Rättegångskostnader vid talan mot kommun eller tjänsteman
Kommunen har gjort intrång på min tomt. Klart och tydligt. Om jag polisanmäler kommunen och det leder till rättegång, får jag betala något om kommunen skulle bli friad ? I så fall skulle jag aldrig våga anmäla brottet eftersom jag inte har råd med det.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!
Först ut ska poängteras att endast fysiska personer kan begå brott i Sverige. Eftersom en kommun inte är en fysisk person utan en juridisk person, så kan inte åtal väckas mot kommunen. Däremot kan du anmäla den kommunalt anställda som du anser att ha begått ett brott. Du kan dock väcka ett civilrättsligt anspråk mot en kommun, exempelvis skadestånd. Då rör det sig om ett tvistemål i domstol. Du har alltså två alternativ: antingen kan du försöka få till ett brottmål mot den tjänsteman du anser begått ett brott, eller så kan du väcka ett tvistemål mot kommunen. Eftersom jag inte har så mycket information om hur du anser att den brottsliga handlingen gått till, och du verkar vara på det klara med vad som har hänt, så kommer jag enbart att svara på frågan om du riskerar att bli skyldig att betala något om du förlorar målet. Jag kommer behandla alternativen i tur och ordning.
Brottmål:
Om du anmäler ett brott till polisen så väcker de en förundersökning om de anser att det finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats (23 kap. 1 Rättegångsbalken, här, nedan förkortad RB). I ditt fall hade brottet kunnat vara hemfridsbrott enligt 4 kap. 6 § brottsbalken. Ett fall av hemfridsbrott som inte anses grovt måste anges till åtal, så en förutsättning för att åklagare ska kunna åtala för ett sådant brott är alltså att du anmäler brottet. Det är åklagaren som beslutar om att väcka åtal (20 kap. 6 § RB). Om åklagaren, eller i vissa fall polisen, anser att det inte finns tillräckliga bevis för att åtala så kan de välja att lägga ned förundersökningen (23 kap. 4 § 2 st.RB), eller fatta negativt åtalsbeslut om förundersökningen går så långt (23 kap. 20 § RB). För att åklagaren ska få väcka åtal så ska bevisningen vara så stark att den kan läggas till grund för fällande dom, vilket inte alltid är fallet. Om åklagaren väljer att väcka åtal så begränsas ditt ekonomiska risktagande avsevärt. Om den åtalade döms så tillerkänns du ersättning om du eller åklagaren yrkat på det, samt ersättning för rättegångskostnader du haft. Om den åtalade frias så står du för de kostnader som din del av rättegången föranlett (31 kap. 11 § 3 st. tillsammans med 18 kap. 12 § och 18 kap. 1 § RB). Alltså: du blir inte ersättningsskyldig för kostnaderna för åtalet, utan bara kostnaderna för ett potentiellt skadeståndsanspråk som du fört i samband med åtalet (22 kap. 1 & 2 §§ RB). Detta med reservation för ifall du utan skäl gjort angivelse eller föranlett åtal, eller om du uteblir från rätten (31 kap. 3 och 4 §§).
Tvistemål:
När det kommer till tvistemål så väcks såklart inget åtal, utan då är det ett civilrättsligt anspråk. I detta fall hade det troligtvis handlat om ett skadestånd enligt skadeståndslagen (här, nedan förkortad SKL). Enligt 3 kap 2 § SKL kan man kräva ersättning av staten eller kommunen för en skada som orsakats genom fel eller försummelse, om det med hänsyn till omständigheterna finns särskilda fel. En skadeståndstalan väcks genom att man inkommer med en stämningsansökan till tingsrätten (42 kap. 1 § RB). I svensk rätt har vi skadeståndsforum (10 kap. 8 § RB), vilket innebär att du kan väcka talan där skadan uppkom (alltså tingsrätten närmast där du bor i detta fall). När det kommer till kostnaderna för detta så finns reglerna om det i 18 kap. RB. Dessa regler är tämligen enkla, nämligen att den tappande parten i målet ska ersätta den vinnande partens rättegångskostnader (18 kap. 1 § RB). Om du förlorar målet måste du alltså dels stå för dina egna rättegångskostnader, dels kommunens rättegångskostnader. Samma sak gäller om din stämningsansökan avvisas (18 kap. 5 § och 42 kap. 4 § RB), men då har förstås båda parter haft färre kostnader. Däremot finns det även regler om småmålsförfarande, där båda parterna i princip svarar för sina egna kostnader (18 kap. 8 a §). För att det ska bli ett småmål krävs att beloppet du yrkar på understiger 23 250 kr. Detta är alltså ett tryggare ekonomiskt alternativ.
Sammanfattningsvis så har du alltså två egentliga val, antingen att anmäla det du anser vara brottsligt till åtal och om du vill väcka ett enskilt åtal. Eller så väcker du en skadeståndstalan mot kommunen för den skada du anser dig ha lidit. Slutligen ska poängteras att jag inte har tillräckligt med information för att göra en bedömning ifall du borde väcka talan om detta intrång. Därav kan jag varken råda eller avråda dig att göra det.
Hoppas detta besvarade fråga!
MVH,
