Tågordning vid huvudförhandling i tvistemål och ordförandens roll

2019-05-21 i Domstol
FRÅGA |Hej! Finns det någon latmask för dagordning och vem som ska framställa vad och när under ett civilrättslig mål? Med det frågat, är Tingsrätten skyldig att hjälpa en kärande/svarande att förstå själva ordningen under en huvudförhandling?
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ordföranden leder huvudförhandlingenEn huvudförhandling i ett tvistemål leds av en eller tre juristdomare, beroende på storleken på beloppet det tvistas om. En av domarna är ordförande och har bland annat som uppgift att se till att huvudförhandlingen genomförs på ett korrekt sätt. Ordföranden ska se till att ge parterna ordet och låta parterna få sagt det de vill säga.Rätten ska se till att ordning och reda iakttas och att målet blir så utrett det krävs för att rätten ska kunna fatta ett välgrundat beslut. Genom frågor och påpekanden ska rätten försöka avhjälpa otydligheter och ofullständigheter (43 kap. 4 § rättegångsbalken). I det ligger att ordföranden ska se till att parterna förstår i vilket skede huvudförhandlingen befinner sig.Ordföranden kommer därför, efter att närvarokontroll och annan formalia har genomförts, fråga om parternas yrkande och inställning till saken, sedan be parterna göra sin sakframställning och så vidare tills förhandlingen är avslutad.Är du osäker på ordningen under förhandlingen och vad du förväntas göra nu, är det inga problem att fråga ordföranden om det."Tågordningen" i kortEnkelt kan sägas att huvudförhandlingen kommer att genomföras på följande sätt:- Parterna kallas in till rättssalen- Rätten kontrollerar närvaron och om det finns andra hinder mot att hålla rättegången- Käranden får framföra sina yrkanden- Svaranden får komma med sin inställning- Parterna gör sin sakframställning- Förhör hålls med parterna- Förhör hålls med eventuella vittnen- Parterna ges möjlighet att slutföra sin talan- Parterna ges möjlighet att begära ersättning för sina rättegångskostnader- Domarna överlägger målet- Tingsrätten meddelar sin domKlicka här för att läsa en mer detaljerad beskrivning av vad som händer under rättegången.SammanfattningOrdföranden ansvarar för att huvudförhandlingen går rätt till och ska i största möjliga mån hjälpa parterna att få säga det de vill få sagt. Ordföranden förklarar vad den vill att parterna ska framföra. Du kan läsa mer om hur huvudförhandlingen går till på Sveriges domstolars hemsida eller genom att kontakta tingsrätten.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Var rättegång i tvistemål hålls

2019-05-08 i Domstol
FRÅGA |Jag behöver er hjälp. Om man blir stämd . Var kommer förhandling hållas . Där jag bor eller motpart. Kan ni ringa mig.
Linn Lindelöf |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga handlar om processrätt och regleras främst i rättegångsbalken (RB). I mitt svar kommer jag utgå från att det gäller huvudförhandling i tvistemål. Det finns många specialregler på området varför det är svårt att ge ett svar på var rättegång kommer hållas eftersom det kan skilja sig åt i olika situationer.Huvudregeln i tvistemål är att rättegången hålls där svaranden, alltså den som blir stämd, har sitt hemvist (10 kap. 1 § första stycket RB). Med hemvist menas där svaranden var folkbokförd i november föregående år (10 kap. 1 § andra stycket RB).Om du vill komma i kontakt med oss rekommenderar jag att du ringer till vår juristbyrå. Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08 533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00-16.00.

kan man blir dömd för andra brott under en huvudförhandling som man inte är åtalad för innan?

2019-04-27 i Domstol
FRÅGA |hej kan man blir dömd för andra brott under en huvudförhandling som man inte är åtalad för innan?
Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du undrar om en person som är åtalad för brott kan dömas för andra brott under under huvudförhandlingen. Regler om rättegången vid brott finns i Rättegångsbalken (RB). En person kan inte bli dömd för en gärning som denne inte är åtalad förDomarna i huvudförhandlingen får inte döma den tilltalade personen för en annan gärning än den som åklagaren åtalat personen för (RB 30 kap. 3 §). Vad gärningen innebär är den gärningsbeskrivning som oftast åklagaren skriver i sin stämningsansökan när denne åtalar personen som begått brottet. Denna gärningsbeskrivning är åklagarens beskrivning av vad som hände när personen begick brottet. Domarna får alltså döma den tilltalade personen för alla brott som ryms inom gärningsbeskrivningen. Gärningen är därför inte samma sak som själva brottsrubriceringen, alltså vad vi kallar brottet. En person som t.ex. är åtalad för "rån" skulle alltså kunna dömas för "misshandel". Som sagt förutsätter detta dock att misshandel ryms inom gärningsbeskrivningen för rånet. Exempel: Låt säga att gärningsbeskrivningen i ett åtal om rån delvis är följande: "A har genom våld stulit en plånbok från målsäganden B som B hade på sig. Våldet har bestått i att A har slagit målsäganden B till marken."Om domarna anser att det är bevisat att A slagit B men inte bevisat att A stulit B:s plånbok, så kan domarna välja att bara döma A till misshandel. Detta trots att A är åtalad för rån.Svar: Ja, en person kan bli dömd för andra brott under en huvudförhandling som denne inte är direkt åtalad för innan. Brotten måste dock rymmas inom gärningsbeskrivningen. Hoppas du fått svar på din fråga!Har du ytterligare funderingar är du välkommen att återkomma med en ny fråga!Med vänliga hälsningar

Vilka möjligheter finns att angripa en dom när domstolen blandat ihop händelser och namn?

2019-04-13 i Domstol
FRÅGA |Jag fick nyss svar på en dom från tingsrätten angående en familjetvist. Dom har blandat ihop händelser och namn i domen. Händelser som skulle kunna ändra hela domslutet. Vad gör man då.???
Therese Axén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det finns två olika sätt att få till ändring av felaktigheter i en dom. Antingen genom rättelse eller genom överklagan. Fråga är om det i ditt fall ska ske genom rättelse eller överklagan. I förarbeten anförs att möjlighet till rättelse ska tolkas restriktivt. För att rättelse ska kunna beslutas av rätten måste det vara en dom som innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av rättens eller någon annans skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende (17 kap. 15 § Rättegångsbalken, RB). Syftet med denna bestämmelse är att erbjuda en snabb och enkel väg att rätta till uppenbara felaktigheter utan att överklagande till högre rätt behöver ske. En fråga om rättelse kan tas upp av rätten självmant eller efter påpekande från en part. Rättelsemöjligheten står öppen även efter det att avgörandet har fått laga kraft, dvs efter att överklagandetiden gått ut. Att domstolen i ditt fall blandat ihop händelser och namn i domen som skulle ha ändrat hela domslutet kan anses mer allvarligt än skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende. Möjlighet till rättelse aktualiseras mer i situationer där det har uppstått mindre fel som nödvändigtvis inte behöver ha lett till att utfallet blivit felbedömt. Gränsdragningen mot förhållanden, som endast kan angripas genom överklagande till högre rätt, kan vara besvärlig. Du kan alltid begära rättelse hos domstolen, varav domstolen får avgöra om rättelse kan ske. Om domstolen inte medger rättelse så kan du överklaga domen (49 kap. 1 § RB). För att hovrätten ska kunna ta upp målet krävs prövningstillstånd. En grund för prövningstillstånd är ändringsdispens vilket innebär fall där tingsrättens dom är felaktig. Du kan alltså som grund för prövningstillstånd hävda att tingsrätten blandat ihop händelser och namn (se 49 kap. 14 § p. 1 RB). Värt att nämna är att tiden för överklagande är tre veckor och efter denna tidpunkt går det inte längre att överklaga (50 kap. 1 § RB). Vad överklagandet ska innehålla stadgas i 50 kap. 4 § RB. För fler frågor är du välkommen att ringa vår telefonrådgivning på 08-533 300 04 vänligen

Fråga om delgivning och brytande av preskriptionstiden för brott. Också fråga om när skadeståndsanspråk preskriberas

2019-05-08 i Domstol
FRÅGA |En närstående till mig har olyckligt kört på en cyklist i en rondell. Olyckan skedde tidig sommar 2017.Under hösten 2018 fick min närstående en kallelse till förhör som hen gick på.Under våren 2019 fick hen ett brev med kallelse till rättegång som ska ske hösten 2019. I detta brev fanns det ett papper som de ville att hen skulle skicka tillbaka, delgivningskvittot. Hen har nu fått två brev från åklagaren, men inte skickat in något delgivningskvitto. Dvs, hen räknas ännu inte som delgiven vad jag har förstått det som. Mina frågor: 1. Om hen inte skickar in delgivningskvittot, kan hen slippa åtal, eftersom preskriberingstiden på 2 år snart löper ut?2. Hur stor sannolikhet skulle ni säga att det är att åklagaren skickar en delgivningsman eller poliser, för att hen ska bli delgiven för ett sådant här typ av brott?3. Cyklisten har även begärt skadestånd av hen i samband med anmälan, vad händer med denna efter preskriberingstiden?
Lukas de Bruin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!1. När anses man delgiven?Enligt delgivningslagen kan delgivning ske på lite olika sätt. Så kallad vanlig delgivning innebär att den handling som ska delges, i det här fallet stämningsansökan och kallelse till rättegång, skickas till den som ska motta delgivningen. En vanlig delgivning anses ha skett när den som ska ta emot delgivningen rent faktiskt har tagit emot handlingen. Det betyder att tekniskt sett så behöver man inte signera delgivningskvittot för att ha blivit delgiven i lagens mening, det räcker med att man har emottagit handlingen. I praktiken så är delgivningskvittot dock det som utgör bevisning för att en person har blivit delgiven. Saknas det ett signerat delgivningskvitto så kan åklagaren alltså få svårt att bevisa att det har skett ett preskriptionsavbrott.2. Andra metoder för delgivningFörutom vanlig delgivning så kan delgivning ske på andra sätt. En muntlig delgivning kan ske genom att innehållet läses upp över telefon. Så kallad stämningsdelgivning kan också ske och har som specifikt syfte att se till att delgivning kan ske till personer som är svåra att nå eller som försvårar delgivning. Beträffande sannolikheten att detta kommer göras i fallet med din närstående kan jag inte göra så mycket annat än att konstatera att delgivning som utgångspunkt ska ske oavsett vad. Att personen som ska delges inte skickar tillbaka delgivningskvitto får inte som konsekvens att åklagaren och tingsrätten släpper frågan bara för att brottet inte är tillräckligt allvarligt. Rent principiellt så gäller att har åklagaren väckt åtal så ska en rättegång ske och de åtgärder som krävs för att rättegången ska kunna hållas ska vidtas. Men det är möjligt att detta är något som kan falla mellan stolarna om rutinerna brister hos tingsrätten eller hos åklagaren. I så fall kan din vän eventuellt slippa rättegång på grund av att det inte kan styrkas att det har skett en delgivning.3. SkadeståndspreskriptionÄven om brottet i sig preskriberas så kan ett skadeståndsanspråk fortfarande bli aktuellt. En vanlig skadeståndsfordran preskriberas nämligen inte förrän efter att 10 år har gått (se 2 § preskriptionslagen) och detta påverkas inte av att man inte längre kan hållas straffrättsligt ansvarig. För cyklistens del så är det dock betydligt enklare att få sitt skadeståndsanspråk prövat i samband med en brottmålsförhandling. I en brottmålsförhandling har åklagaren utrett saken och om personen anses skyldig följer skadeståndet med automatiskt. För en skadeståndstalan som väcks separat måste cyklisten själv bevisa att din vän varit vårdslös på ett sätt som leder till skadeståndsskyldighet.Med vänliga hälsningar

Vem får gå på en häktningsförhandling?

2019-04-29 i Domstol
FRÅGA |Hej! Jag har gått på förhör två gånger som vittne till ett brottsmål, så min fråga är om jag får gå (om häktesförhandlingen inte har lyckta dörrar så klart) på en av de misstänktas häktesförhandling eller inte?
Jennifer Embretsen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En häktningsförhandling är offentlig på samma sätt som en huvudförhandling i ett mål, det finns dock fler omständigheter som kan göra att förhandlingen, eller delar av denna, hålls bakom stängda dörrar, när det gäller häktningsförhandling. När man anser att det med hänsyn till utredningen är nödvändigt hålls större delen av förhandlingen bakom stängda dörrar och det som sägs vid förhandlingen får inte spridas vidare. Detsamma gäller när åklagaren påstår att det finns en kollusionsfara, risk för att den misstänkte undanröjer bevis eller på annat sätt förstör en brottsutredning.Det kan vara svårt att veta på förhand om förhandlingen kommer att hållas bakom stängda dörrar, men det du kan göra är att kontakta domstolen där förhandlingen ska hållas och fråga, eller fråga åklagare eller advokat som kanske har en aning om hur det kommer att gå till.När det gäller att du varit vittne i målet så är min uppfattning att det inte ska ha någon betydelse, eftersom att häktningsförhandlingen går ut på att pröva skäl för häktning och inte skuldfrågan. Jag råder dig dock även här att kontakta domstolen, åklagare eller advokat för att få ett säkert svar.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Lycka till!Vänligen,

Kan en domare kräva att parterna förlikas?

2019-04-22 i Domstol
FRÅGA |En rådman har kommit att jäva ut sig under ett förlikningssammanträde.Trots detta KRÄVDE rådmannen att en förlikning skulle ske mellan parterna.Är detta enl lag ok?
Henrik Åkesson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer att besvara din fråga med hjälp av reglerna i rättegångsbalken (RB).Rätten har en skyldighet att verka för att parterna ska förlikas (RB 42 kap. 17 § första stycket). Men domaren får såklart inte vägra parterna en rättslig prövning. Rådmannen kan alltså inte kräva att en förlikning ska ske mellan parterna. Jag hoppas du fått svar på din fråga. Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma! Med vänliga hälsningar

Måste man närvara vid huvudförhandlingen

2019-04-10 i Domstol
FRÅGA |Som målsägande i brottsmål om en månad, känner jag redan av min låga stresströskel vilket medför ångest/ panikattacker, hjärtklappning o blodtrycksfall. Då dessa attacker infinner sig så långt före, betvivlar jag att överhuvudtaget kunna medverka vid Tingsrätten.Min fråga är därför: ska jag föranmäla detta per omgående och vad blir konsekvenserna?Orolig
Joel Åkerlind |Hej! Och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer börja med att förklara lite om själva huvudförhandlingen (den s.k. rättegången) och vad man kan göra för att få bättre förutsättningar. Sedan kommer jag gå in på vad som kan hända ifall man inte närvarar vid rättegången.Om rättegångenJag förstår att det kan vara tungt att få möta den tilltalade under rättegången och det är för många en känslosam situation att sitta i rätten. Däremot är domstolarna duktiga på hantera detta och de kommer att ta pauser där det behövs samt anpassa förhandlingens gång efter förutsättningarna (så långt det går).Om du tror att du kommer ha svårigheter med att närvara i rätten, behöver du ta kontakt med åklagaren eller ditt målsägandebiträde (om du har ett sådant) och förklara varför. Domstolen kan då bestämma att ex. den tilltalade ska följa förhöret med dig från ett annat rum.Att utebli från rättegångOm det är så att du behöver höras i målet, kommer förhandlingen att ställas in om du inte är där (RB 46:2 punkt 4). I vissa måltyper är just förhöret med målsägande den centrala bevisningen och det är därför väldigt viktigt att just målsägande är med under själva rättegången.Om man som målsägande uteblir fast man ska höras, kan rätten förelägga ett vite. Rätten kan även besluta att målsägande ska hämtas till domstolen. Hämtningen kan ske omedelbart eller till en senare dag. Ett skäl för att bli hämtad är om det kan antas att målsägande inte kommer att följa en ny kallelse till domstolen (RB 46:14).SammanfattningTa kontakt med åklagaren eller ditt målsägandebiträde och förklara din situation, om du känner att det kommer bli svårt att närvara vid rättegången. De är vana att hantera sådana här omständigheter och kommer vara till hjälp.Jag hoppas du har fått svar på dina frågor och att det löser sig till det bästa. Du är varmt välkommen att ställa fler frågor om du undrar något mer.Med vänlig hälsning