Nedlagd polisanmälan bedöms som civilrättsligt ärende, vad innebär det?

2019-11-13 i Domstol
FRÅGA |Hej! Jag är registrerad ägare av en husbil. Min mamma har använt husbilen och vägrar nu att lämna tillbaka den till mig, för att hon anser sig ha rätt till den. Jag har försökt att diskutera med henne, men hon är oresonlig. Därmed så polisanmälde jag händelsen, i hopp om att få hjälp att få tillbaka den. Det inleddes dock inte ens en förundersökning då "det är uppenbart att brottet inte går att utreda." Och: "Ärendet bedöms vara civilrättsligt".Vad menas med detta? Ska min mamma kunna bete sig hur som helst, ta vad hon vill av mig utan konsekvenser? Är stöld/olovligt förfogande inte ett brott pga att vi har blodsband?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Brott kan begås även om det finns blodsband mellan personerna i fråga. Däremot är i ditt fall inte rekvisiten för stöld uppfyllda. För att stöld ska vara för handen krävs att någon olovligen tar det som tillhör någon annan, med uppsåt att tillägna sig det och om det innebär en skada. Eftersom din mamma inte olovligen tagit husbilen (utan den t.ex. lånats ut) rör det sig inte om stöld. Att ärendet bedöms vara civilrättsligt innebär att du själv får väcka talan i domstol och hävda bättre rätt till husbilen. Om du anser att du kan bevisa att husbilen är din kan du väcka en fullgörelsetalan med yrkande om att din mamma ska lämna tillbaka husbilen till dig.För det fall att du behöver hjälp med att vända dig till domstol kan en jurist på Lawlines juristbyrå hjälpa dig vidare. Om detta är intressant är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och tidsbokning.Vänligen,

Är det okej att inte komma till en rättegång om man blivit sjuk?

2019-10-31 i Domstol
FRÅGA |om man inte kan komma till en rättegång på grund av sjukdom Måste man har läkarintyg för bevis
Michaela Iosifidou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om du är kallad till domstol måste du komma dit, om du inte har giltiga skäl. Om du uteblir utan giltiga skäl kan du få betala böter eller bli hämtad till domstolen med hjälp av polis. Giltiga skäl kan vara plötslig sjukdom. Då krävs alltid läkarintyg. Denna information finns på domstolens hemsida. Jag kommer nedan förklara hur det eventuellt kan gå till om du inte kommer dit, och dessutom inte har visat upp ett giltigt läkarintyg.Om en åtalad uteblir från en rättegång då han förelagts att komma ditt personligen, ska rätten avgöra om saken kan utredas tillfredsställande trots att den åtalade är frånvarande (46 kap 15 § rättegångsbalken, RB). I så fall får målet avgöras trots att den åtalade har uteblivit, under vissa i 46 kap 15 a § RB närmre angivna förutsättningar (punkt 1 – 3). Om rätten finner att det inte är möjligt att avgöra målet, ska rätten bestämma om ett förelagt vite ska dömas ut. Rätten ska också ta ställning till om den åtalade ska hämtas till domstolen eller häktas, om det finns förutsättningar för häktning enligt 24 kap RB. Om rätten inte beslutar om hämtning eller häktning ska den åtalade kallas på nytt vid vite till en senare dag (46 kap 15 § tredje stycket RB). Dessutom kan den åtalades rätt att överklaga tingsrättens dom försvinna om den åtalade uteblir från rättegången.Om du är sjuk och därför inte kan närvara måste du kontakta den domstol där din rättegång ska hållas och förklara situationen. Ett läkarintyg kommer krävas för att din sjukdom ska anses vara ett giltigt skäl till att du inte kan komma dit.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Domarjäv när domaren är granne med part?

2019-10-29 i Domstol
FRÅGA |HejJag undrar om en rådman som bor granne med svarande räknas som jävig?Rådman och svarande bor ungefär 200 meter från varandra och rådmannen kände igen svarande i målet. Då som en mamma på gatan.Dock valde rådmannen att presentera sig som boende i samma område.
Anja Bartholdsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Allmänt om jävRegler om domarjäv återfinns i Rättegångsbalken 4 kap. 13§. Jävsreglerna syftar till att säkerställa att beslutsprocesser är sakliga, objektiva och därmed opåverkade av ovidkommande hänsyn. Närmare bestämt handlar det om att säkerställa att part i ett mål får en rättvis rättegång och att ingjuta förtroende för rättskipningen hos såväl den enskilde som allmänheten. Rättegångsbalkens jävsregler ska tolkas med ledning av dessa syften. Bedömningen av huruvida jäv föreligger ska utgå från hur en objektiv iakttagare, "en vanlig medborgare", skulle bedöma domarens förmåga att opartiskt och oberoende kunna ta ställning i fallet.Bedömning i ditt fallI situationen du beskriver skulle 10 punkten kunna bli aktuell, var det så kallade "delikatessjävet" kommer till uttryck. Denna jävsgrund omfattar samtliga de fall där domaren, utöver de situationer som anges i punkt 1-9, skulle kunna tänkas vara opartisk. Att domaren känner igen personen kan tyda på att det föreligger en jävsituation men för att kunna avgöra huruvida det bör anses som jäv behövs mer information om relationen. Varför kände domaren igen personen? Det kan ju finnas tusentals olika anledningar. Kände han ex. igen henne för att hon har en för bostadsområdet utstickande utseende/stil eller för att hon är den enda som har exempelvis har barn? Eller är det istället att så att de till och från stöter på varandra nere på gården och har någon form av relation till varann. Beroende på vad anledningen är måste man vidare ställa sig frågan om det kan ha någon påverkan på domarens förmåga att döma i det fallet som ligger på bordet (d.v.s. vad rör fallet)? Att bara vara granne behöver inte betyda att man är jävig. Det kan t. ex. bero på hur boendesituationen ser ut. Bor de på landsbygden med väldigt få grannar kan det vara en situation som kan tyda på jäv medan om de bor centralt i en stad med många olika grannar så kan de trots att de bor relativt nära varandra förbli mer anonyma för varandra. Hoppas du fått svar på din fråga! Vänligen,

Kan en tilltalad som överklagar en dom i brottmål meddelad av tingsrätten dömas till strängare straff av hovrätten?

2019-10-16 i Domstol
FRÅGA |Om den som blivit dömd för brott överklagar domen men inte åklagaren kan hovrätten utdöma ett strängare straff för den som blivit dömd då?
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Du vill veta om huruvida någon som överklagar en dom i ett brottmål kan bli dömd till ett strängare straff än vad som dömdes ut i den första instansen (t.ex tingsrätten). Vad säger lagen? Den viktigaste lagen som reglerar domstolarna är rättegångsbalken (RB). Av 51:25 1 st RB kan man utläsa att hovrätten inte får utdöma en strängare påföljd än tingsrätten om det var den tilltalade som överklagade. Inte heller får hovrätten döma till en strängare påföljd om åklagaren överklagar till den tilltalades fördel. Denna bestämmelse är ett uttryck för en processrättslig princip som kallas reformatio in pejus som på latin ungefär betyder "ingen förändring till det sämre får ske". Hovrätten får alltså inte döma till ett strängare straff än tingsrätten om bara den tilltalade överklagar domen. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Med vänlig hälsning,

Hur driver jag en process om avtalsbrott?

2019-11-09 i Domstol
FRÅGA |Enigt skriftlig och muntlig överenskommelse skulle jag arbeta fem veckor under nästa år inom ett större företag (via mitt aktiebolag). När jag två månader innan förhörde mig om detta visade det sig att de anställt en annan på heltid och att mina tjänster därför inte behövdes. Är detta ett avtalsbrott som kan ersättas med skadestånd för förlorad inkomst? Hur driva en sådan process i så fall?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår din fråga har det avtalats med ett större företag om att du ska arbeta inom det fem veckor under nästa år. När du två månader innan förhörde dig om det uppdagades att företaget anställt en annan på heltid och att dina tjänster inte behövdes. Du undrar därför om detta är ett avtalsbrott som kan ersättas med skadestånd avseende förlorad inkomst.Som jag tolkar det utifrån hur du ställt din fråga skulle du arbeta på företaget via ditt aktiebolag, innebärande att det inte är en arbetsrättslig fråga enligt vilken du är att räkna som arbetstagare utan en avtalsrättslig mellan era två företag. Att inte fullfölja ett ingånget avtal kan innebära ett avtalsbrott, vilket ditt företag kan ha rätt till ersättning för. Utgångspunkten är att avtal ska hållas. När det gäller avtalsbrott på grund av avtalsbrott brukar man prata om det negativa respektive det positiva kontraktsintresset. Det negativa kontraktsintresset innebär att den skadelidande har rätt till ersättning för de direkta kostnader som den orsakats av genom avtalsbrottet. Det positiva kontraktsintresset innebär däremot att man ska få ersättning i den grad att man hamnar i samma situation som om avtalet skulle ha fullgjorts, dvs. dels ersättning för de direkta förluster du lidit, dels ersättning för den vinst du hade fått genom ett fullgjort avtal. Vilket av beräkningssätten som är tillämpligt avgörs från fall till fall och är beroende av hur avtalet är utformat och vilka parterna är. I ditt fall torde det dock gå att argumentera för ersättning enligt det positiva kontraktsintresset.För att driva processen ska du stämma det andra företaget i domstol. Den domstol du ska vända dig till, om ni inte avtalat annat, är rätten i den ort där din motpart har sin hemvist. För ett företag gäller som hemvist den ort där styrelsen har sitt säte eller, om säte för styrelsen ej är bestämt eller styrelse ej finns, där förvaltningen sker (10 kap. 1 § Rättegångsbalken, RB). Din stämningsansökan ska vara skriftlig och innehålla ett bestämt yrkande (det du begär), en utförlig redogörelse för de omständigheter som åberopas till grund för yrkandet (varför du begär det), uppgift om de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis samt uppgift om vad som gör rätten behörig om inte behörigheten framgår av vad som anförs i övrigt (42 kap. 1-2 § RB). Din stämningsansökan ska även innehålla uppgift om parternas namn och hemvist, personnummer eller organisationsnummer, postadress, telefonnummer och e-postadress (33 kap. 1 § RB).Det är ofta svårt att skriva en stämningsansökan och att veta hur man bör lägga upp sitt ärende processuellt, varför det är en god idé att anlita en jurist som hjälper en. Min rekommendation är därav att du anlitar en jurist som går igenom ditt ärende och undersöker dina möjligheter till framgång. Juristen kan i ett första skede tillställa din motpart ett krav om skadestånd, om företaget inte godtar det och ni inte kan komma överens om annat belopp, kan juristen lämna in en stämningsansökan och företräda dig. En jurist på Lawlines juristbyrå kan hjälpa dig vidare med detta. Om du är intresserad är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Register över domar

2019-10-30 i Domstol
FRÅGA |Hej'I samband med en minst sagt besvärlig separation blev jag dömd för ofredande. Upptäcker nu fem år senare att man kan finna att jag varit föremål i brottsmål på internet trots att jag blev frikänd efter överklagan till hovrätten. Det känns givet orättvist att man kan använda mig på det sättet på internet. Kan jag göra något åt detta?
Hanna Kanon |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Uppgifter sparas dels i belastningsregistret, dels i register som domstolar för över alla sina domar.I lagen om belastningsregister finns bestämmelser om gallring, t.ex. om en överrätt genom dom eller beslut frikänt den registrerade för den åtalade gärningen, vilket blir aktuellt i ditt fall (https://lagen.nu/1998:620#P16S1). Någon motsvarande regel finns inte när det kommer till registret som domstolar ska föra över domar. Huvudregeln är istället att en domstol ska föra register över brottmål på obestämd tid (https://lagen.nu/1942:740#K6P1S1), och varje år för även alla registrerade domar samman i inbundna böcker som sparas på obestämd tid (https://lagen.nu/1996:271#P32S1). Du kan försöka att kontakta Lexbase och Google och be om att få dessa dokument borttagna, men de har ingen skyldighet enligt lag att ta bort dem.

Hur väcker man en talan i en tingsrätt?

2019-10-27 i Domstol
FRÅGA |Hur ska man gå till väga för att göra "en talan om skadeståndsskyldighet vid en tingsrätt" pga att hundägare som orsakat skada på min hund vägrar betala vetrinärkostnaderna ?
Mellin Sahin |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Rättsregler om hur en talan ska väckas återfinns i rättegångsbalken (RB). En rättegångsprocess inleds med att käranden (den som stämmer motparten) utformar en stämningsansökan (42 kap. 1 § RB). Stämningsansökan ska sedan skickas in till tingsrätten i den ort där svaranden har sin hemvist (10 kap. 1 § första stycket RB). Du måste alltså skriva en stämningsansökan som du sedan skickar in till rätten för att därmed väcka en talan.Vad ska en stämningsansökan innehålla?Det finns ett antal punkter som måste finnas med i en stämningsansökan (42 kap. 2 § RB). Jag kommer att redogöra för dessa punkter här nedan. YrkandeEn stämningsansökan måste innehålla ett bestämt yrkande (42 kap. 2 § första stycket 1 RB). I yrkandet ska man kort och koncist ange vad man vill att domstolen ska meddela för domslut. Du ska alltså i yrkandet ange vad du vill att domaren ska meddela för dom. GrunderVidare ska en stämningsansökan innehålla de grunder som käranden åberopar till stöd för sitt yrkande (42 kap. 2 § första stycket 2 RB). Här ska du beskriva vad som har hänt och övriga relevanta omständigheter som visar att du har rätt till det du har yrkat. Grunderna ska ha beskrivits utförligen. BevisningStämningsansökan ska även innehålla de bevis som man vill åberopa (42 kap. 2 § första stycket 3 RB). Detta innefattar både skriftliga och muntliga bevis. Om skriftlig bevisning åberopas, bör detta lämnas in till rätten i samband med ansökningen (42 kap. 2 § fjärde stycket RB). För varje bevis som man åberopar, ska även ett bevistema anges i stämningsansökan (42 kap. 2 § första stycket 3 RB). Bevistemat ska ange vad man som part vill styrka med det bevis som man har åberopat. Detta ska anges preciserat. Utöver nämnda punkter, ska en stämningsansökan innehålla personuppgifter m.m. (33 kap. 1 § RB). Stämningsansökan ska även vara undertecknad av käranden eller dennes ombud (42 kap. 2 § tredje stycket RB). Om du behöver vidare hjälp i ditt ärende, rekommenderar jag att du tar kontakt med vår juristbyrå. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information. Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning

Hur begär man resning?

2019-10-15 i Domstol
FRÅGA |Hej,Jag skulle vilja inledda en resning process och undrar hur ska jag kunna gå till väga.Målet är från 2006 och 2011Tacksamt för återkopplingBästa hälsningar
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Resning är ett extraordinärt rättsmedel och godkänns endast i undantagsfall. Om resning beviljas innebär det att den gamla domen rivs upp och en ny rättegång ska hållas. Vad krävs för att resning ska beviljas?Huvudregeln inom svensk rätt är att domen är gällande när den vunnit laga kraft, dvs när överklagandetiden gått ut. För att kunna begära resning krävs något särskilt så som att det exempelvis framkommit ett nytt bevis som inte tidigare var känt och att detta skulle ändra utgången i målet (58 kap. 2 § RB). Vilka tidsfrister gäller?Som huvudregel gäller att ansökan om resning till men för den tilltalade ska göras inom ett år från det att sökanden fick kännedom om det förhållande som ansökningen grundas på (58 kap. 4 § RB). HD har godkänt bevisning som varit känd i mer än ett år innan resningsansökan inkom eftersom de ansåg att den fått ny betydelse sett i ljuset av annan bevisning, se NJA 2013 s. 931. Hur ansöker jag om resning?Om domen du vill begära resning för är en tingsrättsdom görs resningsansökan till Hovrätten. Är det en hovrättsdom du vill begära resning för görs ansökan hos Högsta domstolen (58 kap. 4 § RB). I resningsansökan ska man ange den dom som ansökan avser, det förhållande ansökan grundas på, skälen för ansökan samt de bevis man vill åberopa och vad som ska styrkas med varje bevis. Ansökan ska undertecknas av sökanden själv eller hens ombud (58 kap. 5 § RB).Högsta domstolen har en färdig blankett om resning man kan fylla i och skicka in. Den hittar du här.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar