Ersättningsgilla rättegångskostnader samt rättegångskostnader i målsägandemål

2018-06-09 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej Lawline.Jag har en sak som ska upp i rätten, båda som kriminell handling utförd mot mig och civilt för skadestånd.Om jag anlitar flera advokater och en efterforskare att föra min sak. finns det någon övre gräns för hur mycket motståndaren måste betala av mina utgifter om han förlorar? Saken ska nu upp i tingsrätten.
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga aktualiserar huvudsakligen rättegångsbalken (RB). Jag tolkar din fråga som att du för ett enskilt åtal i brottmålsdelen eftersom en åklagare annars skulle föra din talan och din rättegångskostnad därmed skulle bli mindre relevant.Enligt 31 kap. 11 § RB ska rättegångskostnadsreglerna i 18 kap. RB i huvudsak tillämpas i brottmål där endast målsägande för talan. Huvudregeln i 18 kap. 1 § RB är att den tappande parten ska ersätta den vinnande parten dennes rättegångskostnader. Skulle du vinna ska alltså den tilltalade ersätta dina rättegångskostnader. Det finns invecklade regler som kan aktualiseras om du exempelvis vinner skadeståndsdelen till viss del men tappar brottmålsdelen eller liknande, men de kommer jag inte beröra här.Alla kostnader är dock inte nödvändigtvis att betrakta som rättegångskostnader, och även för rättegångskostnader som ska ersättas finns ett tak. Enligt 18 kap. 8 § RB ska endast kostnader som skäligen varit påkallade för att tillvarata partens rätt ersättas. Du kan till exempel inte anlita fem advokater för att göra samma arbete som kunde gjorts av en och sedan begära att kostnaderna för dessa ska ersättas av din motpart. Jag rekommenderar att du diskuterar frågan med en advokat du funderar på att anlita; vederbörande har garanterat bättre koll på denna typ av frågor än jag.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Vem betalar den tilltalades rättegångskostnader vid en frikännande dom?

2018-05-31 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Om en kompis till mig blir polisanmäld och det går vidare till rättegång, vem betalar rättegångskostnader om hon går fri?
Christoffer Tolf |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Svaret skiljer sig till viss del åt huruvida det är åklagare eller målsägande som för talan. Eftersom att majoriteten av mål förs av åklagaren kommer jag i mitt svar utgå från att så är fallet i ditt ärende.Om den tilltalade frikänns i ett mål kan rätten besluta att den tilltalade ska få ersättning av allmänna medel för sina rättegångskostnader, enligt 31 kap 2 § rättegångsbalken (RB). Ett exempel är då den tilltalade haft en offentlig försvarare. Kostnaderna för försvararen stannar då på staten vid en frikännande dom. Detsamma gäller om den tilltalade anlitat en privat försvarare, under förutsättning att anlitandet varit motiverat. Övriga kostnader som omfattas av ersättningen är utgifter för bevisning, rådgivning och inställelsekostnader (ex. resekostnader för att inställa sig vid rätten). För att den tilltalades kostnader ska ersättas krävs att kostnaderna varit skäligen motiverade för att tillvarata den tilltalades rätt. Anlitas en försvarare då det inte finns skäl till det kan kostnaderna, trots en frikännande dom, falla på den tilltalade.Hoppas att du fått svar på din fråga. Du är välkommen att återkomma om du har fler frågor.Med vänlig hälsning,

Hur kommer domstolen fram till att den dömde ska betala ersättningen till den offentliga försvararen?

2018-05-29 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Jag trodde länge att staten stod för samtliga kostnader i brottmål (vilket ofta har stått i de domar jag har läst, att konstnaden ska stanna på staten) men har nyss fått höra att man kan behöva betala en summa för sin offentliga försvarare om man blir dömd. Jag har dock väldigt svårt att tyda hur denna kostnad räknas ut ( och när). Finns det några konkreta exempel från verkliga domslut som kan förenkla i svaret? Mvh
Vega Schortz |Hej, kul att du valt att vända dig till oss på Lawline för att få svar på din fråga!Huvudregeln är den omvändaHuvudregeln är faktiskt den omvända. Döms den tilltalade för brottet ska den dömde ersätta staten för alla kostnader som uppkommit hos de brottsutredande myndigheterna under deras handläggning av ärendet. Polisen har i regel haft kostnader för sin utredning och domstolen ska betala den offentliga försvararen för sitt arbete. De statliga myndigheterna står för kostnaderna till en början och den dömde debiteras när domen vunnit laga kraft d.v.s. när en fällande dom i brottmål inte längre går att överklaga. Domstolens möjlighet att besluta att kostnaden ska stanna på statenAtt huvudregeln är att den dömde ska stå för alla nödvändiga rättegångskostnader framgår av 31 kap. 1 § första stycket rättegångsbalken (RB). Att det i flertalet domar står att "kostnaden ska stanna på staten" beror på att den dömde ofta har en mycket dålig ekonomi. Det är meningen att straffet för ett brott ska vara proportionerligt i förhållande till den dömdes livssituation och den gärning den dömde begått. Även om betalningsskyldigheten i sig inte är ett straff kan det för en person med mycket dålig ekonomi framstå som ytterligare ett straff för det brott denne begått. På grund av detta finns en möjlighet för domstolen att besluta att den dömde inte ska betala rättegångskostnaderna eller endast betala en del av rättegångskostnaderna, se 31 kap. 1 § fjärde stycket RB. En kostnadsräkning baserad på timmar lämnas in i slutet av varje huvudförhandlingI slutet av varje huvudförhandling lämnar den offentliga försvararen in en kostnadsräkning till rådmannen (juristdomaren i brottsmål). Hur mycket den offentliga försvararen kräver i ersättning beror på hur många timmar denne jobbat och därför kan inte ersättningens storlek fastställas förrän huvudförhandlingen är avslutad. Varför den offentliga försvararens kostnadsräkning inte finns med i domslutet lär bero på att den inte har någon betydelse för domslutet. Varför det i domen inte står någon motivering till varför domstolen beslutat att "kostnaden ska stanna på staten" beror på att denna bedömning av domstolen har skett efter en granskning av den dömdes personalia. Personalia är detsamma som en personutredning: en skrivelse med information om den dömdes ekonomiska förhållanden, livssituation, belastningsregister och hälsotillstånd. Eftersom personalian innehåller känsliga personuppgifter ska dessa uppgifter inte offentliggöras i en dom var och en kan läsa. Rättsfallen säger inte så mycket eftersom grunden till domstolens bedömning ofta är sekretessbelagdDet finns rättsfall den dömde överklagat domslutet och yrkat en friande dom i högre instans. I samband med detta yrkande har den dömde också krävt att undslippa betala rättegångskostnaderna ifall den högre instansen än en gång skulle döma den dömde för brottet. Tyvärr är dessa domar ofta lika innehållslösa när det gäller argumentationen kring huruvida den dömde ska stå för ersättningen till den offentliga försvararen. Även i högre instans görs denna bedömning på grundval av den dömdes personalia – information som även där är känslig och inte ska läcka ut i offentligheten. Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Med vänlig hälsning,

Rättegångskostnader vid vårdnadstvister?

2018-05-09 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej. Min motpart i ett vårdnadsmål har återkallat sitt yrkande om verkställighet gällande umgänge. Nu vill motparten yrka om att jag ska betala dennes rättegångskostnader trots att denne initierade yrkandet samt återkallade det. Min fråga är, kan jag komma att betala detta nu? Vi har inte haft rättegång än.
Linn Nyberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln gällande rättegångskostnader vid tvistemål är att den tappande parten, dvs. den "förlorande" parten, betalar, se 18 kap. rättegångsbalken.Ett undantag till detta gäller tvister rörande vårdnad av barn och detta regleras i 6 kap. 22 § föräldrabalken. Denna bestämmelse undantar bestämmelserna i rättegångsbalken om att den tappande parten ska betala och stadgar istället att vardera parten ska betala sin egen rättegångskostnad. Ena parten kan dock få betala motpartens rättegångskostnad helt eller delvis om parten har förfarit på ett klandervärt sätt, exempelvis om parten har inlett en onödig rättegång, 18 kap. 3 § rättegångsbalken , eller betett sig vårdslöst, uteblivit från rättegång m.m. 18 kap. 6 § rättegångsbalken , eller om det annars finns särskilda skäl. Jag kan inte se att det finns några lagstadgade skäl till att du ska bli skyldig att betala motpartens kostnader, såvida inte några särskilda skäl föreligger som inte framgår av din fråga som gör att ska ha ansetts förfarit på ett klandervärt sätt. Dock tyder det utifrån din fråga snarare på att det är din motpart som har inlett ett onödigt förfarande då personen dels initierat förfarandet samt återkallat sitt yrkande. Vänlig hälsning,

Fildelningskrav och tillhörande rättegångskostnader

2018-05-31 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hejom man får ett kravbrev (förlikning) på 7000:- för fildelning ,och man inte betalar.Motparten stämmer mig på 70000:- för att komma över gränsen för småmal.Jag förlorar men döms till ersättning med 700:-, betraktas det fortfarande som ett småmål och vardera parten betalar sina egna kostnader, eller får den förlorande parten betala motpartens hela kostnad med advokat utredning mm?, vilket torde bli ett avsevärt högt belopp, och motparten kan genom att yrka på ett högt belopp. ändå få ett högt skadestånd.Om så är fallet så blir konsekvensen om man är personligen oskyldig till fildelningen men ställs till ansvar som abonnemangsinnehavare väldigt hög och få torde våga hävda sin oskuld
Elias Olsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline! Först och främst vill jag belysa att inte en enda av de advokatbyråer - företrädesvis Njord och Ramberg - som skickat ut kravbrev har agerat på hoten och instämt den påstådda fildelaren. En kvalificerad gissning är att det beror på att advokatbyråerna inte vill riskera få sitt käromål ogillat, eventuellt på grund av bevisproblematik, och därigenom bli fullkomligt tandlösa. Som det ser ut i dagsläget, tror jag att de drar in tillräckligt med pengar på kravbreven. Min eminenta lärare i immaterialrätt citeras i den länkade artikeln och hennes utbildade åsikt är att blott en IP-adress inte är tillräcklig bevisning. Till din fråga. Tvistemål, där värdet av det som yrkas uppenbart inte överstiger hälften av prisbasbeloppet, omkring 22 500 kr, omfattas som huvudregel av handläggningsformen. Det är möjligt för rätten att besluta om undantag från huvudregeln. Uppenbart är på juridiska ett svåruppnått rekvisit. Särskilt i upphovsrättsliga mål, som ska illustreras nedan (1 kap. 3 d § rättegångsbalken). Huvudregeln i svensk skadestånds- och ersättningsrätt är att den skadelidande bara ska ersättas för den faktiska förlusten; om du slår sönder min mobil ska du ersätta dess värde - varken mer eller mindre. Den naturliga utgångspunkten är sålunda att, om du piratkopierar en filmbox värd 700 kr, du ska erlägga motsvarande summa i skadestånd. Enligt 54 § upphovsrättslagen ska intrång ersätta (i) skälig ersättning, (ii) utebliven vinst, (iii) skada på verkets anseende, (iv) ideell ersättning, (v) upphovsmannens eller rättsinnehavarens intresse av att intrång inte begås (54 § upphovsrättslagen). Skadeståndsanspråket kan alltså bli avsevärda och det är inte alls uppenbart att de understiger ett halvt prisbasbelopp. Glöm dessutom inte att upphovsrättsintrång är förenade med straffrättsligt ansvar. Till din andra fråga. Om din motpart yrkar på ersättning om 70 000 kr men bara tillerkänns 700 kr i skadestånd, kommer denne anses förlorat målet och ska därför stå båda parters rättegångskostnader. När man bestämmer sitt yrkande är det alltså viktigt att hålla sig inom rim och reson - i annat fall kan man få stå bägge parters rättegångskostnader även om man får rätt i sak (18 kap. 1-5 §§ rättegångsbalken). Till saken hör också att om din motpart bara tillerkänns 700 kr, kommer fallet troligen behandlas som ett småmål (se svarets andra stycke) på grund av att det - i så fall - lär ha varit uppenbart att yrkandet i realiteten avsåg ett värde understigande ett halvt prisbasbelopp.Om du har följdfrågor eller andra funderingen är du välkommen att återkomma! Allt gott,Elias.Olsson@Lawline.se

Ersättning för resekostnader?

2018-05-30 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej jag är åtalad för ringa narkotikabrott och är kallad till rättegång. Rättegången är 2 dagar med en röd dag imellan så därför måste jag bo på hotell och boka tågresor och sånt. Jag bor i göteborg och har 0kr. Har ansökt om rese ersättning/nu vad dem kallar det har skickat brev med post och ett email men inget svar än. Om dem inte skulle ge mig pengarna och jag inte kan ta mig dit vad händer då? Hämtar dem mig i göteborg och kör mig till Stockholm och bjuder på mat och hotell isåfall?
Elinor Berg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln är att den tilltalade ska närvara vid rättegången. I vissa fall har dock rätten en möjlighet att döma i målet trots den tilltalades frånvaro (46 kap. 15a § rättegångsbalken). För att så ska vara fallet krävs att det på ett tillfredställande sätt ska kunna utredas huruvida du har begått brottet, trots din frånvaro. Eftersom jag inte är medveten om alla omständigheter i just detta fall kan jag inte svara säkert på om en rättegången skulle kunna företas trots din frånvaro.Du nämner även att du har ansökt om ersättning, viktigt att ha i åtanke är dock att det inte är säkert att ersättningen beviljas av domstolen. Vidare anses även exempelvis kostnader för resa till rättegången vara en så kallad rättegångskostnad. Såsom tilltalad har du endast rätt till ersättning för sådana kosnader om du frias från allt ansvar (36 kap. 2 § rättegångsbalken). Om du inte frias kan det därmed bli svårt för dig att få eventuella resekostnader ersatta.Vidare, om du inte dyker upp till rättegången finns en möjlighet att domstolen beslutar om att hämta dig (46 kap. 15 § rättegångsbalken).Hoppas du har fått svar på dina frågor!Vänligen,

Omfattar rättsskyddet i hemförsäkringen brottmål?

2018-05-22 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej, Om man blir dömd för misshandel och ska betala alla rättegångskostnader och skadestånd mm. Vet ni om denna typ av brottmål bekostas av rättsskyddet i hemförsäkringen? Tacksam för återkoppling
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline!Brottmål omfattas vanligtvis inte av hemförsäkringenHemförsäkringar kan se olika ut och jag kan inte närmare uttala mig om din försäkring, eftersom jag inte har tillgång till mer information angående bolag, avtalsvillkor osv.Däremot brukar hemförsäkringar bara täcka rättegångskostnader, som hänför sig till tvistemål, exv. om du skulle stämma ett företag på pengar för en trasig produkt.Ett mål om misshandel är däremot inte ett tvistemål, utan ett brottmål, och dessa brukar i regel inte omfattas av rättsskyddet i en hemförsäkring.Svaret på din fråga blir därför sannolikt nej, rättsskyddet i hemförsäkringen kommer inte att täcka de nämnda kostnaderna.Mitt rådLäs igenom avtalsvillkoren för hemförsäkringen, för att se om din hemförsäkring kanske täcker rättegångskostnader i brottmål.Dessvärre kanske det inte var det svar du hade hoppats på, men jag hoppas likväl att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Går det att stämma minderåriga?

2018-05-07 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Jag har blivit utsatt för ofredande av ett ungdomsgäng. Dom har slagit hårt på dörren med risk att skada dörren och har även slagit sönder ett fönster. Dom har alltså både gjort skadegörelse och förstört tryggheten i hemmet. Jag lyckades ta bild på dom så polisen kunde ta reda på identiteten på tre av gänget på fem. En anmälan lämnades in av polisen till åklagare. Denna la dock ner utredningen med motiveringen att dom var under 15 år. Min fråga är: Dom har både gett mig kostnader och och besvär och slagit sönder tryggheten i hemmet. Kan jag stämma dom i ett civil mål Hur gör jag i så fall och vad kan min kostnad bli.
Daniel Shin |Hej!Det är dessvärre så att barn under 15 år inte kan åtalas för brott. Givetvis går det dock att stämma dem civilrättsligt pga. de skador de åsamkat dig. I så fall är du berättigad till ett skadeståndsbelopp som motsvarar skadorna på dörren och fönstret. En s.k. stämningsansökan gör du vid den tingsrätt som gäller för din ort. Jag rekommenderar att du anlitar ett biträde som kan föra din talan för din räkning. Som huvudregel hamnar rättegångskostnaderna på den förlorande parten om du vinner tvistemålet.. På så sätt behöver du inte oroa dig för alltför stora kostnader. Jag skulle även rekommendera att undersöka din hemförsäkring, som ofta innehåller en s.k. rättsskyddförsäkring. En sådan försäkring må inte vara så stor, men är till för att täcka ditt ombuds och eventuellt motpartens rättegångskostnader (observera dock att det finns en självrisk). Jag hoppas du fick svar på din fråga. Det viktigaste är i alla fall att du tar kontakt med ett ombud så snart som möjligt.