När får en hovrättsdom laga kraft?

2019-03-08 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |När finner hovrättsdom laga kraft
Daniel Sandström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag att gå in i rättegångsbalken(RB).En dom vinner laga kraft när den inte längre kan överklagas. En part som vill överklaga hovrättens dom kan överklaga inom fyra veckor från dagen då domen meddelades(RB 55:1). Gör parten inte det så vinner domen laga kraft efter denna tidpunkt.Om en part överklagar hovrättens dom till högsta domstolen(HD) vinner domen laga kraft när HD beslutar att inte meddela prövningstillstånd alternativt om HD meddelar prövningstillstånd den dag som HD meddelar domen. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Du är välkommen att höra av dig igen om du har ytterligare frågor eller vill ha något i svaret förtydligat.Vänligen,

Beslag fordon

2019-02-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Vad händer med ett fordon som polisen tagit i beslag pga av olovlig körning vid flera tillfällen? Har fått meddelande om att fordonet kan hämtas ut en viss dag men samtidigt fått uppgift om att det kan stå kvar tillsvidare. Kommer det en faktura på garageplats eller vad händer?
Victoria Rosscheree |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Så som jag har uppfattat din fråga handlar den om huruvida du kan få tillbaka dina saker som har tagits i beslag.Som huvudregel skall föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott eller vara avhänt någon genom brott eller förverkat på grund av brott får tas i beslag.Enligt 27 kap. RB för föremål, som i annat fall påträffas, får tas i beslag efter beslut av undersökningsledaren eller åklagaren. Vid fara i dröjsmål, får även utan sådant beslut åtgärden vidtas av polisman, om det inte är fråga om en försändelse som avses i 3 §.Verkställs beslag av någon annan än undersökningsledaren eller åklagaren och har denne inte beslutat beslaget, skall anmälan skyndsamt göras hos honom, som omedelbart skall pröva om beslaget skall bestå.För den som har blivit drabbad av beslaget kan denne begära omprövning av beslutet enligt RB 27:6, rätten skall då hålla förhandling om rätten till beslaget skall stå kvar eller inte. Om rätten bestämmer att beslaget skall stå kvar, skall åklagaren inom den utsatta tiden väcka åtal mot dig, enligt RB 27:7. Under denna tid bistår beslaget av fordon. Om åklagaren inte väckts åtal mot den misstänkte skall beslaget upphöra omedelbart, RB 27:8, efter detta beslag har upphört skall den misstänkte bli delgiven plats och tid för upphämtning av dennes föremål, RB 27:8a.Tidsfristen för hur länge ett föremål skall hållas i beslag framgår enligt 27:7 RB.Vid missnöje kan den som föremålet blivit beslagtaget av överklaga TR dom till HovR, detta måste ske skriftligen inom tre veckor från att beslutet meddelades, RB 52:1.Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du använda dig av någon av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här - Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Vänligen,

Beslag mobil

2019-02-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har blivit vittne till ett brott som jag inte ens hade begåtts pga att jag träffat den misstänkte häktade mannen senast innan han blev arresterad. Här polisen rätt att beslagta min mobiltelefon för att de anser att jag är ett vittne för att jag träffade honom efter att brottet begåtts? Detta skedde den 5 februari, har alltså varit utan telefon i över 20 dagar. Mvh Josefine Olsson
Victoria Rosscheree |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Så som jag har uppfattat din fråga handlar den om huruvida du kan få tillbaka dina saker som har tagits i beslag.Som huvudregel skall föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott eller vara avvänt någon genom brott eller förverkat på grund av brott får tas i beslag.Enligt 27 kap. RB för föremål, som i annat fall påträffas, får tas i beslag efter beslut av undersökningsledaren eller åklagaren. Vid fara i dröjsmål, får även utan sådant beslut åtgärden vidtas av polisman, om det inte är fråga om en försändelse som avses i 3 §.Verkställs beslag av någon annan än undersökningsledaren eller åklagaren och har denne inte beslutat beslaget, skall anmälan skyndsamt göras hos honom, som omedelbart skall pröva om beslaget skall bestå.För den som har blivit drabbad av beslaget kan denne begära omprövning av beslutet enligt RB 27:6, rätten skall då hålla förhandling om rätten till beslaget skall stå kvar eller inte. Om rätten bestämmer att beslaget skall stå kvar, skall åklagaren inom den utsatta tiden väcka åtal mot dig, enligt RB 27:7. Under denna tid bistår beslaget av medeln. Om åklagaren inte väckts åtal mot den misstänkte skall beslaget upphöra omedelbart, RB 27:8, efter detta beslag har upphört skall den misstänkte bli delgiven plats och tid för upphämtning av dennes föremål, RB 27:8a.Tidsfristen för hur länge ett föremål skall hållas i beslag framgår enligt 27:7 RB.Vid missnöje kan den som föremålet blivit beslagtaget av överklaga TR dom till HovR, detta måste ske skriftligen inom tre veckor från att beslutet meddelades, RB 52:1.Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du använda dig av någon av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här - Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Vänligen,

Har jag rätt att bli underrättad om beslag och husrannsakan?

2019-02-23 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Min pojkvän har blivit gripen och sitter häktad, vid gripandet hade han min hemnyckel på sig, så jag åkte på en husrannsakan. Min fråga är, jag har noterat att det saknas en del grejer, får polisen beslagta saker ur min lägenhet utan att informera mig om det? Fick inte ens veta att dom varit här, ingen lapp eller så, jag såg det själv med egna ögon och fick sedan ringa dom för att få infon.
Hashim Mohammed Ritha |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag ska börja med att redogöra för vad som gäller vid husrannsakan och övergår i slutet till beslagsreglerna.En husrannsakan ska vara behövlig och proportionerligNär myndigheter gör ingrepp mot enskilda gäller i allmänhet två principer som kallas behovsprincipen och proportionalitetsprincipen. Behovsprincipen innebär att ett ingrepp endast får göras om det behövs för att uppnå ett visst ändamål. Proportionalitetsprincipen innebär att ingreppet dessutom måste stå i rimlig proportion till det intrång eller den kränkning som det innebär mot den enskilde.Behovs- och proportionalitetsprinciperna framgår uttryckligen av lagtexten i 28 kap. Rättegångsbalken(RB). Där står nämligen att en husrannsakan endast får beslutas om skälen för åtgärden uppväger de men som åtgärden innebär för motstående intressen (28 kap. 3 a § RB). När en husrannsakan vidtas får inte heller myndigheten orsaka skada eller olägenheter utöver vad som är oundgängligen nödvändigt. Dessutom ska en husrannsakan alltid ske på dagtid, såvida inte det finns särskilda skäl att genomföra den nattetid (28 kap. 6 § RB).Myndigheten får "stöka till", men måste i regel ersätta skadorBehovs- och proportionalitetsprinciperna innebär att myndigheten inte får "stöka till" mer än nödvändigt vid en husrannsakan. Utöver detta finns dock inga formella begränsningar. Det finns inte heller någon bestämmelse som uttryckligen anger att myndigheten ska städa upp efter sig, men om dörrar eller lås har brutits ska myndigheten åter tillsluta dem på lämpligt sätt (28 kap. 6 § RB).Skador som orsakas vid en husrannsakan ska i regel ersättas av staten, såvida inte den skadelidande har betett sig på ett sådant sätt att det var påkallat att använda det våld som orsakat skadan. Det framgår av en separat lag (8 § lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder). Den som vill kräva ersättning kan vända sig till Justitiekanslern med ett skadeståndsanspråk.En husrannsakan kan inte vara hemlig, utom i undantagsfallOm någon är hemma när en husrannsakan vidtas ska den personen få möjlighet att övervaka åtgärden, samt att tillkalla ett vittne. Om ingen är hemma, ska myndigheten lämna en underrättelse så snart det kan ske utan men för utredningen (28 kap. 7 § RB). Myndigheten måste dessutom föra protokoll över åtgärden och dokumentera vad som har förekommit. På begäran av den som husrannsakan vidtagits hos ska myndigheten lämna ett bevis, som även ska ange vilken brottsmisstanke det var som låg till grund för åtgärden (28 kap. 9 § RB).Underrättelse om beslag ska ske utan dröjsmålNär polisen genomför en husrannsakan har de rätt att beslagta föremål, enligt 27 kap. 4§ RB. I 27 kap. 11§ framgår även att när föremål beslagtas, ska personen vars föremål beslagtagits eller husrannsakan skedd hos, underrättas utan dröjsmål.Avslutande råd och kommentarerSom du kanske märker finns en diskrepans mellan när underrättelse ska ske för husrannsakan och för beslag. För beslag, måste underrättelse ske utan dröjsmål, dvs. relativt nära efter dagen för beslaget. För denna regel finns inget undantag. Polisen borde alltså ha underrättat dig. Jag vet dock inte hur tidigt efter husrannsakan du kontaktat dem. Det kan helt enkelt vara så att de inte hann ta kontakt med dig, innan du tog kontakt med dem.För husrannsakan, ska upplysning lämnas så snart det kan ske om det är utan men för utredningen. Alltså, polisen kan välja att inte lämna någon underrättelse om husrannsakan i det fallet de anser att det är till skada för brottsutredningen. Huvudregeln är dock att de underrättar om husrannsakan inom rimlig tid, dvs. möjligtvis inom några dagar.Jag hoppas att mitt svar är till någon hjälp. Om du har några fler funderingar är du välkommen att återkomma med en ny fråga, eller skriva i kommentarsfältet.Vänligen,

Beslag dator

2019-02-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Min son blev anmäld för våldtäkt., dom fastställd med skadestånd utbetalat till motparten...Efter detta skrev jag en kommentar till henne på Instagram...där Hon presenterar sig själv som att "bättre vara en stor fitta än att ha en.."(,Det är hennes presentation till allmänheten.)Jag skrev till henne "Du kanske har både och ?."Som ett meddelande som bara hon själv kunde se..Men nu min fråga..Är det rimligt att bli drabbad av husrannsakan, och få alla media beslagtagtagna utifrån detta ,vilket skedde.Jag har ALDRIG i mitt liv känt mig så kränkt.,...Inget mer hittades i mina beslagtagna saker.Tillägg..jag är ostraffad ,57 år och skött mig i mitt liv.Rimligheten i detta..??Mvh..Carina egonsson
Victoria Rosscheree |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Så som jag har uppfattat din fråga handlar den om huruvida du kan få tillbaka dina saker som har tagits i beslag.Som huvudregel skall föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott eller vara avhänt någon genom brott eller förverkat på grund av brott får tas i beslag.Enligt 27 kap. RB för föremål, som i annat fall påträffas, får tas i beslag efter beslut av undersökningsledaren eller åklagaren. Vid fara i dröjsmål, får även utan sådant beslut åtgärden vidtas av polisman, om det inte är fråga om en försändelse som avses i 3 §.Verkställs beslag av någon annan än undersökningsledaren eller åklagaren och har denne inte beslutat beslaget, skall anmälan skyndsamt göras hos honom, som omedelbart skall pröva om beslaget skall bestå.För den som har blivit drabbad av beslaget kan denne begära omprövning av beslutet enligt RB 27:6, rätten skall då hålla förhandling om rätten till beslaget skall stå kvar eller inte. Om rätten bestämmer att beslaget skall stå kvar, skall åklagaren inom den utsatta tiden väcka åtal mot dig, enligt RB 27:7. Under denna tid bistår beslaget av medeln. Om åklagaren inte väckts åtal mot den misstänkte skall beslaget upphöra omedelbart, RB 27:8, efter detta beslag har upphört skall den misstänkte bli delgiven plats och tid för upphämtning av dennes föremål, RB 27:8a.Tidsfristen för hur länge ett föremål skall hållas i beslag framgår enligt 27:7 RB.Vid missnöje kan den som föremålet blivit beslagtaget av överklaga TR dom till HovR, detta måste ske skriftligen inom tre veckor från att beslutet meddelades, RB 52:1.Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du använda dig av någon av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här - Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Vänligen,

Beslag föremål

2019-02-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Har blivit dömd för ett brott, där åklagaren yrkade på att beslagna föremål skulle förverkas. Däremot gick inte domstolen på åklagarens bana och har skrivit i domslutet att beslagen hävs med beslagsnummer. Var hos polisen tidigare idag och hadde med mig domslutet från tingsrätten. Trots detta vägrade dom lämna ut beslagtagen ägendom. Får dom göra så?
Victoria Rosscheree |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Så som jag har uppfattat din fråga handlar den om huruvida du kan få tillbaka dina saker som har tagits i beslag.Som huvudregel skall föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott eller vara avhänt någon genom brott eller förverkat på grund av brott får tas i beslag.Enligt 27 kap. RB för föremål, som i annat fall påträffas, får tas i beslag efter beslut av undersökningsledaren eller åklagaren. Vid fara i dröjsmål, får även utan sådant beslut åtgärden vidtas av polisman, om det inte är fråga om en försändelse som avses i 3 §.Verkställs beslag av någon annan än undersökningsledaren eller åklagaren och har denne inte beslutat beslaget, skall anmälan skyndsamt göras hos honom, som omedelbart skall pröva om beslaget skall bestå.För den som har blivit drabbad av beslaget kan denne begära omprövning av beslutet enligt RB 27:6, rätten skall då hålla förhandling om rätten till beslaget skall stå kvar eller inte. Om rätten bestämmer att beslaget skall stå kvar, skall åklagaren inom den utsatta tiden väcka åtal mot dig, enligt RB 27:7. Under denna tid bistår beslaget av föremålen. Om åklagaren inte väckts åtal mot den misstänkte skall beslaget upphöra omedelbart, RB 27:8, efter detta beslag har upphört skall den misstänkte bli delgiven plats och tid för upphämtning av dennes föremål, RB 27:8a.Tidsfristen för hur länge ett föremål skall hållas i beslag framgår enligt 27:7 RB.Vid missnöje kan den som föremålet blivit beslagtaget av överklaga TR dom till HovR, detta måste ske skriftligen inom tre veckor från att beslutet meddelades, RB 52:1.Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du använda dig av någon av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här - Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Vänligen,

Vad kan man göra när åklagaren lägger ner anmälan?

2019-02-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag behöver lite hjälp med hur ja ska göra.Gjorde en anmälan om misshandel och den blev nerlagd. Sen några dagar efter misshandeln gjorde jag en ny anmälan på samma person då han ringde å hotade mig, han sa med ord att detta va ett hot, i samma samtal erkände han att han misshandla mig. Hade det samtalet inspelat som polisen även fick höra. Blev kallad på förhör och sedan några dagar senare så vart den anmälan nerlagd med.Hur ska jag göra? Känns inte som rättvisan är skippad.
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag känner sympati för din situation och kan förstå frustrationen som du känner när det verkar som att rättsstaten sviker en. Därför ska jag göra vad jag kan för att din situation ska bli något bättre. Som jag ser det finns flera alternativ för att du ska få upprättelse. Jag kommer att gå igenom vart och ett av dem och försöka förklara vad de innebär och vad som skiljer dem åt. Omprövning av beslutet att lägga ner förundersökningenVad du kan börja med att göra är att begära att beslutet om att lägga ner förundersökning omprövas. Detta gör du genom att skicka in begäran till antingen polis- eller åklagarmyndigheten. Det finns inga formkrav för hur begäran måste se ut. Däremot ska du tydligt motivera varför du anser att beslutet ska omprövas. Kanske når du framgång genom detta och åklagaren väljer att följa upp din anmälan och väcka åtal. Enskilt åtalOm inte åklagaren väljer att väcka åtal har du möjlighet att göra det istället genom ett enskilt åtal. Detta enligt 20 kap 8 § första stycket rättegångsbalken (hädanefter RB). För att väcka ett sådant åtal på egen hand måste du skicka en skriftlig stämningsansökan till tingsrätten enligt 47 kap 1 § RB. Vad som ska finnas med i stämningsansökan och hur rättegången går till följer av 47 kap RB. Detta kan givetvis vara en komplicerad process och jag råder dig därför att ta kontakt med ett juridiskt ombud om det skulle vara så att du funderar på att väcka enskilt åtal. Jag vill även uppmärksamma att rättegångskostnaderna vid enskilda åtal är reglerat på samma sätt som ett civilmål (genom att 31 kap 11 § hänvisar till 18 kap). Det vill säga; huvudregeln är att den part som förlorar målet står för sina egna och motpartens rättegångskostnader (18 kap 1 § RB). Det kan därför bli dyrt om du skulle förlora målet. Civilprocess i form av en skadeståndstalanOm du inte vill väcka enskilt åtal kan du istället välja att väcka en civilrättslig skadeståndstalan mot personen. En sådan talan skulle innebära flera skillnader:BevisningI ett enskilt åtal tillämpas samma bevisbörda- och beviskravsregler som i vanliga brottsmål där åklagaren åtalar. Det skulle innebära att du som målsägande har full bevisbörda för att visa att ett brott har begåtts. Beviskravet är här "utom rimligt tvivel" för att få personen dömd. Det är det högsta beviskravet i svensk rätt och mycket gedigen bevisning skulle krävas för en fällande dom. Däremot, i ett civilmål har du förvisso fortfarande bevisbördan för det du berättar i rätten. Du måste styrka att handlingen (brottet) har skett och att du lidit skada. Men beviskravet är här istället att du måste "styrka" händelsen och skadan, vilket är ett betydligt lägre beviskrav och sannolikheten att vinna framgång med din talan är större. RättegångskostnaderEn civilprocess av detta slag skulle kunna innebära skillnad för dig avseende rättegångskostnader. Detta om du kräver skadestånd som understiger halva prisbasbeloppet (46 500 kronor 2019), det vill säga 23 250 kronor. Om det inte gör det kommer huvudregeln i 18 kap 1 § RB att gälla. Vad som händer då är att du driver ett förenklat tvistemål (1 kap 3d § RB). Det du skulle behöva betala i form av rättegångskostnader om du förlorar målet är: Dels dina egna rättegångskostnader men i övrigt:*Rättslig rådgivning för din motpart, men bara under en timme vid ett tillfälle för varje instans,*ansökningsavgift eller tilläggsavgift, *resa och uppehälle för en part eller ställföreträdare i samband med sammanträde eller, om personlig inställelse inte föreskrivits, *resa och uppehälle för ombud, *vittnesbevisning, *översättning av handlingar.Alltså skulle rättegångskostnaderna om du förlorar ett förenklat tvistemål vara betydligt mindre än om du förlorar ett enskilt åtal eller ett vanligt civilmål. En civilrättslig skadeståndstalan skulle inte kunna leda till att personen fälls för brotten (vilket dels är anledningen att beviskravet är lägre), men personen skulle kunna krävas på skadestånd för den skada du lidit.Ersättning som du har rätt att krävaOm du har lidit personskada på grund av misshandeln så har du enligt 5 kap 1 § skadeståndslagen (hädanefter SkL) rätt att kräva ersättning för:* sjukhuskostnader och andra kostnader. * inkomstförlust* sveda och värkersättning samt ersättning för lyte eller bestående men. Däremot har du utövar ersättning för personskadorna också rätt till kränkningsersättning (2 kap 3 § SkL). Detta för både misshandeln och olaga hotet. Kränkningsersättning för misshandelEnligt praxis som sammanställs av brottsoffermyndigheten ligger kränkningsersättningen för misshandel av normalgraden vanligen på ett belopp mellan 5 000 och 15 000 kronor. Hur mycket du kan få i kränkningsersättning beror helt på kränkningens karaktär, brottets tidsmässiga förlopp, våldets karaktär och om tillhyggen har använts. Det är därför svårt för mig att avgöra vilken kränkningsersättning du är berättigad. Kränkningsersättning för olaga hotPraxis tyder på att ett verbalt olaga hot leder till berättigad kränkningsersättning om 5 000 kronor. KravbrevI ett försök att få skadestånd utan att gå till domstol kan du alltid rikta ett kravbrev mot personen, i vilket du begär ekonomisk ersättning för de skador du har lidit. I kravbrevet kan du lägga till att i det fall personen inte betalar kommer du ta målet vidare till domstol. Förvisso finns det inga garantier för att personen över huvud taget svarar och inte minst betalar. Däremot kan det vara värt ett försök för att få ekonomisk kompensation. SlutsatsDu har flera alternativ för att få upprättelse. Försök först få förundersökningen att upptas igen genom att begära omprövning av beslutet. Om inte det görs kan du antingen väcka enskilt åtal eller en civilprocess. Huruvida civilprocessen skulle klassas som ett förenklat tvistemål (som skulle innebära lägre rättegångskostnader om du förlorade) beror på om skadeståndet du begär är mindre än 23 250 kronor. Med tanke på min redogörelse om kränkningsersättning och att jag inte vet hur mycket du lidit i personskada är det fråga om gränsfall för om detta hade blivit ett förenklat tvistemål. Den främsta skillnaden mellan ett enskilt åtal och en civilprocess är att i det förstnämnda skulle personen kunna bli dömd för brotten och förpliktigas att betala skadestånd till dig. I en civilprocess kan bara personen förpliktigas att betala skadestånd. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp!Om du har fler frågor är du välkommen att kontakta oss igen. Med vänliga hälsningar,

Försök till inbrott av polis

2019-02-23 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag har ett litet hus. Blir meddelad av en person att det varit försök till inbrott i huset.jag kontaktar mitt försäkringsbolag som bemöter mig korrekt och meddelar att de skall skicka ett byggföretag för att åtgärda de akuta skadorna.Nu kommer det som blir obehagligt...Polisen ringer mig och säger att de var de som gjort försök till inbrott i huset.de uppgav ingen orsak till detta. De talade om för mig att jag få stå för reparationskostnaden själv, "det mest troliga är att du inte får ersättning från oss"säger polisen och fortsätter "du kan alltid polisanmäla oss".allt detta från polisen som uppgav sitt namn, mm..Min fråga borde inte polisen kontaktat mig innan de gjorde försök till inbrott?Har polisen så stora befogenheter att göra vad son helst.Jag är 70 år aldrig varit i klammeri med rättvisan, arbetar och försörjer mig..Tacksam för en juridisk synpunkt.
Hashim Mohammed Ritha |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att polisen försökt göra inbrott i ditt hus. Jag uppfattar det då som att polisen velat genomföra en husrannsakan i ditt hus. Därför kommer jag ned redogöra för vad som gäller vid husrannsakan.Vad är en husrannsakan?De regler som gäller för husrannsakan hittar man i huvudsak i 28 kap. rättegångsbalken (RB). En husrannsakan kan vidtas antingen för att leta efter bevis eller föremål som har betydelse för utredningen av ett brott som kan ge fängelsestraff (28 kap. 1 § RB), eller för att leta efter någon som ska frihetsberövas (28 kap. 2 § RB). En husrannsakan som vidtas för att leta efter bevis eller föremål kallas reell husrannsakan och en husrannsakan som vidtas för att leta efter en person kallas personell husrannsakan. En personell husrannsakan får bara vidtas om det finns synnerlig anledning att anta att den sökte personen uppehåller sig på platsen.En husrannsakan ska vara behövlig och proportionerligNär myndigheter gör ingrepp mot enskilda gäller i allmänhet två principer som kallas behovsprincipen och proportionalitetsprincipen. Behovsprincipen innebär att ett ingrepp endast får göras om det behövs för att uppnå ett vist ändamål. Proportionalitetsprincipen innebär att ingreppet dessutom måste stå i rimlig proportion till det intrång eller den kränkning som det innebär mot den enskilde.Behovs- och proportionalitetsprinciperna framgår uttryckligen av lagtexten i 28 kap. RB. Där står nämligen att en husrannsakan endast får beslutas om skälen för åtgärden uppväger de men som åtgärden innebär för motstående intressen (28 kap. 3 a § RB). När en husrannsakan vidtas får inte heller myndigheten orsaka skada eller olägenheter utöver vad som är oundgängligen nödvändigt. Dessutom ska en husrannsakan alltid ske på dagtid, såvida inte det finns särskilda skäl att genomföra den nattetid (28 kap. 6 § RB).Myndigheten får "stöka till", men måste i regel ersätta skadorBehovs- och proportionalitetsprinciperna innebär att myndigheten inte får "stöka till" mer än nödvändigt vid en husrannsakan. Utöver detta finns dock inga formella begränsningar. Det finns inte heller någon bestämmelse som uttryckligen anger att myndigheten ska städa upp efter sig, men om dörrar eller lås har brutits ska myndigheten åter tillsluta dem på lämpligt sätt (28 kap. 6 § RB).Skador som orsakas vid en husrannsakan ska i regel ersättas av staten, såvida inte den skadelidande har betett sig på ett sådant sätt att det var påkallat att använda det våld som orsakat skadan. Det framgår av en separat lag (8 § lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder). Den som vill kräva ersättning kan vända sig till Justitiekanslern med ett skadeståndsanspråk.En husrannsakan kan inte vara hemligOm någon är hemma när en husrannsakan vidtas ska den personen få möjlighet att övervaka åtgärden, samt att tillkalla ett vittne. Om ingen är hemma, ska myndigheten lämna en underrättelse så snart det kan ske utan men för utredningen (28 kap. 7 § RB). Myndigheten måste dessutom föra protokoll över åtgärden och dokumentera vad som har förekommit (27§ Polislagen, och 28 kap. 9 § RB). På begäran av den som husrannsakan vidtagits hos ska myndigheten lämna ett bevis, som även ska ange vilken brottsmisstanke det var som låg till grund för åtgärden (28 kap. 9 § RB).Det finns inget krav på underrättelse om husrannsakan innan den genomförsPolisen behöver inte underrätta husägaren eller de boende om att en husrannsakan kommer genomföras. Det skulle helt enkelt underminera syftet med en husrannsakan, nämligen att överraska och beslagta bevis. Det är enbart efteråt som de behöver upplysa.Avslutande råd och kommentarerMitt råd till dig är att först och främst att kontakta polisen och begära att få veta vilken brottsmisstanke som ligger till grund för deras beslut om husrannsakan. Ifall de vägrar samarbeta bör du upprätta en polisanmälan.I fråga om ersättning för dörren kan du vända till Justitiekanslern (JK) för att kräva ersättning. Du kan läsa mer om hur du skickar ett sådant krav på deras hemsida.Jag hoppas att mitt svar är till någon hjälp. Om du har några fler funderingar är du välkommen att skriva i kommentarsfältet eller skicka in en ny fråga.Vänligen,