Blir det alltid åtal vid hemfridsbrott? Kan man kräva skadestånd om åtalet läggs ner?
Blir det alltid åtal vid hemfridsbrott? Blir det oftast rättegång eller strafföreläggande och hur mycket kan man kräva ersättning(skadestånd) för det? Om detta läggs ned och inte blir åtal, kan man ändå kräva skadestånd?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att besvara dina frågor kommer jag hänvisa till bestämmelser som återfinns i rättegångsbalken (RB), brottsbalken (BrB) samt rättshjälpslagen.
Blir det alltid åtal vid hemfridsbrott?
Som utgångspunkt har åklagare en absolut åtalsplikt och är skyldig att väcka åtal vad gäller alla brott som faller under allmänt åtal (20 kap. 6 § RB). Detta gäller dock bara såtillvida något annat inte är stadgat. Hemfridsbrott är ett brott som är föremål för s.k särskild åtalsprövning, vilket innebär att gärningen endast får åtalas av åklagare om målsäganden anger brottet till åtal eller om åtal är påkallat från allmän synpunkt (4 kap. 6 och 4 kap. 11 BrB). Det är åklagaren som avgör huruvida det är påkallat ur allmän synpunkt och beaktar vid bedömningen t.ex brottet beskaffenhet samt vilken inställning målsägande har. För att besvara din fråga blir det alltså inte alltid åtal vid hemfridsbrott, utan det beror på vilken bedömning åklagaren gör i det enskilda fallet.
Rättegång eller strafföreläggande?
Vid mindre allvarliga brott kan åklagare besluta om ett så kallat strafföreläggande i stället för att väcka åtal, vilket innebär att det inte blir någon rättegång. Strafföreläggandet innebär att den misstänkte föreläggs att betala ett bötesbelopp efter vad åklagaren anser att brottet bör föranleda. Den misstänkte ska därefter godkänna detta belopp omedelbart eller inom en viss angiven tidsperiod. (48 kap. 2 § RB). Utöver detta krävs att brottet som strafföreläggandet utfärdas för har en påföljden som är begränsad till böter och/eller villkorlig dom (48 kap. 4 § RB). Påföljden från hemfridsbrott av normalgraden är böter eller fängelse i högst ett år (4 kap. 6 § BrB). Beroende på hur allvarlig gärningen är skulle åklagaren med andra ord kunna utfärda strafförelägganden.
Hur mycket skadestånd kan man kräva och går det att få skadestånd trots att åtalet läggs ner?
Utan fler omständigheter är det tyvärr svårt för mig att svara på hur mycket skadestånd du kan kräva. Om det är så att åklagaren väljer att lägga ner åtalet kan målsägande ha rätt att överta åtalet (20 kap. 9 § RB). Ett enskilt åtal väcks genom att en stämningsansökan skickas in till rätten (47 kap. 1 § RB). Det man ska ha med sig vad gäller enskilt åtal är att rättegångskostnaderna regleras på samma vis som i ett tvistemål, vilket innebär att den förlorande parten står för kostnaderna (31 kap. 11 § RB). Det går enligt lagen om rättshjälp att få en del av rättegångskostnaderna ersatta, men för detta krävs dels en årsinkomst som inte överstiger 260 000 kr (där man t.ex räknar in din underhållsskyldighet mot barn eller andra, din skuldsättning och dina inkomster i övrigt (38 § rättshjälpslagen)), det får inte finnas andra sätt att tillgodose ditt behov av juridisk hjälp och det ska vara rimligt att staten bidrar till kostnaderna med hänsyn till "angelägenhetens art och betydelse, tvisteföremålets värde och omständigheterna i övrigt" (6§, 7 § och 8 § rättshjälpslagen). Med det sagt är det förhållandevis höga krav för att få rättshjälp, speciellt vid enskilda åtal.
Jag hoppas du har fått lite klarhet i situationen, annars är du självklart välkommen att återkomma till oss på Lawline.
Vänliga hälsningar,
