Vem bär rättegångskostnader i vårdnadstvister?

2019-12-27 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Jag har råkat ut för att mitt ex stämde mig för att återfå vårdnaden om våra döttrar.Hon dök aldrig upp på den första utsatta tiden. Förhandlingarna ställdes in och bokades om till ett senare tillfälle. Även den andra uppsatta tiden för huvudförhandling uteblev hon från.Kan man, även om rättshjälp är beviljat, yrka på att motparten ska betala den andres rättegångskostnader?
Viking Ringstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga aktualiserar i regler om rättegångskostnader som i huvudsak återfinns i rättegångsbalken (RB), men även familjerättsliga specialbestämmelser i föräldrabalken (FB).Utgångspunkt i vårdnadstvister är att parter står för egen kostnadVårdnadstvister är i grund och botten civilrättsliga tvistemål, även om vissa indispostiva (tvingande) specialregler gäller vid dessa mål. Utgångspunkten är att den förlorande parten i ett tvistemål ska stå för inte bara sin egen rättegångskostnad, utan även motpartens rättegångskostnader (18 kap. 1 § RB). Med "förlorande" part menas den vars yrkande inte beviljas. I vårdnadstvister gäller däremot en specialbestämmelse som stadgar att parterna själva ska bära sin egen rättegångskostnad (6 kap. 22 § FB). Har däremot ena parten misskött genom att exempelvis inleda en onödig rättegång eller framföra helt ogrundade påståenden som försvårar och fördyrar processen kan denne åläggas att bära båda parternas rättegångskostnader (18 kap. 3 § RB).I ditt fallDet verkar som att själva rättegången ännu inte avgjorts. För det fall att ditt ex skulle förlora tvisten kan hon tvingas bära även dina kostnader, om hon agerat på ett klandervärt sätt under processen. Att hon inte dykt upp i tid och liknande är omständigheter som pekar åt ett sådant håll, men jag kan inte säkert svara på hur domstolen kommer att bedöma detta i det enskilda fallet. Jag skulle nog fortsatt räkna med att ni båda för bära era egna rättegångskostnader. Att rättshjälp beviljats ändrar inte dessa förutsättningar.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Mvh,

Täcker min hemförsäkring mina rättegångskostnader?

2019-12-12 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Gäller hemförsäkringen om en tvist går till domstol alltså advokat kostnad
Sabrina Curan |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vissa hemförsäkringar täcker ersättning för juridiska ombud vid tvist. Huruvida det är så i ditt fall kan jag dessvärre inte svara på. Min rekommendation är att du istället tittar i ditt försäkringsbrev samt kontaktar det aktuella försäkringsbolaget. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen! Med vänlig hälsning,

Vad händer då rättegångskostnader inte kan betalas?

2019-11-29 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Om den dömde parten i ett brottsmål inte kan betala den vinnande sidans ombudskostnad vad händer?
Sandra Kjellberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Huvudregeln vid rättegångskostnader i brottsmål där åklagaren driver målet följer av rättegångsbalkens (RB) 31 kap, 1 §. Enligt denna regel ska den tilltalade, om han döms för brottet, ersätta staten för de kostnader som ersatts med allmänna medel. En av dessa kostnader kan vara målsägarbiträdets arvode enligt 8 § i lagen om målsägandebiträde. Det som händer om den tilltalade i ett brottsmål inte betalar den av rätten beslutade rättegångskostnaden, är att kronofogdemyndigheten kopplas in för att driva in skulden. Om den tilltalade fortfarande inte kan betala skulden, kommer kronofogden leta efter utmätningsbara tillgångar såsom lön och egendom för att sälja av och på detta sätt driva in skulden. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan jag kräva ersättning för rättegångskostnader i efterhand?

2019-11-25 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Ett parkeringsbolag stämde mig i tingsrätten för obetald p-avgift. Parkeringsbolaget förlorade, tingsrätten ogillade käromålet. Jag framförde dock aldrig några ersättningskrav under själva rättegången. Kan jag nu i efterhand kräva ersättning av käranden för t ex förlorad arbetsinkomst med anledning av att jag var tvungen att infinna mig i tingsrätten?
Hellin Gültekin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I rättegångsbalkens (1942:740) (RB) 18 kap. finns det regler om rättegångskostnader i tvistemål. Den part som förlorar rättegången måste betala den andra partens rättegångskostnader (RB 18 kap. 1 §). Ett krav för att få ersättning för rättegångskostnader är att man yrkar om det innan rättegången har avslutats (RB 18 kap. 14 §). I ditt fall innebär det tyvärr att du inte kan kräva ersättning i efterhand.Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Ska vinnaren i ett tvistemål betala ombudsarvoden?

2019-12-26 i Rättegångskostnader
FRÅGA |HejHar vunnit en procces i tingsrätten och i högsta domstolen. Där motparten förlorat.Rättegångskostnader slutade på 275.000 kr.Nu hävdar mitt ombud att dom har rätt lägga den kostnaden på mej som vunnit. Kan detta vara riktigt? Vi kom överens om ett arvode på 100.000 Max.Men mitt ombud hävdar det var om vi förlorade. Nu är det annorlunda eftersom jag vann.Tacksam för svar.
Viking Ringstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Eftersom du beskriver att du har vunnit över "motparten" i rätten utgår jag ifrån att det rör sig om ett tvistemål och inte ett åtal. Bestämmelserna om rättegångskostnader hittar du i rättegångsbalken (RB).Förloraren i tvistemål ska ersätta vinnarens rättegångskostnaderJag blir fundersam över det du skriver. Huvudregeln i svensk rätt är att förloraren i ett tvistemål är skyldig att ersätta motpartens rättegångskostnader, utöver sina egna kostnader (18 kap. 1 § RB). Till rättegångskostnader hör utgifter för talans förberedande och utförande och även arvode till ombud eller biträde (18 kap. 8 § RB), såtillvida som denna kostnad varit skäligen påkallad för tillvaratagandet av partens rätt. Detta bör vara fallet om du har betalat ett professionellt ombud för att vinna målet. Beroende på vad ni avtalat har ditt ombud fortfarande rätt till full betalning för sitt arbete – frågan är bara vem som betalar. Har du vunnit målet fullständigt och ska ditt ombuds arvode därför betalas av motparten. Däremot är det inte alltid som man vinner fullständigt. I fall där ingen av parterna har "helt rätt" och domslutet hamnar någonstans mittemellan vad de olika sidorna yrkat, gör man istället en proportionerlig uppdelning av kostnaderna mellan parterna (18 kap. 4 § RB). På så vis är det möjligt att (delvis) "vinna" ett mål och ändå inte få hela sin rättegångskostnad täckt. Emellertid låter det inte som detta är fallet i din fråga. Det verkar snarare som om ditt ombud kräver dig på hela arvodet tvärtemot vad som gäller enligt dessa regler. I mina öron låter det helt enkelt fel.Skulle jag ha missförstått något i din fråga välkomnar jag dig att i så fall att återkomma med förtydliganden. Skulle ditt problem kvarstå bör du be ditt ombud att motivera sitt påstående och låta en annan jurist, möjligtvis någon från Lawline, granska motiveringen.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Mvh,

Förenklat tvistemål eller inte?

2019-11-30 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hur beräknas det krävda beloppet med tanke på småmål, där gränsen går vid halva basbeloppet dvs 23 500 krkan man räkna in dröjsmålsräntan och kostnaden för stämningen?Men vänlig hälsning
Erik Hellem Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Småmål, eller förenklade tvistemål som det också kallas, regleras i 1 kap 3 d § Rättegångsbalken. Av lagrummet följer att reglerna tillämpas om värdet av ditt yrkande uppenbart inte överstiger hälften av ett prisbasbelopp. Det innebär alltså att kostnad för dröjsmålsräntan och kostnaden för stämningen ska räknas in (samt eventuella andra kostnadsanspråk du har). Med vänlig hälsning,

Vilka rättegångskostnader ersätts i ett tvistemål?

2019-11-26 i Rättegångskostnader
FRÅGA |I tvistemål om jag vinner? Hur stor eller liten rättegångskostnad kan jag kräva om jag inte haft några utgifter.Finns det ett standardbelopp?Hälsningar,
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad säger lagen?Reglerna kring rättegångskostnader i tvistemål finner vi i kapitel 18 i Rättegångsbalken (1942:740). Här framkommer det att den part som förlorar i tvisten ska ersätta motparten för dennes rättegångskostnader. Vad som ska anses utgöra rättegångskostnader kan kortfattat sammanfattas till allt arbete kring rättegången, som exempelvis förberedelser och ombudskonsultation. Vid förberedande ska det vara sådant arbete som direkt har betydelse för partens talan i målet. (18 kap. 8 § Rättegångsbalken)Dock ska man ha i åtanke att om det är vad man kallar ett småmål finns begränsningar i vilka rättegångskostnader som ersätts. Ett småmål är när värdet på tvisten är lägre än halva prisbasbeloppet samt att parterna får förlikas i ärendet. (18 kap. 8a § Rättegångsbalken med hänvisning till 1 kap. 3d § Rättegångsbalken)SammanfattningDet finns inget standardiserat belopp som betalas ut av den förlorande parten i ett tvistemål, utan det beror på vilka kostnader som funnits för den vinnande parten i och med rättegången.Hoppas det var svar på din fråga!Mvh,

Hur fördelas ansvaret för rättegångskostnader i ett tvistemål?

2019-11-24 i Rättegångskostnader
FRÅGA |HejVi håller på att försöka driva in en skuld på arbete vi gjort åt ett annat företag och ärendet har nu hamnat i Tingsrätten. Om vi skulle förlora kommer vi då att behöva betala motpartens rättegångskostnader eller kan man på någotvis få igenom att parterna betalar sina egna kostnader? Vi båda aktiebolag och skulden vi försöker driva in är på 129 000 kr.
Alice Baum |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga rör betalning av rättegångskostnader i ett tvistemål, vilket i huvudsak regleras i 18 kap. rättegångsbalken, RB. Huvudregel: tappande part ersätter motpartens rättegångskostnader Som huvudregel gäller att det är den tappande parten som ska ersätta motparten dennes kostnader (18 kap. 1 § RB). Detta innebär att den part som förlorar rättegången kommer att bli betalningsansvarig för motpartens rättegångskostnader. Det finns inte någon generell möjlighet för att såsom ni önskar få igenom att parterna istället betalar sina egna rättegångskostnader. Det är dock i vissa undantagssituationer så att din motpart kan bli skyldig att stå för delar av sina egna rättegångskostnader även om ni skulle vara att anse som tappande part, exempelvis om motparten vållat onödiga kostnader genom att inte dyka upp till en förhandling i domstol (18 kap. 6 § RB). Vem anses som tappande part? Även om huvudregeln som om att den tappande parten ska ersätta motpartens rättegångskostnader kan tyckas enkel och tydlig, kan det i praktiken uppstå problem när man ska bedöma vilken part som anses vara den tappande parten. Så kan exempelvis vara fallet om det skulle vara så att ni vinner bifall till ert yrkande till 30%, om domstolen skulle komma fram till att er motpart bara ska betala 38 700 kr till er och inte 129 000 kr. Då kan man se det som att ni har vunnit till 30% men samtidigt förlorat till 70%, eftersom ni inte fullt ut fick rätt till den yrkade summan. I ett sådant fall kan domstolen fördela kostnadsansvaret mellan er med hänsyn taget till den beloppsmässiga utgången i målet (18 kap. 4 § 2 stycket RB). Tänk efter – före! Till följd av det föregående sagda kan det vara bra att innan man inleder en process i domstol, redan från början fundera över vilka möjligheter man har till framgång med sin talan. För att exemplifiera: kanske det är så att ni har ett mycket gott bevisläge vad gäller motpartens betalningsansvar avseende 100 000 kr, motparten har kanske erkänt betalningsansvaret i denna del. Men med avseende på resterande 29 000 kr kanske ni befinner er i ett betydligt sämre bevisläge, och det är troligt att ni inte kommer kunna nå framgång med er talan med avseende på de 29 000 kronorna. I en sådan situation kommer troligtvis utfallet i domstolen bli att ni vinner avseende 100 000 kr, men förlorar med avseende på resterande 29 000 kr. Om man förlorar till viss del kommer detta således påverka ansvaret för att betala motpartens rättegångskostnader, och det kan därför vara klokt att redan från början fundera över om ens yrkande ska avse hela summan (129 000 kr), eller om man istället bör avgränsa sitt yrkande (100 000 kr). Överväganden av denna art kan vara besvärliga att genomföra eftersom det är svårt att på förhand veta hur domstolen kommer värdera bevisningen ni har för att ni är berättigade till 129 000 kr från motparten. Men det kan ändå vara något som är klokt att fundera över, just i relation till ansvaret för rättegångskostnader. Hoppas ni fick svar på er fråga! Med vänliga hälsningar