Vid flerfaldig brottslighet kan åtalen behandlas i samma rättegång

2021-08-11 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hejsan, jag har blivit kallad till rättegång för grov olovlig körning pågrund av att mitt körkort blev återkallat, nu i onsdags var jag tvungen att ta bilen då min samåkning-bil meddela mig en 30 min innan jag börja.Nu tänker jag inte röra bilen mer,Dom skrev även in misstänkt drograttfylla men det är jag ganska säker på är Imovane(Zopiklon igår, som jag har utskrivet. för min kissticka reagerade på B-vilket var benzo men det är sömntabletter.(The effects of Zopiclone are similar to benzodiazepines.)Detta blir ju andra grova körningen så jag undrar vad som händer som men första rättegång nu? Bakas den ihop med denna?9 September är ju kallad till GB tingsrätt för grov olovlig körning, en trams rättegång jag hat redan erkänt och förlorat och tar gärna strafföreläggande och de trodde dom hos polisen också.Men vad händer nu? Ska jag ha 2 rättegångar?
Anna Manders |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar om du måste ha flera olika rättegångar om du har blivit åtalad för flera brottDin fråga regleras i rättegångsbalken (RB)Om någon är åtalad för flera brott kan åtalen behandlas i samma rättegångHuvudregeln om någon har åtalats för flera brott är att åtalen handläggs i en rättegång. För att det ska vara aktuellt att ha flera rättegångar krävs att det skulle vara till fördel för brottmålets handläggning (45 kap. 3 § RB). Anledningen till detta är att det blir dyrt att hålla flera rättegångar om samma tilltalade person begått flera brott av liknande art.Vad innebär detta för digDet är omöjligt för mig att med säkerhet svara på vad som kommer att hända, eftersom jag saknar kännedom om relevanta omständigheter. Det är rätten som beslutar om sådant som rör rättegång. Det jag kan säga är att du förmodligen inte kommer att ha flera rättegångar. Med störst sannolikhet kommer alla dina åtal att handläggas under en och samma rättegång.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att inkomma med fler frågor till Lawline om du har ytterligare funderingar.Med vänliga hälsningar,

Vad är "prosecutorial discretion" på svenska?

2021-07-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag har en engelsk text där det handlar om "prosecutorial discretion". Vad skulle det heta på svenska? Hela den engelska meningen lyder: "This is an unusual, if not unprecedented, case of prosecutorial discretion".
Anton Blomqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. På svenska heter det fakultativt åtal, även (ålderdomligt) opportunitetsprincipen. Innebörden är att åklagaren får göra en (mer eller mindre) skönsmässig bedömning av huruvida denne väcker åtal eller ej. Detta till skillnad från obligatoriskt åtal, det vill säga då åklagaren har en skyldighet att väcka åtal och inget utrymme finns för en skönsmässig bedömning från åklagarens sida. Hoppas du fick svar på din fråga. Med vänlig hälsning,

Absolut åtalsplikt

2021-07-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har precis blivit fri från en som misshandlade mig i fyra månader. Han blev tagen av polis efter att han försökt övertala nej att komma tillbaka när jag inte gjorde det slog han sönder min bil. De hittade även droger i hans bil. Mina barn har blivit förhörda då de har hört när han misshandlat mig. Och min släkt har blivit förhörda eftersom de såg när han slog sönder bilen och jag berättade för dom att jag blev misshandlad. Jag lev förhörd i tre timmar och gav även bilder till polisen på mina skador. Men nu börjar jag tveka ifall jag orkar med en rättegång. Om jag begär att inte medverka i rättegång. Kan han ändå dömas för brottet han har begått mot mig? Får mina bevis användas även att jag drar mig ur? Kommer min släkt att få vittna även att jag drar mig ur?
Leo Pizarro Vargas |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Åklagare har i Sverige absolut åtalsplikt, detta medför att åklagaren är skyldig att väcka åtal om denne finner att det föreligger tillräckligt med bevis för att kunna bevisa att brott har begåtts och vem som har begått detta (20 kap. 6 § RB). Detta gäller i nästan alla brott, alltid de som faller under allmänt åtal. Misshandel är ett brotts som innefattas av allmänt åtal och åklagaren har således absolut åtalsplikt. Detta gäller oavsett om du väljer att medverka eller inte. Den delen du har valt att medverka i kommer inte heller att strykas enbart för att du nu väljer att inte medverka längre. Samma gäller om åklagaren väljer att kalla din familj på vittnesförhör. Slutsatsen blir således att personen i frågan kan dömas för brottet han har begått mot dig. Ditt bevis kan fortfarande användas även efter att din medverkan upphör. Din släkt kan fortfarande få vittna även efter att du drar dig ur. Hoppas detta svara på din fråga, har du frågor eller ytterligare funderingar är det bara att kontakta Lawline igen! Med vänliga hälsningar,

Utvidgning av åtal.

2021-07-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Enligt 45:5 st. 1 rättegångsbalken får åklagaren i vissa fall utvidga åtalet att avse annan gärning om rätten finner det lämpligt. Om åklagaren under huvudförhandlingen avser att utvidga åtalet på detta sätt, måste han i så fall lämna in en skriftlig tilläggsstämningsansökan avseende den nya gärningen?
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Huvudregeln är att ett väckt åtal inte får ändras. En utvidgning av åtalet sker i allmänhet genom tilläggsstämning. Bestämmelsens första stycke erbjuder dock möjligheten att under vissa förutsättningar utvidga åtalet till att avse också annan gärning. Utvidgningen får ske utan stämningsansökan om rätten med hänsyn till utredningen och andra omständigheter finner det lämpligt. Av betydelse är bl.a. om de omständigheter på vilka utvidgningen grundas behöver utredas närmare. Även processekonomiska aspekter kan behöva vägas in. Skulle den nya gärningen medföra att avgörandet av de ursprungliga gärningarna fördröjs kan det vara ett skäl att inte tillåta en utvidgning. (Lagkommentarerna till 45 kap 1 § 1 st RB) Av 23 kap 22 § framgår att förundersökning inte är nödvändig om domstolen gör bedömningen att åtalet får utvidgas. En utvidgning kan ske muntligt eller skriftligt ( 45 kap 6 §) men måste ske "inför rätten" vilket innebär att det måste ske vid huvudförhandling eller annat sammanträde. Yrkanden och grunder måste anges med samma precision som när de upptas i en stämningsansökan. (Lagkommentarerna till 45 kap 1 § 1 st. RB) Utvidgning får inte ske i högre rätt. Hoppas du fick svar på din fråga.

Vad krävs för att kunna göra en polisanmälan?

2021-08-01 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag har efter en längre tids avsiktliga störningar börjat föra en logg över trakasserier från grannarna ovanför, för att kunna anmäla dem för ofredande (på uppmaning av polisen). Jag känner igen fotstegen baserat på hur tungt de går, och kan således differentiera mellan fadern, sonen och dottern/modern. Problemet är är att även om sonen är den enda som är minderårig, så kan jag inte alltid avgöra om det är dottern eller modern, och därtill så kommer automatiskt funderingar kring om man ens kan anmäla en hel familj för ofredande på det sättet? Vad behövs för att jag ska kunna anmäla, och vem riktar jag den mot? Tackar för svar.
Noa Shasavar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur gör man en polisanmälan?För att göra en polisanmälan kan du antingen ringa 114 14 eller besöka en polisstation. De enda uppgifter du behöver ge polisen vid anmälan är ditt personnummer och information om vad som hänt och när det hänt.Vad händer efter att du lämnat in din polisanmälan?När polisen fått in en anmälan ska polis eller åklagare bedöma möjligheterna att utreda brottet. De beslutar sedan om en förundersökning ska inledas eller inte. Om de väljer att inleda en förundersökning är polisens nästa steg att utreda vad som hänt och vem som kan vara skyldig till brottet. Under förundersökningen kommer förhör ske med dig, den misstänkta och eventuella vittnen. Om det under utredningen visar sig att inget brott begåtts eller att det inte finns tillräcklig bevisning så kommer förundersökningen att läggas ned. Om det istället anses att ett brott begåtts och att det finns tillräckliga bevis så kommer åklagaren besluta om att väcka åtal vilket innebär att domstolen kommer pröva målet vid en rättegång.Sammanfattningsvis behöver du inte rikta din anmälan mot en specifik person, men det hjälper polisen vid en eventuell utredning om du kan berätta om händelsen så detaljerat som möjligt - här är det därför till fördel att du fört en logg över störningarna.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

Utsatt för brott, vad ska jag göra nu?

2021-07-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Om man lagt handpenning på ett fordon o sedan upptäcker att fordonet redan är sålt Lurade på 15 000kr o det finns swisch som bevis hur stor är chansen att det blir ett ärende
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över hur stor chansen är att polis eller åklagare ska engagera sig och driva en brottsutredning i ditt ärende om du gör en anmälan om att du har blivit utsatt för bedrägeri. Det är dock tyvärr väldigt svårt att säga någonting om hur stor en sådan chans är. Med beaktande av att det kanske inte är ett så allvarligt brott att utredningen kommer ledas av åklagare utan istället av polis (vilka redan har en hög arbetsbelastning) så finns det en risk att ärendet blir nedlagt om inte bevisen är väldigt tydliga och konkreta. Även om jag alltså inte kan svara på exakt hur stor chansen är att det blir ett ärende av ditt beskrivna scenario så kommer jag i det följande kort redogöra för några alternativa tillvägagångssätt.Göra en polisanmälan Brottet som du har blivit utsatt för är bedrägeri vilket i lagtextens mening innebär att någon (bedragaren) utför en vilseledande handling som förmår en annan person (dig) att göra något som resulterar i vinst för den som vilseleder och förlust för den som blir vilseledd. (9 kap. 1 § brottsbalken)I ditt beskrivna scenario har bedragaren gjort en vinst i form av den av dig erlagda handpenningen och det är till följd av att hon/han utfört den vilseledande handlingen att sälja något till dig. Den erlagda handpenning som innebär bedragarens vinst är även det som innebär en förlust för dig och således blir den nämnda regeln om bedrägeri aktuell. Det finns några alternativ för hur du kan gå tillväga i detta fall. Självklart är det första att försöka ta kontakt med personen som du har betalat handpenningen till och försöka få tillbaka pengarna därigenom. Fungerar inte det kan du göra en polisanmälan och hoppas på att polis/åklagare engagerar sig i ärendet. Polisanmälan kan du göra här. Väcka ett enskilt åtal Om du har valt att göra en polisanmälan och det således är du som är målsägande (den som blivit utsatt och angivit brottet) och åklagare därefter väljer att lägga ned utredningen, kan du välja att väcka vad som kallas för ett enskilt åtal. (20 kap. 8 § första stycket rättegångsbalken).Jag har tidigare skrivit mer om enskilt åtal här.Påbörja en privat rättsprocessSom ett alternativ till en polisanmälan och enskilt åtal finns alltid möjligheten för dig att inleda en privat rättsprocess. Genom att lämna in en stämningsansökan till domstol (tingsrätten på den ort där den som har bedragit dig bor) med kravet att hon/han ska betala tillbaka den av dig erlagda handpenningen. I stämningsansökan beskriver du händelseförloppet såsom du har uppfattat det och bifogar även de bevisuppgifter du har (t.ex. skärmdumpar på den av dig nämnda swish-betalningen samt eventuella konversationer du har haft med motparten).Stämningsansökan hittar du här.Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Varför avgörs saker där parterna är överens genom dom?

2021-07-29 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Om en fastighet har getts i gåva och sedan givaren gått i konkurs så skulle den återvinnas inom fristen på 3 år. Detta blev fastställt i en DOM fastän parterna var helt överens. Varför blev det en dom och inte förlikning?
Victor Nilsson |Hej, och tack för att du har valt att vända dig till Lawline!Det finns två olika anledningar till att en tvist avgörs genom dom, trots att parterna är överens. Den ena är att det är en s.k. indispositiv tvist, där förlikning inte är tillåten. Bland dessa kan nämnas t.ex. vårdnadstvister.Den andra är att det är en tvist där parterna får förlikas, men där de inte har gjort det. Den som blir stämd kan medge ett yrkande i en stämning, vilket leder till att det fastställs genom dom (42 kap. 7 § och 17 kap. 1 § rättegångsbalken).Även om det sker en förlikning får parterna begära att den stadfästs genom dom (17 kap. 6 § rättegångsbalken). Alternativet är att parterna kommer överens, och den ena av dem därför drar tillbaka sin stämningsansökan.Sammanfattningsvis finns det flera skäl till att en fråga avgörs genom dom trots att parterna håller med varandra. Även förlikningar kan fastställas genom dom.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Får ett utvidgande av åtal ske under slutpläderingen?

2021-07-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Enligt 45:5 rättegångsbalken får åklagaren mot samme tilltalade utvidga åtalet till att avse annan gärning om rätten med hänsyn till vissa omständigheter finner det lämpligt. Jag undrar om åklagaren får utvidga åtalet enligt denna bestämmelse så sent som i slutpläderingen? (Frågan förutsätter att den åtalade under huvudförhandlingen har erkänt att han har begått den handling som åklagaren först i sin slutplädering vill "ha med" i åtalet.)
Marc Linderoth |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om processen i domstol finner du i rättegångsbalken (RB).Som jag förstår din fråga undrar du om åklagaren (i enlighet med 45 kap. 5 § första stycket RB) kan justera åtalet även under slutpläderingen.Utgångspunkten är att ett väckt åtal inte kan ändras, vilket är viktigt att ha i åtanke när det uppstår oklarheter vid tolkning av olika processrättsliga regler. Väckt åtal får utvidgas, om det med hänsyn till omständigheterna är lämpligt. I lämplighetsbedömningen är en vanligt bedömningsfaktor om det behövs ytterligare förundersökning eller inte. Väckt talan får ändras i enlighet med 45 kap. 5 § första stycket RB ske såväl muntligen som skriftligen (45 kap. 6 § RB). Det finns inga uttalade regler för exakt hur en ändring får ske. Istället måste en helhetsbedömning av omständigheterna i varje enskilt fall göras. Även om det inte finns några regler måste varje åtalsutvidgning vara tydlig och uttrycklig, på så sätt att såväl rätten som motparten uppfattar uttalandet som ett utvidgdande av åtalet. Det anses vara ett krav på att det för den tilltalade framstår som klart att en sådan justering har skett. I NJA 1974 s 454 ansågs det inte tillräckligt för en åtalsjustering att åklagaren i sin sakframställning endast omnämnde en ny omständighet. Även om en justering sker muntligen, måste nämligen både yrkanden och grunder preciseras på samma sätt som vid en stämningsansökan.Det är alltså inte möjligt att ställa upp en generell regel för när en sådan justering får ske, främst med hänsyn till hur mycket som kan skilja sig från fall till fall. Istället är det avgörande om det är lämplig med hänsyn till de enskilda omständigheterna och om rätten och motparten uppfattat uttalandet som en faktisk utvidgning. Att den tilltalade har erkänt den gärning som åklagaren vill justera till kan vara en omständighet som talar för att det är lämpligt. Uppstår oklarheter efter ett uttalande från åklagaren, bör rätten utöva s k materiell processledning, dvs vägleda genom att ställa ytterligare i syfte att söka få klarhet i vad åklagaren vill åstadkomma.Hoppas du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa fler frågor om du vill ha mer specifika svar på din situation.Vänligen,