XXXYYYZZZ
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är ärvdabalken (ÄB).
Inledningsvis måste framhållas att det i grunden står envar fritt att godtyckligt förfoga den egendom som man själv äger, vilket innebär att en person som lever tämligen slösaktigt under sin livstid och därmed inte kommer att efterlämna särskilt mycket i termer av kvarlåtenskap egentligen inte är någonting eventuella barn kan påverka. Kort och gott; Finns det ingenting kvar vid tidpunkten för en arvlåtares frånfälle kommer arvingarna också och av förklarliga skäl att gå lottlösa. Redan nu kan därför konstateras att ni naturligtvis är laglottsberättigade, men endast beräknat utifrån den förmögenhetsmassa som er pappa lämnar efter sig. Det finns dock vissa säkerhetsventiler (undantag), se nedan.
Kan gåvohandlingen jämställas med ett testamente?
Som bröstarvinge (barn) har man rätt till sin laglott, vilken utgör halva arvslotten, se 7 kap. 1 § ÄB. Andra arvingar kan dock göras helt arvlösa genom exempelvis ett testamente. Men för det fall en förälder genom ett testamente bestämmer att tillgångarna efter dennes död ska fördelas på ett sätt som kränker en bröstarvinges laglott kan den sistnämnda personen inom sex månader påkalla jämkning av testamentet, vilket framgår av 7 kap. 3 § ÄB. Emellertid gäller laglottsskyddet endast vid testamentariska förordnanden, inte vid gåvor. Men om en gåva kan likställas med ett testamente kan den under vissa förutsättningar återvinnas och då genom det s.k. förstärkta laglottsskyddet.
Generellt kan som sagt sägas att det står envar fritt att förfoga över de tillgångar man själv äger, vilket i klartext betyder att din pappa hade rätt att överlåta egendom i hans ägo genom försäljning, byte och/eller gåva och i förhållande till vem som helst. Däremot kan hänsyn behöva tas till vissa regler i ärvdabalken. Trots laglottsskyddet är det fullt möjligt för en arvlåtare att under sin livstid kringgå laglottsreglerna och då genom att överlåta egendom genom gåvor. Det s.k. förstärkta laglottsskyddet syftar till att under vissa i lag angivna förutsättningar förhindra just detta och det handlar då om gåvor vars syfte går att likställa med ett testamentariskt förordnande, se 7 kap 4 § ÄB. Det kan handla om gåvor strax innan ett frånfälle, men även gåvor långt innan givaren avlider när denne exempelvis har behållit nyttjanderätten till egendomen. Men i allmänhet gäller att om särskilda skäl kan visas kommer det förstärkta laglottsskyddet ändå inte att aktualiseras.
Vad som menas med särskilda skäl anges dock inte i lagtexten varför det blir en enskild bedömning från fall till fall. Vidare ska tilläggas att om givaren har haft "ett på förhållandena under livstiden riktat intresse" ska regeln inte heller tillämpas enligt Högsta domstolens (HD), se avgörandet NJA 1998 s. 534. I det här rättsfallet hade en kvinna tio år före sin död skänkt en större lantegendom till en skogs- och lantbruksakademi i syfte att bevara egendomen för forskning. Hennes barn åberopade det förstärkta laglottsskyddet i 7 kap. 4 § ÄB, men deras talan ogillades eftersom det kunde fastställas att deras mamma hade haft ett riktat intresse av att genomföra rättshandlingen, alltså att överlåta lantegendomen kostnadsfritt. Det sistnämnda är dock inte riktigt applicerbart på er situation, men domen är fortfarande lika intressant som den är pedagogisk och lärorik.
Kan ni få gåvan (den överlåtna andelen av villan) ogiltigförklarad genom det förstärkta laglottsskyddet?
Det korta svaret lyder; Eventuellt. Men det förutsätter först och främst att din (era) laglott(er) har kränkts. Huruvida så är fallet är dock för mig omöjligt att veta. Svaret beror av förklarliga skäl på hur din pappas förmögenhetsställning såg ut i övrigt, dvs. det samlade värdet på hans tillgångar. Det bör noteras att någon konkret avsikt hos givaren (er pappa) att kringgå laglottsreglerna inte krävs för en tillämpning av 7 kap. 4 § ÄB. För att en laglottsberättigad arvinge ska kunna angripa ett testamente fordras alltså inte att testator hade för avsikt eller ens räknade med att laglotten kunde komma att kränkas genom dennes testamente. Detsamma gäller vid gåva, vilket givetvis är en fördel för dig och din bror.
Om det möjligen kan påvisas att en benefik rättshandling (benefik rättshandling = rättshandling utan krav på motprestation, dvs. en gåva) syftade till att göra arvingarna arvlösa talar det naturligtvis för att givaren, arvlåtaren, vid gåvotillfället hade arvsreglerna i åtanke och att gåvans syfte var att jämställa med ett testamente. Beviskraven är dock högt ställda och det ska normalt mycket till för att man ska kunna rucka på den frihet arvlåtaren har i kraft av sin äganderätt. Och även om gåvan rättsligt kommer att likställas med ett testamente behöver din (era) laglott(er) nödvändigtvis inte ha kränkts. Men det beror återigen på din pappas förmögenhetsställning liksom hur mycket pengar det handlar om, alltså hur mycket villan är värd. Värt att nämna är också att gåvor, till skillnad från förskott på arv, ska tas upp till nuvärdet, dvs. marknadsvärdet, när det är dags för arvskifte och dödsboets upplösning, men endast under förutsättning att det förstärkta laglottsskyddet kan åberopas vill säga. Och här gäller en tidsfrist på ett år när du och din bror som bröstarvingar vill påtala en laglottskräkning, se 7 kap. 4 § ÄB.
Notis: HD styr rättspraxis på straff- och civilrättens område samt i vissa offentligrättsliga ärenden och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Ovan skriver du följande: ”Ett dödsbo kan, har jag läst, återuppstå om det dyker upp en ny skuld. Kan jag och min bror hävda att han har en skuld till oss och hävda att dödsboet efter hans fru skall återuppstå och att dödsbodelägarna, dvs våra halvsyskon, skall ersätta mig och min bror med en andel som skulle vara en fjärdedel av en tänkt laglott efter vår far dvs en sextondel var av villans totala värde till mig och min bror?” Er pappa har såvitt jag kan bedöma ingen skuld till dig och din bror. Och även om så hade varit fallet är ju det ingenting som ska belasta dödsboet efter hans hustru. De skulder ett dödsbo har att ta hand om, dvs. reglera, är endast de skulder som den avlidne hade. Något fordringsförhållande föreligger alltså inte mellan er två och dödsboet efter er pappas hustru. Noterbart är vidare att reglerna kring laglott, laglottsskyddet och det förstärkta laglottsskyddet aktualiseras först den dagen er pappa går bort varför formuleringen ”… dvs våra halvsyskon, skall ersätta mig och min bror med en andel som skulle vara en fjärdedel av en tänkt laglott efter vår far dvs en sextondel var av villans totala värde till mig och min bror?” blir lite märklig. I skrivande stund och med tanke på att er pappa fortfarande är livet blir det korta svaret att ni sammanfattningsvis inte kan göra särskilt mycket.
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen.
Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
