Kan jag som brottsoffer göra någonting när åklagaren lägger ner förundersökningen?

Question

Jag utsattes 2022 för ett helt oprovocerat överfall. Det inträffade dagtid och gärningsmannen var helt okänd för mig. Gärningsmannen är 25 år gammal, 180-185 cm. Jag är en liten, späd kvinna. Han rusade från andra sidan gatan och slängde mig i marken.

Jag skadades svårt och fördes med ambulans till sjukhus, där jag genomgick en lång och komplicerad operation. Jag har fått allvarliga och bestående men. Det fanns många vittnen, bland annat en man som avbröt misshandeln. Ett av vittnena sade att gärningsmannen tog sikte ”mållåste” på mig. Alla vittnena uppfattade gärningsmannen som aggressiv och farlig.

Åklagaren beslutade att lägga ner förundersökningen på grund av att gärningsmannen har en psykiatrisk diagnos och bor på ett LSS-boende. Jag är väldigt undrande över detta. Jag skadades ju svårt och mannen var känd av polisen. Det framkom genast av polisens pm från platsen att gärningsmannen ”vid minst två tidigare tillfällen helt oprovocerattv varit aggressiv och våldsam mot för honom helt okända personer”.

Hur är det möjligt att lägga ner en förundersökning under de här omständigheterna? Åklagaren skriver att nâgot väsentligt allmänt eller enskilt intresse inte åsidosätts genom hans beslut…det är ju tvärtom så att både enskilt och allmänt intresse âsidosätts! Det finns ju en uppenbar risk för att den här mannen begår nya överfall.

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,

UTREDNING

Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är rättegångsbalken (RB).

Och det korta svaret på din faktiska (och enda) fråga lyder att jag, utifrån din ärendebeskrivning, inte riktigt kan säga vad som ligger bakom det aktuella åklagarbeslutet, vilket du säkert förstår. Men generellt kan i vart fall följande anföras.

I 23 kap. 4 § 2 st. RB sägs i bestämmelsens sista mening att om det inte längre finns anledning att fullfölja förundersökningen ska den läggas ned. Vidare anges i 23 kap. 4 a § 1 st. RB att en förundersökning vidare får läggas ned 1. om fortsatt utredning skulle kräva kostnader som inte står i rimligt förhållande till sakens betydelse och det dessutom kan antas att brottets straffvärde inte överstiger fängelse i tre månader, eller 2. om det kan antas att åtal för brottet inte skulle komma att ske till följd av bestämmelser om åtalsunderlåtelse i 20 kap. RB eller om särskild åtalsprövning samt något väsentligt allmänt eller enskilt intresse inte åsidosätts genom att förundersökningen läggs ned.

Såvitt jag kan bedöma verkar förundersökningen nerlagd med stöd av den förstnämnda bestämmelsen, dvs. med stöd av 23 kap. 4 § 2 st. RB. Det finns mig veterligen ingenting i den information som du har lämnat till oss som tyder på att 23 kap. 4 a § RB skulle ha tillämpats. Och när det gäller det förra stadgandet uttalas i lagkommentaren till rättegångsbalken bl.a. att skäl till att en förundersökning inte längre bör fullföljas kan vara att det saknas spår efter gärningspersonen eller att den misstänkte har avvikit. Vidare sägs att om det visar sig att den påstådda gärningen inte är brottslig eller att gärningspersonen var under 15 år vid brottet eller att denne har avlidit ska förundersökningen inte heller fullföljas. Därutöver anges i samma lagkommentar att om brottet har begåtts av en utlänning som har hunnit lämna landet kan vara ett annat skäl för nedläggning vari det hänvisas till ett äldre beslut från Justitieombudsmannen (JO), se JO 1980/81 s. 117.

Även här synes du ha fog för din uppfattning. För inget av ovanstående aktualiseras ju i ditt fall. Därför kan (bör) du begära en överprövning internt hos Åklagarmyndigheten och den här överprövningsrätten härleds ur 7 kap. 5 § RB. Av den nyssnämnda bestämmelsen följer att Riksåklagaren, överåklagare och vice överåklagare får överta uppgifter som ska utföras av lägre åklagare. Med detta menas helt enkelt att en överordnad åklagare har rätt att på begäran eller på eget initiativ ta upp ett åklagarbeslut till förnyad prövning, vilket i praktiken innebär att den som inte är nöjd med ett sådant beslut kan vända sig till en överåklagare. Överåklagarens beslut kan sedan överprövas av Riksåklagaren, men dennes beslut kan emellertid inte hänskjutas vidare. Notera också att det här överprövningsförfarandet inte är lagreglerat, men Riksdagen har tagit ställning till principerna, se prop. 1984/85:100 bil. 4 s. 69. Här hittar du mer information om vad som gäller vid överprövning samt den blankett som ska användas vid en ansökan.

Avslutande ord och ytterligare rådgivning

Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på [e-mail] och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen.

Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning likt denna och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.

Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.

Vänligen,