Kan jag få ersättning av domstolen trots att jag inte varit frihetsberövad?

2019-01-20 i Domstol
FRÅGA |Hej,Om jag blivit åtalad för ett brott men sedan blivit friad i såväl tingsrätten som hovrätten, kan jag då kräva skadestånd/ersättning trots att jag inte har varit frihetsberövad?
Mikaela Lindén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Enligt Lagen om ersättning vid frihetsberövande och andra tvångsåtgärder kan man ha rätt till ersättning om man varit frihetsberövad och blir friad. Det finns dock ingen motsvarighet till lagen som gäller ersättning för de fall man inte varit frihetsberövad. I vissa situationer kan man få ersättning om man inte har ekonomiska förutsättningar att ta sig till domstolen, sådan ersättning betalas dock under målets gång för att man ska ha möjlighet att inställa sig. Tyvärr ser jag ingen möjlighet för dig att kräva ersättning. Hoppas du fick svar på din fråga!

Om processuella regler

2019-01-12 i Domstol
FRÅGA |I ett brottmål är X åtalad för tillgrepp av fortskaffningsmedel. X har erkänt gärningen. Under huvudförhandlingen berättar X att hon även tagit en bilstereo ur en annan bil vid samma tillfälle. Inget mer sägs dock om bilstereon under huvudförhandligen. X döms av tingsrätten för tillgrepp av fortskaffningsmedel och stöld avseende bilstereon. Påföljden bestäms till en månads fängelse. Vid omröstningen ville två nämndemän döma till skyddstillsyn medan rättens ordförande och en nämndeman ville döma till fängelse. Har domstolen gjort något/några processuella fel? Och finns det något lagrum till detta?
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ifall stölden av bilstereon endast nämns av X och åklagaren inte framför några andra omständigheter som bevisar att stölden faktiskt har skett kan det inte anses vara styrkt utom rimligt tvivel att X har stulit bilstereon. För att en person ska dömas för ett brott krävs det att åklagaren uppfyller det höga beviskravet (styrkt utom rimligt tvivel) och det faktum att X erkänner gör inte att det är bevisat. X bör därför inte dömas för stöld av bilstereon. Beviskravet finns inte stadgat i lag utan har snarare växt fram genom rättspraxis.När det blir lika i omröstningen mellan nämndemän och ordförande i brottmål ska den lindrigaste påföljden väljas. Skyddstillsyn anses alltid vara ett lindrigare straff än fängelse, hur kort fängelsestraffet än är. Eftersom det blev två mot två i omröstningen ska påföljden därför bli skyddstillsyn. I brottmål väger alltså inte ordförandens röst tyngre än nämndemännens. Detta stöds av 29 kap. 3 § rättegångsbalken.Har då domstolen brutit mot några processuella regler i och med detta? En processuellt regel kan enklast definiera som en regel som förklarar hur en rättsprocess ska fungera. Regeln angående omröstning är utan tvekan en processuell regel som här har brutits, därför har domstolen gjort sig skyldig till ett processuellt fel.Det är dock mer tveksamt om man utan vidare kan hävda att det är processuellt fel att fälla X för stöld på vad som tycks vara bristande bevisning. Domstolen kan ha argument som ändå rättfärdigar den fällande domen, det finns alltså utrymme att argumentera kring frågan. Det mesta verkar dock tala för att domstolen gjort sig skyldig till ett processuellt fel även angående den fällande domen för stöld.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,

Vilka får närvara vid huvudförhandling i brottmål?

2019-01-06 i Domstol
FRÅGA |Hej!Jag är målsägande i ett brottsmål angående sexual brott. Jag är under 18 men över 15. Frågan är, måste mina vårdnadshavare närvara i huvudförhandlingen, dvs sitta med i rättssalen? Jag vill verkligen inte att de gör det och känner att deras närvaro kommer förhindra mig från att prata ut. De medverkar inte i brottsmålet på något vis och kommer heller inte fylla någon nytta. Hur ser lagen ut kring detta?
Therese Axén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I svensk rätt gäller den så kallade offentlighetsprincipen som huvudregel (5 kap 1 § 1 st Rättegångsbalken, RB). Detta betyder att en förhandling ska vara offentlig, och att vem som helst får närvara. Dock finns det undantag från denna regel och då kallas det att förhandlingen hålls inom stängda dörrar. Situationer som kan medge att förhandling hålls inom stängda dörrar är att det är fråga om sekretess (se 5 kap 1 § 2 st RB), eller att förhör ska hållas med någon under 15 år (5 kap 1 § 3 st RB). Tillträde till en förhandling kan även nekas personer som inte fyllt 18 år (5 kap 2 § RB). Uppgifter som hänför sig till sexualbrott, utpressning samt vissa andra brott kan också medföra att förhandling hålls inom stängda dörrar (35:12 Offentlighets- och sekretesslagen). Som reglerna är konstruerade så finns det inget undantag som är direkt tillämpligt på ditt fall. Att du inte vill att dina föräldrar ska närvara bryter inte offentlighetsprincipen. Dina vårdnadshavare har alltså rätt att närvara vid huvudförhandling.Men däremot får rätten besluta att en åhörare inte får vara närvarande vid ett vittnesförhör om det finns anledning att anta att att vittnet av rädsla eller annan orsak inte fritt berättar sanningen på grund av partens eller åhörarens närvaro (36 kap 18 § 1 st p 1 RB). Detta är en regel som även omfattar förhör i bevissyfte med målsägande (37 kap 3 § RB). Huruvida dina vårdnadshavare ska få närvara vid ditt förhör är en bedömning som rätten gör i ditt fall utifrån bestämmelsen i 36 kap 18 § 1 st p 1 RB. Om du har fler frågor är du välkommen att ringa vår telefonrådgivning på 08-533 300 04vänligen

Ändring av yrkande

2018-12-30 i Domstol
FRÅGA |Hur sent är det tillåtet att inkomma med yrkanden i ett mål vilka sedan skall ska sätta ramarna för de dömande. Är det okej att göra detta så länge som domen inte är avkunnad?
Hanna Mustafa |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline! Enligt huvudregeln i 13 kap. 3§ rättegångsbalken (RB), så får en väckt talan aldrig ändras från dess utformning i stämningsansökan, varför en sådan förändring som är en ändring i lagens mening inte är tillåten, se här. Det finns däremot undantag från huvudregeln om att en talan inte får ändras, se 13 kap. 3§ p.1-3 RB. Dock gäller att en ändring i sak aldrig får ske.Hoppas du fick svar på din fråga! Om du vill ha mer rådgivning är du mer än välkommen att vända dig till några av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Med vänlig hälsning

Närvara vid en rättegång

2019-01-18 i Domstol
FRÅGA |Kan jag som nära vän följa med min vän som stöd när hon är kallad som vittne i en rättegång?
Therese Axén |Hej tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rättegångar är som huvudregel offentliga enligt den så kallade offentlighetsprincipen (5 kap 1 § Rättegångsbalken, RB). Detta betyder att du får närvara vid rättegången förutsatt att rättegången inte sker inom stängda dörrar. Vad det rör sig för typ av rättegång och om den ska hållas inom stängda dörrar kan jag inte utläsa från din fråga. Exempel på när rättegångar brukar hållas inom stängda dörrar är om det kan antas läggas fram uppgifter om affärs och driftsförhållanden, uppgifter i familjemål, uppgifter som hänför sig till sexualbrott, utpressning samt vissa andra brott med mera (5 kap 1 § 2 st RB) eller om det rör sig om förhör med den som är under femton år eller lider av en psykisk störning (5 kap 1 § 3 st RB).Vidare kan anföras att underåriga ibland får vägras tillträde när rättens ordförande finner skäl till det (5 kap 2 § RB). I vissa fall får även rätten vid vittnesförhör besluta att en åhörare inte får närvara vid ett vittnesförhör, men detta gäller endast situationer när det finns anledning att anta att vittnet av rädsla eller annan orsak inte fritt berättar sanningen på grund av partens eller åhörarens närvaro (36 kap 18 § 1 st p 1 RB), eller om parten eller åhöraren hindrar vittnet i hans eller hennes berättelse genom att falla honom eller henne i talet eller på annat sätt (36 kap 18 § 1 st p 2 RB).Sammanfattningsvis är huvudregeln offentlighet varav du får närvara. Men om undantag föreligger och rättegången ska hållas inom stängda dörrar, så är det inte säkert att du får närvara. vänligen

Hur överklagar jag ett beslut om löneutmätning?

2019-01-11 i Domstol
FRÅGA |Jag behöver hjälp med att överklaga ett beslut om löneutmätning behöver hjälp med att formulera överklagandet.
Ajla Velic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! En överklagan måste uppfylla vissa saker för att denna ska anses giltig. En överklagan av beslut om utmätning ska du skriva till tingsrätten men skicka skrivelsen till Kronofogden, där de kommer att lämna denna till tingsrätten. Du måste komma ihåg att om du ska överklaga så ska detta ske inom 3 veckor från att du fick beslutet om utmätning. I Kronofogdens hemsida framgår det att du ska skriva: 1. Vilket beslut du överklagar2. Varför du anser att det ska ändras och vilken ändring du vill ha3. De bevis du vill föra fram och vad de ska styrka.4. Ditt namn, person- eller organisationsnummer, adress och telefonnummer.Överklagandet ska vara undertecknat av dig eller ditt ombud.Om du fortfarande vill ha hjälp med att överklaga så rekommenderar dig att boka tid med Lawlines duktiga jurister. Detta gör du HÄR. Jag hoppas att du har fått hjälp med din fråga, annars är du varmt välkommen att ställa en ny. Lycka till!Med vänlig hälsning,

Tvångsförsäljning av samägd egendom. Hur informeras övriga delägare?

2019-01-05 i Domstol
FRÅGA |Om en delägare ansöker om tvångsförsäljning av samägd fastighet hur sker informationen till övriga delägare?
Fredrik Rising |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Samägande regleras i Lag (1940:48 s. 1) om samäganderätt. Där framgår att det finns en möjlighet att ansöka hos tingsrätten för att få samägd egendom såld på offentlig auktion (6 §). Domstolen får bevilja en sådan ansökan om inte någon annan delägare motsätter sig och kan uppvisa synnerliga skäl för att fastigheten inte ska säljas. I samband med att ansökan ges in till tingsrätten så ombesörjer domstolen handläggningen. Det vill säga domstolen ansvarar för att övriga delägare av den samägda egendomen informeras om ansökan. Jag kan tyvärr inte svara på hur lång handläggningstiden är eftersom det är beroende på vilken domstol du ska vända dig till.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh

Är det lönt att överklaga Transportstyrelsens beslut?

2018-12-27 i Domstol
FRÅGA |Hej! Jag blev av med mitt körkort den 21 augusti för rattfylleri. Utandningsluften var 0,27 mg/l. Spärrtiden blev 1 år, och jag ansökte om alkolås. Jag tog prover den 27 september och 3 november, och dessa visade bra värde. Har inte druckit någon alkohol sedan 21 augusti, och skickade in läkarintyg den 17 november, där läkaren skriver alkoholmissbruk bakåt i tiden men tillstyrker alkolås. Får ett föreläggande från Transportstyrelsen att dom vill ha fyra prover senast den 13 – 19 juli. Alltså inget beslut. Sedan är det upp till läkaren om dom två prover jag tagit ska gälla. Observationstiden är satt till sex månader, men jag menar att den tiden ska ha börjat redan den 21 augusti. Jag har även gått på samtal hos vuxenenheten, vilket jag har intyg på. Har inga andra förseelse i livet. Jag är 71 år och har ett bra socialt liv. Jobbat på ett åkeri som har alkolås i sina bilar, men slutade för ett år sedan. Är det lönt att överklaga detta till förvaltningsrätten?
Lena Famulak |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Så som jag tolkar din fråga, undrar du, utifrån den informationen du har angett, om det är lönt för dig att överklaga ditt beslut till förvaltningsrätten. Utifrån din fråga utläser jag att du inte har fått något beslut, utan att Transportstyrelsen har begärt ytterligare prover från din som ska inkomma den senast den 19 juli. Du har, så som jag har förstått, inte fått något avslag på din ansökan om alkolås – det finns därför inget beslut att överklaga. Vad gäller observationstiden, framgår inte av din fråga när den är satt att börja gälla. Huvudregeln för observationstid är således från den dagen då du förlorade ditt körkort, alltså den 21 augusti – precis så som du menade. Jag rekommenderar att du inlämnar proverna som Transportstyrelsen begär så snabbt som möjligt, för att sedan få ett beslut som du antingen kan vara nöjd med eller besluta dig för att överklaga. (Om du har uppföljande frågor, eller har betalat för ett kompletterande samtal, kan du kontakta mig på följande e-mailadress:) Lena.famulak@hotmail.com Lycka till! Med vänliga hälsningar,