Överklaga ett ersättningsbeslut

2020-04-19 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag vill överklaga ersättningsbeslut angående ärendenr Hur gör jag.
Mellin Sahin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vi på Lawline har tyvärr inte möjlighet att finna ditt ersättningsbeslut utifrån ärendenumret som du har angett. För att kunna hjälpa dig att gå vidare med en överklagan, behöver vi närmare information om till exempel vad det är för beslut samt vem som har tagit beslutet. Beroende på vad det är för beslut, ska en omprövning eller ett överklagande göras antingen hos en myndighet eller domstol. Jag rekommenderar dig att läsa det bifogade ersättningsbeslutet som du har erhållit. Där framgår vanligen hur en överklagan ska göras samt inom vilken tidsfrist ärendet ska överklagas. Det brukar även stå vem en överklagan ska göras till. Om du till exempel har fått ett nekat ersättningbeslut från ditt försäkringsbolag, är det vanligtvis dem du ska vända dig till för att få ditt beslut omprövat. Kontaktar du ansvarig person i ditt ärende kommer de säkerligen att kunna hjälpa dig vidare.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen! Med vänlig hälsning

Har åklagare tjänstekort?

2020-04-08 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Vi vet ju att polisen har en polisbricka för att kunna bevisa att de är poliser. Min fråga är om åklagarna också har ett tjänstekort för att kunna bevisa att de är åklagare?
Lina Salem |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Precis som du nämner har poliser ett tjänstekort som de kan använda för att identifiera sig när de kommer i kontakt med allmänheten under sin tjänstgöring, om inte starka skäl talar mot det, se 11 § Polisförordning. Detta kan motiveras av att polisen har befogenheter att utöva handlingar som är integritetskränkande, men även av att de i kontakt med allmänheten ska agera på ett hänsynsfullt sätt och uppträda på ett vis som inger förtroende för myndigheten, 10 § Polisförordningen. Åklagare har emellertid andra arbetsuppgifter som huvudsakligen består i att vara förundersökningsledare, väcka åtal om brott och processa i allmän domstol. Åklagarens arbetsuppgifter regleras i Rättegångsbalken jämte Åklagarförordningen. Där finns det ingen motsvarande regel som innebär att åklagare ska kunna identifiera sig i kontakt med allmänheten genom ett tjänstekort. Det är viktigt att poängtera att det ovan anförda inte innebär att åklagare kan agera som de önskar i kontakt med allmänheten, utan det finns principer som de ska beakta i tjänsten, men att det inte finns en motsvarande lagregel som innebär att de ska identifiera sig, vilket är fallet för poliser. Har du fler funderingar eller frågor tveka inte att åter vända dig till oss på Lawline. Vänligen,

Kan en person som friats i hovrätt åtalas för samma brott igen?

2020-03-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Om en person åtalas och döms i tingsrätten men sedan frias i hovrätten. Kan man då med ny bevisning åtala igen för samma brott?
Alice Nordlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kan en person som friats i hovrätt åtalas igen för samma brott?En dom kan överklagas inom tre veckor från att den meddelats. Överklagas inte domen inom denna tid så vinner domen laga kraft. Det innebär att frågan som målet handlar om anses som avgjord och att samma fråga inte kan prövas på nytt (30 kap. 9 § rättegångsbalken). Inom juridiken brukar det kallas att domen vinner rättskraft och det uppstår då ett rättegångshinder för en ny prövning, även kallat res judicata. Det är därför inte möjligt att åtala personen igen för samma brott. Det finns dock en möjlighet för domstolen att pröva målet igen genom resning.Vad är resning?För att få ett mål som vunnit laga kraft att prövas av domstol igen måste målet beviljas resning. Resning är ett särskilt rättsmedel och kan bara beviljas i vissa speciella fall. Regler om resning i brottmål där den åtalade personen friats finns i 58 kap 3 § rättegångsbalken. Det kan till exempel röra sig om att det tillkommit nya omständigheter eller ny bevisning efter att dom meddelats. Resning tillämpas dock sparsamt på grund av rättssäkerhetsskäl. Det är därför svårt att beviljas resning.Hur begär man resning?Eftersom det mål du beskriver har avgjorts i Hovrätt, så kan du begära resning i Högsta domstolen (58 kap. 4 § 1 st. rättegångsbalken). I en resningsansökan ska du uppge den dom som ansökan avser, vilka omständigheter ansökan grundas på, skälen för ansökan och de bevis du vill åberopa och vad som ska styrkas med varje bevis (58 kap. 5 § rättegångsbalken). Om du vill ansöka om resning kan du klicka här för att komma till en blankett från Högsta Domstolens hemsida.Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har andra frågor är du välkommen att höra av dig till Lawline igen.Med vänlig hälsning,

Preskriptionstider för brott

2020-03-22 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |1: för vilka brott finns/fanns det en preskriptionstid och hur lång är denna tid/var då? 2: vilka brott ex människorov, finns det ingen preskriptionstid på? 3: vid överklagning kan man lyfta detta i Europadomstolen då? krävs det då att det är för brott som inte har ngn preskriptionstid? För brottet som är preskriberade går ju inte att överklaga, fortsätta att driva?
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För vilka brott finns det preskriptionstid och hur lång är denna?Preskriptionstider regleras i brottsbalken (BrB). Desto allvarliga brottet är, desto längre är preskriptionstiden. Preskriptionstiderna är för närvarande:- 2 år för brott som kan ge max ett års fängelse- 5 år för brott som kan ge max två års fängelse- 10 år för brott som kan ge max åtta års fängelse- 15 år för brott som kan ge över åtta års fängelse- 25 år för brott som kan ge livstid fängelse (35 kap 1 § BrB). Vilket straff som respektive brott kan ge utläses i respektive brottsbestämmelse. Preskriptionstiden börjar löpa från den dag då brottet begås (35 kap 4 § BrB). Det finns dock undantag, exempelvis för sexualbrott mot barn. Preskriptionstiden börjar då löpa den dag då offret fyller 18 år. Om den misstänkte häktas eller delges åtal för brottet sker ett preskriptionsavbrott. Om målet sedan avskrivs har dock inget avbrott skett (35 kap 3 § BrB). Ett preskriptionsavbrott kan inte heller ske om det högsta straffet för brottet endast är böter (35 kap 6 § BrB). Vilka brott saknar preskriptionstid?De allra allvarligaste brotten blir aldrig preskriberade. Det gäller mord, dråp, folkmord, brott mot mänskligheten, grov krigsförbrytelse, terroristbrott och försök till dessa brott. Det gäller endast om gärningsmannen var 21 år eller äldre när brottet begicks (35 kap 2 § BrB).Preskriptionstid och EuropadomstolenVad krävs för att väcka talan i Europadomstolen och vad prövar domstolen?För att få ett ärende prövat i Europadomstolen krävs att man först överklagat domen till den svenska högstainstansen, vilket vid brottmål vanligtvis är Högsta Domstolen. Det har ingen betydelse om prövningstillstånd meddelats eller ej.Vad prövar Europadomstolen?Att väcka talan i Europadomstolen innebär inte att man "överklagar" en svensk dom. Europadomstolen prövar istället om man fått en fri- eller rättighet enligt Europakonventionen (EKMR) kränkt. Om man får rätt i Europadomstolen innebär det alltså inte att en nationell dom ändras eller upphävs. Det kan däremot leda till att man får skadestånd av staten för att ens fri- eller rättighet blivit kränkt. Preskriptionstider i EuropakonventionenEKMR innehåller inga uttryckliga bestämmelser om preskription. Domstolen har dock i flera avgöranden konstaterat att de nationella preskriptionsreglerna ska gälla (se ex Stubbings m.fl. mot Förenade kungariket). Det finns däremot också avgöranden där Europadomstolen ansett att den nationella preskriptionstiden varit för kort och att rättigheten "rätt till domstolsprövning" enligt artikel 6.1 EKMR därför kränkts (se ex Stagno mot Belgien). Att domstolen gör denna bedömning sker dock endast undantagsvis, till exempel när preskriptionstiden inte är proportionerlig.SammanfattningHur lång preskriptionstiden är beror på hur allvarligt brottet är och varierar från två år och uppåt. Europadomstolen prövar endast i fall en rättighet eller frihet enligt EKMR har kränkts. Som huvudregel gäller de svenska preskriptionstiderna även där.Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Vänliga hälsningar

Vad är skillnaden mellan straffvarning och fällande dom?

2020-04-19 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej,en ungdom i min närhet har använt cannabis och fick straffvarning för positivt cannabis test. Hen skrev på ett ungdomskontrakt med löfte om att fortsätta gå till ungdomsmottagningen som skickades in tillsammans med polisens förundersökning. Personen slapp bli dömd men behöver fortsätta att besöka ungdomsmottagningen under en tid. Han trodde att han slapp bli straffad men blev överraskad av att även en straffvarning också blir registrerad i belastningsregistret. Ungdomen upplever att det ändå blev ett straff och blev dömd. Vilken inverkan har ett kontrakt i sådana här fall? Hur förklarar man skillnaden på att bli dömd eller straffvarnad och hur ser samhället på på detta framåt?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar kommer jag att utgå från lagen om särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL).Vad innebär en straffvarning och vad skiljer det från en vanlig dom?Utfärdande av straffvarning innebär att åklagaren väljer att inte väcka åtal för ett misstänkt brott och att den unge därmed slipper en påföljd, LUL 16 §. Liksom en dom registreras dock en straffvarning i belastningsregistret. Det är undslippandet av påföljd som är den största skillnaden mellan att bli dömd och att få en straffvarning. Om ungdomen hade blivit dömd hade hen fått en påföljd i form av exempelvis böter, ungdomsvård eller ungdomstjänst. Nu slipper hen dock detta. Utöver detta tas straffvarningen bort ur belastningsregistret 3 år efter det att den utfördes. Om ungdomen hade blivit dömd hade belastningsregistret gallrats efter 5 år troligtvis.Vad har ungdomskontraktet för inverkan?Ett ungdomskontrakt är en vårdplan som syftar till att tydliggöra för den unge att vården är gemensamt överenskommen mellan den unge och socialtjänsten. Ungdomskontraktet har vad jag förstår ingen direkt inverkan på straffvarningen. Möjligtvis kan omständigheten att den unge är villig att skriva på ett ungdomskontrakt innebära att åklagaren väljer att besluta om straffvarning istället för att väcka åtal då kontraktet påvisar att den unge är villig att ta emot stöd och hjälp från socialtjänsten, LUL 17 §. Hur ser samhället på detta framöver?Straffvarningen försvinner som nämnt fortare ur belastningsregistret än vad en dom hade gjort. I och med det kommer den unge, under förutsättning att hen följer skötsamhetskraven, inte att behöva dras med sin gärning lika länge som om hen hade blivit dömd, LUL 22 §. Det innebär bland annat att framtida arbetsgivare inte kommer att kunna se straffvarningen i eventuella belastningsutdrag redan om 3 år. Utöver det kan jag tänka mig att samhället generellt sett ser mildare på en straffvarning då dessa enbart utfärdas för ringa brott där den unge påvisar att hen kan ändra sitt beteende på egen hand eller med stöd och hjälp från sociala myndigheter. SammanfattningDe största skillnaderna mellan en straffvarning och en fällande dom är 1) att en slipper en relativt utdragen och sannolikt mentalt påfrestande rättegång och 2) att en slipper påföljd. Därutöver kommer belastningsregistret att gallras fortare. Ungdomskontraktet kan ha haft en indirekt påverkan på åklagarens beslut om straffvarning, och jag menar därför att det var en god idé att skriva under kontraktet, helt enkelt för att slippa åtal och påföljande rättegång. Hur samhället ser på en straffvarning är väl egentligen en fråga för en kriminolog och inte en jurist, men jag kan av skälen jag angav ovan tänka mig att samhället har en mildare syn på en straffvarning jämfört med en fällande dom.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Kan återställande av igenfyllt dike på samfällighet ses som en underhållskostnad?

2020-04-01 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej Har följande fråga gällande 2 samfällighetsföreningar:Samfällighetsförening 1 (SF1) med 21 fastigheter har en vägsträcka som Samfällighetsförening 2 (SF2) med 52 fastigheter nyttjar för att komma till sina hus. Gällande avtal säger att underhållskostnader för vägsträckan fördelas med andelsförfarandet 21 respektive 52.En medlem i SF2 har grävt igen ett dike längs SF1:s vägsträcka. SF1 har krävt att medlemmen skall återställa.Medlemmen har vägrat.( det är ej helt klarlagt hur diket såg ut från början)SF1 har återställt diket & ställt krav på medlemmen att betala för denna kostnad, först via betalningskrav & i nuläget via advokat. Medlemmen erbjuder en bråkdel av kostnaden & SF1 funderar på att gå till rättegång.Nu kontaktar SF1:s ordförande SF2:s ordförande & vill att SF2 skall vara med som part i denna rättegång & menar att SF2 har ett ekonomiskt ansvar enligt gällande avtal som säger att underhållskostnader för vägen skall fördelas enligt andelsförfarandet. Kan detta vara rätt?Kan ett igenfyllt dike av en privatperson ses som en underhållskostnad?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har en medlem (X) ur SF2 grävt igen ett dike på SF1:s vägsträcka. X har uppmanats att återställa det vederbörande förstört, men vägrar. SF1 har därför själv åtgärdat det förstörda och därefter krävt X på betalning, först genom betalningskrav och nu genom advokat. SF1 överväger nu att gå till domstol för att få betalt. Ordförande för SF1 har nu vänt sig till SF2 och begärt att även SF2 ska vara part i målet och anser att SF2 har ett ekonomiskt ansvar som säger att underhållsansvar för vägen ska fördelas enligt andelsförfarandet. Du undrar om detta kan vara rätt och om underhållskostnad för ett igenfyllt dike av en privatperson kan ses som en underhållskostnad.Kan SF1 begära att SF2 uppträder som part?Det är inte möjligt för SF1 att "tvinga" SF2 att ingå som part i stämningen. Det är fullt möjligt för SF1 att väcka talan mot X för att få betalt, däremot är det inte möjligt att tvinga in SF2 som part. Att väcka talan kan vara förenat med kostnader (ansökning, ombud m.m.). Den part som förlorar en rättegång blir i regel ersättningsskyldig för motpartens ombudskostnader. Därför är det inte möjligt att tvinga in någon som part. Om SF2 ska vara part i rättegången måste det ske för att SF2 väljer att vara det.Kan ett igenfyllt dike av en privatperson ses som en underhållskostnad?Exakt vad som räknas som underhållskostnad är till viss del öppet för argumentation. Dock brukar i regel skadegörelse räknas in i underhållskostnader. I ert fall handlar det om ett dike som grävts igen och en skada som uppkommit. Som exempel finns det samfälligheter som har hand om underhållet av t.ex. belysningsstolpar; mm en sådan stolpe körs på (avsiktligt eller oavsiktligt) är det något som ingår i underhållskostnader. Utifrån ett sådant resonemang kan det även argumenteras för att det igengrävda diket som medfört en skada är återställandet en underhållskostnad.Att det ingår som underhåll innebär däremot inte att ni kan tvingas in i en process mot privatpersonen X. Om SF1 vill väcka talan mot X är det upp till SF1. Alternativet, om det inte hade väckts talan, hade varit att begära att kostnaden ska fördelas er emellan enligt avtalade andelar (21 respektive 52). I det skedet kan ni välja att betala eller, om ni vägrar, låta SF1 gå till domstol. Går det till domstol kan det i sådana fall argumenteras kring om det utgör en underhållskostnad (vilket det åtminstone kan argumenteras för) och om det är en skälig kostnad. I det senare kan vägas in att SF1 på eget bevåg valt att återställa det igengrävda diket utan att rådgöra mer er. Är det en orimligt hög kostnad kan det argumenteras för att det inte är skäligt att ni ska betala allt SF1 begär.Sammanfattningsvis och som svar på dina frågor; SF1 kan inte tvinga in er i en process mot X. Exakt vad som räknas som underhållskostnad är öppet för argumentation, men det kan argumenteras för att skadegörelse (t.ex. ett igengrävt dike som måste åtgärdas) utgör en underhållskostnad.För det fall att det blir tvistigt har givetvis en av våra jurister möjlighet att företräda er. Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig i ärendet imorgon, torsdagen den 2 april, klockan 13.45. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post dessförinnan, så bokar vi in en annan tid. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Är en advokat jävig när denne umgås med en kriminell organisation? Är det annars olämpligt?

2020-03-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Är en försvarsadvokat jävig om denne upprepade gånger har umgåtts med och bjudits på fester/middagar, med en uppenbart kriminell organisation?Om inte, är det lämpligt av advokaten att umgås i de kretsarna?
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En advokat måste iaktta god advokatsedTill att börja med är en advokat skyldig att iaktta god advokatsed, rättegångsbalken 8 kap. 4 §. För att veta vad som är god advokatsed har Advokatsamfundet utfärdat vägledande regler om god advokatsed.Är en advokat jävig om denne umgås med en kriminell organisation?Jävsreglerna (sk intressekonflikter) handlar om att advokater inte får anta ett uppdrag om det finns intressen som kan krocka med varandra. Detta kan exempelvis vara fallet om advokaten biträder motparten i saken. I din fråga framgår det inte om advokaten biträder någon i den kriminella organisationen eller om organisationen har någon motpart som advokaten biträder. För att advokaten ska anses vara jävig i den situation du beskriver krävs det att det finns två intressen som krockar. Är det olämpligt att en advokat umgås med en kriminell organisation?I vägledande regler om god advokatsed framgår det att advokatens roll och främsta skyldigheter bland annat är att uppträda sakligt och korrekt samt så att förtroendet för advokatkåren upprätthålls. För advokater är det viktigt att bevara lojaliteten och förtroendet för deras klienter. I de vägledande reglerna framgår inget om advokaters umgänge med kriminella. Däremot kan det anses olämpligt av en advokat att vid upprepade gånger umgås med en kriminell organisation eftersom detta kan förstöra förtroendet för advokatkåren. Det är även mycket möjligt att klienter tappar förtroendet till en advokat som umgås med kriminella. Eftersom en advokats förtroende och lojalitet mot sina klienter kan äventyras vid umgänge med kriminella så skulle jag säga att detta är ett olämpligt agerande. SammanfattningAtt en advokat umgås med en kriminell organisation vid upprepade tillfällen är jävigt om det innebär att intressen krockar med varandra. Oavsett bör ett sådant umgänge anses vara olämpligt eftersom det riskerar att äventyra förtroendet för advokatkåren. Umgänget riskerar även att förlora klienters förtroende och tillit hos denna advokat. Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Måste jag anlita en jurist för att skriva överklagande?

2020-03-21 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Avslå på begäran om att avgöra ärende!!Hej! Jag har fått ett brev från migrationsverkets beslut att har inte hunnit avgöra mitt medborgarskapärende inom fyra veckor därför fick jag avslå på mitt ärende!! Jag har rätt att överklaga beslutet! Frågan är det viktigt att jag vände mig till en jurist eller jag själv ordna en skriftlig överklagande till migrationsverkets???
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är inte obligatoriskt eller tvingande att anlita en jurist för att få hjälp med att skriva en överklagan, men det kan många gånger vara lönsamt att göra det. Även om den juridiska rådgivningen kostar pengar kan det slutligen vara värt i relation till den tiden du själv har lagt på att skriva en giltig överklagan och din rätt att få vistas i Sverige.Tips för att skriva en överklaganEn överklagan måste göras skriftligt (med undantag för muntlig förhandling vid särskilda skäl) och du måste ha med vissa obligatoriska moment i en överklagan för att den ska vara giltig. Du måste också tala om varför du överklagar och veta till vem du ska rikta din överklagan till. Annat som ska ingå kan exempelvis vara:Datum.Vilken instans du vänder dig till (vilket följer av lag eller den medförda informationen i beslutet som du fått).Personinformation om dig själv, ex: för- och efternamn, adress, telefonnummer, e-post och personnummer.Saken, alltså vad du vill överklaga och vad du inte fått osv.Vilket ärendet du fått beslut i, alltså ärendenummer osv.Skälen till att beslutet är fel och att du därför överklagar, här kan du exempelvis även bifoga intyg eller särskilda dokument som bevis vilka styrker din talan. Vad du istället vill ha, alltså det du yrkar på.Om du skulle vara otydlig i någon del av överklagandet finns den en risk för att beslutsfattaren inte förstår vad du vill få ut utav överklagandet och då kanske du mister möjligheten till ett gynnande beslut.För att ha rätt till att överklaga måste överklagandet även vara inkommet i rätt tid. Missar du tidsramen för överklagandet innebär det att du inte längre har rätt att få ditt beslut överklagat och att du inte har rätt att vistas i Sverige. Du kan även läsa mer på Migrationsverkets hemsida. Jag råder dig att vända dig till en jurist för att få hjälp med att skriva en fullgod överklagan. Du är varmt välkommen att vända dig till våra jurister på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,