Kan jag stämma ett företag och i så fall hur går jag till väga?

2021-09-25 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |HejJag var på fotvård med en vän. personen som skötte mig var ägaren till företaget. När hon hyvlade fötterna råkade hon hyvla så det blev ett djupt sår. Hon plåstrade om det på salongen, vi betalade och gick. Dagen äfter när jag skulle byta plåster insåg jag hur djupt såret var. Jag plåstrade om det men var sedan tvungen att söka vård på vårdcentralen. Jag har diabetes och jag går var tredje dag till sköterska som byter på såret. Nu 10 dagar senare har jag ett öppet sår. Jag gick till salongen och pratade med ägaren, jag bad om att få tillbaka pengarna jag betalade för hennes behandling och den kostnad jag lagt ut i form a plåster och besök till vårdcentralen. Hon nekade att betala nåt och sa att jag kom för sent !! Hade jag kommit tidigare hade hon betalat , sa hon! Jag fick ingen betalning av henne men möttes med stor otrevlighet.Nu vill jag bara stämma henne och få ersättning för sveda och värk, kan jag det är min fråga och hur går jag tillväga ?Jag har bild av mig under behandlingen, plus kvitton.Mvh
Karin Pihl |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar över om du kan stämma företaget och därutöver hur du ska gå till väga för att göra det. För att svara på din fråga kommer jag använda mig av rättegångsbalken (förkortas RB).Kan jag stämma företaget?Utifrån de uppgifter du lämnat i din fråga ser jag inga hinder för dig att lämna in en stämningsansökan mot företaget. Det som bör beaktas är att om en stämning inte innefattar laga skäl eller om det annars är uppenbart att stämningen är ogrundad så kan rätten genast meddela dom i målet utan att någon stämning utfärdas (42 kap. 5 § RB). Av din situation verkar risken för ett sådant utfall vara liten och min slutsats är därför att du kan göra det som i dagligt tal kallas för att stämma företaget.Hur ska jag gå till väga?När du vill stämma någon annan så måste du börja med att skriftligen ansöka om stämning hos tingsrätten (42 kap. 1 § RB). Det finns då flera krav på vad en stämningsansökan ska innehålla. En stämningsansökan måste innehålla ett bestämt yrkande, en redogörelse för de omständigheter som åberopas till grund för yrkandet, uppgifter om de bevis som åberopas och då direkt kopplat till vad som ska styrkas med varje bevis, samt information om sådana omständigheter som gör rätten behörig (t.ex. att det är rätt tingsrätt du vänder dig till) (42 kap. 2 § RB).Om du lämnar in en stämningsansökan som inte uppfyller de kraven jag skrivit ovan så ska rätten i första hand förelägga dig om att avhjälpa den aktuella bristen (42 kap. 3 § RB). Om du därefter inte följer detta föreläggande så kommer din stämningsansökan att avvisas, förutsatt att den är så ofullständig och att den inte utan väsentlig olägenhet kan läggas till grund för en rättegång (42 kap. 4 § RB).Det finns alltså en del krav på en stämningsansökan, kraven kan vara lite svåra att förstå och framförallt kan det vara knepigt att veta hur man ska uppfylla dem. Dessutom är det ju viktigt att kraven faktiskt uppfylls, för annars kan ju ansökningen om stämning komma att avvisas. Mitt råd är därför att det kan vara bra att ta hjälp vid utformandet av din stämningsansökan, här är du varmt välkommen att kontakta vår juristbyrå på följande länk: https://lawline.se/boka.SammanfattningDu kan stämma företaget men för det krävs att du skickar in en skriftlig stämningsansökan till tingsrätten som uppfyller alla de krav som ställs på en stämningsansökan. Det kan vara svårt att veta hur man ska göra och därför är mitt råd att ta hjälp.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Innebär termen "hjälpmedel" att egendomen använts för att främja brott?

2021-09-20 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Enligt 36 kap. 2 § brottsbalken får egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt brottsbalken förklaras förverkad, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. Jag undrar om kravet på att egendomen har använts som hjälpmedel innebär att egendomen har använts för att främja brottet?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du skriver i din fråga får egendom som använts som hjälpmedel vid ett brott förklaras förverkad om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. Detta gäller även för egendom som varit avsedd att användas som hjälpmedel vid ett brott enligt brottsbalken, om brottet har fullbordats eller om förfarandet utgjort ett straffbart försök, förberedelse eller stämpling (36 kap. 2 § BrB).Vad menas med hjälpmedel?Begreppet "hjälpmedel" förtydligas inte i lagtexten, och det finns inget krav på hur egendom ska vara beskaffad för att kunna utgöra hjälpmedel. Det centrala blir om egendomen använts eller avsetts att användas vid brottet, och förverkande kan ske beträffande de föremål vars egenskaper direkt kan utnyttjas i den brottsliga verksamheten. I lagkommentaren till paragrafen beskrivs att "föremål som utifrån objektiva utgångspunkter aldrig hade kunnat användas för att främja ett brott kan inte förverkas". När man tittar på ett föremål som de facto använts vid brottet krävs det att föremålets användande måste ha ingått i det händelseförlopp som brottet ingick i, och det måste ha främjat brottet alternativt brottslingens handlande i samband med brottet.Det är dock tillräckligt att hjälpmedlet avsetts att komma till användning vid brott, det måste det facto inte ha använts. Egendom som tagits med till brottsplatsen i syfte att användas kan därmed förverkas. Enligt lagkommentaren till paragrafen bör det dock som huvudregel finnas "ett nära tidsmässigt samband mellan mellan de omständigheter som manifesterar avsikten och brottets genomförande". Var kan jag läsa mer?Frågan om vad som är att betrakta som ett hjälpmedel och huruvida egendomen i så fall kan förverkas har varit uppe till prövning i Högsta domstolen flera gånger. Som exempel kan nämnas NJA 2017 s. 1070 som behandlar domännamn, NJA 1975 s. 131 som behandlingar låneansökningar, checkar och växlar samt NJA 1985 s. 316 som behandlar spelinsatser och pokaler.Jag hoppas du fick svar på din fråga! Undrar du något mer går det bra att ställa en fråga till.Med vänliga hälsningar

Vad innebär begreppet rättsfaktum?

2021-09-14 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag har inte helt förstått begreppet "rättsfaktum". Jag har förstått att man inte endast talar om abstrakt rättsfaktum (rekvisit) men även om s.k. konkret rättsfaktum (konkret omständighet). Min fråga är: När man i praktisk juridik talar om rättsfaktum, avses då oftast konkret eller abstrakt rättsfaktum?
Erica Lager |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det stämmer som du säger att begreppet innefattar både en abstrakt och en konkret del. Den abstrakta är de omständigheter som måste vara uppfyllda för att en rättsregel ska vara tillämplig, medan de konkreta är de omständigheter som har skett i det enskilda fallet som uppfyller de rekvisiten. I praktiken används troligen begreppet i sin helhet som en term för omständigheter med juridisk relevans. I en rättsal ska åberopas vilka rättsfaktum dvs. omständigheter som har skett för att styrka att en rättsregel är tillämplig och därmed ska efterföljas av en viss rättsföljd. Jag hoppas att detta gav klarhet i din fundering! Med vänliga hälsningar,

Inte dyka upp på rättegång

2021-09-09 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |HejJag undrar vad som händer om ja t.e.x begått källarinbrott och inte dyker upp på rättegången? Kan polisen hämta mig då?
Anna Manders |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar vad som kan hända om som åtalad inte dyker upp på din rättegång samt om polisen kan hämta dig.Din fråga regleras i rättegångsbalken (RB)Det kan finnas giltig anledning att inte närvara vid rättegångEn giltig anledning att inte infinna sig i rätten kallas för laga förfall. Om det är sannolikt att part i en rättegång på grund av laga förfall inte kan närvara vid rättegång ska det inte leda till påföljd eller på annat sätt ligga parten till last i rättegången (32 kap. 6 § RB).Med laga förfall avses att parten på grund av en giltig ursäkt hindrats från att närvara eller fullgöra sina skyldigheter vid en rättegång. Exempel på giltiga ursäkter är sjukdom eller avbrott i allmänna samfärdseln (32 kap. 8 § RB). I allmänhet är det den som påstår sig ha haft laga förfall som måste bevisa att så har varit fallet. Om laga förfall förelegat kan rättegången skjutas fram.Om tilltalad inte dyker upp vid rättegångOm den tilltalade inte dyker upp vid rättegången ska rätten i första hand pröva om det är möjligt att avgöra målet utan den tilltalades närvaro (46 kap. 15 § RB). Det finns några förutsättningar som måste vara uppfyllda för att ett mål ska kunna avgöras utan den tilltalades närvaro. Saken ska bland annat kunna utredas tillfredsställande och det ska dessutom saknas anledning att utdöma annan påföljd än böter, högst sex månaders fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn eller en sådana påföljder i förening (46 kap. 15a § RB). Om det inte är möjligt att avgöra målet utan den tilltalades närvaro ska rätten ta ställning till om den tilltalade ska dömas att betala vite. Rätten ska också ta ställning till om den tilltalade ska hämtas till rätten eller häktas (46 kap. 15 § RB).Vad innebär detta för digOm det finns giltig anledning att inte närvara vid rättegång kan det tänkas att rättegången skjuts fram, utan att det kommer att innebära några påföljder för den tilltalade. Det är upp till rätten att avgöra om laga förfall föreligger och i allmänhet är det den som har påstått laga förfall som måste kunna bevisa för rätten att så är fallet. Om den tilltalade inte närvarar vid rättegång utan giltig ursäkt så kan det tänkas att målet avgörs utan den tilltalade om rätt förutsättningar föreligger. Rätten har annars rätt att döma den tilltalade att betala vite eller se till att den tilltalade hämtas till rätten. Rätten kan också ta ställning till om den tilltalade borde häktas. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att inkomma med fler frågor till Lawline om du har ytterligare funderingar.Med vänliga hälsningar,

Får polis beslagta alkohol från tonåring som denne har hittat?

2021-09-24 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Får en polisman beslagta alkohol från en sjuttonåring som hittat alkoholen i en buske?
Benjamin Lindholm |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Att bära på alkohol är inte olagligt, detta gäller även om en minderårig innehar alkoholdrycker. Om det finns anledning att anta att alkoholen som tonåringen bär bå har anskaffats olagligt genom t.ex langning så ska, enligt alkohollagens 12 kap. 1 §, dessa drycker då förverkas. Men då det här är fråga om alkohol som hittats i en buske finns det inga skäl till att anta att någon olaglig gärning ska ha inträffat. Beslagtagandet av alkoholen enligt de omständigheter du har angivit ska enligt min bedömning därför anses olovlig. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänliga hälsningar,

Tredskodom och återvinning

2021-09-19 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag har en tredskodom från 2013. Ett obetalt lån. Hade ingen aning förrän jag skulle söka ett jobb som jag inte fick pga av den. Har inget på belastningsregistret. Har precis avslutat en skuldsanering. Är ensamstående med barn, arbetslös. Vill jobba men detta sätter krokben för mig! Vad kan jag göra?
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det fråga om dispositiva tvistemål, dvs mål där förlikning är tillåten, kan rätten under vissa omständigheter meddela en s.k. tredskodom. En tredskodom kan meddelas av olika anledningar, men en vanlig situation är den att svaranden inte avgett något svaromål i enlighet med 42 kap. 7§ Rättegångsbalken (RB). För att bli meddelad en tredskodom på grund av detta förutsätts att domstolen meddelat svaranden om att detta kan komma att meddelas mot denne, 42 kap. 11§ RB. Av din bakgrundsinformation framgår inte anledningen bakom din tredskodom, men gemensamt för de lagar som reglerar omständigheterna där en sådan kan aktualiseras är att du ska bli informerad om att "tredskodom annars kan komma att meddelas". Ifall tredskodom meddelats har du rätt att ansöka om återvinning inom en månad från det att domen meddelats. Om återvinning däremot inte sökts står domen fast, 44 kap. 9§ RB.Du har uppgivit att du inte känt till tredskodomen vilket du borde gjort vidare som din återvinningsfrist har löpt ut. Det finns inte så mycket att göra i din situation, men om det är så att du faktiskt inte blivit informerad om att tredskodom kan komma att meddelas mot dig innan den meddelats kan detta utgöra ett rättegångsfel som jag råder dig att kontakta våra jurister om.Vad gäller att du blir nekad jobb pga. tredskodomen är detta något som är upp till arbetsgivaren att bestämma. Det är arbetsgivaren som bestämmer vem denne vill anställa och inte. De inskränkningar man kan angripa arbetsgivaren med är ifall denna skulle neka dig anställning utifrån någon av diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen. Detta blir inte aktuellt i ditt fall. Det enda jag kan råda är därför att fortsätta söka arbete hos olika arbetsgivare, alternativt kontakta Arbetsförmedlingen. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.

Stämningsansökan vid testamentsklander

2021-09-12 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag undrar om man måste skicka in 2 st. stämningsansökningar till tingsrätten om man ska klandra ett testamente där det finns 2 st. testamentstagare.//Henrik
Gustav Ottebo |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Enligt 7 kap. 3 § ärvdabalken (ÄB) kan en bröstarvinge påkalla jämkning av ett testamente om dennes rätt till laglott kränks genom testamentet. När tal är om "klander" åsyftas dock att man vill försöka ogiltigförklara ett testamente, jag förstår därmed din fråga som att det är din målsättning och utgår från att du är en bröstarvinge samt att det finns 2 st. testamentstagare utöver dig själv. Enligt 14 kap. 5 § ÄB ska den som vill klandra ett testamente väckta talan inom sex månader efter det att han delgavs testamentet. Klander kan ske om någon klandergrund är uppfylld, alla sådana klandergrunder framgår i 13 kap. ÄB. Det är bra att notera att den arvinge som godkänt testamentet anses förlora sin rätt att klandra det.Vad gäller själva stämningsansökan tillhandahålls en blankett som fungerar som en mall du kan utgå från där alla uppgifter rätten vill ha om omständigheterna kring fallet framgår, denna hittar du här. Det minimum av uppgifter som måste framgå i ansökan står att finna i 42 kap. 2 § rättegångsbalken (RB) och 33 kap. 1 § RB. Det finns inget hinder mot att en stämningsansökan skickas in där båda de andra arvingarnas uppgifter framgår, det krävs alltså inte att två separata stämningsansökningarMed vänlig hälsning,

Vad har högst rättskällevärde - rättspraxis eller förarbeten?

2021-09-04 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej. Kan hierarkin variera så att rättspraxis kan ha högre dignitet än förarbeten i vissa fall och tvärtom i andra fall? Tack.
Anahita Harati |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ja, hierarkin bland rättskällor kan variera. På vilket sätt hierarkin varierar, beror på - vilket stämmer överens med din formulering. I vissa fall kan rättspraxis ha ett högre värde som rättskälla än förarbeten. Det kan också vara tvärtom. Jag tänker börja med att klargöra vad begreppen du använder dig av innebär, för att sedan, mer utförligt, kunna besvara din fråga. Rättspraxis - ett samlingsbegrepp:Rättspraxis är ett samlingsbegrepp för avgöranden från olika instanser. Detta är viktigt att uppmärksamma, eftersom rättspraxis har olika värden som rättskällor beroende på var de kommer ifrån. Praxis från högsta instans (t.ex Högsta Domstolen eller Högsta Förvaltningsdomstolen) kallas prejudikat, och får ett så kallat prejudikatvärde. Ett prejudikat kan användas för att fylla ut "luckorna" när det saknas lagstiftning inom ett visst område. Som huvudregel ska det mycket till för att med rätta kunna avvika från ett prejudikat. Dock behöver inte alla avgöranden från högsta instans ha höga prejudikatvärden. Man ska t.ex utesluta att högsta instans, i nya avgöranden, gjort avsteg från lagtolkningar i vad som då blir ett gammalt prejudikat som man använder sig av. Man ska även vara försiktig med sidoanmärkningar som inte rör själva huvudfrågan i ett prejudikat, eftersom dessa enbart kan likställas med rättskällevärdet av juridisk litteratur. Prejudikatvärdet kan dessutom påverkas av vilken metod som högsta instans använt sig av för att komma fram till något. Man brukar tala om två olika metoder:1. Regelmetoden, som går ut på att högsta instans uttalar en rättsregel. T.ex i NJA 2008 s. 642, då Högsta Domstolen skriver att "det är en grundläggande avtalsrättslig princip att den som ej erhåller avtalad prestation, inte heller är skyldig att betala för denna". Denna generellt utformade rättsregel kommer andra domstolar kunna utgå ifrån och hänvisa till som en högt värderad rättskälla. _2. Med resultatmetoden tittar man istället på vad fallet specifikt handlar om. Man letar efter unika omständigheter i det enskilda fallet. Med denna metod utformas mer snäva rättsregler. En rättsregel inom ett prejudikat som sökts fram via resultatmetoden, blir ofta så snäv och specifik att dess relevans begränsas till det enskilda fallet. Detta påverkar värdet som rättskälla, eftersom det inte alls är säkert att domstolen skulle gjort samma bedömning om omständigheterna såg ut på ett annorlunda sätt._Man måste sammanfattningsvis ta hänsyn till vilken metod som domstolen använt sig av. Hänsyn ska även tas till tiden då prejudikatet skapades för att fastställa dess värde som rättskälla.Rättspraxis som inte kommer från högsta instans:Tingsrättens avgöranden, Hovrättens avgöranden, Förvaltningsrättens avgöranden, Kammarrättens avgöranden och olika myndighetsbeslut utgör exempel på rättspraxis som inte kommer från högsta instans. Praxis från dessa underinstanser har inget prejudicerande värde (dvs - de klassas som hierarkiskt underordnade de avgöranden som kommer från högsta instans).Exempel: ett avgörande från Högsta Domstolen väger tyngre än ett avgörande från Tingsrätten eller Hovrätten. Likhetsprincipen innebär att fall där de sakliga förutsättningarna ser ut på samma sätt, ska bedömas lika. Man kan därför fortsätta vägledas av praxis från underinstanser, så länge man är vaksam på ovan nämnda metoder, ser till att inte analogisera när det finns omständigheter inom avgörandet som inte motsvarar omständigheterna i fallet som man vill applicera rättskällan på, och dubbelkollar så ingen hierarkiskt överordnad rättskälla säger emot vad som framgår av domen. Förarbeten som rättskälla:Om ett avgörande strider mot vad som står i ett förarbete, blir hierarkin svår att fastställa. Om frågan som en underinstans tagit ställning till, senare omprövas av en högre instans, spelar underinstansens bedömning inte längre någon roll. Dock skulle förarbetena i det läget fortfarande kunna anses relevanta. Ett avgörande från en underinstans (som faller inom samlingsbegreppet "rättspraxis"), kan således inte anses ha ett högre rättskällevärde än ett förarbete. Däremot kan ett avgörande från en högsta instans (som också faller inom samlingsbegreppet "rättspraxis"), anses ha ett högre rättskällevärde än ett förarbete. Jag hoppas du fått svar på din fråga.Vid fler frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,