Hur fungerar klagan över grovt rättegångsfel (domvilla)?

2018-11-17 i Domstol
FRÅGA |Hej, om det vid en tingsrättsförhandling begåtts en hel del fel, som skulle ha haft avgörande betydelse på målet och dom, dvs. rättegångsfel, hur är gången då om man vill få saken prövad igen? Ska domen överklagas och åter förpassas till TR eller?
Fredrik Rising |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det beror på!Om det är så att överklagandetiden för Tingsrättens dom inte har gått ut så är det klart enklast att överklaga Tingsrättens dom till Hovrätten ((49:1 Rättegångsbalken (RB)). Hovrätten har en kontrollerande funktion och därför kommer de därför helt enkelt att "kontrollera" att Tingsrättens dom är riktig. Och om den inte är det så har de möjlighet att meddela ett annat domslut än Tingsrätten.Men är det däremot så att överklagandetiden för Tingsrättens dom har gått ut, och det förekommit grovt rättegångsfel, så finns det möjlighet att klaga över domvilla. Domvilla är i princip synonymt med "grovt rättegångsfel". Det kan exempelvis röra sig om uppenbart lagstridig rättstillämpning (som i och för sig också kan vara grund för resning enligt 54:10 RB). Ansökan om domvilla görs skriftligen hos domstol, och beroende på vilken instans som meddelat domen till HovR eller HD (59:2 RB) Om det är så att domstolen finner att domvilla anses föreligga ska domen undanröjas (59:1 RB). Observera att det görs en prövning huruvida domvilla anses föreligga eller inte. Det finns starka ändamålsenliga skäl att inte undanröja domar slentrianmässigt. Men självklart ska det finnas möjlighet att undanröja domar som är materiellt oriktiga. En ansökan om domvilla innebär i princip att man säger till domstolen: "gör om, gör rätt".Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh

Kan domstolen döma mindre än vad part yrkat och kan den på eget bevåg jämka yrkande?

2018-11-15 i Domstol
FRÅGA |Om en kärande yrkar skadestånd med 100.000:-, får domstolen utan svarandens jämkningsyrkande döma ut jämkat skadestånd, t.ex. pga av kärandens medvållande?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga besvaras i 17 kap. 3 § rättegångsbalken, "dom må ej givas över annat eller mera, än vad part i behörig ordning yrkat"; parterna bestämmer processens omfång. Detta innebär, att parternas yrkanden i en process utgör ramen för processen och domstolen kan inte döma ut mer än vad parterna yrkar. Domstolen är alltså "begränsad" efter yrkandet. Exempelvis: i det fall du yrkar 20 000 kr så kan domstolen endast döma så att du får 20 000 kr eller mindre (och inte mer). Om du yrkar 50 000 kr så kan domstolen endast döma så att du får 50 000 kr eller mindre (och inte mer).Enligt principen jurit nova curia (rätten känner lagen), ska även rätten som pröva vilka rättsregler som är tillämpliga. Det innebär, att även om inte svarande yrkar på jämkning, kan domstolen jämka kärandens yrkande.Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma!

Kan jag få en betalningsanmärkning utan att målet är avslutat hos tingsrätten?

2018-11-09 i Domstol
FRÅGA |Kronofogden har överlämnat ett mål till tingsrätten för fortsatt handläggning!Hur lång tid tar det innan målet behandlas?Kan jag få en betalningsanmärkning utan att målet är avslutat hos tingsrätten?Om vi under tiden når en uppgörelse eller förlikning - vem meddelar detta till Tingsrätten eller Kronofogden ???
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!HandläggningstidHandläggningstiden för tvistemål påverkas av att många mål blir avgjorda snabbt genom att parterna, med eller utan tingsrättens hjälp, kommer överens om hur tvisten ska lösas. Tvistemål som avgörs efter huvudförhandling kan ha en handläggningstid på uppemot ett år och längre, men i sådana fall har man också haft ett förberedande sammanträde i tingsrätten och skriftväxling i olika frågor. Det är dessvärre inte möjligt att besvara denna del av frågan mer ingående. Handläggningstiden beror nämligen på flera olika faktorer.Kan betalningsanmärkning utfärdas under tiden för handläggning i tingsrätt?Ett betalningsföreläggande från Kronofogdemyndigheten ger ingen betalningsanmärkning för dig som är privatperson och det betyder inte att någon har slagit fast att du är betalningsskyldig. Det är en uppmaning att antingen betala eller inom en viss tid protestera mot vad fordringsägaren påstår. Om du inte protesterar medger du att du är betalningsskyldig. Då kommer Kronofogdemyndigheten att meddela ett så kallat utslag, vilket innebär att det registreras en betalningsanmärkning på dig i kreditupplysningsföretagens register.Om du har protesterat mot fordran (vilket du har gjort) hos Kronofogdemyndigheten kan den som kräver dig på pengar välja att ta ärendet vidare till domstol. Om du anser att du inte är betalningsskyldig, men din skuld har hunnit bli ett mål i domstol är det viktigt att du följer domstolens anvisningar om att svara på brev och att komma till domstolen om du kallas. Annars kan domstolen komma att meddela en så kallad tredskodom. En tredskodom ger dig en betalningsanmärkning hos kreditupplysningsföretagen och är mycket svår att få bort därifrån.Det ska även noteras, att det inte är Kronofogdemyndigheten som utfärdar betalningsanmärkningar. Ordet betalningsanmärkning är kreditupplysningsföretagens samlingsnamn på olika uppgifter som de samlar in från olika håll. Skulle kreditupplysningsföretaget ifråga önska utfärda betalningsanmärkning under tiden förhandläggning i domstol, kan de göra så. Det är dock inte särskilt troligt, eftersom fordran är tvistig, det vill säga, ni tvistar om huruvida skulden är giltig.Vem meddelar överenskommen förlikning? Kommer ni till en överenskommelse under tiden för tvistens handläggning, får någon av er (förslagsvis båda parterna) eller era ombud meddela domstolen och Kronofogdemyndigheten.SlutsatsDet är dessvärre inte möjligt att precist besvara hur lång handläggningstiden är i tingsrätten. Handläggningstider uppemot ett år är dock inte ovanliga. Du kommer med stor sannolikhet inte få en betalningsmärkning under tiden för handläggningen. Ni som parter eller ombud meddelar domstolen och Kronofogdemyndigheten om eventuell förlikning.Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma till mig på pontus.schenkel@lawline.se!

Får jag spela in samtal i domstol?

2018-10-27 i Domstol
FRÅGA |Om jag är kärande i ett ärende (muntlig förhandling) i förvaltningsrätten, får jag då spela in. Jag är med och pratar och för samtalen framåt.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Som utgångspunkt är det tillåtet att företa ljudupptagningar i rätte, dvs att spela in samtal. Det förbud som finns är ett förbud mot att fotografera och filma i rättssalen. Bildupptagning och bildöverföring från rättssalen får bara ske om det följer av lag (5 kap. 9 § andra stycket Rättegångsbalken, RB). Som exempel när sådant får ske enligt lag är när domstolen spelar in förhör under förhandlingen.Det är rättens ordförande som har till uppgift att upprätthålla ordningen och att meddela de ordningsregler som behövs (5 kap. 9 § första stycket RB). Rätten får förbjuda dig eller andra att spela in ljud under ett förhör om det kan antas att det besvärar den som hörs i sådan grad att det blir till men för utredningen (5 kap. 9 § andra stycket RB).Sammanfattningsvis innebär det att du får lov att spela in ljud i domstol, om inte rätten beslutar om annat i det enskilda fallet.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Förfarandet i ett förenklat tvistemål

2018-11-17 i Domstol
FRÅGA |Hej, Jag köpte en bil genom mitt AB. Förutom garanti på bromsar var det ingen annan garanti på bilen. Efter köpet visade det sig att bromsarna måste åtgärdas och att tanken läckte. Efter kontakt med bilhandlaren, blev jag informerad att de skulle fixa tanken. Efter skriftlig kontakt, vägrade de att åtgärda bromsarna och tanken. Tanken är nu utbytt (den var sönderrostad), och bromsarna har åtgärdats till en totalkostad av 17368kr. Jag tänkte ta' målet vidare till ett FT.FrågorRepresenterar jag mig själv i domstol, eller går jag via en juridisk byrå typ Lawline?Hur ansöker man om ett FT?Hamnar målet där jag eller bilfirman är bokförda (Nyköping eller Eskilstuna)?Om jag vinner målet, blir bilfirman ålagd att betala reparationskostnaderna? Om de vägrar betala, vad händer då?Är KFM ett bra alternativ?Hälsningar.
Josef Lindström Habta |SvarHej och tack för att du vänder dig till Lawline! Eftersom dina frågor rör processrätt blir rättegångsbalken (1942:740) (RB) direkt tillämplig. Jag kommer även kort beröra lite regler om utmätning som framgår i utsökningsbalken (1981:774) (UB). Jag kommer besvara dina frågor i den ordning du har ställt dem.Vem representerar dig? I 12 kap. 1 § RB framgår att en parts talan må föras genom ombud. Det innebär att du alltid har möjligheten att anlita ett ombud men det är inte något krav. Hur ansöker man om ett FT? När du vill att tingsrätten ska pröva din tvist är det första steget för dig att skicka in en stämningsansökan. Hur en sådan ser ut och vad den ska innehålla hittar du här: http://www.domstol.se/Tvist/Stamningsansokan/. Det är alldeles riktigt det som du skriver, nämligen att eftersom ditt yrkade värde uppenbart inte överstiger hälften av ett prisbasbelopp så kommer tvisten handläggas som ett förenklat tvistemål (FT-mål), 1 kap. 3d § RB. Det är inget särskilt förfarande som du behöver beakta vid ett FT-mål utan du behöver bara skicka in en stämningsansökan. När en stämningsansökan kommer in till tingsrätten kontrolleras den så att b.la domstolen är behörig, om ansökningsavgiften är betald samt det belopp som käranden (du) yrkar på. När de ser att ditt belopp kommer de därför handlägga det som ett FT-mål. Hamnar målet där jag eller bilfirman är bokförda?Huvudregeln är att talan ska väckas där svaranden har sin hemvist, det är det område där en fysisk person är folkbokförd eller som i ditt fall där ett bolags styrelse har sitt säte, 10 kap. 1 § RB. I ditt fall ska alltså talan väckas där bilfirman har sitt säte. Om jag vinner målet, blir bilfirman ålagd att betala reparationskostnaderna? Om de vägrar betala, vad händer då? Är KFM ett bra alternativ? Om du drar startar en process i domstol om att bilfirman ska betala reparationskostnaderna och du vinner målet i sin helhet, skulle det innebära att bilfirman blir ålagda att betala. Om domen inte överklagas av bilfirman vinner den laga kraft och kan inte längre överklagas. Att domen har vunnit laga kraft innebär att den kan verkställas. Det innebär att svaranden (bilfirman) åläggs att betala. Om de fortfarande inte betalar bör du kontakta Kronofogdemyndigheten (KFM) som kan hjälpa dig få dina pengar. Detta gör du genom att skicka in en ansökan om verkställighet till KFM och på så sätt få hjälp av dem att få betalt. Se 1 kap. 1 §, 3 kap. 1 § Utsökningsbalken (1981:774) (UB)Hoppas du fann detta svar hjälpsamt. Vänliga hälsningar, Josef Lindström Habta

Föreligger processhinder om en mellandom överklagas?

2018-11-09 i Domstol
FRÅGA |Hej,Har en fråga gällande ett tvistemål.Rätten beslutade att en mellandom skulle göras i målet. Vilket också gjordes. Rätten informerades om att mellandomen skulle komma att överklagas. Rätten bestämde sig dock ändå genomföra huvudförhandlingen till trots att mellandomen inte trätt i laga kraft, vilket också fastslogs av hovrätten.Käranden hävdade vid inledningsvis i huvudförhandlingen att det förelåg rättegångshinder för att genomföra huvudförhandling. Huvudförhandlingen i målet genomfördes dock ändå, vilket påverkade utgången av densamma.Är det inte att betrakta som ett rättegångsfel?Med vänlig Hälsning
Therese Axén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Mitt svar är uppdelad i olika delar. Första delen handlar allmänt om mellandomar medan den andra och tredje delen mer återkopplar till din fråga som jag uppfattar den. Olika former av mellandomar Syftet med mellandomar är att "bryta ut" och avgöra en fråga för att därefter kunna avgöra hela målet utan att behöva pröva återstående frågor. När mellandom prövas så får resten av målet vilandeförklaras det vill säga vänta enligt 17 kap 5 § tredje stycket Rättegångsbalken, RB. Detta är dock ingen obligatorisk regel. Vad som utgör en mellandom regleras i 17 kap 5 § första och andra stycket RB. Det finns olika fall av mellandomar och vilken det är fråga om i ditt fall kan jag inte avgöra då jag inte vet vad målet handlar om. I 17 kap 5 § första stycket RB anges fall där en talans prövning är beroende av en annan talan som handläggs i samma rättegång. Rätten får ge särskild dom över den talan. Första stycket handlar alltså om två käromål som kumulerats (sammanslagits). Det kan handla om en fullgörelsetalan kumulerat med en fastställelsetalan. Ett exempel på detta är talan om rätt till ersättning på grund av ett avtal (fullgörelsetalan) och en talan om avtalets giltighet (fastställelsetalan). Som lösning kan rätten pröva avtalets giltighet i en mellandom innan dem går in på rätten till ersättning. Syftet är att det ska bli processekonomiskt effektivt. I 17 kap 5 § andra stycket RB måste två fall särskiljas. Första fallet avser mellandom över ett rättsfaktum (eller flera sådana fakta) och det andra fallet en mellandom över en fråga i målet som främst angår rättstillämpningen (eller flera sådana frågor). Ett exempel på det första fallet är huruvida ett testamente är behäftat med formfel. I sådant fall kan man pröva om detta rättsfakta föreligger innan man prövar fråga om testators eventuellt bristande själsförmögenheter. Sammanfattningsvis kan jag som sagt inte avgöra vilken typ av mellandom det är fråga om här. Däremot är en gemensam faktor för alla mellandomar att det finns en prejudiciellt samband (samband mellan det som görs till föremål för särskilt avgörande och återstoden av målet). Med andra ord är mellandomarna inte självständiga gentemot varandra. Överklagande av mellandomI din fråga anges att rätten informerades om att mellandom skulle komma att överklagas. Reglerna om överklagande är olika beroende på vilken form av mellandom det rör sig om. Enligt 49 kap 1 § och 54 kap 1 § RB får en mellandom enligt första stycket alltid överklagas direkt utan hinder. Men när det är mellandomar enligt andra stycket kan rätten bestämma att överklagande inte får ske förrän den slutliga domen överklagas och detta är för att undvika dubbla processkedjor i flera instanser. I din fråga uppfattar jag det som att överklagande ha skett direkt, varav mellandomen inte fått laga kraft. Vid ett direkt överklagande är en vilandeförklaring i allmänhet lämplig (se prop. 1989/90:71 s. 48 och 87). Rätten verkar i ditt fall ha bedömt att fortsatt handläggning av det återstående delarna av målet ska hållas. ProcesshinderFråga är om det föreligger ett processhinder att fortsätta handläggningen när mellandomen överklagats. Om en mellandom överklagas, kan det ibland leda till processekonomiska nackdelar. Det finns som nämnts ovan risk för dubbla processkedjor i flera instanser. I ditt fall har rätten valt att målet ska fortsätta handläggas trots att mellandomen inte fått laga kraft. Detta är vidare inte ett processhinder, för det finns alltid en risk att en mellandom överklagas. Om en mellandom ändras i högre instans måste tingsrätten vid återupptagandet av målet gå vidare och pröva resten av saken. Om den domen i sin tur överklagas kan målet komma att bedömas i sex instanser. För fler frågor är du välkommen att ringa vår telefonrådgivning på 08-533 300 04vänligen

Kan provanställd stämma arbetsgivaren under uppsägningstiden?

2018-10-30 i Domstol
FRÅGA |Kan provanställd stämma arbetsgivaren under uppsägningstiden?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 1 § lag (1974:371) om rättegången i arbetstvister stadgas, att lagen äger tillämpning på rättegången i tvister om kollektivavtal och andra tvister rörande förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare (arbetstvister). Det finns inga hinder mot att väcka talan under tiden för provanställning.Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma!

Fastighetsmäklare och Mäklarsamfundet nekar att betala ut skadestånd efter avslutad tvist i FRN, vad ska jag göra?

2018-10-24 i Domstol
FRÅGA |Fastighetsmäklare och Mäklarsamfundet nekar att betala ut skadestånd efter avslutad tvist i FRN till min fördel! Hur går jag vidare? Tingsrätt?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om fastighetsmäklaren är medlem i Fastighetsmäklarförbundet FMF, och det är nästan alla mäklare, vänder du dig till den organisation som mäklaren är medlem i. Alternativt stämmer du in fastighetsmäklaren i tingsrätten.Vill du ha hjälp detta kan du kontakta mig på pontus.schenkel@lawline.se Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma!