Eventuella rättegångskostnader

2019-04-30 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hejvill ha rättsligt prövning av en sl-bot. Men rädd för att det ska kosta mer än det smakar. Hur mycket är rättegångskostnader i ett sådant fall om jag förlorar?
Sandra Wrede |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga,Att uppskatta vad eventuella rättegångskostnader kan vara är väldigt svårt, det beror alldeles på. Det är olika faktorer som spelar in om hur mycket pengar det skulle kunna röra sig om. Jag kan börja med att säga för att ha en lyckad framgång i en rättegång är det alltid bra att ha ett ombud som du kan ta hjälp av och som kan rättsområdet. Självklart kan du vara ditt egna ombud men det gör saker och ting svårare. En jurist kostar pengar, för att ge ett exempel tar vi 1699 kr i timmen här på Lawline. Hur många timmar som skulle behövas på ditt fall kan jag tyvärr inte säga det beror på. I tvistemål är det så att den förlorande parten ska betala den vinnande partens rättegångskostnader, 18 kap 1 § Rättegångsbalken. Det betyder att du kommer få betala dina rättegångskostnader och även den andra partens kostnader om du förlorar målet. Därmed kan en rättegång kosta en del pengar. Här nedan länkar jag en artikel från dagens juridik där en kvinna överklagade en sl-bot. I det fallet blev det inte mycket pengar att betala men det behöver absolut inte vara ditt fall. Artikel om kvinna som överklagade SL-botVänligen,

Avbetala kostnad till domstol?

2019-04-23 i Rättegångskostnader
FRÅGA |kan man avbetala kostnader till domstol
Mathilda Ekdahl |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline! Du skriver inte vad det är för typ av kostnad som ska återbetalas men här kommer lite information om vad som gäller. Om man döms till böter ska man betala in beloppet till Polismyndigheten. Enligt polisens hemsida ska domstolsböter (böter som man fått genom en dom eller ett beslut i bl.a. tingsrätten, hovrätten, högsta domstolen) betalas inom trettio dagar från beslutet. Om man inte betalar får man en betalningspåminnelse och beloppet ska då betalas inom 14 dagar från att man får påminnelsen. Det finns ingen möjlighet för polisen att ge någon avbetalningsplan, vilket innebär att man inte kan betala beloppet vid olika tillfällen. Om man trots detta inte kan betala så lämnas ärendet över till Kronofogdemyndigheten som då får i uppgift att driva in skulden. Det är mycket viktigt att man hör av sig till Kronofogden om man inte kan betala skulden. Det finns ibland möjlighet att dela upp betalningen om man t.ex. är sjuk eller arbetslös. Om du inte hör av dig till Kronofogden så kommer de att driva in skulden genom utmätning. Om du ska betala tillbaka rättegångskostnader är det Rättshjälpsmyndigheten som skickar faktura på beloppet. Enligt deras webbplats måste man betala in kravet direkt, annars går kravet till Kronofogdemyndigheten som får driva in skulden. Rättshjälpsmyndigheten kan med andra ord inte lämna anstånd med betalning. Även här är det viktigt att du hör av dig till Kronofogden om du har liten eller ingen möjlighet att betala. Mer information hittar du här. Hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Vem står för rättegångskostnaderna i ett tvistemål?

2019-03-31 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej.Justitiekanslern har avslagit din begäran om ersättning på grund av ditt eget agerande.Ett felaktigt beslut anser jag men ska vi gå vidare måste vi stämma staten.Detta är svaret av min advokat då jag blev firad i hovrätten.Nu ska jag stämma staten och undrar vem som står för dessa kostnader om jag får avslag igen.
Elin Rideg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regelverket kring processföring hittar du i rättegångsbalken (1942:740), här. Utgångspunkten i tvistemål är att är den förlorande parten betalar alla rättegångskostnader (18:1 RB), vilket främst innefattar arvoden till respektive ombud eller biträde. Detta förutsatt att den vinnande parten yrkat denna ersättning (18:14 RB). Skulle det yrkade beloppet inte överstiga ett halvt prisbasbelopp (23 250 kr för 2019) talar man om ett förenklat tvistemål, där kostnaderna brukar landa på betydligt lägre belopp än i "vanliga" tvistemål. I sådana fall förpliktas vanligtvis den förlorande parten att endast ersätta motparten med ansökningsavgiften, eventuella kostnader för resa och uppehälle, översättning av handlingar, vittnesbevisning och rättslig rådgivning. Parterna betalar alltså i dessa fall ofta sina egna rättegångskostnader (1:3 d § och 18:8 a § RB). Sammanfattningsvis kan det, beroende på det yrkade beloppets omfång, bli mycket dyrt att tvista i domstol, och jag råder dig därför att undvika detta så vidare du inte är helt säker på att du har lagen på din sida. Är du i behov av rådgivning innan du bestämmer dig för att lämna in en stämningsansökan är du varmt välkommen att kontakta någon av våra jurister här.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Inget skadestånd i tingsrätten, överklaga till hovrätten?

2019-03-28 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Jag har blivit kallad h*ra, f*tta och blivit hotad av personen som sagt att hen ska komma hem till mig med sina vänner och bryta min nacke (via telefon o sms). Och att jag inte vet vem jag har att göra med. Jag yrkade på 7000kr i skadestånd för kränkning och rädsla. I domen står det "När det gäller skadestånd finner tingsrätten att det visserligen kan förutsättas att hotet har inneburit en kränkning av ----- personliga integritet. Kränkningen har dock inte varit så allvarlig att skadestånd kan utdömas." Personen döms dock för olaga hot till 12 000 kr i dagsböter och 800kr till brottsoffermyndigheten. Men jag har alltså inte rätt till något? Bör jag ta upp detta till hovrätten? Och om jag i sådana fall förlorar, om hovrätten tycker likadant som tingsrätten, vad händer då? Får jag betala rättegångskostnaderna då?
Claudia Lienert |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vart går pengarna ifall man döms till dagsböter?Döms man till dagsböter så går (tillfaller) pengarna [till] staten, inte till målsägande eller någon annan [person]. Detta enligt 25 kap. 7 § Brottsbalken (1962:700).Du har/får alltså ingen rätt att få ta del av det som den dömda personen (den tilltalade) ska betala i dagsböter.Ska du överklaga till hovrätten?En tingsrätts dom får överklagas till hovrätten.Om du ska eller bör överklaga till hovrätten är ingenting som jag kan svara på, tyvärr. Det är helt upp till dig. Jag kan dock tala om för dig att det kan löna sig att överklaga till hovrätten, om man är missnöjd med tingsrättens dom. Det finns alltid en chans att du får det yrkade skadeståndsbeloppet i hovrätten istället. Om du bestämmer dig för att överklaga domen från tingsrätten, så är det viktigt att överklagandet har kommit in till tingsrätten inom tre veckor från den dag domen meddelades. Sista dag för överklagande finns också angivet i domen.Betalar man rättegångskostnaderna om man förlorar i hovrätten?I ditt fall rör det sig om ett brottmål och därmed aktualiseras 31 kap. Rättegångsbalken (1942:740), som handlar om rättegångskostnader. I 31 kap. 3 § Rättegångsbalken (1942:740) regleras målsägandes (din) skyldighet att i vissa fall utge ersättning för rättegångskostnader till staten. En förutsättning för att du som målsägande ska behöva ersätta staten är om du utan skäl gjort angivelse eller på annat sätt föranlett ett allmänt åtal. Har du inte gjort detta så kommer du inte åläggas ersättningsskyldighet och därmed betalar du inte rättegångskostnaderna om du förlorar i hovrätten.Vänligen,

Behöver förälder betala barns rättegångsskostnader?

2019-04-30 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej min son stoppad av polisen olovlig körningen epa traktor blir rättegång får vi betala den om vi förlorar domen.
Binh Tran |Hejsan! Lagstiftning: rättegångsbalkenGällande rättegångskostnader så kan du hitta bestämmelserna i 31 kapitlet 1§. Där stadgas det att, i straffmål, ska den tilltalade ersätta staten de kostnader som har uppkommit på grund av brottet om den tilltalade förlorar målet. Men eftersom han är underårig så faller han in i 31 kapitlet 1§ 4st, som stadgar att kostnader kan skrivas ner helt eller delvis beroende på personen betalningsförmåga. Barn står för sina egna skulder och du som förälder kommer därför inte vara betalningsskyldig för din sons skulder. Med vänliga hälsningar.

Vilka ekonomiska risker finns det med enskilt åtal?

2019-04-02 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Min dotter nu 40 år har på nätet och föreläsningar angående våld i nära relationer. Hon föreläser bland annat på socionomutbildningen och i olika kyrkor. Hon påstår då att jag sen hon var 2- 3 år skulle förgripit mig på henne sexueĺlt. Något som är 100 % felaktigt. Jag har försökt med polisanmälan men för att få hjälp av åklagare måste man tydligen vara kändis. Som kriminalpolis i 30 år känner jag lagstiftningen väl. Det här grovt förtal utan tvekan. Jag har vittnen som hört och är berätta rätte om vad som sagts. Jag har också ljudinspelning från den poddradio där hon pratar om samma sak. Om jag gör ett enskilt mål av det här. Vilka risker ekonomiskt löper jag då? Jag vet ansökningkostnade i domstolen 2800 kr. Men i övrigt?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Det du riskerar för det fall att du väcker enskilt åtal är att du kan bli betalningsskyldig om du inte når framgång med din talan. Utgångspunkten är att tappande part ska ersätta motpartens rättegångskostnader (31 kap. 11 § första stycket Rättegångsbalken, RB med hänvisning till 18 kap. 1 § RB). Det innebär att om domstolen ogillar åtalet blir du som utgångspunkt ersättningsskyldig för både dina egna och motpartens rättegångskostnader. Motsatt innebär det att om åtalet bifalls av domstolen ska motparten ersätta dig.Rättegångskostnaderna innefattar kostnader för rättegångens förberedande, talans utförande tillsammans med ombudskostnader (18 kap 8 § RB). Om det enskilda åtalet avser flera yrkanden - t.ex. våldtäkt mot barn och misshandel - och domstolen endast bifaller något av dessa yrkanden, fördelas rättegångskostnaderna utifrån hur "stor" del av åtalet som domstolen bifaller (18 kap 4 § RB).Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Vem står för rättegångskostnaderna i en tvist?

2019-03-31 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej, om min köpare hävdar dolt fel och går till rätten med detta. Kan vi då bli tvungna betala rättegångskostnader och köparens advokatkostnad om de får rätt? Om man uppmätt fukt i väggar och golv i badrummet ska inte det då upptäckts vid deras besiktning? Tack
Sofia Wedin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta om du kommer behöva betala rättegångskostnader vid en tvist angående fel vid köp av hus. Frågan regleras därför i Rättegångsbalken (RB). Gällande felet, om det föreligger ett fel eller inte, regleras i Jordabalken (JB), eftersom jag antar att det rör sig om ett fastighetsköp. Rättegångskostnaden:Det vanligaste är att i tvistemål att den förlorade parten, den tappande parten, betalar alla rättegångskostnader (18 kap. 1 § RB). I rättegångskostnaderna ingår advokatkostnaderna, därav kan du, om du är den tappande parten, få betala för kostnaderna för din motparts (köparens) advokat och övriga kostnader (18 kap. 8 § RB).Hur stora rättegångskostnader bli kan dock även beror på hur mycket den tappande parten "förlorar" samt hur många yrkanden som finns. Vilket innebär att om du förlorar på alla yrkanden kan du bli tvungen att betala allt. Medans om du bara förlorar i vissa yrkanden kan rättegångskostnaderna komma att nedsättas och bestämmas utifrån vinnare och förlorande delar beroende på hur många yrkande det föreligger (18 kap. 4 § RB).Dock krävs det att motparten har yrkat om rättegångskostnaderna för att du eventuellt ska bli tvungen att betala motpartens kostnader (18 kap. 14 § RB). Har inte motparten gjort det kommer du inte att att betala rättegångskostnaderna för din motpart (18 kap. 14 § RB). Det kan även vara så att det rör sig om ett så kallat förenklat tvistemål, vilket innebär att om inte tvisten rör sig om en kostnad som överstiger ett halvt prisbasbelopp (1 kap. 3d § RB och 18 kap. 8a § RB). Att det rör sig om ett förenklat tvistemål innebär att kostnaderna för parterna ska bli så små som möjligt. I ett förenklat tvistemål betalar parterna ofta sina egna rättegångskostnader. Parterna kan bland annat bara få ersättning för en timmes rådgivning och inte mera (1 kap. 3d § RB och 18 kap. 8a § RB). Så ja, du kan eventuellt behöva betala rättegångskostnaderna för din motpart. Felet:Det föreligger fel i fastigheten i fall den inte överensstämmer med vad ni har avtalet, eller om den avviker från vad köparen hade kunnat förutse vid köpet (4 kap. 19 § JB). Köparen har dock en undersökningsplikt vid köpet (4 kap. 19 § JB). Undersökningsplikten innebär att köparen ska undersöka huset ordentligt innan köpet. Tex. göra en besiktning med hjälp av en besiktningsman eller liknande. Felen som då kunde eller borde ha upptäckts vid en sådan undersökning får inte åberopas mot säljaren. Sådan fel ansvara inte säljaren för (4 kap. 19 § JB). Undersökningsplikten för en köpare är väldigt långtgående men hur långtgående den är kommer även beror på andra saker så som husets ålder, nyrenoverat osv.Säljaren ansvar bara för så kallade dolda fel. Dolda fel är fel som inte kan eller borde ha upptäckts vid en undersökning av fastigheten. Om köparen här har uppfyllt sin undersökningsplikt och inte borde eller att felet inte hade kunnat upptäckts är det du som säljare som kommer ha ansvar för felet. Om felet dock är ett sådant fel som borde ha upptäckts vid en undersökning av huset och köparen inte har uppfyllt (gjort en tillräcklig undersökning) sin undersökningsplikt. Då är det köparen som står ansvarar för felet och inte ni som säljare. (4 kap. 19 § JB). Om köparen i ditt fall har uppfyllt sin undersökningsplikt, borde ha hittat felet eller om felet är dolt är svårt att säga utifrån omständigheterna i frågan. Det blir därför svårt att säga om det föreligger ett ansvar för felt för dig eller om köparen har ansvar för felet. Det är därför också svårt att säg om felet kunde ha upptäckte vid en besiktning eller inte.Hoppas du fick svar på din fråga ändå annars är det bara att återkomma!

Ersättning för rättegångskostnader vid tvist om parkeringsböter

2019-03-24 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej jag har fått en kontrollavgift av en privat parkerings bolag detta för att jag parkerat på en parkerings plats som det finns skyltat att efter en viss tid är det förbjudet att parkera. Men skylten är vid ingången till en annan parkerings plats alltså när jag kör in höger så ligger skylten där och det finns 2 st olika parkerings platser för att komma till en restaurang så kör jag höger sedan vänster och parkerar normalt där alltid men denna gång var det fullt och då körde jag ut från den parkerings platsen men körde rakt fram då ser man inte skylten eftersom den ligger höger om mig och baksidan vänd mot mig det var mörkt och jag såg inte skylten parkerade sen fick jag 850 kr kontrollavgift. Om jag skulle köra höger sen höger från början då hade jag sätt skylten men körde höger sedan vänster sen rakt . Jag anser att skyltningen inte är så tydligt som den borde vara. Samt att jag ser på Google maps och andra GPS program att adressen är gästgivaregatan men dom har skrivit färgfabriksgatan ringde dom och påstod att det är fel adress då säger dom att enligt fastighet beteckning så är det rätt men alla GPS program säger annat. Jag sa att jag vill ha hem fastighetsbeteckningen skickat till mig. Dom har inte skickat det än väntar svar från dom. Sen läste jag lite på er hemsida att om jag bestrider och dom kontaktar inkasso och kronofogden och jag bestrider om dom väljer att anmäla till tingsrätten och jag förlorar i tingsrätten får jag betala rättegångskostnaderna eller bara 850kr
Hashim Mohammed Ritha |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga hittar vi i 18 kap. Rättegångsbalken (RB).Behöver jag betala rättegångskostnader?Om du väljer att bestrida fakturan blir domstolen den slutliga instansen som kan lösa tvisten, precis som du säger. I en sådan situation kan det privata parkeringsbolaget välja att stämma dig i tingsrätten, något som kostar dem 900 kr.Om du förlorar målet kan du behöva betala rättegångskostnader. Kostnaderna är dock kraftigt begränsade i det här fallet då det gäller ett mål av mindre värde, dvs. att tvisten gäller ett lågt belopp. Gränsen går vid ett halvt prisbasbelopp (23 250 för 2019). Detta framgår i 1 kap. 3 d § RB.Vilka kostnader ska jag stå för?Enligt 18 kap. 8 a § RB ska ersättning för rättegångskostnad avse kostnad för 1. Rättslig rådgivning i en timme (max ca: 1700 kr/h)- Stora bolag anses inte ha ett behov av juridisk rådgivning i enkla mål av denna typ. De anses ha den kompetens som krävs i form av egen personal som kan föra deras talan. Se bl.a. rättsfallet RH 2005:75 som gällde kontrollavgift vid olovlig parkering. Ett stort parkeringsbolag ansågs inte ha något behov av rättslig rådgivning, och kostnaden för rättslig rådgivning ansågs inte ha varit skäligen påkallad för tillvaratagande av bolagets rätt.2. Ansökningsavgift900 kr för tingsrätt. 3. Parts eller ställföreträdares egna kostnader för resa och uppehälle- Ersätts som rättegångskostnad om sammanträde hålls. 4. En parts kostnad för vittne och partssakkunnig- Kostnaden ska vara skälig. 5. Kostnad för översättning av handlingar- Kostnaden ska alltså ha varit skäligen påkallad för tillvaratagande av partens rätt.Av dessa kostnader är det endast p. 2 och p. 3 som är relevant för denna typ av mål. Någon rättslig rådgivning kommer bolaget inte ha rätt till. De kommer inte heller anses ha ett behov av ett vittne eller en sakkunnig i målet. Någon översättning av dokument är med allra största förmodan inte nödvändig.Det innebär att rättegångskostnaderna kan inkludera 900 kr för ansökningsavgiften, och eventuella kostnader för din motparts företrädares (bolagets företrädare) resa och uppehåll.Totalt sett blir det 850 kr + 900 kr + eventuella kostnader för motpartens resa.Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Om du har några fler funderingar är du välkommen att skriva en kommentar eller skicka in en ny fråga.Ha det bra!Vänligen,