Behöver jag betala något om jag förlorar i nästa instans?

2018-07-29 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Jag överklagade kronofogdens beslut om utmätning av vårat hus till tingsrätten. De gick pp kronofogdens grunder, men jag vill överklaga tingsrättens beslut. Behöver jag betala nåt ifall jag förlorar i nästa instans?
Selma-Louise Boberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det som kan hända om du förlorar i hovrätten är att du blir skyldig att ersätta motpartens rättegångskostnader. Du kommer även att behöva betala dina egna rättegångskostnader. I rättegångskostnaderna ingår bl.a. de utgifter parterna haft för bevisning samt kostnader för arvode till juridiskt ombud om något sådant använts. Huvudregeln när det gäller rättegångskostnader är att den förlorande parten blir skyldig att stå för samtliga rättegångskostnader, alltså både sina egna och motpartens kostnader (18 kap. 1 § rättegångsbalken). Denna regel finns för att man vill minska antalet tvister som leder till rättegång och istället försöka få parter att komma överens innan det leder till rättegång. Det är bra att känna till denna regel innan man bestämmer sig för att överklaga så att man är medveten om att man kan bli skyldig att betala samtliga rättegångskostnader. Ibland bestämmer rätten istället att rättegångskostnaderna ska kvittas vilket innebär att varje part står för sina egna rättegångskostnader. Det är dock svårt att på förhand säga hur rätten kommer bedöma frågan om rättegångskostnaderna. Huvudsaken är att du när du funderar på att överklaga är medveten om risken för att du kan bli skyldig att ersätta motpartens kostnader. Du kommer i sådana fall behöver ersätta motpartens kostnader både för processen i tingsrätten och i hovrätten. Om du har en hemförsäkring så har du mest troligt en rättsskyddsförsäkring. Den försäkringen ersätter arvodeskostnader om du har haft ett juridiskt ombud samt motpartens rättegångskostnader om du har förlorat målet och blivit ålagd att betala motpartens rättegångskostnader. Rättsskyddsförsäkringen har oftast en självrisk på 20 % av det totala kostnaderna vilket innebär att du själv betalar 20 % och försäkringsbolaget betalar resten. Dessutom är ofta ersättningen som försäkringsbolagen betalar ut via denna försäkring begränsad till 3 så kallade prisbasbelopp vilket för nuvarande är 136 500 kr. Hoppas att du har fått svar på din fråga.Vänligen,

Vad är rättegångskostnaderna i förenklade tvistemål?

2018-07-03 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej!För ca. sex veckor sedan fick jag två brev samtidigt: ett var en påminnelse och det andra var ett inkasso krav. Jag visste inte vad det handlade om så jag ringde till inkasso och fick reda på att jag hade fått böter för att jag hade parkerat bilen på en olaglig plats. Ok tänkte jag, det kan stämma, fast jag inte kommer ihåg, men jag sa att jag kunde betala böter (1 200 kr.), men inte den räntan, påminnelse plus inkasso avgift, för att jag inte hade fått någon räkning, inget brev där det står att jag är skyldig, ingenting, bara den dagen som jag fick de två breven samtidigt och ringde till dem för att veta vad allt handlade om. De sa att lapplisan hade lämnat den gula kvitton vid fönstret, men jag inte har sett något, i så fall hade jag betalat för att jag inte gillar problem, har aldrig haft något problem med Kronofogden, har sköt mig ordentligt hela mitt liv. Till punkt: de sa att jag skulle skicka ett brev till de som skickade påminnelse. Tiden gick och jag hörde ingenting från dem, så jag ringde och Inkasso meddelade mig att de som skickade påminnelse har skickat ärendet till rättegång. Nu är jag orolig, jag har rätt, men jag vet att ord går mot ord och det alltid den svaga länken som inte får rätt. Min fråga: ska jag bli skyldig att betala rättegångskostnader? I så fall hur mycket??? Behöver jag en advokat???
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!I ditt fall handlar det om ett dispositivt tvistemål. Dispositiva tvistemål utmärks av att parterna själva kan komma överens om det de tvistar om, t.ex. pengar. De dispositiva tvistemålen delas upp i ordinära tvistemål och förenklade tvistemål. Mål som rör tvister som uppenbart understiger ett halvt prisbasbelopp (f.n. 23.250 kr) handläggs som förenklade tvistemål (1 kap. 3 d § RB). I ditt fall understiger det omtvistade beloppet klart ett halvt prisbasbelopp och kommer därför att behandlas som ett förenklat tvistemål.Blir jag skyldig att betala rättegångskostnader? I sådana fall hur mycket?Huvudregeln i ordinära tvistemål är att förlorande part står motpartens rättegångskostnader (18 kap. 8 § RB). I förenklade tvistemål är dock rätten till ersättning för rättegångskostnader begränsad (18 kap. 8 a § RB). Syftet med de förenklade tvistemålen är att förenkla processen och göra processen mindre kostsam för parterna då det omtvistade beloppet är lågt. Skulle du förlora ett förenklat tvistemål blir de kostnader för motparten som du står för betydligt lägre än om det vore ett ordinärt tvistemål.Rättegångskostnaderna i förenklade tvistemål avser:- Rättslig rådgivning i högst en timme á 1342 kr exklusive moms. - Ansökningsavgift för stämning á 900 kr.- Resekostnader för part eller dess ombud om personlig inställelse inte föreskrivits – denna summa kan alltså variera.- Vittnesbevisning – också en summa som kan variera, men vittnesmålets kostnader måste hur som helst stå i proportion till förhandlingen och den tvistiga saken.- Översättning av handlingar (om det t.ex. behövs tolk).Högsta domstolen har i ett tidigare rättsfall beslutat att bland annat parkeringsbolag i normalfallet inte har rätt till ersättning för en timmes rättslig rådgivning (se NJA 2007 s. 579). Sådana företag förutsätts kunna klara sig utan ombud i okomplicerade mål. Behöver jag en advokat?I ett förenklat tvistemål behöver du inte en advokat eller ett juridiskt ombud. För det fall att du skulle välja att anlita ett ombud, kommer du även om du vinner att behöva stå för huvuddelen av kostnaderna själv. Du kan som högst få ersättning för en timmes rättslig rådgivning om du vinner tvisten. Det är självklart alltid en god idé att inhämta någon form av rådgivning inför förhandlingen, speciellt när du anser att du inte är betalningsskyldig.Sammanfattningsvis kommer tvisten mellan dig och parkeringsbolaget att behandlas som ett förenklat tvistemål. Skulle du förlora tvisten får du stå motpartens rättegångskostnader innefattande bland annat ansökningsavgiften för tvistemålet. I ditt fall behöver du antagligen inte betala motparten för en timmes rättslig rådgivning då parkeringsbolaget ska kunna klara sig utan sådan rådgivning i ett mål som detta. Skulle du vinna tvisten behöver du inte betala några rättegångskostnader. En idé kan ibland vara att söka rättslig rådgivning inför tvisten – upp till en timmes sådan kan du få ersättning för om du vinner. Vill du söka sådan rådgivning rekommenderar jag att du bokar tid med någon av våra duktiga jurister.Lycka till och hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Vem betalar rättegångskostnaderna i tvistemål?

2018-06-28 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Min sambo ska upp i rättegång emot sitt ex. Hennes ex kräver 6000:- av hon. Nu har hon fått höra att hon kan få betala alla rättegångskostnader. Är det så? Kan hon bli skyldig att behöva betala för allt som har med rättegången att göra utöver hennes advokat kostnader?
Annelie Burström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler kring vem som är skyldig att betala för rättegångskostnaderna hittar du i rättegångsbalken (RB).Den förlorande parten står för rättegångskostnadernaHuvudregeln är att den "förlorande" parten måste betala "vinnarens" rättegångskostnader (18 kap. 1 § RB). Eftersom du skriver att tvisten rör ett krav på 6000 kr så kallas det för ett "småmål". Ett småmål är ett mål som rör ett belopp på under ett halvt prisbasbelopp (under ungefär 22 500 kr).Rättegångskostnader i småmålI småmål får man inte ersättning för lika stor del av rättegångskostnaderna som i övriga mål. Man får därför stå en större del av kostnaderna själv, oavsett om man vinner eller förlorar. I småmål kan man endast få ersättning från motparten för rättslig rådgivning (advokat) under en timme vid ett tillfälle, ansökningsavgift eller tilläggsavgift, resa och uppehälle för en part eller ställföreträdare i samband med sammanträde, vittnesbevisning samt för översättning av handlingar (18 kap. 8 a § RB).Om din sambo förlorar rättegången kan hon alltså endast bli skyldig att betala för de rättegångskostnader som räknades upp ovanför + kostnaderna för sin egen advokat. Hoppas du fick svar på din fråga!Med Vänliga Hälsningar

Ersättningsgilla rättegångskostnader samt rättegångskostnader i målsägandemål

2018-06-09 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej Lawline.Jag har en sak som ska upp i rätten, båda som kriminell handling utförd mot mig och civilt för skadestånd.Om jag anlitar flera advokater och en efterforskare att föra min sak. finns det någon övre gräns för hur mycket motståndaren måste betala av mina utgifter om han förlorar? Saken ska nu upp i tingsrätten.
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga aktualiserar huvudsakligen rättegångsbalken (RB). Jag tolkar din fråga som att du för ett enskilt åtal i brottmålsdelen eftersom en åklagare annars skulle föra din talan och din rättegångskostnad därmed skulle bli mindre relevant.Enligt 31 kap. 11 § RB ska rättegångskostnadsreglerna i 18 kap. RB i huvudsak tillämpas i brottmål där endast målsägande för talan. Huvudregeln i 18 kap. 1 § RB är att den tappande parten ska ersätta den vinnande parten dennes rättegångskostnader. Skulle du vinna ska alltså den tilltalade ersätta dina rättegångskostnader. Det finns invecklade regler som kan aktualiseras om du exempelvis vinner skadeståndsdelen till viss del men tappar brottmålsdelen eller liknande, men de kommer jag inte beröra här.Alla kostnader är dock inte nödvändigtvis att betrakta som rättegångskostnader, och även för rättegångskostnader som ska ersättas finns ett tak. Enligt 18 kap. 8 § RB ska endast kostnader som skäligen varit påkallade för att tillvarata partens rätt ersättas. Du kan till exempel inte anlita fem advokater för att göra samma arbete som kunde gjorts av en och sedan begära att kostnaderna för dessa ska ersättas av din motpart. Jag rekommenderar att du diskuterar frågan med en advokat du funderar på att anlita; vederbörande har garanterat bättre koll på denna typ av frågor än jag.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Skyldig pengar vid brottmål

2018-07-07 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Mina barn 16 och 18 år har anmält min dåvarande sambo för brott. Nu blir det rättegång. Vad händer om barnen förlorar i rätten. Blir de skyldiga honom pengar då? För förlorad arbetstid och advokatkostnad?
Ludwig Ivarsson |Hej,Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Som jag har förstått det har du ställt ett processrättslig fråga med fokus på brottmål. I brottmål är det en åklagare som för talan för statens räkning. I fall där den tilltalade, i det här fallet din tidigare sambo, frias från misstankarna om brott blir målsägande, i det här fallet dina barn, inte skyldig pengar till den tilltalade. I brottmål är det som nämnts en åklagare som väcker talan. Om en åklagare anser att det inte finns tillräcklig bevisning för en fällande dom kommer åklagaren inte heller att väcka talan.Sammanfattningsvis kommer dina barn inte att bli skyldiga din tidigare sambo pengar inom ramen för brottmålet.Med vänlig hälsning,

Misstagsbetalning och rättegångskostnader

2018-07-02 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Jag råkade skicka 1000 kr till okänd person. Dennas kontonummer var registrerat som om min dotters konto, fast kontonumret var helt annerlunda och jag inte kände till. Banken försöker att kontakta personen, men har inte lyckats än. Om hen inte vill skicka 1000 kr tillbaka till mig, tänker jag att starta rättgång. Hur mycket kostar det att starta rättgång utöver avrode till ombud? Hur sannolikt är det att jag vinner? Är banken skyldig att lämna uppgifter om vem som har fått mina pengar?
Rebecca Lundmark |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!MisstagsbetalningarI fråga om misstagsbetalning finns en princip inom juridiken som kallas för condictio indebiti som innebär att misstagsbetalningar ska återgå. Detta är huvudregeln, men undantag görs ifall mottagaren mottagit betalningen i god tro och mottagaren inrättat sig efter betalningen. Att mottagaren är i god tro innebär att mottagaren inte förstått eller inte borde förstått att denne inte hade rätt till pengarna som felaktigt utbetalats. I praxis har här konstaterats att tiden för reklamation från betalarens sida spelar viss roll eftersom ju längre tid betalaren dröjer med återkrav, desto större skäl har mottagaren att tro att betalningen är definitiv (se t.ex. NJA 2011 s.739). Här kan även beloppet av misstagsbetalningen spelar roll. Ett litet belopp bör kanske inte i lika stor grad ifrågasättas som ett stort belopp. Här bör även vägas in ifall någon av parterna kan anses ha större möjlighet att överblicka och bedöma de förhållanden som inverkat på betalningen. Att mottagaren inrättat sig efter betalningen innebär att denne har konsumerat pengarna, eller andra medel på grund av att utbetalningen skett. Detta sker t.ex. om mottagaren spenderat mer pengar än vad denne annars skulle gjort på grund av utbetalningen. Eftersom den person som du gjort utbetalningen till är en okänd person, borde denna person inte anses ha förväntat sig att betalningen skulle komma till dennes konto. Det jag också tycker talar till din fördel är att ni är två privatpersoner och att det därmed inte är någon av er som kan anses vara överordnad den andre. Jämför till exempel en arbetsgivare som betalat ut lite för mycket i lön, det är i ett sådant fall enklare att hävda att personen är i god tro eftersom denne då förväntar sig en löneutbetalning. I ett sådant fall har även arbetsgivaren det enklare att överblicka de förhållanden som inverkat på betalningen. Det som eventuellt skulle kunna tala till din nackdel är att beloppet inte är särskilt högt och att det därmed enkelt inte skulle märkas av. Jag skulle dock ändå göra bedömningen att personen som mottagit dina pengar bör ha insett att ett misstag skett och därmed är i ond tro. Du borde därmed kunna ha rätt att få tillbaka pengarna. Kostnader för ett tvistemålFör ett mål som rör ett krav under ett halvt prisbasbelopp (22 750 kr för 2018) är ansökningsavgiften till tingsrätten 900 kronor. Vad rättegången kostar i övrigt beror på omständigheter i de enskilda fallen. Hur lång processen kommer bli, hur mycket arvode ombudet kommer ta, hur lång resa du har till domstolen samt hur tvisten går är sådana faktorer som påverkar kostnaderna. I Sverige gäller en rättsprincip som innebär att den som förlorar tvisten betalar rättegångskostnaderna, för både sig själv och motparten (18 kap 1 § rättegångsbalken). Om ena parten vinner en del av målet och den andra parten vinner den andra delen av målet, fördelas kostnaderna mellan parterna (18 kap. 14 § rättegångsbalken).En rättegångsprocess kan bli lång och därmed mycket kostsam, både vad gäller pengar men också tid. Jag skulle råda dig att kontakta den som du råkat betala ut pengarna till och komma överens om hur ni ska lösa situationen. Det är nog vad som är mest fördelaktigt för er båda. Banken har ingen lagstadgad skyldighet att lämna ut uppgifterna om personen, men du kan såklart fråga dem om det är möjligt för dem att ge dig uppgifterna så du kan komma i kontakt med den som mottagit betalningen.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Rättegång i USA, vad är en skälig procentandel i ett contingency-avtal?

2018-06-19 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Bor och lever i USA sen ett år. Har nu tvingats gå till rättegång med en stämning efter en personskada jag råkade ut för här tidigare i år. Är långt ifrån på det klara med allt juridiskt och skulle vilja få någon sorts feedback på svenska. Har fått tag i en advokat som ska företräda mig "contingency fee" dvs endast få betalt om caset vinner. Min fråga är vad som är skäligt att advokaten ska få betalt i detta fall? Han har föreslagit 40 procent men jag tycker att detta låter väldigt mycket? Vad brukar procentsatsen vanligen ligga på?
Angelica Karlsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.UtredningI det amerikanska rättssystemet finns inte någon direkt motsvarighet till det som i Sverige kallas rättshjälp. Ett contingency-avtal ("contingent fee agreement"), som i ditt fall, kan därför vara lämpligt för att kunna ta sin sak till rättegång. Precis som du skriver innebär detta att advokaten representerar dig i utbyte mot en procentandel av den eventuella ersättningen från din motpart. I praktiken innebär detta alltså att advokaten enbart får betalt för uppdraget om ni vinner.Procentandelen avtalas mellan klient och advokat, och varierar således ganska mycket beroende på omständigheterna i det aktuella fallet. Det som påverkar är hur möjligheterna att vinna ser ut och hur stor risk advokaten anser sig ta med fallet. Även sådant som advokatens erfarenhet och rykte kan givetvis påverka vad som utgör en skälig procentandel. I vissa delstater kan det även finnas delstatliga regler och rekommendationer om hur stor procentandelen får vara. Enligt uppgifter från American Bar Association är en procentandel mellan 33 och 40 procent vanligt, se här.Sammanfattning och rådSammanfattningsvis bör alltså 40 procent anses skäligt beroende på omständigheterna, men att komma med ett lägre motbud behöver inte vara fel eller att be advokaten motivera varför han anser att 40 procent är rimligt i ditt fall. Jag rekommenderar dig även att kolla upp eventuella regleringar i den aktuella delstaten. Återkom med delstat i kommentarsfältet nedan om du önskar hjälp med detta.Önskar dig lycka till! Hoppas du känner att du fått viss vägledning. Återkom gärna vid fler frågor.Med vänliga hälsningar,

Fildelningskrav och tillhörande rättegångskostnader

2018-05-31 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hejom man får ett kravbrev (förlikning) på 7000:- för fildelning ,och man inte betalar.Motparten stämmer mig på 70000:- för att komma över gränsen för småmal.Jag förlorar men döms till ersättning med 700:-, betraktas det fortfarande som ett småmål och vardera parten betalar sina egna kostnader, eller får den förlorande parten betala motpartens hela kostnad med advokat utredning mm?, vilket torde bli ett avsevärt högt belopp, och motparten kan genom att yrka på ett högt belopp. ändå få ett högt skadestånd.Om så är fallet så blir konsekvensen om man är personligen oskyldig till fildelningen men ställs till ansvar som abonnemangsinnehavare väldigt hög och få torde våga hävda sin oskuld
Elias Olsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline! Först och främst vill jag belysa att inte en enda av de advokatbyråer - företrädesvis Njord och Ramberg - som skickat ut kravbrev har agerat på hoten och instämt den påstådda fildelaren. En kvalificerad gissning är att det beror på att advokatbyråerna inte vill riskera få sitt käromål ogillat, eventuellt på grund av bevisproblematik, och därigenom bli fullkomligt tandlösa. Som det ser ut i dagsläget, tror jag att de drar in tillräckligt med pengar på kravbreven. Min eminenta lärare i immaterialrätt citeras i den länkade artikeln och hennes utbildade åsikt är att blott en IP-adress inte är tillräcklig bevisning. Till din fråga. Tvistemål, där värdet av det som yrkas uppenbart inte överstiger hälften av prisbasbeloppet, omkring 22 500 kr, omfattas som huvudregel av handläggningsformen. Det är möjligt för rätten att besluta om undantag från huvudregeln. Uppenbart är på juridiska ett svåruppnått rekvisit. Särskilt i upphovsrättsliga mål, som ska illustreras nedan (1 kap. 3 d § rättegångsbalken). Huvudregeln i svensk skadestånds- och ersättningsrätt är att den skadelidande bara ska ersättas för den faktiska förlusten; om du slår sönder min mobil ska du ersätta dess värde - varken mer eller mindre. Den naturliga utgångspunkten är sålunda att, om du piratkopierar en filmbox värd 700 kr, du ska erlägga motsvarande summa i skadestånd. Enligt 54 § upphovsrättslagen ska intrång ersätta (i) skälig ersättning, (ii) utebliven vinst, (iii) skada på verkets anseende, (iv) ideell ersättning, (v) upphovsmannens eller rättsinnehavarens intresse av att intrång inte begås (54 § upphovsrättslagen). Skadeståndsanspråket kan alltså bli avsevärda och det är inte alls uppenbart att de understiger ett halvt prisbasbelopp. Glöm dessutom inte att upphovsrättsintrång är förenade med straffrättsligt ansvar. Till din andra fråga. Om din motpart yrkar på ersättning om 70 000 kr men bara tillerkänns 700 kr i skadestånd, kommer denne anses förlorat målet och ska därför stå båda parters rättegångskostnader. När man bestämmer sitt yrkande är det alltså viktigt att hålla sig inom rim och reson - i annat fall kan man få stå bägge parters rättegångskostnader även om man får rätt i sak (18 kap. 1-5 §§ rättegångsbalken). Till saken hör också att om din motpart bara tillerkänns 700 kr, kommer fallet troligen behandlas som ett småmål (se svarets andra stycke) på grund av att det - i så fall - lär ha varit uppenbart att yrkandet i realiteten avsåg ett värde understigande ett halvt prisbasbelopp.Om du har följdfrågor eller andra funderingen är du välkommen att återkomma! Allt gott,Elias.Olsson@Lawline.se