Vilken hjälp kan jag få med mina rättegångskostnader?

2020-06-04 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Om jag går till tingsrätt, med en stämning om skuldebrev, har dålig ekonomi, vilket innebär att ingen advokat tar på sig. Vilken hjälp kan jag få?
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I första hand rekommenderar jag dig att vända dig till det försäkringsbolag där du har din hemförsäkring. I de allra flesta hemförsäkringar ingår rättsskydd som kan ersätta dina rättegångskostnader vid en tvist. Det finns dock begränsningar i rättsskyddet. Du måste dels haft hemförsäkringen under en sammanhängande period av två år, och dels har de flesta försäkringsbolag som krav att det omtvistade beloppet måste uppgå minst till ett halvt prisbasbelopp. Prisbasbeloppet för 2020 är 47 300 kr, så för att du ska kunna få rättshjälp från din hemförsäkring behöver det omtvistade beloppet vara åtminstone 23 650 kr.I andra hand kan du söka rättshjälp i enlighet med rättshjälpslagen. För att vara berättigad till rättshjälp får din årsinkomst före skatt inte överstiga 260 000 kr (6 § RhjL). Vidare finns det begränsningar som säger att rättshjälp bara får beviljas om det är rimligt att staten bidrar till kostnaderna (8 § RhjL). Dessutom finns även här begränsningen om ett halvt prisbasbelopp. Om det omtvistade beloppet understiger 23 650 kr får rättshjälp bara beviljas om det finns särskilda skäl (11 § 4 punkten RhjL). Rättshjälp omfattar skälig ersättning för ett rättshjälpsbiträde i högst 100 timmar (15 § RhjL). Huvudregeln är att den part som förlorar målet ska ersätta den vinnande partens rättegångskostnader (18 kap. 1 § RB). Dock dyker också den så kallade "småmålsregeln" upp även här. Om det omtvistade beloppet understiger 23 650 kr kommer den parten som förlorar målet enbart att behöva ersätta den vinnande parten för:rättslig rådgivning under en timme vid ett tillfälle för varje instans och med ett belopp som motsvarar högst den ersättning som betalas för rådgivning enligt rättshjälpslagen under en timme,ansökningsavgift eller tilläggsavgift,resa och uppehälle för en part eller ställföreträdare i samband med sammanträde eller, om personlig inställelse inte föreskrivits, resa och uppehälle för ombud,vittnesbevisning,översättning av handlingar.(18 kap. 8a § RB).SlutsatsSom du ser beror din möjlighet till ersättning för rättegångskostnader på hur stort det omtvistade beloppet är. Om det överstiger 23 650 kr har du större möjligheter att få hjälp. Om det omtvistade beloppet som skuldebrevet gäller överstiger 23 650 kr rekommenderar jag dig att i första hand kontakta ditt försäkringsbolag. Om det däremot är så att beloppet understiger 23 650 kr rekommenderar jag dig att åtminstone anlita en juridisk rådgivare under en timme, eftersom du har möjlighet att få den timmen ersatt i efterhand om du vinner målet. Du kan ringa vår telefonrådgivning på 08 533 300 04 eller boka en tid med någon av våra kunniga jurister här.Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline på nytt!Vänliga hälsningar,

Hur fördelas rättegångskostnaderna om man vinner en rättegång?

2020-05-10 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Om jag vinner ett domslut, blir jag betalningsskyldig till någon?
Johanna Olander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om du behöver stå för motpartens rättegångskostnader om du vinner ett mål i domstolen. Hur rättegångskostnaderna fördelas beror på vilken typ av mål det rör sig om. Det är med andra ord olika regler som gäller beroende på om det är ett tvistemål, brottmål eller förvaltningsmål. Med tanke på att du formulerar frågan som att du "vinner" målet, tolkar jag det som att det i vart fall inte rör sig om ett brottmål. Jag kommer först att beskriva vad som räknas som rättegångskostnader. Sedan kommer jag att besvara vem som blir betalningsskyldig för kostnaderna i tvistemål och förvaltningsmål. Vad är rättegångskostnader?För att kunna säga vem som ska stå för de slutliga rättegångskostnaderna behöver man alltså veta vad som räknas som rättegångskostnader. Regler om detta finns i rättegångsbalken (RB). Rättegångskostnader inkluderar bland annat utgifter kopplat till bevisningen i målet, exempelvis ersättning till vittnen. Dessutom inkluderas resekostnader och ersättning för förlorad arbetsförtjänst. För att det ska räknas som en rättegångskostnad ställs det också krav på att kostnaden har varit "skäligen påkallad" (18 kap. 8 § RB). Detta innebär alltså att kostnaderna måste ha varit nödvändiga. Slutligen inkluderas också ombudskostnader, vilket oftast är advokatarvode. I så kallade "småmål" inkluderas däremot inte ersättning för ombud i rättegångskostnaderna (18 kap. 8 a § RB). Småmål är mål som rör ett krav under ett halvt prisbasbelopp, d.v.s. 23 650 kr (1 kap. 3 d § första stycket RB). Eftersom prisbasbeloppet ändras varje år gäller beloppet för år 2020. Vem ska betala för rättegångskostnaderna? Huvudregeln vid tvistemål är att den som förlorar ska betala båda parternas rättegångskostnader (18 kap. 1 § RB). Om du vinner rättegången är det med andra ord din motpart som ska betala för dina kostnader. Som jag skrev tidigare får du dock själv stå för eventuella ombudskostnader om det rör sig om ett småmål. Det finns situationer när domstolen istället kan bestämma att varje part helt ska stå för sina egna rättegångskostnader. Detta kan exempelvis göras i skilsmässomål eller i mål där den ena parten har orsakat en onödig rättegång (18 kap. 2 § RB och 18 kap. 3 § RB). Vid förvaltningsmål gäller som huvudregel istället den så kallade "kvittningsprincipen". Detta innebär att parterna alltid står för sina egna kostnader, oavsett vem som vinner rättegången. Om du vinner ett förvaltningsmål blir du alltså inte betalningsskyldig till någon, men du måste däremot stå för dina egna rättegångskostnader. SammanfattningOm du vinner rättegången i ett tvistemål blir du inte betalningsskyldig till någon, utan din motpart får betala för både dina och sina egna rättegångskostnader. I undantagsfall kan dock du och din motpart få betala era egna rättegångskostnader oavsett vem som vinner. I förvaltningsmål måste du alltid betala dina egna rättegångskostnader. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Vem betalar rättegångskostnaderna?

2020-03-31 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej!Jag har vid en cykelpassage blivit påkörd av en bil som gjorde en högersväng. Bilistens första ord till mig där jag låg på marken var "Jag såg dig inte". Vid tillfället var det ljust och sikten var god och vi färdades åt samma håll. Nu har jag fått en bot av polisen som säger att jag var vållande till olyckan trots att polisen som förhörde mig på akuten sa att föraren var misstänkt för vårdslöshet i trafik. Enligt trafikförordningen kap 3 §61 ska förare lämna cyklande som är ute på eller just ska färdas ut på cykelpassagen tillfälle att passera. Sedan har jag också läst att cyklister har väjningsplikt mot bilförare, inte tvärt om. Det verkar vara så att båda har skyldigheter mot varandra. Om jag inte går med på att jag är vållande och vill ta upp frågan i tingsrätten och förlorar, måste jag då betala rättegångskostnaderna?Hälsningar Marie
|Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Din fråga gäller vem som ska betala rättegångskostnaderna i ett brottmål. (Vårdslöshet i trafik). Reglerna om kostnadernas fördelning mellan parterna regleras i 18 kap. Rättegångsbalken. (RB) Huvudregeln enligt 18 kap. 1 § RB är att den part som förlorar målet ska betala motpartens rättegångskostnader. Det är alltså alldeles rätt som du säger – ifall du förlorar målet så riskerar du att vara tvungen att betala bådas rättegångskostnader.Hoppas du fick svar på din fråga!

rättegångskostnader i brottmål

2020-02-28 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Fick brev från polisen att jag är misstänkt för bedrägeri och ingen aning vad det handlar om. Jag begärde advokat för har noll koll på vad det är.Jobbar inom bud och lämnar-hämtar paket. Hade inte fått jobb om jag hade haft kriminellt livsstil.Frågan är nu skulle jag dömmas står jag får all kostnad? Har inte bra inkomst då jobbat som vikariat i 1år med 5-10tusen kr i månadslön
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln i brottmål är att om den tilltalade blir dömd för brott ska denne också ersätta kostnaderna för försvararen. Detta enligt 31 kap. 1 § rättegångsbalken (RB)Däremot finns det möjlighet att helt eller delvis sänka beloppet som ska betalas. Det gäller om den dömdes ekonomiska förhållanden är sådana att sänkning av beloppet bör ske (31 kap. 1 § fjärde stycket RB). I praxis brukar man göra så att har den dömde knappt pengar nog för att betala för sin bostad så sätter man ner beloppet helt och hållet. I annat fall där personen förvisso har ekonomiska medel men ganska lite sätts beloppet ner med en andel istället. Enligt förarbetena bör den tilltalades betalningsförmåga beaktas inom rimliga gränser och det borde inte komma i fråga att ålägga den dömde en återbetalningsskyldighet som kunde försvåra hans återanpassning till samhället.Utöver denna möjlighet finns rättshjälpslagen som 31 kap. 1 § tredje stycket RB hänvisar till. Rättegångsbalken stadgar att den dömde aldrig ska betala mer än vad den hade behövt betala enligt rättshjälpslagen. Rättshjälpslagen medför ekonomisk lättnad för den som har ett ekonomiskt underlag på mindre än 260 000 kronor. Med ekonomiskt underlag menas den tilltalades förväntade årsinkomst minus skulder. Exakt hur bedömning av underlaget görs är komplicerat och inget jag kan göra givet de begränsade uppgifter jag har om din ekonomi. Däremot följer exakt hur beräkningen ska göras enligt domstolsverkets föreskrifter DVFS 2002:8. Skulle ditt ekonomiska underlag vara mindre än 50 000 kronor skulle du bara behöva betala 2 % av försvarskostnaderna i fall du döms. Är det mer än 50 000 men under 100 000 så betalar du bara 5 % av kostnaderna. 10 % om underlaget är mellan 100 000 och 120 000. Dessa och fler procentsatser följer av 23 § rättshjälpslagen. Din ekonomiska situation kommer då spela stor roll för hur mycket du skulle behöva betala i det fall du döms. Givet den månadslön du brukar få skulle jag bedöma risken för att du skulle behöva betala mer än någon procent som väldigt liten. Det är möjligt att du inte skulle behöva betala någonting alls. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänliga hälsningar,

Rättegångskostnader för "småmål"

2020-05-29 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej köpte en bil av en men skulle prova den ett par dagar men det fanns mycke fel på bilen så jag ville häva köpet bilen har blivit stående hos mig en längre tid och nu har han hotat med rättsliga åtgärder men till min fråga vem får stå för rättegångskostnader summan för bilen är 5 tusen?
Arian Shadmehr |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor gällande rättegångar regleras i Rättegångsbalken (RB). Vem står för rättegångskostnader?Huvudregeln är att den förlorande parten ska betala både sina egna kostnader men även motpartens kostnader, 18 kap. 1 § RB. Om värdet av vad som yrkas överstiger ett halvt prisbasbelopp (23 650kr för år 2020) ska hela kostnaden för rättegångens förberedande och talans utförande samt arvode till ombud eller biträde ersättas. Dessutom ska ersättningen omfatta partens arbete och tidspillan i anledning av rättegången och även ränta på rättegångskostnadsbeloppet från den dag tvisten avgörs tills dess betalning sker, 18 kap. 8 § RB.Om det är fallet att det som i målet yrkas är lägre än ett halvt prisbasbelopp kommer inte alla kostnader att täckas av den förlorande parten. Sammantaget är de kostnader som ersätts följande, 18 kap. 8a § RB: 1. rättslig rådgivning under en timme,2. ansökningsavgift eller tilläggsavgift,3. resa och uppehälle för en part, ställföreträdare och/eller ombud4. vittnesbevisning,5. översättning av handlingar.Detta innebär att ingen av parterna kan begära ersättning för ombudsarvoden, med undantag för en timmes rådgivning, vilket brukar vara den största kostnaden i tvistemål. Ansökningsavgiften för ett mål som rör ett krav under ett halvt prisbasbelopp är 900 kr och för ett mål som rör ett krav över ett halvt prisbasbelopp; 2 800 kr.Sammanfattning och rådUtifrån din fråga är min uppfattning att ni vill ta eran tvist till rättegång och din fråga är vad det kommer att kosta. I ditt fall utgår jag från att det enda yrkandet som kommer att göras är hävande av bilköpet, vilket värdet på bilen uppgår till 5000 kr. I detta fall är det ett belopp som understiger ett halvt prisbasbelopp och därmed kommer kostnaderna begränsas jämfört med mål som överstiger ett halvt prisbasbelopp. I ditt fall kommer den förlorande parten ersätta dig för det som nämnts ovan och om du har anlitat ett ombud kommer du att behöva betala själv för ombudet, detta innebär att det i princip inte blir några kostnader för den vinnande parten. Om det däremot är fallet att du förlorar målet kommer du behöva ersätta motparten med det som angetts ovan, samt dina egna kostnader i form av ansökningsavgift, rättslig rådgivning, resa och uppehälle. Men eftersom det rör sig om ett mål som rör ett krav under ett halvt prisbasbelopp kommer det vara mycket billigare jämfört med om det hade varit ett mål som rör ett krav över ett halvt prisbasbelopp.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Vad ingår i rättegångskostnaderna och vad sker om min motpart inte kan betala mina rättegångskostnader?

2020-05-07 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga om rättegångskostnader. Om en person stämmer mig och jag anlitar en advokat och vinner målet. Då ska den personen som förlorar betala rättegångskostnader men om den personen är helt utblottad och inte har några pengar, vad händer då? Så här skriver hans juridiska ombud: XX har sedan tidigare varit utsatt för utmätning med konstaterande att utmätningsbara tillgångar saknas, han är fattigpensionär som i våras fått pacemaker inopererad, så kostnaden för sin processföring kommer att stanna på Y.Är det så att jag får ta alla rättegångskostnader och vilka är de i så fall? Mina advokatkostnader och vad mer?Tack på förhand!
Josefine Bågholt |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag förstår att du sitter i en väldigt jobbig situation och skall försöka hjälpa dig efter bästa förmåga! De lagar som vi kommer att behöva gå in och titta i är rättegångsbalken och utsökningsbalken. En person som förlorar en rättegång kan precis som du säger bli skyldig att betala den vinnande partens rättegångskostnader (18 kap. 1 § Rättegångsbalken). Har parten försäkring? Hur parten skall betala denna rättegångskostnad kan se olika ut. Har personen en hemförsäkring kan såväl partens egna kostnader som dina kostnader för rättegången täckas av något som heter rättsskyddsförsäkring som ingår i hemförsäkringen. Denna försäkring täcker normalt 80% av kostnaderna. Vad sker om parten inte betalar kostnaderna?Är det dock så att parten inte har någon försäkring och inte har några pengar så kan man vända sig till kronofogden. En dom vinner nämligen en exekutionstitel när den inte längre kan överklagas (3 kap. 1 § Utsökningsbalken). Detta innebär att då får verkställande av domen ske, alltså man får lov att kräva in sina pengar. Undantag från denna huvudregel kan vara att betalningsdomar, alltså att hen skall betala dig pengar kan ske direkt (3 kap. 6 § Utsökningsbalken). När du då inte får dina pengar kan du gå till kronofogden, som kan göra en utmätning på din motparts tillgångar (4 kap. 1 § Utsökningsbalken). Vilket innebär att kronofogden kommer se över din motparts tillgångar och sälja av dem för att täcka din motparts skuld till dig. Om han inte har några tillgångarI din fråga antyds dock att personen inte heller har något av värde i hemmet utan saknar tillgångar. Personen riskerar därmed att hamna i personlig konkurs (1 kap. 2 § Konkurslagen). För att din motpart skall bli av med kostnaderna kommer då skuldsanering bli aktuellt. Ifall skuldsanering inleds finns det stor risk för att du inte kommer kunna få dina rättegångskostnader betalda. För mer information om detta rekommenderar jag kronofogdens hemsida. Vilka är rättegångskostnaderna? De kostnader som man räknar som rättegångskostnader är dina egna kostnader för processen men också som du säger kostnader till din advokat. Kostnader för domare, lokaler med mera är sådant som inte omfattas av rättegångskostnaderna. SlutsatsenUtgångspunkten är att du skall få dina rättegångskostnader betalda. Du kan också be kronofogden om hjälp för att få dina pengar. Är det dock så att det inte finns några pengar kvar hos din motpart utan hen har endast skulder så finns det stor risk att dina pengar uteblir. De utgifter som ingår i ordet rättegångskostnader är dina egna kostnader och din advokats kostnader. Vilket i så fall blir det du måste betala om du inte kan få rättegångskostnaderna betalda av din motpart. Jag hoppas nu att jag har kunnat hjälpa dig med din fråga och att allt löser sig för dig! Har du några fler tankar eller funderingar så tveka inte på att höra av dig igen till oss på Lawline. Vänligen,

Vad skulle en domstolsprocess kosta mig?

2020-03-09 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej. Köpte ett par samlarkort via blocket som sedan visade sig vara falska. Personen i fråga vill inte betala tillbaka pengarna utan tycker enbart vi ska ta detta genom domstol. Kostnaden för korten var runt 1000 kr vilket inte är speciellt mycket. Vill mer bara visa personen att jag tycker detta är fel. Vad skulle en domstol kosta mig? Är det någon mening. Vet till 100% säkerhet att korten är falska och att jag skulle vinna målet.
Catarina Franco Edlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En tvist i domstol skulle i ditt fall vara ett förenklat tvistemål:Ifall du skulle stämma säljaren i domstol för fel i vara (pga. samlarkorten inte var äkta och alltså strider mot ert köpeavtal) kommer tvisten att vara ett s.k. förenklat tvistemål. Ett förenklat tvistemål är en tvist där värdet som det tvistas om är under ett halvt prisbasbelopp, dvs. 23 650 kr (1 kap. 3 d § rättegångsbalken). Förenklade tvistemål har särskilda regler för att det inte ska vara komplicerat och kostsamt att tvista om mindre värden, bl.a. om vad en part kan få ersättning för som rättegångskostnader.Ansökningsavgiften behöver betalas, samt eventuella kostnader för ombud:Ifall du ska stämma säljaren behöver du betala en ansökningsavgift till tingsrätten, vilket framgår av 2 § förordningen om avgifter vid de allmänna domstolarna. Vid ett förenklat tvistemål är ansökningsavgiften 900 kr. Om du vill att en advokat ska företräda dig kommer det naturligtvis innebära att kostnaderna ökar. Vad ett sådant ombud kostar beror på vilka priser som gäller på advokatbyrån och hur många timmar som läggs på ditt mål.Ersättning för rättegångskostnader i ett förenklat tvistemål:För att kunna säga på ett ungefär hur mycket en domstolsprocess skulle kosta kan det vara nödvändigt att undersöka vilka kostnader du kan få ersättning för av motparten. Huvudregeln i ett tvistemål är enligt 18 kap. 1 § rättegångsbalken att den som förlorar rättegången måste betala vinnarens rättegångskostnader. Skulle du vinna behöver du alltså inte betala vissa kostnader, medan det motsatta gäller ifall du skulle förlora tvisten.När det gäller förenklade tvistemål ska den som förlorat endast ersätta fem sorters kostnader, vilka framgår av 18 kap. 8 a § rättegångsbalken; nämligen juridisk rådgivning i högst en timme (1404 kr exkl. moms), ansökningsavgiften, partens och/eller ombudets resekostnader, kostnader för eventuella vittnen samt kostnader för översättning av handlingar. En part skulle exempelvis kunna betala 3000 kr (900 kr för ansökningsavgiften, 1400 kr för en timmes juridisk rådgivning och 700 kr för resekostnader).Skulle du ha en advokat som företräder dig kommer du själv att betala den kostnaden, eftersom inte det ersätts enligt reglerna för förenklat tvistemål. Skulle du själv lägga ned tid eget arbete för att företräda dig själv i tvisten kommer det inte heller att ersättas av motparten.Vad skulle en domstolsprocess kosta mig? Finns det någon mening att vända sig till domstol?Det är svårt att säga exakt vad en domstolsprocess skulle kosta för dig, men den slutsats som är möjlig att dra är att det kommer att kosta mer att tvista i domstol än vad du betalade för samlarkorten. Om det i och med detta är värt att vända sig till domstol beror helt enkelt på vad du tycker. Att tvisten kostar mer än korten kan såklart vara en nackdel. Att stämma någon behöver dock inte innebära att det blir en rättegång, eftersom det finns en möjlighet för er att förlikas. Ni kan alltså komma överens och enas om något istället för att någon part ska förlora tvisten, t.ex. att du får prisavdrag istället för att köpet går åter. Det skulle innebära att kostnaderna inte behöver vara lika höga för båda parterna.Hoppas att detta gav dig vägledning!Med vänlig hälsning,

Vem står för rättegångskostnaderna?

2020-02-25 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej, Vi är några som har blivit bedragna på pengar.Om vi stämmer den här personen och det blir rättegång, är det risk att vi får betala rättegångskostnader om vi förlorar i rätten?
Jessica Sarhede |Hej, tack för att ni vänder er till Lawline mer er fråga!Det finns en risk att ni kommer att få betala rättegångskostnaderna om det blir rättegång. Eftersom er fråga gäller rättegångsprocessen regleras frågan i rättegångsbalken. Huvudregeln för rättegångskostnader är att den part som förlorar målet betalar för båda parternas rättegångskostnader (18:1 RB). Därav föreligger det en risk för att ni kommer att behöva betala beroende på utfallet i rättegången, förlorar ni blir ni ersättningsskyldiga för både era och motpartens kostnader. Därför kan det vara viktigt att ni funderar på hur stora ni chanser ni har att vinna målet. Mitt konkreta råd är annars att om ni inte redan polisanmält händelsen så se till att göra det. Sen rekommenderar jag även att se över era försäkringar för att se om ni har rättsskyddsförsäkring eller dylikt. För att få hjälp med att avgöra om ni ska fallet till rättegång eller inte, bör ni överväga att ta upp ert fall med en advokat. Detta gäller oavsett vilken försäkring ni har, eftersom det är mycket pengar som står på spel. Hoppas ni fått svar på er fråga! Med vänlig hälsning,