Kan jäv uppstå om jag arbetar för en tingsrätt och advokatbyrå samtidigt?

2021-03-27 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag studerar till paralegal och jobbar vid sidan av studierna extra på tingsrätt. När jag nu söker praktik så blev jag på en advokatbyrå tillfrågad om jag där även vill jobba extra som sekreterare. Advokaten visste om att jag jobbar på domstol. Det jag nu frågar mig är om detta är tillåtet? Kan jag jobba både på byrå och domstol eller räknas jag på något sätt som jävig?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det beror på vilken tjänst du harJäv aktualiseras på ett par olika ställen i Rättegångsbalken. Generellt sett gäller jäv för personer med beslutsfattande roller, som nämndemän, domare, åklagare, m.m. men även personer som för anteckningar vid ett sammanträde (4 kap. 10 och 13 §, 7 kap. 6 §, 6 kap. 3 § Rättegångsbalken). Har du ingen av dessa bör det generellt sett inte vara något problem.Reglerna jag tog upp ovan gäller generellt sätt handläggningen i allmän domstol. I förvaltningsdomstol gäller i princip samma regler även då Förvaltningsprocesslagen hänvisar till Rättegångsbalken i jävsfrågor, 41 §. RekommendationDå det inte framgår av din fråga exakt vad dina arbetsuppgifter innebär rekommenderar jag att du rådfrågar din arbetsgivare, d v s tingsrätten du jobbar på. Detta för att det inte ska uppstå några problem för dig. Detta gäller inte bara för jävssituationer utan även konkurrenssituationer exempelvis, om du via ditt jobb på tingsrätten får tillgång till känslig information till konkurrenter till byrån eller byråns klienter. Med vänliga hälsningar,

Vad betyder det att domstolen ex officio avvisar en talan på grund av bristande talerätt?

2021-03-24 i Domstol
FRÅGA |HejBetyder ex officio att tingsrätten skall avvisa en framställan om talerätt direkt vid framställan om en stämning ?Om inte kan det bli rättengångsfel ?
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Talerätt som processhinderTill att börja med vill jag bara påpeka att det är olika förutsättningar beroende på vilken typ av mål det rör sig, civilrättsligt mål eller straffrättsligt mål, i fråga om vem som har talerätt. Vidare är det skillnad i vissa avseende om domstolen ex officio ska avvisa ett mål, beroende på vilken typ av fråga som talerätten rör, om det är frågan om en processuell eller materiell talebrist. Vad processuell talerätten kort innebär, är helt enkelt att det ska vara "rätt parter" som för talan avseende frågan som ska behandlas i rättegången. Som exempel kan anges fallet att en åklagare väljer att åtala i ett mål där målsägande har exklusiv talerätt, vilket är fallet för förtal i 5 kap 1 § och 5 kap 5 § 1 stycket brottsbalken (1962:700). I det fallet att det skulle röra sig om en materiellrättslig talerätt, alltså att parternas talerätt hänför sig till det omstridda rättsförhållandets "subjektiva sida", alltså något som har att göra med själva saken, ska käromålet i sådana fall ogillas. T.ex. i ett tvistemål tillkommer talerätten enbart borgenären till en den specifika fordran, om talan väcks av någon annan en borgenären, ska då talan ogillas.När ska rätten ex officio avvisa ett mål på grund av bristande talerätt? Huvudregeln är att domstolen ex officio ska beakta processhinder. Om domstolen finner vid en ansökan om stämning att det brister i talerätten i någon av parterna, ska domstolen avvisa målet, 34 kap 1 § rättegångsbalken (1942:740) (RB). Vad det innebär att domstolen agerar ex officio är helt enkelt att rätten ska avvisa käromålet oberoende av om någon av parterna har gjort en processinvändning. Undantag från huvudregeln är dock när det är frågan om s.k. dispositiva processhinder, dessa kräver alltså att någon av parterna invänder för att processhinder ska anses föreligga. Bristande processuell talerätt är dock ett tvingande processhinder och föranleder att käromålet ska avvisas ex officio av rätten. Vad händer om domstolen inte avvisar ett tvingande processhinder ex officio?Om domstolen missar att ex officio avvisa ett mål och fullgör ett mål då det föreligger ett tvingande processhinder utgör det ett rättegångsfel. Det som man som berörd part då kan göra är att t.ex. ansöka om återförvisning till hovrätten, som i sin tur avgör om målet återvisas till tingsrätten som i sin tur måste ta upp målet för ny prövning, 50 kap. 29 § RB (för tvistemål) och 51 kap. 29 § RB (för brottmål). Hoppas du fått svar på din fråga, MVH

Kan jag fortfarande överklaga ett föreläggande av ordningsbot?

2021-03-21 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej! Jag blev idag tagen i en hastighetskontroll mätt av laser på motorvägen. Jag körde i vänsterfilen, inte snabbare än hastigheten då jag hade min farthållare på. Men när jag såg att dom stod med laser så hade jag även en skåpbil framför mig som hastigt svängde in på högerfilen så jag misstänker att dom råkade mäta skåpbilens hastighet eller så är inte deras utrustning kalibrerad.Jag låg i vänsterfilen pga omkörning, eftersom dom flesta var medvetna om deras poliskontroll och låg långt under hastighetsgränsen.Väl stoppad, så erkänner jag hastigt och skriver på att jag erkänner. Vilket jag direkt ångrar, för det verkar inte logiskt och jag har mina aningar att dom mätte fel. Kan jag fortfarande överklaga brottet/ strafföreläggandet?
Fredrika Sköld |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar om du kan överklaga ett föreläggande av ordningsbot. Regler om föreläggande av ordningsbot finns i Rättegångsbalken (RB).Föreläggande av ordningsbotVid hastighetsöverträdelser får en polisman utfärda en ordningsbot och det är en förenklad lagföring utanför domstolen som innebär att den misstänkte föreläggs ett bötesstraff. (48 kap 1-2 §§ RB) Ett föreläggande av ordningsbot godkänns genom att den misstänkte skriver under och erkänner gärningen (48 kap 9 §, 17 § RB) När ett föreläggande har godkänts gäller det som en dom som har vunnit laga kraft, med följd att den inte går att överklaga. (48 kap 3 § st 2 RB)Överklaga ett föreläggande efter godkännandeAtt föreläggandet har vunnit laga kraft innebär att det endast kan överklagas genom extraordinära rättsmedel. Den som vill klaga på ett godkänt föreläggande av ordningsbot ska göra det inom ett år efter att någon åtgärd för att verkställa ordningsboten (59 kap 7 §, 10 § RB). För att få en ordningsbot undanröjd krävs att någon av förutsättningarna i 59 kap 6 § RB föreligger;(1) om godkännande inte kan anses som en giltig viljeförklaring (2) om det vid ärendets behandling har förekommit sådant fel att föreläggandet bör anses ogiltigt eller (3) om föreläggandet av annan anledning inte överensstämmer med lag.Exempel;I NJA 1994 s. 254 ansågs ett föreläggande av ordningsbot vara ogiltigt då det saknade uppgift om bötesbeloppet och ordningsboten undanröjdes.I din situationDet framgår att du har erkänt gärningen och därmed har du godtagit ordningsboten som har vunnit laga kraft. Det finns en möjlighet att undanröja ordningsboten men för att du ska nå framgång krävs att det har skett ett fel vid utfärdandet. Det är svårt att få igenom en sådan överklagan då det ska röra sig om särskilda omständigheter och utifrån den information som du har angett har jag svårt att se att föreläggandet skulle undanröjas.Hoppas att du har fått den information som du behöver för att veta hur du ska gå tillväga!Vänligen,

Kommer mitt strafföreläggande att synas i mitt belastningsregister?

2021-03-19 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hejsan. Jag har blivit stoppad av narkotikapolisen och dom har hittat en knatch hash på mig. Jag har erkänt allt och dom tog det och sa att jag kmr betala böter, dvs peningböter. Jag vill veta bara om det kommer stå som prick i mitt register eftersom dom sa att det kommer ej gå till rätten, jag kommer ba få betala litet böter. Tack
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i lagen om belastningsregister.Du har fått böter genom ett strafföreläggandeDu berättar att du har erkänt ditt brott på plats och att polisen meddelat att du ska betala böter. Att du måste betala penningböter utan att ditt ärende går till rätten innebär att du fått ett strafföreläggande. Ett strafföreläggande ersätter alltså processen av en rättegång och förutsätter att personen erkänt sitt brott och det är klart vad straffet ska bli. Du kan välja själv om du vill godkänna eller bestrida föreläggandet när du fått brevet. En åklagare kan väcka åtal mot dig i tingsrätten om du väljer att bestrida föreläggandet. Uppgifter om böter tas bort från ditt belastningsregister 5 år efter godkännandet av ditt strafföreläggandeEtt belastningsregister innehåller bland annat uppgifter om den som genom dom, beslut, strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot har ålagts påföljd för brott (3 § p. 1 lagen om belastningsregister). Det innebär att en uppgift om att du dömts till fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn, böter eller penningböter ska registreras. Uppgifter om böter gallras (tas bort) 5 år efter godkännandet av strafföreläggandet (17 § p 9 lagen om belastningsregister).Avslutningsvis kommer uppgiften om att du blivit dömd till böter att stå i ditt belastningsregister i 5 år. Du kan välja att bestrida ditt strafföreläggande när du fått hem det, men då finns det en risk att en åklagare väcker åtal och att ditt ärende går till domstol.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

När kan tingsrätten neka dig en offentlig försvarare?

2021-03-25 i Rättshjälp
FRÅGA |https://lagen.nu/1942:740#K21P3aS1Goddag! Jag blev gripen förra året med 40 gram cannabis uppdelad i påsar, när jag blev gripen så fick jag panikattack och stelnade . Därefter på samma dag fick jag husrannsakan och dem hittade ungefär 100 gram i en påse i mitt sovrum.Nu för blev jag anklagad för ringa narkotika, narkotika brott i överlåtelse och dessutom motstånd mot tjänsteman.Jag ska ha förhör och önskade ha en offentlig försvarare eftersom jag kan tydligen hamna i fängelse för detta men tingsrätten gjorde avslag på min ansökan och överklagan.Vad ska jag göra? Jag får panik attacker nu när polisen hör av sig och är rädd att göra förhöret själv för jag vill inte säga något dumt som kommer göra min straff ännu hårdare.Jag själv har inte råd med advokat och inte heller om det kommer bli böter. Framför allt jag vill inte heller hamna i fängelse. Jag har slutat med allt och kämpar med studier och jobb och önskar verkligen inte att detta straff kommer förstöra min situation.
Hanna Törnsén Fredriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rätten till en offentlig försvarare regleras i 21 kap. 3 a § 1 st. rättegångsbalken (RB). Där framgår det att du har rätt till en offentlig försvarare om den misstänkte begär det och är anhållen eller häktad eller om det är fråga om ett brott för vilket det inte är stadgat lindrigare straff än fängelse i sex månader. Utöver detta kan även en offentlig försvarare förordnas om det bl.a. föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller vad målet rör (se 21 kap. 3 a § 2 st. RB).De brott du står misstänkt för regleras dels i 2 § narkotikastrafflagen (1968:64) samt 17 kap. 4 § brottsbalken (BrB). Ringa narkotikabrott medför antingen böter eller fängelse i högst sex månader, och våldsamt motstånd likaså. Det vill säga, enligt 21 kap. 3 a § 1 st. RB har du inte rätt till en offentlig försvarare. Detta innebär att du i sådana fall enbart kan bli förordnad en försvarare om det anses föreligga sådana särskilda skäl enligt 21 kap. 3 a § 2 st. RB. Vid bedömning av huruvida särskilda skäl föreligger tar rätten bl.a. hänsyn till om du är kapabel till att föra ditt försvar på egen hand, samt ifall det inte står klart vilken påföljd som förväntas, exempelvis ifall du antingen kan bli dömd till böter eller fängelse. Vad kan du göra? Det du kan göra nu är att ansöka om en offentlig försvarare på nytt och då föra en argumentation kring ovanstående. Kanske särskilt den omständigheten att du inte upplever det som att du kommer klara av att försvara dig själv med hänsyn till att du drabbas av panik eller dylikt. Hoppas detta inbringade mer klarhet i situationen, och om inte så är du varmt välkommen att höra av dig igen.Bästa hälsningar,

Överklagan och prövningstillstånd

2021-03-21 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag blev dömd i tingsrätten för grovtrattfylleri, för att min kusin påstår att jag har kört bil på fyllan. Hennes historia var så bra att domaren inte såg något annat än att döma mig på hennes ord, ska tilläggas att hon svor under ed och vittnade. Finns inga bevis utan bara hennes ord, det har gått 1 år sedan anmälan gjordes och hon kom ihåg exakt i detalj vad som hände. Och jag blev fälld men har bett min advokat att överklaga till hovrätten. Vad kommer att hända nu?
Fredrika Sköld |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det framgår att du har blivit fälld i tingsrätten för grovt rattfylleri och att du har överklagat den fällande domen genom din advokat. Det framgår inte tydligt vad syftet med din överklagan är, men jag tolkar det som att du har överklagat bedömningen i själva ansvarsfrågan det vill säga om du är skyldig till brottet eller inte. Hur hovrätten kommer att göra bedömningen exempelvis bevisvärderingen av din kusins berättelse är inte något som jag kan svara på utan jag kommer att gå igenom vad som händer efter att man har överklagat en tingsrättsdom.Hur en överklagan går till och krav på prövningstillståndDen part som vill överklaga en brottmålsdom i tingsrätten ska göra det skriftligen inom tre veckor från den dag då domen meddelades. (51 kap 1 § Rättegångsbalken). Om det krävs prövningstillstånd i hovrätten ska tingsrättens dom innehålla en uppgift om detta och det brukar vanligtvis framgå av en medföljande bilaga. Ett överklagande till hovrätten ska innehålla uppgifter om bland annat i vilken del domen överklagas, grunden för att man överklagar och omständigheter som är till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas. (51 kap 4 § Rättegångsbalken). Skulle det krävas prövningstillstånd och det senare inte beviljas så kommer tingsrättens dom att gälla. (49 kap 14 a § Rättegångsbalken)När prövningstillstånd lämnasFör att prövningstillstånd ska meddelas krävs att någon av förutsättningarna i 49 kap 14 § Rättegångsbalken är uppfyllda;(1) om det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till. (2) det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till(3) det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller(4) det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.Sammanfattning och rekommendationDu har överklagat en fällande dom i tingsrätten. Det bör av tingsrättens dom framgå om det behövs prövningstillstånd eller inte för att få pröva målet i hovrätten. Om det skulle krävas prövningstillstånd så kommer domstolen i första hand att göra en bedömning av tingsrättens dom och bedöma om det finns skäl att ge prövningstillstånd. Om hovrätten tar upp målet till ny prövning är det överklagandet som styr hovrättens prövning av fallet. Då jag inte vet mer om omständigheterna i ditt fall råder jag dig att ha en vidare dialog med din advokat!Hoppas att informationen har varit till hjälp, annars är du välkommen att höra av dig igen!Vänligen,

Sekretess vid förundersökning

2021-03-20 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Jag har försökt söka efter svar på min fråga på nätet men hittar inget konkret, hoppas därför att ni kan hjälpa mig.Om jag blir kallad på förhör som tilltalad, har jag möjlighet att begära att det som sägs i förhöret (eller delar av det) ska vara sekretessbelagda i förundersökningsprotokollet? Om jag berättar om personliga saker som tex en psykisk sjukdom som fått mig att begå brottet men som är av känslig karaktär och som kommer skada ett flertal av mina nära relationer om uppgiften blir offentlig, kan jag då be om att den delen av förhöret och eventuell rättegång blir sekretessbelagd, eller är det bara förundersökningsledaren eller liknande som bestämmer vad som bör vara sekretessbelagt enligt lagen om sekretess?Stort tack på förhand!
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Frågor om sekretess regleras i offentlighets- och sekretesslagen. Enligt 35 kap 1 § gäller sekretess för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider skada och att uppgifterna förekommer i en utredning om förundersökning i brottmål. Enligt bestämmelsen råder alltså en presumtion om sekretess, dvs att sekretess ska gälla om inget annat sägs. Handlingarna ska inte heller lämnas ut om det finns risk för att berörda personer kan lida men/skada av att uppgiften lämnas. Det är upp till varje myndighet att avgöra detta genom sk. sekretessprövning. Om förundersökningen inte har avslutats än, är handlingarna hos polisen inte allmänna handlingar och det föreligger alltså en presumtion om sekretess. Om handlingarna lämnar myndigheten och överlämnas till annan myndighet (åklagare, domstol), så är handlingarna att betraktas som offentliga 35 kap 7 § OSL. Så mitt korta svar är att dina uppgifter inte bör vara offentliga vid förundersökningsstadiet.

Hur länge är jag skyldig stanna kvar för förhör?

2021-03-19 i Förundersökning
FRÅGA |HejFinns det praxis eller regler för hur lång tid ett förhör får ta. När anses det inte längre vara rättssäkert, efter t.ex. 2h eller 3h eller 4 h osv?
Atefa Jafary |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag att använda mig av rättegångsbalken (RB) och eftersom din fråga inte innefattar några ytterligare detaljer kommer jag att besvara den på ett generellt plan. Inledningsvis bör sägas att förhör får hållas med var och en som kan antas kunna lämna information av betydelse för utredningen (23 kap. 6 § RB). Upplysningarna lämnas som regel genom att den förhörde inställer sig på en polisstation, men det kan också ske per telefon och skriftligen. Vidare gäller att uttröttning eller andra otillbörliga åtgärder är förbjudna. Det finns dock inga regler om när på dygnet förhör får hållas. Förhör bör emellertid inte generellt förläggas till den tid som normalt är avsedd för vila (23 kap. 12 § RB). Skyldigheten att kvarstanna för förhör är i regel sex timmarNär det gäller skyldigheten att kvarstanna för förhör stadgas att den som inte är anhållen eller häktad är inte skyldig att stanna kvar för förhör längre än sex timmar. Men om det är av synnerlig vikt att den som som kan misstänkas för brottet är tillgänglig för fortsatt förhör är hen skyldig att stanna kvar ytterligare sex timmar (23 kap. 9 § första stycket RB). I sammanhanget är det relevant att förklara vad begreppet misstänkt innebär. Att man är misstänkt för brott betyder att det är mer sannolikt att man begått det aktuella brottet än att så inte är fallet. Det krävs alltså 51 % sannolikhet. Barn under 15 år är som huvudregel skyldig att kvartarna för förhör i tre timmarBarn under 15 år är inte skyldiga att stanna kvar för förhör längre än tre timmar. Dock om det är av synnerlig vikt för utredningen är den vederbörande skyldig att kvarstanna ytterligare tre timmar (23 kap. 9 § andra stycket). Sedan förhöret avslutas är den förhörde inte skyldig att stanna kvar (23 kap. 9 § tredje stycket). Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att återkomma med en ny fråga!Vänligen,