FrågaPROCESSRÄTTÖvrigt18/09/2023

Bevisbörda och beviskrav vid utebliven betalning för utfört hantverksarbete

Hej, Jag är hantverkare med enskild firma som gjort ett omfattande renoveringsarbete åt en privatkund, han har betalt en första faktura på 50 000 kr men när jag fakturerat för resterande arbete när allt blev klart så vägrar han att betala. Det är en faktura på 170 000 kr där han bestrider och säger att han betalt mig kontant. Självklart stämmer ej detta. Vi har inget skriftligt avtal tyvärr men jag har dokumenterat allt arbete med bilder och kunden nekar ej att jag utfört arbetet utan säger tydligt i sina uttalanden att jag utfört arbetet under två månader. Detta har han skrivit till kronofogden då jag gått vidare via dom. Han bestrider alltså fakturan enbart för att han påstår att han betalt mig kontant. Han har inget som styrker detta mer än att han skriver att han har vittnen (hans släktingar) som han påstår sett detta. Det stämmer självklart inte. Har jag rätt att gå vidare i domstol och få mitt ärende prövat med chans till att jag vinner det? Arbete är alltså utfört där kunden erkänner detta. Fakturans belopp är skäligt utifrån utfört arbete. Ingen betalning har alltså emottagits

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,


UTREDNING


Det korta svaret på din första fråga lyder att du naturligtvis har rätt att gå vidare med ditt ärende. Alla har rätt att få sin sak prövad i domstol. Huruvida du även kommer att få rätt formellt (processuellt) i slutändan låter jag dock vara osagt i skrivande stund, vilket du säkert förstår. Men det finns, i vart fall såvitt jag kan bedöma, mycket som med styrka talar för att du bör kunna få rätt.


Din huvudsakliga fråga, eller rättare sagt den springande punkten, i ditt ärende är egentligen av bevisrättslig karaktär. Materiellt sett, dvs. i sak, har du givetvis rätt. Du är av uppenbara skäl berättigad till ersättning för utfört arbete. Den centrala frågan blir som sagt och istället hur du också ska få rätt nu när du de facto har rätt.


Ditt ärende knyter an till bevisbörda och beviskrav i tvistemål, två företeelser som långt ifrån alltid är lagreglerade varför praxis behöver konsulteras. Och det är framförallt det förstnämnda som är intressant här. Bevisbördans placering handlar om vem av parterna som bär ansvaret för att lägga fram tillräcklig bevisning om en eller flera omständigheter (s.k. sakförhållanden). Genom vissa av de rättsprinciper som gäller på det här området regleras vilken part som får bära nackdelen av att en viss omständighet inte kan bevisas. Men generellt brukar bevisbördan i den aktuella måltypen placeras enligt den s.k. bevissäkringsteorin, vilken mycket förenklat innebär att bevisbördan placeras hos den part som typiskt sett har haft lättast eller störst anledning att säkra bevisning avseende den aktuella omständigheten.


Huvudregeln lyder att den som påstår att någonting har inträffat har normalt också bevisbördan för att så är fallet eftersom det är enklare att säkra bevisning om att något faktiskt har hänt än om motsatsen, dvs. att någonting inte har inträffat, se exempelvis Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 1999 s. 474. Ytterligare ett gott exempel från praxis är rättsfallet NJA 2019 s. 845, vilket vittnar om att den som påstår att det föreligger ett avtalsförhållande med någon annan i regel bär bevisbördan för att det förhåller sig på det viset. Vidare kan NJA 2001 s. 177 och NJA 2005 s. 205 nämnas i vilka HD slog fast att den som i ett avtalsförhållande (i samband med köp, tjänst eller entreprenad) hävdar att fast pris är avtalat har att styrka att så är fallet.


När det sedan gäller beviskravet, vilket för övrigt har en naturlig koppling till bevisbördan eftersom denna preciseras genom beviskravet, kan sägas att för att bevisbördan ska anses uppfylld krävs vanligtvis (i tvistemål, ej brottmål) att den bevisskyldige lägger fram bevisning som når upp i beviskravet ”styrkt” eller ”visat”. Se gärna domen i NJA 1993 s. 764. Styrkt är ett ganska högt ställt beviskrav, dvs. ett högt krav på visad sannolikhet för att någonting förhåller sig på ett visst sätt. De lägre beviskraven, såsom ”klart mera sannolikt” eller ”mer antagligt” brukar endast tillämpas av domstolar om den reella möjligheten för en part att säkra bevisning har varit begränsad, se NJA 1992 s. 113.


I just ditt fall torde kunden haft både lättast och störst anledning att säkra bevisning genom att begära ett kvitto på erlagd betalning (alltså om en sådan verkligen hade skett) varför bevisbördan bör placeras hos denne. Och min uppfattning är att det bör vara det högre beviskravet ”styrkt” som gäller här då det knappast går att argumentera för att det föreligger (förelåg) några direkta svårigheter att säkra bevisning. Återigen, ett sedvanligt kvitto hade enkelt kunnat begäras av dig. Därutöver och nuförtiden framstår det nog som högst osedvanligt att betala ett belopp om 170 000 kr kontant. Jämte detta förefaller det också märkligt, förutom avsaknaden av kvitto, att vederbörande skulle ha betalat den första fakturan på det lägre beloppet för att sedan erlägga den resterande (större) summan kontant.


Notis: HD styr rättspraxis på straff- och civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästintill all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.


Avslutande ord och ytterligare rådgivning


Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.


Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.


Men vi kan naturligtvis bistå dig i eventuell kommande process och även fortsättningsvis agera om ombud och föra din talan i domstol och/eller vid annan typ av förhandling om så skulle önskas. Vi kan också bistå med upprättande av all nödvändig dokumentation, exempelvis vid författande av kravbrev, svaromål och/eller annat skriftligt yttrande. Vi har god erfarenhet av fordringsrättsliga tvister. Låt mig bara få veta i så fall genom att skicka ett mail till den ovan nämnda adressen.


Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.


Vänligen,

Jacob BjörnbergRådgivare
Public question details image

Ställ en Expressfråga 1499 kr

Behöver du hjälp med att lösa en fråga gällande Processrätt och Övrigt? Vi kan hjälpa dig!

Ställ din fråga i formuläret nedan och få svar inom 72 timmar.

Betala medKlarna Logo
0 / 1500
swish logo
Vi använder Cookies
Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på vår webbplats. För att anpassa dina cookie-inställningar, vänligen klicka på “Mer information”