Vilka mål dömer förvaltningsrätten i och kan en fiskal döma i dessa mål?

2019-03-18 i Domstol
FRÅGA |1) Jag har fått svar från förvaltningsrätten att de inte är behöriga att döma i skadeståndsmål, stämmer det?2) Kan en förvaltningsrättsfiskal döma i mål i förvaltningsrätten?
Julia Amundsson |Hej, stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag svarar på dina frågor i tur och ordning. 1. Det stämmer att förvaltningsrätten inte är behöriga att döma i skadeståndsmål. Anledningen är att förvaltningsrätten endast tar upp mål och frågor som rör relationen mellan myndigheter och privatpersoner. Till exempel prövar förvaltningsrätten frågor som rör migration och uppehållstillstånd. Det är i stället tingsrätten som prövar skadeståndsmål. Tingsrätten prövar nämligen frågor som rör relationen mellan två privatpersoner, vilket också kallas civila tvistemål. Du kan läsa mer om de olika domstolarna och vilka sorts mål de tar upp här. 2. Ja, en förvaltningsfiskal får döma i förvaltningsrätten. En fiskal är en domare under utbildning och får döma i mål som inte är alltför svåra. Hoppas du fick svar på din fråga! I annat fall är du varmt välkommen att höra av dig igen. Med vänliga hälsningar

Tillämpa EU-rätt i svensk domstol

2019-03-01 i Domstol
FRÅGA |Vad är obligationen av svensk domare att bedöma huruvida tillämplighet av en EU lag prövas på min egen begäran i domstol istället för Svensk lag i en tvist med ett internet företag? Individer kan ju inte gå till EU-domstolen, utan domaren själv måste välja. EU lagen och exemplen som finns på internet i EUs konsumenträtt hemsida visar tydligt att företag är skyldigt att redovisa kostnaderna av olika betalningsätt jämte summan för produkten välsynligt vid godkännande. Svensk lag är mycket mer luddig och utan tillämplig exempel på internet. Företaget har inte redovisat fakturaavgiften jämte produktenskostnad i mitt fall. Faktureringsavgiften var dold på det sättet att man måste först inse att val finns, ändra det i betalningsinstälningarna själv för att se summan, och inse att de skickar en faktura saftigt kryddat med fakturakostnader om man inte ändrar betalningsinställningen. By-default är faktura valt och innehåller hårt kryddat fakturakostnad. Jag har betalat tjänsten men inte den dolda/oredovisade fakturakostnaden.
Amanda Strömblad Larsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!De svenska domstolarna är bundna av att tillämpa EU-rätten, där förordningar är direkt bindande och s.k. direktiv implementeras i svensk rätt. All prövning i svensk domstol måste därför ske i ljuset av EU-rätten. Det finns dock en princip i svensk rätt som heter "jura novit curia" som innebär att rätten känner lagen. Principen innebär alltså att det är domstolen som själv väljer vilka rättsregler de vill lägga till grund i ett avgörande eftersom rätten förväntas känna till lagen bäst och vilka rättsregler som är tillämpliga i det specifika fallet. Jag kan inte svara på rak arm vilka konsumenträttsliga regler som bör ligga till grund i avgörandet, men är du i behov av vidare juridisk rådgivning i det specifika fallet rekommenderar jag dig att vända dig till några av våra jurister på Lawline på telefonnummer 08-533 300 04.Hoppas att du fick viss vägledning i din fråga!

Har jag rätt att byta ut min offentliga försvarare till min privata?

2019-02-24 i Domstol
FRÅGA |I denna frågahttps://lawline.se/answers/en-person-kan-formodligen-inte-ha-en-privat-och-en-offentlig-forsvarare-samtidigtGer ni inga svar, bara "troligen"Om jag har blivit tilldelad en offentlig försvarare, kan jag då be om att få byta till min privata, anledningen till frågan är att jag fått avslag på min ansökan.Hur ska jag gå tillväga?
Michella Lina Said |Hej och tack för att du åter vänder dig till Lawline med din fråga, Allmänna hänvisningarMöjligheten att företrädas av en försvarare regleras av 21 kap. 3 § 1 st rättegångsbalken. Vidare framgår av 21 kap. 3a § 3 st rättegångsbalken att om den misstänkte har en privat försvarare så ska inte en offentlig försvarare förordnas. I ditt fallJag tolkar din fråga som att du undrar huruvida du har rätt till byte av din offentliga försvarare till din privata försvarare. Att du fått avslag på din ansökan innebär att rätten inte anser att staten ska finansiera bytet, och att du således själv får bekosta en privat försvarare. Då du fått en offentlig försvarare förordnad är det domstolen som bestämmer om du får byta offentlig försvarare eller inte. Det är möjligt att göra ett byte under en pågående utredning. Av 21 kap. 6 § 2 st rättegångsbalken framgår det nämligen att ett byte av offentlig försvarare får beslutas av rätten, om det finns särskilda skäl. Om du redan bytt ut din offentliga försvarare tidigare, blir prövningen av byte svårare, då det krävs synnerliga skäl för att byta igen. Särskilda skäl för byte av offentlig försvarareOm vi utgår från att det är ditt första byte kan konstateras att ett exempel på när särskilda skäl föreligger, är när du och din försvarare inte kan komma överens på så sätt att du inte har förtroende för din försvarare. Byte brukar främst medges om den som är tilltalad riskerar ett högt straff. Bedömningen domstol gör vid prövning av byte grundas på de skäl du lägger fram, och dessa skäl vägs mot de merkostnader som ett byte skulle medföra. Avslag på begäran Att din begäran avslagits innebär att domstolen inte ansett att särskilda skäl för byte föreligger. Du kan då välja att antingen överklaga beslutet, eller att bekosta din privata försvarare själv. En privatfinansierad försvarare kan bli finansierad av staten i efterhand, om du har framgång i målet. Om du bekostar en privat försvarare ska domstolen återkalla din offentliga försvarares förordnande, om det inte skulle uppstå synnerlig olägenhet, enligt 21 kap. 6 § 1 st rättegångsbalken. Exempel som liknar ditt fall Ett exempel på ett fall när ett hinder mot byte inte förelåg, är målet NJA 2012 s. 43. I fallet hade ett byte av offentlig försvarare tidigare vägrats, men trots det förelåg inga hinder mot att förordna en av den tilltalade utsedd försvarare till en offentlig sådan. Det berodde på att den tilltalade var i behov av försvarare och det framstod som lämpligt att den privata försvararen förordnades. Hur du kan gå tillvägaDu kan som ovan konstaterat antingen överklaga beslutet att avslå din begäran, eller bekosta din privata försvarare ur egen ficka. Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,

Får en advokat överlämna ett uppdrag till en annan advokat strax innan huvudförhandling?

2019-02-20 i Domstol
FRÅGA |Hej,Jag ska ha en rättegång idag. Igår meddelades det mig att min offentliga försvarare blivit sjuk, och jag hade utav advokatbyrån blivit tilldelad en annan advokat, anställd på ett kommanditbolag till den advokatbyrå som den offentliga advokaten är anställd på.Jag hade ett kort samtal med den nya advokaten igår eftermiddag och ska idag träffa advokaten 15 minuter innan rättegången börjar.Advokaten sa att han var insatt i mitt ärende och skulle företräda mig istället för den insjuknade advokaten.Jag tycker att det är alldeles för kort tid innan rättegången, fungerar det på detta sättet?
Alexandra Rosenvi |Hej!Tack för att du vänder till Lawline med din fråga!Advokat är en titel skyddad i lag och bara den som har antagits som ledamot av Advokatsamfundet får kalla sig advokat. Alla advokater står under Advokatsamfundets tillsyn, vilket även innebär att advokater (och advokatbyråer) måste följa god advokatsed i sitt arbete. En advokat har i princip frihet att avböja ett uppdrag, oavsett vad anledningen må vara till att hen inte önskar åtaga sig uppdraget. Huvudregeln är att sedan advokaten väl åtagit sig ett uppdrag måste hen fullgöra uppdraget, vilket ligger i det åtagande om utfästelse att fullgöra uppdraget. Advokaten har alltså därefter inte frihet att efter eget gottfinnande avgöra om hen vill fortsätta uppdraget eller inte. Men det finns ett undantag i god advokatsed.Enligt Advokatsamfundets vägledande regler om god advokatsed punkten 3.4.2 är en advokat skyldig att frånträda uppdrag om advokaten på grund av laga förfall eller liknande omständighet blir förhindrad att fullfölja uppdraget. Plötslig sjukdom är ett sådant skäl som räknas som laga förfall och är ett giltigt skäl för en specifik advokat att inte fullföljer uppdraget. God advokatsed tillåter med andra ord advokater att bli sjuka utan skyldighet att gå till jobbet. Däremot föreskriver god advokatsed att advokaten om möjligt ska hjälpa klienten hitta ett nytt ombud, vilket din advokat gjorde i ditt fall. Det kan även tilläggas att på de flesta advokatbyråerna är det kutym att det är byrån som åtar sig uppdraget, inte en specifik advokat på byrån. Detta för att anställda blir sjuka, går på föräldraledighet, byter byrå och dylikt. Oftast har en advokat huvudansvaret för utförandet av varje uppdrag på byrån. Den uppdragsansvarige advokaten har då full handlingsfrihet att utse de advokater som hen bedömer bör hantera uppdraget för att säkerställa att uppdraget utförs på ett ändamålsenligt sätt. Hur den associationsrättsliga strukturen ser ut på just den byrån spelar ingen roll för ditt fall utan detta är en fråga om uppdrag mellan bolaget och byrån, vilket jag förmodar är på förhand reglerat i avtal mellan dem. Det viktigaste för byrån är att se till att du som klient inte blir utan ombud under din rättegång. Det låter som att byrån såg till detta och hanterade sjukdomstillfället exemplariskt. På grund av den höga arbetsbelastning som offentliga försvarare har är det väldigt vanligt med kort telefonsamtal någon dag före huvudförhandlingen och ett kort samtal precis innan huvudförhandlingen, då ombudet kan ha flera huvudförhandlingar efter varandra. Det är ofta de mer omfattande och tyngre fallen som kräver mer kommunikation mellan klient och advokat.Om du känner att god advokatsed inte följdes i ditt fall kan du anmäla advokaten/advokaterna till Advokatsamfundets disciplinnämnd (klicka här för mer information). Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Resning av laga kraft-vunnen dom i hovrätten

2019-03-03 i Domstol
FRÅGA |Hej,vi har haft ett mål, överklagat en detaljplan. Enligt Tingsrätten hade vi rätt i att den medförde stora olägenheter för oss, i form av bl a minskat sol/dagsljus, insyn, känsla av instängdhet m m.Kommunen sökte prövningstillstånd och fick det. Hovrätten (MÖD) har nu beslutat att ge kommunen rätt, detaljplanen vinner laga kraft. Domstolen anser inte att det handlar om en betydande olägenhet, utan är sådant man får tåla i ett centralt läge (det handlar om en småstad...och mark som idag är prickmark).Vi har bett Hovrätten att motivera varför det blev så här, men får bara svar att allt finns i domslutet - och att domen inte kan överklagas.Min fråga är: Är PBL verkligen dispositiv, kan man tolka den hur man vill? Vi anser att kommunen inte följt de regler/lagar som finns och dessutom förlitat sig på bristfälliga eller t o m felaktiga underlag. De har inte tagit hänsyn vare sig till oss som bor här, eller hur ett nytt bygge påverkar närbelägen kulturhistoriskt värdefull byggnad etc osv.Läste också att man kan begära resning, hur går det till och medför det några kostnader? Eller är det ens någon idè? Är det enda utvägen? Att överklaga ett bygglov är kanske meningslöst?Finns det några tidsaspekter?
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.LagrumDe lagrum som är tillämpliga på din fråga är Plan- och bygglagen (PBL) samt Rättegångsbalken (RB).Är lagen dispositiv?Huruvida PBL ska vara dispositiv har jag svårt att se då det inte framgår av lagtexten. Däremot ska alla beslut tas i beaktning av syftet med lagen, vilket är att främja en god och långsiktigt hållbar livsmiljö. Detta framgår av 1 kap. 1 § PBL. Lagen kan med andra ord inte tolkas hur som helst, utan handlar till stor del om intresseavvägningar.DomslutetEftersom detaljplanen har vunnit laga kraft innebär det att det inte längre att möjligt att överklaga domen. Det enda sättet att få den ändrad skulle vara att få resning beviljad. Det finns fyra grunder som resning kan bli beviljat på:- Om domen uppenbart strider mot lag.- Om det har tillkommit nya bevis eller omständigheter som inte låg till grund för den förra domen. Dock måste de nya uppgifterna ha kommit er till känna efter domen, vilket innebär att sådant ni har haft vetskap om hela tiden inte kan åberopas.- Om bevisning som åberopats har varit falsk, exempelvis handling eller utsaga.- Om det har försiggått något brott som har påverkat målets utgång, 58 kap. 1 § RB.För att domstolen ska bevilja resning på någon av dessa grunder ska det även vara högst troligt att utfallet blir annorlunda än det redan dömda. Eftersom domen meddelades i hovrätten ska en skriftlig ansökan om resning ges in till högsta domstolen. Om resningsansökan grundar sig på att domen uppenbart strider mot lag ska ansökan ske inom sex månader från det att domen vann laga kraft. Om det däremot rör sig om någon av de andra tre punkterna har ni ett år på er att skicka in denna ansökan, 58 kap. 4 § RB. Mer om resning kan du läsa här på högsta domstolens hemsida där du även hittar en ansökningsblankett.Något som kan vara värt att veta är att det är väldigt svårt att få resning beviljat efter en laga kraft-vunnen dom. De är helt enkelt väldigt restriktiva med detta i domstolarna. Om ansökan avvisas eller avslås äger högsta domstolen ålägga er som sökande att ersätta motparten för kostnader. AvslutningJag har tyvärr svårt att se att ni skulle få igenom en resning på någon av de nämnda grunderna. Är det så att du har några följdfrågor är det bara att höra av dig till mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så återkommer jag. Annars önska jag dig lycka till oavsett vad du väljer att göra och jag hoppas att du fått den hjälp du behöver.

Hur lång tid mellan tingsrätt och hovrätt?

2019-02-25 i Domstol
FRÅGA |Jag blev dömd i tingsrätten men både jag och medmisstänkt som satt häktade försattes på fri fot nu ska jag överklaga hur lång tid brukar det ta innan det blir hovrätten ligger det runt 3-4 månader eller hur ser det ut?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Det går tyvärr inte att ge något exakt svar för hur lång tid det tar mellan en tingsrätts- och hovrättsförhandling. Viss ledning kan tas i att hovrätterna strävar efter att inom fem månader avgöra brottmål som inte är förtursmål. Målet om fem månader framkommer av Regeringens regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Sveriges Domstolar. Med förtursmål avses där den som dömts vid tingsrätten är häktad, samt en del mål där den dömde är under 18 år.Som jag förstår det i ert fall är ni frisläppta efter tingsrättsförhandlingen, varför ert mål inte är ett förtursmål. Enligt ovan finns det en strävan efter att 75 procent av brottmålen ska avgöras inom fem månader. Som angivet är det dock endast en strävan, varför det kan gå snabbare, men även kan ta längre tid. Hur lång tid det tar är bland annat utifrån vilken belastning det är vid den aktuella hovrätten.Vänligen,

Är semester laga förfall?

2019-02-22 i Domstol
FRÅGA |Vad händer om jag som målsägande inte kan komma på det datumet då rättegången är? Har väntat över 6 månader på att få ett datum för rättegång och nu känns det som att risken är stor att det krockar med en utlandssemester som kostat ca 20000kr. Kan de kräva att jag inte får åka?
Elin Giding |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler kring en huvudförhandling finns i 32 kap Rättegångsbalken. Vid en kallelse till rättegång har du en skyldighet att komma till tingsrätten den tid du är kallad till. Rätten kan ändra tiden för huvudförhandlingen om det föreligger hinder för förhandlingen, 32 kap 4§ RB. Hinder för förhandlingen föreligger vid laga förfall. Laga förfall är exempelvis sjukdom, avbrott i trafik eller liknande, 32 kap 8§ RB. Arbete eller semester räknas däremot inte som en giltig ursäkt. Att det i detta fall rör sig om en semester gör att därmed att du inte har en giltig ursäkt för att inte närvara. Detta på grund av stora samhällskostnader samt att domstolen ska kunna döma rätt.Hoppas du fått svar på din fråga! Vill du ha vidare hjälp är du varmt välkommen att ta kontakt med oss igen via hemsidan eller på 08-533 300 04.Med vänlig hälsning,

Hur lång tid kan en huvudförhandling dröja från det att åklagaren väckt åtal?

2019-02-16 i Domstol
FRÅGA |Hur lång tid kan det dröja efter att åklagaren har väckt åtal och skickat in stämningsansökan tills det blir en rättegång i tingsrätten? Finns det max antal dagar som man får vänta, och vilken väntetid brukar oftast vara rimligt?
Ellen Hägerström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med dina fråga!Bestämmelser om rättegång i brottmål hittar du i Rättegångsbalken (RB).Utfärdande av stämningEtt brottmål i tingsrätten prövas vid en huvudförhandling. Om inte åklagarens ansökan avvisas, ska rätten enligt 45 kap 9 § RB utfärda stämning. Det finns inte någon uttrycklig lagreglering för hur länge ett utfärdande får ta, men såväl i svensk grundlag (se 2 kap 11 § Regeringsformen) som i den Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna stadgas det att en rättvis rättegång ska genomföras inom skälig tid. Justiteombudsmannen har även riktat kritik mot utfärdande av stämning som dröjt mer än ett fåtal dagar. Dock har det i vissa fall ansetts godtagbart med ett längre dröjsmål, vilket kan utläsas av att ombudsmannen inte riktat kritik mot ett utfärdande som dröjde längre än två då det fanns praktiska skäl som orsakade stämningens dröjsmål.HuvudförhandlingNär stämning väl är utfärdad ska en huvudförhandling sättas ut så snart som möjligt enligt 45 kap 14 § RB. Trots att det finns ett krav på snabb handläggning, måste rätten vid utsättande av huvudförhandling iaktta att parterna och andra som ska närvara får skälig tid att inställa sig vid rätten och även en möjlighet förbereda sig till förhandlingen (se 32 kap. 1 § RB). Ofta bestäms dock tiden för huvudförhandlingen redan vid stämningens utfärdande, åtminstone i de fallen då det inte behövs förberedande åtgärder tex. bevisuppgifter.Sammanfattningsvis finns det inte en bestämd tidsfrist för varken utfärdande av stämning eller utsättande av huvudförhandling som domstolen måste hålla sig inom. För en huvudförhandling där den misstänkte sitter häktad, ställs det särskilda krav på skydsamhet. Det är principiellt viktigt att sträva till att häktningstiden är så kort som möjligt. Enligt huvudregeln i 45 kap 14 § RB ska då förhandlingarna inledas senast efter två veckor från det att åtalet väcktes, men det finns även undantag från denna regel. Enligt 45 kap 14 § 3 st RB kan en huvudförhandling fördröjas, trots att en misstänkt sitter frihetsberövad, om det behövs för en tillräcklig förberedelse av målet. Vänligen,