Om Tingsrätten ogillar åtalet vad händer då med de extra kostnader den tilltalade haft pga exvis ett återkallat körkort?

2021-04-03 i Domstol
FRÅGA |Om Tingsrätten ogillar åtalet vad händer då med de extra kostnader den tilltalade haft pga exvis ett återkallat körkort?
Gabriella Abdulahad |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Man har inte rätt till extra kostnader. Att tingsrätten ogillar åtalet innebär inte att det är något fel begånget vid handläggningen av förundersökningen eller målet.Hoppas du fick svar på din fråga. Skulle du ha fler funderingar är du varmt välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline!Vänligen,Gabriella

Kan min kille som sitter häktad ringa mig? Hur går det till?

2021-04-01 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej, Kan min kille som sitter häktad ringa mig även jag har kontanktkort, eller måste jag ha abonnemang? Tack!
Ranya Eliassi |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 3 kap i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om häkte (FARK Häkte) samt i 3 kap häkteslagen (HäL) regleras den häktades möjligheter till telefonkontakter.Den häktade använder ett telefonsystem på häktet som gör att Kriminalvården kan kontrollera vem hen ringer till (8 § FARK Häkte). Det är alltså inte tillåtet att ha med sin egna mobiltelefon. Kriminalvården behöver i de flesta fall kontrollera och bevilja samtalet. Man behöver därför uppge namn, personnummer och telefonnummer till den man vill ringa. I vissa fall avlyssnas samtalen. Personalen måste då informera den häktade att så sker (3 kap 5 § första stycket HäL). De flesta samtal behöver den häktade betala själv genom att köpa ett telefonkort på häktet. Samtal till försvarare får inte avlyssnas och är ett exempel på samtal som den häktade inte själv behöver betala (3 kap 5 § andra stycket HäL). Om den häktade har barn får denne ringa ett samtal i veckan till dem utan att själv betala. Man får inte ringa samtal som kan påverka häktets säkerhet (3 kap 4 § andra stycket HäL).Samtal från häktetDen som tar emot ett samtal från en häktad kommer först att höra en röst som säger att samtalet är ett samtal från en intagen inom Kriminalvården. Om man vill acceptera samtalet trycker du fyrkant (#). Den uppringde kan behöva koppla ur eventuella extratjänster som fax, telefonsvarare oh porttelefon kopplade till sitt telefonabonnemang. Användandet av sådana tjänster under ett samtal kan uppfattas om försök att koppla samtal till annan part, vilket kan innebära att tillståndet återkallas.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Du är välkommen att höra av dig igen om du har ytterligare frågor eller om du vill ha något i svaret förtydligat.Hälsningar,

När får man veta vad man är misstänkt för?

2021-03-31 i Förundersökning
FRÅGA |Vi har anmält en person för bedrägeri och urkundsförfalskning. Den här mytomanen har fulanmält någon/alla på vårat företag som hämnd istället för att stå för det dom gjort . Vi vet inte för vad eller vilka som anmälts.polisen trakasserar nu oss som inte gjort någonting istället. Kan man få reda på vad idioten har hittat på? Mvh Anders
Fawzia Hassoun |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inledningsvis ska det konstateras att polisen har en skyldighet att utreda brott så snart det finns skäl att anta att brott begåtts enligt 23 kap. 1 § Rättegångsbalken. Det innebär alltså att om någon anmäler ett brott så har polisen en utredningsskyldighet. När förundersökningen gått så långt att det finns en person som kan sägas vara "skäligen misstänkt" ska personen underrättas om detta när förhör hålls med denne, enligt 23 kap. 18 § rättegångsbalken. Det innebär alltså att för det fall det finns en person i ert företag som anses vara skäligen misstänkt för ett brott, så kommer hen att få reda på vad den är misstänkt för vid sitt första förhörstillfälle. Polisen måste alltså inte hålla förhör så fort någon är skäligen misstänkt men så snart ett förhör hålls har man rätt att få reda på vad man är misstänkt för. Hoppas att du fick svar på din fråga annars är du alltid välkommen åter med ytterligare frågor. Med vänliga hälsningar,

När har man rätt att få tillbaka beslagtagna föremål?

2021-03-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Polisen tog lite saker i från mig i beslag för ett år sen sen des har jag inte hört någonting av de. När har jag rätt att få tillbaks mina saker.
Filippa Nielsen Norelind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! LagrumRätten för polis att ta föremål i beslag regleras i 27 kap. Rättegångsbalken (1942:740), som förkortas RB. Även 36 kap. Vi kommer även se till 36 kap. i Brottsbalken (1962:700), som förkortas BrB. BeslagtagningFör att polisen skall ha rätt att beslagta ett föremål måste det antas ha betydelse för brottsutredningen (1 § 27 kap. RB). Polisen har rätt att behålla dessa föremålen så länge som det behövs för utredningen av brottet. Detta betyder dock inte att polisen kan behålla föremålen hur länge de vill. Vad kan du göra?Om du är missnöjd med polisens beslut att beslagta dina saker har du möjlighet att begära en prövning av beslutet hos tingsrätten under förundersökningen (6 § 27 kap. RB). Domstolen skall då pröva om polisen har rätten att behålla föremålen eller om de skall lämna tillbaka dessa direkt. När polisen inte längre har användning för de beslagtagna föremålen ska beslutet om beslagtagning upphävas (8 § 27 kap. RB). Du har då rätt att få tillbaka föremålen och polisen skall meddela dig så fort som möjligt för att hämta sakerna (8 a & 8 b §§ 27 kap. RB). Förverkad egendomDomstolen kan dock förklara beslagtagen egendom som förverkad (36 kap. BrB). Detta innebär att egendom som skapats genom brott, eller använts för att utföra brott, skall tas ifrån brottslingen (1-2 §§ 36 kap. BrB). Hoppas detta besvarar din fråga!Med vänliga hälsningar,

För- och nackdelar med långa häktningstider

2021-04-02 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Jag har en uppgift i privatjuridik där jag skriver om häktningstiden i Sverige så jag undrar om det finns några fördelar med att de misstänkta kan sitta så länge i häkte?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om det finns några fördelar med att tillåta långa häktningstider, och i sådana fall vilka dessa fördelar är. Nedan kommer jag såldes redogöra för några av de för- och nackdelar man kan se med att tillåta just långa häktningstider. Av intresse kan förövrigt vara att reglerna om häktning framgår av rättegångsbalkens 24 kap. vilket jag även har skrivit lite om här. Som du verkar ha förstått tillåter vi i Sverige relativt långa häktningstider, det är till och med så att vi inte har någon maxgräns för hur länge man kan sitta häktad. Däremot måste en häktesförhandling ske löpande senast var fjortonde dag för att säkerställa att det fortfarande finns grund för att behålla den misstänkta personen i häktet. (24 kap. 18 § 3 st. rättegångsbalken)Fördelar med att tillåta lång häktningstidFör att förstå vilka fördelar det finns med att tillåta långa häktningstider hjälper det om man förstår syftet med häktning. Enkelt sagt kan man säga att man får häkta någon om den på sannolika skäl är misstänkt för ett brott och om det finns risk för personen (1) undandrar sig lagföring eller straff, (2) genom att undanröja bevis eller på något annat sätt försvårar utredningen, eller (3) fortsätter begå brott. Detta i väntan på att eventuellt åtal ska väckas. Till att börja med är alltså en fördel med möjlighet till långa häktningstider att man ser till att den misstänkta inte "går under jorden" eller flyr till en onåbar plats under hela den tid som krävs för att ett eventuellt åtal ska väckas. På samma sätt undviker man att den misstänkte förstör för den pågående utredningen eller fortsätter sin brottsliga verksamhet. Om man skulle sätta en maxgräns för häktningstiden skulle det alltså kunna leda till att den misstänkte personen kommer ut från häktet och hinner företa sådana handlingar som man just vill motverka. Att tillåta långa häktningstider ger alltså bättre förutsättningar för brottsbekämpning och lagföring. Därutöver fungerar även häktningen som ett skydd för brottsoffret och allmänheten. Nackdelar med att tillåta lång häktningstidEtt par av de nackdelar man kan se med att tillåta långa häktningstider är att det inte finns någon förutsägbarhet för den häktade, den vet alltså inte hur länge den kommer att behöva sitta häktad i väntan på att antingen bli frisläppt eller åtalad.Därutöver kan man även koppla långa häktningstider till mänskliga fri- och rättigheter. Eftersom man vid häktning ännu inte har dömts för något brott ska man inte behöva sitta häktad längre än nödvändigt. Att tillåta långa häktningstider gör möjligtvis att utredning inte sker så skyndsamt som den borde.Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Bortom rimligt tvivel?

2021-03-31 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej, jag är oskyldigt dömd för grovkvinnofrids kränkning samt grovt olaga hot och grovt olaga tvång. Är oskyldig. Gällande Grov kvinnofridskränkning, G olaga hot och G olaga tvång vad är de för beviskrav? Enligt mig åkte jag på sagolika skäl. De låg i någon eller några andras intresse att sätta dit mig för saker jag inte gjort. Det är mer en vad en människa kan bära och De är fan fel. De är mer en vad en människa kan bära. Ja har ett kriminellt förflutet vilket jag skäms över men inte fan ska de stå mig till last...Min fråga är kan man bara bli dömd på att en person påstår saker??Själv har jag aldrig haft med sånt här typ av brott att göra då det är mot mina principer och sånt här absolut förbjudet i min förflutnas krimella bibel. I alla fall min umgänges krets...
Klara Zethraeus |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att dömas vid en rättegång så ställs det krav på att åklagaren ska ha visat att personen som är tilltalad har utfört den gärning som framgår i gärningsbeskrivningen, detta ska anses vara bevisat till en nivå av bortom rimligt tvivel. Hur stark bevisning krävs för att uppnå detta?Bortom rimligt tvivel innebär att en person kan komma att dömas för ett brott även om det finns vissa små frågetecken i utredningen. Åklagarens bevisning skall dock vara så entydig att det inte finns några rimliga alternativ till vad som inträffat. Det betyder inte att den tilltalade kan hitta på en historia och därmed undkomma dom, utan fokus måste läggas på att det skall vara fråga om rimligt tvivel. En osannolik berättelse skall därför inte tas i beaktning, eftersom det inte innebär rimliga tvivel. Det finns ingen exakt gräns för vad som skulle räknas som en rimlig berättelse, utan det beror på enskilda fall och omständigheter.Det krävs därmed inte att det ska bevisas till 100 % men till närmre 100%. Man brukar prata om kanske 95 % - 98 %.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

Påverkas min trovärdighet om jag väljer att inte polisanmäla misshandeln jag blivit utsatt för?

2021-03-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag har blivit anmäld och suttit i häkte för ett brott där jag handlat i självförsvar flera gånger, där jag har flera vittnen och bild bevis där jag själv blivit utsatt för misshandel vid dessa tillfällen med tillhygge.Nu undra polisen om jag vill gå vidare med det brott jag blivit utsatt för är det till nackdel för mig under förundersökningen om jag inte vill det, blir jag mindre trovärdig om att jag inte gör det?
Fawzia Hassoun |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inledningsvis ska det konstateras att din trovärdighet inte bör påverkas på grund av att du väljer att inte polisanmäla det brott du blivit utsatt för. Polis har en skyldighet att utreda brott så snart det finns skäl att anta att brott begåtts enligt 23 kap. 1 § Rättegångsbalken. Det krävs alltså inte en anmälan för att en förundersökning ska inledas. Detta innebär alltså att en polisanmälan från din sida inte har någon inverkan på polisens skyldighet att utreda brott. Det som dock kan bli problematiskt är att det kan vara svårare för en åklagare att bevisa att brott har begåtts för det fall du väljer att inte delta i brottsutredningen.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Betydelsen av förundersökningsprotokoll

2021-03-30 i Förundersökning
FRÅGA |hej, Förklara vilken betydelse har förundersökningsprotokoll i förfarandet vid domstolar och vid skiljedomsprövningar. Vilket syfte fyller dokumenten? Vad händer med dokumenten efter att de inkommit till domstolarna? Vilka uppgifter blir offentliga och vad kan beläggas med sekretess?
Angelica Ruuth |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Betydelsen av förundersökningsprotokollI Rättegångsbalken regleras möjligheterna att inleda en förundersökning och detta görs om det finns skäl att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har begåtts. Ett allmänt åtal är ett åtal som väcks av en åklagare, vilket sker då det finns misstanke om brott. (20 kap. 2 § Rättegångsbalk (1942:740)) (RB). Under förundersökning sker förhör som hålls av polisen (23 kap. 6 § RB) och bevis samlas för att kunna väcka ett eventuellt åtal.Ett förundersökningsprotokoll utgör grunden för huvudförhandlingen vid domstol och är det som målet utgår ifrån. Det räcker dock inte med att endast ta upp det som framkommit i förundersökningsprotokollet, i Sverige gäller muntlighetsprincipen (43 kap. 5 § RB) som betyder att det är vad som sägs under huvudförhandlingen som är det viktigaste för att faktiskt kunna döma personen i fråga till straffet som denne är misstänkt för. Det som framkommit under förundersökningen måste därför tas upp igen, muntligen, för att det faktiskt ska få betydelse i domstolen. Allt ska redovisas för muntligen och parter och vittnen ska berätta fritt, det räcker därför inte med endast förundersökningsprotokollet för att bevisa vad som faktiskt skett utan det som framkommit i och med förundersökningsprotokollet ska åter igen bevisas under förhandlingen.Vilka uppgifter blir offentliga?I Sverige finns offentlighetsprincipen vilket betyder att allmänheten har rätt att ta del av allmänna handlingar (2 kap 3 § Tryckfrihetsförordning (1949:05)) (TF). När en förundersökning är klar ska åklagaren besluta om ett åtal ska väckas eller inte. Vid tidpunkten för åtal blir förundersökningen offentlig, dock finns det situationer där sekretess gäller ifall förundersökningen innehåller känsliga uppgifter, (2 kap 2 § TF).Om du har fler frågor är du varmt välkommen att ställa dem till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,