Hur får domare formulera sig i domskäl?

2020-06-30 i Domstol
FRÅGA |domslut. Jag bevistade en rättegång i en liten småländsk stad, ett vårdnadsärende. Båda parter var väl bekanta för mig och jag hade läst alla dokument i utredningen. Domslutet var acceptabelt och inte överraskande, däremot sättet att formulera domen. Den ena av parterna var i ord veritabelt attackerad, belagd med att framföra osanningar och att ha itutat de barn det gällde precis vad de skulle säga i olika samtal. Hur kan man bevisa något sådant? Domen avslutades med ett direkt hot om att om den ena parten inte slutade upp med detta sitt beteende skulle den andra parten få vårdnad. Får en domare uttrycka sig på ett sådant sätt, det är min fråga. Mitt arbetsområde är psykologi med allt vad det innebär.
Emilia Nordström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!De framförda osanningarnaVid rättegångar kan det vara svårt att bevisa exakt vad som har hänt i ett hem, eftersom det sällan finns vittnen, utan man får utgå ifrån de olika parternas utsagor. Domstolen gör då en bedömning av hur trovärdig de olika utsagorna. Jag antar att det som har hänt här är att domstolen ansett att partens utsagor av olika skäl inte var trovärdiga och därför ansetts "framföra osanningar" som du säger."Hotet" om andra parten ska få vårdnadEn domare ska uttala sig om vad som talar för och emot att en viss part får eller inte får vårdnad. Då kan en domare uttala att ett visst beteende kan tala för att ett visst beteende kan tala för att en förälder inte bör vara vårdnadshavare till sina barn.Däremot bygger svensk rätt på den s.k. omedelbarhetsprincipen, som innebär att en domare bara får döma över vad som förekommit vid huvudförhandlingen, vilket framgår av 17 kap. 2 § RB. Det innebär att det inte är tillåtet för en domare att bestämma sig i förväg för hur hen ska döma i en rättegång, eftersom hen omöjligt kan veta vad som kommer förekomma vid huvudförhandlingen. Alltså om en ny tvist skulle uppkomma om vårdnad får en domare bara hänvisa till vad som framkommer vid huvudförhandlingen, och får inte ha bestämt sig sedan tidigare om ett visst utfall.Dessutom får inte samma domare döma i olika instanser för samma ärende. Om domen alltså skulle överklagas har inte samma domare möjlighet att döma ärendet i den överklagade domstolen. Detta för att en domare då anses vara jävig (partisk).Hoppas du fick var på din fråga!Med vänlig hälsning,

Slipper tilltalad att dömas för brott om tilltalad inte närvarar vid rättegången?

2020-06-24 i Domstol
FRÅGA |Hej! Är det sant att man kan strunta i att komma till en rättegång för att slippa bli dömd för ett brott?
Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om rättegångsprocessen och om dom i tilltalads utevaro finns i rättegångsbalken (RB).Det finns möjligheter att döma i ett mål där den tilltalande inte är närvarande. Om en tilltalad uteblir från ett rättegångstillfälle för huvudförhandling eller inställer sig genom ombud då den tilltalade har av domstolen förelagts att infinna sig personligen, ska domstolen i första hand pröva om målet kan avgöras trots att den tilltalade har inställt sig endast genom ombud eller har uteblivit (46 kap. 15 § RB).Stycket ovan hänvisar till nästkommande paragraf i rättegångsbalken (46 kap. 15 a § RB), som stadgar att om saken (det som målet gäller) kan utredas tillfredsställande, får målet avgöras trots att den tilltalade har inställt sig endast genom ombud eller har uteblivit, om1. det inte finns anledning att döma till annan påföljd än böter, fängelse i högst sex månader, villkorlig dom eller skyddstillsyn eller sådana påföljder i förening,2. den tilltalade, har avvikit eller håller sig undan på ett sådant sätt att den tilltalade inte kan hämtas till huvudförhandlingen eller3. den tilltalade lider av en allvarlig psykisk störning och den tilltalades närvaro är därför inte nödvändig.Punkterna ovan samt karaktären och svårhetsgraden beträffande det eller de brott som åtalet omfattar är alltså viktiga omständigheter som ska prövas vid frågan om en tillfredsställande utredning kan uppnås även om den tilltalade inte närvarar vid rättegången.Om det inte är möjligt för domstolen att avgöra målet i den tilltalades utevaro, ska rätten ta ställning till om ett förelagt vite ska dömas ut. Domstolen ska också ta ställning till om det är aktuellt att den tilltalade ska hämtas till domstolen, antingen omedelbart eller till en senare dag om det föreligger skäl för hämtning, eller häktas om förutsättningar för häktning är uppfyllda (46 kap. 15 § RB).Svar på din frågaDet går alltså inte att strunta i en rättegång med förhoppningarna om att inte bli dömd för ett brott. Rättegången kan hållas i den tilltalades utevaro om förutsättningarna för att saken kan utredas tillfredsställande är uppfyllda. Är förutsättningarna inte är uppfyllda kan domstolen förelägga att vite ska utdömas och att den tilltalade istället ska hämtas eller häktas. Jag hoppas att detta besvarade din fråga! Har du fler frågor kan du ställa dem här. Vänligen,

Hur ska regeln RB 1:3d tolkas?

2020-06-20 i Domstol
FRÅGA |vad menas med detta? 3 d § I tvistemål där förlikning om saken är tillåten ska tingsrätten alltid bestå av en lagfaren domare, om värdet av vad som yrkas uppenbart inte överstiger hälften av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken.Om tvistemål har högre belopp (70 000 kr) är en förlikning då inte tillåten ?
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Tvistemål kan delas upp i två måltyper: Mål där förlikning är tillåten och mål där förlikning inte är tillåten. Ett exempel på mål där förlikning är tillåten är köprättsliga tvister, och ett exempel på mål där förlikning inte är tillåten är vårdnadsmål.Regeln du skriver om innebär inte att tvistemål där vad som yrkas överstiger hälften av prisbasbeloppet (d.v.s. 23 650 kr år 2020) inte får förlikas. Regeln säger ingenting om vilka mål som får förlikas eller inte. Regeln berättar istället hur domarsammansättningen vid så kallade förlikningsbara "småmål" ska se ut. Det innebär att om det aktuella målet är exempelvis ett vårdnadsmål (vilket inte är förlikningsbart) så är regeln inte tillämplig. För att göra det tydligare kan man formulera det som en fråga:Fråga: Hur ska domarsammansättningen se ut vid ett tvistemål?Motfråga 1: Är förlikning tillåten?Om svaret på motfråga 1 är "ja" kommer vi till motfråga 2: Är värdet på vad som yrkas mer än ett halvt prisbasbelopp?Om svaret på motfråga 2 är "nej" får viSvar: Tingsrätten ska alltid bestå av en lagfaren domare.Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline på nytt!Vänliga hälsningar,

Kan ett domslut som strider mot lag prövas på nytt?

2020-05-27 i Domstol
FRÅGA |Finns det en lag som säger att ett domslut som i sig själv är korrektinte är giltigt / inte får verkställas om domslutet möjliggör att kringgå en befintlig lag?
Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Alla domstolar ska följa lagen när de dömer i enskilda fall. Om en domstol finner att en bestämmelse står i strid med grundlagen eller en annan överordnad lag får dock domstolen bortse från den aktuella bestämmelsen (11 kap. 14 § Regeringsformen). Det finns en möjlighet att få en dom som vunnit laga kraft att prövas igen. Detta kallas för resning och ska beviljas där grova rättegångsfel förekommit eller om rättstillämpningen uppenbart strider mot lag (58 kap. 1-2 § Rättegångsbalken). Sammanfattningsvis kan ett domslut som strider mot befintlig lag prövas på nytt genom resning.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Jäv om en domare dömer samma person i flera mål?

2020-06-25 i Domstol
FRÅGA |Hej;Hur många mål, där en och samma person är inblandad, kan en domar döma innan frågan om jäv aktualiseras? Konkret: Kan det bli fråga om jäv ifall en domar ha dömt 2 tvistemål, en häktningsförhandling och ett brottmål där samma person är inblandad?Tack på förhand!
Emilia Nordström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är jäv?Det finns en del olika typer av jävssituationer som regleras i 16 § förvaltningslagen (FL):Sakjäv eller intressejäv (första punkten)Släktskapsjäv (också första punkten)Ställföreträdarjäv (andra punkten)Ombudsjäv (också andra punkten)Tvåinstansjäv (tredje punkten)Delikatessjäv eller grannlagenhetsjäv (fjärde punkten)Tvåinstansjäv innebär att om den som för en myndighets räkning tar del i handläggningen på ett sådant sätt som kan påverka myndighetens beslut i ärendet är jävig om hen medverkat i den slutliga handläggningen av ett ärende hos en annan myndighet och därmed har tagit ställning till frågor som myndigheten ska pröva i egenskap av överordnad instans.UndantagetDet är dock inte garanterat att det innebär att jäv föreligger, för det finns nämligen en undantagsbestämmelse i 16 § 2 st. FL som innebär att även om det föreligger en omständighet som formellt grundar jäv ska det vara möjligt att bortse från den omständigheten om frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse i ärendet. Bestämmelsen tar sikte på sådana fall där handläggaren uppenbart saknar varje möjlighet att låta sig påverkas av några ovidkommande omständigheter. Däremot ska den undantagsbestämmelsen tillämpas sparsamt vilket framgår av att det ska vara "uppenbart" att frågan om opartiskhet saknar betydelse.Vad händer om handläggaren är jävig?Enligt 17 § FL får den som är jävig inte handlägga ärendet, vilket innebär att den jävige inte får ta befattning med ärendets beredande eller avgörande. Det som är jävig får inte heller närvara när ärendet avgörs.Ditt konkreta exempelEnligt 4 kap. 13 § p. 8 rättegångsbalken (RB) anses en domare jävig om denna före huvudförhandling i brottmål har prövar frågan om den tilltalade har begått gärningen. Den bedömning som görs i samband med olika beslut om straffprocessuella tvångsmedel (såsom häktning) hamnar utanför tillämpningsområdet av denna bestämmelse. Anledningen till det är att den typen av frågor inte kräver ingående prövning om skuldfrågan.Att döma samma person vid två olika ärenden omfattas inte av tvåinstansjävet. Tvåinstansjäv innebär att en person kan vara jävig om hen deltar i behandlingen av ett ärende i flera olika organ. Alltså att dömas av samma person i två olika tvistemål lär inte omfattas av jävsbestämmelsen.Hoppas du fick var på din fråga!Med vänlig hälsning,

När är förlikning i tvistemål tillåtet?

2020-06-21 i Domstol
FRÅGA |frågan var - är förlikning tillåten vid tvistemål 70 000 kr .svaret jag fick var inte entydig .
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tvistemål kan delas upp i två olika kategorier; dispositiva och indispositiva. Indispositiva mål är exempelvis olika familjemål så som vårdnad av barn eller äktenskapsmål där förlikning inte är tillåtet. De allra flesta tvistemål är dispositiva och då är förlikning om saken tillåtet. Exempel på dispositiva tvistemål är tvister om penningfordringar för utfört arbete eller annan utebliven betalning. Det är alltid tillåtet att förlikas i dispositiva tvistemål. Det finns alltså inte någon beloppsbegränsning. Är ditt mål ett dispositivt tvistemål är förlikning om saken tillåtet. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Vilka möjligheter finns för att pröva målet igen?

2020-05-30 i Domstol
FRÅGA |Hej, Om ansökan om prövningstillstånd redan är gjord inom rätt tid och avslagits, är det då över? Då tiden efter detta runnit ut finns det då ingen möjlighet att ansöka om prövningstillstånd mera? Eller finns det möjlighet att fortsätta att söka prövningstillstånd för att få resning i målet? Möjligen göra ansökan annorlunda (tydligare formulera vad, när, hur och varför) m.m. Min undran grundar sig i att jag sett andra t.ex morddömda fått resning efter att efter flertal gånger sökt prövningstillstånd. Vilka möjligheter finns det, eller rättare sagt, finns det några möjligheter?
Elin Giding |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Jag antar att du menar att du begärt prövningstillstånd i Högsta domstolen men att begäran avslagits. Beslutar Högsta domstolen att inte meddela prövningstillstånd kan det beslutet inte överklagas, utan hovrättens avgörande är det som gäller. Det är sällan prövningstillstånd meddelas då huvudregeln är att prövningstillstånd enbart ges om Högsta domstolens dom eller beslut kan få betydelse som prejudikat, dvs. ge vägledning för hur domstolarna ska bedöma liknande fall. Detta betyder dock inte att det inte finns möjlighet att målet prövas igen genom att istället ansöka om resning i målet. Resning är ett så kallat extraordinärt rättsmedel som enbart används i undantagsfall när den tidigare domen vunnit laga kraft (vilket betyder att den inte längre går att överklaga). En resning kan då begäras för att målet ska prövas på nytt. Detta beviljas om det är sannolikt att utgången av målet hade blivit en annan om det som är nytt hade varit känt för domstolen när målet avgjordes. Sådana aspekter kan vara om det tillkommit nya viktiga omständigheter eller bevis efter att målet avgjordes. Ansökan om resning kan göras med denna blankett: https://www.domstol.se/globalassets/filer/domstol/hogstadomstolen/dokument/ansokan-resning.pdf Hoppas du är nöjd med ditt svar! Du är alltid välkommen att höra av dig till oss igen vid fler frågor. Med vänlig hälsning,

När har juristdomaren utslagsröst?

2020-05-17 i Domstol
FRÅGA |Hej! Vid mål i tingsrätt är det tre nämndemän och en juristdomare som dömer. Vad gäller i ett tvistemål om olika uppfattningar har fått lika många röster? Jag har hört olika. Dels att juristdomaren har utslagsröst medan andra röster säger att juristdomaren kan "förlora" vid en 2-2 utgång.Mvh
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om omröstning i tvistemål finns stadgade i 16 kap. rättegångsbalken (RB). Där stadgas att det ska ske en omröstning när det finns skiljaktiga meningar bland rättens ledamöter (16 kap. 1 § RB). Som huvudregel gäller den mening som får majoritet av rösterna. Om det blir lika är ordförandens (juristdomarens) röst utslagsröst (16 kap. 3 § RB). Det innebär att den mening juristdomaren röstar för ska gälla för det fall det blir lika i en omröstning. I brottmål gäller istället principen hellre fria än fälla, och om det blir lika mellan rättens ledamöter i en omröstning i fråga om den tilltalade ska dömas eller ej ska hen frikännas. Juristdomaren har då alltså inte utslagsröst, utan det lindrigaste alternativet ska gälla (29 kap. 3 § RB). Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar