Kan jag få tillbaka mellanskillnaden för rättegångskostnaderna?

2020-07-03 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej,har i dom fått betala motpartens rättegångskostnader. Inget konstigt med det, men nu har jag fått reda på att de faktiska rättegångskostnaderna varit betydligt mindre än vad som angavs till domstolen. Jag har bevis för att endast 25 % av kostnaden faktiskt har betalats och har ett underlag. Kan jag kräva tillbaka den överskjutande summan? Det är ju en lagakraftvunnen dom, så hur kan jag kräva in mellanskillnaden?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har du blivit tilldömd att betala motpartens rättegångskostnader i en tvist. Du har i efterhand fått reda på att de faktiska rättegångskostnaderna varit betydligt mindre än vad som angavs till domstolen. Du undrar om du kan kräva tillbaka den överskjutande summan.Den som förlorar målet ska som utgångspunkt ersätta motpartens rättegångskostnader (18 kap. 1 § rättegångsbalken). I ditt fall utgår jag från att du tappat målet i någon mån och därför har du blivit skyldig att ersätta din motpart för kostnaden. Om du inte hade haft några tillgångar hade du fortfarande varit skyldig att ersätta din motpart, medan din motpart själv hade varit tvungen att betala sitt ombud för kostnaderna. I det fallet hade din motpart haft en fordran på dig. Detta är en av anledningarna att man bör tänka sig för innan man stämmer någon; om man får rätt och motparten saknar tillgångar kan det ändå bli kostsamt för en. Om du enligt dom blivit skyldig att betala din motpart för rättegångskostnaderna och gjort så men din motpart låtit bli att betala sitt ombud, hade du ändå varit betalningsskyldig. Om domstolen hade bedömt att rättegångskostnaderna din motpart begärde var för höga, hade din motpart varit tvungen att själv betala resten till sitt ombud. Enligt samma tolkning kan du inte heller kräva tillbaka den överskjutande summan för att din motpart betalt mindre till sitt ombud. Betalningsskyldigheten för din del förfaller inte för att din motpart låter bli att betala sitt ombud eller sen kommer överens om att betala en lägre summa. Den dom som vunnit laga kraft gäller och du kan enligt min tolkning inte kräva tillbaka den mellanskillnad du syftar på. Om du önskar vidare hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vem betalar för försvararen?

2020-06-27 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Jag kommer nu inför grovt rattfylleri och olovlig körning få en försvarare från ungdoms polisen i och med att jag är under 18 och inte själv har råd att skaffa en egen advokat. Jag har ingen direkt bra inkomst och mina föräldrar har en medel inkomst. Jag har erkänt brotten och nekar inte till något av det och är villig att ta emot vilket straff som dem tycker att jag förtjänar så är helt med på allt dem säger. jag kommer troligtvis bli dömd för båda brotten. För det första, varför behöver jag då en försvarare? Och kommer jag behöva betala kostnaderna för den om jag bli dömd vilket jag redan vet att jag kommer bli?
Camilla Stein |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Anledningen till att du har en försvarare är att du ska kunna tillvarata din rätt i domstolen. Försvararen kan hjälpa dig att få ett lägre straff än du annars skulle få utan försvarare. Rätten till en försvarare regleras bland annat i art 6 EKMR (Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Enligt 21 kap 3§ Rättegångsbalken har du som tilltalad rätt att ha en försvarare. Du behöver således inte ha en försvarare om du inte vill. En försvarare kan anlitas privat av den tilltalade och denne betalar i så fall försvararen med privata medel. I de flesta fall har den tilltalade inga synpunkter på vilken advokat som försvarar denne och domstolen gör då valet. Det blir då fråga om en offentlig försvarare. Den offentlige försvararen får ersättning av allmänna medel och inte av den tilltalade direkt. Vem som i slutändan ska betala offentlige försvararens ersättning avgörs av bland annat utgången i målet och den tilltalades ekonomiska förhållanden. Det finns således en risk att du kan behöva betala den offentlige försvararens ersättning. Jag rekommenderar dig dock ändå att ha en försvarare eftersom det är en större chans att du får ett lägre straff. Strafföreläggandet kommer att sedan visas i ditt belastningsregister och det är ser bättre ut om strafföreläggandet är lågt. Vänliga hälsningar,

Fordring och rättegång

2020-06-17 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Om jag blivit beviljad rättshjälp och vinner stämningen, som handlar om en ekonomisk skuld där jag har ett juridiskt riktigt skuldebrev. Motparten kan inte betala rättegångskostnaderna, finns det risk att jag måste stå för dom?
Jakob Westling |Hej och tack för att du kom till Lawline med din fråga.Jag tolkar det som att du är intresserad över rättegångskostnadsreglerna.Huvudregeln gällande rättegångskostnader är att de hamnar på den förlorande parten, 18:1 RB.Det finns ett par undantag till den givna regeln, den viktigaste i vår situation är 18:3 RB. Om frågan lika gärna kunde ha avgjorts genom betalningsföreläggande så är hans rätt till ersättning begränsad. Det innebär kort sagt att om du kan få din betalning tillhandahålles genom betalningsföreläggande, så ska det användas istället.Om du har en penningfordran vars förfallodatum är nådd så kan den skickas in till kronofogden för att de ska processa det. Det innebär ett snabbare förfarande för alla parter. Om gäldenären (den som är skyldig pengar) motsätter sig skulden, så går frågan upp till rätten §33. Men då gäller huvudregeln gällande rättegångskostnaderna, d.v.s att förlorande part betalar. Sammanfattningsvis så skulle det rekommenderas att först undersöka dina möjligheter via kronofogden innan rättegången. Hoppas det besvarade din fråga!

Rättegångskostnader för "småmål"

2020-05-29 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej köpte en bil av en men skulle prova den ett par dagar men det fanns mycke fel på bilen så jag ville häva köpet bilen har blivit stående hos mig en längre tid och nu har han hotat med rättsliga åtgärder men till min fråga vem får stå för rättegångskostnader summan för bilen är 5 tusen?
Arian Shadmehr |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor gällande rättegångar regleras i Rättegångsbalken (RB). Vem står för rättegångskostnader?Huvudregeln är att den förlorande parten ska betala både sina egna kostnader men även motpartens kostnader, 18 kap. 1 § RB. Om värdet av vad som yrkas överstiger ett halvt prisbasbelopp (23 650kr för år 2020) ska hela kostnaden för rättegångens förberedande och talans utförande samt arvode till ombud eller biträde ersättas. Dessutom ska ersättningen omfatta partens arbete och tidspillan i anledning av rättegången och även ränta på rättegångskostnadsbeloppet från den dag tvisten avgörs tills dess betalning sker, 18 kap. 8 § RB.Om det är fallet att det som i målet yrkas är lägre än ett halvt prisbasbelopp kommer inte alla kostnader att täckas av den förlorande parten. Sammantaget är de kostnader som ersätts följande, 18 kap. 8a § RB: 1. rättslig rådgivning under en timme,2. ansökningsavgift eller tilläggsavgift,3. resa och uppehälle för en part, ställföreträdare och/eller ombud4. vittnesbevisning,5. översättning av handlingar.Detta innebär att ingen av parterna kan begära ersättning för ombudsarvoden, med undantag för en timmes rådgivning, vilket brukar vara den största kostnaden i tvistemål. Ansökningsavgiften för ett mål som rör ett krav under ett halvt prisbasbelopp är 900 kr och för ett mål som rör ett krav över ett halvt prisbasbelopp; 2 800 kr.Sammanfattning och rådUtifrån din fråga är min uppfattning att ni vill ta eran tvist till rättegång och din fråga är vad det kommer att kosta. I ditt fall utgår jag från att det enda yrkandet som kommer att göras är hävande av bilköpet, vilket värdet på bilen uppgår till 5000 kr. I detta fall är det ett belopp som understiger ett halvt prisbasbelopp och därmed kommer kostnaderna begränsas jämfört med mål som överstiger ett halvt prisbasbelopp. I ditt fall kommer den förlorande parten ersätta dig för det som nämnts ovan och om du har anlitat ett ombud kommer du att behöva betala själv för ombudet, detta innebär att det i princip inte blir några kostnader för den vinnande parten. Om det däremot är fallet att du förlorar målet kommer du behöva ersätta motparten med det som angetts ovan, samt dina egna kostnader i form av ansökningsavgift, rättslig rådgivning, resa och uppehälle. Men eftersom det rör sig om ett mål som rör ett krav under ett halvt prisbasbelopp kommer det vara mycket billigare jämfört med om det hade varit ett mål som rör ett krav över ett halvt prisbasbelopp.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Hur får jag ersättningen för rättegångskostnaderna som domstolen tillerkänt mig och tillkommer ränta?

2020-06-30 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Om man har vunnit ett tvistemål (gällande arv) i både tings- och hovrätt, när och hur ersätts mina rättegångskostnader? Vad ligger räntan på? I tingsrätten hade jag kostnader på ca 70000 kr. I hovrätten på ca 30000 kr. Är det på båda summorna man får ränta på? Får käranden betala ränta från första domen i tingsrätten eller är det endast från sista domen i hovrätten som ränta betalas?
Dostan Sulaiman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ersättning för dina rättegångskostnader har du tillerkänts genom domstolarnas domar. Frågan blir då hur du rent faktiskt får dessa domslut verkställda, dvs. hur du rent faktiskt får dina pengar. Vad du kan göra är att du kan skicka ett brev till den förlorande parten och begära betalning enligt domsluten. Om personen vägrar följa din betalningsuppmaning kan du ansöka om verkställighet genom Kronofogdemyndighetens försorg. Om du inte vill skicka en uppmaning från början kan du direkt ansöka om verkställighet genom Kronofogdemyndighetens försorg, det är helt upp till dig. Men att du får dina pengar är inget som sker per automatik, utan du måste ansöka om verkställighet om du vill få in pengarna genom statens försorg.Vad gäller dina frågor om dröjsmålsräntan kan jag nämna att ränta löper från tingsrättskostnaderna på 70 000 kr samt att ränta löperr från hovrättskostnaderna på 30 000 kr. Räntan för dina olika kostnader beräknas separat och räntan beräknas från dagen för tingsrättsdomen vad gäller dina kostnader på 70 000 kr och från dagen för hovrättsdomen vad gäller dina kostnader på 30 000 kr (18 kap. 8 § andra stycket rättegångsbalken, RB). Vad gäller storleken på dröjsmålsräntan ska den beräknas enligt 6 § räntelagen (se 18 kap. 8 § andra stycket RB). Detta innebär att storleken på dröjsmålsräntan blir referensräntan ökat med 8 procentenheter. Sedan 1 juli 2019 har referensräntan varit 0 %, alltså ligger dröjsmålsräntan på 8 % och löper tills betalning sker.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Måste jag betala rättegångskostnaderna i brottmål?

2020-06-25 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Jag är anklagad för fortkörning på motorvägen. Jag nekade till brott på plats när det inträffade. Om åklagaren väljer att detta skall tas till rättegång och jag förlorar, blir jag då skyldig att betala rättegångskostnaderna? Eller är det så att jag får betala min egen advokat och ingenting annat vid trafikförseelser?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I brottmål kan du tilldelas en offentlig försvarare om brottsligheten kräver det, denna bedömning görs av tingsrätten. För vissa mindre allvarliga brott tillförordnas ingen offentlig försvarare. Om du tillförordnas en offentlig försvarare och frikänns från brottet behöver du inte betala några kostnader. Om du däremot blir dömd för brottet kan du behöva betala tillbaka hela eller delar av försvararens kostnader beroende på vad du har för inkomst. Om du inte har någon inkomst eller om du har låg inkomst kommer staten att stå kostnaden för försvararen även om du blir dömd för brottet. Om du anlitar en privat försvarare får du stå för kostnaderna själv om det inte är så att du blir helt eller delvis frikänd. I så fall kan staten stå för kostnaderna. I övrigt är det inga andra rättegångskostnader som riskerar att behöva betalas. För det fall du blir dömd för brottet kan du åläggas att betala ett visst antal böter som straff för brottet. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Vilken hjälp kan jag få med mina rättegångskostnader?

2020-06-04 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Om jag går till tingsrätt, med en stämning om skuldebrev, har dålig ekonomi, vilket innebär att ingen advokat tar på sig. Vilken hjälp kan jag få?
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I första hand rekommenderar jag dig att vända dig till det försäkringsbolag där du har din hemförsäkring. I de allra flesta hemförsäkringar ingår rättsskydd som kan ersätta dina rättegångskostnader vid en tvist. Det finns dock begränsningar i rättsskyddet. Du måste dels haft hemförsäkringen under en sammanhängande period av två år, och dels har de flesta försäkringsbolag som krav att det omtvistade beloppet måste uppgå minst till ett halvt prisbasbelopp. Prisbasbeloppet för 2020 är 47 300 kr, så för att du ska kunna få rättshjälp från din hemförsäkring behöver det omtvistade beloppet vara åtminstone 23 650 kr.I andra hand kan du söka rättshjälp i enlighet med rättshjälpslagen. För att vara berättigad till rättshjälp får din årsinkomst före skatt inte överstiga 260 000 kr (6 § RhjL). Vidare finns det begränsningar som säger att rättshjälp bara får beviljas om det är rimligt att staten bidrar till kostnaderna (8 § RhjL). Dessutom finns även här begränsningen om ett halvt prisbasbelopp. Om det omtvistade beloppet understiger 23 650 kr får rättshjälp bara beviljas om det finns särskilda skäl (11 § 4 punkten RhjL). Rättshjälp omfattar skälig ersättning för ett rättshjälpsbiträde i högst 100 timmar (15 § RhjL). Huvudregeln är att den part som förlorar målet ska ersätta den vinnande partens rättegångskostnader (18 kap. 1 § RB). Dock dyker också den så kallade "småmålsregeln" upp även här. Om det omtvistade beloppet understiger 23 650 kr kommer den parten som förlorar målet enbart att behöva ersätta den vinnande parten för:rättslig rådgivning under en timme vid ett tillfälle för varje instans och med ett belopp som motsvarar högst den ersättning som betalas för rådgivning enligt rättshjälpslagen under en timme,ansökningsavgift eller tilläggsavgift,resa och uppehälle för en part eller ställföreträdare i samband med sammanträde eller, om personlig inställelse inte föreskrivits, resa och uppehälle för ombud,vittnesbevisning,översättning av handlingar.(18 kap. 8a § RB).SlutsatsSom du ser beror din möjlighet till ersättning för rättegångskostnader på hur stort det omtvistade beloppet är. Om det överstiger 23 650 kr har du större möjligheter att få hjälp. Om det omtvistade beloppet som skuldebrevet gäller överstiger 23 650 kr rekommenderar jag dig att i första hand kontakta ditt försäkringsbolag. Om det däremot är så att beloppet understiger 23 650 kr rekommenderar jag dig att åtminstone anlita en juridisk rådgivare under en timme, eftersom du har möjlighet att få den timmen ersatt i efterhand om du vinner målet. Du kan ringa vår telefonrådgivning på 08 533 300 04 eller boka en tid med någon av våra kunniga jurister här.Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline på nytt!Vänliga hälsningar,

Hur fördelas rättegångskostnaderna om man vinner en rättegång?

2020-05-10 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Om jag vinner ett domslut, blir jag betalningsskyldig till någon?
Johanna Olander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om du behöver stå för motpartens rättegångskostnader om du vinner ett mål i domstolen. Hur rättegångskostnaderna fördelas beror på vilken typ av mål det rör sig om. Det är med andra ord olika regler som gäller beroende på om det är ett tvistemål, brottmål eller förvaltningsmål. Med tanke på att du formulerar frågan som att du "vinner" målet, tolkar jag det som att det i vart fall inte rör sig om ett brottmål. Jag kommer först att beskriva vad som räknas som rättegångskostnader. Sedan kommer jag att besvara vem som blir betalningsskyldig för kostnaderna i tvistemål och förvaltningsmål. Vad är rättegångskostnader?För att kunna säga vem som ska stå för de slutliga rättegångskostnaderna behöver man alltså veta vad som räknas som rättegångskostnader. Regler om detta finns i rättegångsbalken (RB). Rättegångskostnader inkluderar bland annat utgifter kopplat till bevisningen i målet, exempelvis ersättning till vittnen. Dessutom inkluderas resekostnader och ersättning för förlorad arbetsförtjänst. För att det ska räknas som en rättegångskostnad ställs det också krav på att kostnaden har varit "skäligen påkallad" (18 kap. 8 § RB). Detta innebär alltså att kostnaderna måste ha varit nödvändiga. Slutligen inkluderas också ombudskostnader, vilket oftast är advokatarvode. I så kallade "småmål" inkluderas däremot inte ersättning för ombud i rättegångskostnaderna (18 kap. 8 a § RB). Småmål är mål som rör ett krav under ett halvt prisbasbelopp, d.v.s. 23 650 kr (1 kap. 3 d § första stycket RB). Eftersom prisbasbeloppet ändras varje år gäller beloppet för år 2020. Vem ska betala för rättegångskostnaderna? Huvudregeln vid tvistemål är att den som förlorar ska betala båda parternas rättegångskostnader (18 kap. 1 § RB). Om du vinner rättegången är det med andra ord din motpart som ska betala för dina kostnader. Som jag skrev tidigare får du dock själv stå för eventuella ombudskostnader om det rör sig om ett småmål. Det finns situationer när domstolen istället kan bestämma att varje part helt ska stå för sina egna rättegångskostnader. Detta kan exempelvis göras i skilsmässomål eller i mål där den ena parten har orsakat en onödig rättegång (18 kap. 2 § RB och 18 kap. 3 § RB). Vid förvaltningsmål gäller som huvudregel istället den så kallade "kvittningsprincipen". Detta innebär att parterna alltid står för sina egna kostnader, oavsett vem som vinner rättegången. Om du vinner ett förvaltningsmål blir du alltså inte betalningsskyldig till någon, men du måste däremot stå för dina egna rättegångskostnader. SammanfattningOm du vinner rättegången i ett tvistemål blir du inte betalningsskyldig till någon, utan din motpart får betala för både dina och sina egna rättegångskostnader. I undantagsfall kan dock du och din motpart få betala era egna rättegångskostnader oavsett vem som vinner. I förvaltningsmål måste du alltid betala dina egna rättegångskostnader. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,