Ändringsfrekvens i tvistemål

2021-08-29 i Domstol
FRÅGA |Hur ofta ändrar hovrätten tingsrättens dom angående tvistemål, finns någon statistik för detta? Jag har överklagat en from angående dolt fel, säljarna slapp betala till följd av tingsrättens dom men jag har fått prövningstillstånd och väntar nu på beslut.
Ellinor Bäckström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur ofta ändrar hovrätten tingsrättens dom i tvistemål?Vad jag kan hitta finns det inte någon ny statistik. Den senaste undersökningen "Svea hovrätts överprövning i tvistemål – en uppföljning av 2012 års undersökning" gjordes av Svea hovrätt år 2015. Där låg ändringsfrekvensen i landets samtliga hovrätter på 59,1 % för tvistemål som avgjorts genom dom. Detta varierade dock mellan hovrätterna. Svea hovrätt hade till exempel en ändringsfrekvens på 51,6 % jämfört med Hovrätten för Övre Norrland där den istället låg på 72,9 %. Du kan läsa mer om detta på sidan 22 här. Denna statistik talar i allmänhet för att det skulle kunna bli en ändring i ditt fall. Det är dock viktigt att komma ihåg att domstolar gör en bedömning i varje enskilt fall, varför det inte, trots statistiken, går att veta utgången av målet.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen,

Grunder för prövningstillstånd i HFD?

2021-08-26 i Domstol
FRÅGA |Vilken grund är aktuell att åberopa i ett överklagande till Högsta förvaltningsdomstolen om en kammarrätt uppenbart har tillämpat ett en rättsregel fel?
Natalin Kabro |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett mål kan få prövningstillstånd beviljat om det är av vikt för rättstillämpningen att talan prövas, så kallat (prejudikatskäl) eller om det finns synnerliga skäl för en prövning.I ditt fall bör du åberopa synnerliga skäl som grund för en prövning till Högsta förvaltningsdomstolen. Exempel på synnerliga skäl är att utgången i kammarrätten beror på grovt förbiseende eller grovt misstag, det vill säga skäl som utgör grund för resning.Vänligen,

Överklaga kammarrättens beslut till Högsta förvaltningsdomstolen

2021-08-07 i Domstol
FRÅGA |Hej! Försäkringskassan ställde på mig återkrav på min sjukersättning och bostadstillägg !överklagat beslut till kammarrätten som avslog min ansökan om prövningstillstånd :jag vilk nu överklaga det till Högsta förvaltnings domstolen . Frågan är : Vad jag ska skriva nu för att försöka få prövningstillstånd ? Annars det blir avslag på nytt !
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Frågor gällande mål i förvaltningsrätt, kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen regleras i förvaltningsprocesslagen (FPL). Vi ska alltså kika i denna lag för att utreda din fråga.Överklaga till Högsta förvaltningsdomstolenEftersom kammarrätten inte har beviljat prövningstillstånd så finns det en möjlighet för dig att överklaga kammarrättens beslut till Högsta förvaltningsdomstolen (35 § FPL). För att få sitt mål prövat i Högsta förvaltningsdomstolen krävs att:Det är av vikt för ledningen av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta förvaltningsdomstolen. Det innebär typiskt sett att det ska röra sig om ett mål som berör en rättsfråga som i dagsläget kanske saknar tydligt rättsläge. Högsta förvaltningsdomstolens domar är så kallat prejudicerande, dvs blir vägledande i liknande fall framöver. Ditt mål kan alltså prövas i Högsta förvaltningsdomstolen om det avser ett oklart rättsläge och du bör då beskriva hur du anser att det är ett oklart rättsläge och varför det finns en möjlighet för Högsta förvaltningsdomstolen att "skapa rätt" genom att pröva just ditt fall.EllerAtt det finns synnerliga skäl till en sådan prövning. Det kan t.ex. handla om att det finns grund för resning eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag (36 § FPL).Huruvida det föreligger skäl för prövning i just ditt fall vet jag tyvärr inte mot bakgrund av omständigheterna i din fråga.RådMitt råd till dig är därmed att fundera över om du har ett mål som kan intressera Högsta förvaltningsdomstolen och då skriva en motivering för hur och varför det är så enligt dig. Varför har Högsta förvaltningsdomstolen möjlighet att förtydliga ett rättsläge som är oklart med just ditt fall? Alternativt att du formulerar hur kammarrättens beslut uppenbarligen har varit ett grovt förbiseende om du anser att det rör sig om något sådant. Det är tyvärr väldigt få fall som kommer upp till Högsta förvaltningsdomstolen och det är därmed ganska svårt att få sitt fall prövat där.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Lycka till!Med vänliga hälsningar,

Får tingsrätten pröva ett brottmål utan att hålla huvudförhandling?

2021-07-21 i Domstol
FRÅGA |Jag har valt att kontakta tingsrätten för att få mitt ärende om fortkörning avgjort. Tingsrätten har mottaget ärendet och rubricerar det som ett bråttsmål. Jag fick förfrågan om att ärendet kunde avgöras utan huvudförhandling men jag framförde att jag önskade förhandling och att vittnen skulle höras. Trots det avgjorde tingsrätten ärendet utan att vittnena hördes eller att en huvudförhandling utfördes. Har jag inte rätt att kräva att vittnen hörs?
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vilken lag gäller?Bestämmelser om förfarandet i brottmål återfinns i rättegångsbalken (härefter förkortat RB).Borde tingsrätten ha hållit huvudförhandling?Utgångspunkten är att en huvudförhandling ska hållas i brottmål (45 kap. 10 a § första stycket RB). Det finns dock en möjlighet för en tingsrätt att pröva vissa brottmål utan att hålla huvudförhandling. Tingsrätten får pröva ett åtal utan huvudförhandling om det inte finns anledning att döma till annan påföljd än böter under förutsättning att sådan förhandling varken begärs av någon av parterna eller behövs med hänsyn till utredningen i målet (45 kap. 10 a § första stycket 3 RB jfr även RH 2012:78).Vid hastighetsöverträdelse (s.k. fortkörning) blir straffet i regel penningböter (3 kap. 17 § trafikförordningen och 14 kap. 3 § trafikförordningen). Om det däremot är fråga om vårdslöshet i trafik är straffet dagsböter (1 § lag om straff för vissa trafikbrott). Att straffet blir böter saknar betydelse eftersom huvudförhandling har begärts av en part. Eftersom du framförde att huvudförhandling skulle hållas har tingsrätten agerat felaktigt.Innan ett mål avgörs skriftligen i stället för muntligen, ska du ha blivit informerad om att målet skulle avgöras utan huvudförhandling och om din rätt till en muntlig huvudförhandling. Dessutom ska du ges tillfälle att slutföra din talan (45 kap. 10 a § andra stycket RB).Har du rätt att kräva att vittnen hörs?Den tilltalade har rätt att muntligen eller skriftligen uppge vilken bevisning han eller hon åberopar och vad han eller hon vill styrka med varje bevis (45 kap. 10 § första stycket RB). Du har därför rätt att begära att vittnen hörs vid huvudförhandlingen. Tingsrätten kan dock besluta att inte höra ett vittne på grund av t.ex. att vittnet lider av en psykisk störning eller om vittnet är under femton år (36 kap. 4 § RB).Vad kan du göra?Du kan överklaga tingsrättens dom såvida den inte fått laga kraft. Om domen fått laga kraft (dvs. den inte längre går att överklaga) kan du klaga över domvilla, vilket innebär en begäran om att en dom ska undanröjas på grund av att det i processen har förekommit ett grovt rättegångsfel som kan antas ha inverkat på utgången av målet.Hoppas att du fick svar på din fråga! Skicka gärna in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Med vänlig hälsning,

Hur överklagar man förvaltningsrättens beslut?

2021-08-27 i Domstol
FRÅGA |Om jag får avslag i förvaltningsrätten,Hur och var överklagar jag?
Ida Zackariasson |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att överklaga till kammarrättenOm du är missnöjd med förvaltningsrättens dom kan du överklaga den till kammarrätten.I förvaltningsrättens dom står det inom vilken tid och till vilken kammarrätt du ska klaga. Du måste göra ditt överklagande skriftligt.Det står i domen hur lång tid du har på dig för att överklaga. I många fall är det tre veckor som gäller, från det att du fått del av domen. Men i till exempel skattemål och socialförsäkringsmål har man oftast två månader på sig att överklaga. Därför är det viktigt att du kollar i domen så du vet inom vilken tid du kan överklaga. Vad behöver överklagan innehålla?I överklagandet ska du tala om vilket avgörande du överklagar och på vilket sätt du vill att kammarrätten ska ändra det. Om målet kräver prövningstillstånd ska du tala om varför du anser att kammarrätten ska ge prövningstillstånd. Du bör även skriva vilka bevis du vill åberopa och vad du vill styrka med varje särskilt bevis. I skrivelsen bör du också berätta vad du vill att kammarrätten ska känna till och ta hänsyn till. I bilagan till förvaltningsrättens dom kan du läsa mer om hur du ska göra.Du behöver inte skicka in material som redan skickats till förvaltningsrätten. Allt material som förvaltningsrätten haft tillgång till följer med till kammarrätten.Du ska alltid skicka in överklagandet till den förvaltningsrätt som meddelat domen. Förvaltningsrätten kontrollerar om överklagandet kommit in i rätt tid, och skickar det vidare till kammarrätten.Prövningstillstånd till KammarrättenI de flesta fall krävs det så kallat prövningstillstånd för att kammarrätten ska ta upp målet. Om kammarrätten inte ger sådant tillstånd kommer förvaltningsrättens dom att stå fast. Det framgår av domen om prövningstillstånd krävs och vad man då ska göra.Kammarrätten ger prövningstillstånd i fyra fall:När kammarrätten är tveksam till om förvaltningsrätten dömt rätt.Om det behövs för att kammarrätten ska kunna bedöma om förvaltningsrätten dömt rätt.Om det är viktigt att kammarrätten prövar målet för att andra domstolar ska få vägledning inför framtida bedömningar av liknande frågor.När det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet, till exempel att förvaltningsrätten har begått ett allvarligt fel i handläggningen.För att avgöra om prövningstillstånd ska ges, går en jurist vid kammarrätten igenom alla handlingar i målet och redovisar det muntligt för två eller tre domare. Domarna gör därefter en bedömning om det finns skäl att ge prövningstillstånd.SammanfattningSammanfattningsvis kan du alltså överklaga förvaltningsrättens avslag till Kammarätten. Detta måste göras skriftligt och inom rätt tid. Observera dock att överklagan ska skickas till den förvaltningsrätt som gett dig och avslag och inte till Kammarrätten. I de flesta fall behövs även prövningstillstånd, det vill säga tillstånd från Kammarätten att ta upp målet. Endast om kammarrätten meddelar prövningstillstånd tar de upp målet.Hoppas du fick svar på din fråga! Har du fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss igen!Med vänliga hälsningar,

Kan jag dömas till högre straff om jag överklagar?

2021-08-21 i Domstol
FRÅGA |En person i min närhet har blivit dömd i tingsrätten för grov förskingring . Hon har överklagat domen som gav 18 månader. Stort bevis finns men hon nekar FF. Kan hon fällas till högre straff eller lindrigare?
Ellinor Bäckström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår det har en person i din närhet överklagat sin dom och du undrar nu om hon kan få ett högre eller lägre straff. För att besvara detta kommer jag att använda mig av rättegångsbalken (RB).Kan hon få ett högre straff?I 51 kap. 25 § 1 st. RB återfinns en processrättslig princip som kallas reformatio in pejus eller med andra ord "förändring till det sämre". Denna princip innebär att om det endast är den tilltalade som överklagar eller om åklagaren överklagar till den tilltalades fördel får hovrätten inte döma till en strängare påföljd. Hon kan alltså inte, om det endast är hon som överklagat, få ett längre fängelsestraff än 18 månader. Skulle det dock vara så att åklagaren också överklagat till hennes nackdel gäller inte principen. Hon kan då få ett högre straff, det vill säga mer än 18 månaders fängelse.Kan hon få ett lindrigare straff?Hon kan givetvis få ett lindrigare straff. Om det blir så eller inte beror på vilken bedömning hovrätten gör av dels bevisningen, dels andra faktorer som påverkar påföljdsbestämningen.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!

Kan en domstol döma en person för ett grövre brott än vad åklagare har åtalat?

2021-07-27 i Domstol
FRÅGA |Jag undrar om en domstol får döma en person för grov misshandel om åklagaren har åtalat gärningsmannen endast för misshandel av normalgraden?
Hilma Nilsson |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar om en domstol kan döma en åtalad person för ett grövre brott än vad som åklagare har åtalat.De regler som är aktuella för din fråga återfinns i rättegångsbalken, som förkortas RB.Kan en domstol döma för grövre brott än vad som står i åtalet?En domstol får inte döma en person för annan gärning än den som åklagare har åtalat en person för (30 kap. 3 RB). Med annan gärning, menas gärning som inte finns i åklagares gärningsbeskrivning. Gärningsbeskrivningen utgör nämligen en yttre ram som domstolen ska förhålla sig inom i sin bedömning. Detta innebär att domstolen inte kan döma över gärningsmoment som inte finns med i åklagares gärningsbeskrivning, det vill säga andra handlingar.Domstolen är dock inte bunden av själva brottsrubriceringen (30 kap. 3 § RB). En brottsrubricering är exempelvis misshandel av normalgraden. Detta innebär att domstolen ska förhålla sig till det händelseförlopp som åklagaren beskriver i sitt åtal, och domstolen kan ändra själva brottsrubriceringen om de anser att det föreligger ett grövre brott än det som åklagaren åtalat en person för. För detta krävs dock självklart att alla krav är uppfyllda för att brottet ska kunna klassas som ett grövre brott.SammanfattningEn domstol ska i sin bedömning förhålla sig inom en åklagares gärningsbeskrivning, vilket betyder att domstolen bedömer utifrån det händelseförlopp som åklagaren beskriver. Domstolen behöver dock inte förhålla sig till åklagares brottsrubricering, utan om domstolen anser att det föreligger ett grövre brott inom det händelseförlopp som beskrivits av åklagare, så kan denna ändras.Svaret på din fråga är därmed ja, en domstol kan döma för grov misshandel istället för misshandel av normalgraden, som personen åtalats för. För detta krävs dock att alla krav för en grov misshandel är uppfyllda inom åklagarens gärningsbeskrivning.Jag hoppas att jag med detta har besvarat din fråga. Om du har fler funderingar är du alltid välkommen att återkomma med dessa till oss, på Lawline!Jag önskar dig en fortsatt härlig sommar!Vänligen,

Är det värt att överklaga och vad innebär villkorlig dom?

2021-07-08 i Domstol
FRÅGA |HejBlev dömd till villkorlig dom samt dagsböter 250kr/50 dagar för "stöld" En av nämndemännen ogillade åtaletHar tio dagar på mig att överklaga i hovrätten.Hur stor chans har jag att bli frikänd eller fälld???Villkorlig dom är som jag förstod två år "prov tid". Vad händer då efter dem två åren?Vänligen
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du dels undrar över hur stor chans det är att du blir frikänd eller fälld om du överklagar tingsrättens dom till hovrätten, dels vad villkorlig dom innebär. Är det värt att överklaga?Huruvida du bör överklaga tingsrättens dom kan jag tyvärr inte svara på då det beror på många omständigheter som jag inte känner till. Du bör själv fundera på om du tycker att det är värt att gå igenom en domstolsprocess till och vilka möjligheter du tror dig ha att bli frikänd. Tycker du dig ha stark bevisning som talar för att du borde bli frikänd och att bevisningen som fick dig fälld samt tingsrättens argument är bristande så kan det vara värt att överklaga. Det är alltså i princip omöjligt att säga hur stor chans du har att bli frikänd. Däremot kan jag informera om att så länge inte åklagaren i brottsmålet också överklagar domen så kommer du inte kunna dömas till ett hårdare straff än påföljden du fick i tingsrätten. Om du överklagar utan att åklagaren också överklagar kommer du alltså endast kunna få lindrigare eller samma påföljd som tidigare. Du kan läsa mer om att överklaga till hovrätten här.Vad innebär villkorlig dom?Villkorlig dom döms man för istället för fängelse och som du själv beskrev det är det på sätt och vis en prövotid. Det innebär att om du begår något nytt brott under de två åren så kan prövotiden förlängas eller omvandlas till någon annan påföljd (exempelvis fängelse). Under prövotiden ska du alltså vara skötsam samt efter förmåga försöka att försörja dig. (27 kap. 3 och 4 § brottsbalken)En villkorlig dom bör således inte ha så stor påverkan på hur man lever en normal vardag och så länge man sköter sig är det alltså ingen större skillnad på livet under den villkorliga domen och efter.Du kan läsa mer om villkorlig dom på kriminalvårdens hemsida här.Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,