Stadfäst förlikning

2018-06-13 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Vad betyder det när man ingår Stadsfäste med förlikning?
Tora Odin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.När parter i ett tvistemål ingår förlikning med hjälp av domstolen kan domaren därefter på parternas begäran stadfästa förlikningen genom dom, 17 kap 6 § rättegångsbalken. En förlikning som blir stadfäst får s k rättskraft, vilket innebär att den aktuella tvisten inte kan tas upp till prövning på nytt, utan tvisten är slutligt avgjord. I praktiken innebär detta att en stadfäst förlikning kan användas som exekutionstitel, vilket innebär att den går att begära verkställd hos Kronofogdemyndigheten. I och med att domen får status som en dom blir den även offentlig och möjlig för allmänheten att ta del av. Hoppas att du fick svar på din fråga. Vänligen,

Har vårdnadshavare rätt att närvara vid förhör med barn?

2018-06-08 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |om polisen vill förhöra mitt barn - under 18 år gamal - ska de upplysa mig - vårdnadshavare - och då ska jag kunna vara med ?
Viktoria Tomsson |Hej,I detta fall beror svaret bland annat på typen av förhör. Du har vidare angivit att barnet är under 18 år, men frågan är om barnet är över 15 år? Reglerna ser nämligen lite olika ut beroende på vilken åldersgräns ditt barn uppnått. I detta fall förutsätter jag att barnet är över 15 år men under 18 år. Återkom gärna om så inte är fallet.Generella bestämmelser om förhör med barnI lagen stadgas att förhör med någon som är under 18 år och som är misstänkt för brott, målsägande eller vittne, skall planeras och verkställas så att det inte uppkommer fara för att den som förhörs tar skada. Särskild varsamhet bör iakttas om förhöret rör sexuallivet. Det bör noga tillses att uppseende inte väcks kring förhöret. Detta får inte göras mer ingående än omständigheterna kräver. Förhör får heller inte äga rum fler gånger än som är nödvändigt med hänsyn till utredningens art och barnets bästa (17 § Förundersökningskungörelsen (FÖK). Förhör med någon som är under 18 år bör vidare hållas av en person med särskild kompetens för uppgiften (18 § FÖK). När själva förhöret hålls bör alltså åklagaren vara närvarande, utöver förhörsledaren, och möjligtvis någon med särskild sakkunskap i barn- eller förhörspsykologi.Vårdnadshavarens närvaroVad gäller vårdnadshavarens närvaro och roll i rättsprocessen för barn under 18 år, då barnet är misstänkt för brott, tillämpas lagen om unga lagöverträdare (LUL). Här anges att, vårdnadshavare omedelbart ska underrättas om samt kallas till den unges förhör, under förutsättning att det inte föreligger särskilda omständighe­ter som talar emot detta (5 § LUL). Kallelsen är inte tvingande och leder inte till sanktioner gentemot vårdnadshavare som inte infinner sig, utan är mest informationsgivande (prop. 1994/95:12 samt Bring & Diesen 2009).Även om vårdnadshavaren fått en kallelse till förhör och inställer sig till detta innebär det inte att denne ska eller har rätt att närvara vid själva förhöret (jfr. med 23 kap. 10 § rättegångsbalken). Om det finns särskilda skäl kan vårdnadshavaren lämnas utanför förhöret. Detta kan ske om närvaron är till men för utredningen (exempelvis om förhör måste hållas omedelbart och vårdnadshavare inte kan nås) eller om det föreligger andra särskilda skäl, exempelvis att polisen kan befara att den unge blir mindre meddelsam om vårdnadshavaren närva­rar. Detta gäller för alla typer av förhör med barn./Vänligen,

Förenklad delgivning och/eller delgivning av misstanke om brott ifall där den misstänktes identitet är okänd

2018-05-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Säg att jag polisen hittar 0,5gram cannabis i min ficka och jag inte har legitimation får han ge mig förenklad delgivning ändå?
Linn Östman |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga Jag förstår din fråga som så att du eventuellt funderar kring under vilka förutsättningar som en myndighet (i detta fall Polismyndigheten) kan använda sig av en så kallad förenklad delgivning eller eventuellt om en polisman får delge någon misstanke för brott då den misstänktes identitet är okänd. I din fråga är det delvis ospecifikt vilken situation du syftar på. Det framgår inte riktigt vad du menar med förenklad delgivning och jag misstänker att du menar något annat med din fråga än vad en förenklad delgivning, juridiskt sett, faktiskt innebär. Därför har jag valt att redogöra för två typer av svar. Förenklad delgivning Frågor om delgivning regleras i delgivningslagen (DelgL) och 33 kap. i rättegångsbalken (RB). Juridiskt sett innebär en förenklad delgivning att en myndighet först skickar den handling som ska delges och nästa arbetsdag skickar ett kontrollmeddelande om att det första brevet har skickats. För att vara säker på att delgivningsmottagaren får avsedd information skickar myndigheten alltså två brev. Vid förenklad delgivning behöver mottagaren inte skicka in något bevis på att handlingen har mottagits.Breven skickas till delgivningsmottagarens senast kända adress. Härav är det nödvändigt att delgivningsmottagarens identitet är känd för polismannen men det finns inget som tyder på att polismannen begår något tjänstefel genom att använda sig av förenklad delgivning utan att delgivningsmottagaren uppvisat legitimation. En förutsättning för att använda förenklad delgivning är att delgivningsmottagaren har fått information om att delgivningssättet kan komma att användas. Information om förenklad delgivning lämnas vanligen av myndigheten i samband med att ett mål eller ärende inleds. I brottmål kan informationen även lämnas av en polisman vid ett personligt sammanträffande redan innan målet tas upp i domstol. Delgivningsmottagaren anses delgiven när två veckor har förflutit från det att handlingen skickades. (22-26 §§ DelgL och 33 kap. 6 § RB). Delge misstanke om brott då den misstänktes identitet är okänd Frågor om detta regleras i rättegångsbalken (RB) och polislagen (PolisL). Om den som misstänks för ett brott är okänd får han/hon anhållas oberoende av brottets beskaffenhet. Men eftersom att det i svensk rätt inte föreskrivs någon skyldighet att medföra legitimation kan den omständigheten att den misstänkte inte kan legitimera sig på ett tillfredställande sätt inte ensamt läggas till grund för ett beslut om frihetsberövande. Frihetsberövandet syftar i dessa fall till att framtvinga identitetsuppgifter och detta kan aktualiseras om den misstänkte trots försök inte kan identifieras och vägar att medverka till att identiteten klarläggs. Tillämpningen av detta ska dock ske återhållsamt med hänsyn till brottets allvar.(24 kap. 6 § RB och 14 § PolisL).Oavsett om din identitet är känd för polisen eller inte så ser jag inga hinder mot att du skulle kunna delges misstanke om brott. Om du har fler frågor är du välkommen att höra av dig till Lawline igen! Med vänlig hälsning,

Klagan över domvilla

2018-05-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Vad är en domvilla?Om jag lämnar in en domvillavem utreder den?
Beatrice Schütt |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Domvilla innebär att domstolen begått ett grovt rättegångsfel. Klagan över domvilla kan användas när en dom inte längre kan överklagas ordinärt, alltså när överklagandetiden gått ut och domen vunnit laga kraft. Ett grovt rättegångsfel, eller domvilla, kan enligt 59 kap 1 § Rättegångsbalken bestå i att domstolen tagit upp ett mål trots att ett rättegångshinder förelegat. Ett rättegångshinder är till exempel att saken redan prövats av domstol. Vidare kan ett rättegångsfel föreligga om dom givits mot någon som inte har varit rätteligen stämd eller inte varit part i målet. Det kan också vara rättegångsfel om domen som givits är så oklar och ofullständig att det inte går att utläsa hur rätten dömt i saken. Till sist kan ett rättegångsfel föreligga om det förekommit något annat fel som kan antas ha inverkat på målets utgång. Det kan till exempel vara om rätten åsidosatt en omröstningsregel enligt 16 kap Rättegångsbalken eller när domstolen underlåtit att hålla huvudförhandling fast det har varit påkallat enligt till exempel 42 kap 18 § Rättegångsbalken. Klagan över domvilla lämnas in till hovrätten om det är tingsrätten som avgjort målet som man vill klaga över, och i andra fall lämnas klagan in till Högsta domstolen enligt 59 kap 2 § Rättegångsbalken. Då prövar hovrätten respektive Högsta domstolen den skrivelse som har lämnats in och avgör sedan om domvilla förelegat. Om rätten kommer fram till att domvilla har förelegat ska domen undanröjas enligt 59 kap 1 § 1 st Rättegångsbalken. Då kommer saken att prövas på nytt.Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Husrannsakan m.m.

2018-06-11 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Polisen har gjort husrannsakan hemma hos mig pågrund av en annan inneboende, jag var inte misstänkt för något men inneboenden hade också tillgång till mitt rum så de letade även där.I mitt rum hittade dem mina sparpengar ca 15.000 i kontanter som de har tagit samt 17 knogjärn och 10 "tazers" i en låda som jag tänkte göra ett konstverk emot våldet med, min fråga är om de har rätt att ta dessa saker och varför? Samt om de kan anklaga mig för något? Att tillägga är att jag just nu är 17 år gammal och ostraffad.Tacksam för svar!
Emma Liberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tänkte först berätta lite allmänt om husrannsakan för att sedan besvara dina frågor. Allmänt om husrannsakan Först kan sägas att regler om husrannsakan finns i 28 kap rättegångsbalken.För att göra en husrannsakan måste det finnas anledning att anta att ett brott har begåtts. Det kan dock inte vara vilket brott som helst utan det krävs att fängelse finns i straffskalan för det brott som man misstänker har begåtts.Syftet med en husrannsakan ska vara att leta efter föremål som kan tas i beslag. Det kan till exempel vara föremål som kan antas ha betydelse för utredningen av brottet eller föremål som är en del av brottslig verksamhet.Husrannsakan får göras hos personen som är misstänkt för brottet. Husrannsakan får också göras hos en person som inte är misstänkt om det finns synnerlig anledning att anta att man kommer finna föremål som kan tas i beslag eller att man kommer finna föremål som är en del av brottslig verksamhet.Hade polisen rätt att ta dessa saker och varför?Det är svårt att svara på eftersom att jag inte vet alla omständigheter och inte heller vilket brott den inneboende är misstänkt för. Det som går att säga är att om dina saker kan antas vara bevis i polisutredningen gällande om den inneboende har begått brott eller om föremålen kan antas vara en del av brottslig verksamhet så har polisen rätt att ta dessa föremål.Kan polisen anklaga dig för något?Jag tänkte här gå igenom vad som gäller för innehav av knogjärn och "tazers". Det finns regler om knogjärn i lagen om knivar och andra farliga föremål. I lagen står att knogjärn inte får överlåtas till personer under 21 år. Detta innebär att den som sålt eller gett knogjärnen till dig har begått ett brott. Det är också olagligt att vara under 21 år och köpa eller motta ett knogjärn. Eftersom att du är under 21 år är alltså innehavet av knogjärnen ett brott mot lagen om knivar och andra farliga föremål.Det finns regler om "tazers" i vapenlagen. I lagen står det att man inte får inneha en anordning som kan bäras i handen och är avsedd att med elektrisk ström bedöva människor eller tillfoga dem smärta om man inte har tillstånd. Det är alltså ett brott mot vapenlagen att inneha en "tazer" utan tillstånd.Det korta svaret på din fråga är alltså att det är ett brott att inneha knogjärn och "tazers" så det finns en risk att polisen kontaktar dig eller dina vårdnadshavare angående detta.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Överklagande och förbudet mot reformatio in pejus

2018-06-03 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag blev tagen för brott mot knivlagen då jag hade mina arbetsbyxor på mig och skulle bara möta upp en vän på en restaurang, fick En böter på 11300kr för sax & kniv, innan Frågade dom mig hur mycket jag tjäna & jag tjänar runt 16000, Har en hyra på 8000, går det att överklaga till lägre böter eller bli frikänd helt?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga aktualiserar huvudsakligen rättegångsbalken (RB). Jag tolkar din fråga som att du i en tingsrättsdom ålagts böter som straff.Enligt 49 kap. 1 § RB får en tingsrätts dom som huvudregel överklagas. Enligt min uppfattning aktualiseras sannolikt inte undantag i ditt fall. Du har med andra ord möjlighet att överklaga tingsrättens dom om du gör detta inom tre veckor från domens meddelande. Skulle du överklaga är det relevant att påpeka att det enligt 51 kap. 25 § RB råder ett förbud mot så kallad reformatio in pejus, ungefär "förändring till det sämre". Detta innebär att hovrätten, om ditt fall tas upp, kommer vara bunden av tingsrättens dom och inte kunna ådöma dig en strängare påföljd. Du får alltså som huvudregel aldrig missgynnas av att överklaga; i ditt exempel skulle du alltså enbart kunna få lägre böter eller frias helt. Det är dock värt att notera att ytterligare process medför ökade rättegångskostnader.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Subpoena från amerikansk domstol

2018-05-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Kan man bli kallad till domstol eller förhör i USA om man är svensk medborgare?Dvs om man fått ett subpoena i ett civilrättsmål via email med en bifogad fil samt ett bifogat lösenord för att öppna dokumentet offline.? Kan ju vara spammejl som sagt oxå men såg väldigt formellt ut i emailavsändare etc.Nu råkade jag ju läsa mailet & nyfiken som man var försökte öppna filen, men den gick inte öppna ändå eftersom jag inte hade windowsdator.Man blir ju lite nojig på sånt här helt enkelt bara.Tack på förhand.
Joakim Karlsson |Hej och tack på din fråga. Som jag förstår subpoenas så är det ett föreläggande att inställa sig inför domstol som kan förenas med vite. Medan man visserligen kan stämma utländska personer, företag och myndigheter, är det inte möjligt för exempelvis en amerikansk myndighet att effektivt begära vite från svenska medborgare i Sverige. Det här följer av att ett lands jurisdiktion är begränsat till att kunna verka inom det egna landets gränser eller för dess egna medborgare. Det föreligger ju dock inget rättsligt hinder från att bara sända dokumentet i sig till svenska medborgare, trots att det inte får någon rättslig följdverkning. I mina öron låter det dock väldigt märkligt, särskilt att det skulle ske över e-post. Utan att ha någon närmare kunskap om amerikansk juridik, är min uppfattning att subpoenas ska delges personligen.Det mest sannolika enligt min mening är att e-postmeddelandet var en bluff, och att filen du begärdes öppna hade ett skadligt innehåll. Mvh

Hur ska ett förlikningserbjudande avseende olaglig nedladdning hanteras och vad kan hända om man inte betalar?

2018-05-29 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Som många andra har jag fått ett förlikningserbjudande från den advokatfirman X. De skriver att min IP-adress används vid olaglig nedladdning av en film. Vid det tillfälle som de har angivit var jag sambo och det var även jag som stod på abonnemanget då. Jag vet att jag inte laddat ner någon film men vad min dåvarande sambo gjort har jag ingen aning om. Min fråga är hur jag ska bete mig i detta läge. Betalar jag så erkänner jag mig ju skyldig fastän jag vet att jag inte gjort något.Ska jag bestrida och hävda att det är min fd sambo? Är jag skyldig att ange honom om jag tror att det kan vara han? Vi har inte längre någon kontakt han har bytt telefonnummer och blockerat mig från alla sociala media och jag har inte längre någon aning om var i världen han finns.
Adam Ask |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaJag utgår i detta svar från att jag inte vet exakt hur förlikningserbjudandet är utformat ordagrannt. För mer adekvat och säker hjälp råder jag dig att ta kontakt med ett juridiskt ombud. Du kan exempelvis kontakta info@lawline.se.Utifrån vad du skriver verkar det inte såsom att det finns någon förestående rättsprocess eller att någon har väckt talan vid domstol. I första hand är det alltså en fråga om de som skickat erbjudandet verkligen är seriösa samt ifall de avser att väcka talan vid domstol. I det fall att talan väcks vid domstol avseende olaglig nedladdning blir det i sista hand en fråga om vem som bär bevisbördan för att visa att du har laddat ned filmen, samt enligt vilket beviskrav detta ska styrkas. Det framgår inte riktigt av din fråga ifall de som utfärdat förlikningserbjudandet avser att väcka åtal eller om de avser att väcka talan talan såsom tvistemål. Domstolsprocessen ser markant annorlunda ut beroende på detta. Hursomhelst torde bevisbördan såsom huvudregel ligga hos den som påstår ett visst rättsfaktum. Vid brottmål har beviskravet fastställts till "bortom rimligt tvivel" - ett tämligen högt beviskrav. Alltså blir det troligtvis upp till käranden (den som väcker talan) att visa att du har laddat ned filmerna.