Dubbelbestraffning

2021-06-30 i Domstol
FRÅGA |Hej om man blivit utsatt för dubbelbestraffning vilket inte ör förenligt med svensk lag, vad gör man då och hur hanterar man lämpligen detta? Hur hanterar man nu lämpligen detta och vem är i juridisk mening ansvarig för det inträffade ?
Mona Tayoun |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Precis som du säger är det inte tillåtet att bestraffas två gånger för samma gärning. Enligt 30 kap 9 paragrafen första stycket Rättegångsbalken (RB) är det otillåtet att åtala en person för en gärning som redan blivit avgjord genom dom. Förbudet mot dubbelbestraffning återfinns även i Europakonventionens art. 4. Förbudet kallas för ne bis in idem och innebär att man inte kan bli lagförd två gånger för samma sak (samma händelse), i en och samma stat. Utifrån informationen du har lämnat i frågan är det svårt att utläsa hur du har blivit dubbel bestraffad och vilken myndighet som är ansvarig. Mitt råd till dig är att du vänder dig till samtliga inblandade myndigheter och överklagar deras beslut med motiveringen att du redan har blivit bestraffad för gärningen. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Med vänliga hälsningar,

En tilltalades närvaro under huvudförhandling

2021-06-29 i Domstol
FRÅGA |Min sambo och jag polisanmälde en person för bedrägeri sommaren 2017. Bedrägeriet gick till så att personen påstod ha barnvagnshjul som vi ville köpa, men krävde förskottsbetalning, när vi väl betalat hörde vi inget mer och det kom aldrig några hjul. Något år efter att vi gjort anmälan hörde utredaren av sig och frågade om vi ville gå vidare med detta vilket vi ville. Det visade sig att det var fler som hade anmält denna person för liknande brott.När väl första rättegången skulle vara så sjukanmälde sig personen i sista stund så rättegången sköts upp, samma sak hände vid nästa tillfälle och tredje gången var personen tvungen att vabba så det sköts upp ytterligare en gång. Vi vet inte om personen lämnat läkarintyg för detta, men det känns som att hon utnyttjar pandemin för att slippa komma dit. Hur länge kan man då hålla på såhär innan tingsrätten sätter ner foten? Kan brottet bli preskriberat om detta pågår nått år till? Rättegången brukar skjutas upp minst ett halvår varje gång.
Marc Linderoth |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar vilka regler som gäller för en tilltalad persons utevaro från en rättegång i brottmål. De regler som gäller för rättegång i allmänhet finns i rättegångsbalken (RB).När det gäller brottmål ska den tilltalade, dvs den som misstänkts för brott, kallas till huvudförhandling (45 kap. 15 § 2 st RB). Utgångspunkten är att personen ska infinna sig personligen, vilket innebär att denne behöver närvara under rättegången (21 kap. 2 § RB). Detta är inte nödvändigt om målet kan avgöras utan den tilltalades närvaro. Så är fallet om dennes närvaro inte har någon betydelse för utredningen i målet. Mål kan avgöras utan den tilltalade när, bl a, den tilltalade har avvikit eller håller sig undan på ett sätt så att denne inte kan hämtas (se nedan), eller om personen lider av en allvarlig psykisk störning och dennes närvaro inte är nödvändig (46 kap. 15a § RB). Istället kan den tilltalades ombud vara på plats.Om målet inte kan avgöras utan den tilltalades närvaro, dvs denne måste infinna sig personligen, kan domstolen förena kallelsen till huvudförhandlingen med en s k vitessanktion (45 kap. 15 § 2 st RB). En vitessanktion betyder att den tilltalade kommer att få betala ett visst belopp om den inte närvarar under huvudförhandlingen. Rätten kan också besluta om s k hämtning. I dessa fall kommer den tilltalade omedelbart eller efter någon dag att hämtas till huvudförhandlingen (45 kap. 15 § 2 st RB).Undantag från nu nämnda åtgärder är om den tilltalade har s k laga förfall, vilket du berör i din fråga. Kortfattat betyder det att personen har en giltig ursäkt för att inte dyka upp (32 kap. 6 §, 32 kap. 8 § RB). En giltig ursäkt ska grunda sig i något som inte hade kunnat förutses innan huvudförhandlingen. Det vanligaste exemplet är sjukdom men även andra (oförutsebara) händelser kan vara giltiga, t ex att tågtrafiken blivit inställd. I ljuset av din beskrivning är det svårt för mig att bedöma om personen i ert fall har laga förfall eller inte. Är sjukdom anledningen till att huvudförhandlingen skjöts upp har sannolikt ett läkarintyg visats, vilket i de flesta fall är tillräckligt. I NJA 1999 s 715 räckte ett sjukintyg för att giltig frånvaro på grund av sjukdom skulle godtas. Vad som dock är värt att poängtera är att rättens bedömning av en parts utevaro och laga förfall skiljer sig mycket från fall till fall, och några generella slutsatser går inte att dra.Du är varmt välkommen att ställa fler frågor om du vill ha mer specifika svar på din situation.Vänligen,

Kan man påskynda handläggningen hos domstolen?

2021-06-16 i Domstol
FRÅGA |Hej Läste i något av era svar att om man har ett ärende hos hovrätten så bör det tas upp någonstans mellan fyra veckor och fem månader. Hur kommer man vidare när detta inte följs? I nu nuläget har jag ett svar från hovrätten där det aktuella ärendet kommer inte tas upp förrän näst år dvs ca 1 år efter överklagandet! Kan jag påskynda det hela eller anmäla det någonstans?
Moa Lundqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tyvärr är det generellt sett långa väntetider hos domstolarna. Dessvärre finns det inget att göra för att påskynda handläggningen. Domstolarna strävar alltid efter en så snabb och effektiv handläggning som möjligt, men antalet mål ökar ständigt och det är därmed en ökande arbetsbelastning som är svår att hinna med i dagsläget. Det finns riktlinjer för handläggningstiderna, men det är inga garantier utan endast just riktlinjer. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.

Vad är prövningstillstånd?

2021-05-31 i Domstol
FRÅGA |Vad menas med prövningstillstånd?
Sonja Najim |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Prövningstillstånd är ett tillstånd som hovrätt och Högsta domstolen i vissa fall måste bevilja för att ett mål eller domstolsärende ska kunna tas upp och prövas av domstolen.Huvudregeln är att prövningstillstånd i Högsta domstolen beviljas bara om avgörandet kan få betydelse som prejudikat, det vill säga vara till ledning för hur andra liknande fall ska bedömas. Den omständigheten att hovrätten kan befinnas ha dömt fel räcker därför inte för att Högsta domstolen ska ta upp målet och pröva det. Vänligen

Är parallella rättsystem och rättegångar olagligt i Sverige?

2021-06-29 i Domstol
FRÅGA |Hej!Är parallella rättsystem och rättegångar olagligt i Sverige ? Kan man tex straffas för att ha tagit del i en alternativ rättegång? Eller Kan man frångå svensk lag ostraffat?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i rättegångsbalken (RB).Det är rättens ansvar att avvisa en väckt talan om saken redan är prövad eller om saken prövas i en pågående processNär en domstol väl dömt en sak, tex en viss gärning, vinner processen rättskraft efter tre veckor. Om en part väcker en ny talan om samma sak ska talan avvisas eftersom saken redan blivit rättsligt prövad (17 kap. 11 § tredje stycket RB för tvistemål, 30 kap. 9 § första stycket RB för brottmål). En ny talan ska även avvisas om den avser en sak som är föremål för prövning i en redan pågående rättegång, s k litispendens. Litispendens föreligger då den ena av två samtidigt pågående rättegångar utgör rättegångshinder i den andra tvisten (13 kap. 6 § RB angående tvistemål, 45 kap. 1 § tredje stycket RB angående brottmål). Parallella rättegångar ska således inte ske. Detta eftersom det skapar oförutsägbarhet för parterna.Det är inget brott att delta i två olika rättegångar som behandlar samma sak. Det åligger i princip domstolen att beakta om det redan pågår en process om samma sak. Domstolen ska avvisa den senast väckta talan om det föreligger litispendens så att saken endast blir föremål för en rättsprocess. Det vore dock bra om man uppmärksammade rätten om en alternativ rättegång eftersom det tar onödigt med tid och resurser.Parallella rättssystem kan aktualiseras vid gränsöverskridande elementFrågan angående parallella rättssystem är svårare. Jag tolkar parallella rättssystem som att du menar att lagar i olika rättssystem aktualiseras samtidigt då det finns ett gränsöverskridande element. En sådan situation reds oftast ut genom traktat, dvs avtal länder emellan. Traktaten reglerar då vilken lag och därmed rättssystem som får företräde. Resultatet blir således inte att man inte omfattas av något rättssystem. Vilket rättssystem som får företräde beror på flera faktorer, exempelvis beroende på vilket annat rättssystem än det svenska som aktualiseras, vad för sak som tvistas om eller vad för brott det rör sig om. Du får gärna utveckla denna del av frågan om du vill specificera vad du åsyftar!Rättssystemet är uppbyggt för att man inte ska frångå svensk lag ostraffadVårt rättssystem är uppbyggt för att inte kunna frångå lagen ostraffad. Vissa brott är under allmänt åtal vilket innebär att en åklagare ska väcka talan mot den misstänktes (20 kap. 2 § första stycket RB, 20 kap. 6 § RB). Brott är som huvudregel under allmänt åtal (20 kap. 3 § första stycket RB). Brott som inte står under allmänt åtal, s.k. enskilt åtal, är beroende av att offret eller någon annan väcker åtal för brottet för att den misstänkte ska straffas. Brottmålsrättegång kräver således i praktiken att något rättssubjekt som är behörig väcker åtal för att straff ska utdömas (20 kap. 1 § RB). För att faktiskt bli dömd för ett brott så krävs det även att det är ''ställt utom rimligt tvivel'' att den misstänkte är skyldig. Det är ett relativt högt beviskrav som i praktiken gör att man hellre friar än fäller vid tveksamheter. Det går att diskutera huruvida det upplägget anses möjliggöra att man kan frångå svensk lag ostraffad vid brist på bevis. Jag hoppas att du fick svar på dina frågor! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Hur lång tid brukar det ta att få prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen och hur lång tid brukar det ta innan ärende avgörs?

2021-06-17 i Domstol
FRÅGA |Hur lång tid brukar det ta att få prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen och hur lång tid brukar det ta innan ärende avgörs?
Fredrika Sköld |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) finns i Förvaltningsprocesslagen (FPL). Domstolens huvudsakliga uppgift är att skapa prejudikat som kan få vägledande betydelse för hur liknande fall bedöms i framtiden. För att HFD ska ta upp ett mål till prövning krävs att domstolen meddelar prövningstillstånd enligt 35 § FPL. Det innebär att inte alla mål som överklagas tas upp till prövning i HFD och endast någon enstaka procent av alla mål som inkommer beviljas prövningstillstånd.Målets gång från inkommen till avgjortI samband med målets inkommande till domstolen sker en rättsutredning om prövningstillstånd bör beviljas efter inte. När prövningstillstånd väl är är klart sker en kommunicering i målet som innebär att parterna skriftligen yttrar sig över varandras skrivelser. Det är en justitiesekreterare som ansvarar för kommuniceringen och som även är den som genomför en fördjupad rättsutredning (diskussionsunderlag, doms- och beslutsförslag) som därefter överlämnas till justitieråden i HFD. (se här)Angående frågan om hur lång tid det brukar ta att få prövningstillstånd i HFD och hur lång tid det tar att avgöra ett mål är svaret beroende av målets omfattning och svårighetsgrad, omständigheterna i det enskilda fallet och arbetssituationen på domstolen, se här. HFD:s målsättning är att målen ska avgöras så snart som möjligt men det är tyvärr inte möjligt att ange en bestämd tid.Sammanfattningsvis är det inte möjligt att besvara frågan hur lång tid det kan ta för att få prövningstillstånd och hur lång tid det tar innan ett ärende avgörs. Svaret på frågan är som ovan nämnt beroende av målets omfattning och om man ser till målets gång från inkommen till avgjort påverkas handläggningstiden också av den kommunicering som sker efter meddelat prövningstillstånd.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Upprättande av stämningsansökan

2021-06-07 i Domstol
FRÅGA |Vilka krav och kriterier är tillämpliga för att en handling ska kunna komma till domstol?
Mellin Sahin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagstiftningJag tolkar din fråga som att du undrar vilka krav som återfinns för upprättande av stämningsansökan till domstol. Tillämplig lagstiftning är rättegångsbalken (RB). Nedan följer en redogörelse för vad en stämningsansökan ska innehålla.Rättsregler om vad en stämningsansökan ska innehållaEn rättegångsprocess inleds med att käranden (den som stämmer motparten) utformar en stämningsansökan (42 kap. 1 § RB). Stämningsansökan ska sedan skickas in till tingsrätten i den ort där svaranden har sin hemvist (10 kap. 1 § första stycket RB).En stämningsansökan måste innehålla ett bestämt yrkande (42 kap. 2 § första stycket 1 RB). I yrkandet ska man kort och koncist ange vad man vill att domstolen ska meddela för domslut. I yrkandet ska det således angivas vad man vill att domaren ska meddela för dom.Vidare ska en stämningsansökan innehålla de grunder som käranden åberopar till stöd för sitt yrkande (42 kap. 2 § första stycket 2 RB). Här ska det beskrivas vad som har hänt och övriga relevanta omständigheter som visar att man som käranden har rätt till det man har yrkat. Grunderna ska ha beskrivits utförligen.Stämningsansökan ska även innehålla de bevis som man vill åberopa (42 kap. 2 § första stycket 3 RB). Detta innefattar både skriftliga och muntliga bevis. Om skriftlig bevisning åberopas bör detta lämnas in till rätten i samband med ansökningen (42 kap. 2 § fjärde stycket RB). För varje bevis som man åberopar, ska även ett bevistema anges i stämningsansökan (42 kap. 2 § första stycket 3 RB). Bevistemat ska ange vad man som part vill styrka med det bevis som man har åberopat. Detta ska anges preciserat. Utöver nämnda punkter, ska en stämningsansökan innehålla personuppgifter m.m. (33 kap. 1 § RB). Stämningsansökan ska även vara undertecknad av käranden eller dennes ombud (42 kap. 2 § tredje stycket RB).Sveriges domstolar har en blankett för ansökningar om stämning på deras hemsida.Behöver du vidare vägledning i ditt ärende är du varmt välkommen att ta kontakt med vår juristbyrå. Du kan boka en tid med vår juristbyrå på info@lawline.se eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Hoppas att du har fått svar på din fråga och önskar dig en fortsatt trevlig dag!Med vänlig hälsning

Framgår det uttryckligen av svensk lag att den tilltalades personnummer ska anges i en dom?

2021-05-29 i Domstol
FRÅGA |Min son dömdes till dagsböter för en ringa misshandel. I domen anges hans adress och personnummer under rubriken "Parter". Jag har aldrig sett att parters personnummer och adresser skrivs ut på vare sig i brottmåls- eller tvistemålsdomar i andra länder. Min fråga är: Framgår det uttryckligen av svensk lag att den tilltalades personnummer ska anges i en dom?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 30 kap. 5 § rättegångsbalken framgår det hur en brottmålsdom ska avfattas och vad den ska innehålla (17 kap. 7 § är motsvarande för tvistemål). I punkten 2 framgår det att information avseende parterna och deras ombud ska framgå skriftligen i domen. Det finns dock inga ytterligare föreskrifter i lag om vad detta exakt innebär, och således framgår det inte uttryckligen i lagen att personnummer ska stå med i domen. När det gäller brottmålsdomar har Domstolsverket dock utfärdat föreskrifter om avfattningen av domar (DVFS 1993:21 B 86; ändr. DVFS 1998:4; ändr. DVFS 2019:2). Enligt föreskrifterna ska bland annat den tilltalades namn, personnummer och adress anges i domen.Syftet med att ange parterna i domen är att dessa ska kunna identifieras för möjligheten att verkställa domen. När det inte föreligger sekretess beträffande några personuppgifter är det således en lämplighetsfråga vilka av uppgifterna som ska anges i domen.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,