Vem betalar den tilltalades rättegångskostnader vid en frikännande dom?

2018-05-31 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Om en kompis till mig blir polisanmäld och det går vidare till rättegång, vem betalar rättegångskostnader om hon går fri?
Christoffer Tolf |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Svaret skiljer sig till viss del åt huruvida det är åklagare eller målsägande som för talan. Eftersom att majoriteten av mål förs av åklagaren kommer jag i mitt svar utgå från att så är fallet i ditt ärende.Om den tilltalade frikänns i ett mål kan rätten besluta att den tilltalade ska få ersättning av allmänna medel för sina rättegångskostnader, enligt 31 kap 2 § rättegångsbalken (RB). Ett exempel är då den tilltalade haft en offentlig försvarare. Kostnaderna för försvararen stannar då på staten vid en frikännande dom. Detsamma gäller om den tilltalade anlitat en privat försvarare, under förutsättning att anlitandet varit motiverat. Övriga kostnader som omfattas av ersättningen är utgifter för bevisning, rådgivning och inställelsekostnader (ex. resekostnader för att inställa sig vid rätten). För att den tilltalades kostnader ska ersättas krävs att kostnaderna varit skäligen motiverade för att tillvarata den tilltalades rätt. Anlitas en försvarare då det inte finns skäl till det kan kostnaderna, trots en frikännande dom, falla på den tilltalade.Hoppas att du fått svar på din fråga. Du är välkommen att återkomma om du har fler frågor.Med vänlig hälsning,

Hur kommer domstolen fram till att den dömde ska betala ersättningen till den offentliga försvararen?

2018-05-29 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Jag trodde länge att staten stod för samtliga kostnader i brottmål (vilket ofta har stått i de domar jag har läst, att konstnaden ska stanna på staten) men har nyss fått höra att man kan behöva betala en summa för sin offentliga försvarare om man blir dömd. Jag har dock väldigt svårt att tyda hur denna kostnad räknas ut ( och när). Finns det några konkreta exempel från verkliga domslut som kan förenkla i svaret? Mvh
Vega Schortz |Hej, kul att du valt att vända dig till oss på Lawline för att få svar på din fråga!Huvudregeln är den omvändaHuvudregeln är faktiskt den omvända. Döms den tilltalade för brottet ska den dömde ersätta staten för alla kostnader som uppkommit hos de brottsutredande myndigheterna under deras handläggning av ärendet. Polisen har i regel haft kostnader för sin utredning och domstolen ska betala den offentliga försvararen för sitt arbete. De statliga myndigheterna står för kostnaderna till en början och den dömde debiteras när domen vunnit laga kraft d.v.s. när en fällande dom i brottmål inte längre går att överklaga. Domstolens möjlighet att besluta att kostnaden ska stanna på statenAtt huvudregeln är att den dömde ska stå för alla nödvändiga rättegångskostnader framgår av 31 kap. 1 § första stycket rättegångsbalken (RB). Att det i flertalet domar står att "kostnaden ska stanna på staten" beror på att den dömde ofta har en mycket dålig ekonomi. Det är meningen att straffet för ett brott ska vara proportionerligt i förhållande till den dömdes livssituation och den gärning den dömde begått. Även om betalningsskyldigheten i sig inte är ett straff kan det för en person med mycket dålig ekonomi framstå som ytterligare ett straff för det brott denne begått. På grund av detta finns en möjlighet för domstolen att besluta att den dömde inte ska betala rättegångskostnaderna eller endast betala en del av rättegångskostnaderna, se 31 kap. 1 § fjärde stycket RB. En kostnadsräkning baserad på timmar lämnas in i slutet av varje huvudförhandlingI slutet av varje huvudförhandling lämnar den offentliga försvararen in en kostnadsräkning till rådmannen (juristdomaren i brottsmål). Hur mycket den offentliga försvararen kräver i ersättning beror på hur många timmar denne jobbat och därför kan inte ersättningens storlek fastställas förrän huvudförhandlingen är avslutad. Varför den offentliga försvararens kostnadsräkning inte finns med i domslutet lär bero på att den inte har någon betydelse för domslutet. Varför det i domen inte står någon motivering till varför domstolen beslutat att "kostnaden ska stanna på staten" beror på att denna bedömning av domstolen har skett efter en granskning av den dömdes personalia. Personalia är detsamma som en personutredning: en skrivelse med information om den dömdes ekonomiska förhållanden, livssituation, belastningsregister och hälsotillstånd. Eftersom personalian innehåller känsliga personuppgifter ska dessa uppgifter inte offentliggöras i en dom var och en kan läsa. Rättsfallen säger inte så mycket eftersom grunden till domstolens bedömning ofta är sekretessbelagdDet finns rättsfall den dömde överklagat domslutet och yrkat en friande dom i högre instans. I samband med detta yrkande har den dömde också krävt att undslippa betala rättegångskostnaderna ifall den högre instansen än en gång skulle döma den dömde för brottet. Tyvärr är dessa domar ofta lika innehållslösa när det gäller argumentationen kring huruvida den dömde ska stå för ersättningen till den offentliga försvararen. Även i högre instans görs denna bedömning på grundval av den dömdes personalia – information som även där är känslig och inte ska läcka ut i offentligheten. Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Med vänlig hälsning,

Rättegångskostnader vid vårdnadstvister?

2018-05-09 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej. Min motpart i ett vårdnadsmål har återkallat sitt yrkande om verkställighet gällande umgänge. Nu vill motparten yrka om att jag ska betala dennes rättegångskostnader trots att denne initierade yrkandet samt återkallade det. Min fråga är, kan jag komma att betala detta nu? Vi har inte haft rättegång än.
Linn Nyberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln gällande rättegångskostnader vid tvistemål är att den tappande parten, dvs. den "förlorande" parten, betalar, se 18 kap. rättegångsbalken.Ett undantag till detta gäller tvister rörande vårdnad av barn och detta regleras i 6 kap. 22 § föräldrabalken. Denna bestämmelse undantar bestämmelserna i rättegångsbalken om att den tappande parten ska betala och stadgar istället att vardera parten ska betala sin egen rättegångskostnad. Ena parten kan dock få betala motpartens rättegångskostnad helt eller delvis om parten har förfarit på ett klandervärt sätt, exempelvis om parten har inlett en onödig rättegång, 18 kap. 3 § rättegångsbalken , eller betett sig vårdslöst, uteblivit från rättegång m.m. 18 kap. 6 § rättegångsbalken , eller om det annars finns särskilda skäl. Jag kan inte se att det finns några lagstadgade skäl till att du ska bli skyldig att betala motpartens kostnader, såvida inte några särskilda skäl föreligger som inte framgår av din fråga som gör att ska ha ansetts förfarit på ett klandervärt sätt. Dock tyder det utifrån din fråga snarare på att det är din motpart som har inlett ett onödigt förfarande då personen dels initierat förfarandet samt återkallat sitt yrkande. Vänlig hälsning,

Vad ska jag betala för den offentlige försvararen?

2018-04-29 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej. Jag har blivit tillförordnad en offentlig försvarare i ett mål där jag ska infinna mig i domstol för narkotikabrott. Det står att det kommer att ta uppskattningsvis 1,5 timme.Jag har erkänt brott och kommer med största sannolikhet att dömas. Min fråga är hur stor kostnad jag kan förväntas betala tillbaka i advokatsarvode och andra rättegångskostnader?
Jennie Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!On offentlig försvarare utses av domstolen till den som är misstänkt för ett allvarligt brott. Staten är den som betalar kostnaden för den offentlige försvararen. Om du frikänns från brottet behöver du inte betala tillbaka till staten. Om du däremot döms för brottet blir du, beroende på din inkomst, vanligen skyldig att betala hela eller delar av statens kostnader - dvs för den offentlige försvararen. I regel är den tilltalade inte skyldig att betala mer än vad han eller hon skulle ha fått betala i rättshjälpsavgift vid rättshjälp enligt rättshjälpslagen (se 31 kap. 1 § rättegångsbalken, samt 23-25 § rättshjälpslagen).Övriga rättegångskostnader som kan uppstå är att den tilltalade kan behöva ersätta kostnader för blodprov/blodundersökning/urinprov/urinundersökning om en sådan har gjorts och varit nödvändig för att utreda brottet (se 31 kap 1 § rättegångsbalken)Det är i samband med domen som domstolen beslutat hur mycket den dömde ska betala tillbaka. Rättshjälpsmyndigheten skickar sedan en faktura på beloppet.Det är svårt att svara på hur mycket du kan förvänta dig att eventuellt betala tillbaka, det beror helt på ditt fall och din ekonomiska situation.Om du vill ha mer rådgivning så kan du ringa vår kostnadsfria telefonrådgivning på 08- 533 300 04.Vänligen,

Ersättning för resekostnader?

2018-05-30 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej jag är åtalad för ringa narkotikabrott och är kallad till rättegång. Rättegången är 2 dagar med en röd dag imellan så därför måste jag bo på hotell och boka tågresor och sånt. Jag bor i göteborg och har 0kr. Har ansökt om rese ersättning/nu vad dem kallar det har skickat brev med post och ett email men inget svar än. Om dem inte skulle ge mig pengarna och jag inte kan ta mig dit vad händer då? Hämtar dem mig i göteborg och kör mig till Stockholm och bjuder på mat och hotell isåfall?
Elinor Berg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln är att den tilltalade ska närvara vid rättegången. I vissa fall har dock rätten en möjlighet att döma i målet trots den tilltalades frånvaro (46 kap. 15a § rättegångsbalken). För att så ska vara fallet krävs att det på ett tillfredställande sätt ska kunna utredas huruvida du har begått brottet, trots din frånvaro. Eftersom jag inte är medveten om alla omständigheter i just detta fall kan jag inte svara säkert på om en rättegången skulle kunna företas trots din frånvaro.Du nämner även att du har ansökt om ersättning, viktigt att ha i åtanke är dock att det inte är säkert att ersättningen beviljas av domstolen. Vidare anses även exempelvis kostnader för resa till rättegången vara en så kallad rättegångskostnad. Såsom tilltalad har du endast rätt till ersättning för sådana kosnader om du frias från allt ansvar (36 kap. 2 § rättegångsbalken). Om du inte frias kan det därmed bli svårt för dig att få eventuella resekostnader ersatta.Vidare, om du inte dyker upp till rättegången finns en möjlighet att domstolen beslutar om att hämta dig (46 kap. 15 § rättegångsbalken).Hoppas du har fått svar på dina frågor!Vänligen,

Omfattar rättsskyddet i hemförsäkringen brottmål?

2018-05-22 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej, Om man blir dömd för misshandel och ska betala alla rättegångskostnader och skadestånd mm. Vet ni om denna typ av brottmål bekostas av rättsskyddet i hemförsäkringen? Tacksam för återkoppling
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline!Brottmål omfattas vanligtvis inte av hemförsäkringenHemförsäkringar kan se olika ut och jag kan inte närmare uttala mig om din försäkring, eftersom jag inte har tillgång till mer information angående bolag, avtalsvillkor osv.Däremot brukar hemförsäkringar bara täcka rättegångskostnader, som hänför sig till tvistemål, exv. om du skulle stämma ett företag på pengar för en trasig produkt.Ett mål om misshandel är däremot inte ett tvistemål, utan ett brottmål, och dessa brukar i regel inte omfattas av rättsskyddet i en hemförsäkring.Svaret på din fråga blir därför sannolikt nej, rättsskyddet i hemförsäkringen kommer inte att täcka de nämnda kostnaderna.Mitt rådLäs igenom avtalsvillkoren för hemförsäkringen, för att se om din hemförsäkring kanske täcker rättegångskostnader i brottmål.Dessvärre kanske det inte var det svar du hade hoppats på, men jag hoppas likväl att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Går det att stämma minderåriga?

2018-05-07 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Jag har blivit utsatt för ofredande av ett ungdomsgäng. Dom har slagit hårt på dörren med risk att skada dörren och har även slagit sönder ett fönster. Dom har alltså både gjort skadegörelse och förstört tryggheten i hemmet. Jag lyckades ta bild på dom så polisen kunde ta reda på identiteten på tre av gänget på fem. En anmälan lämnades in av polisen till åklagare. Denna la dock ner utredningen med motiveringen att dom var under 15 år. Min fråga är: Dom har både gett mig kostnader och och besvär och slagit sönder tryggheten i hemmet. Kan jag stämma dom i ett civil mål Hur gör jag i så fall och vad kan min kostnad bli.
Daniel Shin |Hej!Det är dessvärre så att barn under 15 år inte kan åtalas för brott. Givetvis går det dock att stämma dem civilrättsligt pga. de skador de åsamkat dig. I så fall är du berättigad till ett skadeståndsbelopp som motsvarar skadorna på dörren och fönstret. En s.k. stämningsansökan gör du vid den tingsrätt som gäller för din ort. Jag rekommenderar att du anlitar ett biträde som kan föra din talan för din räkning. Som huvudregel hamnar rättegångskostnaderna på den förlorande parten om du vinner tvistemålet.. På så sätt behöver du inte oroa dig för alltför stora kostnader. Jag skulle även rekommendera att undersöka din hemförsäkring, som ofta innehåller en s.k. rättsskyddförsäkring. En sådan försäkring må inte vara så stor, men är till för att täcka ditt ombuds och eventuellt motpartens rättegångskostnader (observera dock att det finns en självrisk). Jag hoppas du fick svar på din fråga. Det viktigaste är i alla fall att du tar kontakt med ett ombud så snart som möjligt.

En kan väcka talan mot myndighet om skadestånd i allmän domstol, den som förlorar målet betalar som huvudregel rättegångskostnaderna

2018-04-23 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Jag har fått avslag på ett skadeståndsärende hos Trafikverket när mitt fordon blev skadat i samband med Trafikverkets entreprenörer körde sönder ett brunnslock som jag körde på.Beslutet går ej att överklaga, men jag kan väcka talan mot Trafikverket står det i ärendet från Trafikverkets Diarie.Hur går det till att väcka talan mot Trafikverket (som också är min arbetsgivare)?Vem tar kostnaderna vi ev förlust i målet?
Louise Bergstrand |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår det vill du ha skadestånd för att din bil skadades av ett brunnslock som Trafikverket hade kört sönder. Jag kommer först gå igenom till vilken domstol du kan lämna in en eventuell stämningsansökan. Sedan kommer jag gå igenom vad som gäller när det kommer till rättegångskostnader. Bestämmelserna om vad som gäller i en domstolsprocess i allmän domstol finns i rättegångsbalken (RB).Du kan väcka talan mot Trafikverket i Falu tingsrätt eller vid den tingsrätt där bilen blev skadadOm du väcker talan mot Trafikverket så är du kärande och Trafikverket är svarande.Trafikverket är en statlig myndighet som har sitt säte i Borlänge. När man ska stämma en statlig myndighet så är huvudregeln att man ska göra det vid den domstol där myndigheten har sitt säte, RB 10 kap 2 §. Eftersom Borlänge tillhör Falu tingsrätt är utgångspunkten att en stämningsansökan mot trafikverket ska lämnas in dit. kärande har även en möjlighet att väcka talan vid den domstol där skadan uppkom, RB 10 kap 8 §. Du kan alltså istället välja att väcka talan där bilen blev skadad. Du ska då lämna in en stämningsansökan till den tingsrätt som orten där du körde på brunnslocket tillhör. Vad en stämningsansökan ska innehålla framgår i RB 42 kap 2 §. Det innebär alltid en ekonomisk risk att driva en process eftersom det inte på förhand går att säga vem som kommer behöva betala rättegångskostnadernaAtt driva en process kan bli väldigt kostsamt och innebär alltid en ekonomisk risk. Vem som betalar rättegångskostnaderna beror på flera olika faktorer. Om du skulle vinna processen helt och alltså få precis det som du har begärt i skadestånd så ska motparten som utgångspunkt stå för rättegångskostnaderna. Om du skulle förlora och inte få något skadestånd så är det istället du som får stå för alla kostnader, RB 18 kap 1 §.Om du skulle vinna och få rätt till skadestånd men få mindre skadestånd än vad du har begärt så kommer du få betala en viss del av rättegångskostnaderna, RB 18 kap 4 §. Vad som omfattas av rättegångskostnaderna framgår av RB 18 kap 8 §. Det går som du förstår inte att säga på förhand vem som kommer betala eftersom det beror på vad du och trafikverket yrkar på samt vad domstolen beslutar. Om du förlorar målet så kan det dock bli väldigt dyrt för dig eftersom det är den förlorande parten som ska betala rättegångskostnaderna. Som part i en rättegång kan du ha ett ombud som för din talan, RB 12 kap 1 §. Kostnaden för ombudet blir en del av rättegångskostnaderna och du eller Trafikverket kommer därför få stå för den kostnaden. Sammanfattningsvis kan du väcka talan mot Trafikverket genom att skicka in en stämningsansökan till Falu tingsrätt där Trafikverket har sitt säte eller till den tingsrätt där skadan på bilen uppstod. Om du förlorar och inte får rätt till skadestånd så blir det som utgångspunkt du som får stå för rättegångskostnaderna. Vem som ska betala rättegångskostnaderna kan dock påverkas av flera olika omständigheter, därmed är det alltid en ekonomisk risk att väcka talan i domstol.Eftersom det kan bli dyrt och krävande att väcka talan i domstol så rekommenderar jag att du tar kontakt med en jurist som kan hjälpa till att bedöma dina möjligheter att få skadestånd. Du är välkommen att boka en tid med Lawlines jurister här.Jag hoppas att du har fått svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar,