Ersättning av rättegångskostnader vid återkallelse av talan

2021-01-30 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Om motpart drar tillbaks sin fodran från tingsrätten vilken ersättning kan man då kräva från motparten u-form av ev förberedelse arbeten?
Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga berör rättegångskostnader i tvistemål. Reglerna finns i rättegångsbalken (RB). För tvistemål är huvudregeln avseende rättegångskostnader att den part som tappar (förlorar) målet ska ersätta motpartens rättegångskostnader, om inte annat stadgas (18 kap. 1 § RB). Av lagen framgår också att om ett mål avskrivs på grund av att en part har återkallat sin talan ska den ersätta motpartens rättegångskostnader, om inte särskilda omständigheter gör att ersättningsskyldigheten ska bestämmas på annat sätt (18 kap. 5 § andra stycket RB). Sådana särskilda omständigheter kan vara om du exempelvis skulle betala fordran under målets förberedelse, eftersom det då inte finns något skäl för käranden (parten som ansökte om stämning) att fullfölja talan då saken i ett sådant fall är löst. Om en part begär att målet ändå ska prövas, sedan motparten återkallat sin talan, gäller de vanliga reglerna om rättegångskostnader, alltså att den förlorande parten betalar motpartens rättegångskostnader. I ditt fall verkar det emellertid inte vara aktuellt. Eftersom motparten (käranden) i ert mål återkallat sin talan kommer målet att avskrivas, vilket innebär att din motpart ska ersätta dig för dina rättegångskostnader enligt bestämmelsen (18 kap. 5 § andra stycket RB). Ersättningen för rättegångskostnad ska fullt motsvara kostnaden för rättegångens förberedande och talans utförande jämte arvode till ombud eller biträde, om kostnaden skäligen varit påkallad för att tillvarata din rätt (18 kap. 8 § RB). Vill du ha ersättning för dina rättegångskostnader ska du framställa ett yrkande om det innan handläggningen avslutas. Gör du inte det inom den angivna tiden får du inte föra talan om kostnad som har uppkommit vid tingsrätten (18 kap. 14 § RB). Jag hoppas att detta besvarade din fråga! Har du fler frågor kan du ställa dem här. Vänligen,

Rättshjälp för företag?

2020-12-29 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej,Vi har en person som köpt en vara + tjänst. En del av kostnaden är ett arbete på varan där en mindre imperfektion uppstått. Vi har erbjudit oss att åtgärda felet, men personen vill inte ta sig till verkstaden för åtgärd. Vi har därför erbjudit en generös förlikning, men personen vägrar betala. Nu har vi nått vägs ände och ser inget alternativ till att lämna in en stämning på resterande obetalt belopp (kvalificerar som småmål). Har därför 2 frågor:1. Kan man få ersättning för en hotellnatt då personen är bokförd cirka 30 mil bort från oss?2. Vad är maxbeloppet för en rådgivningstimme som vi kan få ersättning för, och kan ni erbjuda en sådan för att hjälpa oss med målet?
Arian Shadmehr |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Frågor gällande rättegångskostnader regleras i Rättegångsbalken (RB).Frågor gällande rättshjälp regleras i Rättshjälpslagen. Som ni nämner i er fråga är detta ett så kallat småmål. Detta innebär att vardera part står för sina egna kostnader oavsett vem som är den tappande parten. Dessutom ersätts endast vissa kostnader som är följande, 18 kap. 8a § RB;1. rättslig rådgivning under en timme vid ett tillfälle för varje instans och med ett belopp som motsvarar högst den ersättning som betalas för rådgivning enligt rättshjälpslagen (1996:1619) under en timme, ansökningsavgift eller tilläggsavgift,2. resa och uppehälle för en part eller ställföreträdare i samband med sammanträde eller, om personlig inställelse inte föreskrivits, resa och uppehälle för ombud,3. vittnesbevisning,4. översättning av handlingar.Jag kommer nedan att redogöra vad detta innebär i ert fall, och besvara frågan i fallet.Kan man få ersättning för en hotellnatt då personen är bokförd cirka 30 mil bort?Man kan få ersättning för en hotellövernattning i samband med rättegång, 18 kap. 8a § andra stycket, tredje punkten RB, däremot ställs det som krav att denna utgift är nödvändig. Alltså lämnas ersättning endast i den utsträckning kostnaden skäligen behövts för att ta tillvara partens rätt, 18 kap. 8a § 4 st. RB. Beräkningen av ersättningen görs enligt följande: Traktamente för dag får bestämmas till högst 60 kronor per dag. Utgift för nattlogi ersätts med det belopp som motsvarar skälig kostnad på orten för logi på hotell i mellanklass. Om utgiften har blivit större än annars på grund av att kallelsen har skett med kort varsel eller om det i övrigt finns särskilda skäl, får högre ersättning betalas, enligt 1 § förordningen (1987:965) om rättegångskostnader m.m. i mål där 1 kap. 3 d § rättegångsbalken tillämpas, och förordningen (1982:805) om ersättning av allmänna medel till vittnen m.m. Laghänvisningen i detta hänseende är något invecklad, men för att sammanfatta detta kan det konstateras att 60 kr utgår för ökade levnadskostnaderna som uppstår under tjänsteresan, så som utgifter för mat, dryck och andra mindre utgifter. Vidare föreskrivs ersättning för skälig kostnad på orten för övernattning på hotell i mellanklass. Detta ersätts naturligtvis med förutsättning att kostnaden är nödvändig.Vad är maxbeloppet för en rådgivningstimme som vi kan få ersättning för, och kan ni erbjuda en sådan för att hjälpa oss med målet?I detta fall utgår vanligtvis en timmes rättshjälp till fysiska personer, men eftersom ni är en juridisk person/näringsidkare i tvisten utgår inte rättshjälp, 13 § Rättshjälpslagen. Om inte det föreligger särskilda omständigheter som gör tvisten på något sätt hänförlig till en privat angelägenhet, 13 § Rättshjälpslagen. I vanliga fall där parten är en fysisk person brukar ersättningen utgå för en timmes rådgivning, beroende på personens ekonomiska underlag, personens rättsförsäkring, tvistens art och om personen haft rådgivning hos en advokat eller jurist.Sammanfattning och rådI detta fall är det möjligt att få ersättning för hotellövernattning om denna vistelse är nödvändig, för att exempelvis kunna komma i tid till förhandlingen. En resa behöver inte företas mellan klockan 24:00 och 06:00, om inte det finns sovplats på båt eller tåg, notera att även reseersättning utgår.Gällande rättshjälp är det inte möjligt att få rättshjälp i egenskap av näringsidkare (företag), min rekommendation i detta fall är att använda sig av er företagsförsäkring, om detta finns, i vissa företagsförsäkringar ingår rättsskydd och i vissa försäkringar omfattas inte småmål av rättsskyddet som erbjuds av företagsförsäkringar. Mitt råd till er är att kontakta mig på Arian.shadmehr@lawline.se för att få hjälp med att ta ärendet vidare och få en offert för ärendet. Jag hoppas att ni fick svar på er fråga! Med vänliga hälsningar,

Får man ersättning för rättegångskostnader om rättsskydd finns?

2020-12-22 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej,Jag har ansökt om stämning mot part gällande två skulder, och anlitat ett ombud, betalat ansökan om 2800 kronor och ansökan är nu inlämnad. Jag räknar med att vinna målet rakt av.Jag har genom mitt försäkringsbolag ett rättsskydd som står för 80% av rättegångskostnaderna.Om jag får rätt, blir jag helt friställd från samtliga kostnaderna? Tänker att ombudet ju måste få betalt, och försäkringsbolaget går väl in med de 80% men de resterande 20%?
Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom din fråga handlar om rättegångskostnader i ett tvistemål blir 18 kap. rättegångsbalken (RB) tillämpligt. I kapitlet framgår det att den förlorande parten ska ersätta den vinnande parten hans rättegångskostnad, om inte annat framgår av kapitlet (18 kap. 1 § RB). För att en part ska få ersättning för sina rättegångskostnader måste ett yrkande om det framställas innan handläggningen avslutas. Vid framställandet av yrkandet ska det uppges vilka kostnader man har haft på grund av rättegången (18 kap. 14 § RB). Om du har framställt ett yrkande om ersättning av rättegångskostnader innan huvudförhandlingen avslutas och du vinner målet, ska motparten stå för samtliga rättegångskostnader. Om du däremot förlorar målet täcker rättsskyddet enligt din försäkring 80% av rättegångskostnaderna, men resterande 20% måste du stå för. Skulle du och motparten förlikas om saken, bär vardera part sin kostnad, om ni inte avtalat om annat (18 kap. 5 § tredje stycket RB). Jag hoppas att detta besvarade din fråga! Har du fler frågor kan du ställa dem här. Vänligen,

Vad kostar det att driva ett ärende om obetald faktura till domstol?

2020-11-25 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Vårt bolag, X, har en fordran på ett annat bolag Y på totalt 8.206kr inkl moms. De bestrider fakturan och vägrar betala, vi har kört det så långt vi kan men vi anser att vi har ett bra "case". Min fråga till er är vad man kan förvänta sig för minimikostnader om man driver ärendet vidare till Tingsrätten med er hjälp? Om vår motpart ändå vägrar betala efter att ärendet hamnat hos Tingsrätten, kan vi då dra tillbaka ärendet för att undvika "skenande" rättegångskostnader??
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår din fråga har ert bolag en fordran på ett annat bolag. Motparten bestrider fakturan och vägrar att betala, er uppfattning är däremot att ni har ett bra case. Det omtvistade beloppet är 8.206 kronor ink. moms. Din fråga är vad ni kan förvänta er för minimikostnader om ni driver ärendet till domstol med hjälp av en av våra jurister. Ni undrar även om ni kan dra tillbaka ärendet en bit in i processen för att undvika "skenande rättegångskostnader".Utgångspunkten i svensk processrätt är att den som tappar målet ska ersätta motparten för dennes rättegångskostnader (18 kap. 1 § rättegångsbalken, RB). Det stadgade innebär att om ni skulle stämma och förlora ett ordinärt tvistemål får ni stå för både era egna rättegångskostnader och motpartens. Lagen gör dock skillnad på ordinära tvistemål och förenklade tvistemål. Mål som rör tvister som uppenbart understiger ett halvt prisbasbelopp (f.n. 23.650 kr) handläggs som förenklade tvistemål (1 kap. 3 d § RB). I ert fall understiger det omtvistade beloppet klart ett halvt prisbasbelopp och kommer därför att handläggas som ett förenklat tvistemål.I förenklade tvistemål är rätten till ersättning för rättegångskostnader begränsad (18 kap. 8 a § RB). Syftet med de förenklade tvistemålen är att förenkla processen och göra processen mindre kostsam för parterna då det omtvistade beloppet är lågt. Skulle ni förlora ett förenklat tvistemål blir de kostnader för motparten som ni står för betydligt lägre än om det vore ett ordinärt tvistemål.Rättegångskostnaderna i förenklade tvistemål avser:- Rättslig rådgivning i högst en timme á 1404 kr exklusive moms. - Ansökningsavgift för stämning á 900 kr.- Resekostnader för part eller dess ombud om personlig inställelse inte föreskrivits – en summa som kan variera.- Vittnesbevisning – också en summa som kan variera, men vittnesmålets kostnader måste hur som helst stå i proportion till förhandlingen och den tvistiga saken.- Översättning av handlingar.Som synes är de ekonomiska riskerna vid förlust av ett förenklat tvistemål betydligt lägre. Skulle ni inte nå framgång med er talan blir ni därmed som högst ersättningsskyldiga till motparten med en timmes rättslig rådgivning och att ni själva får stå för ansökningsavgiften ni betalt in. Detta innebär dock att det i regel inte är värt att anlita ett ombud som företräder er i ärendet. Skulle ni nå framgång har ni endast rätt till samma ersättning från er motpart; dvs. en timmes rättslig rådgivning och ersättning för ansökningsavgiften för stämningen. I förenklade tvistemål är det därför vanligt att man företräder sig själv.Det finns möjlighet att dra tillbaka en stämningsansökan, däremot ska målet ändå prövas om svaranden yrkar det (13 kap. 5 § RB). Anledningen är att om svaranden gått i svaromål ska den ha möjlighet att få målet avgjort, även om käranden skulle ångra sig. Om målet avgörs innebär det nämligen att det inte är möjligt att stämma i samma sak igen. I förenklade tvistemål är det däremot sällan motiverat att dra tillbaka stämningsansökan, just för att det sällan rör sig om "skenande rättegångskostnader".I ert fall finns det en risk att om ni anlitar ett ombud som företräder er kommer ombudskostnaderna att "äta upp" er eventuella framgång i målet. Er fordran är i sammanhanget liten och det krävs inte många timmars arbete för att komma upp i vad fordran är på. Min rekommendation är därav att ni överväger att företräda er själva. Det kan däremot vara en god idé att utnyttja den timmes rådgivning ni har rätt till ersättning för med en jurist. Juristen kan i sådana fall vara behjälplig med att gå igenom ärendet och vilka möjligheter ni må ha till framgång och vara behjälplig med att skriva stämningsansökan. Om ni är intresserade av att gå igenom ärendet med en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Rättegångskostnader vid ringa narkotikabrott

2021-01-30 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej,Den här våren arbetar jag med en uppsats som studerar droganvändare som har fällts för ringa narkotikabrott (väldigt kortfattad förklaring) och jag tipsades om att man kunde höra av sig till er med ett par frågor om man, som jag, har lite svårt att navigera Sveriges lagbok.- Om man fälls för ringa narkotikabrott i domstol, blir man då skyldig att betala rättegångskostnaderna? Vilka kostnader, mer specifikt, är det man krävs betala?- Om man inte kan betala dessa, går det då vidare till inkasso för att sedan skickas till Kronofogden (om det inte betalas till inkasso, det vill säga)?
Filippa Nielsen Norelind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!LagrumVi kommer att se till Rättegångsbalken (1942:740), som förkortas RB, som reglerar rättegångskostnader. RättegångskostnaderSom huvudregel skall man betala rättegångskostnaderna om man fälls för ringa narkotikabrott i domstol. Det är framförallt kostnaderna som staten har haft för att ersätta den offentliga försvararen (31 kap. 1 § 1 st. RB). Man skall även som regel ersätta staten för både provtagning och analysen av urinen som har behövts för domen, alltså de bevis som åklagaren behövt för domen (31 kap. 1 § 1 st. RB). UndantagErsättningsskyldigheten till staten kan sättas ned om det finns skäl för det. Man skall ta hänsyn till den tilltalades brottslighet, personliga och ekonomiska förhållanden (31 kap. 1 § 4 st. RB). Om man inte har någon inkomst eller en låg inkomst kan staten stå för kostnaden för försvararen.Vad händer om man inte kan betala?Det är Rättshjälpsmyndigheten som sköter krav på återbetalning av rättegångskostnader. I brottmål får man först ett krav från Kammarkollegiet som säger hur mycket man skall betala, om man inte betalar lämnas sedan kravet direkt till Kronofogdemyndigheten. Du kan läsa mer om detta på Rättshjälpsmyndighetens hemsida: www.domstol.se/rattshjalpsmyndighetenHoppas detta besvarar din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan målsägande bli skyldig att betala rättegångskostnader vid överklagan och hur går man tillväga om man är missnöjd med en advokat?

2020-12-22 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Min mamma blev påkörd av en bilist i somras (hon cyklade). Detta skedde vid ett övergångsställe där bilisten hade väjningsplikt, något majoriteten av vittnena är överens om. Trots detta lutar sig domen (som frikände den tilltalade helt) mycket på ett vittne som påstår att både bilen och cyklisten kom från samma håll. Det vittnet uppgav dock från början att hon inte sett något förrän efter krocken skett. Att det vittnet ändrat sin historia betydligt är dock något som advokaten i målet inte ens påtalat. Advokaten påpekade inte heller att majoriteten av vittnena styrker min mammas version av händelsen. Jag tycker att advokaten gjort ett dåligt jobb, finns det något jag kan göra? Jag vill att mamma överklagar domen men hon är rädd att bli skyldig att betala rättegångskostnader ifall domen inte ändras. Stämmer det att man blir skyldig att betala rättegångskostnader om man förlorar ett överklagande?
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av vad jag kan utläsa av din fråga och de begrepp du använder, förutsätter jag att din mamma har blivit utsatt för ett brott, dvs hon är målsägande i målet. Jag förutsätter också att brottet faller under allmänt åtal, vilket innebär att det är åklagaren som väcker åtal. Vidare förutsätter jag också att bilisten är åtalad för brottet och därmed är att anses som den tilltalade i målet samt har en advokat. Hur går man tillväga om advokaten har gjort ett dåligt jobb?Enligt 8 kap. 4 § rättegångsbalken (RB), är en advokat i sin yrkesroll skyldig att följa god advokatsed utifrån advokatsamfundets regler. En advokats främsta plikt är att visa trohet och lojalitet mot sin klient. Advokaten behöver därför inte ta hänsyn till övriga parter i processen, utan enbart fokusera på sin klients intressen. I frågan beskriver du hur du är missnöjd med advokatens agerande. Vad jag kan utläsa verkar det som att advokaten genom sitt agerande har försökt ta tillvara sin klients intressen, vilket är i enlighet med god advokatsed och därmed helt okej. En advokat står under advokatsamfundets tillsyn. Skulle man vara missnöjd med en advokat kan man göra en disciplinanmälan hos advokatsamfundet. Om disciplinnämnden finner att advokaten har agerat i strid med god advokatsed, kan advokaten bli tilldelad en disciplinär åtgärd såsom varning eller uteslutning. Du kan läsa mer om det här. Jag funderar dock på om det är så att du i din fråga menar att du är missnöjd över åklagarens agerande då åklagaren har en större roll under rättegången och ska lägga fram så pass fullständig bevisning att omständigheterna kan fastställas utan rimligt tvivel.Missnöjd med åklagarens agerande?Till skillnad från advokaten, är åklagaren skyldig att vara objektiv i sitt arbete vilket innebär att denna även ska lägga fram det som talar till den tilltalades fördel. Skulle det vara så att man är missnöjd med åklagarens agerande kan man göra en anmälan till Justitieombudsmannen (JO) som har till uppgift att kontrollera statens agerande över medborgarna. Det som är viktigt att poängtera är att JO inte ändrar domar eller beslut. Är det så att man är missnöjd med tingsrättens dom, bör man alltså istället överklaga domen.Hur överklagar man en dom?En tingsrätts dom kan överklagas till hovrätten (49 kap. 1 § RB). Överklagandet ska skickas in skriftligen till tingsrätten inom tre veckor från den dag då domen meddelades (51 kap. 1 § RB). Skickas överklagandet in för sent, kommer den avvisas och domen vinner laga kraft. Detta innebär att domen kommer stå fast och chansen att få domen överprövad är förbrukad. Kommer din mamma behöva betala för att överklaga?Huvudregeln vid brottmål där åklagaren för talan, är att den som döms för brottet ska betala kostnaderna som uppkommit i målet (31 kap. 1 § RB). Om den tilltalade inte skulle dömas så betalar staten rättegångskostnaderna. Den som blivit utsatt för brottet har alltså inte något ersättningsansvar som huvudregel. Om målsäganden däremot själv för talan i ett enskilt åtal eller själv väljer att överklaga domen till högre rätt när åklagaren har avstått, ska istället rättegångskostnadsreglerna i 18 kap. RB för tvistemål tillämpas (31 kap. 11 § 1 st. RB). Detta innebär att som huvudregel ska den part som "förlorar" målet betala rättegångskostnaderna. Alltså, om din mamma inte når framgång med överklagandet, kan hon bli skyldig att betala rättegångskostnaderna i hovrätten. Själva överklagan kostar ingenting. Däremot kan det uppkomma ersättningsskyldighet för andra kostnader för rättegångens förberedande och talans utförande såsom t.ex. arvode till privat försvarare och i vissa fall ersättning för allmänna medel till offentlig försvarare. För att sammanfatta, kan man vända sig till Advokatsamfundet om man är missnöjd med en advokat och till justitieombudsmannen om man är missnöjd med en åklagares agerande. Detta kommer dock inte medföra någon ändring i domen utan då måste man istället överklaga. Din mamma skulle kunna bli skyldig att betala rättegångskostnaderna om hon inte vinner framgång i hovrätten.Hoppas det var svar på din fråga! Om det var något du inte fick svar på eller som jag missförstod, är du välkommen att ställa en ny frågaMed vänliga hälsningar,

Vem står för rättegångskostnaderna?

2020-12-14 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Vi köpte en begagnad bil från en privatperson den 16 juni 2020. Bilen såldes via säljarens vän p.g.a språkbrist. Det fanns inga kända problem med bilen som inspekterades och provkördes noggrant. 6 dagar senare på väg till Norge (min arbetsplats) lade bilen av på E6:an. Bilen bärgades till verkstad och blev där några dagar. Vi blev tvungna att ta in på hotell. Jag förlorade arbetsinkomst. Tillsammans med verkstadspersonalen fann vi ett kvitto under passagerarsätet från Borås bil som visar att bilen var inlämnad där i januari 2020 för samma problem. Säljaren svarar bara att han inte visste att det var något fel på bilen. Vi talade med Borås bil och de berättade att bilen varit på Borås autoservice före den kom till dem. I Örebro kunde de temporärt fixa problemet, men väl i Norge hände samma sak igen och bilen blev bärgad till Mekonomen. Där stod bilen drygt en månad innan de lyckades fixa den. Både i Örebro och på Mekonomen i Rud har de som reparerat den sagt att det är ett dolt fel som helt klart var känt av säljaren vid försäljningen och att det kvittot som framkom under reparationen av bilen stryker det dolda felet. Det totala beloppet för reparationerna och bärgning blev 13 714 SEK och vi har gjort en ansökan om betalningsföreläggande hos Kronofogden, men säljaren har bestridit det. Nu behöver vi svara om det ska skickas vidare till domstolen och om vi har någon chans att vinna målet. Skulle vi förlora, behöver vi isådanafall betala hans eventuella juridiska kostnader?
Sabrina Curan |Hej! Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga. Rättegångskostnader i tvistemål regleras främst i 18 kapitlet Rättegångsbalken. Huvudregeln är att den förlorande parten betalar den vinnande partens rättegångskostnader (18 kap. 1 § RB). Däremot finns det undantag från denna huvudregel. I ett småmål, det vill säga ett tvistemål där det tvistade beloppet understiger ett halvt prisbasbelopp, får den vinnande parten enbart en begränsad ersättning för sina juridiska kostnader. Ett halvt prisbasbelopp motsvarar 24 150 kr för år 2020. I småmål kan man endast få ersättning för rättslig rådgivning under en timme vid ett tillfälle, ansökningsavgift eller tilläggsavgift, resa och uppehälle för en part eller ställföreträdare i samband med sammanträde, vittnesbevisning samt för översättning av handlingar (18 kap 8 a § RB). Hur mycket ni får ersätta motparten för dennes rättegångskostnader om ni förlorar målet beror på om målet klassificeras som ett småmål eller inte. Om det tvistade beloppet enbart är 13 714 kronor klassificeras målet som ett småmål. Hoppas att ni har fått svar på er fråga, annars är ni varmt välkomna att ta kontakt med oss på Lawline igen. Med vänlig hälsning,

Kan jag delbetala rättegångskostnader?

2020-10-31 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Om en part har förlorat i ett tvistemål och det är ett komplicerat mål som pågått under flera års tid och rättegångskostnaderna blir stora miljonbelopp som den förlorade parten i målet ska betala. Finns det då en möjlighet att göra en avbetalningsplan för att betala detta eller hur går det till i verkligheten?
Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Allmänt om rättegångskostnaderNär det gäller tvistemål så är huvudregeln att den tappande parten ska ersätta såväl egna som motpartens rättegångskostnader (RB 18 kap. 1 §). Det finns två syften bakom den bestämmelsen: dels ska den som gjort sin rätt gällande få sina kostnader ersatta (det sk rättsskyddsintresset), och dels vill man avskräcka folk från att inleda obefogade rättegångar. Den här huvudregeln är stark, men i vissa fall kan undantag göras. Hur indrivningen går tillNär domstolen har beslutat vilken part som ska stå för rättegångskostnaderna så hanteras kravet därefter av Rättshjälpsmyndigheten. Rättshjälpsmyndigheten skickar en faktura och då brukar den tappande parten få en månad på sig att betala, görs inte det så måste Rättshjälpsmyndigheten överlämna kravet till Kronofogdemyndigheten för indrivning. Är det möjlighet att göra en avbetalningsplan?Det är mycket ovanligt, men det kan förekomma i särskilda fall om kravet rör sig om ett väldigt stort belopp. Detta ska isåfall tas upp med Rättshjälpsmyndigheten så fort du fått hem kravet från dem (observera att det här endast är möjligt i tvistemål). Du kan läsa mer om det här på Rättshjälpsmyndighetens hemsida. Ifall du inte beviljas anstånd att delbetala beloppet så finns den möjligheten hos Kronofogden, det förutsätter dock att Rättshjälpsmyndigheten överlämnat fordran till dem vilket naturligtvis har sina konsekvenser. Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp och att du känner mer klarhet i din situation, annars är du alltid välkommen att kontakta oss igen. Vänligen,