Målsägandes rätt att ställa in förhandling?

2019-07-04 i Domstol
FRÅGA |Hej!Som målsägande har jag väl rätt att avblåsa en förhandling, om den inte längre har ett syfte?
Evelina Lövgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För de allra flesta brott har åklagaren så kallad absolut åtalsplikt. Det innebär att åklagaren är skyldig att väcka åtal om han eller hon bedömer att det finns tillräckliga bevis för att ett brott har begåtts och att det går att bevisa vem som har begått det (20 kap. 6 § Rättegångsbalk). Den som har blivit utsatt för ett brott kan alltså inte bestämma vad som ska hända med brottsutredningen och inte heller om en huvudförhandling ska hållas eller ej. Hoppas du fick svar på din fråga och välkommen åter till Lawline.Med vänlig hälsning,

Kan man begära att en rättegång ska vara stängd för allmänheten?

2019-06-30 i Domstol
FRÅGA |Kan man begära en stängd rättegång för barn unde 18 år när det gäller synnerligen grov misshandel?
Nora El Massry |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln i svensk rätt är att alla rättegångar ska vara offentliga enligt rättegångsbalken 5 kap. 1 §. Men enligt samma paragraf finns vissa undantag gällande detta då rättegången kan hållas bakom stängda dörrar (även kallat lyckta dörrar). Dessa undantag är exempelvis om uppgifter som innehåller sekretess kommer förekomma i rättegången, förhör med någon som är under 15 år eller förhör med någon som lider av en psykisk störning.Men det är inte åklagaren eller den åtalade som beslutar om rättegången ska ske bakom stängda dörrar utan det är rätten själva som gör det. Därför kan du tyvärr inte själv begära att rättegången ska vara stängd för allmänheten. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Rätt till offentlig försvarare i enklare trafikbrottsmål när polisen tagit fel bil

2019-06-24 i Domstol
FRÅGA |Hej, blev får en månad sedan stoppad av polis när jag arbetade. Vid stop var det som vanlig rutin, kontroll av körkort och nykterhet, inga problem men helt plötsligt påstår polisassistent att jag inte stannat för stopplikten.. Jag framförde arbetsbil i form av kommunbil, där jag blev stoppad och från påstådd företeelse plats är ca 500 meter. Kör identiska bilar (kommun) i området hela tiden då mina kollegor också kör där. Hade en kollega i bilen framför när jag blev stoppad. Det jag menar är att polisassistenten kan ha stoppat fel bil det är mycket möjligt någon av mina kollegor inte stannat. Jag nekade böter på 2500:- och är nu kallad till tingsrätt. I brevet från tingsrätten står att dom anser att jag inte behöver någon statlig försvarare. Har aldrig varit med om en rättegång och anser att jag vill ha en försvarare.
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar din fråga som att du undrar om du har rätt till en offentlig försvarare och vad du kan göra om du blir nekad en offentlig försvarare av rätten. Detta efter att du påstår att polisen har misstagit dig för någon annan.Vårdslöshet i trafik ger vanligtvis ingen rätt till offentlig försvarareEn offentlig försvarare ska som utgångspunkt förordnas om den misstänkte begär det och är antingen anhållen eller häktad, eller det annars är fråga om ett brott där det inte är stadgat lindrigare straff än fängelse i sex månader (21 kap. 3 a § första stycket rättegångsbalken), det vill säga att minimistraffet för brottet måste vara sex månaders fängelse.För brottet vårdslöshet i trafik stadgas som lägsta straff dagsböter (1 § trafikbrottslagen), vilket innebär att det lägsta straffet är under den gräns som krävs för att få en rätt till försvarare.Att inte stanna för stopplikt är alltså som utgångspunkt inte ett sådant allvarligt brott att det kan ge dig rätt till en offentlig försvarare.Offentlig försvarare kan förordnas i andra situationerÄven om minimistraffet för brottet inte är tillräckligt högt finns det vissa undantagssituationer då den tilltalade kan ha rätt till en offentlig försvarare ändå (21 kap. 3 a § andra stycket rättegångsbalken). En tilltalad har rätt att få en offentlig försvarare:- om den misstänkte är i behov av försvarare med hänsyn till utredningen om brottet, - om det finns tveksamheter vid valet av påföljd och den tilltalade riskerar fängelse, eller - om det finns andra särskilda skäl med hänsyn till den tilltalades personliga förhållanden eller vad målet rör.För att du ska få en offentlig försvarare med anledning av dessa undantagsfall krävs att du framför dina skäl till varför du skulle få en. Det går att få en offentlig försvarare om brottet innehåller svåröverskådliga sakförhållanden eller komplicerade rätts- och bevisfrågor.Att du menar att polisen har tagit fel person, och kan ha blandat ihop din bil med en annan likadan bil, är en sådan omständighet som kan tala för att du skulle kunna få rätt till en offentlig försvarare. Däremot brukar det i enklare mål som trafikbrott normalt anses att den tilltalade kan föra sin talan själv. I sådana situationer läggs det i stället ett ansvar på att domaren ska vara mer aktiv än normalt och på så vis hjälpa den tilltalade att få sagt det den vill säga.Jag kan inte svara med säkerhet på om du faktiskt har rätt till en offentlig försvarare, eftersom det är domstolen som gör den bedömningen. Däremot är det viktigt att du gör en en begäran hos domstolen där du berättar om vad som har inträffat och varför du ska få en offentlig försvarare, så att domstolen kan ta in det i sin bedömning när den beslutar om du ska få en försvarare. Men att det fanns en annan identisk bil framför dig och att polisen därför kan ha blandat ihop bilarna och tagit fel, talar till din fördel.Att du aldrig har varit i en rättegång tidigare eller är osäker på hur det går till är i sig inte skäl nog att få en offentlig försvarare, utan det beror på omständigheterna i målet.Du kan överklaga beslutet om att inte utse offentlig försvarareSkulle du inte vara nöjd med tingsrättens beslut att inte tilldela dig en offentlig försvarare, har du möjlighet att överklaga det beslutet (49 kap. 5 § sjunde punkten rättegångsbalken).Ett sådant överklagande ska ges in till tingsrätten inom tre veckor från dagen då beslutet meddelades (52 kap. 1 § rättegångsbalken).Överklagandet ska innehålla uppgifter om vilket beslut som överklagas, hur du vill att beslutet ska ändras, grunderna för överklagandet, de bevis du vill åberopa och vad du vill visa med varje bevis (52 kap. 3 § rättegångsbalken).Du har alltid rätt till en privat försvarareÄven om du inte skulle ha rätt till en offentlig försvarare har du alltid rätt till en privat försvarare. En sådan försvarare utser den tilltalade själv. En privat försvarare betalar du själv för, men om du frikänns för brottet kan staten stå för vissa kostnader du har haft för din privata försvarare.SammanfattningHuvudregeln är att en tilltalad i enklare trafikbrott inte har rätt till en offentlig försvarare. Det finns dock vissa undantagsfall om utredningen är komplicerad eller det finns svåra bevisfrågor. Att en annan identisk bil körde framför dig och du menar att polisen har misstagit din bil för någon annans, talar i viss mån för att du skulle kunna ha rätt till en offentlig försvarare, men det är domstolen som gör den bedömningen. Du måste då göra en begäran hos domstolen om att få en offentlig försvarare där du berättar varför du ska få det.Du kan överklaga domstolens beslut att inte utse en offentlig försvarare.Du har alltid rätt att anlita en privat försvarare.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig.Vänligen,

Kan mentorskap mellan domare vara jävsgrundande?

2019-06-16 i Domstol
FRÅGA |Hej.Det gäller en överklagan som gjordes till Hovrätten. Hovrätten fastställde Tingsrättens dom.Nu har det framkommit att domaren i målet i Hovrätten varit mentor till domaren i målet i Tingsrätten.Enligt 4 kap 13 § RB kan domare vara jäviga enligt punkterna 1-10.Punkt 10 "om eljest särskild omständighet föreligger, som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i målet'' borde väl kunna omfatta mentor/adept relation?Domare ska enligt 4 kap 14 § självmant meddela att de är jäviga att handlägga målet, om de inte gör det har part möjlighet att göra gällande att domaren är jävig första gången denne för talan i målet.Det jobbas på en resning i målet då nya omständigheter och bevis framkommit efter laga kraft och den åtalade dömdes mot sitt nekande. Jag menar att även denna information om domarnas relation är intressant. Tacksam för er synpunkt.Vänlig hälsning från en som värnar rättssäkerheten.
Ellen Hägerström |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelsen om domarjäv i 4 kap. 13 § Rättegångsbalken anger tio punkter då en domare är jävig. Punkt 1-9 anger förutsättningar för att en domare är jävig gentemot parten eller avseende saken som rättegången handlar om. Den tionde punkten är en generalklausul som har utformats för att täcka in andra, oförutsedda fall av jäv. Bestämmelsen kan användas om ingen av de andra punkterna stämmer in men det ändå föreligger en särkskild omständighet som kan vara jävsgrundande. I detta fall är det är uteslutet att någon av de nio första punkterna skulle aktualiseras, eftersom mentorskapet inte tar sikte på ett förhållande till saken eller parten. Det är därmed endast inom ramen för generalklausulen som metorskap mellan domare eventuellt skulle kunna tolkas in. Enligt min bedömning är det osannolikt att ett mentorskap mellan domare i lägre och högre rätt skulle kunna utgöra en jävssituation. Mentorskap spelar en viktig roll i domstolen och kan nästan ses som en förutsättning för att rättssystemet ska fungera. Det ställs det höga krav på både utbildning och erfarenhet för att man ska kunna döma som domare. Utbildning sker även inom domstolen; då tex. en notarie inleder sin tjänst på domstolen varvas det praktiska arbetet med utbildning. För detta ändamål är det nödvändigt att det finns en handledare som kan ge vägledning, såväl på ett större plan, men även individuellt. En jävsbedömning ska göras främst på objektiva grunder. Det är inte domarens egen uppfattning eller känsla som är styrande utan det ska finnas en faktisk omständighet som är jävsgrundande. Det kan även tilläggas att generallausulen i praxis har tillämpats restriktivt. Utgångspunkten är att det är de nio första punkterna som är jävsgrundande, men att man kan använda generalklausulen i situationer som är snarlik men av någon anledning inte går att tolka in i punkt 1-9.Ingen av jävsbestämmelserna tar sikte på att ett förhållande till en annan domare skulle vara jävsgrundande. Det som ligger närmast är att domaren i samma inans har tagit ställning till själva saken tidigare, vilket har ansetts utgöra en jävsgrund. Med detta sagt är det inte uteslutet att det förekommer påtryckningar eller omständigheter som gör det svårt för en domare i en mentorsskapsroll att hålla sig objektiv. Påtryckningar eller onödigt långtgående uttalanden i syfte att påverka en annan domare är inte något som ska uteslutas ur en jävsbedömning. En förutsättning för rättssäkerheten att naturligtvis att domarna är opartiska och självständiga i sitt dömande. Endast ett metorskap som sådant mellan en domare i högre rätt och lägre rätt torde dock inte vara jävsgrundade.Vänligen,

Domvilla eller resning vid jävig försvarare med mera

2019-07-02 i Domstol
FRÅGA |Dömd och lagakraft. Har efterhand fått veta att min försvarares konstigheter kan vara pga jäv. Ska anmälas till Advokatsamfundets disciplinnämnd. Fört osanning till sin klient att de endast är grannar med motpartens föräldrar. Vilket har visats inte stämma de jobbar tillsammans i golfklubb. Hon har också underlåtit att låta rätten pröva hennes jävs fråga. Hon har underlåtit att kalla vittnen som den tilltalade påkallat har god kännedom om vad som skett. Har underlåtit att innan rättegång gå igenom förundersökningsprotokollet med den tilltalade fast hon visste att denne inte läst den pga ångest/panikattacker. Har inte säkrat bevis som den tilltalade uppmärksammat om och skulle stärkt försvaret av hennes klient. Har inte inför rätten påkallat dess uppmärksamhet att den tilltalade mår så dåligt att denne inte kan värja sig. Har visat bristande engagemang i rätten och inte ifrågasatt grova falska anklagelser vilket vittnen under rättegången kan vittna om. Sedan har utredare visat avsaknad av objektivitet, neutralitet, saklighet samt tagit personsympati för ena parten i fup. Har vägrat ta emot anmälningar och vägrat att säkra bevis samt att inte genomfört normalt utredningsarbete i samtliga utredningar hon genomfört mot/med undertecknad. Har också ignorerat frågor Har i utredningarna undanhållit fakta och underlåtit att förhöra nyckelpersoner som har utpekats. Åklagare har hellre inte säkrat bevis. Vad göra, finns mer. Mycket lögner som går att i efterhand bevisa
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.Tillämpliga lagrumLagrum som är tillämpliga på din fråga hittar vi i Rättegångsbalken (RB). Domvilla och resningDet finns två sätt som man kan ändra en lagakraftvunnen dom på och det är antingen genom domvilla eller resning. Resning kan beviljas när domen uppenbarligen strider mot lag eller om det har uppkommit nya bevis som inte tidigare var kända och dessa bevis sannolikt skulle ha medfört att domen hade blivit annorlunda med hänsyn till dessa. Det är det sistnämnda som kan bli aktuellt i ditt fall då du säger att det finns bevis som inte har tagits upp. Egentligen ska bevisen ha uppkommit efter det att domen föll, men med tanke på omständigheterna som du beskriver där jävig försvarare förbisåg bevis och liknande kan det vara värt att åberopa detta ändå som ett försök, 58 kap 2 § RB. Domvilla kan beviljas om det har förelegat ett grovt rättegångsfel från domstolens sida. Ett exempel på detta kan vara att ena parten inte har fått ta del av material i målet som varit betydelsefullt för målet, 59 kap 1 § RB. På din beskrivning av fallet skulle den delen där fakta har undanhållits och underlåtandet av att förhöra nyckelpersoner kunna vara ett rättegångsfel av sådant slag.Jävig försvarareEn advokat måste i sitt arbete handla utefter god advokatsed, 8 kap 4 § RB. Enligt advokatsamfundet är en advokat jävig enligt följande: En advokat får inte anta ett uppdrag om det föreligger en intressekonflikt eller beaktansvärd risk för sådan. Intressekonflikt föreligger om1. advokaten biträder eller tidigare har biträtt motparten i saken,2. advokaten biträder en annan klient i samma sak och klienterna har motstridiga intressen,3. advokaten biträder en annan klient i en näraliggande sak och klienterna har motstridiga intressen,4. det finns risk för att kunskap som omfattas av advokatens tystnadsplikt kan ha betydelse i saken,5. advokaten själv eller någon denne närstående har ett intresse med anknytning till saken som strider mot klientens, eller6. det annars föreligger någon omständighet som utgör hinder för advokaten att fullt ut tillvarata klientens intressen avseende uppdraget.Är det så att advokaten har åsidosatt vad som åligger henne enligt god avokatsed kan hon tilldelas en erinran eller varning från advokatsamfundet, alternativt bli utesluten om omständigheterna är synnerligen svåra. För att det ska kunna bli tal om resning krävs det att advokaten har agerat brottsligt. Det krävs alltså ett lagstadgat brott, vilket advokatjäv inte är. Resning kan således inte bli beviljat på enbart denna grund. För att angripa advokaten får du med andra ord anmäla henne till advokatsamfundet istället. Jävig åklagareOm det däremot är så att åklagaren eller domaren har varit jävig på något sätt är detta en grund som man kan få resning beviljad på, 58 kap 2 § RB.Sammanfattning och avslutningJag kan sammanfattningsvis säga att det enligt din berättelse finns många tveksamheter i hur ditt mål hanterades och detta beklagar jag. Det är möjligt att du skulle kunna få resning eller domvilla beviljat om du begärde det. Något som du dock bör vara medveten om är att det är väldigt sällan en begäran om resning eller domvilla går igenom och skulle du ändå välja att begära det bör du ta hjälp av en jurist som kan framföra din talan på rätt sätt. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och är det så att du har några följdfrågor är det bara att kontakta mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så återkommer jag. Vänligen

Avvisad/avslagen resningsansökan

2019-06-28 i Domstol
FRÅGA |Är kritisk till det underlag som Tingsrättenanvänt som grund för sitt domslut och har därför ansökt om ny förhandling av Hovrätten.Via juridiskt ombud insänt handlingar tillHovrätt, men som utan motivering inte villgå vidare i ärendet (resningsansökan?)Vad kan man nu göra? Gäller mindreårigt barnsom blir drabbat av detta.
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du har skickat in en resningsansökan till hovrätten angående ett ärende som avgjorts i tingsrätten, och att hovrätten valt att inte bevilja resning och att du nu vill veta hur du kan ta det vidare. Jag utgår från att ärendet rör ett tvistemål (alltså att ärendet inte är ett brottmål). Vad säger lagen? Resning är ett särskilt rättsmedel som regleras i 58 kap. rättegångsbalken (RB). En beviljad resningsansökan är en möjlighet att ändra en dom som vunnit rättskraft (alltså inte kan överklagas eller omprövas till exempel för att överklagandetiden gått ut eller för att det prövats av alla behöriga instanser). Resning i tvistemål kan enligt 58:1 RB beviljas av fyra skäl; (1) Om om ledamot av rätten eller en av dess tjänstemän gjort sig skyldig till brott och detta kan antas ha påverkat målets utgång, (3) om skriftligt bevis som åberopats är felaktigt eller någon som hörts under sanningsförsäkran ljugit och detta kan antas ha påverkat målets utgång, (3) om det framkommer några nya omständigheter som sannolikt skulle kunnat leda till annan utgång om de presenterats samt (4) om den rättstillämpning som ligger till grund för domen uppenbart strider mot lag. Resning i tvistemål beviljas alltså endast på någon av dessa fyra grunder, av din fråga ligger det närmast till hands att andra eller tredje grunden är någon av de grunder som ditt ombud åberopat. Vad avser den tredje grunden kan sägas att parten som vill åberopa denna måste göra sannolikt att han inte kunnat åberopa de nya uppgifterna när rätten tog ställning första gången eller i vart fall att han underlåtit att presentera dem då av en giltig anledning (58:1 2 st RB). Ansökningsfristen för resning är 1 år från det att sökanden fick kännedom om det förhållande som ansökan grundas på (58:4 2 st RB). Ansökan ska enligt 58:5 RB innehålla den dom som ansökan avser, varför man ansökt och vilka förhållanden som ansökan grundas på. Den ska dessutom innehålla de bevis som sökanden vill åberopa och vad dessa bevis ska styrka. Om ansökan grundas på nya omständigheter är det här man anger varför man inte åberopade dem vid den lägre instansen (58:5 2 st RB). Ansökan ska skrivas under av sökanden eller sökandens ombud.Bedömningen i ditt fall Det framgår av din fråga att den ansökan om resning du lämnat in till hovrätten inte beviljats, jag har ovan gått igenom de grundläggande kraven som ställs på en ansökan om resning. Att ansökan avvisats eller avslagits kan ha att göra med att det brister i någon av förutsättningarna jag tagit upp. Av informationen i din fråga kan jag dock inte dra några närmare slutsater om detta, jag rekommenderar därför att du pratar med ditt juridiska ombud för att få lite klarhet i varför din resningsansökan avslogs. Det som återstår att göra om hovrätten avvisat eller avslagit en resningsansökan är att överklaga beslutet till högsta domstolen (HD), de regler som gäller för ett sådant överklagande är samma regler som gäller generellt för överklaganden till HD, dessa kan man till stor del finna i 54 kap RB. Högsta domstolen är en prejudicerande instans, vilket innebär att den huvudsakligen tar upp fall som är tänkta att kunna vägleda rättstillämpningen hos underinstanserna. För att HD ska ta upp en överklagan om resningsansökan krävs därför prövningstillstånd (54:9 RB). Prövningstillstånd meddelas enligt 54:10 RB om det är av vikt för att vägleda rättstillämpningen eller om det finns synnerliga skäl för att målet ska tas upp, till exempel om det finns grund för resning eller om utgången i hovrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag. Jag har ingen möjlighet att uttala mig om hur utsikten är att på ett prövningstillstånd beviljat i högsta domstolen, vill du gå vidare på detta spår rekommenderar jag därför att du tar kontakt med ditt ombud. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa! Med vänlig hälsning,

Vad ska en stämningsansökan innehålla?

2019-06-23 i Domstol
FRÅGA |Var finns formkrav för vad en stämningsansökan i FB 6 kap skall innehålla.Vänligen
Felicia Olsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med länkar jag här domstolens guide till hur en stämningsansökan ska utformas: http://www.domstol.se/Tvist/Stamningsansokan/ Det är denna du ska använda dig av för att utforma en stämningsansökan enligt FB 6 kap. I länken finns stämningsansökan, själva blanketten. Även information om var den ska skickas in, vilket är den tingsrätt där motparten är folkbokförd. Slutligen information om vad det kostar, vilket allt som oftast är 900 kr om det rör sig om ett småmål.Du ska alltså följa instruktionerna i länken för att utforma en stämningsansökan. Har du följdfrågor är du varmt välkommen att kontakta oss igen. Om du önskar kan du också ringa till oss, här: https://lawline.se/contactLycka till!Vänliga hälsningar,

Tågordning vid huvudförhandling i tvistemål och ordförandens roll

2019-05-21 i Domstol
FRÅGA |Hej! Finns det någon latmask för dagordning och vem som ska framställa vad och när under ett civilrättslig mål? Med det frågat, är Tingsrätten skyldig att hjälpa en kärande/svarande att förstå själva ordningen under en huvudförhandling?
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ordföranden leder huvudförhandlingenEn huvudförhandling i ett tvistemål leds av en eller tre juristdomare, beroende på storleken på beloppet det tvistas om. En av domarna är ordförande och har bland annat som uppgift att se till att huvudförhandlingen genomförs på ett korrekt sätt. Ordföranden ska se till att ge parterna ordet och låta parterna få sagt det de vill säga.Rätten ska se till att ordning och reda iakttas och att målet blir så utrett det krävs för att rätten ska kunna fatta ett välgrundat beslut. Genom frågor och påpekanden ska rätten försöka avhjälpa otydligheter och ofullständigheter (43 kap. 4 § rättegångsbalken). I det ligger att ordföranden ska se till att parterna förstår i vilket skede huvudförhandlingen befinner sig.Ordföranden kommer därför, efter att närvarokontroll och annan formalia har genomförts, fråga om parternas yrkande och inställning till saken, sedan be parterna göra sin sakframställning och så vidare tills förhandlingen är avslutad.Är du osäker på ordningen under förhandlingen och vad du förväntas göra nu, är det inga problem att fråga ordföranden om det."Tågordningen" i kortEnkelt kan sägas att huvudförhandlingen kommer att genomföras på följande sätt:- Parterna kallas in till rättssalen- Rätten kontrollerar närvaron och om det finns andra hinder mot att hålla rättegången- Käranden får framföra sina yrkanden- Svaranden får komma med sin inställning- Parterna gör sin sakframställning- Förhör hålls med parterna- Förhör hålls med eventuella vittnen- Parterna ges möjlighet att slutföra sin talan- Parterna ges möjlighet att begära ersättning för sina rättegångskostnader- Domarna överlägger målet- Tingsrätten meddelar sin domKlicka här för att läsa en mer detaljerad beskrivning av vad som händer under rättegången.SammanfattningOrdföranden ansvarar för att huvudförhandlingen går rätt till och ska i största möjliga mån hjälpa parterna att få säga det de vill få sagt. Ordföranden förklarar vad den vill att parterna ska framföra. Du kan läsa mer om hur huvudförhandlingen går till på Sveriges domstolars hemsida eller genom att kontakta tingsrätten.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,