Kan man överklaga en tingsrätts dom via epost?

2021-09-23 i Domstol
FRÅGA |Kan man överklaga en tingsrätts dom via epost?
Roman Szuter |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det korta svaret är ja. Ett överklagande måste vara skriftligt men det finns inget krav på att överklagandet måste skickas med brev eller dylikt. (50 kap. 1 § och 51 kap. 1 § rättegångsbalken) Förr i tiden krävdes det att överklagandet skulle vara egenhändigt undertecknat men detta krav har tagits bort. Idag går det alltså bra att överklaga en tingsrätts dom via epost. Överklagandet ska som utgångspunkt skickas till tingsrätten och det måste komma fram inom tre veckor från den dag då domen meddelades. Ytterligare information kan finnas i överklagandehänvisningen som ska finnas med i tingsrättens dom.Jag hoppas det svarar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,

Vad innebär det att en domstol dömer utan en huvudförhandling?

2021-09-15 i Domstol
FRÅGA |Hej!Jag har blivit dömd i tingsrätten och överklagat domen till hovrätten. Hovrätten frågade om jag kunde tänka mig en förhandling utan huvudförhandling. Jag blev väldigt osäker nu och tror det kan vara en nackdel för mig. Hovrätten har meddelat att rättegången ska ske utan huvudförhandling nu och att jag har tid att yttra mig framm till 22 september. Innebär det att domen står fast från tingsrätten om jag inte kräver en huvudförhandling i hovrätten?
Hampus Lagerquist |Hej, tack för att du ställer din fråga till Lawline!SvarNej, att det inte hålls en huvudförhandling innebär inte att domen automatiskt kommer att stå fast från tingsrätten. Hovrätten kommer behöva överlägga och göra en egen bedömning utifrån allt som lagts fram i tingsrätten och det som tilläggs fram till hovrättens avgörande av målet.RättegångsbalkenHovrätten kan avgöra ett mål utan det hålls en huvudförhandling om saken kan utredas tillfredsställande:om åklagaren har överklagat endast till den tilltalades förmån,om endast den tilltalade har överklagat och hans eller hennes ändringsyrkande godtas av motparten,om det inte finns anledning att döma den tilltalade till ansvar eller döma ut påföljd eller döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening,om parterna har begärt att målet ska avgöras utan huvudförhandling, ellerom ingen av parterna, sedan fråga väckts om avgörande utan huvudförhandling, haft någon invändning mot detta.(51 kap. 13 § 2 stycket Rättegångsbalken). I ditt fall kan jag inte säga vilken grund som hovrätten grundat sitt beslut på. Att ditt fall avgörs utan huvudförhandling innebär att hovrätten kommer att överlägga enbart utifrån "handlingarna". Detta är allt som framkommit i tingsrätten och det som åklagaren och den tilltalade utvecklar sin talan med innan hovrätten kommer fram till sitt avgörande. I ditt fall har du alltså möjligheten att yttra dig och utveckla din talan fram till 22 september. Den stora skillnaden mot att det hålls en huvudförhandling är alltså att det inte kommer vara ett fysiskt möte med dig, domarna och åklagaren m.m. Istället kommer hovrätten döma utifrån det skriftliga materialet och eventuellt ljud- och bildmaterial som existerar. Men i fall då hovrätten anser att målet kan avgöras på handlingarna ska huvudförhandling hållas om någon av parterna begär det och en huvudförhandling inte är uppenbart obehövlig, vilket innebär att du bör ha en chans att ha en huvudförhandling även i hovrätten om du begär det.Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Hur överklagar man förvaltningsrättens beslut?

2021-08-27 i Domstol
FRÅGA |Om jag får avslag i förvaltningsrätten,Hur och var överklagar jag?
Ida Zackariasson |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att överklaga till kammarrättenOm du är missnöjd med förvaltningsrättens dom kan du överklaga den till kammarrätten.I förvaltningsrättens dom står det inom vilken tid och till vilken kammarrätt du ska klaga. Du måste göra ditt överklagande skriftligt.Det står i domen hur lång tid du har på dig för att överklaga. I många fall är det tre veckor som gäller, från det att du fått del av domen. Men i till exempel skattemål och socialförsäkringsmål har man oftast två månader på sig att överklaga. Därför är det viktigt att du kollar i domen så du vet inom vilken tid du kan överklaga. Vad behöver överklagan innehålla?I överklagandet ska du tala om vilket avgörande du överklagar och på vilket sätt du vill att kammarrätten ska ändra det. Om målet kräver prövningstillstånd ska du tala om varför du anser att kammarrätten ska ge prövningstillstånd. Du bör även skriva vilka bevis du vill åberopa och vad du vill styrka med varje särskilt bevis. I skrivelsen bör du också berätta vad du vill att kammarrätten ska känna till och ta hänsyn till. I bilagan till förvaltningsrättens dom kan du läsa mer om hur du ska göra.Du behöver inte skicka in material som redan skickats till förvaltningsrätten. Allt material som förvaltningsrätten haft tillgång till följer med till kammarrätten.Du ska alltid skicka in överklagandet till den förvaltningsrätt som meddelat domen. Förvaltningsrätten kontrollerar om överklagandet kommit in i rätt tid, och skickar det vidare till kammarrätten.Prövningstillstånd till KammarrättenI de flesta fall krävs det så kallat prövningstillstånd för att kammarrätten ska ta upp målet. Om kammarrätten inte ger sådant tillstånd kommer förvaltningsrättens dom att stå fast. Det framgår av domen om prövningstillstånd krävs och vad man då ska göra.Kammarrätten ger prövningstillstånd i fyra fall:När kammarrätten är tveksam till om förvaltningsrätten dömt rätt.Om det behövs för att kammarrätten ska kunna bedöma om förvaltningsrätten dömt rätt.Om det är viktigt att kammarrätten prövar målet för att andra domstolar ska få vägledning inför framtida bedömningar av liknande frågor.När det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet, till exempel att förvaltningsrätten har begått ett allvarligt fel i handläggningen.För att avgöra om prövningstillstånd ska ges, går en jurist vid kammarrätten igenom alla handlingar i målet och redovisar det muntligt för två eller tre domare. Domarna gör därefter en bedömning om det finns skäl att ge prövningstillstånd.SammanfattningSammanfattningsvis kan du alltså överklaga förvaltningsrättens avslag till Kammarätten. Detta måste göras skriftligt och inom rätt tid. Observera dock att överklagan ska skickas till den förvaltningsrätt som gett dig och avslag och inte till Kammarrätten. I de flesta fall behövs även prövningstillstånd, det vill säga tillstånd från Kammarätten att ta upp målet. Endast om kammarrätten meddelar prövningstillstånd tar de upp målet.Hoppas du fick svar på din fråga! Har du fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss igen!Med vänliga hälsningar,

Kan jag dömas till högre straff om jag överklagar?

2021-08-21 i Domstol
FRÅGA |En person i min närhet har blivit dömd i tingsrätten för grov förskingring . Hon har överklagat domen som gav 18 månader. Stort bevis finns men hon nekar FF. Kan hon fällas till högre straff eller lindrigare?
Ellinor Bäckström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår det har en person i din närhet överklagat sin dom och du undrar nu om hon kan få ett högre eller lägre straff. För att besvara detta kommer jag att använda mig av rättegångsbalken (RB).Kan hon få ett högre straff?I 51 kap. 25 § 1 st. RB återfinns en processrättslig princip som kallas reformatio in pejus eller med andra ord "förändring till det sämre". Denna princip innebär att om det endast är den tilltalade som överklagar eller om åklagaren överklagar till den tilltalades fördel får hovrätten inte döma till en strängare påföljd. Hon kan alltså inte, om det endast är hon som överklagat, få ett längre fängelsestraff än 18 månader. Skulle det dock vara så att åklagaren också överklagat till hennes nackdel gäller inte principen. Hon kan då få ett högre straff, det vill säga mer än 18 månaders fängelse.Kan hon få ett lindrigare straff?Hon kan givetvis få ett lindrigare straff. Om det blir så eller inte beror på vilken bedömning hovrätten gör av dels bevisningen, dels andra faktorer som påverkar påföljdsbestämningen.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!

Hur namnges domar från Arbetsdomstolen?

2021-09-22 i Domstol
FRÅGA |Jag undrar över skillnaden mellan en dom från arbetsdomstolen som står som "ANM 2013/293" exempelvis, och en "AD nr ....". Handlar det om att inte alla domar är prejudicerande från AD eller hur fungerar det?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arbetsdomstolens domar ges ett slutligt namn/målnummer när de meddelas och publiceras i Arbetsdomstolens rättsfallssamling. Domarna ges då ett namn enligt principen "AD årtal nr. xx". Det exemplet du ger med "ANM 2013/293" tror jag endast är ett diarienummer som målet haft tidigare under processens gång.Var kan jag hitta AD:s domar?Man kan se alla Arbetsdomstolens publicerade domar på deras hemsida som du hittar här. Från 2018 och framåt kan man se hur alla domar har fått ett namn i enlighet med principen "AD årtal nr. xx". Från 2017 och tidigare ser det dock lite annorlunda ut där domen först presenteras med datum, domens nummer och år som bildar principen "AD årtal nr. xx" och sedan ett målnummer som målet haft på domstolen. Som exempel kan nämnas domen "2017-12-20 - Dom nr 66/17, Mål nr B 34/17, 2017-12-20" där 66 står för domens nummer och 17 för året - det är alltså det som sedermera bildar AD-numret AD 2017 nr. 66.Vilket nummer har "ANM 2013/293" då?Som ovan nämnt tror jag att "ANM 2013/293" är ett diarenummer som ärendet haft under processens gång. På Arbetsdomstolens hemsida går den aktuella domen att hitta enligt namnet "Dom nr 19/14, Mål nr A 45/13, 2014-03-05" - dess AD-nummer är således AD 2014 nr. 19. Det handlar således inte om att vissa domar ses som prejudicerande medan andra inte gör det, utan alla domar får ett AD-nummer, men kan ha olika tidigare diarienummer på olika myndigheter så som exempelvis hos Diskrimineringsombudsmannen. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Ändringsfrekvens i tvistemål

2021-08-29 i Domstol
FRÅGA |Hur ofta ändrar hovrätten tingsrättens dom angående tvistemål, finns någon statistik för detta? Jag har överklagat en from angående dolt fel, säljarna slapp betala till följd av tingsrättens dom men jag har fått prövningstillstånd och väntar nu på beslut.
Ellinor Bäckström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur ofta ändrar hovrätten tingsrättens dom i tvistemål?Vad jag kan hitta finns det inte någon ny statistik. Den senaste undersökningen "Svea hovrätts överprövning i tvistemål – en uppföljning av 2012 års undersökning" gjordes av Svea hovrätt år 2015. Där låg ändringsfrekvensen i landets samtliga hovrätter på 59,1 % för tvistemål som avgjorts genom dom. Detta varierade dock mellan hovrätterna. Svea hovrätt hade till exempel en ändringsfrekvens på 51,6 % jämfört med Hovrätten för Övre Norrland där den istället låg på 72,9 %. Du kan läsa mer om detta på sidan 22 här. Denna statistik talar i allmänhet för att det skulle kunna bli en ändring i ditt fall. Det är dock viktigt att komma ihåg att domstolar gör en bedömning i varje enskilt fall, varför det inte, trots statistiken, går att veta utgången av målet.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen,

Grunder för prövningstillstånd i HFD?

2021-08-26 i Domstol
FRÅGA |Vilken grund är aktuell att åberopa i ett överklagande till Högsta förvaltningsdomstolen om en kammarrätt uppenbart har tillämpat ett en rättsregel fel?
Natalin Kabro |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett mål kan få prövningstillstånd beviljat om det är av vikt för rättstillämpningen att talan prövas, så kallat (prejudikatskäl) eller om det finns synnerliga skäl för en prövning.I ditt fall bör du åberopa synnerliga skäl som grund för en prövning till Högsta förvaltningsdomstolen. Exempel på synnerliga skäl är att utgången i kammarrätten beror på grovt förbiseende eller grovt misstag, det vill säga skäl som utgör grund för resning.Vänligen,

Överklaga kammarrättens beslut till Högsta förvaltningsdomstolen

2021-08-07 i Domstol
FRÅGA |Hej! Försäkringskassan ställde på mig återkrav på min sjukersättning och bostadstillägg !överklagat beslut till kammarrätten som avslog min ansökan om prövningstillstånd :jag vilk nu överklaga det till Högsta förvaltnings domstolen . Frågan är : Vad jag ska skriva nu för att försöka få prövningstillstånd ? Annars det blir avslag på nytt !
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Frågor gällande mål i förvaltningsrätt, kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen regleras i förvaltningsprocesslagen (FPL). Vi ska alltså kika i denna lag för att utreda din fråga.Överklaga till Högsta förvaltningsdomstolenEftersom kammarrätten inte har beviljat prövningstillstånd så finns det en möjlighet för dig att överklaga kammarrättens beslut till Högsta förvaltningsdomstolen (35 § FPL). För att få sitt mål prövat i Högsta förvaltningsdomstolen krävs att:Det är av vikt för ledningen av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta förvaltningsdomstolen. Det innebär typiskt sett att det ska röra sig om ett mål som berör en rättsfråga som i dagsläget kanske saknar tydligt rättsläge. Högsta förvaltningsdomstolens domar är så kallat prejudicerande, dvs blir vägledande i liknande fall framöver. Ditt mål kan alltså prövas i Högsta förvaltningsdomstolen om det avser ett oklart rättsläge och du bör då beskriva hur du anser att det är ett oklart rättsläge och varför det finns en möjlighet för Högsta förvaltningsdomstolen att "skapa rätt" genom att pröva just ditt fall.EllerAtt det finns synnerliga skäl till en sådan prövning. Det kan t.ex. handla om att det finns grund för resning eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag (36 § FPL).Huruvida det föreligger skäl för prövning i just ditt fall vet jag tyvärr inte mot bakgrund av omständigheterna i din fråga.RådMitt råd till dig är därmed att fundera över om du har ett mål som kan intressera Högsta förvaltningsdomstolen och då skriva en motivering för hur och varför det är så enligt dig. Varför har Högsta förvaltningsdomstolen möjlighet att förtydliga ett rättsläge som är oklart med just ditt fall? Alternativt att du formulerar hur kammarrättens beslut uppenbarligen har varit ett grovt förbiseende om du anser att det rör sig om något sådant. Det är tyvärr väldigt få fall som kommer upp till Högsta förvaltningsdomstolen och det är därmed ganska svårt att få sitt fall prövat där.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Lycka till!Med vänliga hälsningar,