär att meddelanden, som i någon form av elektroniskt kommunikationsnät överförs eller har överförts till eller från ett telefonnummer eller annan adress, i hemlighet avlyssnas eller tas upp genom ett tekniskt hjälpmedel för återgivning av innehållet i meddelandet. Den brottsbekämpande myndigheten får därmed ta del av innehållet i meddelandena, exempelvis vad som står i ett sms eller sägs i ett samtal. Den som begär avlyssningen kommer att få lyssna av hela meddelandet, exempelvis får avlyssnaren ta del av en misstänkt persons kommunikation med enskilda personer via telefon eller internet. Definitionen omfattar telefontrafik, e-posttrafik och överföring av datafiler.Ett tillstånd till hemlig avlyssning innebär i praktiken också en rätt till hemlig övervakning, men inte tvärtom. En åklagare behöver således inte ansöka om tillstånd till både hemlig avlyssning och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation samtidigt (prop. 2011/12:55 s. 69 f. samt 27 kap. 18 § tredje stycket RB).Vad är hemlig övervakning av elektronisk kommunikation?Hemlig övervakning av elektronisk kommunikation regleras i 27 kap. 19 § RB. Det innebär att uppgifter i hemlighet hämtas in om meddelanden som i ett elektroniskt kommunikationsnät överförs eller har överförts till eller från ett telefonnummer eller annan adress, vilka elektroniska kommunikationsutrustningar som funnits inom ett visst geografiskt område eller i vilket geografiskt område en viss elektronisk kommunikationsutrustning finns eller har funnits. Denna övervakning avser uppgifter om själva meddelandet. Enligt denna paragraf är det även möjligt att hindra samtal och andra meddelanden från att nå mottagaren (27 kap. 19 § andra stycket RB). Detta tvångsmedel ger inte tillgång till innehållet i utväxlade meddelanden.Hemlig övervakning innebär därmed att uppgifter (metadata) i hemlighet hämtas in om elektroniska meddelanden, exempelvis samtal, sms eller e-post. Genom detta tvångsmedel kan man även få reda på vilka kommunikationsutrustningar (exempelvis en telefon) som funnits i ett visst område eller på vilka platser en sådan utrustning har varit. Hemlig övervakning ger inte tillgång till innehållet i meddelandena, exempelvis vad som sägs i samtalet eller vad det står i sms:et eller mejlet. Den som begär övervakningen får ta del av tekniska uppgifter vid kommunikation över internet eller telefon för att se vem eller vilka en misstänkt person har kontakt med och när. Uppgifterna kan alltså röra frågan om vilket telefonnummer som ett telefonsamtal kommer från, vid vilken tidpunkt överföringen (exempelvis ett telefonsamtal) äger rum, längden på samtalet och uppgifter om lokaliseringen för kommunikationsutrustningen (exempelvis var en telefon befinner sig).Hur länge får polisen avlyssna en telefon?Ett beslut om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation gäller i princip aldrig längre än en månad från beslutsdagen. Därefter måste ett nytt beslut fattas ifall tillståndstiden ska förlängas. Tiden för beslutet får inte sättas längre än vad som anses nödvändigt (27 kap. 21 § andra stycket RB). Det finns ingen särskild begränsning av antalet tillfällen som ett tillstånd får förlängas, men det har uttalats i förarbeten att domstolens bedömning bör bli striktare ju längre tid som förflyter utan att förundersökningen förs framåt eller utan att det kommer fram nya uppgifter av betydelse för att förhindra den brottsliga verksamheten (se t.ex. prop. 2005/06:177 s. 89).Om det inte längre finns anledning att använda ett hemligt tvångsmedel mot en person, exempelvis för att denne inte är misstänkt längre eller för att denne gripits av polis, ska beslutet omedelbart hävas (27 kap. 23 § RB).Hur långt tillbaka i förfluten tid kan telefonen avlyssnas?Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation har nästan uteslutande som ändamål att avlyssna kommunikation i realtid, medan hemlig övervakning av elektronisk kommunikation oftast avser förfluten tid. Beslut om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation kan även avse förfluten tid, men det förutsätter att operatören sparat uppgifterna, vilket kan exempelvis vara fallet när någon talat in meddelanden på en av operatören administrerad röstbrevlåda. Polisen är alltså beroende av att teleoperatörer lagrat uppgifter som kan lämnas ut i efterhand. Dock efter nya domar från EU-domstolen och Kammarrätten har resultatet blivit att många teleoperatörer inte lagrar uppgifter i samma omfattning som tidigare. Detta innebär att även om domstolen ger tillstånd till förfarandet går besluten inte att verkställa eftersom teleoperatörerna inte har några uppgifter att lämna ut. Det beror alltså på vilka uppgifter teleoperatören lagrat.Hur får personen reda på att denne blivit avlyssnad?Huvudregeln är att personen ska underrättas om avlyssningen (27 kap. 31 § st. 1 RB). Underrättelsen ska ske så snart det kan ske utan att det skadar förundersökningen, men allra senast en månad efter att förundersökningen avslutades (27 kap. 31 § st. 4 RB). Underrättelse behöver inte lämnas om personen redan fått del av uppgifterna, eller om det är uppenbart utan betydelse (27 kap. 31 § st. 5 RB).Från huvudregeln om att personen finns två huvudsakliga undantag. Det första undantaget är när uppgifterna är sekretessbelagda och måste vara det enligt någon av reglerna i offentlighets- och sekretesslagen (OSL) (27 kap. 33 § st. 1 RB). Då handlar det exempelvis om Sveriges och internationella organisationers säkerhet eller om att skydda andra personers integritet. Andra undantaget listas i 27 kap. 33 § st. 3 RB, som innefattar exempelvis när förundersökningen handlar om vissa mycket allvarliga brottstyper, som allmänfarliga brott som avser att sabotera grundläggande samhällsfunktioner, göra våldsamt uppror mot staten eller liknande. Förhoppningsvis fick du svar på din fråga!Vänligen,