Är man skyldig att betala en vinnande motparts oskäliga kostnader?

2019-03-08 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Om man ska väcka en talan i domstol så innebär det ju en risk att man drar på sig att behöva betala den andres rättegångskostnader. Jag förstår att man kan skydda sig mot detta genom tex hemförsäkring och rättshjälp. Men ändå låter detta så orimligt! Att den ena kan ta hjälp av en dyr advokat som motparten sen måste betala! Hur beräknas egentligen rättegångskostnaderna och finns något sätt att yrka att denna summa ska minskas (tex pga oskälighet?). Tack för hjälp!
Daniel Karl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår i frågan att det är rättegångskostnader i tvistemål som du syftar på, eftersom det oftast är i dessa lägen man talar om en motpart som kan vara skyldig att betala rättegångskostnader.Rättegångskostnaderna regleras i 18 kap. rättegångsbalken. Som du nämner så kan den tappande parten (den som förlorar målet) få betala motpartens rättegångskostnader (18 kap. 1 § rättegångsbalken).Det finns dock många kompletterande bestämmelser till denna. Om det till exempel finns flera yrkanden i rättegången, och parterna vinner varsin, så kan vardera part få betala sina egna kostnader (18 kap. 4 § rättegångsbalken).Samma princip gäller om det endast är ett yrkande och man kan "mäta" hur stor del av yrkandet en part vinner. Låt oss säga att någon yrkar skadestånd av mig på 100 000 kr, medans jag yrkar att inget skadestånd ska utges. Domstolen dömer mig att betala 70 000 kronor i skadestånd. Enligt denna regeln kommer då motparten att ha vunnit sitt yrkande till 70 % och denna får då ersättning för sina rättegångskostnader i proportion till detta (18 kap. 4 § andra stycket).Angående oskälighet för just ett ombud så är detta något som regleras i 18 kap. 8 § rättegångsbalken. Enligt denna bestämmelse ska man endast ersätta motpartens kostnad för ombud till den del denna har varit skälig. Det man kan nämna är då att man inte tycker att motpartens rättegångskostnader är skäliga. Då är domstolen skyldig att pröva skäligheten själva. Om värdet av vad som yrkas är mindre än hälften av årets prisbasbelopp så kommer målet att anses vara ett så kallat småmål. Då gäller inte bestämmelsen om ersättning för ombud enligt 18 kap. 8 § rättegångsbalken. Istället har motparten endast rätt till ersättning för sitt ombud som motsvarar rättslig rådgivning för en timme (18 kap. 8 a § rättegångsbalken). Hälften av prisbasbeloppet är i år 23 250 kr.Vänligen,

Vilka kostnader kan jag få ersättning för i en rättegång?

2019-02-08 i Rättegångskostnader
FRÅGA |vilka kostnader kan jag få ersättning för i en rättegång?
Ajla Velic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Är du vittne?Om du är vittne på en rättegång står det i din kallelse vilka ersättningsregler som gäller. På Sveriges Domstolars webbsida framgår det att ett vittne har rätt till ersättning för resan till domstolen. Samma sak gäller eventuella kostnader för uppehälle och förlorad arbetsinkomst.Är du brottsoffer?Som målsägande har du rätt till ersättning för resan till domstolen, om du blivit kallad dit för att höras. Samma sak gäller eventuella kostnader för uppehälle och förlorad arbetsinkomst.Är du åtalad? Domstolen kan bevilja dig ersättning för exempelvis resa till rättegången. Om ersättning beviljas beror på dina inkomster och förmögenhet.Det kan finnas begränsningar från dessa regler då det handlar om allmänna medel och jag rekommenderar dig därför att kontakta den domstol som är aktuell för dig. Domstolen kan upplysa dig om vilka exakta ersättningsregler som gäller.Jag hoppas att min fråga har varit till hjälp, annars är du varmt välkommen att ställa en ny fråga till oss på Lawline! Med vänlig hälsning,

Riskerar jag ökade kostnader om krav på betalning tas till domstol?

2019-01-30 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej,Jag fick ett brev av advokatbyrån Ramberg där det står att mitt internetabonnemang har använts för olovlig fildelning av upphovsrättsligt skyddade verk. De vill ha ett belopp upp mot 40.000 kr. Så som jag har förstått det ska jag inte kontakta Ramberg eller betala något. Om de tar ärendet till inkasso så ska jag bestrida betalningskravet. Om detta nu skulle tas till domstol, kommer det innebära ökade kostnader för mig om domstolen beslutar att jag ska betala?
Jakob Hambert |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den förlorande parten i en rättegång ska i regel ersätta motpartens rättegångskostnaderDen part som förlorar ett mål i en rättegång ska i regel ersätta motpartens rättegångskostnader. (18 kap. 1 § Rättegångsbalken). I dessa kostnader ingår främst motpartens ombudskostnader, exempelvis de kostnader motparten haft för att anlita en advokat. Exakt hur mycket av rättegångskostnaderna en part som förlorat får betala avgörs dock av hur mycket av målet parten anses ha förlorat. Vinner en part allt den krävt i en rättegång kommer motparten i regel få betala hela partens rättegångskostnader. Anser domstolen att båda parter vunnit och förlorat lika mycket kommer parterna istället få stå för sina egna rättegångskostnader. Så kan det exempelvis vara om domstolen anser att du bara ska betala en viss del av det du krävts på. Det kan till och med vara så att motparten istället får betala en del av dina rättegångskostnader, om domstolen anser att du vunnit mer av målet än motparten. Så kan det exempelvis vara om domstolen endast anser att du ska betala en ytterst liten del av vad du krävdes på. Som svar på din fråga: Skulle frågan om betalningen tas upp till domstol och du där förlorar hela beloppet som motparten kräver dig på finns det en stor risk att du både får betala det som motparten krävt av dig och dessutom motpartens rättegångskostnader. Det kan alltså bli kostsamt. Något kort om det kravbrev du fått utskickat till digAvslutningsvis vill jag dock belysa att när SVT:s Uppdrag Granskning i maj 2018 undersökte de kravbrev som skickats ut från advokatbyrån Ramberg hade advokatbyrån faktiskt inte drivit något ärende till domstol. Advokatbyrån är en av några byråer som skickar ut massvis med kravbrev till privatpersoner men risken att faktiskt hamna i domstol om man inte betalar verkar i alla fall när SVT granskade kravbreven ha varit låg. (Se artikeln här).Hoppas du fick svar på din fråga!

Vem betalar rättegångskostnader i ett tvistemål?

2019-01-21 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej,Företaget X i Malmö utförde en olaglig ändring av mjukvaran på min bil vid första servicetillfälle. Dem gjorde det mot min utrickligen sagt begäran att mjukvaran inte får ändras. Det handlar om VW bedrägeri mot sina kunder gälande dieselfusket som servicevärkstäder, bland annat Företaget X i Malmö åtgärdar med mjukvarubytet, vilken betydligt försämrar bilens prestanda. Jag krävde vid bilens avhämtning att mjukvaran återställas till ursprungliga, vilket Företaget X glatt avvisade. Samma beteende visade VW när jag vände till dem.Min fråga om vad skall jag göra LAVLINE besvarade att Konsumentköplagen (KKL) är tillämplig (16§, 22§, 23§, 29§). Precis samma svar fick jag av KONSUMENTVERKET. Under ett år försäkte jag genom POLISEN, ARN, KAMAREÅKLAGAREN (två gången) och REGERINGEN komma till att mjukvaran på min bil återställas till det ursprungliga eller någon överenskommelse med Företaget X och VW träffas. Förgäves. Jag fick nog av VW och Företaget X och sålde opålitliga, tröga vid acceleration, bilen till en bilförsäljare mot en ren förlust. Därmed skickade jag fakturan på min förlust till Företaget X som orsakade hela, vilken blev bestriden. Jag försäkte komma till mina pengar genom KRONOFOGDEN. Företaget X bestrider fakturan igen och KRONOFOGDEN ställer frågan till mig om jag begär att målet skall överlämnas till tingsrätten.JAG UNDRAR VEM SKALL BETALA KOSTNADER. I FALL ATT DET ÄR JAG HUR MYCKET KAN DET KOSTA MIG?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningOm du driver målet till domstol är den en civilrättslig tvist och vad som kallas ett dispositivt tvistemål. Dispositiva tvistemål utmärks av att parterna själva kan komma överens om det de tvistar om, t.ex. pengar. De dispositiva tvistemålen delas upp i ordinära tvistemål och förenklade tvistemål. Mål som rör tvister som uppenbart understiger ett halvt prisbasbelopp (f.n. 23.250 kr) handläggs som förenklade tvistemål (1 kap. 3 d § RB). Huvudregeln i ordinära tvistemål är att förlorande part står motpartens rättegångskostnader (18 kap. 8 § RB). Det innebär att om du skulle vinna ett ordinärt tvistemål kan din motpart bli ersättningsskyldig för dina rättegångskostnader. Motsatsvis innebär det att om du förlorar ett ordinärt tvistemål kan du bli ersättningsskyldig för din motparts rättegångskostnader (och givetvis dina egna). Det kan således bli kostsamt.I förenklade tvistemål är rätten till ersättning för rättegångskostnader begränsad (18 kap. 8 a § RB). Syftet med de förenklade tvistemålen är att förenkla processen och göra processen mindre kostsam för parterna då det omtvistade beloppet är lågt. Den förlorande parten i ett förenklat tvistemål blir ersättningsskyldig för motpartens kostnader till ett betydligt lägre belopp än i ett ordinärt tvistemål. Rättegångskostnaderna i förenklade tvistemål avser:- Rättslig rådgivning i högst en timme á 1380 kr exklusive moms. - Ansökningsavgift för stämning á 900 kr.- Resekostnader för part eller dess ombud om personlig inställelse inte föreskrivits – denna summa kan alltså variera.- Vittnesbevisning – också en summa som kan variera, men vittnesmålets kostnader måste hur som helst stå i proportion till förhandlingen och den tvistiga saken.- Översättning av handlingar (om det t.ex. behövs tolk).Som du kan se blir de kostnader förlorande part blir ersättningsskyldig för i ett förenklat tvistemål betydligt lägre. Man behöver t.ex. inte betala motpartens rättegångskostnader med mer än en timme. Det innebär samtidigt att om du anlitar en advokat och vinner ett förenklat tvistemål blir inte heller din motpart ersättningsskyldig mot dig för mer än en timme.I ett förenklat tvistemål behöver du inte en advokat eller ett juridiskt ombud. För det fall att du skulle välja att anlita ett ombud, kommer du även om du vinner att behöva stå för huvuddelen av kostnaderna själv. Du kan enligt ovan, som högst få ersättning för en timmes rättslig rådgivning om du vinner tvisten. Det är självklart alltid en god idé att inhämta någon form av rådgivning inför förhandlingen. En jurist kan även råda dig mer specifikt i ditt ärende om hur dina chanser ser ut och om det är värt att gå till domstol eller ej.Sammanfattning och rådI ditt fall är det avgörande för rättegångskostnaderna hur stort beloppet ni tvistar om är. Om beloppet uppenbart understiger 23.250 kr kommer det att handläggas som ett förenklat tvistemål. Den som förlorar ett sådant tvistemål blir bara ersättningsskyldig för en timmes rättslig rådgivning för motparten, ansökningsavgiften och eventuellt andra mindre kostnader.Om ni däremot tvistar om ett större belopp än ovanstående kommer tvisten att handläggas som ett ordinärt tvistemål. I ett sådant mål är huvudregeln att förlorande part betalar dels sina egna rättegångskostnader, dels motpartens rättegångskostnader.Mitt råd till dig är beroende av om tvisten kommer att handläggas som ett förenklat tvistemål eller ett ordinärt sådant. Om det är ett förenklat tvistemål råder jag dig att eventuellt söka rättslig rådgivning en timme för att få förslag av en jurist om vad du bör fokusera på och om det är något du har missat. Om det däremot är ett ordinärt tvistemål är min rekommendation att du anlitar en jurist. Juristen kan till att börja med gå igenom ditt ärende för att ge sin syn på om det är värt att du går till domstol eller om risken för förlust är stor. Juristen kan även företräda dig vid en eventuell domstolsförhandling. För båda ändamålen kan jag varmt rekommendera att du anlitar någon av juristerna på Lawlines juristbyrå. Vill du ha kontakt med en av våra jurister för vidare konsultation är du välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för prisförslag.Med vänliga hälsningar,

Finns det någon minimigräns för hur stort belopp man kan tvista om?

2019-02-26 i Rättegångskostnader
FRÅGA |En säljare på tradera har gått med på hävning av köpet efter fel i varan och jag fick köpesumman återbetalt.Men ej den ursprungliga fraktavgiften där fick jag använda mig av paypals köparskydd.Men nu kräver paypal att jag returnerar varan på min bekostnad för att få ut den ursprungliga fraktavgiften och självklart så använde jag mig av köplagen 40§ samt 67§ och begärde ett skadestånd där jag begärde att säljaren står för returkostnaden som ligger på 63 kr.Säljaren svarar inte på e-mail.För principen skull vill jag ta det vidare till tingsrätten men kan man verkligen göra detta på en sån ringa summa det handlar om?
Lovisa Sidén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar det som att din huvudsakliga fråga till oss är om man kan tvista om en summa på 63 kronor. Det finns ingen minimigräns för hur lågt belopp man kan tvista om. Att välja att ta en tvist till domstol är dock förenat med avgifter och en risk att stå för motpartens rättegångskostnader om man förlorar tvisten, 18 kap 1 § rättegångsbalken. Enligt 1 kap 3 d § Rättegångsbalken så handläggs tvister som uppenbarligen understiger ett halvt prisbasbelopp som förenklat tvistemål. 63 kronor är uppenbart mindre ett halvt prisbasbelopp. Jag kommer att redovisa eventuella kostnader som kan uppkomma i samband med att man stämmer någon i domstol i ett förenklat tvistemål. Sedan får du själv ta ställning till om du tycker det är värt kostnaderna och eventuella risker. 1) När man ansöker om stämning måste man betala en avgift. I förenklat tvistemål är avgiften, 900 kronor. http://www.domstol.se/Fragor--svar/avgifter/. Denna avgift kan man dock få ersatt av motparten som en rättegångskostnad om man vinner.2) Om motparten har anlitat ett ombud eller varit hos en jurist för att få rådgivning som har kostat pengar, så har motparten inte rätt till ersättning för mer än högst en timmes rådgivning. Om man förlorar tvisten finns det därmed risk att man behöver stå för motpartens kostnad för den timmen. Det innebär också att om man själv anlitar ett ombud så kommer man oavsett om man vinner tvisten få stå för större delen av kostnaderna om det juridiska biträdet/rådgivningen har överstigit en timme.3) Om motparten har resekostnader kan det finnas risk att man får stå för dessa och eventuellt även för ombud. 4) Om motparten har vittnesbevisning eller andra övriga handlingar osm exempelvis tolk så räknas de också som sådan rättegångskostnader som man riskerar att få stå om man förlorar tvisten.Allt detta framgår av, 18 kap 8 a § rättegångsbalken. Några andra kostnader än detta har man inte rätt till ersättning för i förenklade tvistemål.Om du väljer att ta det till domstol rekommenderar jag dig att undersöka om du har något rättskydd i din hemförsäkring som skulle kunna ersätta eventuella kostnader. I vissa försäkringar gäller bara rättsskyddet om tvisten handlar om hus, båt eller motorfordon. Därför är det bra att kontrollera sådant innan. Hoppas du är nöjd med svaret på din fråga! Mvh

När måste jag senast medge talan?

2019-01-31 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Jag är kallad till rätten i ett tvistemål. Jag funderar på att gå med på allt min motpart önskar för att slippa rättegången. Om jag väljer att gå dit, då kan jag också bli tvungen att betala motparterns rättegångskostnader om rätten dömer till dennes fördel. Hur långt innan måste jag meddela att jag inte vill ha en rättegång för att inte riskera att behöva betala rättegångskostnader?
Caroline Hallén Lindqvist |Hej och tack för din fråga!Rättegångskostnader och tredskodomDet dispositiva tvistemålsförfarandet regleras av rättegångsbalken (rättegångsbalken) (1942:740) (här benämnd RB). I dispositiva tvistemål ska en förberedelse hållas, vilken är obligatorisk, 42 kap. 6 § RB.Som du säger kan du bli tvungen att betala motpartens rättegångskostnader, om rätten dömer till din motparts fördel, 18 kap. 1 § RB. Detta kan också hända om du inte dyker upp till förhandlingen. Domstolen kan i sådana fall meddela sk. tredskodom, som innebär att domstolen dömer i enlighet med motpartens yrkande, se 44 kap. 7 § RB. Har din motpart rättegångskostnader måste du alltså betala dem trots att du uteblir, förutsatt att rättegångskostnaderna är skäliga (krav på prövning av rättegångskostnadernas skälighet hittar du i 18 kap. 14 § RB).Medge talanJag utgår från att du har blivit delgiven en stämningsansökan som uppmanar dig att svara på käromålet, 42 kap. 5 § RB. Senast vid förberedelsen ska du ha avgivit svaromål (42 kap. 7 § RB) och godtar du kärandens (din motparts) yrkande ska talan medges i svaromålet, (2 p. samma lagrum). I 42 kap. 9 § 2 st. RB stadgas att "svaromål enligt 7 § skall avges skriftligen, om det inte med hänsyn till målets beskaffenhet är lämpligare att svaromålet avges vid ett sammanträde". Ett medgivande enligt 42 kap. 7 § 2 p. RB resulterar i att domstolen kan avgöra målet "på handlingarna", dvs. att målet avgörs utan huvudförhandling, 42 kap. 18 § RB. Ett medgivande är bindande för rätten enligt 17 kap. 3 § RB. Rätten ska vidare verka för att parterna förliks enligt 42 kap. 17 § RB, vilket syftar till att uppnå de syften med förberedelsen som stadgas i 42 kap. 6 § 2 st. (bl.a. klarlägga om det finns förutsättningar för förlikning, 5 p.).Hoppas att du fick svar på din fråga och återkom gärna om du har fler funderingar!Med vänlig hälsning,

När kan man behöva betala motpartens rättegångskostnader trots att man vinner målet?

2019-01-26 i Rättegångskostnader
FRÅGA |HejHar en fråga gällande rättegångskostnader. Vi ligger i en tvist med en motpart som framlagt ett krav på att vi ska stå för rättegångskostnader med hänvisning till nedan paragraf.I rättegångsbalken kap 18 paragraf 3 anges följande:" att medvetet framställa ett ogrundat påstående och parten dessutom insett eller bort inse att påståendet saknade fog eller på annat sätt genom vårdslöshet eller försummelse vållat kostnad för motparten. Detta gäller huruvida man kan bli ålagd att betala den andre partens rättegångskostnader oavsett om man förlorar eller ej. Anledningen till min fråga är för att motparten åberopar detta i ett tvistemål som vi ligger i. Jag vill förstå vad som menas med detta och vad det är för typ av påståenden som gör att man kan behöva betala den andres rättegångskostnader även om man vinner. Det som sagts i vårt fall anser jag inte behöver nämnas utan min önskan är att förstå när denna situationen kan uppkomma.Tack
Oscar Stenmark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du skriver i din fråga att motparten har hänvisat till 18 kap. 3 § rättegångsbalken. I din fråga har du dock citerat en del av 18 kap. 6 § rättegångsbalken, varför jag utgår ifrån att du syftade på den lagregeln.18 kap. 6 § rättegångsbalken har följande lydelse:"Har part genom att utebliva från rätten eller ej iakttaga föreläggande, som rätten meddelat, eller genom påstående eller invändning, som han insett eller bort inse sakna fog, eller annorledes genom vårdslöshet eller försummelse föranlett uppskov i målet eller eljest vållat kostnad för motparten, vare han skyldig att ersätta sådan kostnad, huru rättegångskostnaden i övrigt än skall bäras."Huvudregeln i tvistemål är att tappande part (dvs förloraren) ersätter motpartens rättegångskostnader (18 kap. 1 § rättegångsbalken). 18 kap. 6 § rättegångsbalken talar dock om för oss att om en part, till följd av försumlig processföring, orsakar motparten kostnader, ska parten ersätta motparten för denna kostnad.Nedan följer två exempel på när 18 kap. 6 § rättegångsbalken blir tillämplig:-Ena parten kommer med nya omständigheter eller bevis vid huvudförhandlingen, vilket medför att huvudförhandlingen sätts ut till ny dag (dvs fördröjning av målet) och motparten måste också lägga pengar på att försöka skaffa fram motbevisning. -Ett annat exempel är om svaranden framför en massa bestridanden på olika grunder, varav hälften av grunderna är relevanta och hälften är så pass absurda att man själv vet om att de aldrig kommer godtas av rätten. Svaranden lyckas dock vinna målet på de grunder som är relevanta, men samtidigt har svaranden också belastat rättegången med onödiga grunder som medfört rättegångskostnader för motparten. Vänligen,

Rättskydd vid överklagan?

2018-11-30 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Kan jag få hjälp med överklaga för jag har rättsskydd?
Yekta Keskin |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Om du hamnar i rättslig tvist med en annan person kan du få ersättning genom rättsskydd. Det som ersätts är kostnaderna för att anlita ett juridiskt ombud. Du måste som regel ha haft en hemförsäkring under en sammanhängande period om två år för att kunna utnyttja rättsskyddet. De tvister som kan omfattas av rättsskyddet är vanligen så kallade tvistemål, som kan prövas i tingsrätt, hovrätt eller Högsta domstolen. Tvister som ska handläggas av någon annan domstol eller administrativ myndighet omfattas inte. Hit hör till exempel Hyresnämnden, Kronofogdemyndigheten och förvaltningsdomstolar. Vilka tvister som omfattas av rättsskyddet och hur stor ersättning de ger varierar mellan försäkringsbolagen. Om ditt rättsskydd omfattar överklagan beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Jag råder dig att kontakta ditt försäkringsbolag för att få mer information om vad som omfattas av just ditt rättsskydd. Om du har fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig igen! Hoppas att detta var svar på din fråga! Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist? - Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här.- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1. Vänligen,