Vem står för rättegångskostnaderna vid ett överklagande av hyresnämndsmål?

2020-09-14 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Gäller Rättegångskostnad. Hyresnämnden har efter sammanträde beslutat att en hyresgäst skall vräkas. Sökande är ett kommunalt bostadsbolag som driver en allmännyttig verksamhet med vinstintresse. Ombud för bostadsbolaget är en advokat. Sammanträdet med hyresnämnden var gratis för hyresgästen även inkl. Ev. Advokat kostnader. Ponera nu att hyresgästen överklagar till Svea Hovrätt. Frågan är om hyresgästen skall betala advokatens ev. Kostnader om hyresgästen förlorar målet i Svea Hovrätt?
Dostan Sulaiman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom du nämnt att hyresnämnden varit första instans i denna tvist antar jag att din hyresvärd sagt upp hyresrätten till hyrestidens slut. Det vill säga att hyresvärden inte vill förlänga din hyresrätt och att denne vill att du efter en uppsägningstid flyttar ut. Detta är alltså en hyrestvist som avses i 12 kap. 49 § jordabalken, JB.Rättegångskostnader vid överklagande av hyresnämndsmål till hovrättVad gäller rättegångskostnaderna vid ett överklagande till hovrätten, är huvudregeln att vardera part ska bära sina egna kostnader när det gäller hyrestvister som avses i 12 kap. 49 § JB (se 12 kap. 73 § JB). Detta innebär att hyresgästen inte ska betala hyresvärdens kostnader för processen oavsett hur tvisten går. Med andra ord behöver hyresgästen alltså inte betala kostnaderna för hyresvärdens advokat oavsett om denne vinner eller förlorar.Det finns dock ett undantag från denna huvudregel, (se 12 kap. 73 § JB som hänvisar till 18 kap. 6 § rättegångsbalken). Detta aktualiseras om hyresgästen exempelvis inte dyker upp till hovrätten vid sammanträden, inte följer hovrättens förelägganden (att exempelvis inkomma med en uppgift) eller genom påståenden eller invändningar som är helt utan någon verklighetsbäring gör så att målet onödigtvis förlängs eller på annat sätt onödigtvis orsakar kostnad för motparten. Då kan hyresgästen få betala en del av hyresvärdens processkostnader. Det är dock min uppfattning att rätten visar viss förståelse om det är en privatperson som kanske inte är så juridiskt insatt. Så länge man dyker upp i tid och inte påstår saker som uppenbarligen är helt oriktiga så bör man nog inte oroa sig för mycket för detta undantag.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Betalning av SL-biljett

2020-08-23 i Rättegångskostnader
FRÅGA |HejJag blev miss informerad av SLs trygghetsvärdar att jag skulle kunna nyttja ett resebevis som gäller för en viss åldersgräns. Jag hade frågat dem i förtroende eftersom att jag är nyinflyttad i Stockholm sedan 3 veckor tillbaka(träffade dessa värdar ca 5 dagar in i flytten).När jag sedan möter en kontrollant så får jag reda på att den biljetten gäller endast för barn och inte för mig och fick en bot på 1550 kronor. När jag överklagar min bot och hänvisar till lagen som säger "Tilläggsavgift får ej tagas ut om avsaknaden av giltig biljett får anses vara ursäktlig med hänsyn till den resandes ålder, sjukdom, bristande kännedom om lokala förhållanden eller annan omständighet." där jag anser att jag i god tro gjort rätt för mig som köpt det busskort jag fått föreslaget av en officiell SL-anställd.Min överklagan har blivit nekad två gånger och jag är nu hotad att få ärendet prövat i tingsrätten. Kan jag ha gjort fel som "inte läst på hemsidan istället för att lyssna på en av SLs personal" som kontrollanten påpekat?
Emilia Nordström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Begreppet "ursäktlig" innebär i stort sett att det måste ha funnits en god anledning till att du inte hade en biljett under de omständigheter som du har. Det är svårt för mig att uttala vad som innefattas i ursäktlig, men absolut skulle det gå att argumentera för att du i god tro köpt den biljett som en officiell SL-anställd rekommenderat. Eftersom informationen däremot finns på hemsidan hade det inte krävts en särskilt stor ansträngning från din sida att kontrollera dessa uppgifter.Det kan vara bra att tänka på att den som förlorar ett tvistemål får stå för både sina egna kostnader, men även motpartens kostnader, se 18 kap. 1 § Rättegångsbalken (RB). I ditt fall är det som yrkas lägre än ett halvt prisbasbelopp (23 650 kr år 2020), vilket innebär att inte alla kostnader skulle täckas av den förlorade parten. Detta innebär att ingen av parterna kan begära ersättning för ombudsarvoden, med undantag för en timmes rådgivning, vilket brukar vara den största kostnaden i tvistemål. Ansökningsavgiften för ett mål som rör ett krav under ett halvt prisbasbelopp är 900 kr.I ditt fall kommer den förlorande parten ersätta dig för det som nämnts ovan och om du har anlitat ett ombud kommer du att behöva betala själv för ombudet, detta innebär att det i princip inte blir några kostnader för den vinnande parten. Om det däremot är fallet att du förlorar målet kommer du behöva ersätta motparten med det som angetts ovan, samt dina egna kostnader i form av ansökningsavgift, rättslig rådgivning, resa och uppehälle.Mitt råd till dig är att tänka över de kostnader som kan komma att uppstå för dig om målet går till domstol och om du tycker att det är värt det, eftersom boten du har fått rör sig om en relativt liten summa.Hoppas du fick var på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hur får jag ersättningen för rättegångskostnaderna som domstolen tillerkänt mig och tillkommer ränta?

2020-06-30 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Om man har vunnit ett tvistemål (gällande arv) i både tings- och hovrätt, när och hur ersätts mina rättegångskostnader? Vad ligger räntan på? I tingsrätten hade jag kostnader på ca 70000 kr. I hovrätten på ca 30000 kr. Är det på båda summorna man får ränta på? Får käranden betala ränta från första domen i tingsrätten eller är det endast från sista domen i hovrätten som ränta betalas?
Dostan Sulaiman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ersättning för dina rättegångskostnader har du tillerkänts genom domstolarnas domar. Frågan blir då hur du rent faktiskt får dessa domslut verkställda, dvs. hur du rent faktiskt får dina pengar. Vad du kan göra är att du kan skicka ett brev till den förlorande parten och begära betalning enligt domsluten. Om personen vägrar följa din betalningsuppmaning kan du ansöka om verkställighet genom Kronofogdemyndighetens försorg. Om du inte vill skicka en uppmaning från början kan du direkt ansöka om verkställighet genom Kronofogdemyndighetens försorg, det är helt upp till dig. Men att du får dina pengar är inget som sker per automatik, utan du måste ansöka om verkställighet om du vill få in pengarna genom statens försorg.Vad gäller dina frågor om dröjsmålsräntan kan jag nämna att ränta löper från tingsrättskostnaderna på 70 000 kr samt att ränta löperr från hovrättskostnaderna på 30 000 kr. Räntan för dina olika kostnader beräknas separat och räntan beräknas från dagen för tingsrättsdomen vad gäller dina kostnader på 70 000 kr och från dagen för hovrättsdomen vad gäller dina kostnader på 30 000 kr (18 kap. 8 § andra stycket rättegångsbalken, RB). Vad gäller storleken på dröjsmålsräntan ska den beräknas enligt 6 § räntelagen (se 18 kap. 8 § andra stycket RB). Detta innebär att storleken på dröjsmålsräntan blir referensräntan ökat med 8 procentenheter. Sedan 1 juli 2019 har referensräntan varit 0 %, alltså ligger dröjsmålsräntan på 8 % och löper tills betalning sker.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Måste jag betala rättegångskostnaderna i brottmål?

2020-06-25 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Jag är anklagad för fortkörning på motorvägen. Jag nekade till brott på plats när det inträffade. Om åklagaren väljer att detta skall tas till rättegång och jag förlorar, blir jag då skyldig att betala rättegångskostnaderna? Eller är det så att jag får betala min egen advokat och ingenting annat vid trafikförseelser?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I brottmål kan du tilldelas en offentlig försvarare om brottsligheten kräver det, denna bedömning görs av tingsrätten. För vissa mindre allvarliga brott tillförordnas ingen offentlig försvarare. Om du tillförordnas en offentlig försvarare och frikänns från brottet behöver du inte betala några kostnader. Om du däremot blir dömd för brottet kan du behöva betala tillbaka hela eller delar av försvararens kostnader beroende på vad du har för inkomst. Om du inte har någon inkomst eller om du har låg inkomst kommer staten att stå kostnaden för försvararen även om du blir dömd för brottet. Om du anlitar en privat försvarare får du stå för kostnaderna själv om det inte är så att du blir helt eller delvis frikänd. I så fall kan staten stå för kostnaderna. I övrigt är det inga andra rättegångskostnader som riskerar att behöva betalas. För det fall du blir dömd för brottet kan du åläggas att betala ett visst antal böter som straff för brottet. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Rättegångskostnader?

2020-08-31 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej. Om en enskild söker att stämma det offentliga, och i denna process ogillas i rätten, vem står för rättegångskostnaderna? Är det alltid den part som ogillas som står för kostnaden eller är det andra regler när det gäller tvistemål mot det offentliga?Vänligen notera att min fråga specifikt gäller omständigheter gällande det offentliga.Med vänlig hälsning, Magnus
Michaela Iosifidou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga aktualiserar reglerna i rättegångsbalken (RB). Utgångspunkten för fördelningen av kostnadsansvaret är att den som förlorar ett mål ska ersätta motparten för dennes rättegångskostnader (18 kap 1 § RB). Om en parts talan avvisas anses den parten som tappande (18 kap 5 § RB).Det finns fall där den vinnande parten kan tvingas betala samtliga rättegångskostnader. Detta till exempel om den vinnande parten har inlett en rättegång utan att motparten givit anledning därtill eller om den vinnande parten uppsåtligen eller genom försummelse inlett en onödig rättegång (18 kap 3 § RB).Utgångspunkten i fall där en enskild stämmer det offentliga och stämningen ogillas är att den enskilde ska ersätta statens rättegångskostnader i enlighet med 18 kap 1 § RB.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan jag få tillbaka mellanskillnaden för rättegångskostnaderna?

2020-07-03 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej,har i dom fått betala motpartens rättegångskostnader. Inget konstigt med det, men nu har jag fått reda på att de faktiska rättegångskostnaderna varit betydligt mindre än vad som angavs till domstolen. Jag har bevis för att endast 25 % av kostnaden faktiskt har betalats och har ett underlag. Kan jag kräva tillbaka den överskjutande summan? Det är ju en lagakraftvunnen dom, så hur kan jag kräva in mellanskillnaden?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har du blivit tilldömd att betala motpartens rättegångskostnader i en tvist. Du har i efterhand fått reda på att de faktiska rättegångskostnaderna varit betydligt mindre än vad som angavs till domstolen. Du undrar om du kan kräva tillbaka den överskjutande summan.Den som förlorar målet ska som utgångspunkt ersätta motpartens rättegångskostnader (18 kap. 1 § rättegångsbalken). I ditt fall utgår jag från att du tappat målet i någon mån och därför har du blivit skyldig att ersätta din motpart för kostnaden. Om du inte hade haft några tillgångar hade du fortfarande varit skyldig att ersätta din motpart, medan din motpart själv hade varit tvungen att betala sitt ombud för kostnaderna. I det fallet hade din motpart haft en fordran på dig. Detta är en av anledningarna att man bör tänka sig för innan man stämmer någon; om man får rätt och motparten saknar tillgångar kan det ändå bli kostsamt för en. Om du enligt dom blivit skyldig att betala din motpart för rättegångskostnaderna och gjort så men din motpart låtit bli att betala sitt ombud, hade du ändå varit betalningsskyldig. Om domstolen hade bedömt att rättegångskostnaderna din motpart begärde var för höga, hade din motpart varit tvungen att själv betala resten till sitt ombud. Enligt samma tolkning kan du inte heller kräva tillbaka den överskjutande summan för att din motpart betalt mindre till sitt ombud. Betalningsskyldigheten för din del förfaller inte för att din motpart låter bli att betala sitt ombud eller sen kommer överens om att betala en lägre summa. Den dom som vunnit laga kraft gäller och du kan enligt min tolkning inte kräva tillbaka den mellanskillnad du syftar på. Om du önskar vidare hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vem betalar för försvararen?

2020-06-27 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Jag kommer nu inför grovt rattfylleri och olovlig körning få en försvarare från ungdoms polisen i och med att jag är under 18 och inte själv har råd att skaffa en egen advokat. Jag har ingen direkt bra inkomst och mina föräldrar har en medel inkomst. Jag har erkänt brotten och nekar inte till något av det och är villig att ta emot vilket straff som dem tycker att jag förtjänar så är helt med på allt dem säger. jag kommer troligtvis bli dömd för båda brotten. För det första, varför behöver jag då en försvarare? Och kommer jag behöva betala kostnaderna för den om jag bli dömd vilket jag redan vet att jag kommer bli?
Camilla Stein |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Anledningen till att du har en försvarare är att du ska kunna tillvarata din rätt i domstolen. Försvararen kan hjälpa dig att få ett lägre straff än du annars skulle få utan försvarare. Rätten till en försvarare regleras bland annat i art 6 EKMR (Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Enligt 21 kap 3§ Rättegångsbalken har du som tilltalad rätt att ha en försvarare. Du behöver således inte ha en försvarare om du inte vill. En försvarare kan anlitas privat av den tilltalade och denne betalar i så fall försvararen med privata medel. I de flesta fall har den tilltalade inga synpunkter på vilken advokat som försvarar denne och domstolen gör då valet. Det blir då fråga om en offentlig försvarare. Den offentlige försvararen får ersättning av allmänna medel och inte av den tilltalade direkt. Vem som i slutändan ska betala offentlige försvararens ersättning avgörs av bland annat utgången i målet och den tilltalades ekonomiska förhållanden. Det finns således en risk att du kan behöva betala den offentlige försvararens ersättning. Jag rekommenderar dig dock ändå att ha en försvarare eftersom det är en större chans att du får ett lägre straff. Strafföreläggandet kommer att sedan visas i ditt belastningsregister och det är ser bättre ut om strafföreläggandet är lågt. Vänliga hälsningar,

Fordring och rättegång

2020-06-17 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Om jag blivit beviljad rättshjälp och vinner stämningen, som handlar om en ekonomisk skuld där jag har ett juridiskt riktigt skuldebrev. Motparten kan inte betala rättegångskostnaderna, finns det risk att jag måste stå för dom?
Jakob Westling |Hej och tack för att du kom till Lawline med din fråga.Jag tolkar det som att du är intresserad över rättegångskostnadsreglerna.Huvudregeln gällande rättegångskostnader är att de hamnar på den förlorande parten, 18:1 RB.Det finns ett par undantag till den givna regeln, den viktigaste i vår situation är 18:3 RB. Om frågan lika gärna kunde ha avgjorts genom betalningsföreläggande så är hans rätt till ersättning begränsad. Det innebär kort sagt att om du kan få din betalning tillhandahålles genom betalningsföreläggande, så ska det användas istället.Om du har en penningfordran vars förfallodatum är nådd så kan den skickas in till kronofogden för att de ska processa det. Det innebär ett snabbare förfarande för alla parter. Om gäldenären (den som är skyldig pengar) motsätter sig skulden, så går frågan upp till rätten §33. Men då gäller huvudregeln gällande rättegångskostnaderna, d.v.s att förlorande part betalar. Sammanfattningsvis så skulle det rekommenderas att först undersöka dina möjligheter via kronofogden innan rättegången. Hoppas det besvarade din fråga!