Betalade till fel bankgironummer. Hur ska jag göra för att få tillbaka pengarna?

2019-01-12 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej,jag råkade betala en räkning till fel bankgironummer i augusti. Istället för att skicka till vår sotare gick pengarna till ett annat företag.Jag upptäckte misstaget cirka en månad senare och ringde då den person som stod registrerad på företaget och bad honom att skicka tillbaka pengarna. Det lovade han att göra, men gjorde aldrig.Har sedan dess ringt och mejlat och sms:at honom åtskilliga gånger utan framgång. Har dessutom skickat ett rekommenderat brev, som han aldrig löst ut. Har också kontaktat hans bank, men de kunde inte göra något, sa de.Nu tänkte jag stämma honom och undrar:1. Vem är svarande? Är det företaget som bankgironumret är registrerat på eller är det personen som jag ringde och som är styrelseledamot i bolaget? Eller är det båda?2. Finns det någon formulering man ska använda i stämningsansökan som gör att man lättare vinner? Såg någonstans begreppet Condictio indebiti - är det något man ska åberopa? Är det något annat man ska tänka på?
Oscar Jansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer besvara din fråga efter de två delfrågor du ställt, först vem du ska stämma och sen om det är något du ska tänka på när du stämmer någon. Där kommer jag även skriva om de "vinnande formuleringar" du frågar efter och ge en förklaring över condictio indebiti. Sist kommer jag bara nämna alternativ till att starta en rättegång, som kanske kan vara värda att överväga.Regler om hur en rättegång hittar vi i rättegångsbalken (RB). 1.Ska jag stämma bolaget eller bolagets företrädare? Det finns två parter i rättegången efter du ansökt om stämning. Den ena är du som ansöker om stämning, som kallas "kärande". Den som du stämmer kallas "svarande", precis som du skriver i frågan. Eftersom att du betalade av misstag till företaget och vill ha tillbaka dina pengar av samma företag, är det företaget du ska stämma. Företag kan vara part i rättegång (RB 11 kap 2 § första stycket). Eftersom att bolaget inte är en människa, så måste dock bolagets företrädare vara den som representerar företaget i domstol (RB 11 kap 2 § andra stycket). Vem som är företrädare beror på vem bolaget bestämt får företräda dem. Det är möjligt att mannen du talat med är företrädare för bolaget, men det är inte säkert. Oavsett vem som är företrädare, så är det i alla fall bolaget du ska stämma. 2.Vad ska jag tänka på när jag stämmer någon?Här kommer några saker jag tycker du kan tänka på om du stämmer någon. Juridisk hjälp kan underlätta Till att börja med kan jag bara nämna att det kan vara värt att överväga ifall du vill ha juridisk hjälp. Du kan såklart stämma företaget själv, utan något juridiskt ombud. Vill du inte göra det själv, kan din talan föras genom ombud (RB 12 kap 1§ 1st). Behöver du kvalificerad juridisk rådgivning eller mer ingående hjälp med att skriva och skicka in en stämningsansökan, så kan du alltid boka tid med Lawlines juristbyrå på vår hemsida.Fyll i blankett för ansökan om stämning På Sveriges Domstolars hemsida finns en blankett du ska fylla i vid en stämningsansökan.Ansök hos rätt domstolEn ganska grundläggande sak att tänka på när du stämmer någon är att ansöka hos rätt domstol. Eftersom att du stämmer ett företag ska du vända dig till tingsrätten där företagets styrelse har sitt säte i, det vill säga företaget har sitt huvudkontor eller liknande (RB 10 kap 1§). YrkandenI stämningsansökan ska du också ta med vad du "yrkar", det vill säga vad du vill att domstolen ska döma (RB 42 kap 2§ första stycket första punkten). Där kan du skriva något i stil med att "Käranden yrkar att domstolen förpliktigar Svaranden att till Käranden utge X kronor", där X är hur mycket du betalat fel. För varje yrkande behöver du en grund, eller motivering om varför du vill att domstolen ska döma på visst sätt (RB 42 kap 2§ första stycket andra punkten). För rättegångar kan ofta rättegångskostnaderna vara stora, och den som förlorar betalar som utgångspunkt allt för både sig själv och den som vann (RB 18 kap 1§). Var noga med att också skriva att du vill ha ersättning för rättegångskostnader, så att du får ersättning för det."Vinnande formuleringar" Du frågar om det finns någon formulering som gör att man lättare vinner. Det finns tyvärr ingen given formulering som gör att om du skriver på ett visst sätt så vinner du mycket lättare. Det kan låta fint att använda latinska fraser som condictio indebiti eller andra juridiska termer som låter avancerade, men jag skulle råda dig att inte hänga upp dig för mycket på hur du skriver din stämningsansökan det utan snarare fokusera på vad du skriver i stämningsansökan.Condictio indebiti"Condictio indebiti" är ett princip på latin från romersk rätt och betyder ungefär "återställa det icke ägda". Begreppet innebär att den som har betalt något till någon av misstag har rätt att få tillbaka beloppet. En återkravsrätt alltså. Det finns ingen lag om condictio indebiti, men flera rättsfall. Jag tycker inte du behöver krångla till det onödigt mycket med latinska begrepp, men det kan vara bra att känna till om det kommer upp i rätten. Du kan istället uttrycka det med något i stil med "Käranden betalade (datum) av misstag Svaranden X kronor, och har därför rätt att få tillbaka dessa. Detta har påtalats för företrädare för Svaranden, men någon återbetalning har ännu inte skett". Bevisning I stämningsansökan ska du också skriva vad för bevis du har för dina yrkanden och en förklara vad du menar att varje bevis ska bevisa (RB 42 kap 2§ första stycket tredje punkten). Bevisen i ditt fall skulle kunna vara: -Utdrag från banken som visar att du betalt företaget viss summa pengar -Konversationen du haft via e-post med för att visa både att styrelseledamoten håller med dig om att du ska få tillbaka pengarna och att du försökt få tillbaka pengarna på annat sätt än genom rättegång -Annat du tycker kan vara viktigt för domstolen att veta 3.Går det att undvika rättegång? Försök undvika rättegång Tänk på att en rättegång kan vara både ekonomiskt och psykiskt jobbigt för dig, i alla fall finns det en risk för att det blir så. Jag hade rekommenderat dig att försöka undvika rättegång så långt det är möjligt. Ta kontakt med andra företaget om det är möjligtDu skriver att du varit i kontakt med ett styrelseledamot för företaget. Går det att skriva till någon annan på företaget om din situation, så kanske situationen ändras. Alternativt kanske det räcker att de blir kontaktade av ett juridiskt ombud för att de ska ändra sig. Ringer ett ombud till företaget så kanske de förstår att du tar detta seriöst så att de då betalar ut pengarna. Ansökan om betalningsföreläggande kan vara ett alternativ Ett alternativ till stämningsansökan kan vara en ansökan om betalningsföreläggande. Betalningsföreläggande är ett sätt att kräva in pengar genom Kronofogdemyndigheten (lag om betalningsföreläggande och handräckning (LBH) 2§ första stycket). Om inte svaranden säger emot att han ska betala pengarna, så kan du få Kronofogdens hjälp att kräva in den (LBH 42 § första stycket, utsökningsbalken 3 kap 1§ första stycket åttonde punkten). Kronofogden kan då med tvång få in din betalning. Det är viktigt att du överväger betalningsföreläggandet. Om domstolen kommer fram till att du lika gärna kunde fått pengarna genom ett betalningsföreläggande riskerar du få betala i alla fall delar av dina rättegångskostnader själv (RB 18 kap 3a§). Stämningen i sig kan vara avskräckande Sen behöver det försåts inte gå till rättegång bara för att du stämmer, ibland kanske en stämning är nog för att företaget och dess företrädare äntligen förstå allvaret i situationen och betala.Sammanfattning -Du ska stämma bolaget och inte styrelseledamoten du varit i kontakt med -I din stämningsansökan ska du bland annat ha med yrkande, grunder och bevisning -Fokusera kanske inte så mycket på hur du skriver i stämningsansökan (med juridiska fraser, condictio indebiti osv), utan snarare vad du skriver -Försök undvika rättegång om du kan: fortsätt kontakta företaget, ansök om betalningsföreläggande och så vidare -Att anlita juridiskt ombud skulle kunna hjälpa Hoppas du fick svar på din fråga! Du är välkommen att ställa fler här på vår hemsida, om du undrar något mer. Med vänliga hälsningar,

Hävande/Ändring av beslut om kontaktförbud

2018-12-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Om skyddsperson bryter mot kontaktförbud och själv meddelar åklagare att detta skett samt att skyddsperson vill häva förbud då skyddsperson anser att ingen risk för vidare brott finns, varför och får åklagare då neka hävning av kontaktförbud? Om vidare brottslighet inte styrks av tex rädsla hos skyddsperson och skyddsperson vill ha förbudet hävt ska det då inte hävas om inte annat då det är integritetskränkande med ett kontaktförbud mot sig? Måste jag begära att rätten tittar på detta då åklagare inte alls vill häva detta då åklagare sagt till skyddsperson att han inte finner nån anledning till detta och TROR att vidare brott kommer ske. FUP är klar, datum för rättegång är sätt men ej klargjorde i dagens läge.
Anja Bartholdsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som jag förstår det har det redan begärts att åklagaren ska ändra ett beslut om kontaktförbud. Åklagaren kan ändra ett beslut om kontaktförbud efter begäran av någon eller på eget initiativ. Det är dock upp till åklagaren själv att bedöma situationen och huruvida omständigheterna förändrats samt om det finns skäl att ändra eller häva ett tidigare beslut, se Lag om kontaktförbud 23 §. Om åklagaren får upprepade framställningar om ändring utan att något nytt tillförts saken, bör åklagarens prövning kunna stanna vid ett kort konstaterande att inga nya omständigheter tillkommit och att någon ändring av det tidigare beslutet därför inte skall ske.Åklagares beslut om ändring eller hävande kan i likhet med andra beslut i frågor om kontaktförbud prövas av rätten, se Lag om kontaktförbud 14§. Begäran om sådan prövning ska göras skriftligen eller muntligen hos åklagaren, som ska överlämna ärendet till rätten. Om åklagaren beslutat att inte ändra eller häva ett tidigare beslutat kontaktförbud är mitt råd att du vänder dig till åklagaren och begär att dennes beslut ska prövas av rätten. Hoppas du fått svar på din fråga! Vänligen,

Var vänder man sig för att kräva skadestånd?

2018-12-29 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Hur går jag till väga för att anmäla min mammas hyresvärd? Vi har tidigare önskat att ta bort badkaret och att hyresvärden ska göra något åt det hala klinkers golvet, detta pga att min avlidna pappa flera gånger har ramlat i badrummet. Hyresvärden gjorde inget åt detta. Min pappa ramlade en sista gång och spräckte smalbenet och har nu avlidit på grund av skadan. Jag vill göra en anmälan och kräva skadestånd men vet inte hur jag skall gå till väga.Mycket tacksam för vägledning.Med vänlig hälsning
Nelly Corneteg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I ditt fall finns det sätt som du kan anmäla hyresvärden på, 1) Hyresnämnden och 2) Tingsrätten. 1) Hyresnämnden: Om du vänder dig hit så är det främst för att medla i tvister och således inte nödvändigtvis för skadestånd. Däremot kan du använda dig av 12 kap 18a§ Jordabalken där hyresnämnden kan förelägga hyresvärden att vidta åtgärder om lägenheten inte uppfyller en viss standard, vilket det hala klinkersgovlet ev. kan utgöra. Här hittar du mer information om hur du ska gå tillväga för att komma i kontakt med hyresnämnden: Kontakt hyresnämnden2) Tingsrätten: Om du vill kräva skadestånd så ska du skicka in en stämningsansökan till tingsrätten. Det blir då ett tvistemål och stämningsansökan ska ges till den domstol där motparten (hyresvärden) har sin hemvist enligt 10 kap. 1§ Rättegångsbalken. En stämningsansökan ska lämnas in skriftligen och här hittar du mer information om vad den ska innehålla: Stämningsansökan formkrav.Vilken av vägarna du än väljer så rekommenderar jag att kontakta en advokatbyrå för vidare vägledning och som ombud vid det fall att tingsrätten väljer att pröva ert ärende. Lycka till!Med vänlig hälsning,

Läggs rättegången ner om svaranden undviker att delta i den?

2018-12-22 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej,Jag har blivit stämd av en hyresgäst jag hade för ockerhyra. Vad händer om jag totalt ignorerar delgivningen, rättegången, samtal, mail etc. Om dem inte kan få tag i mig via jobb, bostad etc. Detta är endast en stämning, hur lång tid brukar det ta innan det läggs ner? Jag kan ju inte bli efterlyst eftersom jag inte tagit del av informationen om rättegången. Och jag bor för tillfället inte i Sverige.Tacksam för svar.
Niki Moini Mostofi |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du har blivit stämd i ett tvistemål (42 kap. 5 § rättegångsbalken). Detta innebär att en förberedelse i målet ska äga rum och att du där ska avge svaromål, dvs. din inställning till stämningen (42 kap. 6-9 §§ rättegångsbalken). Notera att du som svarande kan föreläggas att skriftligt avge svaromål vid påföljd att tredskodom annars kan komma att meddelas mot dig (42 kap. 11 § första stycket rättegångsbalken). En sådan dom kan även meddelas mot dig om du vägrar att inställa dig till ett sammanträde i domstol (42 kap. 12 § rättegångsbalken). Tredskodom innebär att tvisten avgörs helt enligt kärandens yrkanden - t.ex. om käranden i detta fall yrkat på en viss summa pga. återbetalning av överhyra, innebär en tredskodom att han/hon kommer att få just denna summa (se 44 kap. 2, 7 a och 8 § andra stycket rättegångsbalken). Då käranden yrkat betalning, är en tredskodom exigibel. Detta innebär att käranden kan vända sig till Kronofogden för att få domen verkställd genom utmätning (se 3 kap. 1 § p. 1 samt 5 § p. 2 utsökningsbalken).Sammanfattningsvis läggs ett mål inte ner bara för att svaranden vägrar att delta i rättegången. När delgivning skett i sedvanlig ordning, utgår man i regel från att svaranden tagit del av stämningen, särskilt om flera delgivningsförsök görs. Ett säkrare råd till dig är därmed att delta i rättegången och dess utfall, så att du inte riskerar en tredskodom.Hoppas du fick svar på din fråga!Om du vill ha mer rådgivning är du mer än välkommen att vända dig till några av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här- Boka tid med en jurist för 1 699 kr kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Med vänlig hälsning,

Beslag av saker och husrannsaken

2018-12-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej Lawline. Mitt problem lyder såhär; Tidigare i år så hade jag ett par lådor med diverse hemelektronik och verktyg som inte har eller haft något koppling till illegal verksamhet. Värt att nämna är att dessa föremål tidigare gåtts igenom av polisen vid ett tillslag hemma hos mig i min tidigare lägenhet, och de valde att inte beslagta föremålen. I.o.m. deras beslag blev jag kort därefter tvungen att flytta till en mindre lägenhet och kunde inte längre bevara mina ägodelar hemma utan dessa lådor fick stå hos en väninna. Min väninna fick kort därefter ett hembesök av polisen i.o.m. ett påstått försök till narkotikasmuggling, som jag inte har någon koppling till ö.h.t.. Men! De gick igenom de lådor jag hade ståendes hemma hos henne och hittade ett brev adresserat till mig som legat där länge, och med detta brev snabbt drog slutsatsen att de skulle göra en husrannsakan hemma hos mig (i min mors lägenhet) en halvtimme senare. Troligtvis då utan något slut ifrån en högre instans. Mina frågor lyder då; Hade de rätt att göra en husrannsakan hemma hos mig endast baserat på ett brev de hittat i en av mina förvaringslådor?Hade de rätt att beslagta mina förvaringslådor, som de måste antagit vara mina i.o.m. brevet som låg däri med mitt namn på, även fast jag aldrig blivit delgiven någon misstanke öht relaterat till brottet som ledde till husrannsakan hos min väninna? Vart kan jag överklaga beslaget eller är det slöseri med tid? Jag har fortf. inte blivit delgiven någon misstanke.Tack
Victoria Rosscheree |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Så som jag har uppfattat din fråga handlar den om huruvida du kan få tillbaka dina saker som har tagits i beslag och husrannsaken.Som huvudregel skall föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott eller vara avhänt någon genom brott eller förverkat på grund av brott får tas i beslag.Enligt 27 kap. RB för föremål, som i annat fall påträffas, får tas i beslag efter beslut av undersökningsledaren eller åklagaren. Vid fara i dröjsmål, får även utan sådant beslut åtgärden vidtas av polisman, om det inte är fråga om en försändelse som avses i 3 §.Verkställs beslag av någon annan än undersökningsledaren eller åklagaren och har denne inte beslutat beslaget, skall anmälan skyndsamt göras hos honom, som omedelbart skall pröva om beslaget skall bestå.För den som har blivit drabbad av beslaget kan denne begära omprövning av beslutet enligt RB 27:6, rätten skall då hålla förhandling om rätten till beslaget skall stå kvar eller inte. Om rätten bestämmer att beslaget skall stå kvar, skall åklagaren inom den utsatta tiden väcka åtal mot dig, enligt RB 27:7. Under denna tid bistår beslaget av medeln. Om åklagaren inte väckts åtal mot den misstänkte skall beslaget upphöra omedelbart, RB 27:8, efter detta beslag har upphört skall den misstänkte bli delgiven plats och tid för upphämtning av dennes föremål, RB 27:8a. Då rätten förordnar om beslag eller fastställer verkställt beslag, skall, om inte åtal redan har väckts, rätten utsätta den tid, inom vilken åtal skall väckas. Tiden får inte sättas längre, än vad som är nödvändigt.Tidsfristen för hur länge ett föremål skall hållas i beslag framgår enligt 27:7 RB. Enligt RB.Vid missnöje kan den som föremålet blivit beslagtaget av överklaga Tingsrätten dom till Hovrätten, detta måste ske skriftligen inom tre veckor från att beslutet meddelades, RB 52:1.Gällande husransökan får den genomföras enligt 28 kpitel § 1 RB om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa, får husrannsakan företas i hus, rum eller slutet förvaringsställe för att söka efter föremål som kan tas i beslag eller i förvar eller annars för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredning om brottet eller om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet enligt 36 kap. 1 b § brottsbalken.Enligt 28 kapiel § 1 2 st. kan en husransökan göras hos annan än den som skäligen kan misstänkas för brottet får husrannsakan dock företas bara om brottet har begåtts hos honom eller henne eller om den misstänkte har gripits där eller om det annars finns synnerlig anledning att det vid rannsakningen ska anträffas föremål som kan tas i beslag eller i förvar eller att annan utredning om brottet eller om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet enligt 36 kap. 1 b § brottsbalken kan vinnas.Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du använda dig av någon av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här - Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Vänligen,

Hur väcker man en stämningsansökan?

2018-12-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Hur går jag till väga för att anmäla min mammas hyresvärd och kräva skadestånd? Vi har tidigare önskat att ta bort badkaret och att hyresvärden ska göra något åt det hala klinkers golvet badrummet, detta pga att min avlidna pappa flera gånger har ramlat i badrummet. Hyresvärden vägrar att göra något åt det. Min pappa ramlade en sista gång för drygt 2 veckor sedan och spräckte skallen och fick en inre blödning i skallen som ledde till att pappa nu har avlidit. Jag vill göra en anmälan och kräva skadestånd men vet inte hur jag skall gå till väga.Mycket tacksam för vägledning.Med vänlig hälsning
Carl Trolle Olson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag beklagar sorgen.Jag förstår din fråga som att du undrar över hur man väcker en stämningsansökan om skadestånd. Först och främst måste jag tyvärr meddela att processen för att väcka en skadeståndstalan är väldigt komplicerad. Detta innebär att mitt svar inte kan bli heltäckande. Svaret nedan är ytterst förenklat och tar endast upp de viktigaste (grundläggande) sakerna att tänka på. Mitt råd är dock att du vänder dig till en juristbyrå för att få hjälp. Du kan få hjälp av oss genom att anlita vår juristbyrå på info@lawline.se. 1. Du måste vända dig till rätt domstolDu ska vända dig till en allmän domstol, alltså en tingsrätt. Hyresnämnden tar inte upp mål om skadeståndsanspråk. I 10 kap Rättegångsbalken (RB) finns bestämmelser om ''laga domstol''. Det är den domstol som är behörig att ta upp tvisten. Laga domstol är tingsrätten i den ort där ''svarande'' (alltså hyresvärden) har hemvis (där hyresvärden bor). Om hyresvärden är ett företag är laga domstol tingsrätten i den ort där styrelsen har sitt säte. 2. Stämningsansökan måste innehålla vissa uppgifter (se 42 kap 2 § RB)- Ett bestämt yrkande. Detta betyder att du måste ange i stämningsansökan exakt vad du begär att hyresvärden ska betala till dig. Det räcker inte att överlämna denna bedömning till domstolen. Här är kommer ett exempel på ett bestämt yrkande: ''Carl Trolle Olson yrkar att domstolen ska förplikta hyresvärden Sofia Svensson att till honom betala 50 652 kr i skadestånd för personskada, 20 050 kr för sakskada och 1000 kr i ränta enligt räntelagen.'' - Grund för yrkandet. Detta betyder att att du måste ange en utförlig redogörelse om varför du har rätt till den ersättning som du har yrkat. Med detta menas en utförlig berättelse om händelseförloppet och varför hyresvärden är skyldig att betala de pengar som du har yrkat. - Bevisuppgift. Du måste även bifoga den bevisning som du avser att presentera som stöd för ditt påstående. - Övriga uppgifter. Av stämningsansökan ska även framgå bl.a.* Personuppgifter* Parternas namn och hemvist* Person- alt organisationsnummer* Telefonnummer hem/arbete* Förhållanden i övrigt av betydelse för delgivningenVad händer om det brister vid en stämningsansökan?Om stämningsansökan är ofullständig eller om kärande (den som stämmer) inte har betalat ansökningsavgift kommer domstolen att skicka en kompletteringsföreläggande (se 42:3 RB). Om detta inte följs kommer domstolen avvisa kärandens stämningsansökan. Då måste käranden skicka in en ny stämningsansökan och betala ansökningsavgiften (igen). Hoppas att du fick svar på din fråga. Tveka inte på att höra av dig om du har fler frågor. Mitt råd är dock att du anlitar en jurist för just denna process.

Vad är skillnaden mellan hemlig övervakning och avlyssning av kommunikation?

2018-12-24 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |vad är skillnaden mellan hemlig övervakning av elektronisk kommunikation och hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation ? betyder hemlig övervakning av elektronisk kommunikation att polisen ser vad man skriver på Internet och vilka sidor man är inne på från mobiltelefonen?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Hemlig övervakning av elektronisk kommunikation är ett hemligt tvångsmedel som innebär att uppgifter inhämtas om meddelanden som överförs eller har överförts, till eller från ett telefonnummer eller annan adress, från en brottsmisstänkt. Det kan även innebära att det hämtas in vilka elektroniska kommunikationsutrustningar som har funnits inom ett visst geografiskt område eller i vilket geografiskt område en viss elektronisk kommunikationsutrustning finns eller har funnits (27 kap. 19 § Rättegångsbalken, RB). Syftet med den hemliga övervakningen är att med hjälp av uppgifterna säkerställa vem eller vilka en misstänkt person har eller har haft kontakt med, samt vart vederbörande befinner eller har befunnit sig. Den hemliga övervakningen torde innebära att, om tekniskt möjligt, kan polisen bland annat se vilka sidor den misstänkte besökt men även vem den misstänkte ringt eller skrivit till och hur långa eventuella telefonsamtal varat.Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation innebär istället att meddelanden i hemlighet avlyssnas eller tas upp för återgivning av innehållet i meddelandet (27 kap. 18 § RB). Den hemliga avlyssningen kan innefatta avlyssning av telefonsamtal, men torde i den mån det är möjligt, även kunna innefatta avlyssning av andra kommunikationsvägar såsom t.ex. chattjänster, e-post m.m.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Kan psykisk ohälsa vara ett skäl till att få en försvarare trots att man egentligen inte har rätt till det?

2018-12-21 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej om mindre än en månad ska jag upp i tingsrätten åklagad/misstänkt för ringa narkotikabrott. Och när jag har sökt på internet så står det att jag inte kommer få en försvarare av staten då mitt misstänkta brott är så litet . Varför får inte jag ha en försvarare? Jag har en ångest problematik och en borderline diagnos och vet inte ens om jag kan klara av att svara på något alls . Vad ska jag göra ?
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Du har alldeles rätt i att man inte får en försvarare ifall det brott man är åtalad kan leda till ett fängelsestraff lindrigare än 6 månader, vilket är fallet med ringa narkotikabrott (21 kap. 3 a § rättegångsbalken). Det finns däremot tre undantag till detta:1. Om utredningen är någorlunda komplex, exempelvis för att den åtalade nekar till skuld.2. Om det är tveksamt vilken påföljd som ska väljas och det finns anledningen att anta att man kommer döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom.3. Om särskilda omständigheter relaterade till den åtalades personliga förhållanden eller målet i sig ger upphov till behov av en försvarare.I det här fallet ligger det enligt min bedömning närmast till hands att begära en försvarare i anledning av utredningen (p 1) eller dina personliga förhållanden (p 2). I fråga om personliga förhållanden kan just din psykiska ohälsa vara relevant; psykiska sjukdomar och funktionsnedsättningar som gör att man har sämre förutsättningar att tillvarata sin rätt är en omständighet som kan göra en försvarare behövlig.Vad ska du göra?Beslutet om huruvida du ska få en offentlig försvarare eller inte är något som domstolen avgör (21 kap. 4 § rättegångsbalken). Du måste alltså kontakta domstolen som ska ha hand om ditt mål och begära en försvarare med anledning av att utredningen antingen är tillräckligt komplicerad och/eller för att dina psykiska problem gör att du behöver en försvarare. Skulle de avslå din begäran kan du därefter överklaga detta beslut (49 kap. 5 § rättegångsbalken). Vänligen