Hjälp med att driva rättsprocess med begränsad ekonomi

2018-08-06 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Finns det advokater/jurister som jobbar pro bono i Malmö? Det rör min mamma som inte har ekonomi för att betala en advokat eller jurist. Ärendet rör att polisen begått tjänstefel, ett ganska unikt fall och där ett liknande fall blev JO-anmält där polisen fick skarp kritik.
Sara Hill |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Advokatbyråer Pro Bono förekommer som regel inte i Sverige. Istället engagerar sig många byråer i olika hjälporganisationer. Eftersom din mamma befinner sig i en utsatt situation med begränsad ekonomi i ett mål mot polisen kan det dock finnas advokater som åtar sig arbetet utan ersättning. Det enklaste är att höra sig runt på olika advokatbyråer i Malmö för att se om det finns intresse, exempelvis Mannheimer swartling och Setterwalls tar stort ansvar för samhällsviktiga fall. Centrum för rättvisa Det bästa tipset jag kan ge är att ni vänder er till Centrum för rättvisa. Det är en ideell organisation med uppdrag att värna för enskildas fri- och rättigheter, det sker bland annat genom att dem driver rättsprocesser för enskilda individer. "Konkret handlar det om att granska missförhållanden, informera enskilda om deras rättigheter och ställa upp som ombud i rättsliga processer" (från deras hemsida). För att centrum för rättvisa ska åta sig fallet ska det röra sig om en rättighetskränkning. Jag vet inte vad som hänt din mamma och på vilket sätt polisen agerat felaktigt, men från det du beskriver verkar det som att fallet skulle kunna vara lämpligt för att drivas av Centrum för rättvisa. Jag föreslår att du fyller i deras formulär för att ansöka till Centrum för rättvisa. Du kan läsa mer HÄR. Andra möjligheter Återigen vet jag inte så mycket om själva fallet. Men om din mamma står som målsägande i fallet (part i målet som "offer") skulle hon enligt Lagen om målsägandebiträde kunna ha rätt till advokat (1 § p3). Detta eftersom tjänstefel har fängelse i straffskalan, vilket är en förutsättning för att det ska anses finnas ett särskilt starkt behov av det. Det innebär att staten förordnar ett målsägandebiträde (en advokat) till din mamma som hon inte behöver betala för.Det är dem möjligheterna jag kan komma på. Men man vet aldrig vem som är villig att hjälpa till när nöden kräver, så hör dig omkring. Kika på dem alternativen jag tagit upp. Jag önskar dig och din mamma all lycka med fallet och juridisk hjälp!

Behöver jag betala något om jag förlorar i nästa instans?

2018-07-29 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Jag överklagade kronofogdens beslut om utmätning av vårat hus till tingsrätten. De gick pp kronofogdens grunder, men jag vill överklaga tingsrättens beslut. Behöver jag betala nåt ifall jag förlorar i nästa instans?
Selma-Louise Boberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det som kan hända om du förlorar i hovrätten är att du blir skyldig att ersätta motpartens rättegångskostnader. Du kommer även att behöva betala dina egna rättegångskostnader. I rättegångskostnaderna ingår bl.a. de utgifter parterna haft för bevisning samt kostnader för arvode till juridiskt ombud om något sådant använts. Huvudregeln när det gäller rättegångskostnader är att den förlorande parten blir skyldig att stå för samtliga rättegångskostnader, alltså både sina egna och motpartens kostnader (18 kap. 1 § rättegångsbalken). Denna regel finns för att man vill minska antalet tvister som leder till rättegång och istället försöka få parter att komma överens innan det leder till rättegång. Det är bra att känna till denna regel innan man bestämmer sig för att överklaga så att man är medveten om att man kan bli skyldig att betala samtliga rättegångskostnader. Ibland bestämmer rätten istället att rättegångskostnaderna ska kvittas vilket innebär att varje part står för sina egna rättegångskostnader. Det är dock svårt att på förhand säga hur rätten kommer bedöma frågan om rättegångskostnaderna. Huvudsaken är att du när du funderar på att överklaga är medveten om risken för att du kan bli skyldig att ersätta motpartens kostnader. Du kommer i sådana fall behöver ersätta motpartens kostnader både för processen i tingsrätten och i hovrätten. Om du har en hemförsäkring så har du mest troligt en rättsskyddsförsäkring. Den försäkringen ersätter arvodeskostnader om du har haft ett juridiskt ombud samt motpartens rättegångskostnader om du har förlorat målet och blivit ålagd att betala motpartens rättegångskostnader. Rättsskyddsförsäkringen har oftast en självrisk på 20 % av det totala kostnaderna vilket innebär att du själv betalar 20 % och försäkringsbolaget betalar resten. Dessutom är ofta ersättningen som försäkringsbolagen betalar ut via denna försäkring begränsad till 3 så kallade prisbasbelopp vilket för nuvarande är 136 500 kr. Hoppas att du har fått svar på din fråga.Vänligen,

Vad är rättegångskostnaderna i förenklade tvistemål?

2018-07-03 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej!För ca. sex veckor sedan fick jag två brev samtidigt: ett var en påminnelse och det andra var ett inkasso krav. Jag visste inte vad det handlade om så jag ringde till inkasso och fick reda på att jag hade fått böter för att jag hade parkerat bilen på en olaglig plats. Ok tänkte jag, det kan stämma, fast jag inte kommer ihåg, men jag sa att jag kunde betala böter (1 200 kr.), men inte den räntan, påminnelse plus inkasso avgift, för att jag inte hade fått någon räkning, inget brev där det står att jag är skyldig, ingenting, bara den dagen som jag fick de två breven samtidigt och ringde till dem för att veta vad allt handlade om. De sa att lapplisan hade lämnat den gula kvitton vid fönstret, men jag inte har sett något, i så fall hade jag betalat för att jag inte gillar problem, har aldrig haft något problem med Kronofogden, har sköt mig ordentligt hela mitt liv. Till punkt: de sa att jag skulle skicka ett brev till de som skickade påminnelse. Tiden gick och jag hörde ingenting från dem, så jag ringde och Inkasso meddelade mig att de som skickade påminnelse har skickat ärendet till rättegång. Nu är jag orolig, jag har rätt, men jag vet att ord går mot ord och det alltid den svaga länken som inte får rätt. Min fråga: ska jag bli skyldig att betala rättegångskostnader? I så fall hur mycket??? Behöver jag en advokat???
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!I ditt fall handlar det om ett dispositivt tvistemål. Dispositiva tvistemål utmärks av att parterna själva kan komma överens om det de tvistar om, t.ex. pengar. De dispositiva tvistemålen delas upp i ordinära tvistemål och förenklade tvistemål. Mål som rör tvister som uppenbart understiger ett halvt prisbasbelopp (f.n. 23.250 kr) handläggs som förenklade tvistemål (1 kap. 3 d § RB). I ditt fall understiger det omtvistade beloppet klart ett halvt prisbasbelopp och kommer därför att behandlas som ett förenklat tvistemål.Blir jag skyldig att betala rättegångskostnader? I sådana fall hur mycket?Huvudregeln i ordinära tvistemål är att förlorande part står motpartens rättegångskostnader (18 kap. 8 § RB). I förenklade tvistemål är dock rätten till ersättning för rättegångskostnader begränsad (18 kap. 8 a § RB). Syftet med de förenklade tvistemålen är att förenkla processen och göra processen mindre kostsam för parterna då det omtvistade beloppet är lågt. Skulle du förlora ett förenklat tvistemål blir de kostnader för motparten som du står för betydligt lägre än om det vore ett ordinärt tvistemål.Rättegångskostnaderna i förenklade tvistemål avser:- Rättslig rådgivning i högst en timme á 1342 kr exklusive moms. - Ansökningsavgift för stämning á 900 kr.- Resekostnader för part eller dess ombud om personlig inställelse inte föreskrivits – denna summa kan alltså variera.- Vittnesbevisning – också en summa som kan variera, men vittnesmålets kostnader måste hur som helst stå i proportion till förhandlingen och den tvistiga saken.- Översättning av handlingar (om det t.ex. behövs tolk).Högsta domstolen har i ett tidigare rättsfall beslutat att bland annat parkeringsbolag i normalfallet inte har rätt till ersättning för en timmes rättslig rådgivning (se NJA 2007 s. 579). Sådana företag förutsätts kunna klara sig utan ombud i okomplicerade mål. Behöver jag en advokat?I ett förenklat tvistemål behöver du inte en advokat eller ett juridiskt ombud. För det fall att du skulle välja att anlita ett ombud, kommer du även om du vinner att behöva stå för huvuddelen av kostnaderna själv. Du kan som högst få ersättning för en timmes rättslig rådgivning om du vinner tvisten. Det är självklart alltid en god idé att inhämta någon form av rådgivning inför förhandlingen, speciellt när du anser att du inte är betalningsskyldig.Sammanfattningsvis kommer tvisten mellan dig och parkeringsbolaget att behandlas som ett förenklat tvistemål. Skulle du förlora tvisten får du stå motpartens rättegångskostnader innefattande bland annat ansökningsavgiften för tvistemålet. I ditt fall behöver du antagligen inte betala motparten för en timmes rättslig rådgivning då parkeringsbolaget ska kunna klara sig utan sådan rådgivning i ett mål som detta. Skulle du vinna tvisten behöver du inte betala några rättegångskostnader. En idé kan ibland vara att söka rättslig rådgivning inför tvisten – upp till en timmes sådan kan du få ersättning för om du vinner. Vill du söka sådan rådgivning rekommenderar jag att du bokar tid med någon av våra duktiga jurister.Lycka till och hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Vem betalar rättegångskostnaderna i tvistemål?

2018-06-28 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Min sambo ska upp i rättegång emot sitt ex. Hennes ex kräver 6000:- av hon. Nu har hon fått höra att hon kan få betala alla rättegångskostnader. Är det så? Kan hon bli skyldig att behöva betala för allt som har med rättegången att göra utöver hennes advokat kostnader?
Annelie Burström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler kring vem som är skyldig att betala för rättegångskostnaderna hittar du i rättegångsbalken (RB).Den förlorande parten står för rättegångskostnadernaHuvudregeln är att den "förlorande" parten måste betala "vinnarens" rättegångskostnader (18 kap. 1 § RB). Eftersom du skriver att tvisten rör ett krav på 6000 kr så kallas det för ett "småmål". Ett småmål är ett mål som rör ett belopp på under ett halvt prisbasbelopp (under ungefär 22 500 kr).Rättegångskostnader i småmålI småmål får man inte ersättning för lika stor del av rättegångskostnaderna som i övriga mål. Man får därför stå en större del av kostnaderna själv, oavsett om man vinner eller förlorar. I småmål kan man endast få ersättning från motparten för rättslig rådgivning (advokat) under en timme vid ett tillfälle, ansökningsavgift eller tilläggsavgift, resa och uppehälle för en part eller ställföreträdare i samband med sammanträde, vittnesbevisning samt för översättning av handlingar (18 kap. 8 a § RB).Om din sambo förlorar rättegången kan hon alltså endast bli skyldig att betala för de rättegångskostnader som räknades upp ovanför + kostnaderna för sin egen advokat. Hoppas du fick svar på din fråga!Med Vänliga Hälsningar

Är en fastställelsetalan i domstol automatiskt förenat med rättegångskostnader?

2018-08-03 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Om jag lämnar in en stämningsansökan för att få en fastställelsedom, utan andra krav än att få domstolsutslag på delägarskap i en travhäst, är det automatiskt förenat med domstolskostnader? Då menar jag att ärendet kan avgöras medelst skriftväxling , utan förhandling och parternas fysiska närvaro?
Louise Bergstrand |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!De regler som styr hur processen för tvistemål i allmän domstol går till finns i rättegångsbalken (RB). När en lämna in en stämningsansökan till tingsrätten måste en betala en ansökningsavgift. Information om den kostnaden finner du här. De största kostnaderna vid en domstolsprocess kommer oftast från de juridiska ombuden. Hur stora rättegångskostnaderna blir beror därmed bland annat på om ni har juridiska ombud och om målet avgörs efter huvudförhandling eller inte. Jag kommer i mitt svar gå igenom under vilka förutsättningar målet kan avgöras utan huvudförhandling eftersom detta borde minska kostnaderna. Jag kommer även nämna hur reglerna om rättegångskostnader ser ut.En fastställelsetalan ska som huvudregel avgöras efter huvudförhandlingAtt du kan väcka talan i allmän domstol om att fastställa ett rättsförhållande framgår av RB 13 kap 2 § 1 st. Huvudregeln är att ett mål, även om det handlar om en fastställelsetalan, avgörs efter huvudförhandling, RB 42 kap 18 § 1 st 1 men. Det finns dock undantag från denna huvudregel. Två undantag som skulle kunna vara aktuella är:Om svaranden medger talan, domstolen kan då meddela en dom utan huvudförhandling, RB 42 kap 18 § 1 st p 3. Att svaranden medger talan innebär att hen går med på att rättsförhållandet ska fastställas på det sätt som käranden har yrkat. I ditt fall skulle det innebär att motparten medger att delägarskapet i travhästen är så som du har yrkat.Domstolen kan även meddela dom utan huvudförhandling om ingen av parterna begär huvudförhandling och det inte heller behövs någon med hänsyn till utredningen i målet, RB 42 kap 18 § 1 st p 5. För att målet ska avgöras utan huvudförhandling på denna grund krävs i princip att parterna är överens om sakomständigheterna. Om muntlig bevisning ska åberopas så krävs dock i det flesta fall en huvudförhandling.En part har rätt att få målet prövat vid en huvudförhandlingOm målet kan avgöras utan huvudförhandling beror främst på om svarande medger talan eller inte. Svaranden har rätt att begära att målet avgörs efter huvudförhandling. På grund av detta beror svaret på din fråga av din motparts inställning. Om din motpart vill ha en huvudförhandling så kommer det bli en, alternativt om motparten inte medger din talan så kommer det förmodligen också hållas en huvudförhandling.Huvudregeln är att den part som förlorar målet står för rättegångskostnadernaÄgandeskap är ett rättsförhållande som parterna kan avtala om, det innebär att målet är dispositivt. Eftersom målet är dispositivt ska den part som förlorar rättegången som huvudregel stå för rättegångskostnaderna, RB 18 kap 1 §. Det finns dock undantag från denna regel. Exempelvis ska parterna stå för sina egna kostnader om de når en förlikning, RB 18 kap 5 § 2 st. Samtliga regler om rättegångskostnader i tvistemål finns i RB 18 kap.Oavsett om målet avgörs efter huvudförhandling eller inte så kommer det att uppstå rättegångskostnader. Dessa blir dock troligtvis större om huvudförhandling hålls.Sammanfattningsvis beror kostnaderna på om målet avgörs efter huvudförhandling eller inte samt om ni har juridiska ombud. Det finns situationer då ett tvistemål kan avgöras utan huvudförhandling. Det kan exempelvis vara pga att svaranden medger talan eller ingen av parterna begär huvudförhandling och utredningen inte heller kräver det. Utan huvudförhandling minskar rättegångskostnaderna. Om ingen av parterna anlitar juridiska ombud minskar också kostnaderna. Det är bra att vara medveten om att huvudregeln är att den part som förlorar målet ska betala även den andra partens rättegångskostnader. Därav innebär en process i domstol alltid en ekonomisk risk. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Skyldig pengar vid brottmål

2018-07-07 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Mina barn 16 och 18 år har anmält min dåvarande sambo för brott. Nu blir det rättegång. Vad händer om barnen förlorar i rätten. Blir de skyldiga honom pengar då? För förlorad arbetstid och advokatkostnad?
Ludwig Ivarsson |Hej,Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Som jag har förstått det har du ställt ett processrättslig fråga med fokus på brottmål. I brottmål är det en åklagare som för talan för statens räkning. I fall där den tilltalade, i det här fallet din tidigare sambo, frias från misstankarna om brott blir målsägande, i det här fallet dina barn, inte skyldig pengar till den tilltalade. I brottmål är det som nämnts en åklagare som väcker talan. Om en åklagare anser att det inte finns tillräcklig bevisning för en fällande dom kommer åklagaren inte heller att väcka talan.Sammanfattningsvis kommer dina barn inte att bli skyldiga din tidigare sambo pengar inom ramen för brottmålet.Med vänlig hälsning,

Misstagsbetalning och rättegångskostnader

2018-07-02 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Jag råkade skicka 1000 kr till okänd person. Dennas kontonummer var registrerat som om min dotters konto, fast kontonumret var helt annerlunda och jag inte kände till. Banken försöker att kontakta personen, men har inte lyckats än. Om hen inte vill skicka 1000 kr tillbaka till mig, tänker jag att starta rättgång. Hur mycket kostar det att starta rättgång utöver avrode till ombud? Hur sannolikt är det att jag vinner? Är banken skyldig att lämna uppgifter om vem som har fått mina pengar?
Rebecca Lundmark |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!MisstagsbetalningarI fråga om misstagsbetalning finns en princip inom juridiken som kallas för condictio indebiti som innebär att misstagsbetalningar ska återgå. Detta är huvudregeln, men undantag görs ifall mottagaren mottagit betalningen i god tro och mottagaren inrättat sig efter betalningen. Att mottagaren är i god tro innebär att mottagaren inte förstått eller inte borde förstått att denne inte hade rätt till pengarna som felaktigt utbetalats. I praxis har här konstaterats att tiden för reklamation från betalarens sida spelar viss roll eftersom ju längre tid betalaren dröjer med återkrav, desto större skäl har mottagaren att tro att betalningen är definitiv (se t.ex. NJA 2011 s.739). Här kan även beloppet av misstagsbetalningen spelar roll. Ett litet belopp bör kanske inte i lika stor grad ifrågasättas som ett stort belopp. Här bör även vägas in ifall någon av parterna kan anses ha större möjlighet att överblicka och bedöma de förhållanden som inverkat på betalningen. Att mottagaren inrättat sig efter betalningen innebär att denne har konsumerat pengarna, eller andra medel på grund av att utbetalningen skett. Detta sker t.ex. om mottagaren spenderat mer pengar än vad denne annars skulle gjort på grund av utbetalningen. Eftersom den person som du gjort utbetalningen till är en okänd person, borde denna person inte anses ha förväntat sig att betalningen skulle komma till dennes konto. Det jag också tycker talar till din fördel är att ni är två privatpersoner och att det därmed inte är någon av er som kan anses vara överordnad den andre. Jämför till exempel en arbetsgivare som betalat ut lite för mycket i lön, det är i ett sådant fall enklare att hävda att personen är i god tro eftersom denne då förväntar sig en löneutbetalning. I ett sådant fall har även arbetsgivaren det enklare att överblicka de förhållanden som inverkat på betalningen. Det som eventuellt skulle kunna tala till din nackdel är att beloppet inte är särskilt högt och att det därmed enkelt inte skulle märkas av. Jag skulle dock ändå göra bedömningen att personen som mottagit dina pengar bör ha insett att ett misstag skett och därmed är i ond tro. Du borde därmed kunna ha rätt att få tillbaka pengarna. Kostnader för ett tvistemålFör ett mål som rör ett krav under ett halvt prisbasbelopp (22 750 kr för 2018) är ansökningsavgiften till tingsrätten 900 kronor. Vad rättegången kostar i övrigt beror på omständigheter i de enskilda fallen. Hur lång processen kommer bli, hur mycket arvode ombudet kommer ta, hur lång resa du har till domstolen samt hur tvisten går är sådana faktorer som påverkar kostnaderna. I Sverige gäller en rättsprincip som innebär att den som förlorar tvisten betalar rättegångskostnaderna, för både sig själv och motparten (18 kap 1 § rättegångsbalken). Om ena parten vinner en del av målet och den andra parten vinner den andra delen av målet, fördelas kostnaderna mellan parterna (18 kap. 14 § rättegångsbalken).En rättegångsprocess kan bli lång och därmed mycket kostsam, både vad gäller pengar men också tid. Jag skulle råda dig att kontakta den som du råkat betala ut pengarna till och komma överens om hur ni ska lösa situationen. Det är nog vad som är mest fördelaktigt för er båda. Banken har ingen lagstadgad skyldighet att lämna ut uppgifterna om personen, men du kan såklart fråga dem om det är möjligt för dem att ge dig uppgifterna så du kan komma i kontakt med den som mottagit betalningen.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Rättegång i USA, vad är en skälig procentandel i ett contingency-avtal?

2018-06-19 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Bor och lever i USA sen ett år. Har nu tvingats gå till rättegång med en stämning efter en personskada jag råkade ut för här tidigare i år. Är långt ifrån på det klara med allt juridiskt och skulle vilja få någon sorts feedback på svenska. Har fått tag i en advokat som ska företräda mig "contingency fee" dvs endast få betalt om caset vinner. Min fråga är vad som är skäligt att advokaten ska få betalt i detta fall? Han har föreslagit 40 procent men jag tycker att detta låter väldigt mycket? Vad brukar procentsatsen vanligen ligga på?
Angelica Karlsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.UtredningI det amerikanska rättssystemet finns inte någon direkt motsvarighet till det som i Sverige kallas rättshjälp. Ett contingency-avtal ("contingent fee agreement"), som i ditt fall, kan därför vara lämpligt för att kunna ta sin sak till rättegång. Precis som du skriver innebär detta att advokaten representerar dig i utbyte mot en procentandel av den eventuella ersättningen från din motpart. I praktiken innebär detta alltså att advokaten enbart får betalt för uppdraget om ni vinner.Procentandelen avtalas mellan klient och advokat, och varierar således ganska mycket beroende på omständigheterna i det aktuella fallet. Det som påverkar är hur möjligheterna att vinna ser ut och hur stor risk advokaten anser sig ta med fallet. Även sådant som advokatens erfarenhet och rykte kan givetvis påverka vad som utgör en skälig procentandel. I vissa delstater kan det även finnas delstatliga regler och rekommendationer om hur stor procentandelen får vara. Enligt uppgifter från American Bar Association är en procentandel mellan 33 och 40 procent vanligt, se här.Sammanfattning och rådSammanfattningsvis bör alltså 40 procent anses skäligt beroende på omständigheterna, men att komma med ett lägre motbud behöver inte vara fel eller att be advokaten motivera varför han anser att 40 procent är rimligt i ditt fall. Jag rekommenderar dig även att kolla upp eventuella regleringar i den aktuella delstaten. Återkom med delstat i kommentarsfältet nedan om du önskar hjälp med detta.Önskar dig lycka till! Hoppas du känner att du fått viss vägledning. Återkom gärna vid fler frågor.Med vänliga hälsningar,